Resursfördelning inom äldreomsorgen, särskilt boende och hemtjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resursfördelning inom äldreomsorgen, särskilt boende och hemtjänst"

Transkript

1 Revisionsrapport Resursfördelning inom äldreomsorgen, särskilt boende och hemtjänst Söderhamns kommun Oktober 2009 Karin Bohlin 1

2 Sammanfattning Granskningen har genomförts med hjälp av dokumentstudier, intervjuer, omsorgstyngdsmätning inom två särskilda boenden samt genomgång av planeringssystem och arbetet inom två av hemtjänstens verksamheter. Former för fördelning av personalresurser Den genomförda mätningen av omsorgstyngd inom särskilt boende ger en ögonblicksbild av hur omsorgstyngd och resurser harmonierar med varandra. Mätningen visar att det vid tillfället för mätningen fanns en hög omsorgstyngd. Inom särskilt boende har förvaltningen ingen metod för att mäta omsorgstyngd i förhållande till resurser. Av granskningen framgår att fördelning av resurser till särskilt boende utgår från tidigare års bemanning och detta är i nuläget inte helt anpassat i förhållande till brukarnas behov. Vår bedömning är att nuvarande modell för fördelning av personalresurser till särskilt boende inte är helt ändamålsenlig eftersom den inte beaktar aktuellt behov hos brukarna. Inom hemtjänsten har förvaltningen metoder för att fördela personalresurserna efter insatsbehov som utgår från biståndshandläggarens bedömning. Bedömningen är att modellen för fördelning är ändamålsenlig och beaktar aktuellt behov hos brukarna. Personalens upplevelse Av granskningen framgår att personalen är nöjda med arbetstidsförläggningen. Det finns enkätstudier som bekräftar att personalen till stor del är nöjda med sin arbetssituation och detta har även framförts vid intervjuerna. Inom särskilt boende lyfte vårdpersonal fram en upplevelse av att det är svårt att nå uppsatta mål på grund av en allt för snäv bemanning. Vår bedömning är att en koppling mellan ekonomiska resultat och aktuell omsorgstyngd kan öka möjligheterna att analysera orsaken till sambandet mellan vårdpersonalens upplevelse och tilldelade resurser. Resursfördelning och nämndens mål Nämndens mål för äldreomsorgen återges i Omvårdnadsnämndens vision, inriktningsmål och delmål Målen är kända hos enhetscheferna och bland personal ute i verksamheten. Vi har inte kunnat finna att det finns direkt någon koppling mellan resursfördelningen och målen. 1

3 Innehåll SAMMANFATTNING...1 INNEHÅLL...2 BILAGA 1-3 RESULTAT AV OMSORGSTYNGDSMÄTNING 1. INLEDNING INLEDNING UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGA METOD OCH AVGRÄNSNINGAR RESULTAT AV GRANSKNINGEN KOPPLING MELLAN MÅL OCH RESURSER ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING NUVARANDE RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM INOM SÄRSKILT BOENDE MÄTNING AV OMSORGSTYNGD, SÄRSKILT BOENDE NUVARANDE RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM INOM HEMTJÄNST REVISIONELL BEDÖMNING FORMER FÖR FÖRDELNING AV PERSONALRESURSER INOM SÄRSKILT BOENDE FORMER FÖR FÖRDELNING AV PERSONALRESURSER INOM HEMTJÄNST PERSONALENS UPPLEVELSER RESURSFÖRDELNING OCH NÄMNDENS MÅL...12 Bilaga 1-3 Resultat av omsorgstyngdsmätning 2

4 1. Inledning Revisorerna i Söderhamns kommun har uppdragit åt Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers att genomföra en granskning av resursfördelningen inom äldreomsorgen. Enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avseende ledningssystem för kvalitet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11) bör nämnden verka för att ledningssystemet integreras med de befintliga systemen för budget och verksamhetsplanering som nämnden har. I budgeten sätts ekonomiska ramar för verksamheterna och i verksamhetsplanen anges bl.a. vision, mål och insatser. För kvalitetsarbetets trovärdighet är det viktigt att det finns en koppling mellan mål, resurser och befogenheter, och resultat. En väsentlig faktor för hög kvalitet och väl utnyttjade resurser inom äldreomsorgen är att personalresurserna fördelas där de bäst behövs. Kostnaderna inom äldreomsorgen ökar inom flera kommuner i landet liksom kraven att verksamheten ska vara av god kvalitet och bedrivas effektivt. Mycket av diskussionerna handlar om ekonomi, att öka eller minska vårdpersonal inom verksamheten. 1.2 Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna vill genomföra en granskning med följande revisionsfrågor Finns metoder/rutiner för att fördela personalresurser efter behov inom äldreomsorgen? Är personalresurserna ändamålsenligt fördelade inom kommunens äldreomsorg? Granskningen omfattar boendena Forsgården och Åsgården samt hemtjänst Norr och Centrum Metod och avgränsningar Granskningen omfattar omsorgstyngdsmätning inom boendena Forsgården med 30 boendeplatser fördelat på avdelningar Gläntan, Forsen, Ängen samt Åsgården med 90 boende där mätning har genomförts på 30 boende inom avdelningarna Backen och Höjden 2. 3

5 Inom hemtjänsten Centrum 1 och hemtjänst Norr har genomgång av vårdtagare genomförts där enhetschefer, hemtjänstpersonal och verksamhetscontroller redogjort och informerat om planeringssystem och arbetet avseende utförandet av beviljade insatser. Dokumentation om mål har studerats och information om nuvarande modell för att fördela resurser har hämtats in. Intervjuer har genomförts med förvaltningens ledningsgrupp, enhetschefer, sjuksköterska och vårdpersonal inom enheter för granskade boenden och hemtjänstgrupper. De områden som berörts i intervjuerna handlar om arbetsorganisation, styrning, resurser och resursfördelning, uppföljning, ledningsfunktionen samt verksamhetsutveckling. Mätning av omsorgstyngd inom särskilt boende har genomförts med en modell som har utarbetats av Komrev och använts under ett antal år i en lång rad kommuner. I jämförelse med andra modeller uppfattas den som lättarbetad och lättförståelig och kan användas på olika nivåer inom organisationen samt möjliggör enkel och regelbunden uppföljning. För särskilt boende mäts omsorgstyngden i 5 nivåer där varje nivå omsätts till ett antal poäng; 10 poäng, 8 poäng, 6 poäng, 3 poäng och 1 poäng. Parallellt med nivåmätningen studeras bemanning på respektive äldreboende. All omsorgspersonal som arbetar veckans alla dagar och kvällar ingår. Nattpersonal kökspersonal, sjuksköterskor, rehabpersonal (arbetsterapeuter och sjukgymnaster) och chefer ingår inte i antalet årsarbetare. Efter dessa båda moment kopplas omsorgstyngd och antal årsarbetare samman. Härefter ställs dessa tal i relation till riktvärden för hur bemanningen bör vara utifrån aktuell omsorgstyngd. Aktuella riktvärden utgår från vad som visat sig vara en normalfördelning i kommuner som använt sig av Komrevs modell för mätning av omsorgstyngd. Bemanning är dock till största delen fråga om politiska prioriteringar och ambitionsnivå, varför de använda riktvärdena enbart ska ses som jämförelsetal. Bedömningen av omsorgstyngd har genomförts via underlag som lämnats på plats av enhetschef, biträdande enhetschef, vårdpersonal och sjuksköterska inom Åsgården och inom Forsgården av enhetschef och vårdpersonal. 4

6 3. Resultat av granskningen 3.1 Koppling mellan mål och resurser Nämndens mål för äldreomsorgen återges i omvårdnadsnämndens vision, inriktningsmål och delmål Av dokumentet framgår att omvårdnadsnämndens vision inom äldre- och handikappomsorg är att medborgarna ska känna trygghet och förtroende och att all personal ska arbeta efter ett individanpassat förhållningssätt. Inriktningsmål för vårdtagare är att de ska känna sig nöjda med den tjänst de får och personalen ska känna sig nöjda med att arbeta inom omvårdnadsnämnden. Målen är kända hos enhetscheferna och bland personal ute i verksamheten. Inom verksamheten lyfter man fram att det finns ett nära samarbete med nämnden. Av dokumentet framgår inte någon direkt koppling mellan mål och resurser. Enhetscheferna känner väl till målen och ledningsgruppen för äldreomsorgen har gått igenom dem. Nedbrytning av nämndens mål på respektive enhet genomförs och det finns en gemensam planering för hur förankring i verksamheten ska genomföras och det framgår av intervjuerna att man arbetar efter samma struktur och gemensamma styrdokument. Vid intervjuerna framkommer att verksamheterna arbetar efter nämndens mål och upprättar verksamhetsplaner där hela personalgrupper deltar inom respektive enhet. Målen följs upp och sammanställs i en gemensam verksamhetsberättelse för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vid intervjuerna lyfter man fram att det inom särskilt boende är svårt att till fullo arbeta efter ett individanpassat förhållningssätt på grund av att personalresurserna inte räcker till för att uppnå detta mål. Det framgår också att det finns en oklarhet i att göra jämförelser mellan boendeenheternas verksamhet och resurstilldelning. Inom hemtjänstens verksamhet finns metoder att mäta all tid och hur den används för att nå uppsatta mål. Det sker en ekonomisk uppföljning varje månad inom varje enhet där enhetschef har möjlighet att tillsammans med förvaltningens verksamhetscontroller samråda och analysera den ekonomiska uppföljningen. Det har gjorts en enkätundersökning maj 2009 inom kommunen där det undersökts hur medarbetarna upplever följande områden; vision och mål, delaktighet och inflytande, uppföljning och reflektion, uppskattning - återkoppling, kompetensutveckling och personlig utveckling, trivsel och engagemang, arbetsplatsen samt frågor om medarbetarskap. Av de sammanställda svaren framgår att medarbetare inom omvårdnadsnämnden, jämförelsevis 5

7 har höga medelvärden som pekar på att personalen till stor del är delaktiga och nöjda med sin arbetsplats. Med stöd av statliga medel och EU projekt har förvaltningen genomfört kompetens höjande insatser inom förvaltningen. 3.2 Arbetstidsförläggning Inom omvårdnadsnämnden arbetar man efter ett lokalt avtal som innebär en flexibel arbetstidsförläggning (FIA). Enligt avtalet är syftet med arbetstidmodellen att samtliga tillsvidareanställda på enheten årligen kan välja tjänstgöringsgrad och att personalen skall kunna påverka när den egna arbetstiden skall förläggas inom ramen för de arbetspass som fastställts på arbetsplatsen. Av avtalet framgår att målsättningen dessutom är att det ska minska behovet av externa vikarier genom att erbjuda uppkomna vakanser till den ordinarie personalstyrkan. I modellen ingår en personlig timbank, där arbetstid och mertid summeras. Timbankens plussaldo kan regleras mot lön eller ledighet. Vid intervju med chefer och vårdpersonal framförs att FIA fungerar väl och att arbetstidsmodellen upplevs som positiv av de flesta inom omvårdnadsförvaltningen. De flesta inom personalgrupperna kan fördela önskad arbetstid på den egna enheten. De svårigheter som lyfts fram är att det kan innebära att den ordinarie tjänstgöringsgraden överstiger den tid som verksamheten är tilldelad. Ordinarie arbetstid används då vid behov av vikarier vilket ibland kan innebära arbete på annan avdelning samt korta arbetspass som kan upplevas negativt inom personalgruppen. Det framgår av intervju att modellen har en fördel som innebär att ingen personal äger egna arbetspass, utan man kan förändra sin bemanning när verksamheten kräver. 3.3 Nuvarande resursfördelningssystem inom särskilt boende Budgeten planeras utifrån en fast årsram som beräknas på timmar och anpassas efter tidigare års bemanning. I samband med budgetplaneringen förs en dialog mellan verksamhetschef, enhetschef och verksamhetscontroller då det finns möjlighet att framföra synpunkter på tilldelade budgetmedel. Vid intervjuer framgår att det är små möjligheter att påverka de resurser som är tilldelad för verksamheten. De besparingsprogram som nämnden har haft till uppdrag att genomföra har bidragit till snäva budgetramar och personalneddragningar inom förvaltningen. 6

8 Respektive enhet planerar bemanning utifrån tilldelade medel. Arbetspass väljs av personal 4 ggr/år i överenskommelse mellan vårdpersonal och sammanställs av ansvarig personal (samordnare/planerare) som inom varje enhet kontrollerar och fördelar bemanningen så att den motsvarar schemaplaneringen. Enhetscheferna uppger att den ordinarie bemanningen är låg och vid frånvaro av ordinarie personal sätts alltid ersättare in. Vid behov av utökade personalresurser vid extra hög omsorgstyngd kan enhetschef i samråd med sjuksköterska motivera en begäran hos verksamhetschef att bli tillfälligt tilldelad medel i syfte att förstärka personalresurserna. Av intervjuer framgår att förvaltningen har genomfört mätningar av omsorgstyngd i särskilda boenden vid enstaka tillfällen men inte funnit någon passande metod för kontinuerliga mätningar. Tillfällig omfördelning av personalresurser mellan avdelningar/våningar eller enheter sker i begränsad utsträckning inom de granskade boendeenheterna. Inom Åsgården finns 90 platser varav 18 platser är serviceboenden, 60 platser ålderdomshem och 12 platser är gruppboende för demenssjuka. Åsgården är tilldelad omsorgspersonal med 0,68 årsarbetare per plats. I syfte att förstärka kompetensen i omvårdnadsarbetet har Åsgården tilldelats ytterligare 0,03 årsarbetare per plats i form av insatser från omvårdnadssjuksköterska. Inom Forsgården finns 30 platser ålderdomshem och är tilldelad omsorgspersonal 0,60 årsarbetare per plats Omvårdnadssjuksköterskor finns i 4 äldreboenden inom kommunen och de har till uppgift att handleda och förstärka omvårdnadsarbetet. Ledningsansvariga sjuksköterskor finns inom alla boenden. Gemensamma resurser som finns att tillgå inom omvårdnadsnämnden är 3,0 årsarbetare rehabassistenter och 2,0 årsarbetare aktivitetssamordnare. I teamet arbetar även 4 arbetsterapeuter och 4 sjukgymnaster. 3.4 Mätning av omsorgstyngd, särskilt boende Revisionskonsulten har tillsammans med berörd personal från respektive enhet/avdelning gått igenom samtliga omsorgstagares insatsnivå som ingår i mätningen. Mätningarna är genomförda under september För att bedöma om de studerade äldreboendena är jämförbara vad avser bemanning, har hänsyn tagits till vilka större arbetsuppgifter utöver omvårdnad som utförs av personalen på de respektive enheterna, samt om det finns andra skillnader som är viktiga att beakta vid jämförelse. Vi har inte funnit några större skillnader när det gäller tvätt, städ och matlagning. 7

9 Eftersom det finns dementa personer eller personer med dement beteende, oro, förvirring och som kräver särskild tillsyn, även på enheter som inte har speciell inriktning på detta, har hänsyn tagits till denna faktor i bemanningsberäkningen. Samtliga personer som har angivits ha ett särskilt tillsynsbehov/demensdiagnos har räknats in i gruppen och har bemanningsberäknats med särskilt riktvärde för detta. I sammanställningen av omsorgstyngd har även lediga platser räknats in. Vid mättillfället fanns 1 tom plats på grund av sjukhusvistelse. Denna plats har fått ett antaget poängantal baserat på en genomsnittlig poängnivå. Inom särskilda boenden var vid mättillfället cirka 68 procent brukare i behov av särskilt tillsyn/demensdiagnos. Inom Forsgården var det 20 boende av 30 och inom Åsgården 21 av 30. Följande tabell sammanfattar resultatet. Grundbemanningen är antalet årsarbetare under dagtid och enligt budget. Beräknat bemanningsbehov är vår beräkning enligt mätning av omsorgstyngden. Forsgården och Åsgården har ett beräknat bemanningsbehov som, när mätningen genomförs, ligger klart över grundbemanningen. Vi ska i sammanhanget belysa att det inom Åsgården finns tillgång till omvårdnadssjuksköterskor som till viss del utför omvårdnadsinsatser som inte ingår som grundbemanning i den genomförda mätningen. Resultat av mätningen redovisas i bilaga Forsgården Åsgården Grundbemanning 14,55 åa 17,57 åa Beräknat 17,22 åa 21,94 åa bemanningsbehov Omsorgstyngd, genomsnitt 5,3 p 6,6 p Nattbemanning För bedömning av bemanningsbehov på natten går det inte att direkt följa omsorgstyngdsmätningsmodellen. Behovet av nattpersonal styrs till stora delar av enheternas struktur och svårigheterna att arbeta ensam i vissa moment samt allmänna- och speciella (rörliga dementa) tillsynsbehov. 8

10 Enhetstyp Stora enheter med totalt fler än två personal varje natt och få rörliga dementa Enheter med totalt två personal per natt och många rörliga dementa Genomsnittligt antal boende per personal Ca 20 boende Ca 15 boende Enheter som har färre boende per nattpersonal och färre rörliga dementa bör kunna klara av aktivt omvårdnadsarbete med tex. uppstigning och läggning (morgon och kvällsarbete) samt serviceuppgifter som tex. städning av allmänna utrymmen inom enheten. Det framkom att det finns olikheter avseende nattbemanning inom de granskade enheterna. Inom Forsgården ansvarade 2 nattpersonal för 30 boende vilket blir ca 15 boende per personal och inom Åsgården ansvarade 3 nattpersonal för 90 boende vilket blir ca 30 boende per personal. Inom Forsgården som är en liten enhet är de personella resurserna nattetid mer omfattande än inom Åsgården som har en snävare nattbemanning. 3.5 Nuvarande resursfördelningssystem inom hemtjänst Hemtjänsten arbetar efter ett resursfördelningssystem där biståndshandläggaren beslutar om den tid som behövs för att utföra den beviljade hemtjänst insatsen. De intervjuade lyfter fram att det sker ett nära samarbete mellan biståndshandläggare och hemtjänstens verksamhet. Biståndshandläggarna har en tilldelad budget som fördelas efter utförda hemtjänstinsatser. I samband med ett beslut till den enskilde gör biståndshandläggarna en beställning till hemtjänsten på beviljade insatser och hemtjänstens verksamhet blir då tilldelade medel för motsvarande tid att utföra insatsen. Kostnad för omvårdnad ersätts per timme och serviceinsatser ersätts med en schablonkostnad. Beställning sker genom dataprogram i Procapita som tankas över till hemtjänstens planeringssystem Laps Care där besöken registreras samt att det upprättas en arbetsbeskrivning och tidsberäkning av de planerade insatserna. Respektive enhet väljer hur bemanningen utifrån tilldelade medel ska fördelas under dagen. Ett grundschema planeras 4 ggr/år i överenskommelse mellan vårdpersonal och sammanställs av ansvarig personal (samordnare/planerare). Då insatserna varierar kraftigt inom hemtjänsten görs en ny planering varje dag för att kontrollera om personalresurserna motsvarar de insatser som är beviljade för nästkommande dag. Om grundbemanningen 9

11 inte är tillräcklig rekryteras personalresurser från bemanningsenheten. Tillfällig omfördelning av personalresurser kan ske inom hemtjänstgrupp men i begränsad utsträckning mellan de granskade hemtjänstområden. Enligt de intervjuade fungerar resursfördelningssystemet väl men man lyfter fram att det kan uppstå svårigheter i samband med kort tid avseende omställning av resurser, exempelvis när vårdtagare av någon anledning på kort varsel inte har behov av insatsen, förlorar hemtjänsten ekonomiska medel till planerade personalresurser och får tid över. Andra dagar kan arbetet vara stressigt med snäva tidsramar exempelvis om någon med kort varsel har behov av insatser. 4. Revisionell bedömning 4.1 Former för fördelning av personalresurser inom särskilt boende Inledningsvis är det viktigt att poängtera att den genomförda mätningen av omsorgstyngd på de två äldreboendena är en ögonblicksbild som förändras vid byte av vårdtagare och/eller om vårdtagarna får förändrade behov. Det riktvärde för bemanning som används som jämförelsetal ska ses som ett jämförelsetal, inte som ett givet tal för bemanning. Bemanningen handlar om politisk prioritering och ambitionsnivå och kan därför variera mellan kommuner. Däremot kan jämförelsen mellan enheterna ge indikationer på om resurserna är ändamålsenligt fördelade vid mättidpunkten och ytterst om invånarna ges likvärdiga vårdinsatser utifrån ett resursperspektiv. De granskade enheterna har jämförts avseende vissa arbetsuppgifter. Jämförelsen i dessa delar visar inte på några stora skillnader, men man bör beakta att det inom Åsgården finns tillgång till omvårdnadssjuksköterskor som till viss del utför omvårdnadsinsatser som inte ingår som grundbemanning i den genomförda mätningen. Den genomförda mätningen av omsorgstyngd visar att det vid tillfället för mätningen fanns en hög omsorgstyngd på Forsgården och Åsgården i förhållande till bemanningen. Det finns dock relativt stora variationer mellan avdelningarna på Forsgården. Skillnaderna finns och situationen vid mättillfället visar att det finns behov av att med jämna mellanrum se över och eventuellt omfördela resurser mellan avdelningarna för att bättre anpassa be- 10

12 manningen till aktuellt omsorgsbehov. Mätning behöver göras med 1-2 månaders intervall för att vara tillräckligt aktuella som grund för omfördelning av resurser. Samtliga äldreboenden har tilldelning av resurser som utgår från nyckeltal för personaltäthet utifrån tidigare år. Den nu använda resursfördelningsmodellen för särskilt boende är i det närmaste en fast fördelning av resurser utan hänsyn tagen till aktuella behov hos vårdtagarna. Det framkom att det fanns olikheter avseende nattbemanning inom de granskade enheterna. Inom Forsgården som är en mindre enhet är de personella resurserna nattetid mer omfattande än inom Åsgården som har en snävare bemanning nattetid. Vår bedömning är att nuvarande modell för fördelning av personalresurser till särskilt boende inte är helt ändamålsenlig eftersom den inte beaktar aktuellt behov hos brukarna. 4.2 Former för fördelning av personalresurser inom hemtjänst Enligt genomförd granskning är vår bedömning att personalbemanningen inom hemtjänsten ger bra förutsättningar för att ge omsorg till god kvalitet. Resultatet visar på att det finns en metod att fördela personalresurser efter behov inom denna verksamhet. Vår bedömning är att nuvarande modell för fördelning av personalresurser till hemtjänstens verksamhet är ändamålsenlig eftersom den beaktar aktuellt behov hos brukarna. Inom ramen för genomförd granskning har inte någon analys genomförts huruvida prissättningen på en hemtjänsttimme motsvarar att tilldelade resurser täcker den faktiska personalkostnaden vad det gäller direkt och indirekt tid hos brukaren. 4.3 Personalens upplevelser Av granskningen framgår att personalen både inom särskilt boende och inom hemtjänstens verksamhet är nöjda med arbetstidsförläggningen (FIA). Det finns enkätstudier som bekräftar att personalen till stor del är nöjda med sin arbetssituation och detta har även lyfts fram vid intervjuerna. Inom hemtjänstens verksamhet är bedömningen att det finns metoder att mäta tid hos brukaren och hur den används för att nå uppnå uppsatta mål. Inom särskilt boende lyfte vårdpersonal fram en upplevelse av att det är svårt att nå uppsatta mål på grund av en allt för snäv bemanning. Vår bedömning är att en koppling mel- 11

13 lan ekonomiska medel och aktuell omsorgstyngd kan öka möjligheterna att analysera orsaken till sambandet mellan vårdpersonalens upplevelse och tilldelade resurser. 4.4 Resursfördelning och nämndens mål Nämndens mål för äldreomsorgen återges i verksamhetsplaner och det sker verksamhetsuppföljning för varje enhet med måluppfyllelse. Målen utgår från kommunens övergripande mål, de är kända av enhetschefer och förankrade i de granskade verksamheterna. Vi har inte kunnat finna att det finns någon direkt koppling mellan resursfördelningen och målen. Det framgår av intervju att det däremot finns indirekta kopplingar då extra resurser tilldelas verksamheten i samband med olika utvecklingsaktiviteter exempelvis extra utbildning, studiecirklar, utökad mötestid m.m. 12

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik Revisionsrapport Resursfördelning inom LSSverksamheten - boende med särskilt stöd Kalmar kommun 3 november 2008 Christel Eriksson Stefan Wik 1 2008-11-03 Chistel Eriksson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning

Läs mer

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Kommunrevisionen 2007-12-12 För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Granskning av omsorgstyngd och bemanning På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Ledning, styrning och effektivitet inom äldreomsorgen

Ledning, styrning och effektivitet inom äldreomsorgen Ledning, styrning och effektivitet inom äldreomsorgen Smedjebackens kommun Revisionsrapport Februari 2011 Margaretha Larsson Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...3 1 Inledning...5 1.1 Bakgrund...5

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten 1 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Omsorgsnämndens mål... 4 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Revisionsrapport Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Härryda kommun Juni 2009 Lars Näsström Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Tidigare granskningsarbete...3

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Revisionsrapport Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Övertorneå kommun Christina Karlsson December 2012 Övertorneå kommun Granskning av anskaffning av vikarier inom

Läs mer

Personella resurser inom socialnämndens äldreomsorg

Personella resurser inom socialnämndens äldreomsorg Personella resurser inom socialnämndens äldreomsorg En förstudie på uppdrag av revisorerna i Hallsbergs kommun Februari 2009 Ingrid Norman, certifierad kommunal revisor 2009-03-26 Ingrid Norman, projektledare

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-02-20

www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-02-20 www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-02-20 Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av TESplaneringssystem

Revisionsrapport Granskning av TESplaneringssystem Sida 1(1) Datum 2015-02-18 Revisionen Till: BAS-nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsen Revisionsrapport Granskning av TESplaneringssystem KPMG har av s revisorer fått i uppdrag

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Resultat av brukarundersökning i HEMTJÄNST våren 2011

Resultat av brukarundersökning i HEMTJÄNST våren 2011 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (15) DATUM 2011-06-01 Dnr ON/2010/0119 Ann-Christine Bertilsson, Matilda Green Omvårdnadsnämnden Resultat av brukarundersökning i HEMTJÄNST våren 2011 1. ÄRENDE Omvårdnadsnämnden har

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilt boende inom äldreomsorgen - Vårdbo

Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilt boende inom äldreomsorgen - Vårdbo VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-09-13 DNR SN 2012.158 TERHI BERLIN SID 1/3 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilt

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Askersunds kommun. Förändringsarbete och projekt inom socialförvaltningen. Revisionsrapport. KPMG AB 28 september Antal sidor: 8

Askersunds kommun. Förändringsarbete och projekt inom socialförvaltningen. Revisionsrapport. KPMG AB 28 september Antal sidor: 8 ABCD Askersunds kommun Förändringsarbete och projekt inom socialförvaltningen Revisionsrapport KPMG AB 28 september Antal sidor: 8 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av Barn- och utbildningsnämndens. styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Åtvidabergs kommun

REVISIONSRAPPORT. Granskning av Barn- och utbildningsnämndens. styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Åtvidabergs kommun REVISIONSRAPPORT Granskning av Barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten Åtvidabergs kommun December 2003 Håkan Lindahl Karin Jäderbrink Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 RONNEBY KOMMUN Verksamhetsbeskrivningens syfte Dokumentet ska klargöra varför vi finns till och för vilka samt vilka resurser som finns i

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Nämndens insyn och kontroll av vårdentreprenad i Brålanda. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Datum 2011-01-27. Författare Hans-Lennart Stenqvist

Nämndens insyn och kontroll av vårdentreprenad i Brålanda. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Datum 2011-01-27. Författare Hans-Lennart Stenqvist Nämndens insyn och kontroll av vårdentreprenad i Brålanda Vänersborgs kommun Revisionsrapport Datum 2011-01-27 Författare Hans-Lennart Stenqvist Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Bakgrund och revisionsfråga...

Läs mer

Kvalitet och effektivitet. äldreomsorgens särskilda boenden

Kvalitet och effektivitet. äldreomsorgens särskilda boenden www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg, Ingrid Norman, Fredrik Alm, certifierade kommunala revisorer samt Anna Sandberg och Irene Deravian Kvalitet och effektivitet inom äldreomsorgens särskilda boenden

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

FÖRSTUDIE. Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet

FÖRSTUDIE. Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet FÖRSTUDIE Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet Projektledare: Olof Hammar Beslutad av revisorskollegiet 2012-10-17 RAPPhemtjänst2_kvalitet-kontinuitet Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Förutsättningar för eleverna att nå målen

Förutsättningar för eleverna att nå målen Revisionsrapport Förutsättningar för eleverna att nå målen Viktor Prytz Vimmerby kommuns revisorer 10 juni 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga och revisionskriterier...

Läs mer

Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare

Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Jenny Krispinsson Revisionskonsult Januari 2013 Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare Gällivare kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av privata medel i Motala kommun

Granskning av kommunens hantering av privata medel i Motala kommun Granskning av kommunens hantering av privata medel i Motala kommun Maj 2007 Karin Jäderbrink Karolina Granath Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förbättringsförslag...3 2. Bakgrund...4 3. Uppdrag

Läs mer

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner Revisionsrapport Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner Uppvidinge kommun Jard Larsson 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollfrågor

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz & Sandra Marcusson 17 Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader Emmaboda kommuns revisorer Uppföljning av granskning om grundskolans resultat

Läs mer

www.simrishamn.se 2 (6)

www.simrishamn.se 2 (6) Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE 2009-01-15 Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: 2008.2134 Medicinsk ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

BEMANNING UTIFRÅN RESURSER, STYRNING OCH STRATEGIER

BEMANNING UTIFRÅN RESURSER, STYRNING OCH STRATEGIER BEMANNING UTIFRÅN RESURSER, STYRNING OCH STRATEGIER - GÄLLER EGEN REGI RIKTLINJE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsdirektör Ansvarig samt fr.o.m: Utvecklingsledare 150530 Uppdateras: 160130

Läs mer

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 ABCD Mariestads kommun Övergripande granskning Socialnämnden Rapport KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun!

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! Organisationen Socialförvaltningen ansvarar över att alla som bor eller tillfälligt vistas i kommunen

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Skara kommun Upplevd kvalitet i särskilt boende inom äldreomsorgen. November 2014 Torbjörn Bengtsson och Elvira Hendeby

Skara kommun Upplevd kvalitet i särskilt boende inom äldreomsorgen. November 2014 Torbjörn Bengtsson och Elvira Hendeby Skara kommun Upplevd kvalitet i särskilt boende inom äldreomsorgen November 2014 Torbjörn Bengtsson och Elvira Hendeby Innehåll Sammanfattning 1 Revisionsfråga... 1 Svar på revisionsfråga... 1 Iakttagelser...

Läs mer

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 10(23) Socialnämnden SN Punkt 9 SNau 22 Sn/2014:55/021 Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Jönköping. ÖVERKLAGAT BESLUT Inspektionen för vård och omsorgs beslut 2014-03-04. SAKEN Föreläggande enligt 13 kap. socialtjänstlagen (2001:453), SoL

Jönköping. ÖVERKLAGAT BESLUT Inspektionen för vård och omsorgs beslut 2014-03-04. SAKEN Föreläggande enligt 13 kap. socialtjänstlagen (2001:453), SoL FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2014-04-29 1625-14 Meddelad i Sofia Pehrsson Jönköping 1 KLAGANDE Bräcke Diakoni, 857200-3104 Box 21062 418 04 Göteborg Ombud: Ellinor Englund MOTPART Inspektionen för vård

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Åleryd

Verksamhetsuppföljning Åleryd Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-10-06 Omsorgs- och äldreförvaltningen Dnr ÄN 2014-130 Mattias Bly Elisabeth Viman Malin Robertsson Verksamhetsuppföljning Åleryd OMSORGS- OCH ÄLDREFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Kontrollrutiner av timlöner inom socialförvaltningen Anna Carlénius Jenny Krispinsson Pajala kommun

www.pwc.se Revisionsrapport Kontrollrutiner av timlöner inom socialförvaltningen Anna Carlénius Jenny Krispinsson Pajala kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Jenny Krispinsson Kontrollrutiner av timlöner inom socialförvaltningen Pajala kommun Innehåll 1. Sammanfattning, revisionell bedömning och förslag... 1 2. Inledning...

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-12 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Mälaröarnas Hemtjänst Adress: Tegelbruksvägen 8, 178 30 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Ulla Johansson, tfn:

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Verksamhetsstyrning och arbetssätt inom individ- och familjeomsorgen

Verksamhetsstyrning och arbetssätt inom individ- och familjeomsorgen Revisionsrapport Verksamhetsstyrning och arbetssätt inom individ- och familjeomsorgen Mora kommun December 2009 Karin Magnusson Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Checklista vid uppföljning av LOV

Checklista vid uppföljning av LOV Datum 2013-01-14 Sida 1/6 Checklista vid uppföljning av LOV (checklistan fylls i av granskaren) Bilaga 2 Nr. X Krav Metod Särskilda frågor Kommentar Ram 1. Erbjuds serviceinsatser vardagar 07.00-19.00?

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2014 UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Emma Odén, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap. 3 SoL (Lex

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå

Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå Revisionsrapport* Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå Söderhamns kommun Februari 2008 Hans-Lennart Stenqvist Louise Cedemar *connectedthinking (1) 1. Bakgrund och

Läs mer

Natten är också en del av dygnet.

Natten är också en del av dygnet. RAPPORT: 2005:3 Natten är också en del av dygnet. Sociala enheten 2005-02-09 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-18922-2004 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer