Övertagande av hemsjukvård i Kärra-Rödbo

Transkript

1 Övertagande av hemsjukvård i Kärra-Rödbo Personalens erfarenheter och uppfattningar cirka ett år efter övertagande av hemsjukvården Augusti 2004 Författare: Lena Larsson Handledare: Lisbeth Lindahl

2 Innehållsförteckning Sid. 1. Inledning 3 2. Syfte och frågeställningar 4 3. Metod / tillvägagångssätt Vilken personal har deltagit i studien? Vilka har besvarat enkäten? Genomförandet av studien Enkätens utformning och analys 8 4. Resultat Information till personalen Vad har förändrats vid övertagandet av hemsjukvården? Har övertagandet inneburit en ökad arbetsbelastning 15 och/eller ett utökat ansvar? 4.4 Vad har det inneburit för personalens arbetssituation att ge 17 medicinska insatser i patienternas hem? 4.5 Vad har övertagandet inneburit för patienterna och för 18 personalens arbetssituation? 4.6 Hur har övertagandet av hemsjukvården fungerat hittills? Övriga synpunkter från enkätsvaren Diskussion Information till personalen under projekttiden Vilka förändringar har övertagandet av hemsjukvården 23 inneburit för olika personalkategorier 5.3 Hemsjukvården som helhet Hur stämmer den här studiens resultat överens med 25 resultatet från den tidigare enkäten (2003)? 5.5 Sammanfattande slutsatser 27 Referenser 28 Bilaga 1: Personalenkäten i förminskad form 29 2

3 1. Inledning Kärra-Rödbo är en stadsdel på Hisingen i Göteborgs stad. Stadsdelsnämnden i Kärra-Rödbo har övertagit ansvaret för den allmänna delen av hemsjukvården (inklusive utförandet av rehabiliteringsinsatserna) i den egna stadsdelen under en projekttid på två år, Efter projekttidens slut kommer beslut att fattas om vem som fortsättningsvis ska ansvara för hemsjukvården. Ansvaret för hemsjukvården vilar annars på stadsdelsnämnden i Lundby som är resursnämnd för hemsjukvården på Hisingen i Göteborg. Vilka erfarenheter har personalen i Kärra-Rödbo av övertagandet av hemsjukvården? Utgångspunkten för denna delrapport har varit att följa upp personalens synpunkter ungefär ett år efter att detta projekt trädde i kraft. Hemsjukvård innebär att sjukvård utförs i patientens hem. Den övervägande delen av den sjukvård som ges i hemmet innebär enklare hälso- och sjukvård, den benämns i den här rapporten allmän hemsjukvård. En mindre del av hemsjukvården består av kvalificerad medicinsk behandling. Denna kvalificerade, medicinskt omfattande hemsjukvård i Kärra- Rödbo utförs fortfarande av personal från Lundby. Stadsdelsledningen i Kärra-Rödbo förväntar sig att övertagandet av hemsjukvården kommer att innebära ett bättre resursutnyttjande. Projektet genomförs inte i första hand för att minska kostnaderna och inget sparbeting är kopplat till förändringen. Däremot räknar stadsdelsledningen med att resurserna kan utnyttjas på ett bättre sätt. För patienterna förutsätts övertagandet innebära fördelar bl.a. när det gäller närhet och kontinuitet, som exempelvis att samma personal ger såväl hemtjänstinsatser som hemsjukvårdsinsatser. För personalen innebär det nya arbetsuppgifter som kräver en ökad kompetens. FoU i Väst har fått i uppdrag att utvärdera övertagandet av hemsjukvården i Kärra-Rödbo. Utvärderingen följer och dokumenterar processen under projektets gång och återrapporterar kontinuerligt, muntligt och skriftligt, till uppdragsgivaren. Fokus för utvärderingen är i första hand vad övertagandet innebär för brukarna, dvs. de patienter som har hemsjukvård. Men också personalens och ledningens erfarenheter ska belysas. Denna delrapport är den tredje sedan övertagandet av hemsjukvården i januari Den första delrapporten (maj 2003) belyste personalens uppfattningar fyra månader efter övertagandet. Delrapport nummer 2 (hösten 2003) var en beskrivning av hur patienterna upplevde hemsjukvården i Kärra-Rödbo. Den utgick från intervjuer med alla patienter som var inskrivna i hemsjukvården vid en viss tidpunkt och som kunde och ville medverka. Den nu aktuella rapporten är en uppföljning av den första delrapporten, dvs. övertagandet av hemsjukvården ur ett personalperspektiv. Under hösten 2004 kommer också en uppföljning att göras ur ett patientperspektiv, utifrån nya intervjuer med hemsjukvårdens patienter. Resultatet av den kommande intervjuundersökningen kommer att redovisas i utvärderingens slutrapport som beräknas vara klar omkring årsskiftet 2004/

4 Förklaring av förkortningar som används i rapporten FoU i Väst = forskning och utveckling inom välfärdssektorn, en enhet inom Göteborgsregionen HSL = hälso- och sjukvårdslagen LSS= lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade MAS = medicinskt ansvarig sjuksköterska MOS-teamet = det hemsjukvårdsteam i Lundby som ger hemsjukvård till patienter med behov av omfattande medicinska insatser PAS = patientansvarig sjuksköterska rehab.personalen = rehabiliteringsteamets personal, dvs. sjukgymnaster och arbetsterapeuter ssk = sjuksköterska usk = undersköterska vb = vårdbiträde 2. Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien har varit att följa upp personalens erfarenheter av hemsjukvården drygt ett år efter övertagandet. Vilka förändringar har övertagandet inneburit för personalen? Vad tycker personalen om dessa förändringar? Den tidigare enkätundersökningen (maj 2003) handlade om hur övertagandet av hemsjukvården hade förberetts, hur förändringen genomfördes och vilka erfarenheter personalen hade några få månader efter övertagandet. Dessutom beskrev personalen sina förväntningar och farhågor inför vad övertagandet av hemsjukvården skulle kunna komma att innebära på längre sikt. De frågeställningar som har varit utgångspunkt för den här studien är: Vilka förändringar har övertagandet av hemsjukvården medfört för olika personalkategorier? Vilken attityd har personalen till de förändringar som har skett? Upplever personalen att de har fått tillräcklig information om övertagandet av hemsjukvården? Hur ser personalen på hur övertagandet av hemsjukvården fungerar som helhet i Kärra-Rödbo? Vilka för- och nackdelar har övertagandet av hemsjukvården inneburit för personalens arbetssituation och för hemsjukvårdens patienter? 4

