PROJEKTBESKRIVNING projekt: Jag + Skogen = Sant producent: Norra Landet Produktion / Konstgödning konstnär/illustratör: Helene Gedda

Transkript

1 PROJEKTBESKRIVNING projekt: Jag + Skogen = Sant producent: Norra Landet Produktion / Konstgödning konstnär/illustratör: Helene Gedda Duved 1991 Jag är på jakt efter konsekvenser av hur jag har tänkt. Konsekvenser av vårt samhälle där användningen av skog är så enkel och självklar. Projektet vill diskutera konselvensen av att ta skogen för given. Frågeställningen är: vem passar att äga skog? och projektet ska bli en bild- och ljudutställning.

2 1.0 BAKGRUND 1.1 Det är hösten Jag har bott i Jämtland hela mitt liv utom några år efter gymnasiet då jag var ifrån på olika håll, mest i Stockholm. Där fick jag boende och jobb delvis på meriten att jag kom från Norrland. När jag kom tillbaka hem insåg jag att jag var en andra generationens invandrare och att jag knappt känner det län där jag har växt upp och som har varit viktigt för min identitet. Att det är en geografisk plats med byar och platser jag knappt kan vid namn, än mindre peka ut på karta. Och jag börjar fundera över mitt sammanhang, hur lite jag sett av Jämtland och varför det är så. Varför vet jag inte vart man plockar hjortron eller hur det ser ut i Bispgården? Varför verkar alla komma från Offerdal och Oviken och ha släkt att fika hos på helgerna? Varför tycker mina föräldrar inte om granar på vår tomt i Duved? Har den urbana normen något med detta att göra?

3 1.2 Ur dessa funderingar kom utställningen Huvudet fullt av skog till, en reflektion över att vara en återvändare utan att veta varför jag återvänder, en diskussion om vem som ska få kalla skogen sin och hur det påverkar att inte ha någon släkt att besöka på en plats du kallar hemma. 1.3 Utställningen visades i Stockholm, Östersund och Sundsvall. Den sistnämnda vernissagen lämnade mig ingen ro. Journalister och skogsintresserade hörde av sig och ville höra min inställning till skog. Vart jag stod på linjen mellan miljöaktivist och skogskapitalist? Det slutade med att jag sökte upp hållbarhetschefen på SCAi Sundsvall för ett samtal om utställningen skulle kunna bli en fortsättning och diskussion tillsammans med dem. Så blev det inte.

4 Istället vände jag blicken mot mitt eget träbeteende, hur jag klär mig i skog och tar naturen för given varje dag. Köper galgar på Ikea, plywood till bord och interiör på Beijers, eldar i kaminen. Blir ledsen när skogsbonden bredvid oss avverkar skogen som jag tänkt på som min egen. Ett beteende och tankerikting av en naturresurs precis likt det tankemönster som man har på SCAs huvudkontor. 1.4 Dessa tankar blev bildutställningen Örat mot marken, berättelsen finns i jorden. En utställning som under sommaren 2014 visades på Byhuset på Rödön och som tillsammans med Huvudet fullt av skog ingår i ett projekt om tre delar. Den tredje delen är Jag + Skogen = Sant.

5 Det är ett projekt som likt Naturskyddsföreningens kampanj #minskog och forskaren Johan Rockström vill lyfta frågan om ekologisk analfabetism. Ett dyrköpt tillstånd jag tror går att synliggöra på fler sätt än genom forskningsrapporter och insändare i affekt. Som går att visualisera genom konsten. Som bor hos de människor, som likt mig själv, haft skog runt sig varje dag i hela sitt liv. Som kapital/resurs, som rekreation, som trä till hus och möbler, som sorg vid stormar och bränder, som något värdefullt att ge vidare till nästa generation GENOMFÖRANDE Jag tänker skapa ett projekt med bild och samtal i fokus. Låta varje bybo bli en del av en helhet som återspeglar hur vi tänker kring skog och handlar med trä som energi. Jag vill under ett år låta skogsberättelser och träanvändade gå hand i hand med en ton som är ärlig och uppriktig och kan säga något om samtiden. Jag vill låta byborna i Skyttmon problematisera skogen och skapa diskussion lokalt, regionalt och nationellt. Jag ser det i tre delar: 2.1 Den första delen är diskussion och samtal. Där får varje person i Skyttmon utrymme att prata om sin syn på skog, utifrån frågorna: vem passar att äga skog? vad är skog idag? hur skulle du vilja att skogen togs om hand? vem passar inte att äga skog? Samtalen kommer att spelas in och bli en del av utställningen. Inför dessa samtal kommer jag att ta hjälp av journalisten Kristina Ernehed.

6 2.2 Den andra delen är bybornas egna skogsdagböcker och mina illusterade kartor. Varje bybo får en 1 hektar fiktiv skog innehållandes 300 skogskubikmeter under fem månader. En blandskog med hög bonitet av tall, gran, löv, blåbärsris och mossa. Därefter kommer vi gemensamt bestämma vad som är förbrukningsvaror av trä. Mellan januari och maj 2015 får sedan varje bybo skriva upp sitt dagliga träanvändande i boken, för att i slutändan kunna se hur mycket av deras 300 skogskubikmeter som förbrukats under femmånader. Anteckningarna och de inspelade samtalen är grunden till utställningens bildmaterial - kartor över de fiktivt avverkade skogsområdena, före och efter. Min utgångspunkt är blyerts och glitter och jag vill skapa ett slags samtida bokmärken. Rita stora original med fem kartor på varje blad, sedan frilägga varje karta utifrån sin form men låta dem hänga ihop på vissa ställen likt en bokmärkeskarta. Jag vill visa att markerna hänger ihop, att byborna tillsammans skapar helheten av att vara en skogsägare. Inspirationen hämtar jag från illustratören Pat Perrys projekt In Alaska, illustratören Nigel Peaks bok In the wild, Jockum Nordströms realism samt mitt eget bokmärkessamlande. Jag tar konstnärligt avstamp i min tavla Det är alltid ett vi. 2.3 Den tredje delen är en sammanfattande skogskrönika av projektet. Ett magasin/bok/häfte med hög konstnärlig ambiton och integritet. Byborna ska själva få binda böckerna med näveromslag, mina kartillustationer ska tryckas och ingå i boken tillsammans med kopierade dagboksanteckningarna, en journal över arbetet i datumform kommer stå som prolog.

7 2.4 Sammantaget blir det en utställning med fokus på bild och inspelade samtal. En plattform som kan berätta något om dem som alltid levt med skogen och som kan spela rollen av guidebok för andra att tänka kring. Hur konst och glesbygd hänger ihop och vad som händer i ett raskt urbaniserat Sverige om vi inte förstår att stad, landsbygd och skog hänger ihop KONSTNÄRLIG VISION Jag ser framför mig att utställningen med kartorna, dagböckerna och skogskrönikan kommer bli ett relevant och samtida verk. Ett konkret exempel på att konsten kan ta vid där många forskningsrapporter sätter punkt. 3.1 För mig handlar projektet Jag + Skogen = Sant mycket om den privata synen på skog. Mitt arbete som konstnär är att göra det till en helhet, se vad det är för tankar och reflektioner som byborna har. Gräva upp och förstå hur skogsägare som ärvt och alltid haft skog tänker, hur och om det påverkar den individuella och kollektiva självbilden och användandet av skog samt om byborna ser sig själva som personer som passar att äga skog.

8 Mitt arbete som illustratör handlar om att utifrån bybornas dagböcker och tankar om skogen skapa kartor över den fiktiva skogen de förbrukar. Att ta ett bildligt grepp om en plats som varken ska vara naturromantiskt eller apokalyptiskt utan norrländskt, samtida och glittrande. Utforska hur handgjort papper, näver, blyerts och glitter kan samarbeta. Illustrera och tänka så att det blir vi som bor i skogen som skapar bilden av oss själva och för diskussionen utifrån det. Jag + Skogen = Sant ser jag som ett projekt och utställning där landsbygd, skog och konst får teckna sin egen berättelse. Där det är den verkligheten som får stå i centrum. Där vi får lyfta frågan om skogen runtomkring oss och ge den namn, betydelse och innehåll. Där vi osäkrar debtten om vems är skogen att äga. Kan skogskrönikor säga något om samtiden? Kan konflikter lösas om vi får ta del av varandras känslor och tankar? Kan det skapa en ny typ av gemenskap och fästpunkter mellan människor? Det tror jag. Bästa hälsningar, Helene Gedda