Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier inom byggområdet. Miljöanpassad upphandling 1 / 122

Transkript

1 Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier inom byggområdet 1 / 122

2 Presentation Projektledare Jens Johansson Miljöstyrningsrådet, tidigare upphandlare Mölndals stad, Lidköpings kommun m.m. Expertgruppen: Per Lilliehorn, Byggbranschens kretsloppsråd Åke Persson, Borlänge kommun Dan-Patrik Ryman, Skolfastigheter i Stockholm AB Marianne Hedberg, PEAB Sverige AB Jerker Nyblom, Akademiska hus AB Johnny Kellner, Veidekke i Sverige AB Lars Jarnhammar, IVL (nu pensionerad) Mathilde Unge, Projektledare MSR/ nu Skanska jens@msr.se

3 Upphandlingskriterier inom byggområdet Utgångspunkter Var hittar man kriterierna? Kriteriernas uppbyggnad Kriterierna

4 Upphandlingskriterier inom byggområdet Utgångspunkter Var hittar man kriterierna? Kriteriernas uppbyggnad Gruppdiskussioner Kriterierna

5 Utgångspunkter SEKTORNS MILJÖPÅVERKAN mark naturresurser energi ca miljoner ton vatten ca 15 % av avfallet ca 40 % av energin ca 50 % av elen ca % växthusgaserna* utsläpp av andra ämnen och kemiska produkter

6 Utgångspunkter Sektorn har en direkt och indirekt påverkan på många av miljömålen Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Kommer ej att uppnås med nuvarande takt Begränsad klimatpåverkan Kommer ej att uppnås med nuvarande takt Frisk luft Fysisk planering Byggande Kommer ej att uppnås med nuvarande takt Kommer ej att uppnås med nuvarande takt Kommer ej att uppnås med nuvarande takt Kommer ej att uppnås med nuvarande takt Grundvatten av god kvalitet Kommer ej att uppnås med nuvarande takt Bara naturlig försurning Kommer ej att uppnås med nuvarande takt Giftfri miljö Kommer ej att uppnås med nuvarande takt

7 Utgångspunkter Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö Befintliga delmål Planeringsunderlag 2010, ej uppnått - fler insatser nödvändiga Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, 2010, ej uppnått - fler insatser nödvändiga Buller, 2010, ej uppnått - fler insatser nödvändiga Avfall, , delmålen är svåra att uppnå Energianvändning m. m. i byggnader 2020/2050, delmålen kan nås med ytterligare ansträngningar God inomhusmiljö 2010/2015/2020, delmålen är svåra att uppnå i tid

8 Utgångspunkter Gemensamma mål inom EU Energianvändningen ska minska med(minst) 20 % till % till 2050 (Jämfört med 1995) Nära-nollenergihus från 31 december 2018

9 International Energy Agency (OECD:s samarbetsorgan för energifrågor) Report - Energy Outlook 2011: För att hindra att temperaturen stiger till farliga nivåer. All ny infrastruktur måste vara utsläppsfri från 2017 Utsläpp från den infrastruktur som redan byggts på jorden och som beräknas vara i drift fram till 2035 får inte öka. All ny infrastruktur, inklusive kraftstationer, byggnader och industrier, från och med 2017 måste vara nollutsläppsprojekt.

11 Var hittar man kriterierna? Kriterierna finns på HÄR

12 Var hittar man kriterierna? Kriterierna finns för flerbostadshus och lokaler för nybyggnad och för ombyggnad / renovering

14 Kriteriernas uppbyggnad Från program till brukande

15 Kriteriernas uppbyggnad Vem äger kravställandet? Byggherrens krav på såväl process som produkt Avser såväl projektering som byggande Kan tillämpas vid såväl generalsom totalentreprenad Utformat så att kraven vid LOU kan tillgodoses

16 Kriteriernas uppbyggnad Vi har använt det som finns och hänvisar till bransch-dokument där så är möjligt!

17 Kriteriernas uppbyggnad Kriterier för varje område finns samlade i ett dokument, som exempelvis nybyggnad av flerbostadshus

18 Kriteriernas uppbyggnad Kretsloppsrådet har tagit fram en mall för miljöplaner Pos. Krav/mål Ansv. Aktör 2.1 Byggnadens specifika energianvändning vid annan uppvärmningsform än el ska vara lägre än K:s åtgärd för att uppfylla krav/mål Utför energibalansberäkning enligt/välj system/ IDA Aktör Sign/ dat Best. Sign/ dat Uppföljning/kommentar - redovisa avvikelse! - redovisa uppnått resultat! 105 kwh/kvm, år (A temp )i klimatzon 1 90 kwh/kvm, år (A temp ) i klimatzon 2 75 kwh/kvm, år (A temp ) i klimatzon 3 vid normalt brukande 2.2 Bästa tillgängliga energiklass för vitvaror ska väljas. VIP-Energi BV2 / eller annat system/ Beräkna normalt brukande enligt SVEBY, Brukarindata, bostäder. Skriftlig redovisning Redovisa beräkning Redovisa energiklass på valda produkter Målgrupp: Små och medelstora konsulter och entreprenörer!

19 Kriteriernas uppbyggnad Ständig utveckling Kriterier för Bostäder Lokaler Nybyggnad X X Ombyggnad X X

20 Upphandlingskriterier inom byggområdet Utgångspunkter Var hittar man kriterierna? Kriteriernas uppbyggnad Kriterierna

21 Upphandlingskriterier inom byggområdet Kriterierna: Upphandling konsult Upphandling entreprenad Energi Vatten Materialval Materialhantering Byggavfall Termiskt inneklimat Fukt Buller Dagsljus Magnetiska fält Transporter och Arbetsmaskiner Överlämnande till förvaltning Överlämnande till brukare

23 Upphandling av konsulter Kvalificeringskrav Strukturerat arbetssätt (miljöledningssystem) Kontraktsvillkor Miljöansvarig Miljöutbildning LCC-kalkyler Verifierad kunskap avseende t ex Fukt Energi Innemiljö 34

24 Upphandling av entreprenörer Kvalificeringskrav Strukturerat arbetssätt (miljöledningssystem) Kontraktsvillkor Miljöansvarig Miljösamordnare Säkerställa krav på UE, SE, UL Miljöutbildning Miljöronder m m 35

26 Energi Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme Byggnadens specifika energianvändning (kwh per m2 Atemp och år) Klimatzon: I II III Boverket (BFS 2011:6, 9.2 sidan 93) BBR Boverket (BFS2011:26, 9.2 sidan 139) BBR19 (Miljöbyggnad Brons) Miljöstyrningsrådet (version 1.2; 70% av BBR18) GreenBuilding version 5, ; vid 75% av BBR Miljöbyggnad (silver) vid 75% av BBR Miljöbyggnad (guld) vid 65% av BBR

27 Energi Lokaler som har annat uppvärmningssätt än elvärme Byggnadens specifika energianvändning (kwh per m2 Atemp och år) Klimatzon I II III Boverket (BFS 2011:6, 9.2 sidan 93) BBR Boverket (BFS2011:26, 9.2 sidan 139) BBR19 (Miljöbyggnad Brons) BELOK, B och Miljöstyrningsrådet (version 1.2) Green Building (version 5, ; 75% av BBR19) Tabell 9:2b Bostäder med elvärme Miljöbyggnad (silver) 75% av BBR19 Miljöbyggnad (guld) 65% av BBR19 Klimatzon 90 I II III 75 Byggnadens specifika energianvändning BELOK, A och Miljöstyrningsrådet (version 1.2) [kwh per 60 m2 Atemp 55 och år]

28 Energi Energiberäkning enligt till exempel VIP + IDA Enorm Normalt brukande beräknas enligt Sveby. ( Standardisera och Verifiera Energiprestanda i BYggnader )

29 Energi Bästa tillgängliga energiklass för vitvaror ska väljas! Miljöstyrningsrådet har kriterier för vitvaror! Välj: A+++ A++ A+

30 Energi Installera energimätare! Att mäta är en förutsättning för att veta! Mätare ska finnas för: Fastighetens totala Värme El, hushålls- och fastighetsel Varmvatten Brukarens Varmvatten Hushållsel!

31 Energi Mät- och kontrollprogram samt kontrollplan ska upprättas! Kan omfatta t ex Fukt Lufttäthet Köldbryggor Injustering av ventilation Injustering av värme

32 Energi Exempel på verktyg: Enligt Sveby, ( Standardisera och Verifiera Energiprestanda i BYggnader )

33 Energi Körcykel för byggnader Standardiserade brukardata Verifiering Körcykel och mätmetoder ~ bilindustrin Enhetligt beräkningsmetod Underlag för beskrivning och uppföljning av beställarkrav Förtydligande av BBR Undvika tvister

34 Energi Lufttäthetsprovning för att: Kontrollera att BBR-krav uppfylls Minimera värmeförluster Förebygga problem med komforten Förebygga fuktskador

36 Vatten Syftet är att Minska vattenanvändningen och dess miljöpåverkan Yt- och grundvatten ska inte förorenas vid byggande.

37 Vatten Snålspolande armaturer och WC-stolar ska väljas Diskbänksblandare 0,2 l/s Tvättställsblandare 0,1 l/s WC-stol 4 l/stor spolning 2 l/liten spolning

38 Vatten Dagvatten ska tas om hand lokalt där så är möjligt! Avgörs i regel i arbetet med detaljplanen

39 Vatten Ytvatten och grundvatten ska skyddas mot grumling och föroreningar!

41 Materialval Syfte att: undvika att miljö- och hälsofarliga material byggs in säkerställa att inbyggda material dokumenteras.

42 Materialval Byggvaror Kemiska produkter (byggkemikalier) År produkter produkter produkter

43 Materialval EU-direktiv REACH Kemikalieinspektionens PRIO-lista BASTA kemiskt innehåll Utfasningsämnen får inte förekomma i BASTA Bygger på leverantörens självdeklarationer & Säkerhetsdatablad eller innehållsdeklaration Slumpvisa stickprov

44 Materialval BASTA Föreskrivna byggvaror skall i angiven omfattning klara BASTA:s egenskapskriterier Bindemedel och bruk Skiv-material Isoleringsmaterial Tätskiktssystem Tejp och tätningslist Tak- och väggbeklädnader Kemisk-tekniska varor Tryckimpregnerat trä Keramiska varor Golvvaror Tapeter Innertak- och väggsystem Färgvaror Dörrar, fönster och glasvaror Elinstallationsmaterial Rör och teknisk armatur.

45 Materialval Byggvarubedömningen Tillförda ämnen Kemiska produkter/ämnen BASTA = BVB Utrotningshotade arter Ohälsa eller lukt Resurssnålhet Inre miljö Yttre miljö, samt Livscykelbedömning (LCA) Rekommenderas Accepteras Undviks

46 Materialval Krav på dokumentation Dokumentation på inbyggda material och produkter, förteckning över: Placering Mängder Innehåll Innehåll skall finnas dokumenterad (i angiven omfattning ) i form av standardiserade deklarationer. Byggvarudeklaration (BVD)

47 Materialval Materialkombinationer Material påverkar varandra Kombinationer av olika material kan ge upphov till oönskade emissioner Provning i brukarmiljö

49 Materialhantering Syftet är att material ska hanteras så att skada på hälsa, miljö och material inte uppkommer

50 Materialhantering Krav Förteckning över kemiska produkter Säker förvaring av kemiska produkter och bränslen Skydd mot mekanisk påverkan, fukt, temperatur, vatten Skydd av drivmedelstankar Skydd av ventilationskanaler Skydd av kanaler i hålbjälklag

52 Byggavfall Syftet är att Minimera byggavfallet Avfallet ska källsorteras

53 Byggavfall Projektering för att minimera mängden avfall Avfallssamordnare Mängd avfall/kvm Andel avfall till deponi Källsortering av avfall basnivå enligt Kretsloppsrådets riktlinjer

54 Byggavfall Mängd avfall per kvm, normalt ca kg/kvm BTA. Andel av avfallet som får gå till deponi. Bör ej vara högre än 20 %. Sikta på < 10 %. Målen styrs av ekonomin - projektets karaktär och hur avfallshanteringen är organiserad

55 Byggavfall Enhetliga avfallsbegrepp Färgkoder

56 Byggavfall Basnivå Trä Skrot och metall Plast för återvinning El-avfall Farligt avfall Brännbart Fyllnadsmassor Deponi (utsorterat) eller Blandat avfall

57 Upphandlingskriterier inom byggområdet Kriterierna: Upphandling konsult Upphandling entreprenad Energi Vatten Materialval Materialhantering Byggavfall Termiskt inneklimat & ventilation Fukt Buller Dagsljus Magnetiska fält Transporter och Arbetsmaskiner Överlämnande till förvaltning Överlämnande till brukare

58 Termiskt inneklimat och ventilation Syftet R 1 är Riktlinjer att byggnaden för och specifikation dess av installationer inneklimat ska utformas och byggas så att de ger en god inomhusmiljö Krav: Funktionskrav för ventilation, luftkvalitet och termiskt inneklimat ska upprättas Mät- och kontrollprogram ska upprättas och genomföras Kontroll OVK, radon, när anläggningen tas i drift (lagkrav)

59 Termiskt inneklimat och ventilation Funktionskrav för ventilation, luftkvalitet och termiskt inneklimat Luftutbyteseffektivitet Temperatur i luft och på ytor Operativ temperatur Luftflöden Emissioner Partiklar R 1 Riktlinjer för specifikation av inneklimat

61 Fuktsäkerhet Syftet är att byggnader ska uppföras och förvaltas så att fukt inte blir ett problem Krav på: Fuktsakkunnig Fuktsäkerhetsbeskrivning Fuktsäkerhetsprojektering Fuktplan Fuktronder Fuktmätning Dokumentation!

62 Fuktsäkerhet ByggaF En metod för fuktsäker byggprocess Inarbetas i verksamhetssystem samt kvalitets- och miljöplan. Anpassas till projektet Byggherrens ansvar! ByggaF - metod för fuktsäker byggprocess

63 Fuktsäkerhet Fuktsakkunnig ska ha Bred kompetens Kunskaper i byggnadsteknik och byggnadsfysik Kännedom om fuktskador Kännedom om byggprocessens alla skeden! Den fuktsakkunnige är byggherrens rådgivare

64 Fuktsäkerhet Fuktsäkerhetsbeskrivning Projekteringsförutsättning, tidplan Byggherrens krav Kritiska byggnadsdelar Fuktskydd under produktionen

65 Fuktsäkerhet Fuktsäkerhet under produktion Fuktplan Fuktmätning i betong (RBK-auktoriserad) Fuktsäkerhetsansvarig Fuktrond Fuktsäkerhetsdokumentation efter projekt!

66 Fuktsäkerhet Dokumentation av fuktsäkerhet Inför slutbesiktning ska entreprenören överlämna fuktsäkerhetsdokumentation till byggherren!

68 Buller & Ljud Syftet är att Minimera buller i bostäder och lokaler Minimera störningarna för omgivningen

69 Buller & Ljud Installationsbuller Stomljud Stegljud Luftljud Rumsakustik Trafikbuller Trafikbuller

70 Buller & Ljud Väggar, bjälklag Ljudklass B Kontroll av projektering (ljudsakkunnig) Mätprogram buller Ljudmätning enligt svensk standard dokumenteras (produktion) Krav: Ljudklass B ska uppfyllas. SOSFS 2005:6 buller inomhus BBR

71 Buller & Ljud Buller från produktionen Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2004:15 Lokala krav!

73 Dagsljus Syftet är att uppnå en hög ljuskvalitet! Krav Dagsljusfaktorn ska vara minst 1 % (lagkrav). Dagsljusfaktorn visar hur stor andel av dagsljuset man kan tillgodogöra sig. Undvik övertemperatur sommartid!

75 Magnetisk fält Magnetiska fält uppstår kring exempelvis kraftledningar och transformatorer, ledningar, elmotorer Syftet är att den magnetiska flödestätheten ska vara liten. Krav: Den magnetiska flödestätheten ska vara högst 0,2 T (riktvärde, årsmedel) Mät- och kontrollprogram avseende magnetiska fält! 5-ledarsystem reducerar vagabonderande strömmar

77 Transporter och arbetsmaskiner Syftet är att minska utsläpp av hälsofarliga avgaser och partiklar Försurande och övergödande avgaser växthusgaser

78 Transporter och arbetsmaskiner Tunga lastbilar > 3,5 ton Befintliga fordon Euro III Fordon som anskaffas under avtalstiden Euro V Lätta lastbilar < 3,5 ton Befintliga fordon, max 8 år gamla Fordon som anskaffas under avtalstiden, max 5 mg partiklar per km

79 Transporter och arbetsmaskiner Trafikverket (Vägverket), Stockholms, Göteborgs och Malmö stad har utvecklat ytterligare krav som kan ställas på transporter 105:an Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster

81 Överlämnande till förvaltning Syftet är att förvaltaren ska få den information som behövs för en miljöanpassad förvaltning av byggnaden

82 Överlämnande till förvaltning Krav på dokumentation Uppdaterad miljöplan Miljöanpassade drift- och underhållsinstruktioner Beskrivning av system för avfallshantering OVK, radon och energideklaration

83 Överlämnande till förvaltning Krav på Spårbarhet Beslut och ändringar Kontroller och mätningar Inbyggda material och produkter Byggvarudeklarationer Säkerhetsdatablad

84 Överlämnande till förvaltning Entreprenören ska senast två veckor före slutbesiktning överlämna uppdaterad Miljöplan bygg Miljöplan el Miljöplan Målning Miljöplan Ventilation Miljöplan

85 Överlämnande till förvaltning Entreprenören och konsulten ska introducera eller utbilda driftorganisationen i byggnadens driftsegenskaper Entreprenören ska överlämna drift- och underhållsinstruktioner Skötselplan, grönytor Driftinstruktioner Driftinstruktioner, ventilation Underhållsplan

86 Överlämnande till förvaltning Värme- och ventilationsanläggning injusteras mot projekterade värden OVK - Obligatorisk ventilationskontroll Energideklaration Radonmätning

88 Överlämnande till brukare Syftet är att brukaren ska få den information som behövs för en miljöanpassad användning av byggnaden Krav på information om Energi- och vattensparande Skötsel av golv- och väggmaterial Användning av ventilationssystem Skötsel av vitvaror Hantering av avfall

89 Sammanfattning Miljöstyrningsrådets kriterier ger exempel på hur du kan formulera krav på miljöprestanda i byggprocess formulera krav på tekniska lösningar bedöma miljöprestanda i anbud göra uppföljning av att utlovad miljöprestanda verkligen uppnåtts Det är fullt möjligt att minska miljöbelastningen och bidra till att miljömålen uppnås Det är fullt möjligt för byggsektor att bygga ett bättre nu och en bättre framtid Giftfri miljö God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan