Professionell integritet och etisk kompetens

Transkript

1 Professionell integritet och etisk kompetens GRC dagarna 8 oktober 2015 Erica Falkenström, Fil dr i pedagogik Forskare på SCORE 80% Konsult i egen firma 20%

2 Maktkonflikter och etiska dilemman Obehag, rädslor, återhållen vrede Vem har egentligen rätt? Har jag missat något? Vad är bäst i just den här situationen? För vem/vilka? I vilket perspektiv? I vilket syfte? Inbördes maktkamp (egenintressen) skymmer intressekonflikten och de etiska konsekvenserna (egenvärden) Frodas i vissa miljöer. (Falkenström, 2012)

3 Etikens funktion Att legitimera och ifrågasätta makt Att rättfärdiga val och handlingar Att motverka omoraliska handlingar Att göra gott och rätt Att skapa förtroendefulla relationer Moraliskt mod: Att rätta till det som blivit fel.

4 Är värdet du väljer värt sitt pris? Vad människan än gör försöker hon att förverkliga olika värden Hur hon än bär sig åt kan hon inte förverkliga alla önskvärda värden. Hon måste välja Det etiska grundfrågan är inte om hon slipper att betala något pris, utan om det värde hon väljer är värt sitt pris. (Fritt efter Bischofberger)

5 Professionalism och etik i yrkesrollen: Att finna, forma och ta din roll Drivkraft Behov Syfte Person Roll/ Uppgift System Handling som tjänar systemets syfte Sammanhang Resurser (Sandahl, Falkenström, von Knorring, 2010)

6 Etisk kompetens Du är kompetent i relation till en uppgift. T.ex. att genomföra och ta ansvar för en revision Förmåga att identifiera, analysera och hantera etiska problem, intressekonflikter och dilemman Förmåga att legitimera beslut med etiska argument Förmåga att skapa handlingsförutsättningar för etik Både ett individuellt och kollektivt begrepp. (Falkenström 2012, 2014)

7 Professionell integritet Att stå stadigt i dig själv, bottna Att alltid sträva efter professionell utveckling Ödmjukhet, lyhördhet Vara uppmärksam på vad som är dina egna värderingar och vad som är egenvärden! Civilkurage, ovälde, samvete

8 Autonomi Inte bara självbestämmande, utan att kritiskt kunna analysera en situation förutsätter sund känslomässig utveckling för att kunna känna glädje, lidande och smärta Brister i autonomi påverkar etiken; angelägna frågor riskerar att inte komma upp på dagordningen därför att de blir för plågsamma går ej att hantera Autonomi: fri inte bara från andras ledning, utan också fri från egna destruktiva försvar.

9 Men hur motiverar och legitimerar man handlingar när rummet är fyllt av känslor?

10 Emotioner Emotioner är värdeomdömen som rör sakförhållanden Emotioner kan driva oss att handla på såväl önskvärda som icke önskvärda sätt, d.v.s. de kan vara rationella eller irrationella Att utveckla rationella emotioner fordrar att man sätter sig in i sakförhållanden och granskar sina känslor. (Nussbaum 1997, 2001)

11 Exempel: Chefens tvivel Jag skäms, något hade jag kunnat säga. Jag kände ju att det var fel. Rationell Emotion Men jag litade nog inte på magkänslan. Paradoxalt nog var det ändå känslor som avgjorde: Rädslan att inte duga? Dessutom gissade chefen om andras förväntan på åtgärd. Irrationell Emotion Tradition av att inte reflektera över och kommunicera emotioner, inte lyssna till känslor vid beslut, försvårar/kan leda etiskt fel.

12 Etiska principer Autonomiprincipen Icke-skada principen Godhetsprincipen Rättviseprincipen (Beauchamp & Childress, 2009)

13 Kants personlighetsprincip Handla alltid så att du betraktar och behandlar varje människa som ett mål i sig och aldrig enbart som ett medel. Immanuel Kant ( )

14 Omdömesprocess och praktisk klokhet Det behövs etiska principer, lagar, riktlinjer, yrkesetiska regler och rutiner som på goda grunder anvisar en väg Men etiska utmaningar uppstår i en kontext. Därför behövs pendling mellan regel och förnimmelse, praktisk klokhet (Nussbaum, 1997, 2000 och Silfverberg, 1999). Normer behöver tolkas, avvägas och tillämpas om möjligt i dialog.

15 Aristoteles (384 f. Kr. 322 f. Kr.) Teleologi: Det högsta målet är eudaimonia. Dygden är benägenheten att välja den goda, eller den rätta handlingen mellan brist och överskott. Dygden består av både tanke och känsla, känslan är inbegripen i förnuftet. Dygden utvecklas genom reflekterad erfarenhet och införlivas av goda vanor. Visar sig i särskilda situationer

16 Balanserad hållning Aristotelisk dygdetik enligt Knauer, 2002 EKONOMI Snål Sparsam Generös Slösaktig STRATEGI Slentrian Rutiner Visioner Drömmar STRUKTUR Förtryck Ångest Trygghet Frihet Kaos Ångest RELATION Likgiltighet Respekt Engagemang Påflugenhet FÖRHÅLLNINGS SÄTT Ensam Omnipotent Fri Höra till Självutplånad Utbränd

17 Kontraproduktivitetsteorin Den handling är fel som strävar efter att förverkliga kortsiktiga vinster (värden, mål, intressen) till priset av desto större långsiktiga förluster. Den handling är rätt som alltid strävar efter långsiktiga vinster (värden, mål, intressen) till priset av möjliga kortfristiga förluster, smärtor, lidanden. (Knauer, 2002)

18 Professionell praktik Ett kommunikativt perspektiv (grupp) Problem setting Problem solving Problem setting, ett villkor för problem solving. (Schön, 2009)

19 Kommunikativa kvaliteter Abstraktionsnivå. Hos oss har vi total öppenhet Jag behöver din namnteckning här på blanketten. Vi har inga problem Sätta ord på tankar, känslor och värderingar för att kunna göra sig förstådd Empati, sympati. Lyhördhet och respektera Sätta gränser: Tydlighet och omtanke Innehåll och sätt Kunna lösgöra sig från destruktiva försvar.

20 Att kommunicera klokt i känsliga situationer Lyssna, bekräfta, ta på allvar Var tydlig, visa omtanke Var dig själv och möt andra som vuxna Var påläst, klargör tänkbara konsekvenser, risker, möjligheter och alternativa handlingar. Ha alltid verksamhetens syftet i åtanke!

21 Hjälpstruktur för etisk analys Vad handlar saken om? Mål/Intention? Kontext. Vilka är intressenterna? Olika perspektiv Vilka värden/intressen står på spel? Reflektion, handlingsalternativ Bedömning av konsekvenser på kort och lång sikt Råder intressekonflikt? Avvägningar och prioriteringar Beslut och argument.

22 Handlingsförutsättningar Personliga: Självinsikt, erfarenhet, kunskap, verktyg, dygd, intention, autonomi och autenticitet m.m. Relationella: Samspel, interaktion och dialog. Organisatoriska: Struktur, kultur, organisering, former m.m. Systemiska: Politik, ekonomi/administration, styrsystem, juridik. Uppföljning och utvärdering; kontroll kontra profession.

23