trafik i mälardalen >

Transkript

1 trafik i > 1/2004 En tidning från TiM, ett samarbete mellan SJ och länstrafikbolagen i Mälardalen. mälardalen > > SJ sänker priset > Dubbelt upp i Svealand > Jan trivs på tåg Tåg, buss eller bil? > Om banarbetare i tiden

2 1/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 3 > Dubbelt upp En bättre tidning SJ sänker priserna Välkommen till årets första nummer av TiMtidningen! Som du ser har vi gjort några små förändringar allt för att kunna erbjuda dig som läsare ännu bättre läsning. Vi har valt att göra tidningen lite tjockare, för att få utrymme både att berätta om TiM, informera om våra nyheter och underhålla. Samtidigt övergår vi till fem nummer per år; tre på våren och två på hösten. Detta nummer är späckat med intressanta nyheter för sig som reser med buss och tåg. Vi berättar om de prisförändringar som sker på tågen i Mälardalen och hur det påverkar TiMkorten, och här till höger kan du läsa om var den första dubbeldäckaren i Mälardalen kommer att köras. Att det är både bekvämt och snabbt att resa kollektivt vet både du och jag sedan tidigare. Vi har gjort en resa från Uppsala till Stockholm i bil och jämfört det med buss och tåg. Se resultatet på sidorna 4 8! Jag hoppas att du får en intressant stund tillsammans med detta nummer av TiMtidningen. Mats Wilhelmsson vd, Trafik i Mälardalen tim utges av Trafik i Mälardalen, TiM Spridningsområde Mälardalen Ansvarig utgivare Mats Wilhelmsson Produktion Effektiva Media Tryck Ljungbergs Tryckeri, 2004 Foto sida ett Andreas Wanitzky Redaktionsadress TiM AB Munkgatan Västerås Telefon Hemsida adress infotim@resor.sj.se > Punktligare tåg 2003 Under 2003 kom 92 procent av SJs tåg i tid till slutstationen. Det är en förbättring mot 2002, då punktligheten var 90,4 procent. Inte minst under december visade sig SJs, Banverkets och övriga trafikoperatörers förberedelser inför vintern ha gett goda resultat, då både 2000-tågen, regionaltågen och pendeltågen uppnådde sina mål och förbättrade punktligheten jämfört med föregående år. > SJ tuffar på Lågkonjunktur och sviktande arbetsmarknad medför i allmänhet ett minskat resande. För SJs del stannade minskningen dock endast på 1,5 procent under 2003 jämfört med året dessförinnan. Affärsresorna har blivit något färre medan fritidsresorna har ökat. > Korsordslösning Lösning till korsordet på sidan 12. > Bättre trafikinfo från SJ och Banverket SJ och Banverket, som ansvarar för trafikinformationen på järnvägsstationerna, fördjupar sitt samarbete under våren. I januari inleddes ett gemensamt projekt, som inkluderar en testperiod för hur utrop och skyltning ska ske. Både hur ofta utropen sker och själva innehållet ses över, med målet att göra det så tydligt som möjligt för både kunder och SJs medarbetare. Samarbetet ska till sommaren resultera i enhetliga riktlinjer för hur trafikinformationen ska se ut. En sen februarikväll kom den nya dubbeldäckaren med färja från Tyskland. Svealandsbanan först med dubbeldäckare > Klockan nio på kvällen tisdagen den 3 februari anlände den till Sverige den första av SJ:s nya dubbeldäckare på svensk räls. I höst ska tåget gå i trafik. Och först ut blir sträckan Eskilstuna Stockholm. Det första tågsättet kom med färjan M/S Skåne från Rostock till Trelleborg. Därifrån transporterades det till verkstaden i Hagalund. Här ska tåget testas, injusteras och godkännas av myndigheterna, säger Irja Bäckström, marknadsansvarig på SJ. Därefter inleder vi de första testkörningarna på de svenska spåren. Trafikstarten planeras till efter sommaren, förutsatt att alla tester då är klara och godkända. Först därefter tas beslut om trafikstart något som kommer att ske på Svealandsbanan. Sedan Svealandsbanan invigdes har resandeutvecklingen varit fantastisk, säger Irja Bäckström. Komforten och punktligheten har dock inte alltid motsvarat resenärernas förväntningar, och vi vill nu markera att vi satsar på den här sträckan genom att låta resenärerna här bli först ut på de nya tågen. Detta är nu bara början. Under de närmaste åren kommer 43 nya dubbeldäckare att levereras till SJ från den franska tågtillverkaren Alstom. De nya tågen är snabba, bekväma, miljövänliga och väl anpassade för resenärer med funktionshinder, säger Irja Bäckström. De har en topphastighet på 200 kilometer i timmen och kan bromsa och accelerera på ett mycket effektivt sätt. > Nu sänker SJ priserna på resor i Mälardalen. Den 14 februari genomförde vi stora prissänkningar på enkelbiljetter i andra klass, säger Irja Bäckström, marknadsansvarig på SJ. Samtidigt lanserar vi en generell lågtrafikprissättning under de tider då tågen har ledig kapacitet. Under en tid har vi provat att tillämpa en lågtrafiktaxa kopplad till TiM-kortet, bland annat på sträckan Uppsala Stockholm, säger Irja Bäckström. Nu inför vi lågtrafikpriserna i hela SJ och erbjuder dessa till alla våra resenärer inte bara TiM-kortinnehavare. Lågtrafikpriserna gäller alla enkelbiljetter som köps på SJ Resebutik, i automat eller på Internet. Lågtrafiktaxan gäller klockan och måndag till torsdag, fredag och söndag samt hela lördagen. Skälen till att vi sänker våra priser, i vissa fall med över 30 procent, beror på att vi har gott om lediga platser på tågen under dessa avgångar. Men även på övriga tåg sänks priserna på enkelbiljetter i Mälardalen. För att göra det enklare för resenärerna att köpa biljett minskar SJ samtidigt antalet prisnivåer. Kunden kan köpa sin biljett manuellt över disk, på Internet, med kontokort i TiM-automat eller med TiM-kortet. Tidigare har dessa betalningssätt haft olika taxor. Nu får resenären ett och samma rabatterade pris när hon handlar i automat eller via Internet. Det särskilda TiM-kortpriset försvinner med andra ord den 14 februari. Däremot kan de som reser ofta fortfarande utnyttja den enkelhet som TiMkortets reseprofil min vanligaste resa ger, och på så vis göra resandet lite lättare. Mer om de nya priserna finns att läsa på eller Text: Krister Insulander

3 1/2004> En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 1/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 5 > Svamputflykt Tåg, buss eller bil? Egna bilen eller kollektivt resande? En evigt pågående diskussion där vissa hyllar bilens bekvämlighet medan andra föredrar att slappna av på bussen eller tåget. Vi beslutade att ta reda på hur det egentligen ligger till. Foto: Andreas Wanitzky I vår mycket ovetenskapliga undersökning utgick vi från Norby, ett villaområde i Uppsala där en del stockholmspendlare är bosatta. Målet för vår resa var Stureplan i Stockholm, centrum för många av kontoren i innerstan. Katarina valde att resa med kollektivtrafik: tåg, buss och tunnelbana. Ett månadskort för kombinerad resa med SJ och två länstrafikbolag (TiM) tar henne hela vägen från Svamptorget i Norby till svampen på Stureplan. Krister satte sig samtidigt bakom ratten i sin Hyundai Pony, 1992 års modell, med samma mål: hjärtat av Stockholm. I det här reportaget kan du läsa om deras intryck och upplevelser. >

4 1/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 1/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 7 > Svamputflykt Mörkt och kallt på E4 Uppkopplad och avkopplad på pendeln 07:00 07:04 > onsdag morgon. Svamptorget, Norby i sydvästra Uppsala, en dryg halvmil från Centralstationen. Mörkt. Kallt. Fyra minuter över sju anländer buss nummer 7 punktligt, så Katarina får kliva in i värmen medan jag plockar fram isskrapan. Det tar en stund att få bilen i körbart skick och kylan är påtaglig även i bilen. Det går dock smidigt att komma iväg. Norbyvägen Malma Bergsväg Rosendalsvägen Kungsängsleden; inga trafikstockningar och fem i halv åtta är jag ute på motorvägen mot Stockholm. Ungefär samtidigt börjar solen sakta gå upp och bilen är hyfsat varm. Det är inte längre nödvändigt med mössa och vantar bakom ratten. Ute är det däremot fortfarande rejält kallt. Uppsalas lokalradio berättar om en temperatur på elva minusgrader, och det är snöigt på E4:an. Framför allt är det mycket lössnö som blåser omkring i omkörningsfilen, så jag väljer att stanna i högerfilen där marschhastigheten är ungefär 85 kilometer i timmen. Telefonen ringer, jag ser på displayen att det är från jobbet. Men jag svarar inte. Väglaget är lite obehagligt och mobilprat utan handsfree känns inte helt bekvämt. Märkligt nog sitter jag dessutom precis och lyssnar på en professor som på lokalradion berättar om strålningsriskerna från mobiltelefoner. Klockan passerar jag avfarten till Arlanda. I horisonten ser jag flygplanskropparna avteckna sig mot soluppgången och det är faktiskt riktigt vackert. Trafiken flyter fortfarande väl, men jag har svårt att hitta en fungerande radiostation förmodligen beroende på att bilradion är för gammal och dålig. Men eftersom alternativet är ett av barnens kvarglömda Absolute Kidz så fortsätter jag sökningen. Hittar så småningom rätt på en station som spelar uttjatade hitlåtar, samtidigt som jag närmar mig Upplands Väsby. Nu sjunker hastigheten märkbart. Redan köbildning? Nej, det är bara ett pågående vägarbete och hastigheten är därför sänkt till 70 kilometer i timmen. Trafiken flyter fortfarande bra. För egen del är det dock mer tveksamt behovet av ett toalettbesök börjar bli tämligen påträngande. Här plockar tåget definitivt poäng varken bilen eller motorvägen tillhandahåller några toaletter. En mil norr om Stockholm är det ett tillfälligt stopp i trafiken. Det lossnar efter ett tag, men hastigheten pendlar mellan 30 och 40 kilometer i timmen när vi passerar Järva Krog kvart över åtta. Nu går det sakta, och fortsätter så förbi Haga Norra. Det blir dock aldrig helt stopp i trafiken och är jag framme vid Norrtull. Målet är Stureplan, där många av Stockholms kontor finns samlade. Ska jag köra via Roslagstull eller Sveavägen/Frejgatan? Jag väljer det sistnämnda, det brukar gå snabbast. Ett bra val visar det sig, klockan svänger jag vänster på Karlavägen och när jag svänger in på Grev Turegatan vid halv nio hör jag dagens andra lokalradionyheter denna gång från Stockholm. Paradoxalt nog råkar jag ut för dagens första stopp när jag nästan är framme vid mitt mål en tankbil har parkerat mitt i vägen så jag får backa och köra runt kvarteret är jag till sist framme vid Stureplan, där jag kör ner bilen i garaget och träffar en frysande Katarina vid svampen. Text: Krister Insulander > Många minusgrader ute. Vinkar adjö till Krister som står ute i mörkret med immiga glasögon och viftar bort snön från sin bils vindrutetorkare. Jag sätter mig till rätta på sjuans varma buss som rullar ut från Svamptorget mot centrala Uppsala. Vägen kantas av huttrande bilägare som skrapar frost från framrutorna och ser ut att vilja sparka på något bilen, företrädesvis. I stadstrafiken glider bilarna omkring som tvålar i snömodden, eftersom snöovana förare inte har lärt sig motorbromsa före stopp vid rödljusen. Vissa bilister har blandat ihop blixtlåsprincipen med blixtsnabbprincipen och snön ryker runt stadsjeepar och Volvobilar som fräser om på ytterkant. Hållplats Stadshuset. Brrr. Snabb promenad till Uppsala C och det väntande Intercitytåget med destination Stockholm Central. Intercitytåget avgår mot Stockholm Nästan fullt tåg. Med TiM Period-kortet kan man välja mellan första och andra klass. Tvekan? Nix. Breda säten, lugn och ro. Där ute: ett blått mörker. Iskyla, 15 minusgrader och skarp vind. Trafikstockningar har knölat ihop morgontrafiken vid varje korsning. Här inne: Lågmälda röster och dämpat prassel med tidningar. Gäspningar. Vantar och mössor på borden : Avkoppling för vissa, uppkoppling för andra. Ambitiösa resenärer sitter med datorlocket eller kollegieblocket uppslaget framför sig. Scenariot kan vara jobbigt för den lugnare sortens tågpendlare. Att vara omgiven av aktiva arbetsnarkomaner tar på krafterna Läsa bok kan man alltid göra. En lagom engagerande och intelligent skrift inget verk om politisk extremism och ingen kritikersågad skräproman, alltså. Morgontidningen är den mest okomplicerade läsningen, som tack vare tågresan slipper ligga kvar oläst på köksbordet som ett dåligt samvete. Och vi som äntligen vant oss vid att personer som pratar rakt ut i luften inte är galna utan pratar i handsfree, vi måste nu vänja oss vid att fullt normala människor läser tidningen upp och ner. Så blir det när både sport och ekonomi prompt vill hamna först i nyhetsbilagan. Att resa är att få saker att hända utan att behöva göra ett dugg. Här finns chans till den ultimata vilan, förutsatt att man inte störs av prat- och prasselglada medresenärer. Som kollektivpendlare har man gott om tid att varva upp före jobbet och att varva ner efteråt. Under förflyttningen från skrivbord till köksbord hinner man planera dagen eller summera dagen, kanske påbörja eller avsluta jobb. Eller, som sagt, bara vara. Det är det minsann inte alla som har tid med i dag. Utanför fönstret: Den nymornade huvudstaden i bleka, lysande pasteller. I fickspegeln: Det nymornade nyllet, morgonblekt. Skönt att kunna måla sig utan att behöva använda backspegeln i bilkö och bli tutad på av fel orsak. InterCity-tåget glider in mot perrongen på Centralstationen i Stockholm Jag följer folkmassan som halvspringer i vänstertrafik mot tunnelbanan, drar specialkortet genom spärren och får vänta en minut på tåget mot Östermalmstorg. Ståplats i fullpackad vagn. Sardinvarning. Jo, det skulle gå att lyfta fötterna och följa med strömmen! Glider vidare upp mot den djupfrysta svampen för att möta Krister, som dyker upp knappa tjugo kalla minuter senare. Text: Katarina Ahlfort Slutsatser

5 Fortsättning 1/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 8 > 1/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 9 > Prispengar Från Svamptorget till Svampen Att kollektivtrafiken slog bilen med en dryg kvart denna onsdagsmorgon är lätt att konstatera. Men sedan då? Vilka övriga slutsatser gick att dra? Så här tycker vi: > Kronor och ören Tåg/buss Bil Snabbast Pris* Bekvämlighet Säkerhet Enskildhet Toaletter Temperatur Läsa tidningen Arbeta SMS:a Prata i telefon *Ett månadskort för tåg andra klass samt länstrafiktillägg för Uppsala C och Stockholm C (TiM) kostar kronor. Genom att dividera summan med kvoten 21,67 (genomsnittligt antal arbetsdagar per månad) får vi kostnaden 106 kronor per dag. Om du reser på helgerna bli genomsnittskostnaden förstås lägre. Motsvarande bilresa tur och retur är 15 mil, som vi multiplicerar med en schablonkostnad på 16 kronor. Bilresan kostar då 240 kronor per dag, det vill säga drygt dubbelt så mycket som kollektivtrafikresan. Den nya plastfickan är skräddarsydd för pappersperiodkortet. > Tre nyheter från TiM Bättre kontokortläsare, nya biljetter och en ny plastficka till TiMs periodkort. De är några nyheter som TiM presenterar i vår för att underlätta resandet. TiMs cirka 90 biljettautomater byggs om under våren. Det är den gamla kontokortläsaren som byts ut med en bättre. Den gamla modellen där man stoppade in kortet håller bara för läsningar, sedan är den utsliten, säger Micke Nordh på SJ AB Division Försäljning kortläsningar kan låta mycket, men eftersom kontokort har blivit ett så populärt betalningssätt orkar läsaren inte med. SJ byter därför nu mot den typ av läsare som bland annat finns på parkeringsautomater, där man drar kortet genom läsaren. Den modellen klarar en halv miljon läsningar. I och med bytet blir det också tydligare för resenären var kontokortet ska dras. Den nya läsaren pilottestas i Stockholm och Uppsala i januari. Om testet utfaller väl kommer kortläsaren att införas successivt i resten av Mälardalens TiM-automater. Samtidigt byter TiM-biljetten utseende, säger Micke Nordh. Från och med första mars kommer alla pappersbiljetter i TiM-automater Den nya kortläsaren är enklare och driftsäkrare. och i ombudens säljutrustning ha samma utseende. En tredje nyhet är en ny plastficka för TiMs pappersperiodkort. Den kostar ingenting och finns redan idag att hämta hos alla TiMombud, där även periodkorten säljs. Den gamla plastfickan var en standardmodell, där resenären fick vika ihop kortet för att få plats med det. Eftersom han eller hon fick lov att plocka ut kortet ur fickan varje gång det skulle visas upp blev det väldigt opraktiskt. Därför har vi nu låtit skräddarsy en plastficka för pappersperiodkortet. > SJs inför restidsgaranti Den 15 januari infördes SJs nya restidsgaranti. Om SJ-tåget drabbas av en större försening får kunderna pengarna tillbaka. När vi pratat med våra kunder är det tydligt att de flesta vill att vi fortsätter arbeta med en förbättrad punktlighet och att vi tar vårt ansvar vid försäkringar, säger Jan Forsberg, vd för SJ AB. Med restidsgarantin visar vi att vi prioriterar en god punktlighet. Ersättning betalas ut om tåg med en restid på mindre än en timme är mer än 20 minuter försenat, om tåg med en restid på en till två timmar är över 40 minuter försenat, samt om tåg med en restid på över två timmar är mer än 60 minuter försenat. Kunder som reser med vanlig biljett får ersättning i form av ett värdebevis motsvarande hela biljettpriset. Innehavare av månadskort ersätts med 1/36 av kortets pris, årskort med 1/240 av kortets pris och årspendlarkort med 1/360 av kortets pris. Dessa siffror är beräknade på det genomsnittliga resandet med de olika korten.. > Billigare resor i UL-klubben 25 kronors rabatt på landsbygdstrafikens ungdomskort och extraerbjudanden i 250 butiker. De är några av förmånerna som medlemmarna får i den kundklubb, som Upplands Lokaltrafik UL lanserade för ett knappt år sedan. ULs kundklubb vänder sig i första hand till ungdomar, och den har blivit en succé. Trots att man inte har bedrivit någon aktiv marknadsföring är medlemsantalet uppe i personer. De förmåner som kortet ger är främst riktade mot ungdomar. Men vem som helst kan gå med, säger Björn Hultén på företaget Eurovip, som administrerar ULs kundklubb. Medlemskap i klubben är gratis. Intresserade fyller i en ansökan på eller på papper hos något av ULs försäljningsställen. Eurovip ansvarar sedan för att ett klubbkort skickas direkt hem till den nya medlemmen. Han eller hon betalar då 225 istället för 250 kronor för landsbygdstrafikens ungdomskort och kan ta del av rabatter och extraerbjudanden på 250 företag, varav 150 i Uppsala. Detta är ett allt vanligare sätt att kunna erbjuda förmåner till lojala kunder, säger Björn Hultén. Nu senast har Upsala Nya Tidning valt samma lösning för att premiera sina läsare, och vi har en ständigt ökande efterfrågan.. > Små prishöjningar hos UL Ökade kostnader och mindre anslag. De är huvudskälen till att Upplands Lokaltrafik UL justerar sina priser den första mars. Det är dock fråga om en måttlig prishöjning. När busstrafiken upphandlades i början av nittiotalet lade sig bussbolagen lågt för att konkurrera så lågt att de ofta förlorade pengar. De senaste åren har de därför höjt sina priser med cirka 30 procent. I det läget kan ägarna det vill säga kommuner och landsting skjuta till mer pengar. Andra åtgärder är en översyn av trafiken och höjda priser. UL är inget vinstdrivande företag och verksamheten finansieras till viss del av skattemedel via ägarna, säger vd Helena Leufstadius. För att klara budgeten för 2004 kommer vi också att behöva göra besparingar i trafiken men genom den beslutade prishöjningen kan vi begränsa effekterna av dessa nerdragningar för de flesta av våra resenärer. Prishöjningar och nerdragningar i trafiken är aldrig bra, säger ULs styrelseordförande Agneta Gille. Men när kostnaderna ökar och ägarnas anslag inte räcker är detta nödvändigt. Vi anser dock att den här lösningen är den bästa för våra kunder och länsinvånare. För en arbetspendlare som reser 20 dagar med flerzonskort blir prishöjningen 1 krona per resa, vilket ändå får betraktas som en mycket måttlig kostnadsökning. De biljetter som omfattas av prishöjningen är: flerzonskort 30 dagar, flerzonskort 15 dagar, flerzonskort lågpris, tioresors tätkortskort, tioresors flygbuss samt enkelbiljett grundpris. Övriga kort och biljetter för landsbygdstrafiken kommer att ha ett oförändrat pris. Den genomsnittliga höjningen beräknas därmed till cirka sex procent och ger ungefär fyra miljoner i ökade intäkter under

6 1/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 10 > Tågtider 1/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 11 > Tågtider Pendlarliv Namn: Jan Lekholm Bor: Örebro Yrke: IT-konsultchef Familj: Fru och två söner, 12 och 15 år. Läser just nu på tåget: Sköna bönor fyra principer för att driva företag. Jans dagliga pendlingsschema: Tur: > Cykelfärd (oavsett väderlek) i 20 minuter, från villan i Adolfsberg till Örebro Södra. > InterCity-tåget går till Arboga > Ankomst Arboga (tid för en kvarts kaffepaus). > Tåget mot Stockholm avgår > Ankomst Sundbyberg station klockan > Promenad 15 minuter från Sundbyberg, till Brommakontoret Total tid: (två timmar och trekvart). Retur: > Promenad från kontoret i Bromma till Sundbyberg station. > Tåget till Örebro avgår > Ankomst till Örebro Södra. > Cykelfärd hem, till Adolfsberg Total tid: (två och en halv timme) Total tid tur och retur: 5 timmar och 15 minuter. Halva arbetsdagen på tåg > Tänk dig att pendla fem timmar om dagen. Och att värdesätta resan som ostörd, effektiv arbetstid. Jag kan få ett jobb hemma i Örebro om jag vill, men jag föredrar tågpendlingen, säger Jan Lekholm, konsultchef på IT-företaget Dimension. Jan Lekholms arbetssituation är i första hand uppgiftsstyrd, inte tidsstyrd. Jag sitter inte på kontoret på heltid, men jag jobbar ändå aldrig under 60 timmar i veckan, säger Jan, som både är konsultchef och konsult samt sitter i ledningen för Dimension. Han pendlar drygt fem timmar per dag. Alltså 25 timmar i veckan 100 timmar i månaden. Jag jobbar på tåget. Pendlingen ser jag inte som en belastning. Det är nödvändigt att se positivt på resandet om man ska orka långpendla, säger han. Hemma i Örebro har Jan två tonårssöner och hans fru är biträdande omsorgschef. Att dra upp bopålarna och flytta hela familjen till Stockholm är inte att tänka på och för övrigt ingenting han skulle föredra. Jag har rest mycket i livet det är en livsstil, säger Jan, som har pendlat mellan Örebro och Stockholm sedan Kan man lita på tidtabellerna? Förseningar är så sällsynta numera att de inte utgör något problem. Tågtiderna har hållits jättebra under hela 2003, det hände bara tre gånger på hela året att jag inte kunde ta mig till jobbet på grund av förseningar. Då jobbade jag hemma istället. Tidigare år var det mycket värre, säger han. Om det inte var lokförarstrejk så var det för mycket snö på spåret. SJ var inte lika tillförlitligt som i dag, till exempel var det omöjligt att lägga en kundträff halv tio om man kom in till Stockholm Det kan jag göra i dag. För att slippa irritera sig på trafikstörningar läser han SJs senaste information på Internet varje morgon, för att snabbt ta reda på läget. Många står och väntar på tåg som aldrig kommer. Det har jag aldrig gjort. Det är lätt att hitta information om inställda tåg på nätet. Tvärtom tycker Jan SJ tar på sig alltför mycket ansvar vad gäller småförseningar. Ingen långpendlare upprörs över att tåget kommer tio minuter för sent till Stockholm. Och om man upprörs beror det på den egna dåliga planeringen det är inte SJs fel. Jag tycker att konduktörerna brukar be om ursäkt i onödan, så fort tåget är tre minuter försenat. Minutjakten är onödig, den skapar bara oro. Om man som resenär har så tajt om tid får man skylla sig själv, det är de flesta överens om. Vad ser en långpendlare som viktigast på resan? Att tågvagnen är hel och ren. Att toaletterna fungerar, att stolarna är hela, att det helst finns kaffe. Är det viktigt med mobiltelefonfria vagnar? Nej, resenärerna pratar ju med varann, så även i mobilfria vagnar pågår samtal. Däremot kan ringsignalerna vara påfrestande, men dem kan man ju slå av. Dessutom fungerar mobiltelefonen inte under största delen av resan. Det är skönt att få jobba ostört. Efter många års långpendling till Stockholm vet Jan exakt under vilka sträckor som mobiltelefonerna saknar täckning. Jag brukar le när jag ser folk ta fram mobiltelefonen strax före en tunnel, eftersom de ofelbart genast börja ropa Hallå! Hallå!. Blir tågresan aldrig tråkig? Vi är ett gäng som reser dagligen och vi pratar ofta. Annars sysselsätter jag mig alltid med jobb eller med en bok. Jag gör huvuddelen av jobbets tankearbete på tåget. Det är få förunnat att ha två timmar av lugn och ro varje morgon och eftermiddag. Och pendlingen gör att jag aldrig har arbetsuppgifter kvar att ta itu med hemma. Cykelturen och promenaden till och från tågen ger mig en chans att varva ner, det blir en positiv rutin. Att stressa och springa till och från tåget håller inte i längden. Vad tycker du att SJ bör förbättra? Rutinerna vid vagnbyten borde ses över. Om tåget har gått sönder och en vagn byts ut, så vet inte ens konduktören vart man ska sitta om ens platsnummer inte längre finns på tåget. Men tågpersonalen brukar se till att jag snabbt får en ny plats. De känner igen mig vid det här laget. Hur hinner du med privatlivet när du pendlar fem timmar om dagen? Tiden är konstant man väljer själv vad man fyller den med, säger Jan, som brukar sova vid och kliva upp halv sex varje morgon. På helgerna försöker jag sova längre, men jag väcks av vår ena katt. Den sätter sig först på klockradion så den startar, och därefter på mitt bröst. Det är rätt gulligt. Han har numera släppt fritidsintressena tennis och skytte och tillbringar istället all ledig tid med familjen. Ett par kvällar i veckan åker han med hustru och barn till familjens häst och rider ett par timmar. Och så har vi en sommarstuga sju mil utanför Örebro. Ännu en gräsmatta att hinna klippa? Skogstomt! Stugan är ett av mina andningshål. Att ha andningshål är en förutsättning för att orka jobba så här. Text: Katarina Ahlfort Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

7 1/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 12 > Nutid Realtidsinfo hjälp för synskadade > Buss är numera ett utmärkt resealternativ för de synskadade i Uppsala. Detta tack vare realtidssystemet, som informerar resenärerna om nästa hållplats. Tidigare var det svårt att hålla sig orienterad, säger Ann-Kristin Andersson på Synskadades Riksförbund. I februari 2002 introducerade dåvarande Uppsalabuss, som sedan ett år är en del av Upplands Lokaltrafik UL, ett informationssystem där passagerarna i god tid får höra och se information om nästa hållplats. Systemet bygger på att vi har mätt avståndet mellan hållplatserna, säger ULs trafikchef Peter Eklund. Detta kombineras med GPS-mottagare som visar var bussen befinner sig någonstans och korrigerar informationen varje gång bussens dörrar öppnas. Realtidssystemet används inte bara i bussarna på hållplatserna i centrala Uppsala finns det trafiktavlor som visar avgångstiden för nästa buss, och trafikledningen för stadsbussarna använder informationen i sitt arbete. När systemet utvecklades fanns både bussförarna, trafikledningen och de synskadade med som referensgrupper. UL har hela tiden lyssnat på våra synpunkter, säger Ann-Kristin Andersson. Vi har haft en god kontakt under systemets utveckling och det finns nu på alla bussar som går i stadstrafik. Synskadades Riksförbund vill nu att UL bygger ut systemet så att det omfattar även länstrafiken. Och så kommer också att ske, berättar Peter Eklund: För landsvägsbussarna pågår motsvarande projekt, som beräknas vara färdigt i höst. Då kommer samtliga ULs busslinjer att ha realtidssystemet för sina resenärer. Systemet är också inhandlat av länstrafiken i Luleå, Dalarna och Karlstad. De samarbetar med UL om bland annat service och utvecklingsfrågor. Även SL tillämpar ett liknande system.