Konkurrensen på fodermarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konkurrensen på fodermarknaden"

Transkript

1 Konkurrensen på fodermarknaden Fodermarknaden är starkt koncentrerad, i synnerhet på lokal nivå där det ofta bara marknadsförs foder från två eller tre tillverkare. Under perioden 2006 till 2010 ökade foderpriserna mer i Sverige än i de flesta andra EU-länder. Den höga koncentrationsgraden i branschen medför risk för svagt effektiviseringstryck. Rapport 2011:22

2

3 Konkurrensen på fodermarknaden Foder svarar i många fall för halva produktionskostnaden i animalieproduktionen och en svag priskonkurrens på fodermarknaden kan därför få stor inverkan på kött-, mjölk- och äggproduktionen i Sverige. Rapporten analyserar hur konkurrensen på den svenska marknaden för foder till fjäderfä, grisar och nötkreatur fungerar, mot bakgrund av att några få företag tillverkar merparten av det foder som säljs i landet. Utredningsenheten Författare Sone Ekman

4

5 Sammanfattning Syftet med rapporten är att analysera hur konkurrensen på den svenska marknaden för foderblandningar till fjäderfä, grisar och nötkreatur fungerar. Frågeställningen är om fåtalet konkurrenter på fodermarknaden får till följd att lantbrukarna betalar onödigt mycket för fodret. I rapporten studeras fodermarknadens struktur och funktionssätt, priser på foder och foderråvaror i Sverige och EU samt fodertillverkarnas vinster. Analysen tar även avstamp i erfarenheter från den vetenskapliga litteraturen. Rapporten pekar på att fodermarknaden är starkt koncentrerad, i synnerhet på lokal nivå där det ofta bara är två eller tre fodertillverkare som konkurrerar i extremfall bara en enda. Dåliga förutsättningar för importkonkurrens, höga transportkostnader och stordriftsfördelar kopplade till produktutveckling och anläggningsstorlek är sådant som bidrar till att det finns få konkurrerande företag. Få konkurrenter riskerar leda till en situation där fodertillverkarna observerar varandras agerande och ingen sänker foderpriset i onödan. Faktorer som exempelvis kontakter mellan företagen och att man producerar ganska lika produkter kan bidra till en sådan situation. På fodermarknaden finns även andra faktorer som kan motverka att fåtalsdominansen leder till högre foderpris. Sådana potentiellt motverkande krafter är kooperativa företag, foderblandning på gårdsnivå och en delvis decentraliserad prissättning. Analysen av foderpriser tyder på att prisbildningen inte fungerar perfekt, på så sätt att fodertillverkarnas marginal ibland förändras i stället för foderpriset. Detta gäller bland annat sambandet mellan foderpris och råvarupris, vilket är särskilt betydelsefullt med tanke på att råvarukostnaden motsvarar i storleksordningen 70 till 80 procent av foderpriset. Ett annat tecken är att Sverige tillhör de länder där foderpriserna ökat allra mest mellan 2005 och Ytterligare en aspekt är att konkurrensen är olika stark för olika foder och i olika delar av landet, vilket kan leda till att företagen tar ut olika marginaler på olika delmarknader. Om ett företag tar ut ett högre pris kan det resultera i högre vinst och/eller ätas upp av högre kostnader. Vinsterna i foderindustrin är generellt sett inte anmärkningsvärt höga. Om kostnaderna i företagen varit lägre med starkare priskonkurrens saknas det underlag för att bedöma, men om det finns ett generellt problem med höga foderpriser bottnar det i att effektiviseringstrycket i branschen är svagt. Att vissa företag är lönsammare än andra tyder på en effektiviseringspotential i branschen. Sammantaget är det ingen tvekan om att foderpriserna påverkas av att det är få företag som konkurrerar, men det har inte kunnat fastställas om den genomsnittliga prisnivån på foder skulle varit väsentligt lägre med bättre fungerande priskonkurrens. För att förbättra möjligheterna att bedöma detta bör statistik över absoluta foderpriser i Sverige publiceras på årlig basis. Många andra EU-länder publicerar sådan statistik.

6

7 Innehåll 1 Inledning Fodermarknaden Färdigfoder eller blandning på gårdsnivå Foderindustrin Utveckling över tiden Import av foder Foderleverantörerna Företagens marknadsandelar Företagens marknadstäckning Slutsatser - marknadsstruktur Förutsättningar för fungerande konkurrens Marknadskoncentration Inträdeshinder Andra faktorer Enhetlig prissättning Kort- och långsiktiga effekter Svårt att jämföra priser Förekomst av kooperativa företag Slutsatser grundläggande förutsättningar Jämförelse av priser Prisutveckling i Sverige och i andra EU-länder Perioden 2000 till Prisutveckling under perioden 2005 till Absoluta foderpriser i andra länder Är råvarupriserna lika i alla länder?... 24

8 4.3 Följer svenska foderpriser råvarupriserna? En regressionsanalys Slutsatser från prisjämförelser Foderleverantörernas vinster Företagens marginaler och vinstnivå Vad säger nyckeltalen Fungerar konkurrensen Slutsatser företagens vinster Diskussion Slutsatser Referenser... 40

9 1 Inledning Bakgrunden till denna rapport är att det emellanåt antyds att konkurrensen på den svenska fodermarknaden fungerar dåligt och att lantbrukarna härigenom får betala onödigt mycket för fodret. Men det har hittills inte närmare analyserats om priskonkurrensen verkligen är otillräcklig. Syftet med rapporten är att försöka klargöra hur konkurrensen på fodermarknaden fungerar. Till saken hör att det inte finns mer än ett 15-tal företag som tillverkar foder i egna foderfabriker och de flesta av dessa är bara verksamma i en del av landet. Samtidigt finns det tusentals jordbruksföretag med animalieproduktion. Följaktligen finns risk för en oligopolsituation där foderleverantörerna observerar varandra och ingen sänker priset på foder i onödan. Priset på foder kan därför bli högre än vad det skulle vara med fler aktörer på fodermarknaden. Ur ett samhällsperspektiv är problemet med bristande konkurrens att samhällets resurser används mindre effektivt och att kostnaden för att producera varor och tjänster ökar. Följden blir minskat utrymme för privat och offentlig konsumtion. Dessa negativa effekter kan uppstå på flera sätt. De svenska konsumenterna kan påverkas av ett eventuellt högre foderpris via högre kött-, ägg- och mjölkpris. Men denna påverkan kan förväntas vara liten eftersom lantbrukarna normalt har små möjligheter att påverka priset på de produkter de producerar, för att på så sätt kompensera för högre kostnader. Priset på jordbruksprodukterna bestäms framför allt av prisnivån på EU- och världsmarknaden. Ett högre foderpris kan också få till följd att en del mjölk-, kött- och äggproduktion lokaliseras till andra länder i stället för till Sverige. Den svenska produktionens omfattning kan då förväntas bli mindre. Även detta beror på lantbrukarnas begränsade möjligheter att kompensera högre kostnader med högre priser på produkterna. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är problemet i så fall att samhällets resurser inte används i den produktion där de skulle göra störst nytta, dvs. animalieproduktion i Sverige. Vidare är det stor risk för att de företag som tillverkar foder inte blir lika effektiva ifall de lyckas ta ut högre priser på det foder som de säljer till lantbrukarna. Följden är att kostnaderna för att producera foder ökar. Orsaken är att incitamenten att effektivisera verksamheten, pressa produktionskostnaderna och utveckla produkter som förbättrar kundernas lönsamhet blir mindre om företagsledningen kan uppnå acceptabel lönsamhet genom att ta ut ett högre pris på de produkter man säljer. Rapporten fokuserar på den svenska marknaden för foder till nötkreatur, grisar och fjäderfä. Tyngdpunkten i rapporten ligger på marknaden för foderblandningar i form av färdigfoder, koncentrat och premix. Marknaden för de råvaror som används i tillverkningen behandlas också i viss utsträckning. Nästa kapitel innehåller en beskrivning av strukturen på den svenska fodermarknaden. I kapitel 3 diskuteras förutsättningarna för fungerande priskonkurrens med utgångspunkt i litteraturen. Kapitel 4 ägnas åt foderpriser och i kapitel 5 studeras företagens vinster. Rapporten avslutas med diskussion och slutsatser. 1

10 2 Fodermarknaden 2.1 Färdigfoder eller blandning på gårdsnivå Lantbrukaren är inte helt bunden till att köpa in färdigt foder från någon fodertillverkare. Förutom möjligheten att köpa in ett foder som är färdigt att använda finns även möjligheter att blanda foder på gårdsnivå. Med blandning på gårdsnivå kan en del av ingredienserna införskaffas från andra än fodertillverkarna. I det följande används benämningen färdigfoder för foder som är färdiga för användning utan inblandning av ytterligare torra ingredienser. De kan även gå under andra benämningar som helfoder eller kompletteringsfoder. I gris- och i synnerhet fjäderfäproduktionen utgör ett färdigfoder ofta de det enda foder som ges djuren. Färdigfoder kan dock även vara anpassade för att kompletteras med biprodukter från livsmedelsindustrin. Nötkreaturens foderstat har alltid har ett eller flera grovfoder som bas. När det gäller blandning av foder på gårdsnivå finns flera möjligheter. Det enklaste är att köpa in koncentrat som lantbrukaren blandar med mald eller krossad spannmål och eventuellt ytterligare någon ingrediens (någon biprodukt från livsmedelsindustrin). Som regel används då spannmål producerad på den egna gården, men i många fall används också inköpt spannmål. Om spannmål behöver köpas in kan detta göras direkt från andra lantbrukare eller någon spannmålshandlare. Om lantbrukaren blandar foder baserat på koncentrat minskar således beroendet av foderindustrin, eftersom spannmålsdelen i fodret inte behöver köpas från någon foderleverantör. I exempelvis foder till grisar kan spannmålsandelen i det färdiga fodret uppgå till ca 80 procent. Användning av premix är ett annat alternativ för de lantbrukare som blandar foder på gården. Skillnaden mellan koncentrat och premix är att lantbrukaren med premix inte bara blandar i spannmålsdelen själv utan också proteinråvara som raps- och sojaprodukter. Proteinråvaror är i de flesta fall den näst största beståndsdelen i ett foder. Premixer används främst i grisproduktionen, medan användningen är liten för övriga djurslag (se tabell 1). I dagsläget är det i huvudsak företag som tillverkar foder som också importerar proteinråvaror som raps- och sojamjöl. Principiellt finns det dock inget som hindrar att dessa råvaror levereras av andra företag än de svenska fodertillverkarna. Tabell 1. Fördelning av tillverkad kvantitet foder i foderfabrikerna mellan färdigfoder, koncentrat och premix, ton Djurslag Färdigfoder Koncentrat Premix Nötkreatur Grisar Fjäderfä Källa: Jordbruksverket, 2010a Ett mellanting mellan blandning på gårdsnivå och inköp av färdigfoder är att lantbrukaren använder sig av ett företag som tillhandahåller s.k. blandartjänst. Detta motsvarar koncentratalternativet ovan men lantbrukaren slipper själv investera i 2

11 foderberedningsanläggning. Lantbrukaren transporterar spannmålen till kvarnen och får foder tillbaka. I takt med att gårdarna blir större blir detta allt mindre vanligt. Företag som enbart tillhandahåller blandartjänst betraktas i föreliggande rapport som gårdstillverkning, mest beroende på att det saknas statistik över omfattningen av denna verksamhet. Någon statistik över hur mycket foder lantbrukarna själva blandar finns inte. Baserat på tillverkad mängd av olika fodertyper i tabell 1 och ungefärliga blandningsandelar går det dock att dra vissa slutsatser. För fjäderfä är det helt klart att andelen färdigfoder är större än andelen gårdsblandat foder. Av fodret till grisar svarar gårdsblandat foder baserat på koncentrat respektive premix förmodligen vardera för minst lika stor andel som färdigfoder. Gårdsblandat foder verkar svara för en större andel av nötkreatursfodret än färdigfoder. En annan grov uppskattning av andelen foder som blandas av lantbrukarna själva ges av spannmålsanvändningen i Sverige. Drygt 15 procent av den svenska spannmålsskörden används i foderfabrikerna för tillverkning av nöt-, svin- och fjäderfäfoder (Jordbruksverket, 2010a; Jordbruksverket, 2010b). Det saknas statistik över spannmålsanvändning på gårdsnivå, men om användningen till foder på gårdsnivå betraktas som en restpost av total användning torde denna foderanvändning motsvara i storleksordningen 30 procent av den svenska spannmålsskörden. Denna siffra är dock mycket osäker. 2.2 Foderindustrin Utveckling över tiden Som framgår av figur 1 har kvantiteten tillverkat foder i foderindustrin minskat över tiden. Undantaget är foder till fjäderfä som inte trendmässigt minskat utan har pendlat mellan och ton sedan mitten av 1990-talet. Svinfodertillverkningen har nästan halverats sedan mitten av 1990-talet. Minskningen för nötkreatursfoder har varit särskilt stor de senaste fem åren. Animalieproduktionen i Sverige har visserligen minskat över tiden men inte i samma utsträckning som fodertillverkningen Detta hänger samman med ökad produktivitet inom lantbruket (mer kött, mjölk och ägg per insatt kilo foder) samt något större andel foder som blandas på gårdsnivå. Den produktionsgren som trotsat den allmänna utvecklingen mot färre djur är slaktkycklingproduktionen som ökat i omfattning, vilket förklarar att tillverkningen av fjäderfäfoder inte minskat. Under respektive djurslag döljer sig ett antal olika kategorier av djur. Tre kategorier svarar emellertid för en stor del av den totala volymen. Foder till mjölkkor svarade 2009 för 42 procent av tillverkad kvantitet, medan foder till slaktsvin, slaktkyckling och värphöns svarade för vardera ca 12 procent. 3

12 ton Fjäderfä Svin Nötkreatur Figur 1. Total tillverkad och importerad kvantitet foder under den senaste 10-årsperioden, fördelad per djurslag Källa: Jordbruksverket 2001, 2003a, 2003b, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009a och 2010a Import av foder I stort sett allt nötkreaturs-, svin- och fjäderfäfoder som levereras till lantbrukarna är inhemskt producerat. Importen av foder motsvarar endast ett par promille av den mängd som är tillverkad i Sverige (Jordbruksverket, 2010a). Ett hinder för import av färdigfoder och koncentrat är att mjölksektorn och fjäderfäköttsektorn har policies som är restriktiva mot användning av foder som innehåller GMO-råvaror (se Jordbruksverket, 2009b). Inom Livsmedelshandeln har Bergendahls Food dessutom tagit ställning mot och undviker GMO, vilket påverkar samtliga djurslag. I övriga EU innehåller det mesta fodret GMO-råvaror, främst i form av sojamjöl. Det tydligaste undantaget är foder för ekologiskt produktion. Risken för sammanblandning gör att en foderfabrik normalt inte kan tillverka foder både med och utan GMO-råvaror. I varje fall inte i en och samma produktionslinje. Följaktligen är antalet utländska foderfabriker som kan leverera GMO-fritt foder begränsat. Vid import av nöt-, svin- och fjäderfäfoder ska kontroll av salmonella göras på varje infört parti (Jordbruksverket, 2010c). Detta gäller även proteinråvaror som raps- och sojamjöl. Även vid små kvantiteter krävs provtagning med delprov i varje infört parti. I vissa fall får fodret heller inte användas förrän analyssvaren visar att salmonella inte påträffas. Vid import av nötkreatursfoder ska fodret också analyseras avseende aflatoxin. I svenska foderfabriker görs visserligen också kontroller men det handlar om stickprovskontroller och inte omfattande kontroller av varje enskild leverans av ett enskilt foder. Sammantaget innebär de omfattande kontrollkraven att det behöver vara fråga om större kvantiteter vid varje leverans vid import av foder. Importerat foder får däremot svårare att konkurrera när det handlar om kontinuerliga leveranser av foderblandningar till en enskild gård. Slutligen inverkar transportkostnader. I synnerhet färdigfoder har ett relativt lågt värde per kilo (omkring 2-3 kr/kg) och därför kan transportkostnaden bli en väsentlig del av den totala kostnaden för ett foder. Transportkostnaden för en förhållandevis normal leverans av foder i Sverige kan kosta uppåt 20 öre per kilo, enligt uppgifter från åkerier. 4

