Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Transkript

1 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 5: Nynäshamn kommun Rapport 2009:1

2 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från ett projekt som är finansierat av Stockholms Läns Landsting och de medverkande kommunerna. Projektledare, redaktör: Susann Östergård (Stockholms stad). Projektgrupp: Britta Ahlgren (Botkyrka kommun), Erik Wijnbladh (Haninge kommun), Nicklas Johansson, Thomas Strid och Tiina Laantee (Huddinge kommun), Mikael Essmyren (Nykvarns kommun), Gun Svedman (Nynäshamns kommun), Maria Kavcic och Karina Hälleberg (Salems kommun), Gunilla Hjorth (Stockholms stad), Bo Ljungberg och Bjarne Tutturen (Södertälje kommun) samt Göran Bardun (Tyresö kommun). Fältarbetet har utförts av Ida Ahlbeck och Sebastian Bolander. Författare: Sebastian Bolander och Södertörnsekologerna. Expertkontakter: Torbjörn Peterson, Stefan Lundberg (Naturhistoriska Riksmuseet), Joakim Pansar och Mats Nordin (Länsstyrelsen i Stockholms län), Isak Isaksson (Naturskyddsföreningen), Mattias Sterner (Länsstyrelsen i Dalarnas län), Cecilia Journath-Pettersson och Daniel Gustafson (Länstyrelsen i Örebro län) m.fl. Läs mer om Södertörnsekologerna på Fotografierna på framsidan visar inventerarna, Sebastian Bolander och Ida Ahlbeck, med större vattensalamander. På bilden högst upp, till höger, syns paddor och nedan, till vänster, är en larv av större vattensalamander. Fotografiet på Sebastian Bolander är taget av Ida Ahlbeck och de övriga bilderna är tagna av Sebastian Bolander. Utgivningsår: Version: 1: ISSN X. Rapporten finns som pdf på Södertörnsekologernas hemsida.

3 Fjorton groddjurslokaler inventerade i NYNÄSHAMNS KOMMUN

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fjorton inventerade groddjurslokaler... 3 Påträffade arter... 3 Hot och behov av åtgärder... 5 Övrigt... 5 Inventerade lokaler... 6 Fagersjön... 6 Tärnan... 7 Körunda golfbana... 8 Södra Muskan... 9 Östra Styran Valsjön Alhagens våtmark Fjättern Stora Vika Djursnäs Mar Herrö träsk Vinarträsket Lökviksholmarna, norra holmen Lökviksholmarna, södra holmen Samlad tabell Bilderna visar de groddjur som finns i Nynäshamn. Från vänster ses vanlig padda (Bufo bufo), åkergroda (Rana arvalis), vanlig groda (Rana temporaria), större vattensalamander (Triturus cristatus) och vanlig vattensalamander (Triturus vulgaris). Fotograf: Sebastian Bolander. Fotografier av Sebastian Bolander. Kartillustrationer sammanställda av Göran Bardun, Tyresö kommun (kommunkartan med alla lokaler) och Sebastian Bolander (illustrationerna för de enskilda lokalerna). 2

5 FJORTON INVENTERADE GRODDJURSLOKALER Inventerade vattentyper Vattentyp Antal lokaler Namn Sjöar 6 Fagersjön Fjättern Maren Södra Muskan Valsjön Tärnan Naturligt öppna småvatten 4 Herrön Norra Lökviksholmarna Södra Lökviksholmarna Vinarträsket Anlagda småvatten 2 Körunda golfbana Stora Vika Öppna kärr 2 Alhagens våtmark Östra Styran Summa 14 Påträffade arter Antal lokaler där arten påträffats Art Adult Larv Vattentyp Antal lokaler Andel (%) Antal lokaler Andel (%) Större vattensalamander Mindre vattensalamander Naturligt öppna småvatten (3 lokaler) Öppna kärr (2 lokaler) Anlagda småvatten (2 lokaler) Sjöar (2 sjövikar) Naturligt öppna småvatten (3 hällkar) Öppna kärr (2 lokaler) Anlagda småvatten (2 lokaler) 8 Sjöar (3 sjövikar) Vanlig groda 7 50 Obs. larv obestämd svanslös art 57 Naturligt öppna småvatten (2 tjärnar) Öppna kärr (2 lokaler) Anlagda småvatten (2 lokaler) 8 Sjöar (2 sjövikar) Åkergroda 8 57 Obs. larv obestämd svanslös art 57 Naturligt öppna småvatten (2 tjärnar) Öppna kärr (2 lokaler) Anlagda småvatten (2 lokaler) 8 Sjöar (6 lokaler) Obs. larv obestämd svanslös art 71 Naturligt öppna småvatten (1 lokal) Öppna kärr (1 lokal) Anlagda småvatten (2 lokaler) 3

6 ANTAL LOKALER MED GRODDJUR Antal lokaler Inventerade lokaler Mindre vattensalamander Större vattensalamander Vanlig groda Åkergroda Bilden visar större vattensalamander (nederst) och mindre vattensalamander (överst). Fotografi: Sebastian Bolander. 4

7 Hot och behov av åtgärder Följande hot mot groddjuren finns på de inventerade lokaler: Uttorkning av leklokaler Predation av fisk Biltrafik Uttorkning av leklokaler aktuellt vid en undersökt lokal Sjön Fjättern riskerar att torka ut i de delar där groddjurslek påträffades. Förslag till åtgärd: Lekvattnen förbättras genom att djupare delar grävs där vattnet kan hållas kvar under hela groddjurens vattenlevande stadium, dvs. från mars/april till september. Vid restaurering eller modifiering av det befintliga lekvattnet är det viktigt att man inte gör ett för stort ingrepp, utan endast arbetar i en del av lekvattnet. Organismer kan sedan ta sig från den ostörda delen till den modifierade delen och därigenom återskapa den ursprungliga artsammansättningen. Lösningen kan även vara att anlägga nya dammar intill den befintliga lokalen. Predation från fisk aktuellt vid sex undersökta lokaler Fagersjön, Tärnan, Södra Muskan, Valsjön, Maren och Vinarträsket innehöll fisk vilket medför predation på adulta djur av salamandrar samt ägg och larver av groddjur. Förslag till åtgärd: Anlägg fiskfria dammar intill de befintliga lekvattnen. Eftersom det redan har anlagts dammar av olika typer (bland annat groddammar) vid (nämn vilka av Fagersjön, Tärnan, Södra Muskan, Valsjön, Maren och Vinarträsket), bör utförandet och resultaten av dessa studeras innan det bestäms hur och var den nya dammen skall anläggas. Biltrafik aktuellt vid 3 undersökta lokaler På tre lokaler, Tärnan, Stora Vika och Vinarträsket, hotas groddjuren av trafiken under vandringen till och från leklokalerna. Förslag till åtgärd: Genom att anlägga grodtunnlar och/eller ledstaket samt genom att sätta upp varningsskyltar på de aktuella vägsträckorna kan problemen minskas. Övrigt Två av de inventerade lokalerna, nämligen Norra respektive Södra Lökviksholmarna, är utpekade som Natura 2000-områden. Dessa inventerades på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län som en del av den nationella basinventeringen av större vattensalamander. 5

8 INVENTERADE LOKALER FAGERSJÖN Id: 64 X: Y: Sjö Närvaro av fisk i sjön utesluter eller håller nere antalet grodor och salamandrar genom predation. Inga åtgärder anses nödvändiga. Om man vid framtida inventering finner andra groddjursarter på lokalen, bör dock förutsättningarna för dessa förbättras, genom att ett par fiskfria dammar anläggs intill sjön. Grund slättsjö med klart vatten. Strandzonen som inventerats ligger i sjöns SV-spets. Botten bestod av dy och sand och var endast minimalt bevuxen av slingor och vass samt kaveldun. En kortare sträcka bestod av anlagd sandstrand. Kring sjön finns barrskogsdominerad blandskog samt villatomter. Mycket fisk (abborre och mört) påträffades vid inventeringen, vilket kan vara anledning till att man endast fann paddor på platsen. 6

9 TÄRNAN Id: 65 X: Y: Vanlig groda Åkergroda Sjö Bilvägen intill sjön utgör ett hot mot groddjuren, under vandringarna till och från leklokalen. Flera överkörda grodor och paddor påträffades vid inventeringen. I sjön finns fisk som genom predation kan ha en negativ effekt på lekresultatet. Anlägg grodtunnlar som kan minska antalet överkörda groddjur. Sätt upp varningsskyltar på den utsatta vägsträckan. Sjövik i SV Tärnan samt intilliggande bilvägsdike. I sjöviken växer större lövträd samt granar, vilka skuggar det sedimentrika vattnet. Lokalen är omgiven av barrskogdominerad blandskog som är skuggad större delen av dagen. Bilvägsdiket är kraftigt bevuxet av flytbladsväxter samt av fintrådiga alger. Enligt information från allmänheten vandrar grodor och paddor varje vår från skogsområdet söder om sjön över bilvägen ned mot sjöviken. Många groddjur blir överkörda under vandringen över vägen. 7

10 KÖRUNDA GOLFBANA Id: 66, 67, 68 X: Y: Större vattensalamander Mindre vattensalamander Vanlig groda Åkergroda Anlagda småvatten Till synes ingen negativ påverkan. Det är dock viktigt att dammarna sköts med hänsyn till groddjurspopulationen och att man inte sätter i fisk i dammarna. Se över skötseln av dammarna och ta bort eventuell fisk. Tre golfbanedammar med liknande karaktär och ett medeldjup på 0,7 meter. Nästan hela bottnen består av lera bevuxen med bland annat gräs som växer ned från grässtränderna. I dammarnas strandkanter växer sparsamt med vass och kaveldun. Delar av stränderna består av större stenar som ger en brant strandkant med bra gömställen för groddjur. Det var här, vid de större stenarna, de flesta salamandrarna påträffades. Dammarna omges av gräs som maskinklipps kontinuerligt. Runt golfbanan växer blandskog, där man nyligen avverkat en större yta. I en av dammarna påträffades en fisk av okänd art. Golfbanedammarna verkar vara ett bra tillhåll för alla fem groddjursarterna under leken, särskilt för större och mindre vattensalamander. 8

11 SÖDRA MUSKAN Id: 69 X: Y: Sjö Mindre vattensalamander Vanlig groda Fisk som äter groddjur. Anlägg små fiskfria dammar i anslutning till sjöviken, exempelvis vid den närbelägna Naturskolan. Sjövik med gott om fisk som abborre, mört och gädda. Bottnen består till största delen av dy med död ved och vass. Närmare strandkanten består bottnen mer av obevuxen sten och sand. Stranden är bevuxen med gräs och flera lövträd. Bakom dessa ligger en mindre bilväg. Hundra meter från viken finns eklövskog, tomtmark samt ett vattenreningsverk. Lokalen innehöll flera vanliga grodor och vanlig paddor. Även ett fåtal mindre vattensalamandrar påträffades. Sökandet efter groddjurslarver gav ett oväntat negativt resultat. Inga larver av svanslösa groddjur påträffades. Endast ett yngel av mindre vattensalamander hittades. Lokalens status är därmed osäker ur föryngringssynpunkt. 9

12 ÖSTRA STYRAN Id: 70 X: Y: Större vattensalamander Mindre vattensalamander Vanlig groda Åkergroda Öppet kärr Uttorkning och igenväxning. Muddra upp några öppna vattenpartier som kan hålla vatten hela sommaren. Då hinner groddjurslarverna utvecklas till landliv. Våtmarksområde i anslutning till fågelsjö. I och kring sjön växer träd och buskar av vide. Djupet är runt 0,5 meter, men på vissa platser är vattensamlingarna mer eller mindre bottenlösa (man sjunker ned i bottnen). Inventeringen koncentrerades till de öppna vattnen utmed grusvägen till fågeltornet. Lokalen var svårinventerad på grund av tät växtlighet av kaveldun, vass samt andmat, fintrådiga alger och kråkklöver. Då lokalen innehöll samtliga fem groddjursarterna med ett fåtal individer bör man överväga att förbättra lokalens förutsättningar för groddjuren. 10

13 VALSJÖN Id: 71 X: Y: Vanlig groda Sjö Predation från fisk. Anlägg fiskfria dammar vid denna lokal. Om man känner till att det finns en närbelägen lokal med andra groddjur än de som påträffades på denna lokal kan man anlägga groddammar som kan koloniseras och användas av fiskkänsliga groddjur som salamandrar och grodor. Utloppsdike från sjö som ligger i skuggad miljö intill blandskog och tomtmark. Botten består av dy bevuxen av vass och kaveldun. I vattnet växer vide som skuggar största delen av stranden och vattnet. Här och var växer tuvor av vass och starr. Lokalen är ganska svårinventerad då man lätt sjunker ned i botten. 11

14 ALHAGENS VÅTMARK Id: 72 X: Y: Öppet kärr Större vattensalamander Mindre vattensalamander Åkergroda Till synes inga hot men det finns fisk i vissa delar av våtmarken. Specialanpassa del av våtmarken för groddjur, som säkras från fisk och flytbladsväxter. Denna del kan bli ett pedagogiskt inslag för skolklasser och groddjursintresserad allmänhet. Anlagd våtmark med stillastående och rinnande vatten i gräsmarksmiljö med lövträd. Lokalen innefattar flera dammar med olika djup och växtlighet. En stor del av vattnet är svåråtkomligt och kunde inte inventeras. Även algblomning, flytbladsväxter och svävande sediment försvårade inventeringen. Våtmarken är fint anlagd och uppskattas av såväl fågelskådare som motionärer. 12

15 FJÄTTERN Id: 73 X: Y: Mindre vattensalamander Sjö Uttorkning. Det sägs att groddjur finns inom området. Ytterligare inventeringar efter groddjur bör göras. Påträffas groddjur kan det vara värt att anlägga en eller flera groddammar inom området. Igenvuxen vik av en skogssjö. Botten består av dy bevuxet med fräken, vass och kaveldun. I utkanterna av viken växer buskar av vide innan barrskogsdominerad blandskog tar över i och med att marken blir torrare. Lokalen är i dagsläget inte intressant ur groddjurssynpunkt då platsen torkar ut. Endast ett fåtal paddor och två mindre vattensalamandrar påträffades. Det finns förmodligen delar av viken som håller vatten hela sommaren. Det inrymdes dock inte i årets inventering att undersöka detta. Om man känner till närbelägna lokaler med groddjur, kan denna lokal efter anläggning av groddamm fungera som habitat och föryngringsplats för groddjur. 13

16 STORA VIKA Id: 74 X: Y: Större vattensalamander Mindre vattensalamander Vanlig groda Anlagt småvatten Biltrafiken hotar groddjuren vid vandringen till och från lokalen. Gruvhålen har fyllts igen efter att täktverksamheten lagts ned. Fyllnadsmassorna är av okänd karaktär och kan på sikt innebära att ämnen läcker ut i vattnen. Framtida aktiviteter och markanvändning i området är oviss. Anlägg grodtunnlar som kan minska antalet överkörda groddjur. Sätt upp varningsskyltar på den utsatta vägsträckan. Fyra gruvhål som liknar varandra till karaktären. Botten består av fyllnadsmassor av okänd art med ett tunt täcke av lera. I dammarna växer rikligt med vass samt slingor. Vissa partier är skuggade av intillväxande lövträd som ger delar av bottnen ett lövtäcke. Stränderna är ofta branta och obevuxna. Marken kring dammarna är torr och kalkrik. Flera individer av större vattensalamander påträffades. Många groddjur blir överkörda vid vandringen till och från lokalen varje år. Det gamla gruvområdet har bytt ägare och framtida aktiviteter i detta område är ovisst. I området finns en populär fjärilsstig, tillgänglig för allmänheten. 14

17 DJURSNÄS MAR Id: 75 X: Y: Sjö Det finns gott om fisk och fågel i sjön, dessa kan genom predation ha en negativ inverkan på groddjuren. Om det framkommer att det finns fler arter än vanlig padda i området, kan det vara lönsamt att anlägga fiskfria smådammar intill sjön. Sjö i odlingslandskap som bland annat används för fågeljakt. Stränderna i sjöns södra ände omkring utloppet inventerades. Bottnen består av dy bevuxen av vass som breder ut sig utmed stranden. Marken närmast stranden består av tuvor av starr på fuktig mark. Kring stränderna växer lövträd som skuggar nästan hela stranden. Siktdjupet var mycket dåligt under hela inventeringen på grund av mycket svävande sediment i vattnet. 15

18 HERRÖ TRÄSK Id: 76 X: Y: Vanlig groda Naturlig öppet småvatten Predation från fisk i de öppna vattnen. De små vattensamlingarna på stranden torkar ut senare på säsongen innan groddjurslarverna utvecklats till landliv. Gräv några dammar kring Tjärnen, så vattnet inte hinner torka ut innan groddjurslarverna utvecklats till landliv. Våta stränder kring tjärn. I sydöst finns en bondgård med hästhagar och tomtmark. I övrigt är tjärnen omringad av lövskogsdominerad skog. En liten grusväg går förbi tjärnen till den närliggande tomtmarken. Vattnet innehåller svävande sediment som i viss mån försvårade inventeringen. Stranden består av gungfly med tuvor av gräs, starr och vass samt buskar mellan mindre vattenfyllda partier. Bottnen är väldigt mjuk och man sjunker lätt djupt ned. På stranden växer rikligt med lövträd som skuggar största delen av stranden och en mindre del av tjärnen. Även om inventeringen inte gav ett gott resultat finns det enligt fastighetsägaren (som bor intill tjärnen) riklig med både grodor och paddor på våren. På höstarna har han sett vandringar av nyutvecklade groddjuren på land kring tjärnen. Fastighetsägaren har dock inte sett salamandrar i området. 16

19 VINARTRÄSKET Id: 77 X: Y: Större vattensalamander Vanlig groda Åkergroda Naturligt öppet vatten Det finns fisk i tjärnen. Nära tjärnen finns en bilväg som har negativ effekt på groddjuren vid deras vandring till och från lokalen. Anlägg ett par mindre dammar intill lokalen. Anlägg grodtunnlar under bilvägen. En tjärn med mörkt humöst vatten omgiven av gungfly i form av vitmossa och starr. Stränderna är våta med starr och buskar av skvattram. Längre från tjärnen är marken torrare med barrskogsdominerad blandskog som i väst övergår till åkermark. Öster om tjärnen ligger en bilväg och strax norr om tjärnen ligger en gård. Då vattnet är humöst, är det svårinventerat. De flesta fynd av salamandrar gjordes utmed norra och östra stranden. Fisk av okänd art syntes. De grunda vattenpartierna kring tjärnen var fiskfria. 17

20 LÖKVIKSHOLMARNA, NORRA HOLMEN Id: 78 X: Y: Större vattensalamander Mindre vattensalamander Larver av svanslösa groddjur av obestämd art Naturligt öppet vatten De minsta hällkaren torkar förmodligen ut innan larver av groddjur nått landlevande stadium. Ön är liten vilket i sig bör innebära, numerärt, en populationsbegränsande faktor. In- och utvandring av nya arter hindras av omkringliggande brackvatten, som troligtvis är en svårforcerad miljö. Inga åtgärder anses nödvändiga. Ett 20-tal hällkar på norra holmens östra strand inventerades. Avståndet till havet varierar, från 20 meter, till de närmaste som ligger i anslutning till hav. Hällkaren varierar i karaktär från klarvatten till humösa. De närmast havet hade inslag av marina arter som tarmtång och storspigg. Hällkaren längre upp på stranden hade sötvattenlevande arter, t.ex. rygg- och buksimmare, troll- och flicksländelarver samt hästiglar och småspigg. De flesta hällkar har stenar i bottnen. Mitt på ön växer tallskogsdominerad blandskog på ett tunt jordlager med mossor och lavar. Mindre vattensalamander och larver av svanslösa groddjur påträffades till största delen i hällkaren som låg 5-20 meter från havet. Den mindre vattensalamandern påträffades i stort antal (mer än 100 ex.). Den större vattensalamandern påträffades i lågt antal, men även denna art var spridd i hällkar från 5-20 meter från havet. Holmen ligger isolerad ett par hundra meter från huvudön Järflotta. Ett tiotal meter nedanför norra holmen ligger Södra Lökviksholmen, som också har inventerats. 18

21 LÖKVIKSHOLMARNA, SÖDRA HOLMEN Id: 79 X: Y: Naturligt öppet vatten Mindre vattensalamander Larver av svanslösa groddjur av obestämd art De minsta hällkaren torkar förmodligen ut innan larver av groddjur nått landlevande stadium. In- och utvandring av nya arter hindras av omkringliggande brackvatten, som troligtvis är en svårforcerad miljö. Inga åtgärder anses nödvändiga. Ett 20-tal hällkar på södra holmens östra strand inventerades. Avståndet till havet varierar, från 20 meter, till de närmaste som ligger i anslutning till havet. Hällkaren varierar i karaktär från klarvatten till några som är mer humösa. De närmast havet har inslag av marina arter som tarmtång och storspigg. I hällkaren längre upp på stranden finns sötvattenlevande arter som rygg- och buksimmare samt troll- och flicksländelarver. De flesta hällkar har stenar i bottnen. Mitt på ön växer tallskogsdominerad blandskog på ett tunt jordlager med mossor och lavar. I den södra änden finns ett lummigare parti med lövskog och tre större vattensamlingar. Flertalet individer, mer än 50 stycken, av mindre vattensalamander och larver av svanslösa groddjur påträffades i hällkaren 5-20 meter från havet, men ett fåtal exemplar fanns även i hällkaren närmast havet. Inga exemplar av större vattensalamander påträffades, dock hittades arten på den norra holmen. Södra Lökviksholmen ligger isolerad ett par hundra meter från huvudön Järflotta. Ett tiotal meter ovanför södra holmen ligger Norra Lökviksholmen, som också har inventerades. 19

22 SAMLAD TABELL Data om de lokaler som inventerades i Nynäshamns kommun. Tc =större vattensalamander, Tv =mindre vattensalamander, Rt =vanlig groda, Ra =åkergroda, Bb= vanlig padda, ob=obestämd. Obestämda groddjur (ob) anges som stjärtgroddjur (salamandrar) eller stjärtlösa (grodor eller padda). 20

23 Södertörnsekologerna är ett forum för regional samverkan mellan kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Stockholm, Södertälje och Tyresö. Södertörnsekologerna har sedan 1990 kartlagt växt- och djurarter, ekosystem och naturvärden samt på andra sätt arbetat med naturvård på Södertörn med omnejd. År 2008 har Södertörnsekologerna med finansiering från kommunerna och Stockholms Läns Landstings miljöanslag inventerat groddjur på 151 platser. Åkergroda Bufo bufo Rana arvalis Vanlig groda Rana temporaria Större vattensalamander Triturus cristatus Mindre vattensalamander Triturus vulgaris