Storskalighet och småföretagande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Storskalighet och småföretagande"

Transkript

1 Storskalighet och småföretagande - en studie av strategiska grupper inom svensk möbelindustri Staffan Brege, Jenny Milewski och Magnus Berglund LIME AB VINNOVA Rapport VR 21:41

2 TITEL (svensk): Storskalighet och småföretagande en studie av strategiska grupper inom svensk möbelindustri TITLE (english): Large Scale and Small Business a Study of Strategic Groups within the Swedish Furniture Industry. FÖRFATTARE/AUTHOR: Staffan Brege, Jenny Milewski och Magnus Berglund, LIME AB SERIE/SERIES: VINNOVA Rapport VR 21:41 ISBN ISSN PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED: 21/12 UTGIVARE/PUBLISHER: VINNOVA Verket för Innovationssystem/The Swedish Agency for Innovation Systems, Stockholm VINNOVA DIARIENR/RECORD NO: REFERAT: Syfte Syftet med denna branschstudie är att skapa en djupare förståelse för den svenska möbelindustrins förutsättningar och utvecklingspotential. Detta sker genom en jämförelse av ett antal s k strategiska grupper, d v s en gruppering av företag som uppvisar en liknande strategisk inriktning. Metod Studien har genomförts med hjälp av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. En omfattande enkätundersökning har kompletterats med kvalitativa intervjuer och finansiell information hämtad ur databasen Market Manager Resultat Studien visar att den svenska möbelindustrin är en komplex bransch med stora skillnader mellan olika strategiska grupper, vilket innebär att också avgörande problemställningar och behov av stödinsatser skiljer sig väsentligt beroende på strategisk inriktning. Generellt för studien är att de storskaliga segmenten uppvisar en högre lönsamhet och tillväxttakt än de mer småföretagarpräglade grupperna av tillverkare. ABSTRACT: Aim The aim of this study is to create a deeper understanding of the conditions and potentials of the Swedish furniture industry. This is done through a comparative analysis of a number of strategic groups, i e a group of companies with similar strategic orientations. Method The methodology used has been a combination of quantitative and qualitative elements. An extensive survey has been supplemented by qualitative interviews and financial information from Market Manager, a commercial data base. Results The study shows that the Swedish furniture industry is a complex industry with substantial differences between strategic groups, implying that critical issues and the need for support varies significantly between different groups of producers. Generally speaking, the results show the large scale segments to be more profitable and to have a higher growth potential than the more small business oriented strategic groups. I VINNOVAs Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att läsa eller ladda ner via VINNOVA Swedish Agency for Innovation Systems - publications are published at

3 Storskalighet och småföretagande - en studie av strategiska grupper inom svensk möbelindustri av Staffan Brege, Jenny Milewski och Magnus Berglund LIME AB

4

5 Förord Varför genomföra ännu en studie av möbelbranschen? Ursprunget till denna kartläggning är de diskussioner som förts inom NUTEK-styrgruppen Möbelindustrin i framtiden och det tydliga behovet av att bättre kunna beskriva branschen, både i sin helhet och ner på olika delsegment. Denna djupare analys är viktig för att kunna kommunicera branschens betydelse till politiker, investerare, media och allmänheten. Därför initierades kartläggningen med finansiering från NUTEK. Möbelbranschen är en fragmenterad och komplex bransch. Vi har försökt att komma ytterligare ned på djupet genom att komplettera traditionella indelningar i storlek och produktslag med en analys av olika strategiinriktningar och grupperingar i s k strategiska grupper. Stark inspiration till denna kartläggning har hämtats från arbetet inom ramen för styrgruppen Möbelindustrin i framtiden under ordförandeskap av Stig Holmqvist. Stig, en av branschens portalfigurer, som egen företagare och verksam inom IKEA-koncernen ledde detta arbete med stort kunnande, integritet och pondus. Ett stort tack går till honom. Tyvärr har han alltför tidigt lämnat oss efter en elakartad sjukdom och branschen har gått miste om en stark, samlande kraft. Ett tack till styrgruppens övriga medlemmar: Jan Brännström, Pharos Executive Partners; Kjell Dahlström, Skogs- och Träfacket; Eva Esping, NUTEK/VINNOVA; Leif Gustafsson, SNIRI; Thomas Hugosson, Scapa Bedding; Evy Jacobson, NUTEK; Paul Karlsson, Recta och sist men inte minst Börje Pihlqvist, IUC Sydpoolen, projektledare för gruppen. Under arbetets gång har ett antal personer bidragit med sin expertkunskap. Ett tack således till Bengt Adolfsson, Hilding Anders; Bengt och Per Bergman, Contrapoint; Lars Bülow, Materia; Ebbe Krook, EFG; Claes-Göran Nilsson, Swedwood International; Peter Runesson, IUC Tibro; Kersti Sandin, Materia; Anders Strömberg, Sveriges Möbelhandlare; Lars Udd, Mio och Ulf Åberg, Totebo. Ett tack riktas till studenterna Emma Syd och Hanna Vernersson vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping som har bidragit till studien med ett antal väl genomförda fallstudier. Ett tack även till de många företag som har tagit sig tid att besvara den enkät som utgör en viktig del i studien. Svarsprocenten har varit glädjande god. Slutligen, trots raden av kunniga bidragsgivare till denna studie, har säkerligen ett antal felaktigheter och tveksamma tolkningar smugit sig in. Naturligtvis står författarna både för de slutsatser som presenteras i rapporten samt dess eventuella tillkortakommanden. Linköping i december Staffan Brege Jenny Milewski Magnus Berglund projektledare LIME AB LIME AB LIME AB 1

6 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Studiens upplägg och metod Förstudie Enkätstudie Intervjuer Finansiell information från Market Manager Rapportens disposition Svensk möbelindustri en översikt Historik Svensk möbelindustri idag Möbelindustrins totala omsättning Möbelindustrins sammansättning Konkurrensfaktorer och strategiska frågeställningar Branschanalys med hjälp av strategiska grupper Strategiska grupper inom svensk möbelindustri Presentation av de strategiska grupperna kapitel 3 till De produktionsinriktade volymproducenterna Konkurrensfaktorer Produktstrategi Produktutvecklingsstrategi Marknadssegment Kundstruktur Totebo primärleverantör till kontorsmöbelindustrin

7 3.7 Sammanfattning och slutsatser De traditionella Konkurrensfaktorer Produktstrategi Produktutvecklingsstrategi Marknadssegment Kundstruktur Möbelteam AB - Specialisering som en väg till framgång Sammanfattning och slutsatser Designföretagen Konkurrensfaktorer Produktstrategi Produktutvecklingsstrategi Marknadssegment Kundstruktur Materia design med själ och hjärta Sammanfattning och slutsatser Sängtillverkarna Konkurrensfaktorer Produktstrategi Produktutvecklingsstrategi Marknadssegment Kundstruktur Hilding Anders snart i var mans sovrum Sammanfattning och slutsatser Kontorsmöbeltillverkarna Konkurrensfaktorer

8 7.2 Produktstrategi Produktutvecklingsstrategi Marknadssegment Kundstruktur European Furniture Group med Europa som hemmamarknad Sammanfattning och slutsatser Inredningssnickerierna Konkurrensfaktorer Produktstrategi Produktutvecklingsstrategi Marknadssegment Kundstruktur Sammanfattning och slutsatser Underleverantörerna Konkurrensfaktorer Produktstrategi Produktutvecklingsstrategi Marknadssegment Kundstruktur Sammanfattning och slutsatser Strategiska frågor inom svensk möbelindustri Storskalighet vs småföretagande Marknadskanaler IKEA:s betydelse för svensk möbelindustri Svensk design framgångsfaktor eller inte? Samarbete och geografisk koncentration Framtiden för svensk möbelindustri

9 Sammanfattning Denna studie har som ambition att ge en bättre bild av den svenska möbelindustrin än vad en traditionell branschstudie kan ge. Vi anser att komplexiteten hos en hel bransch bäst skildras genom att bryta ner branschen i mindre delsegment där fokus läggs på strategisk inriktning snarare än på storlek eller produktslag. Vi har därför valt att dela in den svenska möbelindustrin i ett antal s k strategiska grupper och hoppas genom analys av dessa grupper ge en tydlig bild av branschens förutsättningar, lönsamhet och tillväxtmöjligheter. I studien besvaras bl a följande frågor: - Hur stora är de olika strategiska grupperna inom svensk möbelindustri? - Vilka företag är väsentliga lokomotivföretag inom respektive grupp? - Hur skiljer sig de olika grupperna åt vad gäller strategi och struktur? - Finns några genomsnittliga lönsamhetsskillnader och vad kännetecknar lönsamma respektive mindre lönsamma företag per grupp? - Hur ser förändringsbenägenhet och förändringsstrategier ut hos några utvalda möbelföretag? Studien har genomförts med hjälp av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Övergripande information om branschens förutsättningar och struktur genererades genom en enkätundersökning riktad till verkställande direktörer i 438 möbeltillverkande företag. Den enkätgenererade datan kompletterades med kvalitativ information i form av djupintervjuer med aktörer inom svensk möbelindustri. Dessutom användes finansiell information ur databasen Market Manager. Enligt våra uppskattningar uppgår den totala omsättningen för svensk möbelindustri till ca 17,5 miljarder kr för år 2. I denna siffra ingår det som traditionellt brukar kallas möbler, d v s köks- och badrumsinredning är inte inkluderat. Enligt de siffror vi fått tillgång till har den svenska möbelindustrin under de senaste åren uppvisat en god tillväxt, från 1999 till 2 ökade branschens omsättning med hela 12 %. För att nå ett ökat djup i analysen har vi delat in möbeltillverkarna i nio strategiska grupper. Indelningen har skett med utgångspunkt i en rad variabler som ansågs relevanta för en möbeltillverkares strategiska inriktning: Marknad. Hemmöbler eller möbler för offentligt bruk. Produktionsteknik. Högautomatiserad produktion eller hantverksmässig tillverkning. Förädlingsgrad. Färdiga produkter eller komponenter. Designinnehåll. Graden av användande av design som konkurrensmedel Typ av produkter. Genom analys av företagsinformation och enkätsvar har företagen i studien sedan grupperats i någon av följande grupper: Produktionsinriktade volymproducenter: Högautomatiserade tillverkning av framförallt planmöbler. IKEA är dominerande kund. Total omsättning ca 3 miljarder kr. 5

10 Traditionella tillverkare av hemmöbler: Hemmöbler med kvalitet och tradition som försäljningsargument. Total omsättning ca: 2,3 miljarder kr. Traditionella tillverkare av möbler för offentligt bruk: Främst kompletteringsmöbler för offentliga miljöer. Total omsättning ca,7 miljarder kr. Designorienterade tillverkare av hemmöbler: Hemmöbler med design som främsta försäljningsargument. Total omsättning ca,8 miljarder. Designorienterade tillverkare av möbler för offentligt bruk: Möbler med stort designinnehåll anpassade för offentliga miljöer. Total omsättning ca,7 miljarder. Sängtillverkare: Tillverkare av sängar och madrasser. Total omsättning ca 2 miljarder. Kontorsmöbeltillverkare: Fullsortimentsleverantörer av kontorsmöbler samt arbetsstolsspecialister. Total omsättning ca 4,5 miljarder. Inredningssnickerier: Specialinredningar och komponenter. Total omsättning ca 1,7 miljarder. Underleverantörer: Tillverkare av komponenter för möbelindustrin. Total omsättning ca 1,8 miljarder. Efter analys av de strategiska gruppernas karaktäristika och finansiella ställningar kan vi konstatera att den traditionella bilden av möbelindustrin som en småföretagarbransch inte riktigt stämmer med verkligheten. Visst finns det fortfarande många företag som präglas av hantverksmässighet och småskalig produktion men enligt våra uppskattningar genereras ca 6% av möbelindustrins omsättning i företag som är allt annat än småskaliga. De två största grupperna i vår studie, kontorsmöbeltillverkarna och de produktionsinriktade volymproducenterna ( IKEA-klustret ) består av tillverkare med en högeffektiv och högautomatiserad produktion av stora volymer, vilket gör att bilden av möbelindustrin som en lågteknologisk verksamhet också kan ifrågasättas. Tillsammans med sina underleverantörer står dessa grupper av möbeltillverkare för en stor del av potentialen inom svensk möbelindustri. Även vad gäller lönsamhet visar vår studie att de storskaliga segmenten är de mest framgångsrika. De högsta vinstmarginalerna finns bl a inom kontorsmöbeltillverkning och sängtillverkning medan de mer småskaliga segmenten klarar sig sämre. Totalt sett uppvisar ca en tredjedel av företagen i vår studie en så svag finansiell ställning att epitetet krisföretag är motiverat. Dessa företag återfinns främst inom grupperna traditionella hemmöbeltillverkare och inredningssnickerier. Även företagen inom designsegmentet verkar ha svårt att uppnå god lönsamhet, trots all den uppmärksamhet gruppernas produkter ofta får. 6

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Traditionella branschstudier tar som regel sin utgångspunkt i de klassificeringar som är definierade i offentlig statistik. Detta leder vanligen till grupperingar efter storlek (omsättning och antal anställda) och produktslag. Samtidigt har arbetet som bedrivits inom Nutekprogrammet Möbelindustrin i framtiden visat på behovet att både beskriva branschens övergripande struktur och resultatmått i tydligare termer, liksom att bättre få grepp om strukturen och lönsamheten inom olika delsegment. Dessutom behövs en bättre bild av de affärsmässiga beroendeförhållanden som finns mellan olika företag och företagsgrupperingar. I föreliggande studie används därför ett alternativt angreppssätt där grupperingen av företag sker baserat på strategier snarare än produktslag. Vi anser att vi, genom att studera och jämföra dessa grupper, kan på ett bättre sätt beskriva branschen och utforska dess möjligheter och begränsningar. 1.2 Syfte och frågeställningar Branschkartläggnings syfte är att med hjälp av alternativa klassificeringar av branschens företag få en bild av beroendeförhållanden, lönsamhet och tillväxttakt. Denna strategi- och strukturbeskrivning ska möjliggöra en mer realistisk bedömning av branschens potential för tillväxt och lönsamhet och likaså var behovet av stödinsatser förefaller störst och potentiellt mest givande. De frågeställningar som ska besvaras är bl a: - Hur stora är de olika strategiska grupperna inom svensk möbelindustri? - Vilka företag är väsentliga lokomotivföretag inom respektive grupp? - Hur skiljer sig de olika grupperna åt vad gäller strategi och struktur? - Finns några genomsnittliga lönsamhetsskillnader och vad kännetecknar lönsamma respektive mindre lönsamma företag per grupp? - Hur ser förändringsbenägenhet och förändringsstrategier ut hos några utvalda möbelföretag? 1.3 Studiens upplägg och metod För att fånga komplexiteten i den svenska möbelindustrin och kunna belysa så många aspekter som möjligt har vi valt att utnyttja såväl kvantitativ och kvalitativ metod i genomförandet av studien. Den kvantitativa delen, i detta fall en enkätstudie och analys av finansiell information, ger överblick och möjlighet att dra slutsatser om hela populationen av företag medan djupare analys och förståelse uppnås genom kvalitativa intervjuer med viktiga aktörer. En översikt över de metoder som använts ses i nedanstående figur: 7

12 Teoretisk referensram Förstudie Kvalitativ metod Kvantitativ metod Intervjuer Enkät Market Manager Figur 1.1: Sammanställning av valda utredningsmetoder Förstudie Den teoretiska utgångspunkten för vår studie har varit uppfattningen att branschbegreppet inte räcker till för en djuplodande analys av en industris förutsättningar och utveckling. Vi har därför valt att använda begreppet strategiska grupper och utgått från att en uppdelning av möbelindustrin i mindre enheter med likartade strategier kan ge en bättre bild av möbelindustrins hela komplexitet. Vår arbetshypotes har varit att skillnader i lönsamhet och tillväxt kan förklaras utifrån företagens skilda strategival. För att skapa en första översikt över möbelbranschen och generera relevanta frågeställningar till enkätstudien gjordes till en början en studie av hemsidor på Internet tillhörande svenska möbelföretag. Urvalet bestod av de av Svenska Möbelindustriförbundets totalt 1 medlemmar som vid analystillfället (april 2) hade fungerande hemsidor, 7 st. Via hemsidorna inhämtades information om bl a företagens produktsortiment, försäljningskanaler och sätt att presentera sig för omvärlden. Förstudien resulterade i en preliminär kategorisering av företagen i olika strategiska grupper och informationen användes även i utformningen av enkäten Enkätstudie I nästa steg konstruerades en skriftlig enkät med totalt 16 frågor. Enkäten skickades ut till verkställande direktörerna för 438 företag, vilket motsvarar samtliga företag med minst 5 anställda i SCB:s företagsregister, klasserna: SNI 3611 Industri för sittmöbler och säten SNI 3612 Annan kontors- och butiksmöbelindustri SNI 3614 Annan möbelindustri SNI 3615 Madrassindustri Notera att klassen 3613 Annan köksmöbelindustri inte ingår i studien, då vi valde att studera den mera renodlade möbelindustrin. Enkätutskicket följdes upp med en påminnelse efter ca 4 veckor. Efter analys av enkätsvaren kunde ett antal företag strykas från populationen, på 8

13 grund av felaktig klassificering eller ändrad verksamhet. Efter rensning uppgick den totala populationen till 357 och enkätens svarsfrekvens efter påminnelse till 47,9%. Enkätsvaren sammanställdes i programmet Excel och analyserades i statistikprogrammet SPSS Intervjuer För att fördjupa analysen kompletterades den kvantitativa informationen med ett antal intervjuer med viktiga aktörer inom branschen. Intervjupersonerna består dels av representanter för företag inom svensk möbelindustri, dels av aktörer som påverkar densamma såsom representanter för detaljistledet, branschorganisationer och samverkansgrupper. Vissa av intervjuerna gjordes inom ramen för ett examensarbete utfört av Emma Syd och Hanna Vernersson, studenter på internationella ekonomprogrammet vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping Finansiell information från Market Manager Som tidigare nämnts har ett av studiens syften varit att jämföra lönsamheten mellan olika grupper av möbelföretag. För att kunna uppfylla detta har vi kompletterat informationen som genererats via enkäten med finansiell information ur företagens årsredovisningar. Informationen har hämtats ur databasen Market Manager, ett verktyg för företagsanalys som innehåller uppgifter från PRV, SCB, branschorganisationer och enskilda företag. Via Market Manager har vi fått tillgång till samtliga 357 företags bokslutsinformation för åren (alltså även de företag som inte svarat på enkäten). En nackdel med informationen från Market Manager är dock att den är beroende av företagens bolagsbildningar. Vi har definierat vår population som möbeltillverkande företag, vissa av de större företagen i undersökningen har dock valt att lägga en stor del av sin omsättning i möbelförsäljande bolag inom koncernen. Detta gör att en del av företagens omsättning riskerar hamna utanför undersökningen, något som vi bedömningsmässigt har försökt att kompensera för vad gäller bl a kontorsmöbelföretag och sängtillverkare. 1.4 Rapportens disposition I kapitel 2 ges en introduktion till hur den svenska möbelindustrin är uppbyggd idag. Vi introducerar också begreppet strategiska grupper, presenterar möbelindustrins strategiska grupper samt ger en introduktion till de följande kapitlen. Kapitel 3-9 innehåller en fördjupad analys av varje grupp. Här presenteras undersökningsresultaten uppdelat per grupp samt i flertalet fall en illustrerande fallstudie av ett företag i gruppen. Slutligen, i kapitel 1, sammanfattas studiens resultat och möbelindustrins viktigaste strategiska frågeställningar behandlas. 9

14 2 Svensk möbelindustri en översikt 2.1 Historik Möbeltillverkning är en verksamhet med en lång tradition i Sverige, naturligt nog i ett land till stora delar täckt av skog. När den svenska möbelindustrin utvecklades, i takt med den allmänna industrialiseringen, kom tillverkningen att koncentreras till de geografiska områden där både tillgången till råvara och transportmöjligheterna var goda. Under den första halvan av 19-talet byggdes därför en framgångsrik möbelindustri upp i Småland, Västergötland, Östergötland och Skåne, en industri till stor del baserad på småföretagsamhet och hantverkskunnande. Under 5- och 6-talen koncentrerades möbeltillverkningen successivt till färre och större företag och produktionen rationaliserades. Dock skedde produktivitetsökningen inom möbelindustrin långsammare än för industrin som helhet (Nutek, 1997), bl a beroende på låg grad av produktspecialisering och användande av universell teknik. Möbelindustrin karaktäriserades också vid denna tid av låg kapitalintensitet och ett outvecklat underleverantörssystem. Under senare år har rationaliseringarna inom möbelindustrin fortsatt och företagen blivit allt större och färre. Inriktningen mot export har också ökat och möbelindustrin uppvisar i dag en betydligt högre genomsnittlig exportandel än tidigare. IKEA:s internationella framgångar har också medfört stora volymökningar och ökade indirekta exportandelar inom den storskaliga delen av svensk möbelindustri. Dock finns inom branschen fortfarande ett stort antal småföretag kvar, de flesta i de traditionella möbelregionerna. En viktig drivkraft för den svenska möbelindustrin har också framgångarna för svensk möbeldesign varit. Den svenska stilen, utomlands ofta kallad Swedish Modern, har under hela efterkrigstiden varit en viktig framgångsfaktor, inte minst på exportsidan. Formgivare som Bruno Mathsson och Carl Malmsten är kända internationella namn och bidrog till att skapa bilden av en designmedveten och kvalitetsälskande nation. Särskilt tillverkare av möbler för offentlig miljö profilerade sig under 5-, 6- och 7-talen, till stor del med hjälp av kända formgivare. Även idag finns i Sverige ett antal framstående möbeldesigners med ett nära samarbete med svensk möbelindustri och slutet av 199-talet präglades av en internationell trend där design åter sattes i fokus. 2.2 Svensk möbelindustri idag Trots de stora förändringarna och minskningen av antalet företag har den svenska möbelindustrin, tillsammans med den övriga trämanufakturbranschen, fortfarande en stor betydelse för vidareförädlingen av svensk träråvara och är en industri som skapar många arbetstillfällen. Dock har den svenska möbelindustrin länge haft svårigheter att profilera sig som en viktig bransch och delvis hamnat i skuggan av andra, mer lättkommunicerade branscher som exempelvis skogsindustrin (1999 anordnade Nutek ett seminarium på just detta tema, Möbelindustrin en bortglömd basnäring ). En anledning till detta kan vara att möbelindustrin i dag består av många olika typer av företag och därför är svårbeskriven, även för aktörer inom branschen. Branschen kan idag fortfarande karaktäriseras som mogen och fragmenterad sett till antalet anställda med en majoritet av små och medelstora företag och huvuddelen av möbel- 1

15 tillverkningen sker på mindre orter med tonvikt på vissa geografiska områden (såsom Småland och Västergötland). Branschens fragmentering förefaller betydligt mindre om vi ser till fördelningen av branschens omsättning. Ca 1% av företagen svarar för 6% av omsättningen och dessa företag är storskaliga med modern produktionsteknologi (även i jämförelse med andra branscher). Inom de storskaliga segmenten är även den genomsnittliga lönsamheten under den studerade tidsperioden väsentligt bättre (se vidare nedan) Möbelindustrins totala omsättning Att ge en korrekt bild av den svenska möbelindustrins totala storlek är en inte helt enkel uppgift. En orsak är att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av vilka verksamheter som ingår i branschbegreppet. Den statistiska definitionen av branschens underavdelningar har också förändrats över tiden. En ytterligare svårighet är att konsumtionen av möbler är svår att fastställa på grund dess vitt skilda marknader, såsom hemmöbler och möbler för offentligt bruk. Dessutom innehåller branschen företag i flera led av förädlingskedjan, d v s vissa företag har andra företag i branschen som kunder, vilken ger en risk för överskattning av branschens storlek, speciellt om man adderar omsättningen från olika förädlingsled i stället för förädlingsvärdet Produktion Export Import Konsumption Figur 2.1: Den totala möbelkonsumtionen samt möbelindustrins produktion, export och import (källa Möbelmarknaden 2, SMI). Figur 2.1 återger Möbelindustriförbundets (SMI) sammanställning av SCB:s officiella statistik för möbler och visar hur Sveriges möbelproduktion utvecklats under de senaste 8 åren. Enligt denna uppgår den totala svenska möbelproduktionen uttryckt i produktionsvärde till 19,5 miljarder år 2. I denna siffra ingår dock kök och diverse inredning med 2 miljarder, något som går utanför vår definition av möbelbranschen. Den relevanta utgångspunkten för vår studie är alltså en total produktion om 17,5 miljarder. Enligt SMI:s sammanställning visade 2 en positiv utveckling av möbelbranschen, möbelproduktionen ökade med 12% från 1999 och både export och import ökade med 1 respektive 11%. De största exportmarknaderna är Norge, Danmark och Tyskland som tillsammans står för nästan 5% av den totala exporten. Ökningen i import består främst av en ökning av import av delar och komponenter för vidareförädling. 11

16 2.2.2 Möbelindustrins sammansättning Detta avsnitt behandlar möbelindustrins övergripande sammansättning i termer av omsättning, antal anställda och val av marknadssegment. Vad gäller omsättning och antal anställda redovisas både fördelning enligt enkätsvaren och enligt Market Manager, d v s för hela populationen. På så sätt visas hur pass väl enkätsvaren återspeglar sammansättningen i hela branschen. Fördelningen av val av marknadssegment redovisas dock enbart utifrån enkätsvaren eftersom den informationen inte finns i Market Manager. 3-6 MSEK 3% 1-3 MSEK 11% 5-1 MSEK 1% 25-5 MSEK 18% -1 MSEK 31% 1-25 MSEK 27% 3-6 MSEK 1% 1-3 MSEK 6 MSEK 1% 1% 5-1 MSEK 7% 25-5 MSEK -1 MSEK 15% 38% 1-25 MSEK 28% Figur 2.2: Möbelindustrins omsättningssammansättning enligt enkätsvar. Figur 2.2:Möbelindustrins omsättningssammansättning enligt Market Manager st 1-2 st 5% 6% -1 st 24% 5-1 st 11% 25-5 st 18% 1-25 st 36% 2-35 st 1-2 st 2% 4% 35- st 5-1 st 1% 1% -1 st 25-5 st 32% 15% 1-25 st 36% Figur 2.4:Möbelindustrins sammansättning antal anställda enligt enkätsvar. Figur 2.5:Möbelindustrins sammansättning antal anställda enligt Market Manager. Figurerna över branschens fördelning vad gäller omsättning och antal anställda bekräftar bilden av en industri fylld av småföretag. Över 5% av företagen i undersökningen har en omsättning på mindre än 25 miljoner och färre än 25 anställda. Notera också att vår studie är 12

17 avgränsad till företag med fler än 4 anställda, i verkligheten är alltså fokuseringen på små företag ännu större. Jämförelsen mellan enkätsvaren och uppgifterna i Market Manager visar att de svarande företagen väl representerar hela populationen, med undantag av en liten överrepresentation bland större företag. Bara Hemmöbler (1%) 21% Hem dominerade (7-99%) 28% Bara Officemöbler (1%) 26% Office dominerade (7-99%) 12% Varken Office eller Hem dominerade 13% Figur 2.6: Möbelindustrins sammansättning val av marknadssegment enligt enkätsvar. De svenska möbeltillverkarna agerar på två huvudmarknader, möbler avsedda för hemmiljö respektive möbler för offentlig miljö. Dessa båda marknader skiljer sig från varandra på flera viktiga punkter, bl a vad gäller distributionsvägar och kundernas produktkrav. Vi har därför funnit det relevant att göra en uppdelning av branschen efter valt marknadssegment, något som också återspeglas i de strategiska grupper vi identifierat. Som figur 2.6 visar är branschen ganska jämnt fördelat på hemmöbler och s k off-möbler, med en viss övervikt på hemmöbelsidan. Värt att notera är också att endast en liten del (13%) av företagen i studien vänder sig lika mycket till båda marknadssegmenten, vilket tyder på att skillnaderna i marknadssegmentens karaktär är tillräckligt stora för att påverka möbeltillverkarnas inriktning Konkurrensfaktorer och strategiska frågeställningar En viktig komponent i beskrivandet av en bransch är vilka faktorer som avgör enskilda företags möjligheter till överlevnad och framgång. Dessa faktorer skiljer sig mellan branscher och även mellan strategiska grupper inom en viss bransch. I vår enkätstudie har respondenterna fått rangordna ett antal konkurrensfaktorer efter dess betydelse för företagets produkt- och marknadsstrategi. Resultatet för hela urvalet visas i figur 2.7 nedan (motsvarande sammanställning uppdelat på strategisk grupp återfinns i kapitel 3-9). 13

18 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Sortimentsbredd Sortimentsbredd Produktkvalitet Produktkvalitet Design Hantverkskunnande Design Hantverkskunnande Varumärke Varumärke Pris Egen marknadskanal Pris Egen marknadskanal Leveranstider Leveranstider Låga Låga kostnader kostnader Utvecklingspartner Utvecklingspartner Modernt produktions- och logisti... Modernt produktions- och logisti... Bra samarbete med detaljistledet Bra samarbete med detaljistledet Övrigt Övrigt Konkurrensfaktorer Konkurrensfaktorer oms.viktat Figur 2.7: Rangordning av konkurrensfaktorernas betydelse i hela populationen, rent medelvärde samt omsättningsviktat. Respondenterna har i enkäten fått rangordna de fem viktigaste konkurrensfaktorerna, där den viktigaste tilldelats 5 poäng, den näst viktigaste 4 poäng, osv. Som syns i figur 2.7 anser företagen i undersökningen att den enskilt viktigaste faktorn för framgång inom möbelindustrin är produkternas kvalitet (med i genomsnitt 3,5 poäng). Andra viktiga konkurrensfaktorer är pris, leveranstider och design. Vi har också gjort en omsättningsviktning av svaren, där alltså företagen med störst omsättning får mer genomslag. Här är tydligt att faktorer som pris och modernt produktions- och logistikkunnande är relativt mer avgörande för stora företag än små medan, föga förvånande, hantverkskunnande är mindre viktigt. I enkäten ingick också en avslutande, öppen frågeställning där respondenterna ombads svara på frågan Vilka frågor ser du som mest strategiskt viktiga för att ditt företag ska kunna utvecklas i framtiden?. Svaren har sedan grupperats i en trädstruktur beroende på vilka strategiska frågeområden svaren behandlat (se figur 2.8). Notera att siffrorna efter namnet på frågeområdet avser antalet utsagor, inte antal företag. Samma respondent kan alltså ha uppgett frågor inom flera områden som viktiga för företagets utveckling. 14

19 Kontroll över marknadskanaler (6) Varumärke (14) Fler kunder (7) Export (9) Relation med kunder/distr. (1) Allmänt marknadsföring (13) Specialisering (8) Produktutveckling/design (3) Materialutveckling (1) Marknadsföring (59 st) Sortiment (51 st) Jämnare beläggning (1) Kvalitet (5) Tillväxt (1) Flexibilitet (3) Logistik/leveranstider (1) Miljö (1) Outsourcing (1) Produktion (45 st) Strategiska frågeställningar Produktionsteknologi (1) Kostnadseffektivitet (13) Personal och Ledning (21 st) Externa frågor (9 st) Kompetens (17) Ledarskap (4) Lika villkor som andra länder (4) Konkurrens från import (3) Konjunktur (2) Breddning (7) Eget sortiment (5) Övrigt (5 st) Inköp (5 st) Finansiering (5 st) Riskkapital (1) Koncernutnyttjande (1) Lönsamhet (3) Samverkan (3) Blandat (2) Effektivare inköp (4) Hitta fler/rätt leverantörer (1) Figur 2.8: Sammanställning av upplevda strategiska frågeställningar. Som synes speglar företagens svar en stor bredd i vilka frågeställningar som anses vara avgörande för företagets framtid. De oftast förekommande frågeställningarna är de som berör marknadsföring, produktion och sortiment, d v s frågor som rör företagens kärnverksamhet. Den enskilt viktigaste frågeställningen är, enligt respondenterna, framtagandet av konkurrenskraftiga produkter alltså produktutveckling/designarbete. Även kostnadseffektiv produktion, byggande av varumärke och utvecklande av personalens kompetens anses vara strategiskt viktiga frågeställningar. 2.3 Branschanalys med hjälp av strategiska grupper Vi har tidigare definierat vårt studieobjekt som den svenska möbelbranschen och också angett avgränsningarna med hjälp av statistiska SNI-koder där vi bland annat avgränsat oss från områden som köksinredningar och stoppade stolar avsedda för fordon. I detta avsnitt definieras begreppet bransch och det verktyg vi valt för att kunna utföra en djupare analys av den svenska möbelbranschen strategiska grupper. Inom den företagsekonomiska litteraturen används begreppet bransch för att definiera sammanhängande kluster av företag med liknande affärsmässiga förutsättningar. Detta branschbegrepp används sedan t ex vid klassificeringar av företag i officiella register (t ex SCB). Den dominerande definitionen på bransch är en grupp av företag vars produkter är så likartade att de kan betraktas som substituerbara (utbytbara) med varandra. Detta är endast delvis fallet vad gäller möbelbranschen, en stol är ju knappast fullt substituerbar med t ex en bokhylla. Vi har ändå valt att definiera möbelindustrin som en bransch då detta är ett etablerat begrepp och stämmer överens med SCB:s klassificeringar. För en djupare strategisk analys av en grupp företag räcker dock branschbegreppet sällan till. Det finns visserligen branscher där alla de ingående företagen uppvisar stora likheter i 15

20 strategisk inriktning och affärsmässiga förutsättningar, men de flesta, däribland möbelbranschen, är betydligt mer differentierade än så. Därför behövs ett mer precist instrument än branschbegreppet för att fånga de ingående företagens inbördes skillnader. Ett sådant hjälpmedel är begreppet strategisk grupp som först introducerades av Michael Porter 198. Enligt Porters definition utgörs en strategisk grupp av ett antal företag inom samma bransch som arbetar med liknande strategisk inriktning vad gäller ett par eller flera variabler. Det kan röra sig om t ex samma sorts produkter, samma geografiska marknad, samma typ av kunder eller liknande kvalitets- eller prisnivå. Det kan finnas branscher där alla företag är så likartade att de tillhör samma strategiska grupp och man kan också tänka sig branscher så differentierade att varje företag är en egen grupp. Det vanligaste är dock att branschen innehåller ett visst antal större eller mindre strategiska grupper som sinsemellan uppvisar betydande skillnader. Enligt Porter är analys av strategiska grupper en viktig hjälp vid strukturanalys av branscher, ett mellanting mellan en analys av branschen i sin helhet och en detaljerad undersökning av varje företag för sig Strategiska grupper inom svensk möbelindustri Vårt studieobjekt, den svenska möbelbranschen, är en industri bestående av ett stort antal företag med kraftig variation i termer av storlek, produktionsmetoder och strategisk inriktning. Inom ramen för branschen finns såväl stora, högautomatiserade produktionsenheter som traditionella möbelhantverkare, designorienterade nischföretag såväl som volymproducenter mot bredare marknadssegment. Denna mångfald gör att en analys på branschnivå aldrig kan spegla möbelindustrins komplexitet och förutsättningar på djupet och vi har därför valt att dela upp de studerade företagen i ett antal strategiska grupper. Till att börja med definierades de variabler som bedömdes som betydelsefulla för att förklara skillnader mellan företagen i populationen. Dessa variabler är: Marknad. Hemmöbler eller möbler för offentligt bruk. Produktionsteknik. Högautomatiserad produktion eller hantverksmässig tillverkning. Förädlingsgrad. Färdiga produkter eller komponenter. Designinnehåll. Graden av användande av design som konkurrensmedel Typ av produkter. Genom analys av företagsinformation och enkätsvar har företagen i populationen sedan grupperats enligt de ovanstående variablerna. Analysen resulterade i att följande nio strategiska grupper identifierades: Grupp 1: Produktionsinriktade volymproducenter. Gruppen består av relativt stora företag med högautomatiserad tillverkning av framför allt planmöbler. IKEA är den dominerande kunden. Exempel på företag i gruppen: Bräntorp Möbelfabrik, Gyllensvaans Möbler och Totebo. Gruppen beskrivs närmare i kapitel 3. Grupp 2: Traditionella tillverkare av hemmöbler. Tillverkar möbler i (mer eller mindre) traditionell stil med kvalitet och tradition som viktiga försäljningsargument. Gruppen består till stor del av familjeföretag med lång historia. Möblerna säljs genom traditionell möbelhandel, ofta under private label (d v s utan eget varumärke). Exempel på företag i 16

En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige

En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige. Januari 2014 Om rapporten Denna rapport är en sammanfattning baserad

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Svenska företags utmaningar och fokusområden 2013 Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Stockholm, 2013-01-18 Kontaktperson: Jakob Holm, VD Axholmen + 46 (0)8 55 00 24 81 jakob.holm@axholmen.se

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Strukturstudien 2015 Fordonsleverantörer i Sverige

Strukturstudien 2015 Fordonsleverantörer i Sverige Strukturstudien 2015 Fordonsleverantörer i Sverige Fordonskomponentgruppen - FKG Yasemin Heper Mårtensson 2015-06-18 1 Sammanfattning FKGs strukturstudie 2015 Av leverantörerna är närmare 70 procent tillverkande

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen?

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Daniel Wiberg Chefsekonom Företagarna Företagarna Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Opinionsbildar för att förbättra företagarklimatet

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Juni 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehål FÖRORD... 2 TESTETS UPPLÄGG... 3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS LÄN... 3 TABELLER

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Juli 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR KALMAR LÄN... 3 TESTETS UPPLÄGG... 3 TABELLER KALMAR

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

SVENSK MÖBELINDUSTRI OCH OFFENTLIG MARKNAD

SVENSK MÖBELINDUSTRI OCH OFFENTLIG MARKNAD SVENSK MÖBELINDUSTRI OCH OFFENTLIG MARKNAD - hur kan regelverket bättre gynna konkurrens, köpare och brukare? En branschkommentar om offentlig upphandling från Trä- och Möbelföretagen 1 Sammanfattande

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Gapanalys funktionella och affärsmässiga luckor. projekledare

Gapanalys funktionella och affärsmässiga luckor. projekledare Gapanalys funktionella och affärsmässiga luckor Staffan Brege, professor LiTH projekledare 1 Kartläggningens syfte Nyckelaktörer som kan verka som katalysatorer för innovation och hur dessa företags utvecklingsverksamhet

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor En undersökning om småföretagares semestervanor Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Jobbar du på semestern?... 4 Hur många timmar en vanlig semestervecka ägnar du åt företaget?... 7 Upplever

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag ökar sina satsningar på strategiskt utvecklingsarbete

Innovativa små och medelstora företag ökar sina satsningar på strategiskt utvecklingsarbete 1. Innovativa små och medelstora företag ökar sina satsningar på strategiskt utvecklingsarbete Jenni Nordborg och Rolf Nilsson, VINNOVA Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum 2. Om undersökningen Med

Läs mer

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013 Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper November 2013 Niklas Linder, VD Telefon 08-514 905 91 E-post niklas.linder@datadia.se Kvinnors representation inom operativ ledning av företag och organisationer

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Box IR:s årliga IR-enkät. Augusti september 2010

Box IR:s årliga IR-enkät. Augusti september 2010 Box IR:s årliga IR-enkät Augusti september 2010 Executive summary Att intresset för finansiell kommunikation och Investor Relations-frågor bland svenska börsbolag är stort framgår av den enkätundersökning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Analys av näringslivet i Jönköpings län

Analys av näringslivet i Jönköpings län Analys av näringslivet i Jönköpings län 2006-2011 inkl inkomna bokslut 2012 Slutrapport Håkan Wolgast Anna Löfmarck Databasen och gjorda justeringar Utgångsdatabas med samtliga aktiebolag Säte i Jönköpings

Läs mer

Viktigast. Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning?

Viktigast. Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning? Viktigast Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning? Relation Intensitet Tid 3 Att styra mot en önskvärd framtid Affärsmål Marknad Resurser Agenda Varför KAM KAM - Försäljning Vad krävs av mig

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 21 november 2014

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 21 november 2014 Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan den 14

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag 3 Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram

Läs mer

Beskrivning av statistiken

Beskrivning av statistiken Beskrivning av statistiken Produkt: Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2001 2002 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND Telefon

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Bakgrund Motsvarande statistik togs fram 2013 och föreliggande undersökning är en jämförelse mellan åren. Denna sammanfattande rapport inleds

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

2. Sammanfattning (Max 300 ord)* Gör en kort sammanfattning där det mest väsentliga framgår.

2. Sammanfattning (Max 300 ord)* Gör en kort sammanfattning där det mest väsentliga framgår. 1 (5) Ann-Louise Persson, 08-473 30 38 Ann-Louise.Persson@VINNOVA.se Frågor i ansökan Sökande företag Företag* Postutdelningsadress* Postnummer* Postort* Organisationsnummer* Telefon Fax Webbplats Firmatecknare*

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

FKG oktober 2013 Fredrik Sidahl

FKG oktober 2013 Fredrik Sidahl FKG oktober 2013 Fredrik Sidahl 1 Återindustrialisera Sverige 1 2013-10-23 Kort om fordonsleverantörerna vilka är vi. Över 80 procent av leverantörerna är tillverkande företag (andel leverantörer per bransch,

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Design för bättre affärer

Design för bättre affärer Design för bättre affärer En undersökning från 2008 om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen i Sverige, Svensk Teknik och Design (STD).

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005 1(5) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005 Bokslutskommunikén i sammanfattning Omsättningen uppgick till 351,3 MSEK (296,6), en ökning med 18,5%. Rörelseresultatet uppgick till 20,2 MSEK (17,7),

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012

En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012 En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012 1 Små och medelstora företag utgör drygt 90 % av fordonsleverantörerna och står för 40 % av totala omsättningen Del

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Kurs: Marknadsföring, Företagsekonomi, A Datum: 2014.03.29 Tid: 14:15 18:15 Plats: L003 Ansvarig lärare: Mari-Ann Karlsson, Claes Gunnarsson Antal

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Företagarens vardag i Helsingborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Helsingborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Box IR:s årliga IR-enkät

Box IR:s årliga IR-enkät Box IR:s årliga IR-enkät November-december 2011 Copyright Box IR Executive summary Under november och december 2011 genomförde Box IR för andra gången den årliga IR-undersökningen bland svenska börsbolag.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 21 november 2014

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 21 november 2014 Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan den 14

Läs mer