13 Om foderpriset exempelvis är 2 kr/kg motsvarar transportkostnaden därmed 10 procent av foderpriset. För en lång transport på säg 100 mil enkel väg kan transportkostnaden bli mer än dubbelt så hög. Avståndet har således betydelse. Därmed torde importerat foder i första hand bli aktuellt i närheten av Danmark och Finland Foderleverantörerna Som nämndes inledningsvis är antalet foderleverantörer i Sverige begränsat. De största leverantörerna listas i tabell 2. Utöver de som nämns i tabell 2 finns ytterligare några företag med fodertillverkning, men de svarar tillsammans bara för ett par promille av tillverkad kvantitet färdigfoder, koncentrat och premix 1. Dessa små tillverkare samarbetar antingen med något av de större företagen eller är specialiserade på ett visst segment av marknaden. Utöver de tillverkande företagen finns det ett antal andra företag som importerar marginella kvantiteter. Tabell 2. De största foderleverantörerna i Sverige, rangordnade efter levererad kvantitet färdigfoder, koncentrat och premix till nötkreatur, grisar och fjäderfä Företag Viktiga verksamhetsområden inom företaget/koncernen Årsomsättning, milj. kr** Lantmännen ek. för.* Livsmedel, spannmål, foder, insatsvaror växtodling, maskiner, energi Svenska Foder AB* Spannmål, foder, insatsvaror växtodling Kalmar Lantmän ek. för. Kristianstadsortens Lagerhusförening ek. för. (KLF) Spannmål, foder, insatsvaror växtodling, maskiner Spannmål, foder, insatsvaror växtodling 471 Vallberga Lantmän ek. för. Spannmål, foder, insatsvaror växtodling 256 AB Johan Hansson* Spannmål, foder 243 Spannfod Agro AB och Teknosan AB Foder 108 AB Västerbottens Fodercentral Foder, insatsvaror växtodling 98 Fodermix i Ulvstorp AB Foder 73 Fole Kvarn AB Foder, insatsvaror växtodling 61 Knislingeortens Lagerhusförening ek. för. Spannmål, foder, insatsvaror växtodling Ca 65 AB Kvarnbyfoder Foder 103 * Inklusive dotterbolag ** För det räkenskapsår som avslutades 2009 Källa: Företagens årsredovisningar och hemsidor. Rangordningen baseras på data från Jordbruksverkets foderkontroll. Spannfod Agro AB och Teknosan AB redovisas tillsammans i tabell 2 eftersom de delvis drivs gemensamt (de har t.ex. samma moderbolag, adress och VD). 1 Enligt data från Jordbruksverkets foderkontroll. Företag som endast tillhandahåller blandartjänst är inte medräknade. 5

14 Foderfabriken finns i Teknosan medan Spannfod Agro svarar för merparten av foderförsäljningen. Teknosan säljer dock även till andra leverantörer än Spannfod Agro. I tabell 2 redovisas företagens årsomsättning för att illustrera företagens storlek, inklusive verksamhet i dotterbolag. Som synes är det stor skillnad i storlek mellan de mindre foderleverantörerna och Lantmännen, som har en omfattande verksamhet inom ett antal olika områden. De mindre leverantörernas omsättning motsvarar mindre än 3 procent av Lantmännens totala omsättning. Om man bortser från dotterbolagen och enbart ser på Lantmännen ek. för., där foderverksamheten ingår, är Lantmännen ca 10 gånger större än de mindre leverantörerna. I Lantmännens fall utgjorde foder knappt 10 procent av koncernens omsättning år 2009, medan 47 procent av Svenska Foders omsättning utgjordes av foder. Vidare var foderandelen 58 procent för Kalmar Lantmän, 38 procent för KLF, 65 procent för Vallberga Lantmän och 36 procent för AB Johan Hansson. (Källa: företagens årsredovisningar) Kopplingar mellan företagen Flera av företagen är på ett eller annat sätt knutna till varandra. Här följer en sammanställning av information hämtad från de nedan nämnda företagens hemsidor och årsredovisningar: KLF äger ingen egen foderfabrik utan deras foder tillverkas i Lantmännens foderfabrik i Åhus, i det gemensamma produktionsbolaget Åhus Foder HB. Åhus Foder HB ägs till 70 % av Lantmännen och 30 % av KLF. KLF och Lantmännen samdistribuerar även fodret och KLF köper råvaror via Lantmännen. Kvarnbyfoder ägs av det danska företaget Vilomix holding A/S, som KLF i sin tur är delägare i. Ett systerföretag till Kvarnbyfoder, Dansk Vilomix A/S, levererar mineraler, vitaminer och premix till flera andra svenska fodertillverkare. AB Johan Hansson äger indirekt 48 procent av AB Västerbottens Fodercentral. AB Johan Hansson och Västerbottens Fodercentral samt Spannfod Agro samarbetar om foderutvecklingen. De har ett gemensamt foderprogram som säljs under varumärket Edel. Dessa tre företag verkar i vars en del av landet. Lantmännen tillverkar foder för ekologisk produktion åt Kalmar Lantmän. Kalmar Lantmän är för övrigt s.k. organisationsmedlem i Lantmännen, vilket bl.a. innebär att man har insatsskyldighet i Lantmännen samt rösträtt på Lantmännens föreningsstämma. I Lantmännens stadgar framgår också att organisationsmedlem får ej registrera stadgar eller stadgeändring utan att samråd skett med föreningen. Både Svenska Foder och Fodermix ingår i DLG-koncernen (Dansk Landbrugs Grovvareselskab), som är den danska motsvarigheten till Lantmännen. Fodermix legotillverkar premixer åt Svenska Foder. Vidare kan det noteras att Fole Kvarn säljer delar av Svenska Foders fodersortiment. Fram till för några år sedan var Lantmännen delägare i Svenska Foder, men DLG äger numera hela Svenska Foder. Det finns dock fortfarande kopplingar mellan Lantmännen och DLG. Lantmännen har enligt årsredovisningen för 2010 ett samarbete om inköp av 6

