Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 21 Trafikens externa marginalkostnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 21 Trafikens externa marginalkostnader"

Transkript

1 Version Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 21 Trafikens externa marginalkostnader G L 6(1+0,1)

2 2

3 Innehåll 21. Trafikens externa marginalkostnader Marginalkostnad för buller Vägtrafik Järnväg Marginalkostnader för olyckor Järnvägstrafik Marginalkostnader för emissioner och koldioxid Vägtrafik Järnvägstrafik MC för drift, underhåll och reinvesteringar för järnväg och väg Väg Sjöfartens externa marginalkostnader Luftfartens externa marginalkostnader Marginalkostnad för trängsel Trängsel väg Trängsel järnväg Trängsel sjö- och luftfart Referenser

4 21. Trafikens externa marginalkostnader Externa effekter är effekter av konsumtion/produktion, på annan konsumtion/ produktion, som inte har något pris. Trafikens marginalkostnad innebär den kostnadsförändring som uppstår vid framförande av fordon, exempelvis genom att köra ytterligare en kilometer. Externa marginalkostnader är således den förändring av externa kostnader som uppstår då trafikvolymen förändras. Externa effekter är en form av marknadsmisslyckande och orsaken till att vissa effekter är externa, det vill säga inte har ett pris, är avsaknad av äganderätter och/eller höga transaktionskostnader för prissättning. I en marknadsekonomi har prismekanismen en grundläggande funktion som informationsbärare av nyttor och kostnader. Enkelt uttryckt kommer marknaden på egen hand att uppnå effektivitet (i konsumtion och produktion) med hjälp av prisernas information. Om en vara saknar ett pris kommer därför marknaden att misslyckas med att uppnå ett effektivt resursutnyttjande. Externa effekter kan vara såväl negativa som positiva. Negativa externa effekter innebär att de individer som ger upphov till dessa inte betalar något pris för dessa kostnader och därför producerar/konsumerar för mycket. Det motsatta gäller vid postitiva externa effekter. De negativa externa effekter som trafik kan ge upphov till är en följd av utsläpp av avgaser, trafikolyckor som drabbar andra trafikanter och tredje man, buller och trängsel på vägar och järnvägar. Även det slitage på och deformation av infrastrukturen som trafiken ger upphov till är en extern effekt ur trafikantens synvinkel, under förutsättning att utnyttjandet inte är marknadsmässigt prissatt. Ökat resande med kollektivtrafik (både bantrafik och busstrafik) kan även ge positiv externa effekter genom att fler och tätare turer är till nytta för alla resenärer, inte bara för de nytillkomna resenärerna. Marginalkostnader för trafikens externa effekter kan vara relevanta att räkna med i såväl analyser av infrastrukturinvesteringar som i prissättnings- och andra policyanalyser. De marginalkostnader som redovisas i detta kapitel avser endast kortsiktiga marginalkostnader och marginalkostnader av den typ, och i det format, som används i första hand vid analyser av internalisering av externa effekter, höjda drivmedelsskatter, förändrade banavgifter etc. De värden som här redovisas har inte (i likhet med de ASEK-värden som redovisas i övriga kapitel) tagits fram i det primära syftet att användas i Trafikverkets samhällsekonomiska investeringskalkyler. En bedömning av dessa marginalkostnaders relevans för användning i olika typer av samhällsekonomiska analyser måste därför göras i varje enskilt fall Marginalkostnad för buller Marginalkostnaden för trafikens bullerstörningar utgörs av den marginella effekten på bullerstörningen som en extra fordonspassage medför. De bullerstörningar som trafiken ger upphov till beror av flera faktorer, i första hand antal störda individer och fordonsegenskaper. Antal störda individer beror av antal boende på olika avstånd från bullerkällan (trafiken), lokala förhållanden som påverkar bullrets utbredning (höjdskillnader, bullerdämpning mm.) samt infrastrukturens standard. Marginalkostnaden består dels av den 4

5 samhällsekonomiska kostnaden för bullerstörningar, dels av den marginella effekten på bullerstörningen som en extra fordonspassage ger upphov till. Vad gäller själva värderingen av trafikbuller har korrigeringar skett (i avsnitt 10) efter att de i detta avsnitt redovisade marginalkostnaderna beräknats. Uppdatering av marginalkostnad för buller kommer genomföras under våren/sommaren Vägtrafik ASEK rekommenderar Att differentierade marginalkostnader i så stor utsträckning som möjligt ska användas eftersom vägtrafikens bullerstörningar är geografiskt specifik. Att följande marginalkostnader för vägtrafikens bullerstörningar används. Tabell 21.1 Marginalkostnad för vägtrafikens bullerstörningar kr/fkm, prisnivå 2010 Fordon Landsbygd Tätort Gles Mellan Tät Genomsnitt Personbil 0,02 0,15 0,17 0,19 0,17 Buss 0,12 0,77 0,84 0,93 0,85 Lastbil 3,5-16 ton 0,16 1,07 1,18 1,31 1,19 Lastbil > 16 ton: - Hög hastighet 0,38 2,45 2,70 2,98 2,72 - Låg hastighet 0,82 5,37 5,90 6,53 5,96 Bakgrund och motivering Marginalkostnader för vägtrafikens bullerstörningar beror på fordons- och däcksegenskaper, vägytans standard och andra geografiska förhållanden samt, framför allt, antal störda individer. Det betyder att marginalkostnaden i stor utsträckning är geografiskt specifik. De beräkningar av vägtrafikens marginalkostnader som finns är dock endast differentierade mellan tätort och landsbygd. 5

6 Tabell 21.2 Marginalkostnad för vägtrafikens bullerstörningar kr/fkm, ASEK 4, prisnivå 2006 Fordon Landsbygd Tätort Personbil 0,01 0,09 Lastbil 3,5-16 ton 0,06 0,62 Lastbil > 16 ton 0,15-0,34 1,42-3,11 Som redovisas i avsnitt 10.1 har nya värderingar av vägtrafikens bullerstörningar tagits fram baserade på en ny värderingsstudie. Baserat på detta redovisas i tabell 21.3 nedan uppdaterade marginalkostnader för vägtrafikens bullerstörningar (korrigeringar av rekommendationen i avsnitt 10.1 har dock gjorts sedan marginalkostnaderna beräknades). Uppdatering avser endast de nya värderingarna. Det innebär att beräkningen är genomförd på exakt samma sätt och med samma underlag, förutsättningar och antaganden som i den ursprungliga beräkningen (Vägverket 2003), förutom själva den ekonomiska värderingen. I den ursprungliga beräkningen är tätort indelad i tre olika typer; gles, mellan respektive tät tätort. Här redovisas därför marginalkostnader för buller i tätort uppdelad på samma sätt. Tabell 21.3 Nya marginalkostnader för vägtrafikens bullerstörningar kr/fkm, prisnivå 2010 Fordon Landsbygd Tätort Gles Mellan Tät Genomsnitt Personbil 0,02 0,15 0,17 0,19 0,17 Buss 0,12 0,77 0,84 0,93 0,85 Lastbil 3,5-16 ton 0,16 1,07 1,18 1,31 1,19 Lastbil > 16 ton: - Hög hastighet 0,38 2,45 2,70 2,98 2,72 - Låg hastighet 0,82 5,37 5,90 6,53 5,96 6

7 Järnväg ASEK rekommenderar Att differentierade marginalkostnader i så stor utsträckning som möjligt ska användas eftersom tågtrafikens bullerstörning i stor utsträckning varierar med tågtyp, tåglängd och hastighet. I de fall genomsnittliga marginalkostnader för tågtrafikens bullerstörningar ska användas rekommenderas marginalkostnaderna som visas i tabell De genomsnittliga marginalkostnaderna är viktade genomsnitt med hänsyn till trafikens lokalisering och verklig tåglängd. Tabell 21.4 Beräknade genomsnittliga marginalkostnader för buller per tågtyp, prisnivå 2010 inklusive påslag för hälsoeffekter (42 procent) Tågtyp Genomsnittlig marginalkostnad buller, kronor per tågkm X60 0,71 Y31 0,02 X ,84 X31 1,16 X2 2,63 X40 1,52 X ,13 RC pass 7,20 Gods El 6,61 Gods Diesel 2,81 Alla persontåg 2,23 Alla godståg 6,34 Bakgrund och motivering Marginalkostnader för tågtrafikens bullerstörningar har nyligen skattats av VTI (2011). I denna studie ingår såväl nya skattningar av ekonomiska värderingar till följd av järnvägsbuller som beräkning av marginalkostnader. De ekonomiska värderingarna redovisas i avsnitt 10. (korrigeringar av rekommendationen i avsnitt 10 har dock gjorts sedan marginalkostnaderna beräknades). Marginalkostnaden för bullerstörningar beror till största delen på antal personer som utsätts för bullret, men viktiga faktorer är även tågens längd, tekniska egenskaper liksom hastigheten. I tabellen nedan sammanfattas de faktorer som påverkar tågtrafikens marginalkostnader för bullerstörningar. 7

8 Tabell 21.5 Faktorer som påverkar tågtrafikens marginalkostnad för bullerstörningar Faktorer Persontåg Godståg Geografisk lokalisering X X Tåglängd (meter) X X Hastighet X X Tågtyp (littera) X Drivmedel (el/diesel) X Bromsutrustning (K-block) X Bromsutrustning för godstågen (så kallade K-block) innebär en skillnad i bullerstörning med en faktor Bullerstörningen helt proportionell mot tåglängden, innebärande att ett tåg, av en viss typ, som är dubbelt så långt som ett annat tåg av samma typ medför dubbelt så stor bullerstörning. Beräkning av marginalkostnad för tågtrafikens bullerstörningar görs i två steg: Beräkna antal exponerade vid olika dygnsekvivalenta bullernivåer för olika delsträckor. Använd bullerdata per tågtyp; hur mycket ett marginellt tågsätt av olika typer ökar exponeringen på respektive sträcka. Tillsammans med värderingen av bullerstörningar beräknas en marginalkostnad per tågtyp och kilometer utmed sträckan. Eftersom marginalkostnaden för tågtrafikens bullerstörningar varierar geografiskt, mellan tågtyper och även mellan tåg av samma typ men av olika längd och hastighet, har underlaget från VTI (2011), där marginalkostnader per stråk för tre olika tågtyper; godståg eldrift med tåglängd 500 meter, X2000 och X60 presenterats, kompletterats. I det nya underlagets redovisas tågtyps- och bandelsspecifika marginalkostnader där hastigheten och antal störda individer beaktas. Marginalkostnaderna per bandel är framtagna för 11 tågtyper med olika egenskaper. Av dessa 11 tågtyper utgörs åtta av persontåg, enligt tabellen nedan, och resterande tre av godståg (el och diesel enligt tabellen samt en kostnad för ett eldrivet godståg med K-block). I tabell 21.6 nedan visas omräkningsfaktorer mellan tågtyper där referenståget utgörs av ett 500 meter långt godståg draget av RC-lok i 90 km/h. Omräkningsfaktorerna kan användas för omräkning av marginalkostnaden för buller längs en viss sträcka, där hänsyn har tagits till exponering. 8

9 Tabell 21.6 Omräkningsfaktorer för tågtyp (Referenståg: godståg RC-lok, hastighet 90 km/h, tåglängd 500 meter) Tågtyp Längd m 30 km/h 50 km/h 70 km/h Hastighet, km/h 90 km/h 120 km/h 140 km/h 160 km/h X ,001 0,003 0,005 0,009 0,017 0,026 0,037 Y ,001 0,002 0,003 0,006 0,011 0,015 X ,002 0,004 0,008 0,014 0,029 0,045 0,067 0,096 0, km/h X ,003 0,007 0,014 0,024 0,046 0,066 0,092 0,123 X ,006 0,016 0,032 0,056 0,112 0,164 0,230 0,311 0,410 X ,003 0,007 0,015 0,026 0,051 0,074 0,104 0,142 0,186 X ,004 0,008 0,015 0,025 0,047 0,066 0,089 RC pass 230 0,213 0,268 0,342 0,425 0,564 0,664 0,769 Gods El 500 0,581 0,747 0,883 1,000 Gods Di 500 0,174 0,296 0,477 0, km/h Värdena för respektive tågtyp gäller för den typiska längd som redovisas i tabellen ovan. För att beräkna korrekta marginalkostnader måste dessa värden korrigeras med verklig tåglängd per bandel för respektive tågtyp. I tabellen nedan redovisas genomsnittliga marginalkostnader per tågtyp samt de högsta och lägsta som beräknas för respektive tågtyp på enstaka bandelar. De genomsnittliga marginalkostnaderna är viktade genomsnitt med hänsyn till trafikens lokalisering och verklig tåglängd. De högsta respektive lägsta värdena avser istället marginalkostnader vid de typiska tåglängder som redovisas i tabell Av tabellen framgår att marginalkostnaden för buller varierar stort mellan bandelar. Eftersom marginalkostnaden för tågtrafikens bullerstörningar uppvisar en mycket stor variation beroende på tåglängd, tågtyp, trafikens geografiska lokalisering, hastighet och bromsar är värdet av genomsnittliga marginalkostnader relativt begränsat. I praktiska tillämpningar rekommenderas därför att de tågtyps- och bandelsspecifika marginalkostnaderna används. 9

10 Tabell 21.7 Beräknade genomsnittliga marginalkostnader per tågtyp, prisnivå 2010 inklusive påslag för hälsoeffekter 42 procent Marginalkostnad buller, kronor per tågkm Högst mc per tågtyp (standardtåg) Lägst 1 mc per tågtyp (standardtåg) Tågtyp Genomsnitt 2 Kr/tkm Bandel Kr/tkm Bandel X60 0,71 1, , Y31 0,03 0, , X ,84 2, , X31 1,16 3, , X2 2,63 8, , X40 1,52 4, , X ,13 1, , RC pass 7,20 53, , Gods El 6,61 261, , Gods Diesel 2,81 176, , Alla persontåg Alla godståg 2,23 6,34 De beräknade marginalkostnaderna för godståg som redovisas i tabellen är enbart för tåg med ordinarie bromssystem då det saknas information om hur stor andel av tågen som är utrustade med k-block. För att illustrera betydelsen av K-block visas i tabell 21.8 beräkningar av godstrafikens totala marginalkostnader för buller vid 10 procent, 30 procent respektive 100 procent andel K-block. Tabell 21.8 Godstågens marginalkostnader för buller beroende av bromsutrustning Godståg Andel godståg med k-block 0 % 10 % 30 % 100 % Godståg el 6,61 6,05 4,94 1,04 Godståg diesel 2,81 2,59 2,14 0,57 Alla godståg 6,34 5,81 4,74 1,01 1 Lägst värde där det finns beräknade värden, på vissa bandelar är marginalkostnaden noll (0), antingen beroende på ingen eller låg exponering eller beroende på att det inte finns någon trafik med det aktuella tåget. 2 Genomsnitt med hänsyn till trafikens geografiska lokalisering och verklig tåglängd 10

11 21.2 Marginalkostnader för olyckor Marginalkostnad för trafikolyckor utgörs av den riskökning som ytterligare ett fordon medför tillsammans med de samhällsekonomiska kostnader som uppstår till följd av olyckor Vägtrafik ASEK rekommenderar Nedanstående marginalkostnader för olyckor i vägtrafik ska användas (se tabell 21.9). Tabell 21.9 Genomsnittlig extern marginalkostnad för olyckor. Prisnivå Landsbygd Tätort Personbil 0,12 kr/fkm 0,22 kr/fkm Lastbilar >3.5 ton- 0,31 kr/fkm 0,54 kr/fkm Bakgrund och motivering I ASEK 4 redovisades marginalkostnader för trafikolyckor för fordonstyperna personbil och lastbil. Dessa återges i tabell nedan. Tabell Vägtrafikens externa marginalkostnader för olyckor ASEK 4, kr/fkm prisnivå 2006 Fordon Landsbygd Tätort Personbil 0,14 0,26 Lastbil 3,5-16 ton 0,36 0,63 Lastbil > 16 ton 0,36 0,63 De tidigare uppskattningarna av marginalkostnader på väg baseras på underlag från 1999 som sedan dess uppdaterades med KPI till prisnivå Det betyder dels att de nya riskvärderingar som fastställdes i samband med ASEK 4 inte har beaktats, dels att marginalkostnaderna baseras på inaktuella data vad gäller olycksrisker, elasticitet och andel extern kostnad. Mellan 1999 och 2009 har antalet dödsfall i personbilsrelaterade olyckor sjunkit med ca 42 procent samtidigt som trafikarbete med personbil ökat med 12 procent. Med nya värderingarna från ASEK 5 och ASEK 5.1 innebär detta sammantaget att en genomsnittlig olyckskostnad per kilometer för en personbil ökat med 13 procent mellan 1999 och Eftersom man tidigare räknat upp 1999 års skattningar med KPI (32,4 procent) för att erhålla 2006 års skattningar måste dessa nu minskas med 14 procent för att få en skattning för

12 En ny beräkning av de externa marginalkostnaderna baserat på olycks-, trafikinformation och andelen intern olyckskostnad från åren 2007 till 2009 med ASEK 5.1:s riskvärderingar och en riskelasticitet som implicerar konstant risk ger nedanstående kostnader som ett genomsnitt över alla trafikmiljöer. Observera att Lastbilar i tabellen nedan avser samtliga lastbilar, även lastbilar med vikt under 3,5 ton. Tabell Genomsnittlig extern marginalkostnad för olyckor, alla trafikmiljöer Fordon Alla trafikmiljöer Personbil Lastbil 0,15 kr/fkm 0,28 kr/fkm För att göra en finare uppdelning på trafikmiljöer eller fordonstyper krävs framförallt bättre skattningar av trafikarbetet i olika miljöer. I avsaknad av en uppdatering av denna information justeras skattningarna från 2006 ned med 14 procent enligt ovan. Tabell Genomsnittlig extern marginalkostnad för olyckor Landsbygd Tätort Personbil 0,12 kr/fkm 0,22 kr/fkm Lastbil ton 0,31 kr/fkm 0,54 kr/fkm Lastbil >16 ton 0,31 kr/fkm 0,54 kr/fkm Järnvägstrafik ASEK rekommenderar Att geografiskt differentierade marginalkostnader för plankorsningsolyckor används så långt som möjligt. Att marginalkostnaderna som visas i tabellerna och används i de fall någon variant av genomsnittliga marginalkostnader för plankorsningsolyckor ska tillämpas. Tabell Marginalkostnad, kr per tåg och korsningspassage, prisnivå 2010 Vägkategori Skyddstyp vid plankorsning Helbom Halvbom Ljud/ljus Oskyddad Statliga/regionala vägar 1,50 2,26 5,36 9,96 Gator, andra vägar 0,44 0,65 1,56 2,92 Privata vägar 0,08 0,11 0,27 5,07 Tabell Punktskattningar av genomsnittlig marginalkostnad, kr/tågkm i prisnivå 2010 Marginalkostnad olyckor Kr per tågkm Plankorsningar 0,62 Övriga olyckor 0,51 Totalt 1,12 12

13 Bakgrund och motivering Tågtrafikens marginella olyckskostnader består av två delar; plankorsningsolyckor och övriga olyckor. Båda är uttryckta i enheten kronor per tågkilometer. I tabell nedan presenteras tågtrafikens externa marginalkostnad för olyckor enligt ASEK 4. Tabell Tågtrafikens externa marginalkostnader för olyckor, ASEK 4, prisnivå 2006 Marginalkostnad för Kr/tågkm Plankorsningsolyckor 0,27 Övriga olyckor 0,48 Totalt 0,75 I Jonsson (2011) presenteras nya skattningar av marginalkostnaden för plankorsningsolyckor, baserat på data för perioden Marginalkostnaden består av den marginella olycksrisken som uppstår då ett tåg passerar en plankorsning och kostnaden för en olycka. Modellskattningarna för plankorsningsolyckor resulterar i marginella olycksrisker för korsningar med olika skyddstyp och vägtrafikflöde (som approximeras med vägkategori) vid genomsnittligt tågflöde (7 982 tågpassager per år). Olycksriskerna visas i tabell nedan. Tabell Olycksrisker per tågpassage vid plankorsningar; per korsningstyp och korsande vägkategori Skyddstyp vid plankorsning Vägkategori Helbom Halvbom Ljud/ljus Oskyddad Statliga/regionala vägar 1, , , , Gator, andra vägar 3, , , , Privata vägar 5, , , , Marginalkostnaden beräknas som olycksrisken multiplicerat med kostnaden för en olycka. I Jonsson (2011) presenteras marginalkostnader beräknade med en genomsnittlig kostnad för en olycka på kronor. Omräknat till prisnivå 2010 är den genomsnittliga kostnaden istället kronor. Detta innebär marginella olyckskostnader per tågpassage enligt tabell Tabell Marginalkostnad, kr per tåg och korsningspassage, prisnivå 2010 Skyddstyp vid plankorsning Vägkategori Helbom Halvbom Ljud/ljus Oskyddad Statliga/regionala vägar 1,50 2,26 5,36 9,96 Gator, andra vägar 0,44 0,65 1,56 2,92 Privata vägar 0,08 0,11 0,27 5,07 Antalet korsningar av olika typ per kilometer järnväg skiljer sig såväl mellan olika bandelar som mellan olika år allteftersom plankorsningar byggs bort eller uppgraderas till en säkrare skyddstyp. Med hjälp av marginalkostnader enligt tabell beräknas geografiskt 13

14 differentierade marginalkostnader per bandel, vilket presenteras i Jonsson (2011). Detta ger underlag för en differentiering av olyckskostnadsberäkningen. Banor med hög standard vad gäller hastighet och spårkapacitet har i allmänhet få plankorsningar, samt hög säkerhet vid de korsningar som finns, och därmed en låg marginalkostnad medan det omvända gäller banor med låg standard. Även beräkningar av genomsnittlig marginalkostnad för hela järnvägsnätet presenteras i Jonsson (2011). Den viktade marginalkostnaden per passage är 1,20 kronor (1,13 kronor i prisnivå 2006). Denna marginalkostnad används för att beräkna en genomsnittlig marginalkostnad per tågkilometer. En sådan punktskattning varierar med data om spårlängd och antal korsningar. I tabell nedan visas en sammanställning av dessa punktskattningar med varierande bannät och korsningar. Tabell Punktskattningar av genomsnittlig marginalkostnad för plankorsningsolyckor, kr/tågkm i prisnivå 2010 Bannät Korsningar Korsningar per kilometer Marginalkostnad, kr/tågkm Inkl Inlandsbanan Inkl Gång- och cykel 0,82 0,98 Exkl Inlandsbanan Exkl Gång- och cykel 0,66 0,79 Inkl Inlandsbanan Exkl Gång- och cykel 0,76 0,91 Samtliga punktskattningar är väsentligt högre än de som visas i tabell ovan (där 0,27 kronor per tågkilometer). Den största orsaken till detta är val av funktionsform. De nya skattningarna görs med en loglinjär funktion och de tidigare med en linjär. I Jonsson (2011) presenteras en punktskattning för samma data men med en linjär funktionsform. Med en linjär funktionsform blir punktskattningen istället 0,28-0,34 kronor per tågkilometer, det vill säga endast marginellt högre än de tidigare skattningarna. En annan punktskattning har beräknats som ett viktat genomsnitt med hänsyn till tågtrafikens geografiska lokalisering. Denna beräknas enligt följande: Genomsnittlig marginalkostnad = Antal tåg i km i marginalkostnad i Tågkm totalt där i = bandel Denna punktskattning uppgår till 0,62 kronor per tågkilometer. Storleken på denna genomsnittskostnad är beroende av hur trafiken fördelar sig inom järnvägsnätet. Om trafiken ökar på bandelar med få plankorsningar kommer det viktade genomsnittet att minska och vice versa om trafiken ökar på banor med många plankorsningar. En punktskattning av den genomsnittliga marginalkostnaden för plankorsningsolyckor fyller en endast en funktion som ett underlag i det fall en enhetlig marginalkostnad för all trafik på hela järnvägsnätet krävs i analysen. I övrigt bör de bandelsspecifika marginalkostnaderna användas i samband med effektberäkningar. Eftersom huvudrekommendationen är att bandelsspecifika kostnader används rekommenderas punktskattningen 0,62 kr per tågkm i kortsiktiga analyser. I långsiktiga analyser beaktas såväl framtida trafikflöden som plankorsningstäthet och korsningstyp. 14

15 Övriga olyckor Vad gäller övriga olyckor är skattningarna betydligt mer osäkra. Inga nya skattningar har gjorts varför de tidigare, från ASEK 4, används med justering av prisnivå. Marginalkostnaden för övriga olyckor med olycksvärderingar enligt avsnitt 9 är 0,51 kronor per tågkilometer Marginalkostnader för emissioner och koldioxid Marginalkostnaderna för emissioner och koldioxid beräknas utifrån uppgifter om den kostnad för samhället som olika utsläppsämnen medför samt uppgifter om mängden utsläpp som framförandet av olika fordon ger upphov till. Marginalkostnadsberäkningarna innefattar samtliga utsläppsämnen som värderas enligt kapitel 11, det vill säga svaveldioxid, kväveoxid, kolväten samt partiklar. Dessutom beräknas marginalkostnaden för koldioxid Vägtrafik ASEK rekommenderar Att de differentierade marginalkostnaderna för vägtrafikens utsläpp används i så stor utsträckning som möjligt. Att marginalkostnaderna i tabell används när genomsnittlig marginalkostnad för emissioner och koldioxid för hela landet måste användas i analysen. Tabell Vägtrafikens genomsnittliga externa marginalkostnader för emissioner och koldioxid, kr/fkm prisnivå 2010 Fordon Marginalkostnad emissioner Marginalkostnad koldioxid Personbil bensin 0,06 0,21 Personbil diesel 0,06 0,17 Personbil E85 0,03 0,11 Personbil CNG 0,01 0,07 Personbil genomsnitt 0,06 0,20 Lastbil lätt bensin 0,12 0,23 Lastbil lätt diesel 0,13 0,27 Lastbil lätt genomsnitt 0,13 0,27 Landsvägsbuss 0,47 0,55 Stadsbuss 0,93 0,84 Lastbil utan släp 0,54 0,62 Lastbil med släp 0,82 1,08 15

16 Bakgrund och motivering I kapitel 11 och 12 redovisas gällande värderingar av de utsläppsämnen som ingår i beräkningen av marginalkostnad. I kapitel 11 visas de emissionsfaktorer som används. För beräkning av marginalkostnad i tätort används vidare den referenstätort som anges i kapitel 11. Dessa data ger tillsammans marginalkostnader för emissioner och koldioxid uppdelade på olika vägfordon och trafikmiljöer enligt tabell nedan. Marginalkostnaderna är uttryckta i 2010 års prisnivå och anges i enheten kronor per fordonskilometer. Tabell Vägtrafikens externa marginalkostnader för emissioner och koldioxid, kr/fkm prisnivå 2010 Fordon Marginalkostnad emissioner Marginalkostnad koldioxid Landsbygd Referens-tätort Landsbygd Referens-tätort Personbil bensin 0,03 0,10 0,18 0,25 Personbil diesel 0,03 0,09 0,15 0,21 Personbil E85 0,01 0,06 0,10 0,12 Personbil CNG 0,00 0,02 0,06 0,09 Personbil genomsnitt 0,03 0,09 0,17 0,23 Lätt lastbil bensin 0,08 0,18 0,21 0,26 Lätt lastbil diesel 0,06 0,23 0,25 0,30 Lätt lastbil genomsnitt 0,06 0,23 0,25 0,29 Landsvägsbuss 0,26 1,10 0,42 0,92 Stadsbuss 0,00 0,93-0,84 Lastbil utan släp 0,39 0,97 0,57 0,71 Lastbil med släp 0,59 1,49 0,98 1,35 Ibland efterfrågas en genomsnittlig marginalkostnad för emissioner och koldioxid för hela landet (ej uppdelat på referenstätort och landsbygd). Storleken på denna genomsnittskostnad är beroende av hur trafiken fördelar sig inom vägnätet. Därför har ovanstående marginalkostnader vägts samman med data över trafikarbete i olika miljöer enligt Handbok för vägtrafikens luftföroreningar 3, utgåva Tillsammans ger dessa data genomsnittliga marginalkostnader för emissioner och koldioxid uppdelade på olika fordon enligt tabell nedan. Marginalkostnaderna är uttryckta i 2010 års prisnivå och anges i enheten kronor per fordonskilometer. 3 Uppgifterna om trafikarbete avser år

17 Tabell Vägtrafikens genomsnittliga externa marginalkostnader för emissioner och koldioxid, kr/fkm prisnivå 2010 Fordon Marginalkostnad emissioner Marginalkostnad koldioxid Personbil bensin 0,06 0,21 Personbil diesel 0,06 0,17 Personbil E85 0,03 0,11 Personbil CNG 0,01 0,07 Personbil genomsnitt 0,06 0,20 Lastbil lätt bensin 0,12 0,23 Lastbil lätt diesel 0,13 0,27 Lastbil lätt genomsnitt 0,13 0,27 Landsvägsbuss 0,47 0,55 Stadsbuss 0,93 0,84 Lastbil utan släp 0,54 0,62 Lastbil med släp 0,82 1, Järnvägstrafik ASEK rekommenderar Att differentierade marginalkostnader för tågtrafikens utsläpp används i så stor utsträckning som möjligt. Att marginalkostnaderna i tabell används när genomsnittlig marginalkostnad för emissioner och koldioxid för hela landet måste användas i analysen. Tabell Järnvägstrafikens genomsnittliga externa marginalkostnader för emissioner och koldioxid, kr/liter diesel prisnivå 2010 Fordon Emissioner Koldioxid Motorvagnar genomsnitt 4,46 2,74 Lok genomsnitt 4,68 2,74 Bakgrund och motivering I kapitel 11 och 12 redovisas gällande värderingar av de utsläppsämnen som ingår i beräkningen av marginalkostnad. I kapitel11 visas de emissionsfaktorer som används. För beräkning av marginalkostnad i tätort används den referenstätort som anges i kapitel 11. Dessa data ger marginalkostnader för emissioner och koldioxid från dieseldriven järnvägstrafik uppdelade på fordon med olika motorklasser och trafikmiljöer. Marginalkostnaderna som redovisas i tabell är uttryckta i 2010 års prisnivå och anges i enheten kronor per liter diesel. 17

18 Tabell Järnvägstrafikens externa marginalkostnader för emissioner och koldioxid, kr/liter diesel prisnivå 2010 Fordon Emissioner Koldioxid Landsbygd Tätort Landsbygd Tätort Motorvagnar oreglerade 4,16 8,79 2,74 2,74 Motorvagnar steg IIIA 1,15 4,62 2,74 2,74 Motorvagnar steg IIIB 0,63 1,68 2,74 2,74 Lok oreglerade 4,53 10,54 2,74 2,74 Lok steg IIIA 1,97 3,58 2,74 2,74 Lok steg IIIB 1,21 1,00 2,74 2,74 Ibland efterfrågas en genomsnittlig marginalkostnad utifrån ett genomsnittligt dieseldrivet fordon och trafikmiljö i hela landet. För detta syfte behövs uppgifter om den dieseldrivna tågtrafikens geografiska lokalisering i landet uppdelat på landsbygd och tätort. En sådan specifik uppdelning finns dock inte i dagsläget och därmed har antagandet att 90 procent av den dieseldrivna trafiken utförs på landsbygd och 10 procent i tätort använts. Detta är ett antagande som är vedertaget och sedan tidigare implementerat i flera modeller. Vidare behövs uppgifter om hur trafikarbetet är fördelat mellan fordon med olika motorklass. Inte heller dessa uppgifter finns att tillgå i dagsläget. Därför har andelen trafikarbete för respektive fordonsgrupp approximerats med antalet fordon inom respektive grupp i förhållande till det totala antalet fordon. Detta ger att 90 procent av fordonen är oreglerade, 10 procent av fordonen tillhör steg IIIA och 0 procent tillhör steg IIIB. Denna fördelning grundar sig på uppgifter från Transportstyrelsens fordonsregister, men då detta register i skrivande stund fortfarande är under uppbyggnad och uppgifter därifrån inte helt kan säkerställas, bör denna beräkningsförutsättning ses som ett grovt antagande. Tillsammans ger dessa data och antaganden genomsnittliga marginalkostnader för emissioner och koldioxid från dieseldrivna järnvägsfordon enligt nedan. Marginalkostnaderna är uttryckta i 2010 års prisnivå och anges i enheten kronor per liter diesel. Tabell Järnvägstrafikens genomsnittliga externa marginalkostnader för emissioner och koldioxid, kr/liter diesel prisnivå 2010 Fordon Emissioner Koldioxid Motorvagnar genomsnitt 4,46 2,74 Lok genomsnitt 4,68 2,74 18

19 21.4 MC för drift, underhåll och reinvesteringar för järnväg och väg ASEK rekommenderar När genomsnittliga marginalkostnader för drift, underhåll och reinvesteringar för järnvägar eller väg används i analyser bör marginalkostnaderna i tabell och användas. Tabell Järnvägstrafikens genomsnittliga marginalkostnader för drift, underhåll och reinvesteringar prisnivå 2010 Typ Kr Enhet Drift 0,50 Kr/tågkilometer Underhåll 0,009 Kr/bruttotonkm Reinvesteringar 0,009 Kr/bruttotonkm Tabell Vägtrafikens genomsnittliga marginalkostnader för drift och underhåll prisnivå 2010 Underhåll belagd väg Underhåll belagd väg Europavägar, riksvägar, primära länsvägar Övriga länsvägar och övriga vägar Elasticitet MC 0,45 0,18 kr/tung fkm 1 0,40 kr/tung fkm Underhåll belagd väg Alla vägtyper 0,52 0,20 kr/tung fkm Vinterväghållning 0,53 0,016 kr/fkm Järnväg Nedan redovisas genomsnittliga marginalkostnader för drift, underhåll och reinvesteringar på järnväg. I samtliga studier som här tas upp används en ekonometrisk ansats, alltså studier där ett statistiskt samband mellan trafikvolym och observerade kostnader estimeras. Samtliga studier bygger på dataunderlag med observationer på bandelsnivå. Drift järnväg Grenestam och Uhrberg (2010) skattar en marginalkostnad för drift av järnväg. De kommer fram till en marginalkostnad viktad med antal tågkilometer på 0,45 kronor per tågkilometer. Uppräkning till 2010 års pris sker med driftsindex järnväg 172,6/156,0*0,45=0,50 kr per tågkilometer 19

20 Underhåll järnväg Andersson (2008) skattar en marginalkostnad för underhåll av järnväg. Marginalkostnaden viktad med antal bruttotonkilometer skattas till 0,007 kronor per bruttotonkilometer. Uppräkning till 2010 års pris sker med driftsindex järnväg 172,6/133,2*0,007=0,009 kr per bruttotonkilometer. Reinvesteringar järnväg Andersson m.fl. (2011) skattar en marginalkostnad för reinvesteringar i järnväg. Marginalkostnaden viktad med antal bruttotonkilometer skattas till 0,009 kronor per bruttotonkilometer. Uppräkning till 2010 års pris sker med driftsindex järnväg 172,6/169,8*0,009=0,009 kr per bruttotonkilometer. Differentieringsmöjligheter I dagsläget finns inga differentierade värden beräknade för drift eller underhåll. För reinvesteringar finns en uppdelning per rälvikt, växelålder och tonnage. Differentiering går till följd av datamaterialets struktur i princip att göra per bandel. I praktiken är dock någon form av gruppering, t.ex. stråk, troligtvis mer aktuell Väg Underhåll väg De marginalkostnader för underhållsåtgärder som föreslås för väg kan baseras på ingenjörsmässiga beräkningar av sambandet mellan trafik samt sprick- och spårbildning eller ekonometriska skattningar av sambandet mellan trafik och kostnader för underhåll. Endast resultaten från den ingenjörsmässiga ansatsen kan dock differentieras på olika vägtyper, varför ASEKs rekommendationer baseras på dessa. De ekonometriskt skattade kostnaderna används som jämförelser i den följande diskussionen. I (Mellin, Lindberg, Karlsson, & Benz, 2009) utnyttjas samband mellan sprick-/ spårbildning och trafikvolym (mätt som standardaxlar). Sambanden är framtagna vid VTI (Göransson, 2007) (Wågberg, 2001). För vägar med låg kvalitet (övriga länsvägar och övriga vägar) är det spårbildningen som avgör vägens strukturella livslängd. För vägar med högre kvalitet (europavägar, riksvägar och primära länsvägar) är istället sprickbildning avgörande. Sambandet visar att kostnadselasticiteter för lågkvalitetsvägarna (övriga länsvägar och övriga vägar) är 1. För de mer högkvalitativa vägarna (europa, läns, primär) varierar elasticiteten mellan vägar med olika kvalitet och trafik; ju högre kvalitet på vägen desto lägre är elasticiteten. Och ju fler fordon per dag, desto högre elasticitet. Genom att utgå från genomsnittlig kvalitet och trafik för europavägar, riksvägar och primära länsvägar beräknas den genomsnittliga elasticiteten för dessa vägkategorier till ca 0,45. En sammanvägning av alla vägtyper baserat trafikarbete för lastbilar ger elasticiteten 0,52. Detta kan jämföras med de ekonometriska skattningarna för underhåll av belagd väg. De elasticiteter som skattat där ligger i intervallet 0,53-0,80 (Haraldsson, 2011). Sammanvägningen av de ingenjörsmäsigt uppskattade elasticiteterna ligger alltså vid den nedre gränsen av detta intervall. I ett EU-projekt gjordes skattningar för flera länder och den samlade slutsatsen var att kostnadselasticiteten för underhållsåtgärder var 0,3-0,9 beroende på land, aggregeringsnivå på datamaterialet etc. (Andersson, 2009). 20

Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6

Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Trafikanalys Adress:

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig Grontmij AB Mattias Haraldsson Vår referens Eskilstuna, Mattias Haraldsson Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 S Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 9 Trafiksäkerhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 9. Trafiksäkerhet... 3 9.1 Olycksvärdering...

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Marginalkostnadsskattningar för buss och lätt lastbil buller, trafiksäkerhet och vägslitage

Marginalkostnadsskattningar för buss och lätt lastbil buller, trafiksäkerhet och vägslitage VTI notat 31-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Marginalsskattningar för buss och lätt lastbil buller, trafiksäkerhet och vägslitage Mattias Haraldsson Lina Jonsson Mikael Ögren Förord VTI

Läs mer

Transportsektorns samhällsekomiska. bilagor PM 2012:3

Transportsektorns samhällsekomiska. bilagor PM 2012:3 Transportsektorns samhällsekomiska kostnader 212 bilagor PM 212:3 Transportsektorns samhällsekomiska kostnader 212 bilagor PM 212:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 9 113 59 Stockholm Telefon: 1 414 42

Läs mer

Transportsektorns samhällsekonomiska. rapport 2013. Rapport 2013:3

Transportsektorns samhällsekonomiska. rapport 2013. Rapport 2013:3 Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader rapport 2013 Rapport 2013:3 Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader rapport 2013 Rapport 2013:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm

Läs mer

Transportsektorns samhällsekonomiska. rapport 2012. Rapport 2012:3

Transportsektorns samhällsekonomiska. rapport 2012. Rapport 2012:3 Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader rapport 2012 Rapport 2012:3 Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader rapport 2012 Rapport 2012:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Transportsektorns samhällsekonomiska. bilagor 2015 PM 2015:4

Transportsektorns samhällsekonomiska. bilagor 2015 PM 2015:4 Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader bilagor 2015 PM 2015:4 Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader bilagor 2015 PM 2015:4 Bilaga 1: Sammanställning, förklaring och motivering av samhällsekonomiska

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2 Drift och underhåll Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

SAMKOST - Redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader

SAMKOST - Redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader VTI rapport 836 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer SAMKOST - Redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader Jan-Eric Nilsson Anna Johansson Utgivare: Publikation:

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

TRAFIKENS EXTERNA EFFEKTER

TRAFIKENS EXTERNA EFFEKTER TRAFIKENS EXTERNA EFFEKTER En sammanställning och analys av de senaste årens utvecklingsarbete 3 Förord redovisar i ett antal promemorior, PM 2005:1 13 samt en konsultrapport, resultatet av regeringsuppdraget

Läs mer

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan KAJT-dagarna 2015, Borlänge, 2015-05-06 TOMAS LIDÉN, LIU, ITN, KOMMUNIKATIONS- OCH TRANSPORTSYSTEM LARS BRUNSSON,

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 7 Värdering

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5. Samhällsekonomiska principer och

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5. Samhällsekonomiska principer och Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5 Kapitel 10 Buller Version 2012-05-16 G L 6(1+0,1) 6

Läs mer

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet PM OM KILOMETERSKATT FÖRORD Drygt 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från transportsektorn, utrikes flyg och sjöfart inkluderat. En stor del av denna klimatpåverkan kommer från lastbiltrafiken.

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 7. Tid och kvalitet i

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Aktuell avfallspolitik

Aktuell avfallspolitik Aktuell avfallspolitik Skellefteå 26/2 Åke Gustafsson Trafikverket vad gör vi? Allmänna vägar - vad är vad? Drift och Underhåll en ständig process Att arbeta på väg en riskfylld sysselsättning 2 2014-03-11

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys 2015-06-30 Av: Johan Ericson & Rickard Hammarberg RAPPORTENS INNEHÅLL I sektion 1 visas den samhällsekonomiska analys som gjorts. Den analys som gjorts utgår från

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad Utgåva 2014-01-22. Bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad Utgåva 2014-01-22. Bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad Bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad Innehåll 1 Beräkningsexempel... 1 1.1 Inledning... 1 1.2 Tillgång till elström vid uppställning av järnvägsfordon (6.3.3.3)... 1 1.2.1 Beräkningsexempel 1... 3 1.3

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1miljard Ca 500 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter Rederi 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 32 fartyg 8

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Samhällsekonomisk analys av rundvirkestransporter med 90-tonslastbilar

Samhällsekonomisk analys av rundvirkestransporter med 90-tonslastbilar www.vti.se/publikationer VTI rapport 758 Utgivningsår 2012 Samhällsekonomisk analys av rundvirkestransporter med 90-tonslastbilar Delprojekt inom Sammodalitetsprojektet Mattias Haraldsson Lina Jonsson

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse

Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse Gunnar Lindberg, VTI 1 Sammanfattning De ekonomiska metoder som används är likartade mellan de svenska värderingarna och de som presenterats

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson Systemfel i transportsektorn Jan-Eric Nilsson En bakgrund: Riksrevisionens observationer Planeringen genomförs inte enligt fastlagda principer man bygger bort problem som skulle kunna hanteras med andra

Läs mer

PM Risker med transport av farligt gods Kongahälla Östra, Kungälvs kommun

PM Risker med transport av farligt gods Kongahälla Östra, Kungälvs kommun PM Risker med transport av farligt gods Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Gunnar Håkansson

Läs mer

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad 2011-06-29 Riktlinjer för miljö- och trafikskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad Syfte Syftet med riktlinjerna är att underlätta tillämpningen för de av kommunfullmäktige antagna miljömålen

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

IncitaMEnt - styrmedel för tunga fordon

IncitaMEnt - styrmedel för tunga fordon IncitaMEnt - styrmedel för tunga fordon Ett projekt genomfört genom Innovatum AB Med finansiering av Business Region Göteborg Borås Energi och Miljö AB Fordonsgas Sverige AB Trollhättans Energi AB Volvo

Läs mer

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Trafikverket och Energimyndigheten Elektriska Vägar, Miljöanalys Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Vår referens Projektledning Miljö & Infrastruktur, Maria Lennartsson Rapport Namnteckning

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Lyntog Ett paradigmskifte i internasjonal samferdseltenkning

Lyntog Ett paradigmskifte i internasjonal samferdseltenkning Lyntog Ett paradigmskifte i internasjonal samferdseltenkning Professor Bo-Lennart Nelldal KTH Järnvägsgrupp 2012-05-11 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Säkerhet Lönsamhet Intäkt Konkurrens/ samverkan

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier 0(6) September 2013 Bilaga ärende 4 En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier Detta PM har tagits fram av MÄLAB med stöd av Bengt Hultin, Järnvägshuset

Läs mer

Transportsektorns samhällsekonomiska. Rapport 2015:4

Transportsektorns samhällsekonomiska. Rapport 2015:4 Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader 2015 Rapport 2015:4 Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader 2015 Rapport 2015:4 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon: 010 414

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp Uppdragsnr: 10168123 1 (8) PM 10168123.03 Denna PM har uppdaterats 2013-11-18 med nya data för trafik på Helsingborgsvägen samt järnvägen. Utöver detta har extra beräkningar utförts med lägre tåghastigheter

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys ALMEDALEN 2015-07-01 Av: Johan Ericson & Rickard Hammarberg Samhällsekonomiska kostnader Betalar flyget sina samhällsekonomiska kostnader? En modell att studera

Läs mer

Uppföljning av de transportpolitiska målen. Rapport 2013:4

Uppföljning av de transportpolitiska målen. Rapport 2013:4 Uppföljning av de transportpolitiska målen Rapport 2013:4 Uppföljning av de transportpolitiska målen Rapport 2013:4 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning BULLERBERÄKNING FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Inledning I denna skrivelse och på bifogad karta och beräkning visas bullerberäkning gjord enligt Naturvårdsverkets

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

Användarhandledning till Beräkningsmodell för effekter av transportplanering vid evenemang

Användarhandledning till Beräkningsmodell för effekter av transportplanering vid evenemang Användarhandledning till Beräkningsmodell för effekter av transportplanering vid evenemang reviderad 2014 Juni 2014 Koucky & Partners AB på uppdrag av Energikontoret Regionförbundet Örebro Titel: Författare:

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 16 Markanvändning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 16 Markanvändning... 3 16.1. Intrång

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST 2006-11-20 Upprättad av: Lisa Granå Granskad av: Tommy Zetterling RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik S Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 13

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar) 1 RISKANALYS INFÖR DETALJPLAN KRISTINEBERSOMRÅDET, VALLENTUNA KOMMUN RISKANALYS MED AVSEENDE PÅ HANTERING OCH TRANSPORT AV FARLIGA ÄMNEN KRING DETALJPLANEOMRÅDET BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Teletjänster i KPI konsumentprofiler

Teletjänster i KPI konsumentprofiler STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(8) Teletjänster i KPI konsumentprofiler Enhetens för prisstatistik förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att konsumentprofiler används vid beräkning av index för telefoni

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner

Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner VTI publikation www.vti.se 2006-06-19 Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner Arne Carlsson Ulf Hammarström Mohammed-Reza Yahya Per Jonsson 2 VTI rapport Kort sammanfattning

Läs mer