5 3. Metod/tillvägagångssätt I det här avsnittet redogörs för hur studien har genomförts. Först beskrivs vilken personal som har tillfrågats och vilka som har besvarat enkäten. Därefter redogörs för genomförandet av enkätundersökningen. Slutligen finns en kort beskrivning av enkätens utformning och hur svaren har analyserats. 3.1 Vilken personal har deltagit i studien? I Kärra-Rödbo finns det två äldreboenden, Kärrahus och Lillekärr, som geografiskt är placerade mycket nära varandra. Kärrahus äldreboende och Lillekärrs äldreboende benämns fortsättningsvis endast Kärrahus och Lillekärr. Hemtjänsten och hemsjukvården tillhör organisatoriskt Kärrahus, liksom rehabiliteringsteamets personal och nattsköterskorna som arbetar på båda äldreboendena. Dessutom finns en patientansvarig sjuksköterska för hemsjukvården som ingår i sjuksköterskegruppen på Kärrahus. När den patientansvariga sjuksköterskan inte är i tjänst övertar någon annan sjuksköterska på Kärrahus ansvaret för hemsjukvården. Sjuksköterskor och nattpersonal vid Lillekärr blir också i viss mån berörda av att hemsjukvården finns i Kärra-Rödbo, eftersom de vid behov bistår personalen vid Kärrahus. Vid genomförandet av den tidigare personalenkäten (maj 2003) framkom att den personal som främst är berörd av förändringarna i samband med övertagandet är: - undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänsten/hemsjukvårdsgruppen - rehabiliteringsteamets personal - sjuksköterskorna på Kärrahus och Lillekärr - nattsjuksköterskorna - undersköterskor och vårdbiträden som arbetar på nätterna (Kärrahus och Lillekärr) - resultatenhetschefer/biträdande resultatenhetschefer - medicinskt ansvarig sjuksköterska i Kärra-Rödbo Denna studie har utgått från de ovan beskrivna personalkategorierna. När det gällde resultatenhetscheferna var det endast aktuellt att tillfråga två personer, en på Kärrahus och en på Lillekärr. Dessa chefer har inte besvarat enkäten. De har däremot intervjuats inför enkätens genomförande. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har inte heller besvarat enkäten utan intervjuats innan enkäten genomfördes. 5

6 3.2 Vilka har besvarat enkäten? Av tabell 1, nedan, framgår hur många personer i varje personalkategori som har besvarat enkäten. Tabell 1. Antal personer vid Kärrahus och Lillekärr som har besvarat enkäten Personalgrupp Antal svar Hemtjänst/hemsjukvårdsgruppen (Kärrahus) 13 Ssk Kärrahus 3 Ssk Lillekärr 5 Rehab.teamet (Kärrahus) 3 Nattpersonal: Sjuksköterskor 2 Usk/vb (Kärrahus) 7 Usk/vb (Lillekärr) 11 Summa: 44 Svarsfrekvens 33 enkäter har delats ut till personal på Kärrahus. Av dessa har 28 besvarats, vilket innebär ett bortfall på fem personer. På Lillekärrs äldreboende är det sjuksköterskorna samt nattpersonalen som är berörda av hemsjukvårdens verksamhet. Där har 16 av 17 utdelade enkäter besvarats. Totalt har alltså 50 enkäter delats ut och 44 av dessa har besvarats, vilket innebär en svarsfrekvens på 88 %. Detta får anses vara en acceptabel svarsfrekvens i en enkätundersökning. Den förra enkätundersökningen, som genomfördes våren 2003, hade en svarsfrekvens på c:a 83 %, 39 av totalt 47 enkäter besvarades. Är det samma personer som har besvarat enkäten 2003 och 2004? Av tabellen nedan framgår det att ungefär hälften av dem som besvarade den här enkäten uppgav att de också hade besvarat den förra enkäten (i maj 2003). Tabell 2. Antal personer som besvarade denna enkät och som också hade besvarat enkäten Besvarade den Besvarade inte den Har inte besvarat Totalt tidigare enkäten tidigare enkäten frågan Kärrahus Lillekärr Totalt Vad innebär det då att bara ungefär hälften av de personer som besvarade den här enkäten uppgav att de också hade besvarat den tidigare enkäten? En förklaring skulle kunna vara att det är många som har börjat sina anställningar i Kärra-Rödbo under det senaste året, dvs. efter att den tidigare enkätundersökningen pågick. 6

7 Om man tittar på anställningstiden för dem som har besvarat enkäten visar det sig att 11 personer vid Kärrahus har angett att de har varit anställda ett år eller mindre. Där skulle alltså förklaringen kunna vara att många är så pass nya på sin arbetsplats att de sannolikt inte kan ha besvarat den tidigare enkäten. När det gäller Lillekärr kan dock detta inte vara en möjlig förklaring, eftersom alla som har besvarat enkäten har varit anställda i minst tre år. En annan möjlig förklaring skulle kunna vara att en del av dem som har besvarat den här enkäten har glömt att de faktiskt besvarade en liknande enkät för ett år sedan. Personalförändringar sedan projektstarten Det har inträffat en del förändringar i personalgrupperna sedan övertagandet av hemsjukvården. Den dåvarande resultatenhetschefen på Kärrahus har lämnat sin tjänst, vilket har lett till att den biträdande resultatenhetschefen (numera resultatenhetschefen) under lång tid har varit ensam chef för verksamheten. Detta kan naturligtvis ha påverkat verksamheten vid Kärrahus, men är inte något som lyfts fram som viktigt, varken i enkätsvaren eller i intervjuerna. Det är den nuvarande resultatenhetschefen som hela tiden har haft det reella ansvaret och engagemanget för personalen i hemtjänst/hemsjukvårdsgruppen. Också den sjuksköterska som var patientansvarig (PAS) för hemsjukvården har lämnat sin tjänst under året. Hon har efterträtts av en sjuksköterska som tidigare var anställd vid Kärrahus. Bytet av PAS skedde den förste september Eftersom den nya PAS:en tidigare hade arbetat på Kärrahus var hon redan från början insatt i hemsjukvårdens förutsättningar. Av intervju- och enkätsvaren finns det ingenting som tyder på att denna förändring skulle ha medfört några problem för hemsjukvårdens verksamhet. I och med att en av sjuksköterskorna på Kärrahus blev PAS för hemsjukvården har det under flera månader saknats en sjuksköterska på Kärrahus. Våren 2004 hade dock en ny sjuksköterska anställts. Andra personalförändringar är att en nattsjuksköterska har slutat och en annan har börjat. Fyra personer har slutat och fyra nya har börjat i hemtjänst/hemsjukvårdsgruppen. I rehabiliteringsteamet har det också skett personalförändringar. En arbetsterapeut finns i teamet sedan hösten 2002, och inför övertagandet anställdes det ytterligare en arbetsterapeut. Denna arbetsterapeut slutade sin anställning efter endast en kort tid. Under en period fanns det därför endast en arbetsterapeut i teamet, men sedan ungefär ett år tillbaka är ytterligare en arbetsterapeut anställd. Sjukgymnasten i rehab.teamet har varit sjukskriven under en lång period och på den tjänsten har det funnits ett par vikarier. 3.3 Genomförandet av studien Inför enkätundersökningen genomfördes intervjuer med några nyckelpersoner : resultatenhetscheferna på Kärrahus och Lillekärr, planeringsledaren för äldreomsorgen i Kärra-Rödbo, den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i stadsdelen, den patientansvariga sjuksköterskan för hemsjukvården, samordnaren för hemtjänst/hemsjukvård och en biståndsbedömare. Hemsjukvårdens läkare har intervjuats per telefon. Rehabiliteringsteamets personal har intervjuats i en gruppintervju. De har också besvarat enkäten. Intervjuerna 7

8 gjordes i form av öppna frågor kring temat vilka förändringar har övertagandet av hemsjukvården i Kärra-Rödbo inneburit?. Intervjusvaren gav intervjuaren en fördjupad kunskap inför genomförandet av enkätundersökningen. I resultatredovisningen och diskussionen har svar från intervjuerna endast återgetts om de har tillfört aspekter som inte har framkommit i enkätsvaren. En enkät delades ut till berörd personal och besvarades under tidsperioden 26 april 14 maj, Resultatenhetscheferna på Kärrahus och Lillekärr hjälpte till med att lämna ut och påminna om enkäterna till dem som var berörda. Enkäterna besvarades anonymt och lämnades i en postlåda på Kärrahus och en på Lillekärr. Därefter har enkätsvaren sammanställts. 3.4 Enkätens utformning och analys Denna enkät har i stor utsträckning utgått från den tidigare enkäten, som delades ut våren Ett syfte har varit att kunna göra jämförelser mellan personalens uppfattningar alldeles efter övertagandet med hur det var nu, våren 2004, när hemsjukvården hade blivit en del i vardagsarbetet. Enkäten (se bilaga 1) innehöll frågor med färdiga svarsalternativ men det fanns också öppna frågor och möjlighet att ge kommentarer till frågorna. Frågorna är så uppbyggda att det först krävs ett svar på om någon förändring har skett, t.ex. när det gäller arbetsuppgifter eller arbetstid. Endast om en person har svarat ja på den frågan, dvs. upplevde en förändring, skulle hon/han besvara följdfrågorna. Förutom frågor av faktakaraktär innehåller enkäten också skattningsskalor där respondenterna uppmanas att göra en värdering. Skattningsskalorna innehöll oftast fyra skalsteg, från positivt till negativt: mycket bra bra ganska bra dåligt I analysen av resultatet redovisas svaren ibland utifrån varje yrkeskategori. Om det inte finns några skillnader mellan yrkeskategorierna har resultaten redovisats för personalgruppen som helhet. Det har också varit angeläget att så långt som möjligt förhindra att någon enskild person skulle kunna identifieras, så att personalen också vågade framföra negativa synpunkter. Då vissa yrkeskategorier är representerade av ytterst få personer, har det inte alltid varit möjligt att redovisa svaren för varje yrkeskategori. Det framgår dock alltid om svaren härrör från personal vid Kärrahus eller Lillekärr. 8

9 4. Resultat 4.1 Information till personalen I den tidigare enkätundersökningen (2003) framkom det att informationen till personalen inför övertagandet av hemsjukvården hade fungerat bra. Det var inte någon person som uppgav att de inte hade fått någon information alls. En fråga i denna enkätundersökning handlade om information till personalen under projekttiden, dvs. sedan övertagandet av hemsjukvården genomfördes. Personalen fick svara på frågan om de tyckte att de hade fått tillräcklig information under projekttiden, om de hade fått viss information men önskat mer eller om de inte hade fått någon information alls. Av tabell 3 nedan, framgår det att lite mer än hälften av dem som har besvarat frågan (23 av 43) tyckte att de hade fått tillräcklig information om övertagandet av hemsjukvården under projektets gång. Nitton personer tyckte att de hade fått viss information men hade önskat mer, medan en person tyckte att hon/han inte alls hade fått någon information. Tabell 3 Vad personalen på Kärrahus och Lillekärr tycker om informationen om övertagandet under projektets gång Har fått Har fått viss Har inte fått Ej besvarat Totalt tillräcklig information information men hade önskat mer någon information frågan Kärrahus Lillekärr Totalt Vilken ytterligare information hade då personalen velat få? Svaren är i stort sett obearbetade, dvs. återges så som de hade skrivits i enkätsvaren. På Kärrahus har följande kommentarer och önskemål kommit fram: - Genomgång av statistikuppgifter som ska lämnas varje månad. Vad ska räknas med? - Uppdateringslistor/uppdateringen fungerar inte - Mer preciserat ansvarsområde, genomgång av vårdtagare med särskilda behov, t.ex. medicinering - Mer generell information om struktur och ansvarsområden för olika personer - Mer information om personal som arbetar direkt med hemsjukvården, deras kompetens, erfarenhet inom vården. - Mer information om vilka åtgärder man skiljer på mellan hemtjänst och hemsjukvård vid problem. - Mer information om ekonomin under denna tid. - Mer samtal med andra arbetsplatser som har hemsjukvård och äldreboenden. - Lite mer om ev. förändringar som är på gång när det gäller hemsjukvården. - En uppföljning under hela projektet med gruppen som var med från början. Hur blev det? Varför? Hur går vi vidare? m.m. Personalen på Lillekärr hade följande önskemål om ytterligare information: - Information om vårdtagare, ansvarsområden etc. - Vilka vi ska till, vad som ska göras och varför. 9

10 4.2 Vad har förändrats vid övertagandet av hemsjukvården? Enkätfrågorna har fokuserat på arbetsuppgifter, arbetstider, lön, samarbetspartners och arbetsbelastning. En fråga har också ställts om i vilken utsträckning arbetssituationen har påverkats av att utföra medicinska insatser i patienternas hem Nya/förändrade arbetsuppgifter En fråga som ställdes i enkäten var: Har övertagandet av hemsjukvården inneburit att Du har fått förändrade arbetsuppgifter? De som hade fått förändrade arbetsuppgifter ombads också att besvara några följdfrågor: - vilka arbetsuppgifter som hade tillkommit eller försvunnit, - hur man hade fått lära sig de nya arbetsuppgifterna - om lönen hade påverkats av de nya arbetsuppgifterna. De fick också värdera vad de tyckte om dessa förändringar utifrån fyra svarsalternativ: Mycket bra Bra Ganska bra Dåligt Det fanns också utrymme för egna kommentarer till frågan. Ingen av de tillfrågade beskrev att någon arbetsuppgift hade försvunnit. Antingen var arbetsuppgifterna desamma som före övertagandet eller också hade nya arbetsuppgifter tillkommit. Se tabell 4 nedan. Tabell 4. Antal personer som svarade att de hade fått nya arbetsuppgifter efter övertagandet av hemsjukvården Nya Oförändrade Ej besvarat frågan arbetsuppgifter arbetsuppgifter Totalt Kärrahus Lillekärr Totalt: Har lönen påverkats? Ingen av dem som hade fått förändrade arbetsuppgifter (0 av 20) ansåg att deras lön hade påverkats av de nya arbetsuppgifterna. 10

11 Vilka arbetsuppgifter har tillkommit, och för vem? Nedan beskrivs vilka personalgrupper som hade fått nya arbetsuppgifter och vad dessa arbetsuppgifter innebar. Kärrahus Den personal som hade fått flest nya arbetsuppgifter var de som arbetar i hemtjänst/hemsjukvårdsgruppen (7) och i rehabiliteringsteamet (2). De arbetsuppgifter som hade tillkommit för personalen i hemtjänst/hemsjukvårdsgruppen var hemsjukvård på delegation, t.ex. att ge insulin, göra såromläggningar och provtagning. För rehabiliteringspersonalen har det däremot inneburit att de arbetar mer i patienternas hem än tidigare. De beskrev att de ger träning och behandling i hemmet, och det är mer arbete med ansökningar om bostadsanpassning och utskrivning av mer avancerade hjälpmedel. Rehabiliteringsteamet hade också mer kontakt med hemtjänstpersonalen och mer administrativt arbete än tidigare. Sjuksköterskorna tyckte inte att de hade fått några större förändringar av arbetsuppgifterna. En av dem har beskrivit en förändring, nämligen att de har fått in lite mer avancerade medicinska uppgifter i hemsjukvården jämfört med i början, exempelvis dränage efter operation. Ingen av personalen som arbetar på natten, varken sjuksköterskorna eller undersköterskorna, har beskrivit några förändrade arbetsuppgifter. Lillekärr På Lillekärr beskrev alla fem sjuksköterskorna att de hade fått nya arbetsuppgifter efter övertagandet av hemsjukvården. Det var främst telefonsamtal/telefonrådgivning och akuta medicinska insatser i hemmet som var nytt för dem. Några av de usk/vb som arbetar natt (4 av 11) beskrev också att de har fått nya arbetsuppgifter som innebar att de åker hem till hemsjukvårdens patienter, vilket de inte hade gjort tidigare. Synpunkter från personalintervjuerna Både resultatenhetschefen på Kärrahus och PAS:en för hemsjukvården har i intervjuerna framhållit att hemsjukvård är planerad sjukvård som utförs i hemmet av sjuksköterska eller på delegation av sjuksköterska. Inga andra arbetsuppgifter är hemsjukvård. Det innebär att hemsjukvård i princip aldrig utförs på nätterna. PAS:en för hemsjukvården har beskrivit att när hon inte finns på plats (är sjuk eller ledig) så innebär det mycket extra arbete för de övriga sjuksköterskorna på Kärrahus. Hennes erfarenhet är att det hittills dock har varit vid få tillfällen som sjuksköterskorna från Lillekärr har fått rycka in på Kärrahus p.g.a. hemsjukvårdsinsatser. Några intervjupersoner har framhållit att i de förändringar som har gjorts när det gäller planeringen av sjuksköterskornas scheman också finns en överenskommelse att Lillekärrs sjuksköterskor vid behov ska bistå sjuksköterskorna på Kärrahus. Denna överenskommelse handlar egentligen inte om hemsjukvården men kan sannolikt ha uppfattats så av en del av personalen, menade dessa intervjupersoner. 11

12 Vad tycker personalen om de förändrade arbetsuppgifterna? Samtliga elva av personalen vid Kärrahus som hade fått förändrade arbetsuppgifter tycktes vara nöjda med förändringen. Ungefär hälften (5 av 11) har svarat att de tycker att förändringen är mycket bra, fem tycker att den är bra och en att den är ganska bra. Två personer som inte har angett förändrade arbetsuppgifter, och som därför inte ingick i sammanställningen ovan (en var helt nyanställd, och en hade haft samma arbetsuppgifter på sin tidigare arbetsplats) har också svarat att de tyckte att förändringen är mycket bra. Personalen på Lillekärr var inte lika nöjda med förändringen. Av de nio personer som hade fått förändrade arbetsuppgifter tyckte mer än hälften (5) att förändringen var dålig. Två personer tyckte att förändringen var ganska bra och en att den var bra. En person besvarade inte följdfrågan. Hur har personalen fått lära sig sina nya arbetsuppgifter? Nedan redovisas hur personalen vid Kärrahus och Lillekärr upplever att de har fått lära sig sina nya arbetsuppgifter. Därefter återges några synpunkter ur de personalintervjuer som gjordes inför enkätundersökningen. Kärrahus Personalen som arbetar i hemtjänst/hemsjukvårdsgruppen har beskrivit att de har fått lära sig de nya arbetsuppgifterna genom sjuksköterskan. En person har också svarat att hon har fått information av sina arbetskamrater. En i personalgruppen arbetade med samma slags arbetsuppgifter på sin tidigare arbetsplats och tyckte därför att hon hade kunskapen redan innan. Rehabiliteringsteamets personal har beskrivit att arbetsuppgifterna i sig inte är nya, men att det krävs ett annorlunda förhållningssätt när man arbetar hemma hos patienterna. Det är något man lär sig efterhand, och genom diskussioner i teamet. Ett annat sätt att få kunskap om nya arbetsuppgifter, som beskrevs var att ringa kollegor eller hjälpmedelscentralen. Såväl hemtjänst/hemsjukvårdsgruppen som rehabiliteringsteamet verkade vara nöjda med hur de har fått lära sig de nya arbetsuppgifterna. Åtta personer (av elva) har besvarat den frågan. Av dem tyckte fyra att det fungerade mycket bra, tre att det fungerade bra och en att det fungerade ganska bra. Lillekärr Ingen av sjuksköterskorna på Lillekärr har besvarat frågan hur de har fått lära sig de nya arbetsuppgifterna. Nattpersonalen har svarat att de har lärt sig genom att följa med Kärrahus personal och genom att tänka själva. Det är fyra personer som har besvarat frågan, tre av dem tycker att det har fungerat ganska bra och en att det har fungerat dåligt. 12

13 Några synpunkter från personalintervjuerna När personalen i hemtjänst/hemsjukvårdsgruppen ger hemsjukvårdsinsatser är det alltid på delegation av sjuksköterska. Den delegerande sjuksköterskan har ett stort ansvar för att arbetsuppgifterna utförs på ett riktigt sätt. I Kärra-Rödbo har man personbundna delegationer, något som den medicinskt ansvariga sjuksköterskan är nöjd med. Hon har vid intervjutillfället framhållit att det är så individuellt hur exempelvis en såromläggning ska göras hos olika personer. Det finns också ett krav på minst tre timmars utbildning för att en person ska kunna få delegation på en hemsjukvårdsinsats. Den sjuksköterska som är patientansvarig för hemsjukvården har i intervjun beskrivit individuell handledning av personalen som en viktig och omfattande del av sina arbetsuppgifter. Hon betonade också att personalen måste känna sig så trygga att de vågar fråga om de är osäkra, att det alltid skall finnas möjlighet att fråga och att få mer instruktioner. Samordnaren för hemtjänst/hemsjukvårdsgruppen framhöll att Ingen behöver känna sig dum för att man frågar och är osäker och om det är något man absolut inte klarar eller inte vill göra så behöver man inte göra det. Hon gav exemplet att någon kan vara väldigt duktig på att lägga om sår men känna sig osäker i att ge insulin. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har beskrivit att hon inte känner sig orolig för hemsjukvården. De är jätteduktiga de som jobbar med den, det finns rutiner och jag känner mig trygg med att de följer dem. Om de är bekymrade så ringer de. Hon berättade också att det system för avvikelserapportering som tillämpas i äldreboendena nu också används i hemsjukvården Arbetstiderna En av frågorna i enkäten handlade om ifall personalen hade fått ändrade arbetstider som en följd av övertagandet av hemsjukvården. Om det hade skett en förändring ombads de att också beskriva på vilket sätt arbetstiderna hade förändrats. Kärrahus De allra flesta (19 av 26) uppgav att de inte hade fått några förändrade arbetstider. Fyra personer hade fått ändrade arbetstider, tre sjuksköterskor och en undersköterska/vårdbiträde. Sjuksköterskorna hade fått ändrade scheman och arbetade mer kvällar och helger än tidigare, vilket de var negativa till. Undersköterskan/vårdbiträdet beskriver en förändring på grund av byte av arbetsplats som hade medfört att hon nu enbart arbetar dagtid, vilket hon ansåg var en mycket bra förändring. Det var tre personer som inte besvarade den här frågan. Lillekärr På Lillekärr var det endast en person (av 16) som svarade att hon/han hade fått ändrade arbetstider. Fjorton av sexton personer svarade att de inte hade fått någon förändring av arbetstiderna. En person har inte besvarat frågan. 13

14 4.2.3 Ett utökat samarbete Frågan om samarbetet gällde dels ett utökat samarbete i den egna enheten/arbetsgruppen och dels ett utökat samarbete med andra yrkesgrupper/enheter. Dessa två aspekter är inte varandra uteslutande, samma person kan ha ett utökat samarbete både i den egna arbetsgruppen och med någon annan yrkesgrupp. Kärrahus Hälften av dem som besvarade frågan om samarbete på Kärrahus (13 av 26) har svarat att de samarbetar mer med andra jämfört med tidigare. Nio personer svarade att de samarbetar mer med andra personer än tidigare i den egna arbetsgruppen. Elva personer har svarat att de samarbetar mer med andra yrkesgrupper/enheter. Dels har personalen på Kärrahus beskrivit ett ökat samarbete inom den egna förvaltningen, mellan ssk, rehabiliteringsteamet och usk/vb i hemtjänst/hemsjukvårdsgruppen. Andra samarbetspartners som personalen har redogjort för är vårdcentralen i Kärra, biståndsbedömare för LSS, andra hemsjukvårdsteam, sjukhuset och det s.k. MOS-teamet i Lundby. I ett av enkätsvaren beskrevs ett pågående arbete där rehabiliteringspersonalen och sjuksköterskorna försöker utveckla sitt samarbete ytterligare. All personal på Kärrahus som har fått ett utökat samarbete med andra var positivt inställda till detta, se tabell 5 nedan. Tabell 5 Vad personalen på Kärrahus tyckte om ett utökat samarbete Mycket Bra Ganska bra Dåligt Ej besvarat Totalt bra frågan Mer samarbete med andra inom den egna arbetsgruppen Mer samarbete med andra yrkesgrupper Totalt Lillekärr På Lillekärr var det sex personer (av 16) som svarade att de till följd av övertagandet av hemsjukvården hade fått ett ökat samarbete (en person besvarade inte frågan). Endast en person hade ett utökat samarbete med personal i den egna arbetsgruppen, och upplevde detta som bra. Fem personer har svarat att de hade fått ett utökat samarbete med andra yrkesgrupper/enheter, nämligen hemtjänst/hemsjukvårdspersonalen och nattpersonalen på Kärrahus. Tre av dem tyckte att det ökade samarbetet var ganska bra, en att det var bra och en att det var mycket bra. 14

15 4.3 Har övertagandet inneburit en ökad arbetsbelastning och/eller ett utökat ansvar? Det är förstås extra viktigt att inom ramen för ett projekt undersöka vilka konsekvenser en förändring får för personalen. Nedan redovisas i vilken utsträckning personalen har upplevt en ökad arbetsbelastning och/eller ett utökat ansvar till följd av övertagandet av hemsjukvården och vad de tyckte om det (tabell 6-9) Har övertagandet av hemsjukvården inneburit en ökad arbetsbelastning? Av tabell 6 framgår att drygt hälften av personalen på Lillekärr (8 av 15) ansåg att de hade fått en ökad arbetsbelastning, medan det bland Kärrahus personal var betydligt fler (19 av 26) som upplevde det så. Det var totalt 27 personer som upplevde att de hade fått en ökad arbetsbelastning. Samtliga sjuksköterskor, både på Kärrahus och på Lillekärr fanns med i den gruppen. Alla tre sjuksköterskorna på Kärrahus och fyra av fem sjuksköterskor på Lillekärr tycker att arbetsbelastningen hade ökat i hög utsträckning. Rehabiliteringsteamets personal (samtliga 3) ansåg också att arbetsbelastningen hade ökat. Den personal som inte har upplevt någon ökad arbetsbelastning alls är nästan uteslutande nattpersonal, både på Kärrahus och på Lillekärr Tabell 6. I vilken utsträckning upplever personalen ökad arbetsbelastning som en följd av övertagandet av hemsjukvården? Ja i hög Ja i viss mån Nej inte alls Ej besvarat utsträckning frågan Totalt Kärrahus Lillekärr Totalt Vad tycker personalen om den ökade arbetsbelastningen? I en av enkätfrågorna ombads den personal som hade upplevt en ökad arbetsbelastning att värdera detta (se tabell 7 nedan). Det var totalt 27 personer som hade upplevt en ökad arbetsbelastning och som den här frågan alltså var relevant för, 19 på Kärrahus och 8 på Lillekärr. Av tabellen framgår det att personalen vid Kärrahus var betydligt mer positiva till den ökade arbetsbelastningen än personalen vid Lillekärr. Anledningarna till att personalen vid Kärrahus var så pass positiva kanske kan förklaras av de kommentarer som har lämnats. De har beskrivit att de har fått lära sig nya saker, fått en bättre helhetssyn och även får använda den kompetens de har genom sin utbildning. En av sjuksköterskorna ansåg att det var roligt med nya arbetsuppgifter men att förändringen till viss del hade gått ut över de boende på Kärrahus äldreboende. 15

16 Tabell 7. Personalens värdering av den ökade arbetsbelastningen Mycket bra Bra Ganska bra Dåligt Ej besvarat Totalt frågan Kärrahus Lillekärr Totalt Har övertagandet av hemsjukvården inneburit ett utökat ansvar? I enkäten ställdes också en fråga om i vilken utsträckning personalen upplevde att övertagandet av hemsjukvården hade inneburit ett utökat ansvar. Av tabell 8 nedan, framgår det att en ganska stor andel av personalen vid Lillekärr upplevde att deras ansvar hade ökat i hög utsträckning (6 av 15) medan det på Kärrahus endast var 4 av 26 som upplevde det så. Det var fler på Kärrahus, (17 av 26), som ansåg att ansvaret hade ökat i viss mån. Tabell 8. I vilken utsträckning upplever personalen ett utökat ansvar som en följd av övertagandet av hemsjukvården? Ja i hög Ja i viss mån Nej inte alls Ej besvarat Totalt utsträckning frågan Kärrahus Lillekärr Totalt Vad tycker personalen om det utökade ansvaret? Det var 21 personer på Kärrahus och 8 personer på Lillekärr som tyckte att de hade fått ett utökat ansvar. En följdfråga, var vad de tyckte om detta utökade ansvar. Även när det gäller inställningen till det utökade ansvaret var personalen vid Kärrahus betydligt mer positiva än personalen vid Lillekärr. 14 av 19 personer vid Kärrahus tyckte att denna förändring var bra eller mycket bra, medan det inte fanns någon vid Lillekärr som såg så positivt på detta. Sex av åtta personer från Lillekärr såg negativt på det utökade ansvaret medan två tyckte att det var ganska bra (se tabell 9). Tabell 9. Vad personalen tyckte om det utökade ansvaret Mycket bra Bra Ganska bra Dåligt Ej besvarat Totalt frågan Kärrahus Lillekärr Totalt

17 Synpunkter på den ökade arbetsbelastningen och det ökade ansvaret En av synpunkterna från personalen vid Kärrahus handlade om att det var fler patienter som skulle ha insatser inom ramen för samma arbetstid som tidigare. Det gör att arbetssituationen blir stressad/pressad även om arbetsuppgifterna är stimulerande/trevliga. En annan synpunkt var att förändringen till viss del hade gått ut över de boende på Kärrahus. Rehabiliteringsteamet önskade mer medicinsk information om sina nya patienter. De beskrev att de inte hade tillgång till remisser eller diagnoser, utan fick göra sin egen bedömning enbart mot bakgrund av vad patienten själv berättade. Personalen vid Lillekärr påpekade också att ett ökat ansvar för fler boende/patienter kändes stressande. En sjuksköterska vid Lillekärr kommenterade att förändringarna på Kärrahus även hade påverkat arbetet på Lillekärr: Det har påverkat oss indirekt när Kärrahus sjuksköterska är ute i hemsjukvården. Då är telefonen kopplad från Kärrahus till Lillekärrs äldreboende. Vi ansvarar för akuta insatser på Kärrahus. 4.4 Vad har det inneburit för personalens arbetssituation att ge medicinska insatser i patienternas hem? Hemsjukvård innebär att patienterna får sjukvårdsinsatser i sitt hem. Den personal som ger hemtjänstinsatser är vana vid att arbeta i vårdtagarnas hem. För andra personalgrupper i enkätundersökningen kan det kännas ovant att gå hem till patienter som bor i ordinärt boende, dvs. utanför de två äldreboendena. En fråga i enkäten gällde personalens syn på hur deras arbetssituation hade påverkats av att ge de medicinska insatser i patienternas hem. Av tabell 10 nedan, framgår det att ungefär hälften (21 av 39) inte alls tyckte att det hade påverkat deras arbetssituation att ge medicinska insatser i patienternas hem. Tolv personer ansåg att det hade påverkat den i viss mån, medan endast 6 personer tyckte att det hade påverkat deras arbetssituation i hög grad. Tabell 10. Hur har det påverkat personalens arbetssituation att ge medicinska insatser i patienternas hem? Påverkat Påverkat Inte alls Ej besvarat Totalt arbetssituationen i hög utsträckning arbetssituationen i viss mån påverka arbetssituation en frågan Kärrahus Lillekärr Totalt En förändring av arbetssituationen kan handla om att insatserna är mer tidskrävande och att det åtgår körtid/gångtid för att ta sig till och från patienternas hem. Arbetssituationen har av någon beskrivits som mer stressande. En annan skillnad är att det kan krävas större flexibilitet och anpassningsförmåga vid träning/behandling i hemmet. 17

18 4.5 Vad har övertagandet inneburit för patienterna och för personalens arbetssituation? I enkäten fick personalen beskriva de för- och nackdelar som de hade sett av övertagandet av hemsjukvården. De fick beskriva detta både utifrån konsekvenserna för patienterna och utifrån sin egen arbetssituation. I tabellerna nedan (tabell 11 och 12) anger siffran inom parentes hur många personer som har gett identiska svar eller svar med samma innebörd. Patienterna Nedan redovisas de för- och nackdelar som personalen på Kärrahus och Lillekärr har sett som en följd av hemsjukvårdens övertagande. Av tabellen framgår det att personalen, både på Kärrahus och på Lillekärr, ansåg att övertagandet av hemsjukvården hade medfört många fler fördelar än nackdelar för patienterna (se tabell 11). Kontinuitet, närhet och lättillgänglighet är de fördelar som oftast nämnts av personalen. Några har betonat att patienten slipper gå eller åka till vårdcentralen varje dag. Det är en fördel som gäller hemsjukvården generellt och inte är specifikt för övertagandet i Kärra-Rödbo. Få nackdelar har nämnts, och åtminstone en av dem gäller all hemsjukvård (inte specifikt övertagandet i Kärra-Rödbo) nämligen att det kan kännas jobbigt att inte ha hemmet som en privat zon. Tabell 11. För- och nackdelar för patienterna (personalens uppfattning) Fördelar för patienten Nackdelar för patienten Kärrahus: - Närhet som ger lättillgänglighet och snabbare insatser (10) - Lätt att få svar på frågor, slipper vänta i telefonkö (2) - Hjälp direkt på platsen, patienterna slipper åka iväg eller gå till vårdcentralen varje dag (4) - Kontinuitet, färre personer runt patienten, de får träffa samma personal, lär känna personalen, de vet oftast när vi kommer. (11) Kärrahus: - Det kan vara en nackdel för den som redan tidigare hade etablerat kontakt med en annan hemsjukvårdsenhet (2). - Sjuksköterskan hinner inte alltid med besök när de önskar. Bokade tider kan ändras. - Det kan kännas jobbigt att inte ha hemmet som en fredad (privat) zon. - Patienterna kan ha samma rehab.personal i bostaden och på Kärrahus/Lillekärr. De har redan en etablerad kontakt med teamet om de skrivs in på korttidsplats - Trygghet, säkerhet för patienterna (3) - Personalen känner sig tryggare och har kännedom om ev. särskilda behov hos patienterna (2) - Högre kvalitet 18

19 Lillekärr: - Patienterna träffar vårdpersonalen i hemmet, slipper problemet med långa och krävande resor till vårdcentralen. (4) Lillekärr: - Det kanske ibland kan vara känsligt att få grannar som vårdpersonal. - Kontinuitet och trygghet (2) - Patienterna lär känna personalen i hemtjänsten och att de kan göra fler arbetsuppgifter samtidigt, både hemsjukvård och hemtjänst. Personalens arbetssituation I tabell 12 nedan, redovisas vilka för- och nackdelar personalen tyckte att övertagandet av hemsjukvården hade medfört för deras egen arbetssituation. Personalen på Kärrahus såg många fördelar, t.ex. att de har fått lära sig nya arbetsuppgifter, att de har ett roligt och intressant arbete osv. Nackdelarna handlar mest om stress och tidsbrist, vilket även gäller för Lillekärrs personal. De fördelar som personalen på Lillekärr tagit upp handlar om att de har fått nya erfarenheter av hemsjukvård och av ett integrerat arbetssätt med primärvården. Tabell 12. För- och nackdelar för personalens arbetssituation Fördelar för den egna arbetssituationen Nackdelar för den egna arbetssituationen Kärrahus: Kärrahus: - Det ger tillfälle att träffa boende ute i Kärra. Man träffar patienter i olika åldrar. (2) - Högre arbetsbelastning, utökade arbetsuppgifter (5) - En bättre service till dem som bor i Kärra. - Omväxling i arbetet. (3) - Större kännedom om området - Kompetensen används. - Enklare kontakt med sjuksköterskan. Sjuksköterskan finns alltid till hands (3) - Har fått lära mig nya arbetsuppgifter (3) - Roligt, intressant arbete med stort ansvar. Trevliga och stimulerande arbetsuppgifter. (3) - Hemsjukvård tar en del tid från hemtjänst Tidspressat ibland att hinna med både hemtjänst och hemsjukvård. (3) - Stressigt p.g.a. tidsbrist. Vi är för lite personal. (4) - Har komplicerade ärenden som tar mycket tid och energi - Prioritering krävs, ensamjobb nattetid - Frustration p.g.a. bristande information/kommunikation (vårdpersonal emellan) om/kring patienterna - Det blir mer en helhet. Man har mer koll. Lättare att se förändringar. Lillekärr: - Ett mer integrerat sätt att arbeta t.ex. med primärvården - Erfarenhet av hemsjukvård (2) Lillekärr: - Jag tilldelas inte alltid tillräckligt med resurser för att kunna sköta mitt arbete. - Att man har utökat mina arbetsuppgifter - Utökat ansvar, fler boende, stress (4) - Ingen lön för nytt arbete 19

20 4.6 Hur har övertagandet av hemsjukvården fungerat hittills? I enkäten ställdes också en mer övergripande fråga, om hur personalen tyckte att övertagandet av hemsjukvården i Kärra-Rödbo hade fungerat hittills. En stor del av personalen på Lillekärr har inte besvarat den frågan. Kanske är det svårt för dem att ha en uppfattning om det eftersom de inte arbetar lika nära hemsjukvården? När det gäller Kärrahus personal ansåg majoriteten (20 av 27) att hemsjukvården som helhet fungerade bra eller mycket bra. Tabell 13. Hur tycker personalen att övertagandet av hemsjukvården som helhet har fungerat hittills? Mycket bra Bra Ganska bra Dåligt Ej besvarat Totalt frågan Kärrahus Lillekärr Totalt Vad tror personalen att det beror på hur hemsjukvården hittills har fungerat? Personalen ombads också att beskriva vad de trodde påverkade övertagandet av hemsjukvården, dvs. vilka faktorer som var viktiga för genomförandet av projektet. Frågan var ställd som en öppen fråga utan färdiga svarsalternativ. Samma fråga ställdes i intervjuerna som föregick enkäten. Nedanstående rubriker utgör de teman som utkristalliserades i svaren. Förberedelsearbetet Övertagandet av hemsjukvården i Kärra-Rödbo föregicks av ett år med mycket förberedelser. Den kommande förändringen måste vara förankrad hos personalen, de måste veta vad som händer och vara förberedda. Sen under inkörningsperioden gäller det att finnas till hands för personalen när de vill prata och diskutera. Stadsdelens förutsättningar Kärra-Rödbo är en liten stadsdel med ganska få patienter/vårdtagare, vilket flera personer har tagit upp som en fördel. Det finns en närhet till det mesta, och allt finns samlat. Vi är inte så många, så patienterna känner igen personalen, de känner all personal. I ett av enkätsvaren påtalades det att primärvårdsrehabilitering saknas i Kärra-Rödbo. Om det hade funnits då hade det varit komplett. En av intervjupersonerna tog upp att de geografiska förutsättningarna i Kärra-Rödbo knappast var någon fördel eftersom det finns ren landsbygd inom stadsdelen. Det innebär att det kan bli aktuellt med ganska långa resor till vissa patienter. Organisationen i Kärra-Rödbo Organisationen har lyfts fram som en viktig faktor. Hemtjänsten/hemsjukvården har uppbackning från Kärrahus och Lillekärr. Det finns ett system där man hjälper varandra från Kärrahus och Lillekärr. 20

21 Att det finns sjuksköterskor i tjänst dygnet runt på äldreboendena i Kärra-Rödbo, var något som flera framförde som en viktig förutsättning för hemsjukvården. Detta innebär att en sjuksköterska finns tillgänglig alla tider på dygnet om det skulle behövas. Hemtjänstens organisation lyftes också fram som en viktig förutsättning. I Kärra-Rödbo arbetar personalen både dagar och kvällar vilket innebär en större kontinuitet för patienter/vårdtagare. I vissa andra stadsdelar arbetar hemtjänstens personal enbart dagtid, och kvällspatruller används på kvällarna. Arbetsledning Att våra chefer har peppat oss att tänka och arbetar framåt; att vi ska vara moderna i vårt sätt att tänka. Andra synpunkter som framkom i enkäten var att personalens kompetens och utbildning används i hemsjukvården och sågs som en resurs och tillgång. Det är viktigt att personalen ges tid och utrymmer för att kunna utföra hemsjukvårdsinsatserna. Bra information till personalen var också viktigt, liksom friheten i arbetsplaneringen och att man planerar dagarna i god tid. Samarbete Ett bra samarbete mellan alla berörda beskrevs som en viktig faktor i flera enkät- och intervjusvar. Synpunkterna om samarbetet gällde både den egna arbetsgruppen och andra. Det är viktigt att man fungerar bra i gruppen. Det faktum att verksamheten inte är så stor har också beskrivits som en fördel, då kan det finnas ett så tajt samarbete. Närheten, att de arbetar i samma hus och lär känna varandra, beskrevs också som betydelsefullt. Tillgång till läkare och bra samarbete med primärvården Många har beskrivit en mycket bra kontakt och samverkan med primärvården. Läkarens viktiga roll har också betonats i flera svar: En läkare som är geriatriker och som också finns inom primärvården är en mycket stor fördel och En jättebra doktor som vi kan fråga om allting. Personalens kompetens och inställning Baspersonalen är en mycket kompetent och positiv grupp, vilket naturligtvis är en viktig förutsättning. Flera bland intervjupersoner och dem som har besvarat enkäten har betonat baspersonalens betydelse. Personalens inställning har beskrivits som viktig, att alla är med i tänket. Att de är intresserade av nya utmaningar och samtidigt är lyhörda för vårdtagarnas synpunkter och önskemål. Den patientansvariga sjuksköterskans roll lyftes också fram. Kontakten med sjuksköterskan och den handledning som personalen fick, beskrevs som viktiga förutsättningar för att usk/vb skulle kunna göra ett bra arbete. 21

22 4.7 Övriga synpunkter från enkätsvaren I enkäten fanns det också möjlighet att lämna övriga synpunkter på övertagandet av hemsjukvården. Några personer hade synpunkter på den patientansvariga sjuksköterskans roll. Andra kommentarer handlade om vården i livets slutskede och om de patienter som fick insatser från MOS-teamet. - I stället för en sjuksköterska som är PAS kunde två dela på arbetet och vara delaktiga i övriga arbetsuppgifter. Man kan t.ex. dela området (norra-södra) - Jag tycker att det ska vara en sjuksköterska på dagtid som bara har hand om hemsjukvården och inte som nu även Kärrahus äldreboende. - Jag önskar en skriftlig handlingsplan för att vårda patienter i livets slut. Jag har framfört detta på ett APT-möte. - Jag anser att MOS-patienterna ska vårdas av andra än personalen i Kärra-Rödbo. De patienterna kräver hög kompetens och tid, tveksamt om sådant är möjligt och finns i dag. 5. Diskussion I det här avsnittet diskuteras först resultatet av enkätundersökningen utifrån de frågeställningar som var studiens utgångspunkt. Därefter görs en jämförande analys av resultatet av denna enkätundersökning i förhållande till den som gjordes för ungefär ett år sedan. Slutligen dras några sammanfattande slutsatser. Det finns svårigheter i att tolka resultatet av den här enkäten. En svårighet handlar om att det har gått ganska lång tid sedan övertagandet av hemsjukvården, och att dessa arbetsuppgifter allt mer har blivit en del av vardagsarbetet. Det gör att det kan vara svårt att urskilja hemsjukvårdens del av den totala arbetssituationen. Hemsjukvården utgör en mycket liten del av allt det arbete som personalen utför, och andra faktorer än hemsjukvårdens övertagande kan ha påverkat hur enkäten har besvarats. Det har också skett en viss personalomsättning, och de personer som är nyanställda har naturligtvis haft svårt att besvara frågorna som gäller förändringar jämfört med tidigare. En annan svårighet är att andra förändringar och utvecklingsarbeten har pågått i verksamheterna samtidigt med hemsjukvårdsprojektet. Ett exempel är den arbetsgrupp som sedan 1½ år tillbaka arbetar med frågor som rör ett gemensamt ansvar för helheten, hur man i Kärra-Rödbo ska klara att ge hälso- och sjukvård alla dygnets timmar och alla årets dagar. Ett konkret resultat av den gruppens arbete är att alla sjuksköterskorna nu har samma arbetsscheman. Detta förändringsarbete hade sannolikt pågått oavsett övertagandet av hemsjukvården. Hur mycket olika projekt har påverkat varandra ligger utanför vad den här undersökningen ska beskriva. 22

23 5.1 Informationen till personalen under projekttiden Inför projektstarten var personalen nöjd med den information som gavs (Larsson 2003). Av svaren i den nu aktuella enkäten, framgår det att endast hälften av dem, tycker att de har fått tillräcklig information under projekttiden. I stort sett alla hade fått någon information, men många hade önskat mer. En fråga som man kan ställa sig är hur mycket information, och vilken information, som personalen tar till sig. De som inte alls är berörda av hemsjukvården eller berörda i mycket liten omfattning behöver sannolikt inte alls samma slags information som de som arbetar med hemsjukvård dagligen. Personalen vid Kärrahus upplevde att de hade fått mer information än personalen vid Lillekärr. Detta är väl knappast förvånande eftersom personalen på Kärrahus är mer direkt berörda av hemsjukvårdens verksamhet och sannolikt också håller sig mer informerade/får mer information. Den information som efterfrågades i enkätsvaren var mycket varierande och handlade om både specifika och mer övergripande frågor. I ett av enkätsvaren efterfrågades också en kontinuerlig uppföljning i den grupp som tidigare utgjorde arbetsgruppen inför övertagandet. Resultatet när det gäller informationen är väl en signal till verksamhetens chefer att vara uppmärksamma på att information inte kan ges en gång för alla. Det behövs fortlöpande information till personalen. Planeringsledaren i Kärra-Rödbo har i en intervju beskrivit att projektet med övertagandet av hemsjukvården följs upp fortlöpande med sjuksköterskorna på Kärrahus och Lillekärr, den medicinskt ansvarig sjuksköterskan i Kärra-Rödbo och resultatenhetschefen på Kärrahus. Kanske finns det anledning att fundera över om också annan personal behöver involveras i uppföljningen eller om kanalerna att sprida och fånga upp information från personalen kan förbättras. 5.2 Vilka förändringar har övertagandet av hemsjukvården inneburit för olika personalkategorier? Ungefär hälften av dem som besvarade enkäten har beskrivit att de har fått andra arbetsuppgifter i och med övertagandet av hemsjukvården. Det handlar ibland om helt nya arbetsuppgifter. Exempel på det är de sjukvårdsuppgifter som personalen i hemtjänst/hemsjukvårdsgruppen utför och som inte tidigare ingick i deras arbetsuppgifter. Ibland handlar förändringen i stället om att personalen utför samma arbetsuppgifter som tidigare men att förutsättningarna är annorlunda i och med att de utförs i patienternas hem. Sjuksköterskorna på Kärrahus har ansvaret för hemsjukvårdsinsatserna när den patientansvariga sjuksköterskan inte är i tjänst. För personalen på Lillekärr innebär förändringen att de i större utsträckning än tidigare bistår personalen på Kärrahus när exempelvis sjuksköterskan där måste prioritera uppgifter i hemsjukvården. De personalgrupper som har berörts minst av övertagandet av hemsjukvården är, enligt enkätsvaren, sjuksköterskor och undersköterskor/vårdbiträden som arbetar på nätterna. Många av dem som har fått förändrade arbetsuppgifter har upplevt att detta också har inneburit en ökad arbetsbelastning och ett större ansvar. En ökad arbetsbelastning kan tolkas som att det faktiskt har blivit mer att göra. Men ett utökat ansvar behöver inte nödvändigtvis innebära fler arbetsuppgifter, utan kan handla mer om upplevelsen av det 23