15 växtodlingsförnödenheter med DLG. Lantmännen är vidare delägare (39 procent) i DLG:s tyska dotterbolag Hauptgenossenschaft Nord AG (HaGe), som inklusive dotterbolag omsätter ca 2 miljarder euro och har en verksamhet inriktad mot främst spannmålshandel, foder och insatsvaror för växtodling. Man äger även företaget Scandinavian Farmers AB, med verksamhet i Baltikum, gemensamt Företagens marknadsandelar Företagens ungefärliga marknadsandelar illustreras i figur 2. Huvuddragen är tydliga, trots att figur 2 bara ger en grov uppskattning av marknadsandelarna. Lantmännen har drygt halva marknaden. De tre största företagen har tillsammans åtminstone 85 procent av marknaden. Resten av företagen har marknadsandelar på upp till ca 3 procent. Lantmännen ek. för. Svenska Foder AB Kalmar Lantmän ek. för. Kristianstadsortens Lagerhusförening ek. för. Vallberga Lantmän ek. för. AB Johan Hansson Spannfod Agro AB och Teknosan AB AB Västerbottens Fodercentral Fodermix AB Fole Kvarn AB Knislingeortens Lagerhusförening ek. för. AB Kvarnbyfoder Figur 2. Företagens ungefärliga marknadsandelar baserat på försäljningsintäkter från foder (vilket inkluderar alla typer av fodermedel oavsett djurslag samt försäljning av fodermedel till andra tillverkare) 2 2 I brist på information om försäljningsintäkter från foder har grova antaganden gjorts för en del av företagen. I fallen Spannfod Agro/Teknosan, Fodermix och Kvarnbyfoder antas att hela omsättningen utgör intäkter från foderförsäljning. I fallen Västerbottens Fodercentral, Fole Kvarn och Knislingeortens Lagerhusförening antas att två tredjedelar av omsättningen utgör intäkter från foderförsäljning. I övriga fall har försäljningsintäkt foder gått att utläsa i årsredovisningen. 7

16 2.2.5 Företagens marknadstäckning Geografisk täckning De råvaror som utgör huvudbeståndsdelar i fodret har ett relativt lågt värde per kilo (ca 1-4 kr/kg). Råvaruvärdet utgör i storleksordningen procent av foderpriset. Eftersom transportkostnaden mellan foderfabrik och gård kan kosta ett par tioöringar per kilo foder, kan transportkostnaden således motsvara en icke försumbar del av foderpriset. Transportkostnaden ökar med avståndet. Till saken hör att fodertillverkning i hög grad baseras på spannmål som odlas lokalt och som därmed inte belastas med så stora transportkostnader. Med ökande avstånd mellan en foderfabrik och en lantbrukare får en foderfabrik svårare att konkurrera med gårdsblandat foder eller med mer närbelägna fabriker. Därför transporteras foder till lantbrukarna vanligen inte från en ända av landet till en annan, åtminstone inte färdigfoder. Följaktligen agerar fodertillverkarna i stor utsträckning på marknader som utgör en del av landet snarare än en nationell. Lantmännen är det enda företag som täcker hela landet, åtminstone vad gäller leverans av färdigfoder. Svenska Foders huvudsakliga verksamhetsområde sträcker sig i princip upp till Mälardalen, men man har även kunder längre norrut. Både Lantmännen och Svenska Foder har flera foderfabriker. Övriga fodertillverkare har en eller två fabriker på ungefär samma plats. Skåne är välförsett med foderfabriker. Lantmännen och Svenska Foder har vardera två fabriker i Skåne. Även Knislingeortens Lagerhusförening och Kvarnbyfoder har sina anläggningar i Skåne. KLF har som nämnts ingen egen fabrik, men väl ett eget foderprogram som tillverkas i skånska Åhus. Även i Västergötland finns ett antal foderfabriker. Här har Fodermix, Lantmännen, Teknosan och Svenska Foder vars en fabrik. Lantmännen har nyligen tagit en ny foderfabrik i drift i Lidköping, som ersätter äldre anläggningar. I Halland har Lantmännen och Vallberga Lantmän foderfabriker. Vallberga Lantmän tog en helt ny foderfabrik i drift under Kalmar Lantmän har sin tillverkning i just Kalmar. I Östergötland har Svenska Foder en fabrik och Lantmännens har en fabrik för premix. Lantmännen har även haft en foderfabrik i Norrköping men den är under avveckling. På Gotland har Lantmännen och Fole Kvarn tillverkning. I Mälardalen finns AB Johan Hansson med fabrik i Uppsala samt Lantmännen med fabrik i Västerås. I Norrland har såväl Lantmännen som Västerbottens Fodercentral tillverkningen utanför Umeå Delmarknader Alla tillverkar inte foder till samtliga djurslag eller samtliga fodertyper till ett djurslag. Samtliga företag som listas i tabell 2 tillverkar foder till grisar, om än inte nödvändigtvis alla tre alternativen färdigfoder, koncentrat och premix. Generellt gäller att det är ganska få företag som tillverkar premix. 8

