Västanbyns skolas kvalitetsredovisning

Transkript

1 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(52) Maude Wiklund Andersson Västanbyns skolas kvalitetsredovisning Verksamhetens omfattning och organisation Kunskapsförvaltningen Antal elever Förskoleklass 41 Grundskola 256 Fritidshem 185 Västanbyns skola har läsåret , 297 elever i åldrarna 6 12 år (F -6). Pedagogerna är organiserade i arbetslag, åk 1 3, åk 4 6, fritidshem och förskoleklass. Eftersom fritidspedagogerna finns i skolan under dagen sker även samplanering med lärarna. I organisationen finns en beredningsgrupp bestående av fyra pedagoger (utsedda av rektor) som representerar alla arbetslag, samt rektor. Beredningsgruppen, som träffas varje vecka, behandlar gemensamma och övergripande frågor och har en egen handlingsplan för sitt arbete. Protokollen från dessa möten finns digitalt i Edwise (Västanbyns rum)och gås igenom i arbetslagen. Beslut i behandlade frågor fattas av rektor. Elevhälsoteamet (EHT) som består av rektor, speciallärare, specialpedagog, kurator och skolsköterska träffas en gång i veckan. Klasskonferenser för varje klass hålls en gång per termin där elevhälsoteamet också deltar. Alla elever (åk 1-6) har en egen dator, så kallat 1-1. Skolan har därför en hård varuansvarig och en mjuk varuansvarig pedagog. Skolan har också ett trygghetsteam, bestående av två pedagoger och rektor.

2 Datum Sidan 2(52) Skolan har en utvecklingsgrupp bestående av rektor, en klasslärare och en speciallärare som har till uppgift att planera skolans gemensamma pedagogiska utvecklingsarbete. Arbetsplatsträffar (APT) är förlagda till kvällstid en gång i månaden och här deltar all personal på skolan. Rektor beslutar om upprättande av åtgärdsprogram. Skrivandet av åtgärdsprogram är delegerat till lärarna. Sytematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete finns och bryts ned att arbetas med i skolans arbetslag. Årshjul för arbetslagen och skolan utgår från planen för det systematiskt kvalitetsarbete och den lagda arbetsplanen med verksamhetens prioriterade mål. I arbetslagens årshjul ingår bland annat uppföljning av arbetsplanen vid två gånger per termin. Uppföljningarna i arbetslagen dokumenteras och tas med i utvärderingen i maj inför skrivandet av ny kvalitetsredovisning. Nya mål sätts i nästa års arbetsplan utifrån utvärdering och analyser i kvalitetsredovisningen. Språkutvecklingsplanen bedömd språkutveckling. Diskussion och bedömning i arbetslagen. Klassgenomgångar 2 ggr/ läsår. Rektorers lektionsbesök med reflektion Trygghetsteam EHT veckomöten samt medverkan 1ggr/mån på arbetslag för uppföljning av elever med särskilt stöd och behov. uppfyllelserapporter 2ggr/läsår ligger med i kvalitetsredovisningen. Faktablad analys av meritvärden och betyg i arbetslagen. Se plan över systematiskt kvalitetsarbete bilaga 1 Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 2

3 Datum Sidan 3(52) Normer och värden Vi har ständiga diskussioner kring nuläget i arbetslag, APT, klassråd, elevråd samt samråddsgrupp. Vi går efter likabehandlingsplan samt använder oss av åtgärdstrappan vid kränkningar. Är det mellan elev lärare så sitter rektor med elev först i samtal sedan med elev och lärare för att lösa situationen, ibland även med uppföljande klassrumsbesök. Anlitar personal utifrån som kan bidra med en annan syn, ex Friends, Håkan Larsson respektmodellen för att prata om hur vi är mot varandra och vilka konsekvenser det kan få. Ärendet till trygghetsteamet (kurator, kamratstödjare, rektor) när kränkningarna fortsätter. Detta läsår har det varit fokus på sociala medier. Personal har satt sig in i detta via olika länkar. Vi har haft föräldramöte på skolan för att informera om vilka sociala medier som eleverna använder sig av och vad det kan få konsekvenser i skolan när det blir konflikter och kränkningar. Vi har tagit upp det i elevråd där elever har fått svara på vilka strategier de använder för att motverka kränkningar. Sociala medier försvinner inte men vi kan hjälpa eleverna med att öka förståelsen för konsekvenserna som uppstår och hitta strategier som hjälper dem att hantera olika situationer. Hela skolan har haft storsamlingar 1 ggr/månad, där har eleverna sett filmer och sedan fört diskussioner i klassrummen,,angående sociala medier. Trivselenkäten visar på att det råder en bra respekt mellan elever och mellan elever och lärare. Mycket p.g.a. att lärarna inte räds att ta i konflikter. Vår vision är alla barn är allas barn Se Trivselenkät åk F-6.Bilaga 2 Trivselenkät görs en gång per år, resultatet av den tillsammans med kommunens gemensamma enkät för år 3 och år 5 ligger som grund för den nästföljande likabehandlingsplanen. Ordningsregler med konsekvensbeskrivning/ förväntans dokument gås igenom varje termins start i klassråd, fritidshemsråd, elevråd, föräldramöte samt föräldraråd (samrådsgruppen). Allt för att alla ska ha möjlighet att utöva inflytande. Vid alla slags konflikter träder trygghetsteamet in på begäran av t ex lärare, föräldrar eller övrig personal. Trygghetsteamets arbetsgång beskrivs i likabehandlingsplanen och alla fall dokumenteras. På arbetsplatsträffarna som vi har en gång i månaden träffas all personal i skolan, där diskuteras regler och förhållningssätt för att få en samsyn. På skolan har vi enats om ett pedagogiskt förhållningssätt till eleverna, dessa 3

4 Datum Sidan 4(52) riktlinjer sitter uppsatta i varje klassrum, tillgängliga för elever, föräldrar och personal. Se bilagor 3: skolans ordningsregler, godkännande och konsekvenser. Rastverksamheten är uppdelad i två omgångar varje rast, F-3 och år 4-6. Detta för att få lugnare klimat och större lekyta. Det är minst två rastvärdar ute med gula reflexvästar som syns. På Västanbyns skola äter alla och lärare i klassrummen. I varje klass utses bords- eller matvärdar som ansvarar för torkning av bord före och efter måltid, där det behövs hämtas matvagnen samt dukning av glas och bestick. I klassråd/elevråd och fritidsråd diskuteras kränkningar utifrån värdegrunden, elevfall behandlas av trygghetsteamet och elevhälsan. Under läsåret 2014/2015 har Trygghetsteamet utrett tre stora ärenden, varav inget av dessa var klassat som mobbing. Elevhälsan består av skolsköterska, kurator, specialpedagog, speciallärare och rektor. Dessa träffas varje vecka, en gång per termin träffas trygghetsteamet och elevhälsan. För att främja Västanbyns skolas vikänsla har vi följande aktiviteter: Tårtkalas vid skolstart, höstutflykt, skoljoggen, FN-dagen, Lucia och julmarknad, gemensam julavslutning, Västanbyloppet (skidåkning), städdag och storsamling 1 ggr/månad. Sista aprilfirande med skolgårdsstädning, Elevens val vecka (2ggr per läsår i mixade grupper), Fotbollsmatch mellan elever från år 6 och personal och sommaravslutning. Detta år har vi fått en ny samlingssal där vi nu har fått möjligt att kunna samla alla elever en gång i månaden. Klasserna utformar också sina egna ordningsregler i klassrummet utifrån vad barn och personal tycker för att få den bästa studieron. I år 1 finns utöver klassläraren en fritidspedagog som arbetar tillsammans med läraren i klassen. Detta gör att det finns möjlighet att dela klassen i olika gruppsammansättningar som främjar lärande, trygghet och studieron. Studieron i klasserna tas upp vid behov i föräldramöten och utvecklingssamtal. Exempel på konsekvenser ur Västanbyns skolas ordningsregler: Tillsägelser Enskilt samtal med eleven 4

5 Datum Sidan 5(52) Vårdnadshavaren kontaktas Vårdnadshavaren kallas till skolan Elevkonferens Några exempel på åtgärder: Ta igen förlorad tid, t ex sitta inne på rasten eller sitta kvar högst en timme efter skolans slut. Extra hemuppgifter. Arbeta med sina uppgifter i annan klass. Städa/ställa i ordning vid nedskräpning/ klotter och skadegörelse. Lämna klassrummet för resten av lektionen. Beslagta t ex mobil eller annat föremål. Vårdnadshavare hämtar elev. Elev flyttas till annan skola i högst 14 dagar. Förskoleklass Att få en väl fungerande grupp. I samband med utvecklingssamtalet får barnen tillsammans med föräldrarna svara på frågor om samspelet och klimatet i förskoleklassen. Skolans föräldraenkät er Genom att vi utgår från den lilla trygghetsgruppen ges varje barn möjlighet att tala/uttrycka sig inför grupp. Med tiden utökar vi storleken på gruppen. Vi har dagliga samlingar och fasta rutiner: i trygghetsgrupp, halvklass och helklass. Varje morgon hälsar en pedagog varje barn välkommen vid dörren. Resultat Genom att jämföra höstens och vårens enkät framgår det att: 73 % av barnen trivdes mycket bra under hösten. 63 % av barnen trivdes mycket bra under våren. 5

6 Datum Sidan 6(52) Skolans föräldraenkät är inte specifik för förskoleklassen och kan därför inte utvärderas. Analys Resultatet kan bero på att barnen har spontant uttryckt att det är för lite fri lek; det vill säga att det pågår en styrd/planerad verksamhet mellan På grund av att barnen uttryckt, såväl muntligt som i vårens enkät inför utvecklingssamtalet, att de vill leka mer fritt har därför mer fri lek blivit inlagt i den planerade verksamheten under vårterminen. Efter varje rast får barnen i mindre grupper visa med tummen upp och tummen ner hur rasten har varit. Vi kan genom det direkta resultatet ta itu med eventuella problem omedelbart. Det ger barnen trygghet. i kommande AP Alla elever ska ha någon att leka med. Efter varje rast frågar personalen alla elever om de haft någon att leka med på rasten. Medvetet arbete för att inspirera och ge utrymme för aktiviteter som leder till gemenskap. I samband med utvecklingssamtalet får alla elever svara på frågor om kamratskap. Personalens observationer. Åk 1-3 Väl fungerande grupp Genustänkande genomsyrar all undervisning Trivselenkät, Skoltemp, Föräldraenkät Kommunenkät er Vi är tydliga ledare i klassrummet Vi arbetar med handling - konsekvens Kompis -/tjej- och killsnack Trygghetsteamet kopplas in vid behov Tydliga rutiner i klassrummet Jämställdhetstänk klassrummet Temainriktat storsjung 4 ggr/läsår 6

7 Datum Sidan 7(52) Resultat/analys Kommunenkät åk 3 Vt Jag tycker att flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna i skolan flickor pojkar 3A 3B 14 3,9 3,8 3,7 4,0 15 4,0 3,7 4,0 3,6 8. Jag har arbetsro i skolan flickor pojkar 3A 3B 14 3,4 3,6 3,3 3,7 15 2,6 2,7 3,1 2,2 Trivselenkät Ht 14 Fråga 5. Jag försöker arbeta i lugn och ro utan att störa andra A B A B 19 3A B 6 14 Bedömning/Analys När det gäller jämställdhetstänk i klassrummet, är en gemensam slutsats att detta mål inte genomsyrat undervisningen på det sätt man tänkte sig när målet sattes. Flickorna har ett högre värde i kommunenkäten än pojkarna detta år när det gäller likvärdig behandling.. Killsnack har förekommit utifrån vissa händelser, annars har inte denna aktivitet (kompis/tjej/killsnack) förekommit på det sätt som var tänkt med målet. När det gäller målet Väl fungerande grupp anser lärargruppen att man har tydliga rutiner och tydligt ledarskap i klassrummet. Många av frågorna i kommunens enkät (och även Trivselenkäten) hänförs ju till detta område, och skolan ligger för det mesta på siffror över eller mycket nära kommungenomsnittet. På fråga 8 ligger dock elever i åk 3 Västanbyn tillsammans genomsnittligt lägre; 2,7, jämfört med kommunens genomsnitt på 2,9. 3A har ett värde av 3,1 och ligger därmed över kommungenomsnittet. 3B har ett värde av 2,2 och ligger under kommungenomsnittet. Det är marginella skillnader mellan flickor och pojkar. 7

8 Datum Sidan 8(52) På Trivselenkäten finns något fler elever i åk 3 som bedömer att de inte försöker arbeta i lugn och ro än i de andra årskurserna. Trots att pedagogerna upplever sig ha tydliga rutiner/ledarskap i klassrummet, är det tänkbart att man behöver diskutera mer i lärargruppen kring vad tydliga rutiner och ett tydligt ledarskap innebär i praktiken. i kommande AP Tydliggöra skolans normer genom ett gemensamt och konsekvent förhållningssätt Genustänkande Kommunenkät, Trivselenkät er Diskussion/planering i arbetslagen Likabehandlingsplanen aktualiseras varje terminsstart, både bland personal, elever och föräldrar. Åk 4-6 Få nätsmarta elever som respekterar allas lika värde. Ökad medvetenhet hos eleverna om vad som händer med bilder, kommentarer och åsikter kring det som skrivs på sociala medier. Skoltempen er Kontinuerliga diskussioner kring felanvändande av sociala medier. Samtal om hantering av bilder, skrift/språk och om hur information sprids. Ta hjälp av materialet Nätsmarta elever. Resultat Elever i åk 4-6 har tillsammans med övriga klasser deltagit i storsamlingar tillsammans med rektor och sett filmer samt diskuterat utvalda delar ur arbetsmaterialet Nätsmarta elever. Åk 4 och åk 6: Arbetsmaterialet Nätsmarta elever har inte använts i klassrummet, då innehållet har diskuterats på ett naturligt sätt i samband med arbetsområden som demokrati, religion etc. Åk 5 8

9 Datum Sidan 9(52) Klasserna har arbetat mycket under vårterminen med olika former av källkritik, som bland annat har ingått som ett återkommande moment i undervisningen i Sv och SO. Hanteringen av sociala medier har varit en del av detta, liksom att respektera allas lika värde. Det grundläggande arbetsmaterialet har dock inte varit Nätsmarta elever, utan istället UR:s Är det sant, vars material även länkas från Nätsmarta elever. Diskussioner i samband med arbetsuppgifterna, men även i anslutning till aktuella händelser i media har genomförts. Då det tänkta måttet Skoltempen inte har genomförts, har istället motsvarande frågor ställts i en intern online-enkät för elever i åk 4-6, Västanbyns skola: Hur stor kunskap har du om vad begreppet sociala medier innebär? Svarsalternativ: ingen kunskap/ lite kunskap/ mycket kunskap Åk 4: 47,5% av eleverna upplever att de har mycket kunskap 47,5 % har lite kunskap 5 % (2 elever) säger sig sakna kunskap. Åk 5: 71, 4 % av eleverna upplever att de har mycket kunskap 28,6 % har lite kunskap. Åk 6: 81, 1 % av eleverna upplever att de har mycket kunskap 18,9 % har lite kunskap. Har du någon gång blivit utsatt för otrevliga meddelanden på sociala medier? Svarsalternativ: aldrig/vid några tillfällen/ofta Åk 4: 85 % av eleverna svarar att de aldrig utsatts, 15 % svarar att det hänt vid några tillfällen. Åk 5: 75 % av eleverna svarar att de aldrig utsatts 22, 2 % svarar att det hänt vid några tillfällen 2, 8 % (1 elev) upplever sig att det händer ofta. Åk 6: 86, 5 % av eleverna svarar att de aldrig utsatts 13, 5 % svarar att det hänt vid några tillfällen. Har du kunskap om hur du ska göra om du någon gång blir utsatt för otrevliga meddelanden på sociala medier? Svarsalternativ: ingen kunskap alls/ lite kunskap/ mycket kunskap Åk 4: 65 % av eleverna upplever att de har mycket kunskap 9

10 Datum Sidan 10(52) 35 % av eleverna har lite kunskap. Åk 5: 55,6 % av eleverna upplever att de har mycket kunskap 30,6 % av eleverna har lite kunskap 13,9 % (5 elever) säger sig ha ingen kunskap alls. Åk 6: 48,6 % av eleverna upplever att de har mycket kunskap 48,6 % av eleverna har lite kunskap 2,7 % (1 elev) säger sig ha ingen kunskap alls. Bedömning/Analys Kunskapen kring innebörden av begreppet ökar med stigande ålder. Detta beror troligtvis dels på att inte så många elever i åk 4 är ute på sociala medier, medan detta beteende däremot ökar ju äldre barnen blir. När elever går i åk 6 har många av dem därför en stor egen erfarenhet och har även hunnit få skolundervisning kring detta, vilket förklarar resultatet. Då enbart 2 elever av 120 säger sig sakna kunskap, kan det ses som ett mycket bra resultat. Av alla elever är det ett fåtal som upplever sig ha blivit utsatta för otrevliga meddelanden, en elev anser att det hänt ofta. Eleverna har däremot lite eller mycket kunskap om hur de ska bete sig om de blir utsatta. Endast sex elever säger sig sakna kunskap. Andelen elever som säger sig ha mycket kunskap minskar emellertid med stigande årskurser. En tolkning av detta kan vara att ju mer insatta elever blir inom detta område, desto mer förstår de vidden av problemet och att det är ett komplext område. Det innebär att undervisning om detta ämne bör ingå som en naturlig del i undervisningen även fortsättningsvis. Vår enkät visar inte separata svar för pojkar och flickor. Då detta skulle vara betydelsefullt att känna till, kan det vara något att gå vidare med i senare undersökningar. et är ett väldigt stort och brett område. Resultatet kan ändå tolkas som att eleverna har ökat sin medvetenhet. i kommande AP Att fördjupa elevernas kunskap om innebörden av de etiska begreppen solidaritet, jämställdhet, jämlikhet, empati, kränkning, mobbing. Gemensam planering och genomförande i åk 4-6 kring arbete med etiska begrepp. 10

11 Datum Sidan 11(52) Elevutvärdering efter avslutat arbete, där det även ska framgå om den svarande är pojke eller flicka. Fritidshemmet Skapa större förståelse för varandra och varandras olikheter. Arbeta för att ge flickor och pojkar lika mycket utrymme i den vardagliga verksamheten. Föräldraenkäten och fritidshemsenkäten. er Genom samtal och diskussioner på fritidsråden och den dagliga verksamheten. a upp fler olika sorters hagar/ kingrutor på asfalterade ytor. Arbete fortsätter under höstterminen Pedagogledda lekar/aktiviteter genomförs, vilka tillgodoser både pojkars och flickors behov. Resultat Stora fritids Fråga 2 på fritidshemsenkäten; Känner du dig trygg på fritids? Resultatet i denna enkätfråga visar att: 90 % av eleverna känner sig helt trygga. 10% känner sig trygga. Fråga 3 på fritidshemsenkäten; Får du vara med och bestämma över vad du vill göra på fritids? Fritidshemsenkäten är graderad mellan är inte alls. 2 är inte så mycket. 3 är ganska mycket. 4 är till fullo. Resultatet i denna enkätfråga visar att: 76 % av eleverna tycker att de får vara med och bestämma till fullo. 21 % tycker att de får vara med och bestämma ganska mycket. 3 % av eleverna tycker att de inte får vara med och bestämma så mycket. Lilla fritids Fråga 2 på fritidshemsenkäten Känner du dig trygg på fritids? visar att 86 % är helt trygga 9 % procent trygga 5 % mindre trygga. Av flickor är 92 % helt trygga, 83 % av pojkarna är trygga. Fråga 3 på fritidshemsenkäten Får du vara med och bestämma över vad du vill göra på fritids? 11

12 Datum Sidan 12(52) Frågan är graderad mellan är inte alls. 2 är inte så mycket. 3 är ganska mycket. 4 är till fullo. Resultatet i denna enkätfråga visar att: 72 % av eleverna får vara med att bestämma till fullo. 23 % tycker att de får vara med och bestämma ganska mycket. 5 % av eleverna tycker inte att de får vara med och bestämma så mycket. Flickor: 85 % är helt trygga, 15 % är trygga. Pojkar: 66 % är helt trygga, 26 % är trygga och 8 % tycker inte att de får vara med att bestämma över vad de vill göra på fritids. Se bilaga Enkät för elever inskrivna på fritids April Bedömning/Analys För att eleverna ska få större förståelse för varandra och varandras olikheter så har pedagogerna fört samtal och diskussioner i den dagliga verksamheten samt på fritidsråden. Pedagogerna har haft pedagogledda, gruppstärkande lekar/aktiviteter för att tillgodose både pojkars och flickors behov. Pedagogerna har arbetat aktivt med att göra skolgården mer jämställd för pojkar och flickor genom att måla upp flera olika sorters hagar/ kingrutor på de asfalterade ytorna, samt tagit bort två bollplank. Arbetet fortskrider under nästa läsår. Enkätsvaren visar tydligt att eleverna känner sig trygga och är delaktiga i sin vardagliga verksamhet. I mönstret framgår att flickor känner sig mer trygga och mer delaktiga än pojkar i att bestämma över sin vardag. Pedagogerna kan dock inte förstå varför flickor känner sig mer trygga och delaktiga. i kommande AP Att få fler elever att leka fantasi- och rollekar Föräldraenkäten och fritidshemsenkäten i kommande AP Att alla elever får en kompis Fritidshemsenkäten er Vi ska göra i ordning leklådor för att lära eleverna att leka fantasi- och rollekar. Ledarledda aktiviteter av vuxna. Samarbete med olika föreningar. Regelbundna samtal och diskussioner om hur man är en god kamrat. Fri lek med översyn av vuxna. 12

13 Datum Sidan 13(52) Kunskaper uppfyllelsedokumenten (gemensamma för kommunen) fylls i varje termin. Uppföljning sker på klasskonferenserna. I måluppfyllelsedokumentet markerar lärarna med olika färger varje elevs nivå, rött = ej uppnått F i målen, gult = precis nått E i målen och grönt = C-D når målen väl, blå= har nåt målen till fullo A-B. På klasskonferenserna uppmärksammas särskilt elever med röd och gul färg. Åtgärder planeras och beslutas för dessa elever samt även för ökad måluppfyllelse totalt. Organisationsnivå: till exempel arbetssätt, arbetsformer, skolans organisation, resurser och kompetens. Gruppnivån: till exempel gruppsammansättning, organisation i gruppen, relationer och klimat i gruppen. Individnivån: till exempel åtgärdsprogram, insatser inom klassens ram, övriga specialinsatser. Jämförelse åk 6 (betyg vt 14 och vt 15) Årets åk 6 uppvisar en större spridning av betygsnivåerna än förra årets åk 6. Man har använt nivåerna F - A högre grad än föregående år. I årets betygsstatistik kan man alltså se att fler betyget A har procentuellt utdelats detta år, men också betydligt fler betyget F. Åk 3 I den bedömda måluppfyllelsen kan man se att bedömningsnivåerna förändras från december 2014 till maj Man utnyttjar i högre grad alla nivåerna i majbedömningen, och man kan också se att den totala nivån förskjuts uppåt, alltså fler elever återfinns på de högre nivåerna. Detta gäller framför allt svenska och matematik, vilket kan bero på att här finns ett bedömningsstöd i form av de nationella proven att tillgå. Adekvata bedömningsstöd i alla ämnen är ett utvecklingsområde för skolan. Under nästa läsår kommer Nya språket lyfter att användas fullt ut, och arbetet med att tydliggöra bedömningsdelen på de pedagogiska planeringarna fortsätter. Likabehandlingsplanen och ordningsreglerna är själva stommen i värdegrundsarbetet. Likabehandlingsplanen tas upp i samband med FN-dagen, på elevrådet, på föräldramöten, på föräldrarådet (samrådsgruppen). Likabehandlingsplanen utvärderas två gånger per år, en gång före jul och en gång i maj, då nya mål skrivs utifrån elevernas enkätsvar. Vi lyfter värdegrundsfrågor vid arbetet med Fånga Dagen almanackan, Lilla Aktuellt och Nutidsfrågor. Fritidshemmet arbetar med värdegrunden genom samtal vid samlingar, fritidsråd och arbetar med olika teman inom detta område. 13

14 Datum Sidan 14(52) På skolan har klasserna klassråd och fritids har fritidsråd med efterföljande elevråd där representanter från dessa råd träffas med rektor i ett elevråd. Protokollet från elevrådet skrivs av eleverna och därefter tas det upp i klasserna/ fritidshemmet. Två gånger per år gör elevrådet en trygghetsvandring tillsammans med rektor. Där tittar man på elevernas arbets- och lekmiljö inomhus och utomhus och vad som eventuellt behöver åtgärdas. Trivselenkät görs en gång per år, resultatet av den tillsammans med kommunens gemensamma enkät för år 3 och år 5 ligger som grund för den nästföljande likabehandlingsplanen. Ordningsregler med konsekvensbeskrivning/ förväntans dokument gås igenom varje termins start i klassråd, fritidshemsråd, elevråd, föräldramöte samt föräldraråd (samrådsgruppen). Allt för att alla ska ha möjlighet att utöva inflytande. Vid alla slags konflikter träder trygghetsteamet in på begäran av t ex lärare, föräldrar eller övrig personal. Trygghetsteamets arbetsgång beskrivs i likabehandlingsplanen och alla fall dokumenteras. På arbetsplatsträffarna som vi har en gång i månaden träffas all personal i skolan, där diskuteras regler och förhållningssätt för att få en samsyn. På skolan har vi enats om ett pedagogiskt förhållningssätt till eleverna, dessa riktlinjer sitter uppsatta i varje klassrum, tillgängliga för elever, föräldrar och personal. Se bilagor: 3 skolans ordningsregler, godkännande och konsekvenser. Kunskaper Förskoleklass Ge eleverna en språklig medvetenhet. Ge eleverna matematisk medvetenhet. Vi använder oss av häftet Bedömning och kartläggning av fonologisk medvetenhet. Vi använder oss av Skolverkets häfte, Diamanten. Vi utgår ifrån boken Språklust som är baserad på Bornholmsmodellen. Att upptäcka rim, samma begynnelseljud, hur många ljud hör du?, vilket ord som är längst och representera fonem med bokstäver. Vi arbetar med matematik i den dagliga verksamheten genom att bl. a. spela spel, arbeta med cirkel/stapeldiagram, termometern, mattehäfte. 14

15 Datum Sidan 15(52) Använda Ipaden som ett pedagogiskt verktyg. Resultat Under både hösten och våren har screening genomförts enligt Bornholmstestet, vilket visar resultat för varje enskilt barns fonologiska utveckling. Resultatet synliggör elevernas enskilda behov och ger lärarna möjlighet att individualisera undervisningen. Det sammanlagda resultatet visar att medelvärdet för höstterminen-14 var 20,2 poäng av totalt 35. Vårens reslutat visar en ökning med 7,2 poäng, det vill säga medelvärdet blev 27,4. Bedömning/Analys Vi har valt att inte jämföra årets elever med fjolårets elever, på grund av att varken barngrupp eller personalgrupp ser likadan ut i år jämfört med i fjol. Av den anledningen görs därför en jämförelse av barnens utveckling från förra terminen. Den ökning som mätningen visar för vårterminen beror på att dagligt arbete görs i mindre grupper med den språkliga medvetenheten. Ökningen beror också på användande av den forskningsbaserade Bornholmsmodellen. Det som har varit bra i arbetet med denna är att alla har ett gemensamt arbetsmaterial att förhålla sig till. Skolverkets material Diamanten används för att kunna diagnostisera om barnen har tillräckligt god taluppfattning inför skolstarten. Vår bedömning efter granskning av dessa resultat är att taluppfattningen 0-10 är bra hos eleverna. et i matematik är inte tillräckligt tydligt formulerat för att kunna mätas på ett bra sätt. Arbete med NTA; Fast eller flytande på hösten, samt Balansera och väga på våren, har däremot gett eleverna mycket praktisk matematik. Eleverna har fått uppdrag som består av att lösa sambandet mellan jämvikt och vikt, t.ex. att bygga balansbrädor och balansvågar samt att bygga mobiler. Eleverna har även fått beskriva och jämföra olika fasta föremål och sortera dem efter egenskaper som de kan uppfatta med sina sinnen. På grund av logistiska svårigheter saknas fortfarande några appar till Ipad och arbete med denna har därför inte kommit igång än. i kommande AP Ge eleverna ökad läsförståelse. Stärka elevernas antalsuppfattning från 0-5. Vi använder oss av läsförståelsestrategin RT (Reciprocal teaching) i samband med högläsning i mindre grupp. Eleverna får läsberätta olika böcker. Problemlösning. 15

16 Datum Sidan 16(52) Eleverna får titta på Katten, musen, tiotusen. Jobb med appar på Ipaden. Spela sällskapsspel. Eleverna ska kunna återberätta enklare bilderböcker. Skolverkets diagnosmaterial Diamanten. Åk 1-3 Att utveckla elevernas digitala kompetens. uppfyllelsedokument, Nationella prov, DLS (spec.lärare), Nya Språket Lyfter, Sandvikens kommuns språkutvecklingsplan Kontinuerlig användning av datorn Årskurs 1 deltar i projektet Att skriva sig till läsning. Resultat Inga frågor i kommunens enkät eller Trivselenkäten går att hänföra till detta mål. Eftersom alla elever har sin egen dator som man tar hem varje dag, upplever lärarna att man snabbt tillägnar sig grunderna i den digitala kompetensen. Datorn i läs-och skrivinlärningen är ju också en viktig faktor när det gäller detta mål. Bedömning/Analys I alla klasser används dock inte datorn varje dag. Lärarna försöker hitta en balans i skrivandet med datorn och för hand. En del tekniskt strul har funnits som stoppat upp. Till exempel har inte H-katalogen alltid varit tillgänglig när eleverna behövt spara arbeten. Datorn används i stor utsträckning som skrivverktyg. En del tangentbordsträning förekommer. Viss färdighetsträning görs, främst i matematik. Espresso används i SO och NO, i huvudsak som inspiration och motivation. Eleverna letar också bilder på nätet. Informationssökningen styrs av lärarna (t.ex. NE). Som kommunikationsverktyg används datorn att skicka hem veckobrev. Eleverna skickar också ibland arbeten till läraren. Eleverna skriver sin veckovisa utvärdering i Edwise. Det sker ingen kommunikation via datorn mellan eleverna ännu så länge. Om man använder Puenteduras modell (SAMR) där han beskriver 4 nivåer för hur IKT används, kan man säga att överlag befinner sig utvecklingen på nivå 2. Detta är nivån Förbättring och den innebär att tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg, men bidrar till att skolarbetet kan effektiviseras. Men, dock fortfarande utan förbättring 16

17 Datum Sidan 17(52) av lärandeprocessen eller undervisningskontexten. Inga data som visar på något annat finns. Behärska att skriva alfabetets bokstäver med penna i åk 1. uppfyllelsedokument, Nationella prov, DLS (spec.lärare), Nya Språket Lyfter, Sandvikens kommuns språkutvecklingsplan Forma bokstäver med pennan i åk 1 Resultat Eleverna har kommit igång tidigare med handskrivning. DLS: Skrivnivåer: 1=ej kommit igång med skrivningen 2=kommit igång med skrivningen 3=Flyt i skrivningen sept åk 2 Skrivnivåer Genomsnitt 1,8-2 april 2015 åk 1 Skrivnivåer Genomsnitt 1,5 Bedömning/Analys Inget anmärkningsvärt med skrivnivåresultatet. Åk 1 ligger snarast lite över vad som kan förväntas, enligt DLS handledning. Lärarna upplever det som positivt att komma igång i åk 1 med formandet av bokstäver. Det är positivt för de barn som behöver fler sätt att befästa fonem - grafemsambandet än enbart med visuellt auditivt stöd. Man upplever heller inte någon negativ påverkan på skrivutvecklingen. Det är ännu så länge svårt att dra några slutsatser om resultatet. : Öka förmågan att skriva längre ord och meningar med penna i åk 2 3. uppfyllelsedokument, Nationella prov, DLS (spec.lärare), Nya Språket Lyfter, Sandvikens kommuns språkutvecklingsplan Årskurs 2 och 3 skriver texter med penna. Resultat Inget av måtten ger ett resultat. Lärarna anser att eleverna i åk 3 har fått bättre handstil. 17

18 Datum Sidan 18(52) I åk har medvetenheten om bokstavsformerna ökat. Bedömning/Analys Åk 3 Formen på bokstäver har ominlärts. Handstilen har förbättrats, men man har inte nått så långt som man hade hoppats/förväntat. Träningen att forma bokstäver tog mer tid än man räknat med, det hanns därmed inte med att utveckla innehållet. Det har även funnits behov av att arbeta med formfrågor, som till exempel skiljetecken. Åk 2 Medvetenhet om hur bokstäverna ska se ut har ökats. Eleverna får välja när det blir längre texter om de skall skriva på datorn eller för hand. Kortare texter har ofta läraren bestämt att pennan ska användas. Lärarna bedömer att penna används till 50 % och dator till 50 %. Öka elevernas förståelse för stavning uppfyllelsedokument, Nationella prov, DLS (spec.lärare), Nya Språket Lyfter, Sandvikens kommuns språkutvecklingsplan Saknas Resultat Nationella prov: Ett par elever (åk 3)har inte klarat målet i stavning. DLS: Oktober A stanine 3,7 3B stanine 3,7 3,8 Februari A stanine 5,3 2B stanine 5,5 Bedömning/Analys Det var ett lågt resultat för åk 3 på hösten DLS. Resultatet är under medel. Åk 2 ligger på medel. De nationella proven är svårare att utläsa beträffande stavningen. Vad som går att se är att det är bara ett par elever som inte klarat målet, som dock av lärarna upplevs som lågt ställt. Utveckla elevernas läsförståelse 18

19 Datum Sidan 19(52) uppfyllelsedokument, Nationella prov, Test (spec.lärare), Nya Språket Lyfter, Sandvikens kommuns språkutvecklingsplan Läsgrupper där vi diskuterar bokens innehåll Högläsning Resultat DLS: April A stanine 5,3 1B stanine 5,5 Sept A stanine 4,8 feb 2015 stanine 4,8 2B stanine 4,4 stanine 5,4 Okt A stanine 4,3 3B stanine 4,5 Nationella Prov: De flesta elever har klarat lägsta gränsen för godkänt på läsförståelsedelen, och ligger till stor del klart över denna gräns. uppfyllelsedokumen (%): Klass röd gul grön blå Dec A B A B A B 4 96 Maj A B A B A B Bedömning/Analys Åk 1 och 2 har jobbat med läsgrupper. Åk 3 har gjort det en kort period i mindre grupp, i övrigt i helklass med ett avpassat läromedel. Läsgrupperna fungerade inte bra i åk 3 av olika anledningar. Vissa läsförståelsestrategier har man börjat snudda vid i läsgrupperna, men ännu har ingen strukturerad och systematisk undervisning kommit igång. Men man menar i lärargruppen att man som lärare har nått en större medvetenhet om och förståelse för vikten av undervisning i läsförståelse. Under läsåret har lärargruppen deltagit i en studiecirkel: Att undervisa i läsförståelse (Barbro Westlund). 19

20 Datum Sidan 20(52) Högläsning har fungerat olika i klasserna. I åk 1 har situationen kring högläsningsperioden varit rörig på grund av att man läst i samband med dukning till lunch och man inte haft någon annan lokal än klassrummet (där dukning pågått). Det har inte varit någon planerad läsförståelsesundervisning i samband med högläsningen. I åk 3 har man ett läromedel som använts till högläsning, och även andra högläsningsböcker. Läraren har styrt läsförståelsen genom strategifrågor. När man läst faktatexter har planeringen i avseende på läsförståelse varit mer strukturerad (förförståelse, ord och begreppsförståelse). Annan högläsning har inte varit lika tydligt planerad för läsförståelseundervisning. I måluppfyllelsedokumentet kan man se att en förskjutning mot en större andel gröna och blå bedömningar har skett mellan december 2014 och maj Den ökade medvetenheten hos lärarna om vikten av läsförståelseundervisning skulle kunna ha en del i detta. I DLS-testet för åk 2 i september 2014 och februari 2015 kan man utläsa att klass 2 B har höjt sin staninenivå ett steg, medan parallellklassen ligger kvar på samma nivå. I klass 2 B har man jobbat jämförelsevis mer med läsförståelsestrategier. Förstärka elevernas matematiska förståelse för problemlösning uppfyllelsedokument, Nationella prov, Test (spec.lärare), Regelbundna matteprat med fokus på problemlösning Resultat Nationella prov: 3A De flesta har klarat lägsta gränsen för godkänt 3B Flera under gränsen för godkänt och många godkända ligger nära gränsen för godkänt. uppfyllelsedokument (%): Klass röd gul grön blå Dec A B A B A B Maj A B A B

21 Datum Sidan 21(52) 3A B Bedömning/Analys en Matteprat var inte klart definierat när målet sattes. Vid diskussionen visade det sig att man tolkade detta begrepp på olika sätt. I åk 1 höll man i det laborativa arbetssättet i smågrupper från mattelyftet ett tag, men sedan upplever man att det rann ut i sanden. Övriga i gruppen är inte heller nöjda med utfallet, man har inte lyckats hålla i det tänkta arbetssättet. Detta mål blev inte som man förväntat. Det har varit svårt att avsätta tid till planering av denna aktivitet, beroende på att mycket annat kommit i vägen och att det inte funnits någon person som ansvarat för att just planeringarna blivit av. I de Nationella proven ser det lite olika ut i åk 3. I en klass har de flesta klarat godkänt, i den andra är flera under gränsen och många godkända ligger nära gränsen. Eftersom det inte går att procentuellt plocka ut resultat för problemlösning, är det svårt att ange ett exakt resultat. I måluppfyllelsedokumenten är det ju flera saker än bara problemlösningsförmågan som bedöms in, vad man kan se är dock att fler elever bedöms ha nått nivån över E i maj månad 2015 jämfört med december i kommande AP Att under nästa läsår komma igång med en systematisk och strukturerad evidensbaserad läsförståelseundervisning Att utarbeta former för ett laborativt arbetssätt i matematik med fokus på strategier för problemlösning uppfyllelsedokument DLS Nationella prov Regelbunden uppföljning Utvärdering 2ggr per termin er Planera in läsförståelseundervisningen i det ordinarie schemat Studiecirkel i läsförståelsestrategier Arbetslagsträff en gång i månaden med fokus på matematikmålet Träna in eleverna att arbeta i par/mindre grupper Arbeta laborativt i de mindre grupperna 21

22 Datum Sidan 22(52) Åk 4-6 Utveckla arbetsmetoder i: svenska matematik Skoltempen Fortsätta att arbeta efter de metoder som använts under Matematiklyftets kurser, detta gäller främst problemlösning. Utveckla säkerhet i användandet av lästförståelsestrategier hos eleverna, parallellt med utbildning av personalen, enligt Språkutvecklingsplanen. Resultat Svenska Åk 4 och 6 Arbete kring läsförståelse och läsutveckling har utvecklat nya tankar och idéer kring arbete med läsförståelsestrategier. Åk 5 Arbetets innehåll har till stor del styrts från bedömningsmaterialet Nya språket lyfter. Metoder används för att träna läsförståelsestrategier, fr.a. RT. I läxor har de under det senaste läsåret under vissa perioder ingått att träna några olika strategier samt studieteknik (ställa frågor till texten, plocka ut nyckelord, sammanfatta), som ett ytterligare led i denna träning. Övningar med reflekterande och analyserande uppgifter. 5A: Regelbunden träning av RT (Reciprocal teaching) i grupp (4-5 elever/grupp i halvklass), 1 g/v, där eleverna självständigt i gruppen tränar fem olika lässtrategier under strukturerade former. Dessa lässtrategier innebär att ställa frågor till texten ( Reportern ), att förutsäga textens handling ( Spågumman ), reda ut svåra ord och meningar ( Detektiven ), sammanfatta texten ( Cowboyen )samt beskriva vilka bilder man ser i sitt huvud genom att läsa texten ( Konstnären ). Samtliga elever har utvecklats positivt av detta arbetssätt, lässvaga elever får hjälp av lässtarka elever. En av strategierna innebär att Ställa frågor till texten. Under åk 4 tränade eleverna att ställa frågor på raden, vilket innebär att svaret går att hitta direkt i texten. Under detta läsår har eleverna tränat att skapa på djupet frågor. På-djupet-frågor innebär förmåga till inferensläsning. Svaret står inte direkt skrivet, utan går att hitta genom att läsa mellan raderna. Reflekterande och analyserande uppgifter, t.ex. text- själv, text- text, textvärlden: Att jämföra texter på olika vis med andra texter och händelser i omvärlden. 22

23 Datum Sidan 23(52) Ett individuellt test av 5A:s elevers förmåga att använda ovannämnda läsförståelsestrategier gjordes i maj Samtliga 19 elever deltog. Följande resultat visades av strategin Reportern : Av totalt 78 skrivna frågor var 50 på djupet frågor, det motsvarar 63 %. 7 elever gör 100 % på djupet frågor. 2 elever gör 75-83% på -djupet frågor 3 elever gör % på djupet - frågor 4 elever gör på- raden - frågor med någon djupare fråga. 3 elever gör enbart på- raden - frågor. Av de elever som klarar 100 % på djupet frågor ligger 4 elever på en blå nivå i flera ämnen i måluppfyllelsedokumentet, övriga befinner sig på grön nivå. Där syns skillnaden att de blå eleverna klarar att göra 6-8 frågor vardera, medan de gröna skriver 2-4 frågor. uppfyllelsedokumentet Grundläggande läsförståelse: 5A: Blå nivå: 5 elever, grön nivå: 10 elever, gul nivå: 3 elever, röd nivå: 1 elev 5B: Grön nivå: 8 elever, gul nivå: 10 elever, röd nivå: 1 elev Förmåga att tillämpa läs- och skrivstrategier i varje ämne: 5A: Blå nivå: 5 elever, grön nivå: 6 elever, gul nivå: 7 elever, röd nivå: 1 elev 5B: Grön nivå: 7 elever, gul nivå: 10 elever, röd nivå: 2 elever Grundläggande läsförståelse: 6A: Blå nivå: 10 elever, grön nivå: 7 elever, gul nivå: 2 elever. Röd nivå: 0 elever 6B: Blå nivå: 9 elever, grön nivå: 5 elever, gul nivå:3 elever. Röd nivå: 3 elever Grundläggande läsförståelse: 4A: Blå nivå: 3 elever, grön nivå: 14 elever, gul nivå: 2 elever. Röd nivå: 3 elever 4B: Blå nivå: 6 elever, grön nivå: 11 elever, gul nivå:4 elever. Röd nivå: 2 elever Nationella proven När det gäller de Nationella proven i svenska, åk 6, har eleverna klarat delarna med läsförståelse bra, däremot har många elever haft problem med skrivuppgifter. Matematik Åk 4 23

24 Datum Sidan 24(52) Arbete med problemlösning har varit tvunget att bortprioriteras till förmån för undervisning i svenska, på grund av en begränsad mängd halvklasstimmar. Åk 5 Problemlösning med metoder från Mattelyftet har genomförts under delar av läsåret. Eftersom dessa övningar bäst görs i halvklass och många halvklasstimmar har gått bort i matematik på grund av fr.a. utbildningsdagar för lärare, har det inte blivit utfört i den ursprungligen tänkta omfattningen. Metoden 1-2-alla har genomförts och används även i andra ämnen. Eleverna har visat att de i stor utsträckning ritar bilder, alternativt gör tabeller i samband med problemlösning. Åk 6 Har regelbundet 1 g/v genomfört träning av problemlösning enligt modeller från mattelyftet. Att eleverna blivit vana med denna form att redovisa svar med bilder och tabeller, var även tydligt i de nationella proven i matematik. En stor del av eleverna ritade eller gjorde tabeller i sina redovisningar av svar. Bedömning/Analys Arbetet med att utveckla metoder för att träna läsförståelse ska fortsätta nästa år, då detta är mycket viktigt för eleverna. Det är dessutom lika viktigt att eleverna tränar att utveckla sitt skrivande, då detta är det som de flesta elever haft mest problem med i de nationella proven. Likaså ska arbetet med att utveckla metoder för att träna praktisk matematik och problemlösning fortsätta nästa år, då detta är mycket viktigt för eleverna. I de nationella proven var det problemlösning som var svårast för eleverna, det finns därmed behov av att träna detta. et är i varierande grad uppfyllt i klasserna. i kommande AP I respektive klasser införa evidensbaserade arbetsmetoder, som vi pedagoger har lärt och arbetat med i studiecirkel kring läsförståelse och språkutveckling, införa arbetsmetoder för praktisk matematik och problemlösning, enligt Mattelyftet Arbeta med läsförståelsestrategier och låta dem bli en naturlig del av undervisningen i respektive klass. 24

25 Datum Sidan 25(52) Arbeta med metoder från Mattelyftet och låta dem bli en naturlig del av undervisningen i respektive klass. DLS, lässtandard (åk 4),måluppfyllelsedokument, utvärderingsdokument angående lässtrategier, Nationella prov Fritidshemmet Att barnen får kunskap om: - vad de behöver äta för att må bra. - hur de skall motionera för att må bra. Fritidshemsenkäten och trivselenkäten vt-2015 Genom regelbundna samtal vid frukost/mellanmålssituationer och samlingar. Resultat Stora fritids Fråga 7 på fritidshemsenkäten Får du kunskaper om vilken slags kost som är bra för dig?, Fritidshemsenkäten är graderad mellan är inte alls. 2 är inte så mycket. 3 är ganska mycket. 4 är till fullo. Enkätresultatet visar att: 80 % får mycket bra kunskaper (alternativ 4) 17 % får bra kunskaper(alternativ 3) 3 % får mindre kunskaper om vilken slags kost som är bra för dem (alternativ 1-2). Fråga 8 på fritidshemsenkäten Får du kunskaper om varför det är bra att röra på sig? Fritidshemsenkäten är graderad mellan är inte alls. 2 är inte så mycket. 3 är ganska mycket. 4 är till fullo. Enkätresultatet visar att: 95 % har fått mycket bra kunskaper (alternativ 4) 5 % har fått bra kunskaper om varför det är bra att röra på sig (alternativ 3). Lilla fritids Fråga 7 på fritidshemsenkäten Får du kunskaper om vilken slags kost som är bra för dig?, visar att: 73 % får mycket bra kunskaper (alternativ 4) 18 % får bra kunskaper (alternativ 3) 25

26 Datum Sidan 26(52) 9 % får mindre bra kunskaper om vilken kost som är bra för dem. (alternativ 1-2) Fråga 8 på fritidshemsenkäten Får du kunskaper om varför det är bra att röra på sig? Fritidshemsenkäten är graderad mellan är inte alls. 2 är inte så mycket. 3 är ganska mycket. 4 är till fullo. Enkätresultatet visar att: 87 % har fått mycket bra kunskaper (alternativ 4) 10 % har fått bra kunskaper (alternativ 3) 3 % har fått mindre bra kunskaper om varför det är bra att röra på sig. (alternativ 1-2) Bedömning/Analys Pedagogerna har haft regelbundna samtal om kost och motion vid olika samlingar, måltider och vid fysiska aktiviteter. Samarbete pågår med föreningslivet i kommunen. Enkätsvaren visar att eleverna tycker att de får goda kunskaper om vad de ska äta för att må bra, samt tycker att de får kunskaper om varför det är bra att röra på sig. Vi har en stor och inbjudande skolgård med varierande miljöer som inbjuder till lek och rörelse. Pedagogerna har olika teman med rörelseinspirerande innehåll för att få eleverna aktiva. Fritidshemmet är beläget så att vi promenerar eller cyklar vid tillfällen till olika platser. En till En Alla i skolan Eleverna ska bli nätsmarta. Utvärdering på planeringsdagen vårterminen En gång per vecka, på lärarkonferensen, ska vi ha En till en som en stående punkt där vi vägleder och hjälper varandra. Genom att uppmärksamma alla elever i åk 1-3 om att vara Nätsmart ökar vi elevernas digitala kompetens. Ta idéer från Murgårdsskolans nätsmart - sida och arbeta kontinuerligt med att få eleverna att reflektera över användandet av sociala medier. Resultat Flera storsamlingar med skolans alla elever har genomförts, där temat bland annat varit att vara nätsmart och källkritisk. 26

27 Datum Sidan 27(52) Bedömning/Analys Eleverna har uppmärksammats på att vara nätsmarta genom att de deltagit i de storsamlingar som varit på skolan med temat Nätsmart. Eleverna har också varit på en större samling med samma tema på Folkets Hus, och som pedagoger från Murgårdsskolan höll i tillsammans med kommunens IT-strateg. Förskoleklass i kommande AP Eleverna ska få leka och lära med Ipaden. Filma, fota och redovisa med hjälp av Ipaden. Alla elever ska under läsåret få redovisa en uppgift med hjälp av Ipaden. Åk 1-3 i kommande AP Åk 1 Utveckla formerna för kommunikation med hemmet via datorn Åk Öka elevernas medvetenhet när det gäller att vara nätsmart Enkät i slutet av vt-16 Veckobrevet och elevernas veckovisa utvärdering Arbetsmaterialen: Nätsmart, Mediasmart, Kolla Källan. Åk 4-6 Öka säkerhet hos elever i användandet av olika källor. I samband med redovisning av faktatexter tränar elever att använda källor på rätt sätt alltid ange källa Resultat Ett mer medvetet arbete för att eleverna ska träna källkritik och exempelvis jämföra olika källor börjar i åk 5. I åk 4 har olika texter till viss del diskuterats, men det har inte gjorts något egentligt medvetet arbete. Åk 5 har arbetat mycket under vårterminen med källkritik ur olika former. Det grundläggande arbetsmaterialet har dock inte varit Nätsmarta elever, utan istället Är det sant, som tillhandahålls av UR, och som även länkas till från materialet Nätsmarta elever. 27

28 Datum Sidan 28(52) Då det tänkta måttet Skoltempen inte har genomförts, har istället motsvarande fråga ställts i en intern online-enkät för elever i åk 4-6, Västanbyns skola: När jag ska söka fakta på nätet och ska jämföra olika källor, då känner jag mig: Svarsalternativ: Osäker/ganska säker/säker Åk 4: 36,8 % av eleverna säger sig vara säkra 55,2 % är ganska säkra 7,9 % (3 elever) är osäkra. Åk 5: 35,1 % av eleverna säger sig vara säkra 59,5 % är ganska säkra 5,4 % (2 elever) är osäkra. Åk 6: 60, 6 % av eleverna säger sig vara säkra 39,3 % är ganska säkra. Bedömning/Analys Vi ser en ökad säkerhet hos eleverna över årskurserna, vilket är ett kvitto på att vi arbetar på ett bra sätt. Att så stor del av eleverna i åk 4 känner sig säkra är positivt, men det kan eventuellt finnas vissa felmarginaler, då de inte har arbetat så mycket på en djupare nivå. i kommande AP Öka elevernas säkerhet att avgöra hur tillförlitliga källor är på nätet. I samband med SO/NO-avsnitt genomföra övningar där eleverna får jämföra olika internetkällor, där de tränas att bedöma dessa enligt: Tid (hur pass nyskriven källan är) Tendens (vem som har skrivit källan; neutral eller partisk person) Första -, andra -, eller tredjehandskälla (om källan är ny eller återberättad) Göra ett digitalt test under vt-16, vilket är lika för samtliga årskurser i 4-6. I testet får eleverna uppgifter där de ska ta reda på fakta om någon utvald person/stad/land/händelse. För att göra det ska de jämföra olika, i förväg utvalda, källor. Dessa källor ska kunna graderas i tillförlitlighet. Fritidshemmet Skapa förståelse för olika sociala medier och vad eleverna bör tänka på. 28

29 Datum Sidan 29(52) Fritidshemsenkät. Diskussioner i samband med samlingar och fritidsråd. Arbete med materialet Nätsmarta elever. Resultat Fritidshemsenkäten är graderad mellan är inte alls. 2 är inte så mycket. 3 är ganska mycket. 4 är till fullo. Stora fritids Fråga 6 på fritidshemsenkäten: Får du kunskaper om hur du ska använda datorn på rätt sätt? Enkätresultatet visar: 86% har fått kunskaper till fullo. 10 % har fått ganska mycket kunskaper. 3 % har inte fått så mycket kunskaper. 1 % har inte alls fått kunskaper. 1:a fritids ( Förskoleklass/fritids har valt att inte arbeta med detta mål) Fråga 6 på fritidshemsenkäten: Får du kunskaper om hur du ska använda datorn på rätt sätt? Enkätresultatet visar: 92% har fått kunskaper till fullo. 4 % har fått ganska mycket kunskaper. 2% har inte fått så mycket kunskaper. 2% har inte alls fått kunskaper. Pojkar: 89 har fått kunskaper till fullo. (alternativ 4) 7 % har fått ganska mycket kunskaper. (alternativ 3) 4 % har inte alls fått kunskaper. (alternativ 1-2) Flickor: 95 har fått kunskaper till fullo. (alternativ 4) 5% har inte fått så mycket kunskaper. (alternativ 3) Bedömning /analys Vi har tydliga regler för datoranvändandet men behöver arbeta med nätsmarta elever vid fler tillfällen. i kommande AP Att utveckla de digitala verktygen för de äldre eleverna, i åk