17 Nästan alla företag tillverkar foder till nötkreatur. Undantag är Fodermix som inte alls tillverkar foder till nötkreatur och Kvarnbyfoder som bara erbjuder tillskottsfoder till nötkreatur. När det gäller fjäderfä är antalet leverantörer än mer begränsat. Två tredjedelar av ovan nämnda företag tillverkar fjäderfäfoder, men det är bara de tre största företagen som tillverkar foder till slaktkyckling. Det kan också noteras att de största foderleverantörerna har en betydligt större produktportfölj än de mindre. I synnerhet Lantmännen erbjuder ett stort antal alternativ anpassade för olika förutsättningar och utfodringsstrategier. Flera mindre tillverkare kan dock erbjuda gårdsanpassade foder. 2.3 Slutsatser - marknadsstruktur Genomgången ovan visar att tre företag svarar för åtminstone 85 procent av försäljningen på den svenska fodermarknaden och ett företag svarar för drygt hälften av försäljningen. Importen av foderblandningar är näst intill obefintlig; flera faktorer försvårar import. Möjligheten att blanda foder på gårdsnivå medför dock att en del av råvaruinnehållet i fodret är mer konkurrensutsatt än vad strukturen i foderindustrin antyder. Höga transportkostnader gör att fodermarknaden är regional snarare än nationell, med undantag för premix. På lokal nivå är det ofta två till tre fodertillverkare som konkurrerar om marknaden för en viss fodertyp till ett visst djurslag. Ibland är det ytterligare någon och när det gäller slaktkycklingfoder i stora delar av Norrland finns bara en enda aktör. Lantmännen finns i hela landet och Svenska Foder når större delen av lantbrukarna. Övriga företag är mer regionala. De konkurrerar framför allt med Lantmännen och Svenska Foder och i mindre grad med varandra. Bland dessa regionala företag är det Kalmar Lantmän, KLF, Vallberga Lantmän och EDEL-foder gruppen (Johan Hansson, Västerbottens Fodercentral och Spannfod Agro) som är de viktigaste fristående aktörerna. Kvarnbyfoder agerar mer på nationell nivå men är inriktat mot tillskott och premixer. 9

18 3 Förutsättningar för fungerande konkurrens Vilka förutsättningar för bristande priskonkurrens skapar den ovan beskrivna marknadsstrukturen? Den vetenskapliga litteraturen kan ge en fingervisning om detta. Under de senaste 100 åren har det nämligen bedrivits omfattande teoretisk och empirisk forskning inom konkurrensområdet. Syftet med detta kapitel är att lyfta fram viktiga faktorer i som nämns litteraturen och relatera dessa konkurrenspåverkande faktorer till situationen på den svenska fodermarknaden. Dels handlar det om generella faktorer som kan tänkas bidra till att priset blir högre än vid perfekt fungerande priskonkurrens. Dels handlar det om hur förekomsten av kooperativa företag kan förväntas påverka marknaden. En översikt över vad som sägs i den vetenskapliga litteraturen inom dessa områden ges av exempelvis Lipczynski m.fl. (2009), Nilsson (2011), Sexton (1995) och Tirole (1988). 3.1 Marknadskoncentration En grundläggande faktor som skapar förutsättningar för en högre prisnivå är att marknaden domineras av några få företag. Både antalet företag och deras storleksfördelning är av betydelse. Desto större andel av försäljningen som hanteras av några få stora företag, desto mer koncentrerad sägs marknaden vara och desto större är risken för svag konkurrens. Extremfallet är när ett enda företag dominerar marknaden och helt på egen hand kan sätta priset så att vinsten maximeras. Men mer vanligt är att några få företag har en stor del av marknaden. När det finns ett fåtal dominerande företag behöver det enskilda företaget ta hänsyn till hur andra företag kommer att agera när det sätter priset på produkterna. Men även i detta fall kan prisnivån komma att bli högre än vad den skulle vara med ett stort antal konkurrerande företag. Litteraturen pekar på att det inte är nödvändigt med någon formell överenskommelse mellan företagen för att detta ska kunna ske. En förutsättning är dock att företagen har goda möjligheter att observera andra stora aktörers agerande. Om företagen kan observera varandras agerande skapas en situation där de kan avvakta att förändra priset tills något annat företag gör det. Om ett företag då tar steget och sänker priset tvingas andra företag att följa efter, om de inte ska tappa kunder till det företag som sänkt priset. Men om inget företag tar första steget och sänker priset kan alla företags vinst bli högre. Det finns därför ett incitament för ett företag att inte sänka priset i onödan. På samma sätt kan alla företag tjäna på att följa efter om ett företag tar steget och höjer priset. Över tiden kan det utvecklas en praxis för hur företagen agerar vid exempelvis förändrade råvarupriser, detta utan att det finns några explicita överenskommelser mellan företagen. Exempelvis kan mindre företag välja att alltid följa efter när ett dominerande företag ändrar priserna. Men att marknaden domineras av några få företag innebär inte automatiskt att priset på produkterna kommer att avvika från priset med många säljande företag. Antalet företag och koncentrationsgraden avgör inte ensamt hur priskonkurrensen på en marknad fungerar, även om det normalt är en grundförutsättning. I litteraturen lyfts ett antal 10

19 andra viktiga påverkande faktorer fram. Följande faktorer är sådant som på olika sätt kan bidra till att ge förutsättningar för en sämre fungerande priskonkurrens och därmed högre pris på de produkter företagen säljer: Inträdeshindren för nya företag är höga Företagen har lång tidshorisont och möts kontinuerligt på marknaden Det är en stabil marknad Man producerar nästan identiska produkter Kostnadsnivån i företagen är likartad Prissättningen är centraliserad Företagen har möjlighet att utbyta information och synpunkter Det finns kapacitetsbegränsningar i företagen Efterfrågan på produkterna är inte särskilt priskänslig Köparna har höga kostnader för att jämföra leverantörernas priser Köparna har höga kostnader för att byta leverantör I följande avsnitt diskuterar vi dessa faktorer mer i detalj samt hur förhållandena på fodermarknaden ser ut. 3.2 Inträdeshinder Antalet företag på en marknad och deras marknadsandelar kan förändras. Om de dominerande företagen håller uppe priserna på produkterna och därigenom gör goda vinster kan detta locka till sig nya aktörer. Med nya aktörer som konkurrerar om marknadsandelar kan priserna förväntas pressas ned. Bara vetskapen om att en högre prisnivå lockar till sig nya konkurrenter kan hålla nere prisnivån på en marknad. Existerande företag kan inse att de långsiktigt inte kommer att tjäna på att driva upp priserna, om det på sikt får till följd att nya aktörer tar marknadsandelar och bidrar till ökad priskonkurrens. Följaktligen behöver en stark säljarkoncentration inte nödvändigtvis innebära högre pris än med en lägre säljarkoncentration. Inträdeshinder kan dock göra det svårt och dyrt för nya aktörer att etablera sig på marknaden, och därigenom göra att priserna går att höja utan att nya aktörer etablerar sig. Ju högre inträdeshindren är, desto större utrymme finns det för redan etablerade företag att driva upp prisnivån utan att riskera konkurrens från nya aktörer. Som redan nämnts i föregående kapitel är foderimporten mycket liten. På fodermarknaden finns uppenbara inträdeshinder för aktörer med fabriker i andra länder, i form av krav på GMO-frihet, salmonella- och aflatoxinkontroll samt 11

20 transportkostnader. För premixer kan dessa hinder inte förväntas vara lika betungande som för färdigfoder och koncentrat, eftersom värdet per kilo produkt är högre och premix normalt inte innehåller soja. Men oavsett fodertyp lär utländska fodertillverkare initialt få lägga resurser på marknadsföring för att nå ut till lantbrukarna och skapa förtroende för sina produkter. Sistnämnda är en uppstartkostnad som även nya aktörer med inhemsk tillverkning kan förväntas ha. För nya aktörer som satsar på lokal produktion består inträdeshindren potentiellt av stordriftsfördelar, erfarenhetsfördelar och produktdifferentieringsfördelar för befintliga aktörer. Dessa fördelar ger redan etablerade företag ett kostnads- eller marknadsmässigt försprång. En möjlig stordriftsfördel är om det krävs en viss storlek på en ny produktionsanläggning för att komma ned i en produktionskostnad som kan konkurrera med redan existerande företag. Frågan är hur viktiga anläggningsmässiga stordriftsfördelar är på fodermarknaden? Även om antalet foderfabriker har minskat, har både Svenska Foder och Lantmännen valt att ha flera fabriker och inte en enda. Transportkostnader förefaller alltså vara väl så betydelsefulla som kostnadsbesparingarna med stigande fabriksstorlek. Samtidigt tyder det faktum att det kan vara lönsamt för enskilda lantbrukare att ha egen fodertillverkning på att de anläggningsmässiga stordriftsfördelarna inte är oöverstigliga. Det kan också noteras att Vallberga Lantmän som har en marknadsandel på i storleksordningen tre procent nyligen investerat i en ny foderfabrik. Sammantaget tyder dessa faktorer på att en ny aktör inte behöver ha en marknadsandel på tiotals procent för att få en rimlig produktionskostnad. Den största svårigheten ligger förmodligen i att skaffa sig tillräckligt många kunder inom rimligt avstånd från en ny fabrik. Det finns också stordriftsfördelar inom produktutveckling, eftersom kostnaden för att utveckla ett nytt eller förbättrat foder kan förväntas vara oberoende av producerad volym. En ny aktör med liten marknadsandel får härigenom högre utvecklingskostnad per kilo producerat foder och har sannolikt inte möjlighet att erbjuda lika många produkter som större företag. Som noterats i föregående kapitel erbjuder de största foderleverantörerna idag ett större urval av foder än de mindre. En ny aktör behöver dock inte nödvändigtvis utveckla nya foder från grunden. Utländska fodertillverkare kan tänkas etablera sig i Sverige och kan då ta med sig kompetens från utlandet. Redan i dagsläget finns mycket starka kopplingar mellan dansk och svensk foderindustri. Dansk foderindustri finns representerad i Sverige via Svenska Foder, Fodermix och Kvarnbyfoder. Även när det gäller råvaruinköp finns stordriftsfördelar. Lantmännen, DLG-koncernen, DLA-gruppen (dansk inköpsorganisation) och Spannex AB är kanaler som svenska fodertillverkarna utnyttjar för att köpa in råvaror. Mindre fodertillverkare agerar inte själv på råvarumarknaderna. Genom att köpa via en mellanhand kan även mindre tillverkare få del av stordriftsfördelar vid råvaruinköp. Vidare pekar man i litteraturen på ett antal strategier etablerade företag kan använda för att förstärka inträdeshindren. En sådan är att ett stort, kapitalstarkt etablerat företag sänker priset på den del av marknaden där ett nytt företag träder in, med avsikt att den nya aktören ska göra förlust och gå omkull eller lämna marknaden (s.k. predatory pricing). Den etablerade aktören tar då en förlust på kort sikt för att försöka behålla sin 12

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Anvisning till blankett Anmälan foder (D119)

Anvisning till blankett Anmälan foder (D119) 1(5) 2013-06-27 Enheten CITES, foder och djurprodukter Anvisning till blankett Anmälan foder (D119) A. Kryssa i om det är en ny anmälan, en ändring eller en avanmälan av foder. B. Namn, adress, e-post

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Lantmännen ett bondeägt företag

Lantmännen ett bondeägt företag Lantmännen ett bondeägt företag Alnarp den 27 februari 2014 Bengt-Olov Gunnarson, ordförande, Lantmännen Agenda Aktuellt ekonomiskt läge Utdelning och ägarnytta Omvärld Frågor och diskussion 2 Distriktsstämma

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Konjunktur Risker Eurokrisen har påverkat konsumtionsmönstren negativt. Verksamheten påverkas av att Cloettas kunder får försämrad lönsamhet, vilket

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Nyckeltal för E-handeln

Nyckeltal för E-handeln Nyckeltal för E-handeln 2012-2013 Om undersökningen Detta är första året som Svensk Distanshandel tar fram en undersökning om olika nyckeltal specifika för e-handeln. Det finns i dagsläget flera rapporter

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket

Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket KKV1000, v1.1, 2010-05-05 2014-12-15 Dnr 596/2013 1 (7) Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket Inledning och syftet med denna uppmaning Konkurrensverket utreder

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

En snabbare och starkare affärspartner

En snabbare och starkare affärspartner En snabbare och starkare affärspartner Varför blir vissa företag mer framgångsrika än andra? Beror det på kortare time to market, innovationstakten eller produktionskostnaden? Svaret är ovillkorligen ja

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

ROT-avdraget skapar fler vita jobb

ROT-avdraget skapar fler vita jobb VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE ROT-avdraget skapar fler vita jobb En studie kring inställningen till ROT-avdraget hos 2 447 företag inom byggbranschen December 2011 BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Inledning

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

GMO på fodermarknaden

GMO på fodermarknaden GMO på fodermarknaden en lägesbeskrivning och analys av skillnaderna mellan Sverige och övriga EU Bransch mot GMO Nästan allt foder GMO-fritt Import av kött, ost m.m. GMO i nästan allt foder i EU Den svenska

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 4. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 4. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 4. 2014 Sammanfattning Precis som vid förra Mjölkekonomirapporten i september, så befinner sig mjölkmarknaden i obalans. Mjölkföretagens ekonomi blir allt mer ansträngd.

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på... Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Större kassa med effektivare fakturering

Större kassa med effektivare fakturering Större kassa med effektivare fakturering Cash is king. Detta bekanta uttryck är så sant som det är sagt. Kanske inte cash i sin faktiskt fysiska form, men definitivt dess funktion i ett företag. Att företag

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 3. 2014 Sammanfattning Mjölkföretagens ekonomi och likviditetssituation kan komma att bli problematisk under kommande månader. Perioden med höga avräkningspriser varade

Läs mer

promotionalster(edition h8u)

promotionalster(edition h8u) 3.5 Så här kostar olika promotionalster(edition h8u) QP Quality Promotions AB MMVII Du har stor glädje av en rimligt välgrundad uppfattning om vad olika promotionalster kan kosta. Vet du det, kan du snabbt

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

OptiFreeze. Lönsamhet 3 Ledning 8 Avk. Pot. 7 Trygg Placering 2

OptiFreeze. Lönsamhet 3 Ledning 8 Avk. Pot. 7 Trygg Placering 2 Independent Analysis OptiFreeze Marknadsledande produkter med marginal på över 55% OptiFreeze har en hög marginal på sina produkter och har utvecklat en väldigt avancerad teknik som ger otroligt bra slutresultat

Läs mer

Marknadsråd ägg 2011-11-16

Marknadsråd ägg 2011-11-16 Marknadsråd ägg 2011-11-16 Foto: Ulf Nylén Under jan-aug 2011 har den svenska konsumtionen av ägg och äggprodukter ökat med 1,4 % jämfört med samma period 2010. Svensk produktion ökade med 9,9 % jan-aug

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Företag och marknad Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Beskrivning av ditt företag Hur har ni beskrivit ert valda företag? Vilka begrepp har använts? Lämna in Begrepp Vad är företagsekonomi?

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

MECHANUM FRAMTIDENS BILVERKSTAD

MECHANUM FRAMTIDENS BILVERKSTAD MECHANUM FRAMTIDENS BILVERKSTAD Mechanum är ett bilserviceföretag som vill förändra synen på verkstadsbranschen genom att erbjuda allt kunden behöver för sin bil till en kvalitets- och servicenivå som

Läs mer

Projektplan Mälteriet

Projektplan Mälteriet Projektplan Mälteriet Projektnamn Skånska mälteriet lokal malt för lokal förädling Projektidé Undersöka förutsättningarna för ett lokalt småskaligt mälteri i Skåne nordost för att kunna producera unik

Läs mer

Scanacons erfarenheter av Kinaetablering. SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren. Rosenbad, 100526

Scanacons erfarenheter av Kinaetablering. SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren. Rosenbad, 100526 Scanacons erfarenheter av Kinaetablering SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren Rosenbad, 100526 Innehåll Om Scanacon Vår etablering i Kina Varför? Hur? Erfarenheter! Våra tips till

Läs mer

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 PRESSINFORMATION 2014-08-08 Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 Stark tillväxt på västmarknader motvind i Ryssland NOKIAN TYRES PLC Januari-juni 2014 01-06/13 % Omsättning 681,5 MEUR 752,2 MEUR

Läs mer

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik 1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik I det här dokumentet definieras och förklaras de nyckeltal som används i ÅSUBs bokslutsstatistik. Samtliga nyckeltal är sådana som går att räkna fram från

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! OKQ8 ska koncentrera sig på bensin och inte

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer