Kallelse. Sammanträdesdatum Plats Sammanträdesrum Fästningsholmen, plan 4, stadshuset Tid Onsdagen den 3 maj klockan 13:00-17:00

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sammanträdesrum Fästningsholmen, plan 4, stadshuset Tid Onsdagen den 3 maj klockan 13:00-17:00 Ledamöter Johan Holmberg (S) Ordförande Anna Vedin (M) Vice ordförande Mona Haugland (S) Jan Tollesson (L) Knut Nordin (V) Martin Högstedt (UP) Monica Haraldsson (M) Johan Holmberg (S) Ordförande Kajsa Danesjö Sekreterare BILDNINGSUTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Ärenden för information 4 KS2017/0006 Ändring av studieorganisation år 1 på gymnasiet Föredragande: Cristine Lysell Klockan: Antecknas Information från sektorerna 5 Information från sektor bildning och lärande Lägesrapport verksamhet Preliminärantagning gymnasiet Presentation GR:s elevenkät Årssammanställning klagomål Lägesrapport Mathivation Februariprognos (ekonomi) Kriterier övriga föreningsbidrag Uppföljning/dialog Skolriksdagen Antecknas Föredragande: Maria Andersson, Ann Ryström, Cristine Lysell, Anders Nordgren, Håkan Karlsson, Jonatan Bengtsson Klockan: Kaffe klockan BILDNINGSUTSKOTTET

3 Kallelse Sammanträdesdatum Ärenden som stannar i utskottet Ärende 6-17 föredras av Nina Silfverblad klockan KS2017/ Svar på remiss om godkännande som huvudman från Insamlingsstiftelsen Göteborgs fria Waldorfgymnasium, Göteborgs kommun, :788 7 KS2017/ Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skola; Mediegymnasiet Göteborg, :903 8 KS2017/ Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skola; Thorens Business School Göteborg, :887 9 KS2017/ Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skola; JENSEN gymnasium Göteborg, : KS2017/ Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skola; Yrkesgymnasiet Göteborg, : KS2017/ Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skola; Göteborgs fria Waldorfgymnasium, : KS2017/ Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skola; NTI Gymnasiet, : KS2017/ Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skola; Hermods gymnasium Göteborg, : KS2017/ Svar på remiss om godkännande som huvudman från Thoren Innovation School, Göteborgs kommun, : KS2017/ Svar på remiss till Skolinspektionen om godkännande som huvudman från Stiftelsen Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut BILDNINGSUTSKOTTET

4 Kallelse Sammanträdesdatum Ingrid Segerstedts gymnasium, : KS2017/ Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skola; Göteborgs fria Waldorfgymnasium, : KS2017/ Svar på remiss avseende ansökan från Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs universitet, 2017:1045 Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut Ärenden till kommunstyrelsen Ärende föredras av Håkan Karlsson klockan KS2015/ Motionssvar om utbildning för äldre i data Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige 19 KS2015/ Motionssvar om skolmästerskap i fotboll från ungdomsfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige 20 KS2016/ Motionssvar om sittplatsläktare i Oasen Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige 21 KS2016/ Motionssvar om att minska utsläppen av mikroplaster från konstgräsplaner 22 KS2016/ Motionssvar om att slopa fiskekort för Nordre älv 23 KS2016/ Motionssvar om upprättande av ett Idrottsbibliotek 24 KS2016/ Översyn av skolornas organisation Klockan: Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen BILDNINGSUTSKOTTET

5 Kallelse Sammanträdesdatum Ärenden som stannar i utskottet 25 KS2016/ Ändring läsårstider 2017/2018 Föredragande: Maria Andersson Klockan: Enligt förvaltningen Beslut Ärenden för dialog 26 KS2017/ Dialog om hantering bidrag sociala föreningar samt förslag på styrdokument - riktlinje idéburet offentligt partnerskap (IOP) Närvarande: Jonas Arngården Klockan: Antecknas BILDNINGSUTSKOTTET

6 Delegationsbeslut 1(2) Beslutsdatum: Ärende: Ändring i gymnasieorganisationen inom Kungälvs kommun Rektorer Mimers Hus Gymnasium Diarienummer: KS2017/ Handläggare: Lars Berfenhag Ändring av studieorganisation år 1 på gymnasiet Beslut om ändring av studieorganisation genom justering av antal platser för år 1 på gymnasieskolan/gymnasiesärskolan under tiden januari september kan ske genom delegationsbeslut av verksamhetschefen för gymnasiet med stöd av delegeringsordningen för kommunstyrelsen, , punkt F20. Kungälvs kommun fattar innan årsskiftet varje år beslut om en preliminär organisation avseende program, inriktningar och antal platser för Mimers Hus Gymnasium åk 1 inför kommande läsår. Detta anmäls till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) inför antagningsarbetet. I samråd med rektorerna inom Mimers Hus Gymnasium ändras platserna för år /18 enligt följande: BA Bygg- och anläggningsprogrammet från 32 till 28 BA Lärling, Husbyggnad från 2 till 10 BA Lärling, Mark och anläggning från 1 till 2 EK Ekonomiprogrammet från 64 till 96 RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet från 16 till 0 RL Lärling, Kök och servering från 2 till 0 SA Samhällsvetenskapsprogrammet från 64 till 80 IMYRKBF Yrkesintroduktion Barn- och fritid från 7 till 0 IMYRKFT Yrkesintroduktion Fordon från 6 till 10 IMYRKIN Yrkesintroduktion Industri från 2 till 10 IMYRKVO Yrkesintroduktion Vård från 7 till 10 BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset, Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

7 Kungälv den 7 april 2017 Cristine Lysell verksamhetschef Expedieras till: Rektor Ragnar Hartelius, Carl Egeberg, Magnus Haglund, Lars-Ove Karlsson, Johan Lindh, Mimers Hus Gymnasium För kännedom till: GR Utbildning, Gymnasieantagningen, Box 5073, Göteborg

8 Delegationsbeslut 1(1) Handläggarens namn Lars Berfenhag Ändring av studieorganisation år 1 på gymnasiet (KS 2017/0006) Beslut om ändring av studieorganisation genom justering av antal platser för år 1 på gymnasieskolan/gymnasiesärskolan under tiden januari september kan ske genom delegationsbeslut av verksamhetschefen för gymnasiet med stöd av delegeringsordningen för kommunstyrelsen, , punkt F20. Kungälvs kommun fattar innan årsskiftet varje år beslut om en preliminär organisation avseende program, inriktningar och antal platser för Mimers Hus Gymnasium åk 1 inför kommande läsår. Detta anmäls till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) inför antagningsarbetet. I samråd med rektorerna inom Mimers Hus Gymnasium ändras platserna för år /18 enligt följande: BA Bygg- och anläggningsprogrammet från 32 till 28 BA Lärling, Husbyggnad från 2 till 10 BA Lärling, Mark och anläggning från 1 till 2 EK Ekonomiprogrammet från 64 till 96 RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet från 16 till 0 RL Lärling, Kök och servering från 2 till 0 SA Samhällsvetenskapsprogrammet från 64 till 80 IMYRKBF Yrkesintroduktion Barn- och fritid från 7 till 0 IMYRKFT Yrkesintroduktion Fordon från 6 till 10 IMYRKIN Yrkesintroduktion Industri från 2 till 10 IMYRKVO Yrkesintroduktion Vård från 7 till 10 Kungälv den 7 april 2017 Cristine Lysell verksamhetschef Expedieras till: Rektor Ragnar Hartelius, Carl Egeberg, Magnus Haglund, Lars-Ove Karlsson, Johan Lindh, Mimers Hus Gymnasium För kännedom till: GR Utbildning, Gymnasieantagningen, Box 5073, Göteborg SKOLA ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

9 Tjänsteskrivelse 1(3) 6 Handläggarens namn Nina Silfverblad Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skolor, :788 Dnr KS2017/ Sammanfattning Skolinspektionen har gett Kungälvs kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan från Insamlingsstiftelsen Göteborgs fria Waldorfgymnasium om en särskild variant av gymnasieutbildning vid den fristående Gymnasieskolan Göteborgs fria Waldorfgymnasium i Göteborgs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Utökningen av antalet platser kommer varken att bredda eller komplettera utbildningsutbudet i regionen. Förvaltningen bedömer att utökningen främst får negativa konsekvenser för kommunens organisation eftersom det försvårarar möjligheten att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning på befintliga skolor. Förvaltningen föreslår att tjänsteutlåtandet antas som kommunens yttrande. Bakgrund Insamlingsstiftelsen Göteborgs fria Waldorfgymnasium har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en särskild variant av gymnasieutbildning vid den fristående gymnasieskolan Göteborgs fria Waldorfgymnasium i Göteborgs kommun 2018/2019. Skolinspektionen (dnr :788) har berett Kungälvs kommun tillfälle att senast den 12 maj yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoletableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten. Skolan planerar att erbjuda naturvetenskapliga programmet med en estetisk variant. Vid skolans start höstterminen 2018 kommer 20 elever erbjudas plats vid programmet. Beräknad elevprognos till 2020 är ca 120 elevplatser. Mimers Hus Gymnasium i Kungälvs kommun erbjuder Naturvetenskapsprogrammet med möjlighet att välja estetiska kurser. Kungälvs kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår därmed i GR samverkansavtal för utbildningar i gymnasiet. Syftet med samarbetet är att erbjuda regionens ungdomar ett brett utbud av utbildningar samt att så många elever som möjligt ska få möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Det innebär också att Kungälvs kommun i stor utsträckning påverkas av andel lediga platser i hela regionen och befolkningsprognosen i regionen totalt. Utöver samverkansavtalet inom GR har Kungälvs kommun ett samverkansavtal med Västra Götalands Regionen för naturbruksutbildningar SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

10 2(3) Befolkningsprognos antal 16-åringar År Antal åringar Efter en tid av minskade elevkullar i gymnasieskolan, förväntas antal 16-åringar i kommunen att öka. Utifrån befolkningsprognosen ser vi att antalet 16-åringar kommer att öka i antal under nästkommande fem år. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att nyetableringen innebär att befintlig verksamhet kommer att få det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning. Utökningen innebär att konkurrensen om eleverna ökar. En utökning av antalet platser kommer inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Behovet av fler platser på grund av ett ökat antal 16-åringar bedöms kunna tillgodoses inom befintlig verksamhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ingen av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms vara relevanta i ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Ett stort utbud av skolor, såväl kommunala som fristående, ger goda valmöjligheter. Utökningen av antalet platser kommer däremot inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Den ökade konkurrensen om platserna innebär att utbildningar på kommunen gymnasieskola på sikt kan tvingas lägga ner vilket betyder att möjligheten för en elev att välja en skola i sitt närområde kan försämras. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Valfriheten och möjligheten att välja skola omfattar alla elever. Det finns inget i ansökan som tyder på att huvudmannen inte skulle erbjuda en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Teknisk bedömning/genomförandeplan Insamlingsstiftelsen Göteborgs fria Waldorfgymnasium planerar att starta sin verksamhet läsåret 2018/2019. Juridisk bedömning Enligt Kommunstyrelsens delegationsordning (F3) har Bildningsutskottet delegation för ärende som rör yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild elev. Kungälvs kommun ges möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följer för den del av skolväsendet som anordnas av den kommunala verksamheten. Ekonomisk bedömning Möjligheten för befintliga skolor att bedriva en kostnadseffektiv undervisning minskar genom nyetableringen.

11 3(3) Förslag till beslut Tjänsteutlåtandet överlämnas som kommunens yttrande som svar på remissen från Skolinspektionen. Maria Andersson Sektorchef skola Cristine Lysell Verksamhetschef Expedieras till: Skolinspektionen Registrator Box Stockholm Göteborgs Regionen Box Göteborg För kännedom till:

12 Sökande till läsår Mimers Hus gymnasium Program Antal sökande behöriga första hand Antal platser Barn- och fritidsprogrammet BF 9 26 Bygg- och anläggningsprogrammet BA Ekonomiprogrammet EK El- och energiprogrammet EE Estetiska programmet ES 8 48 Fordons- och transportprogrammet FT Handels- och administrationsprogrammet HA Industritekniska programmet IN 4 16 Naturvetenskapsprogrammet NA Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL 1 18 Samhällsvetenskapsprogrammet SA Teknikprogrammet TE Vård- och omsorgsprogrammet VO Individuella program IAIND 0 7 Programmet för estetiska verksamheter EVEST 0 12 Programmet för fastighet, anläggning och 0 10 byggnation FAFAS Programmet för hotell, restaurang och bageri 0 3 HRHOT Programmet för hälsa, vård och omsorg HOHAL 0 2 Programmet för samhälle, natur och språk SNSAM 0 10 Total

13 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Nina Silfverblad Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skolor, :903 Dnr KS2017/ Sammanfattning Skolinspektionen har gett Kungälvs kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan från Nordens teknikerinstitut AB om utökning av befintlig fristående gymnasieskola vid Mediegymnasiet Göteborg i Göteborgs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Utökningen av antalet platser kommer varken att bredda eller komplettera utbildningsutbudet i regionen. Förvaltningen bedömer att utökningen främst får negativa konsekvenser för kommunens organisation eftersom det försvårarar möjligheten att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning på befintliga skolor. Förvaltningen föreslår att tjänsteutlåtandet antas som kommunens yttrande. Bakgrund Nordens teknikerinstitut AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående vid Mediegymnasiet Göteborg i Göteborgs kommun 2018/2019. Skolinspektionen (dnr :903) har berett Kungälvs kommun tillfälle att senast den 12 maj yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoletableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten. Skolan planerar att erbjuda naturvetenskapligaprogrammet med inriktning naturvetenskap och samhälle och planerar att ha totalt 72 elevplatser vid en fullt utbyggd verksamhet Mimers Hus Gymnasium i Kungälvs kommun erbjuder Naturvetenskapsprogrammet. Kungälvs kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår därmed i GR samverkansavtal för utbildningar i gymnasiet. Syftet med samarbetet är att erbjuda regionens ungdomar ett brett utbud av utbildningar samt att så många elever som möjligt ska få möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Det innebär också att Kungälvs kommun i stor utsträckning påverkas av andel lediga platser i hela regionen och befolkningsprognosen i regionen totalt. Utöver samverkansavtalet inom GR har Kungälvs kommun ett samverkansavtal med Västra Götalands Regionen för naturbruksutbildningar. SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

14 2(3) Befolkningsprognos antal 16-åringar År Antal åringar Efter en tid av minskade elevkullar i gymnasieskolan, förväntas antal 16-åringar i kommunen att öka. Utifrån befolkningsprognosen ser vi att antalet 16-åringar kommer att öka i antal under nästkommande fem år. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att nyetableringen innebär att befintlig verksamhet kommer att få det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning. Utökningen innebär att konkurrensen om eleverna ökar. En utökning av antalet platser kommer inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Behovet av fler platser på grund av ett ökat antal 16-åringar bedöms kunna tillgodoses inom befintlig verksamhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ingen av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms vara relevanta i ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Ett stort utbud av skolor, såväl kommunala som fristående, ger goda valmöjligheter. Utökningen av antalet platser kommer däremot inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Den ökade konkurrensen om platserna innebär att utbildningar på kommunen gymnasieskola på sikt kan tvingas lägga ner vilket betyder att möjligheten för en elev att välja en skola i sitt närområde kan försämras. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Valfriheten och möjligheten att välja skola omfattar alla elever. Det finns inget i ansökan som tyder på att huvudmannen inte skulle erbjuda en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Teknisk bedömning/genomförandeplan Nordens teknikerinstitut AB planerar att starta sin verksamhet läsåret 2018/2019. Juridisk bedömning Enligt Kommunstyrelsens delegationsordning (F3) har Bildningsutskottet delegation för ärende som rör yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild elev. Kungälvs kommun ges möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följer för den del av skolväsendet som anordnas av den kommunala verksamheten.

15 3(3) Ekonomisk bedömning Möjligheten för befintliga skolor att bedriva en kostnadseffektiv undervisning minskar genom nyetableringen. Förslag till beslut Tjänsteutlåtandet överlämnas som kommunens yttrande som svar på remissen från Skolinspektionen. Maria Andersson Sektorchef skola Cristine Lysell Verksamhetschef Expedieras till: Skolinspektionen Registrator Box Stockholm onen.se Göteborgs Regionen Box Göteborg För kännedom till:

17 Tjänsteskrivelse 1(3) 8 Handläggarens namn Nina Silfverblad Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skolor, :887 Dnr Ks2017/ Sammanfattning Skolinspektionen har gett Kungälvs kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan från ThorenGruppen AB för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Thorens Business School Göteborg i Göteborgs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Utökningen av antalet platser kommer varken att bredda eller komplettera utbildningsutbudet i regionen. Förvaltningen bedömer att utökningen främst får negativa konsekvenser för kommunens organisation eftersom det försvårarar möjligheten att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning på befintliga skolor. Förvaltningen föreslår att tjänsteutlåtandet antas som kommunens yttrande. Bakgrund ThorenGruppen AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av befintlig fristående gymnasieskola vid Thorens Business School Göteborg i Göteborgs kommun 2018/2019. Skolinspektionen (dnr ) har berett Kungälvs kommun tillfälle att senast den 12 maj yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoletableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten. Skolan planerar att erbjuda utbildning inom Hotell- och turistprogrammet med olika inriktningar med totalt 150 platser år vid full utbyggnad 2020 Program Inriktning Hotell- och turistprogrammet Hotell och konferens Hotell-och turistprogrammet Turism och resor Handels- och administrationsprogrammet Administrativ service Handels- och administrationsprogrammet Handel och service Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap Mimers Hus Gymnasium i Kungälvs kommun erbjuder Samhällsvetenskapsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet. Stenungsunds kommun som ingår i GR erbjuder Hotell- och turistprogrammet. Kungälvs kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår därmed i GR samverkansavtal för utbildningar i gymnasiet. Syftet med samarbetet är att erbjuda regionens ungdomar ett brett utbud av utbildningar samt att så många elever som möjligt ska få möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Det innebär också att Kungälvs kommun i stor utsträckning påverkas av andel lediga platser i hela regionen och befolkningsprognosen i regionen totalt. SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

18 2(3) Utöver samverkansavtalet inom GR har Kungälvs kommun ett samverkansavtal med Västra Götalands Regionen för naturbruksutbildningar. Befolkningsprognos antal 16-åringar År Antal åringar Efter en tid av minskade elevkullar i gymnasieskolan, förväntas antal 16-åringar i kommunen att öka. Utifrån befolkningsprognosen ser vi att antalet 16-åringar kommer att öka i antal under nästkommande fem år. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att nyetableringen innebär att befintlig verksamhet kommer att få det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning. Utökningen innebär att konkurrensen om eleverna ökar. En utökning av antalet platser kommer inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Behovet av fler platser på grund av ett ökat antal 16-åringar bedöms kunna tillgodoses inom befintlig verksamhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ingen av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms vara relevanta i ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Ett stort utbud av skolor, såväl kommunala som fristående, ger goda valmöjligheter. Utökningen av antalet platser kommer däremot inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Den ökade konkurrensen om platserna innebär att utbildningar på kommunen gymnasieskola på sikt kan tvingas lägga ner vilket betyder att möjligheten för en elev att välja en skola i sitt närområde kan försämras. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Valfriheten och möjligheten att välja skola omfattar alla elever. Det finns inget i ansökan som tyder på att huvudmannen inte skulle erbjuda en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Teknisk bedömning/genomförandeplan ThorenGruppen AB planerar att starta sin verksamhet läsåret 2018/2019. Juridisk bedömning Enligt Kommunstyrelsens delegationsordning (F3) har Bildningsutskottet delegation för ärende som rör yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild elev. Kungälvs kommun ges möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följer för den del av skolväsendet som anordnas av den kommunala verksamheten.

19 3(3) Ekonomisk bedömning Möjligheten för befintliga skolor att bedriva en kostnadseffektiv undervisning minskar genom nyetableringen. Förslag till beslut Tjänsteutlåtandet överlämnas som kommunens yttrande som svar på remissen från Skolinspektionen. Maria Andersson Sektorchef skola Cristine Lysell Verksamhetschef Expedieras till: Skolinspektionen Registrator Box Stockholm onen.se Göteborgs Regionen Box Göteborg För kännedom till:

21 Tjänsteskrivelse 1(3) 9 Handläggarens namn Nina Silfverblad Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skolor, :1052 Dnr KS 2017/0334 Sammanfattning Skolinspektionen har gett Kungälvs kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan från JENSEN education college AB om en utökning av en befintlig fristående Gymnasieskolan vid JENSEN gymnasium Göteborg i Göteborgs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Utökningen av antalet platser kommer varken att bredda eller komplettera utbildningsutbudet i regionen. Förvaltningen bedömer att utökningen främst får negativa konsekvenser för kommunens organisation eftersom det försvårarar möjligheten att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning på befintliga skolor. Förvaltningen föreslår att tjänsteutlåtandet antas som kommunens yttrande. Bakgrund JENSEN education college AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid JENSEN gymnasium Göteborg i Göteborgs kommun 2018/2019. Skolinspektionen (dnr :1052) har berett Kungälvs kommun tillfälle att senast den 12 maj yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoletableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten. Skolan planerar att erbjuda Teknikprogrammet med inriktning Informations- och medieteknik med ca 96 elevplatser vid en full utbyggnad år Mimers Hus Gymnasium i Kungälvs kommun erbjuder Teknikprogrammet. Kungälvs kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår därmed i GR samverkansavtal för utbildningar i gymnasiet. Syftet med samarbetet är att erbjuda regionens ungdomar ett brett utbud av utbildningar samt att så många elever som möjligt ska få möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Det innebär också att Kungälvs kommun i stor utsträckning påverkas av andel lediga platser i hela regionen och befolkningsprognosen i regionen totalt. Utöver samverkansavtalet inom GR har Kungälvs kommun ett samverkansavtal med Västra Götalands Regionen för naturbruksutbildningar. SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

22 2(3) Befolkningsprognos antal 16-åringar År Antal åringar Efter en tid av minskade elevkullar i gymnasieskolan, förväntas antal 16-åringar i kommunen att öka. Utifrån befolkningsprognosen ser vi att antalet 16-åringar kommer att öka i antal under nästkommande fem år. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att nyetableringen innebär att befintlig verksamhet kommer att få det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning. Utökningen innebär att konkurrensen om eleverna ökar. En utökning av antalet platser kommer inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Behovet av fler platser på grund av ett ökat antal 16-åringar bedöms kunna tillgodoses inom befintlig verksamhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ingen av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms vara relevanta i ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Ett stort utbud av skolor, såväl kommunala som fristående, ger goda valmöjligheter. Utökningen av antalet platser kommer däremot inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Den ökade konkurrensen om platserna innebär att utbildningar på kommunen gymnasieskola på sikt kan tvingas lägga ner vilket betyder att möjligheten för en elev att välja en skola i sitt närområde kan försämras. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Valfriheten och möjligheten att välja skola omfattar alla elever. Det finns inget i ansökan som tyder på att huvudmannen inte skulle erbjuda en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Teknisk bedömning/genomförandeplan JENSEN education college AB planerar att starta sin verksamhet läsåret 2018/2019. Juridisk bedömning Enligt Kommunstyrelsens delegationsordning (F3) har Bildningsutskottet delegation för ärende som rör yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild elev. Kungälvs kommun ges möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följer för den del av skolväsendet som anordnas av den kommunala verksamheten. Ekonomisk bedömning Möjligheten för befintliga skolor att bedriva en kostnadseffektiv undervisning minskar genom nyetableringen.

25 Tjänsteskrivelse 1(3) 10 Handläggarens namn Nina Silfverblad Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skolor, :853 Dnr KS2017/ Sammanfattning Skolinspektionen har gett Kungälvs kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan från ThorenGruppen AB för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Yrkesgymnasiet Göteborg i Göteborgs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Utökningen av antalet platser kommer varken att bredda eller komplettera utbildningsutbudet i regionen. Förvaltningen bedömer att utökningen främst får negativa konsekvenser för kommunens organisation eftersom det försvårarar möjligheten att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning på befintliga skolor. Förvaltningen föreslår att tjänsteutlåtandet antas som kommunens yttrande. Bakgrund ThorenGruppe AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av befintlig fristående gymnasieskola vid Yrkesgymnasiet Göteborg i Göteborgs kommun 2018/2019. Skolinspektionen (dnr ) har berett Kungälvs kommun tillfälle att senast den 12 maj yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoletableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten. Skolan planerar att erbjuda följande utbildning Barn- och fritidsprogrammet samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Antal elever kommer vara 42 år Program Inriktning Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa Barn- och fritidsprogrammet Pedagogiskt arbete Restaurang- och livsmedelsprogrammet Kök och servering Mimers Hus Gymnasium i Kungälvs kommun erbjuder Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Kungälvs kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår därmed i GR samverkansavtal för utbildningar i gymnasiet. Syftet med samarbetet är att erbjuda regionens ungdomar ett brett utbud av utbildningar samt att så många elever som möjligt ska få möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Det innebär också att Kungälvs kommun i stor utsträckning påverkas av andel lediga platser i hela regionen och befolkningsprognosen i regionen totalt. Utöver samverkansavtalet inom GR har Kungälvs kommun ett samverkansavtal med Västra Götalands Regionen för naturbruksutbildningar. SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

26 2(3) Befolkningsprognos antal 16-åringar År Antal åringar Efter en tid av minskade elevkullar i gymnasieskolan, förväntas antal 16-åringar i kommunen att öka. Utifrån befolkningsprognosen ser vi att antalet 16-åringar kommer att öka i antal under nästkommande fem år. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att nyetableringen innebär att befintlig verksamhet kommer att få det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning. Utökningen innebär att konkurrensen om eleverna ökar. En utökning av antalet platser kommer inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Behovet av fler platser på grund av ett ökat antal 16-åringar bedöms kunna tillgodoses inom befintlig verksamhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ingen av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms vara relevanta i ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Ett stort utbud av skolor, såväl kommunala som fristående, ger goda valmöjligheter. Utökningen av antalet platser kommer däremot inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Den ökade konkurrensen om platserna innebär att utbildningar på kommunen gymnasieskola på sikt kan tvingas lägga ner vilket betyder att möjligheten för en elev att välja en skola i sitt närområde kan försämras. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Valfriheten och möjligheten att välja skola omfattar alla elever. Det finns inget i ansökan som tyder på att huvudmannen inte skulle erbjuda en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Teknisk bedömning/genomförandeplan ThorenGruppen AB planerar att starta sin verksamhet läsåret 2018/2019. Juridisk bedömning Enligt Kommunstyrelsens delegationsordning (F3) har Bildningsutskottet delegation för ärende som rör yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild elev. Kungälvs kommun ges möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följer för den del av skolväsendet som anordnas av den kommunala verksamheten.

27 3(3) Ekonomisk bedömning Möjligheten för befintliga skolor att bedriva en kostnadseffektiv undervisning minskar genom nyetableringen. Förslag till beslut Tjänsteutlåtandet överlämnas som kommunens yttrande som svar på remissen från Skolinspektionen. Maria Andersson Sektorchef skola Cristine Lysell Verksamhetschef Expedieras till: Skolinspektionen Registrator Box Stockholm Göteborgs Regionen Box Göteborg För kännedom till:

29 Tjänsteskrivelse 1(3) 11 Handläggarens namn Nina Silfverblad Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skolor, :789 Dnr KS2017/0374 Sammanfattning Skolinspektionen har gett Kungälvs kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan från Insamlingsstiftelsen Göteborgs fria Waldorfgymnasium om en särskild variant av gymnasieutbildning vid den fristående Gymnasieskolan Göteborgs fria Waldorfgymnasium i Göteborgs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Utökningen av antalet platser kommer varken att bredda eller komplettera utbildningsutbudet i regionen. Förvaltningen bedömer att utökningen främst får negativa konsekvenser för kommunens organisation eftersom det försvårarar möjligheten att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning på befintliga skolor. Förvaltningen föreslår att tjänsteutlåtandet antas som kommunens yttrande. Bakgrund Insamlingsstiftelsen Göteborgs fria Waldorfgymnasium har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en särskild variant av gymnasieutbildning vid den fristående gymnasieskolan Göteborgs fria Waldorfgymnasium i Göteborgs kommun 2018/2019. Skolinspektionen (dnr :789) har berett Kungälvs kommun tillfälle att senast den 12 maj yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoletableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten. Skolan planerar att erbjuda Samhällsvetenskapligaprogrammet med estetisk inriktning och planerar att ta emot 20 elever höstterminen Beräknad elevprognos vid fullt utbyggd verksamhet 2020 är ca 120 elever. Mimers Hus Gymnasium i Kungälvs kommun erbjuder Samhällsvetenskapsprogrammet med möjlighet att välja estetiska kurser. Kungälvs kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår därmed i GR samverkansavtal för utbildningar i gymnasiet. Syftet med samarbetet är att erbjuda regionens ungdomar ett brett utbud av utbildningar samt att så många elever som möjligt ska få möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Det innebär också att Kungälvs kommun i stor utsträckning påverkas av andel lediga platser i hela regionen och befolkningsprognosen i regionen totalt. Utöver samverkansavtalet inom GR har Kungälvs kommun ett samverkansavtal med Västra Götalands Regionen för naturbruksutbildningar. SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

30 2(3) Befolkningsprognos antal 16-åringar År Antal åringar Efter en period av minskade elevkullar i gymnasieskolan, förväntas antal 16-åringar i kommunen att öka. Utifrån befolkningsprognosen ser vi att antalet 16-åringar kommer att öka i antal under nästkommande fem år. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att nyetableringen innebär att befintlig verksamhet kommer att få det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning. Utökningen innebär att konkurrensen om eleverna ökar. En utökning av antalet platser kommer inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Behovet av fler platser på grund av ett ökat antal 16-åringar bedöms kunna tillgodoses inom befintlig verksamhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ingen av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms vara relevanta i ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Ett stort utbud av skolor, såväl kommunala som fristående, ger goda valmöjligheter. Utökningen av antalet platser kommer däremot inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Den ökade konkurrensen om platserna innebär att utbildningar på kommunen gymnasieskola på sikt kan tvingas lägga ner vilket betyder att möjligheten för en elev att välja en skola i sitt närområde kan försämras. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Valfriheten och möjligheten att välja skola omfattar alla elever. Det finns inget i ansökan som tyder på att huvudmannen inte skulle erbjuda en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Teknisk bedömning/genomförandeplan Insamlingsstiftelsen Göteborgs fria Waldorfgymnasium planerar att starta sin verksamhet läsåret 2018/2019. Juridisk bedömning Enligt Kommunstyrelsens delegationsordning (F3) har Bildningsutskottet delegation för ärende som rör yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild elev. Kungälvs kommun ges möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna 3(3) bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följer för den del av skolväsendet som anordnas av den kommunala verksamheten.

33 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Nina Silfverblad Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skolor, :902 Dnr KS2017/0373 Sammanfattning Skolinspektionen har gett Kungälvs kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan från Nordens teknikerinstitut AB om en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid NTI gymnasiet i Göteborgs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Utökningen av antalet platser kommer varken att bredda eller komplettera utbildningsutbudet i regionen. Förvaltningen bedömer att utökningen främst får negativa konsekvenser för kommunens organisation eftersom det försvårarar möjligheten att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning på befintliga skolor. Förvaltningen föreslår att tjänsteutlåtandet antas som kommunens yttrande. Bakgrund Nordens teknikerinstitut AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av befintlig fristående gymnasieskola vid NTI gymnasiet Göteborg i Göteborgs kommun 2018/2019. Skolinspektionen (dnr :902) har berett Kungälvs kommun tillfälle att senast den 12 maj yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoletableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten. Skolan planerar att erbjuda samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap och planerar att ha totalt 72 elevplatser vid en full utbyggnad år Mimers Hus Gymnasium i Kungälvs kommun erbjuder Naturvetenskapsprogrammet. Kungälvs kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår därmed i GR samverkansavtal för utbildningar i gymnasiet. Syftet med samarbetet är att erbjuda regionens ungdomar ett brett utbud av utbildningar samt att så många elever som möjligt ska få möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Det innebär också att Kungälvs kommun i stor utsträckning påverkas av andel lediga platser i hela regionen och befolkningsprognosen i regionen totalt. Utöver samverkansavtalet inom GR har Kungälvs kommun ett samverkansavtal med Västra Götalands Regionen för naturbruksutbildningar. SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

34 2(3) Befolkningsprognos antal 16-åringar År Antal åringar Efter en period av minskade elevkullar i gymnasieskolan, förväntas antal 16-åringar i kommunen att öka. Utifrån befolkningsprognosen ser vi att antalet 16-åringar kommer att öka i antal under nästkommande fem år. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att nyetableringen innebär att befintlig verksamhet kommer att få det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning. Utökningen innebär att konkurrensen om eleverna ökar. En utökning av antalet platser kommer inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Behovet av fler platser på grund av ett ökat antal 16-åringar bedöms kunna tillgodoses inom befintlig verksamhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ingen av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms vara relevanta i ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Ett stort utbud av skolor, såväl kommunala som fristående, ger goda valmöjligheter. Utökningen av antalet platser kommer däremot inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Den ökade konkurrensen om platserna innebär att utbildningar på kommunen gymnasieskola på sikt kan tvingas lägga ner vilket betyder att möjligheten för en elev att välja en skola i sitt närområde kan försämras. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Valfriheten och möjligheten att välja skola omfattar alla elever. Det finns inget i ansökan som tyder på att huvudmannen inte skulle erbjuda en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Teknisk bedömning/genomförandeplan Nordens teknikerinstitut AB planerar att starta sin verksamhet läsåret 2018/2019. Juridisk bedömning Enligt Kommunstyrelsens delegationsordning (F3) har Bildningsutskottet delegation för ärende som rör yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild elev. Kungälvs kommun ges möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följer för den del av skolväsendet som anordnas av den kommunala verksamheten. Ekonomisk bedömning Möjligheten för befintliga skolor att bedriva en kostnadseffektiv undervisning minskar genom nyetableringen.

37 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Nina Silfverblad Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skolor, :824 Dnr KS2017/0313 Sammanfattning Skolinspektionen har gett Kungälvs kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan från Hermods gymnasium AB om en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Hermods gymnasium Göteborg i Göteborgs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Utökningen av antalet platser kommer varken att bredda eller komplettera utbildningsutbudet i regionen. Förvaltningen bedömer att utökningen främst får negativa konsekvenser för kommunens organisation eftersom det försvårarar möjligheten att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning på befintliga skolor. Förvaltningen föreslår att tjänsteutlåtandet antas som kommunens yttrande. Bakgrund Hermods gymnasium AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Hermonds gymnasium Göteborg i Göteborgs kommun 2018/2019. Skolinspektionen (dnr :824) har berett Kungälvs kommun tillfälle att senast den 12 maj yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoletableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten. Skolan planerar att erbjuda utbildning i naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap och samhälle, med ca 30 elevplatser vid en full utbyggnad år Program Naturvetenskapsprogrammet Inriktning Naturvetenskap och samhälle Mimers Hus Gymnasium i Kungälvs kommun erbjuder Naturvetenskapsprogrammet. Kungälvs kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår därmed i GR samverkansavtal för utbildningar i gymnasiet. Syftet med samarbetet är att erbjuda regionens ungdomar ett brett utbud av utbildningar samt att så många elever som möjligt ska få möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Det innebär också att Kungälvs kommun i stor utsträckning påverkas av andel lediga platser i hela regionen och befolkningsprognosen i regionen totalt. Utöver samverkansavtalet inom GR har Kungälvs kommun ett samverkansavtal med Västra Götalands Regionen för naturbruksutbildningar. SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

38 2(3) Befolkningsprognos antal 16-åringa År Antal åringar Efter en tid av minskade elevkullar i gymnasieskolan, förväntas antal 16-åringar i kommunen att öka. Utifrån befolkningsprognosen ser vi att antalet 16-åringar kommer att öka i antal under nästkommande fem år. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att nyetableringen innebär att befintlig verksamhet kommer att få det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning. Utökningen innebär att konkurrensen om eleverna ökar. En utökning av antalet platser kommer inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Behovet av fler platser på grund av ett ökat antal 16-åringar bedöms kunna tillgodoses inom befintlig verksamhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ingen av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms vara relevanta i ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Ett stort utbud av skolor, såväl kommunala som fristående, ger goda valmöjligheter. Utökningen av antalet platser kommer däremot inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Den ökade konkurrensen om platserna innebär att utbildningar på kommunen gymnasieskola på sikt kan tvingas lägga ner vilket betyder att möjligheten för en elev att välja en skola i sitt närområde kan försämras. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Valfriheten och möjligheten att välja skola omfattar alla elever. Det finns inget i ansökan som tyder på att huvudmannen inte skulle erbjuda en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Teknisk bedömning/genomförandeplan Hermods gymnasium AB planerar att starta sin verksamhet läsåret 2018/2019. Juridisk bedömning Enligt Kommunstyrelsens delegationsordning (F3) har Bildningsutskottet delegation för ärende som rör yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild elev. Kungälvs kommun ges möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följer för den del av skolväsendet som anordnas av den kommunala verksamheten. Ekonomisk bedömning Möjligheten för befintliga skolor att bedriva en kostnadseffektiv undervisning minskar genom nyetableringen.

39 3(3) Förslag till beslut Tjänsteutlåtandet överlämnas som kommunens yttrande som svar på remissen från Skolinspektionen. Maria Andersson Sektorchef skola Cristine Lysell Verksamhetschef Expedieras till: Skolinspektionen Registrator Box Stockholm onen.se Göteborgs Regionen Box Göteborg För kännedom till:

41 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Nina Silfverblad Svar på remiss om godkännande som huvudman från Thoren Innovation School, Göteborgs kommun, :844 Dnr KS2017/ Sammanfattning Skolinspektionen har gett Kungälvs kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan från Thoren Innovation School om utökning av befintlig fristående gymnasieskola vid skolan i Göteborgs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Utökningen av antalet platser kommer varken att bredda eller komplettera utbildningsutbudet i regionen. Förvaltningen bedömer att utökningen främst får negativa konsekvenser för kommunens organisation eftersom det försvårarar möjligheten att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning på befintliga skolor. Förvaltningen föreslår att tjänsteutlåtandet antas som kommunens yttrande. Bakgrund Thoren Innovation School har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående vid Thoren Innovation School Göteborg i Göteborgs kommun 2018/2019. Skolinspektionen (dnr :844) har berett Kungälvs kommun tillfälle att senast den 12 maj yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoletableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten. Skolan planerar att utöka sin verksamhet genom att erbjuda följande program och inriktningar: Program Inriktning Antal elever år 1 El- och energiprogrammet Automation 7 Estetiska programmet Estetik och media 14 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap 10 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle 10 Teknikprogrammet Teknikvetenskap 7 Teknikprogrammet Produktionsteknik 7 De nya programmen kommer vid fullt utbyggd verksamhet år 2020 erbjuda 165 elevplatser. Mimers Hus Gymnasium i Kungälvs kommun erbjuder samtliga program med aktuella inriktningar. SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

42 2(3) Kungälvs kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår därmed i GR samverkansavtal för utbildningar i gymnasiet. Syftet med samarbetet är att erbjuda regionens ungdomar ett brett utbud av utbildningar samt att så många elever som möjligt ska få möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Det innebär också att Kungälvs kommun i stor utsträckning påverkas av andel lediga platser i hela regionen och befolkningsprognosen i regionen totalt. Utöver samverkansavtalet inom GR har Kungälvs kommun ett samverkansavtal med Västra Götalands Regionen för naturbruksutbildningar. Befolkningsprognos antal 16-åringar År Antal åringar Efter ett antal år av minskade elevkullar i gymnasieskolan, förväntas antal 16-åringar i kommunen att öka. Utifrån befolkningsprognosen ser vi att antalet 16-åringar kommer att öka i antal under nästkommande fem år. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att nyetableringen innebär att befintlig verksamhet kommer att få det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning. Utökningen innebär att konkurrensen om eleverna ökar. En utökning av antalet platser kommer inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Behovet av fler platser på grund av ett ökat antal 16-åringar bedöms kunna tillgodoses inom befintlig verksamhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Ingen av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms vara relevanta i ärendet. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Ett stort utbud av skolor, såväl kommunala som fristående, ger goda valmöjligheter. Utökningen av antalet platser kommer däremot inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Den ökade konkurrensen om platserna innebär att utbildningar på kommunen gymnasieskola på sikt kan tvingas lägga ner vilket betyder att möjligheten för en elev att välja en skola i sitt närområde kan försämras. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Valfriheten och möjligheten att välja skola omfattar alla elever. Det finns inget i ansökan som tyder på att huvudmannen inte skulle erbjuda en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Teknisk bedömning/genomförandeplan Thoren Innovation School planerar att starta sin verksamhet läsåret 2018/2019.

43 3(3) Juridisk bedömning Enligt Kommunstyrelsens delegationsordning (F3) har Bildningsutskottet delegation för ärende som rör yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild elev. Kungälvs kommun ges möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följer för den del av skolväsendet som anordnas av den kommunala verksamheten. Ekonomisk bedömning Möjligheten för befintliga skolor att bedriva en kostnadseffektiv undervisning minskar genom nyetableringen. Förslag till beslut Tjänsteutlåtandet överlämnas som kommunens yttrande som svar på remissen från Skolinspektionen. Maria Andersson Sektorchef Cristine Lysell Verksamhetschef Expedieras till: friskolor@skolinspektionen.se För kännedom till: Göteborgs regionen, Box 5073, Göteborg

45 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Nina Silfverblad Svar på remiss till Skolinspektionen om godkännande som huvudman från Stiftelsen Ingrid Segerstedts gymnasium, :733 Dnr KS2017/ Sammanfattning Skolinspektionen har gett Kungälvs kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan från Stiftelsen Ingrid Segerstedts gymnasium om utökning av befintlig fristående gymnasieskola vid i Göteborgs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Utökningen av antalet platser kommer varken att bredda eller komplettera utbildningsutbudet i regionen. Förvaltningen bedömer att utökningen främst får negativa konsekvenser för kommunens organisation eftersom det försvårarar möjligheten att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning på befintliga skolor. Förvaltningen föreslår att tjänsteutlåtandet antas som kommunens yttrande. Bakgrund Stiftelsen Ingrid Segerstedts gymnasium har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående vid Mediegymnasiet Göteborg i Göteborgs kommun 2018/2019. Skolinspektionen (dnr :733) har berett Kungälvs kommun tillfälle att senast den 12 maj yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoletableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten. Skolan planerar att erbjuda ekonomiprogrammet med inriktning juridik och planerar en utökning med 32 elever per årskurs. Efter fullt utbyggd verksamhet räknar skolan med 384 elevplatser för programmet. Mimers Hus Gymnasium i Kungälvs kommun erbjuder ekonomiprogrammet med juridikinrikning. Kungälvs kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår därmed i GR samverkansavtal för utbildningar i gymnasiet. Syftet med samarbetet är att erbjuda regionens ungdomar ett brett utbud av utbildningar samt att så många elever som möjligt ska få möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Det innebär också att Kungälvs kommun i stor utsträckning påverkas av andel lediga platser i hela regionen och befolkningsprognosen i regionen totalt. Utöver samverkansavtalet inom GR har Kungälvs kommun ett samverkansavtal med Västra Götalands Regionen för naturbruksutbildningar. Befolkningsprognos antal 16-åringa SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

46 2(3) År Antal åringar Efter några år av minskade elevkullar i gymnasieskolan, förväntas antal 16-åringar i kommunen att öka. Utifrån befolkningsprognosen ser vi att antalet 16-åringar kommer att öka i antal under nästkommande fem år. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att nyetableringen innebär att befintlig verksamhet kommer att få det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning. Utökningen innebär att konkurrensen om eleverna ökar. En utökning av antalet platser kommer inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Behovet av fler platser på grund av ett ökat antal 16-åringar bedöms kunna tillgodoses inom befintlig verksamhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Ingen av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms vara relevanta i ärendet. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Ett stort utbud av skolor, såväl kommunala som fristående, ger goda valmöjligheter. Utökningen av antalet platser kommer däremot inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Den ökade konkurrensen om platserna innebär att utbildningar på kommunen gymnasieskola på sikt kan tvingas lägga ner vilket betyder att möjligheten för en elev att välja en skola i sitt närområde kan försämras. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Valfriheten och möjligheten att välja skola omfattar alla elever. Det finns inget i ansökan som tyder på att huvudmannen inte skulle erbjuda en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Teknisk bedömning/genomförandeplan Stiftelsen Ingrid Segerstedts gymnasium planerar att starta sin verksamhet läsåret 2018/2019. Juridisk bedömning Enligt Kommunstyrelsens delegationsordning (F3) har Bildningsutskottet delegation för ärende som rör yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild elev. Kungälvs kommun ges möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följer för den del av skolväsendet som anordnas av den kommunala verksamheten. Ekonomisk bedömning Möjligheten för befintliga skolor att bedriva en kostnadseffektiv undervisning minskar genom nyetableringen.

47 3(3) Förslag till beslut Tjänsteutlåtandet överlämnas som kommunens yttrande som svar på remissen från Skolinspektionen. Maria Andersson Sektorchef Cristine Lysell Verksamhetschef Expedieras till: För kännedom till: Göteborgs regionen, Box 5073, Göteborg

49 Tjänsteskrivelse 1(3) 16 Handläggarens namn Nina Silfverblad Svar på remiss till Skolinspektionen godkännande av fristående skolor, :891 Dnr KS2017/0333 Sammanfattning Skolinspektionen har gett Kungälvs kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan från Insamlingsstiftelsen Göteborgs fria Waldorfgymnasium om en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Göteborgs fria Waldorfgymnasium i Göteborgs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Utökningen av antalet platser kommer varken att bredda eller komplettera utbildningsutbudet i regionen. Förvaltningen bedömer att utökningen främst får negativa konsekvenser för kommunens organisation eftersom det försvårarar möjligheten att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning på befintliga skolor. Förvaltningen föreslår att tjänsteutlåtandet antas som kommunens yttrande. Bakgrund Insamlingsstiftelsen Göteborgs fria Waldorfgymnasium har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Göteborgs fria Waldorfgymnasium i Göteborgs kommun 2018/2019. Skolinspektionen (dnr :891) har berett Kungälvs kommun tillfälle att senast den 12 maj yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoletableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten. Skolan planerar att erbjuda följande utbildning naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet med ca 120 elevplatser vid en full utbyggnad år Program Inriktning Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap Mimers Hus Gymnasium i Kungälvs kommun erbjuder Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Kungälvs kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår därmed i GR samverkansavtal för utbildningar i gymnasiet. Syftet med samarbetet är att erbjuda regionens ungdomar ett brett utbud av utbildningar samt att så många elever som möjligt ska få möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Det innebär också att Kungälvs kommun i stor utsträckning påverkas av andel lediga platser i hela regionen och befolkningsprognosen i regionen totalt. Utöver samverkansavtalet inom GR har Kungälvs kommun ett samverkansavtal med Västra Götalands Regionen för naturbruksutbildningar. SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

50 2(3) Befolkningsprognos antal 16-åringar År Antal åringar Efter en tid av minskade elevkullar i gymnasieskolan, förväntas antal 16-åringar i kommunen att öka. Utifrån befolkningsprognosen ser vi att antalet 16-åringar kommer att öka i antal under nästkommande fem år. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att nyetableringen innebär att befintlig verksamhet kommer att få det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning. Utökningen innebär att konkurrensen om eleverna ökar. En utökning av antalet platser kommer inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Behovet av fler platser på grund av ett ökat antal 16-åringar bedöms kunna tillgodoses inom befintlig verksamhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ingen av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms vara relevanta i ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Ett stort utbud av skolor, såväl kommunala som fristående, ger goda valmöjligheter. Utökningen av antalet platser kommer däremot inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Den ökade konkurrensen om platserna innebär att utbildningar på kommunen gymnasieskola på sikt kan tvingas lägga ner vilket betyder att möjligheten för en elev att välja en skola i sitt närområde kan försämras. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Valfriheten och möjligheten att välja skola omfattar alla elever. Det finns inget i ansökan som tyder på att huvudmannen inte skulle erbjuda en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Teknisk bedömning/genomförandeplan Insamlingsstiftelsen Göteborgs fria Waldorfgymnasium planerar att starta sin verksamhet läsåret 2018/2019. Juridisk bedömning Enligt Kommunstyrelsens delegationsordning (F3) har Bildningsutskottet delegation för ärende som rör yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild elev. Kungälvs kommun ges möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följer för den del av skolväsendet som anordnas av den kommunala verksamheten.

53 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Nina Silfverblad Svar på remiss avseende ansökan från Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs Universitet, 2017:1045 Dnr KS2017/ Sammanfattning Skolinspektionen har gett Kungälvs kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan från Folkuniversitetet Nya Gymnasium om en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Göteborgs universitet från och med läsåret 2018/19. Utökningen av antalet platser kommer varken att bredda eller komplettera utbildningsutbudet i regionen. Förvaltningen bedömer att utökningen främst får negativa konsekvenser för kommunens organisation eftersom det försvårarar möjligheten att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning på befintliga skolor. Förvaltningen föreslår att tjänsteutlåtandet antas som kommunens yttrande. Bakgrund Folkuniversitetet Nya Gymnasium har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Göteborgs univeritet i Göteborgs kommun från och med läsåret 2018/2019. Skolinspektionen (2017:1045) har berett Kungälvs kommun tillfälle att senast den 12 maj yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoletableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten. Skolan planerar att erbjuda följande utbildningar med totalt 225 elevplatser vid en full utbyggnad år 2020 Program Inriktning Antal platser/år Ekonomiprogrammet Ekonomi 25 Samhällsvetenskapsprogrammet Medier, information och 25 kommunikation Estetiska programmet Estetik och media 25 Vid Mimers Hus gymnasium i Kungälvs kommun erbjuds samtliga program och inriktningar. Kungälvs kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår därmed i GR samverkansavtal för utbildningar i gymnasiet. Syftet med samarbetet är att erbjuda regionens ungdomar ett brett utbud av utbildningar samt att så många elever som möjligt ska få möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Det innebär också att Kungälvs kommun i SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

54 2(3) stor utsträckning påverkas av andel lediga platser i hela regionen och befolkningsprognosen i regionen totalt. Utöver samverkansavtalet inom GR har Kungälvs kommun ett samverkansavtal med Västra Götalands Regionen för naturbruksutbildningar. Befolkningsprognos antal 16-åringar År Antal 16-åringar Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att nyetableringen innebär att befintlig verksamhet kommer att få det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ undervisning. Utökningen innebär att konkurrensen om eleverna ökar. En utökning av antalet platser kommer inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Behovet av fler platser på grund av ett ökat antal 16-åringar bedöms kunna tillgodoses inom befintlig verksamhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Ingen av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms vara relevanta i ärendet. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Ett stort utbud av skolor, såväl kommunala som fristående, ger goda valmöjligheter. Utökningen av antalet platser kommer däremot inte att bredda eller komplettera Göteborgsregionens utbildningsutbud. Den ökade konkurrensen om platserna innebär att utbildningar på kommunen gymnasieskola på sikt kan tvingas lägga ner vilket betyder att möjligheten för en elev att välja en skola i sitt närområde kan försämras. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Valfriheten och möjligheten att välja skola omfattar alla elever. Det finns inget i ansökan som tyder på att huvudmannen inte skulle erbjuda en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Teknisk bedömning/genomförandeplan Öckeröhallen AB planerar att starta sin verksamhet läsåret 2017/2018. Juridisk bedömning Enligt Kommunstyrelsens delegationsordning (F3) har Bildningsutskottet delegation för ärende som rör yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild elev. Kungälvs kommun ges möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följer för den del av skolväsendet som anordnas av den kommunala verksamheten.

55 3(3) Ekonomisk bedömning Möjligheten för befintliga skolor att bedriva en kostnadseffektiv undervisning minskar genom nyetableringen. Förslag till beslut Tjänsteutlåtandet överlämnas som kommunens yttrande som svar på remissen från Skolinspektionen. Maria Andersson Sektorchef Cristine Lysell Verksamhetschef Expedieras till: För kännedom till: Göteborgs regionen, Box 5073, Göteborg

57 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Annelie Johannisson Motionssvar om utbildning för äldre i data Dnr KS2015/ Sammanfattning En motion har inlämnats till kommunfullmäktige av Stig Jarlby (KD) angående utbildning för äldre i data med förslag på att kommunen ska medverka till att tillhandahålla nödvändig utbildning i datateknik för äldre medborgare i kommunen. Kungälvs stadsbibliotek erbjuder redan idag ett stort antal tillfällen med individuell handledning och kurser i IT-frågor för alla besökare. Under 2016 arrangerades 390 utbildningstillfällen både i grupp och i form av individuell handledning. Biblioteket samverkar även med andra aktörer som SeniorNet i det kursutbud som erbjuds. Dessa utbildningstillfällen marknadsförs via bibliotekets och Mimers Kulturhus hemsidor samt i evenemangsfoldern Uppleva. Motionen angående utbildning för äldre i data förslås avslås. Bakgrund En motion angående utbildning för äldre i data har inlämnats till kommunfullmäktige av Stig Jarlby (KD) med förslag på att kommunen medverkar till att tillhandahålla nödvändig utbildning i datateknik för äldre medborgare i kommunen. I motionen beskrivs att dagens samhälle är mer digitaliserat och att tekniken har övertagit tidigare samhällsfunktioner, vilket innebär problem för de medborgare som inte har tillräcklig kunskap om den nya tekniken. Verksamhetens bedömning Enligt Bibliotekslagen ska folkbiblioteken vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbiblioteken ska arbeta för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Biblioteken i Kungälv erbjuder därför redan idag IT-tjänster för äldre. Dessa tjänster erbjuds i form av kurser och individuell handledning som kan bokas under hela bibliotekets öppethållande. Biblioteket inrymmer även en läs- och skrivstudio där det är möjligt att få hjälp med att komma igång med internet, på dator, surfplatta eller telefon. Läs- och skrivstudion är utrustad med särskilda program för att få text uppläst eller förstorad. I samarbete med SeniorNet anordnas den återkommande kursen Internet för Seniorer på Mimers Kulturhus med olika teman, exempelvis sociala medier, internet och att boka resor. Kungälvs stadsbibliotek medverkar även i arrangemang som Get online week, en kampanj som sker samtidigt över hela Europa med syfte att främja digital delaktighet för alla. Under 2016 anordnade biblioteket 390 tillfällen för IT-handledning och datakurser. Dessa utbildningstillfällen marknadsförs via bibliotekets och Kulturhusets hemsidor samt i evenemangsfoldern Uppleva. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

58 2(2) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål I Årsplan återfinns det strategiska målet minskad segregation, verksamheten med digital delaktighet faller inom ramen för målet. Genomförande av IT-handledning och kurser ligger inom Årsplan och Biblioteksplan Bedömning i relation till barnperspektivet Barnperspektivet berörs inte i ärendet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Ärendet kan inte anses beröra kvinnor och män olika, varken direkt eller indirekt. Teknisk bedömning/genomförandeplan De tekniska förutsättningarna avseende teknik, lokaler och resurser uppfylls redan. Juridisk bedömning Verksamheten uppfyller föreskrivna lagkrav. Bibliotekslagen SFS 2013:801. Ekonomisk bedömning Arbete med digital handledning och delaktighet för medborgare genomförs inom budgetram och verksamhetens uppdrag i Årsplan Förslag till beslut Motion avslås. Maria Andersson Sektorchef Håkan Karlsson Verksamhetschef Expedieras till: Annelie Johannisson För kännedom till:

59

60 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Håkan Karlsson Motionssvar om skolmästerskap i fotboll från ungdomsfullmäktige Dnr KS2015/ Sammanfattning Benny Strandberg (KD) inkom med en motion från ungdomsfullmäktige till kommunfullmäktige Ledamöterna från ungdomsfullmäktige vill att kommunen arrangerar en fotbollsturnering mellan skolorna i kommunen, detta för att främja en starkare sammanhållning både inom den egna skolan men också mellan skolorna. Förvaltningen arrangerar inte dylika cuper, utan skapar möjligheter för våra föreningar att göra det. Däremot planeras att utöka samarbetet mellan enheterna Trygga Ungdomsmiljöer och Idrott och Förening för att kunna genomföra fler öppna aktiviteter i våra idrottshallar. Förvaltningen föreslår att motionen avslås. Bakgrund Ungdomsfullmäktige har via kommunfullmäktigeledamöterna möjlighet att väcka egna motioner. På ungdomsfullmäktiges sammanträde beslutades att skicka motionen vidare till kommunfullmäktige via Benny Strandberg (KD). Syftet med motionen är att skapa mer kommunikation mellan skolorna i kommunen och man ser en fotbollsturnering skolorna emellan som ett sätt. Fotboll anses som den bästa sporten för detta då det spelas av många och kan genomföras inomhus på vintern. Verksamhetens bedömning Enhet Idrott och Förening arrangerar idag inga egna arrangemang eller tävlingar, utan skapar möjligheter för kommunens föreningar att göra detta. Exempel på detta är Vårcupen som arrangeras av IK Kongahälla och Skolhandbollen som arrangeras av Kungälvs HK. Förvaltningen har ingen möjlighet att genomföra idrottsaktiviteter för ungdomar under tid som planläggs utav respektive rektor. Förvaltningen har som målsättning att utöka samarbetet mellan Trygga Ungdomsmiljöer och Idrott och Förening. Därigenom kommer vi att kunna skapa fler mötesplatser för ungdomar, till exempel i våra idrottshallar. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

61 2(2) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ärendet anses relevant under målet Gör rätt från början satsa på barn och unga då fotbollsturneringen skulle vända sig till ungdomar i högstadieåldern. Bedömning i relation till barnperspektivet Syftet med ungdomsfullmäktige är att bidra till ökad förståelse för och kunskap om den demokratiska beslutsprocessen. Barnperspektivet anses beaktat då ledamöterna i ungdomsfullmäktige har möjlighet att väcka motioner som skickas vidare till kommunfullmäktige. Ärendet berör ungdomar i högstadieåldern. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Ärendet berör både pojkar och flickor. Teknisk bedömning/genomförandeplan Enhet Idrott och Förening arrangerar idag inga egna arrangemang eller tävlingar, utan skapar möjligheter för kommunens föreningar att göra detta. Framöver planeras dock att utöka samarbetet mellan enheterna Trygga Ungdomsmiljöer och Idrott och Förening för att kunna genomföra fler öppna aktiviteter i våra idrottshallar. Juridisk bedömning Anses ej relevant Ekonomisk bedömning Genomförandet av motionen ryms ej inom ram. Förslag till beslut Motionen avslås. Håkan Karlsson Verksamhetschef Kultur och Fritid Maria Andersson Sektorchef Bildning och Lärande Expedieras till: Håkan Karlsson Maria Andersson För kännedom till:

62

63 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Håkan Karlsson Motionssvar om sittplatsläktare i Oasen Dnr KS2016/ Sammanfattning Anna Wedin (M) motionerar om en nybyggd sittplatsläktare i Oasen för att ge möjlighet för Ytterby Kungälv Konståkare att genomföra tävlingar av klass. Förvaltningen är mitt uppe i projekteringen av Arena Kungälv med publik konståkning, ishockey och bandy och föreslår därför att motionen avslås. Bakgrund Ytterby Kungälv Konståkare (YKK) är en framgångsrik förening inom teamåkning. De tävlar runt om i Sverige och arrangerar även själva tävlingar hemma i Oasen. Anna Wedin (M) motionerar om att en extra sittplatsläktare bör projekteras och byggas i Oasen för att kunna arrangera tävlingar av ännu högre klass. Verksamhetens bedömning Förvaltningen är mitt uppe i projektering av Arena Kungälv en multiarena för publik konståkning, ishockey och bandy. I denna projektering ingår att skapa en modern arena med publika utrymmen för att kunna arrangera tävlingar och matcher av klass. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Gör rätt från början satsa på baren och unga. En satsning på kommunens idrottsanläggningar gynnar barn och unga. Bedömning utifrån ett barnperspektiv En satsning på kommunens idrottsanläggningar är en satsning som gynnar kommunens barn och unga. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Berör såväl pojkar som flickor. KOMMUNKANSLIET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

64 2(2) Teknisk bedömning/genomförandeplan Teknisk bedömning bedöms ej relevant Juridisk bedömning Juridisk bedömning bedöms ej relevant Ekonomisk bedömning Satsningen ryms inte inom ekonomisk ram. Förslag till beslut Motionen avslås. Håkan Karlsson Verksamhetschef Kultur och Fritid Maria Andersson Sektorchef Bildning och Lärande Expedieras till: Håkan Karlsson Maria Andersson För kännedom till:

65

66 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Håkan Karlsson Motionssvar om att minska utsläppen av mikroplaster från konstgräsplaner Dnr KS2016/ Sammanfattning Patrik Renström (C) motionerar om att kommunen bör se över konstgräsplanerna och de mikroplaster som de innehåller. Dessa mikroplaster riskerar förorena dagvattnet. Förvaltningen följer utvecklingen och debatten runt konstgräs och upphandlar numera enbart de miljövänliga alternativen. Även vid påfyllning av de gamla konstgräsplanerna används i möjligaste mål miljövänliga alternativ. Bakgrund Patrik Renström (C) motionerar om att kommunen bör se över konstgräsplanerna och de mikroplaster som de innehåller. Dessa mikroplaster riskerar förorena dagvattnet. Verksamhetens bedömning Förvaltningen följer de regler och lagar som gäller vid anläggning och drift av konstgräsplaner. Vi följer även nogsamt utvecklingen och debatten i frågan. Kostnaden för miljövänligare alternativ har sjunkit kraftigt de senaste åren och därför upphandlar kommunen numera dessa miljövänliga alternativ. Första konstgräs med detta miljövänliga alternativ blir det konstgräs som kommer att anläggas på Skarpe Nord nu i vår. Vid påfyllning av de gamla konstgräsplanerna används i möjligaste mån de miljövänliga alternativen. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Minskad miljö- och klimatpåverkan är det mål som berörs. Bedömning i relation till barnperspektivet Barn påverkas inte direkt. Den indirekta, långsiktiga påverkan är okänd. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Påverkas inte. Teknisk bedömning/genomförandeplan Bedöms ej relevant. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

67 2(2) Juridisk bedömning Juridisk bedömning bedöms ej relevant. Ekonomisk bedömning Nuvarande miljövänliga alternativ ryms inom ekonomisk ram. Förslag till beslut Motionen avslås. Håkan Karlsson Verksamhetschef Kultur och Fritid Maria Andersson Sektorchef Bildning och Lärande Expedieras till: Håkan Karlsson Maria Andersson För kännedom till:

68

69 Tjänsteskrivelse 1(2) 22 Handläggarens namn Håkan Karlsson Motionssvar om att slopa fiskekort för Nordre älv Dnr KS2016/ Sammanfattning Elisabeth Mattsson (L) motionerar om att avgiften för fiskekort i Nordre Älv bör avskaffas. Förvaltningen bedömer att kostnaden för den enskilde fiskaren är lägre än den nytta avgiften gör i form av satsningar (till exempel utsättning av fiskyngel) från Sportfiskarnas sida och föreslår därför att motionen avslås. Bakgrund Elisabeth Mattsson (L) motionerar om att avgiften för fiskekort i Nordre Älv bör avskaffas. Kortet kostar idag 350 kr för en säsong, 100 kr för en vecka och barn under 16 år fiskar gratis. Pengarna går till den ideella organisationen Sportfiskarna som bland annat restaurerar och sätter fiskyngel på utsatta områden. Verksamhetens bedömning Förvaltningen bedömer kostnaden för fiskekorten som relativt låg och dessutom helt gratis för barn under 16 år. Intäkterna för fiskekorten återinvesteras sedan direkt i form av restaureringar och utsättning av fiskyngel, vilket är mycket positivt för det fortsatta fiskbeståndet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Inget av kommunfullmäktiges strategiska mål bedöms relevanta för ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Barn under 16 år fiskar redan idag gratis. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Berör både kvinnor och män på lika sätt. Teknisk bedömning/genomförandeplan Bedöms ej relevant ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

70 2(2) Juridisk bedömning Bedöms ej relevant. Ekonomisk bedömning Ekonomisk kompensation från kommunen ryms inte inom ram. Förslag till beslut Motionen avslås. Håkan Karlsson Verksamhetschef Kultur och Fritid Maria Andersson Sektorchef Bildning och Lärande Expedieras till: Håkan Karlsson Maria Andersson För kännedom till:

71

72 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Håkan Karlsson Motionssvar om upprättande av ett Idrottsbibliotek Dnr KS2016/ Sammanfattning Elisabeth Mattsson (L) motionerar om att vi bör upprätta ett idrottsbibliotek i Kungälv. Förvaltningen är mitt uppe i projekteringen av Kungälv Arena, där även tanken på ett idrottsbibliotek undersöks, och föreslår därför att motionen avslås. Bakgrund Elisabeth Mattsson (L) motionerar om att vi bör upprätta ett idrottsbibliotek för utlåning av sport- och idrottsmateriel till barn och unga. Verksamhetens bedömning Förvaltningen är mitt uppe i projekteringen av Kungälv Arena en multiarena med såväl isytor som möteslokaler och andra utrymmen. I denna projektering tittar man även på hur ett eventuellt idrottsbibliotek skulle kunna inrymmas. I första hand tittar man på is-relaterat material såsom skridskor, men även annan utrustning diskuteras. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ett idrottsbibliotek sammanfaller med målen att satsa på barn och unga, minska utanförskapet och minska barnfattigdom. Bedömning i relation till barnperspektivet Sammanfaller med målet att satsa på barn och unga. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Berör såväl pojkar som flickor Teknisk bedömning/genomförandeplan Bedöms ej relevant Juridisk bedömning Bedöms ej relevant ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

73 2(2) Ekonomisk bedömning Satsningen ryms inte inom befintlig ekonomisk ram. Förslag till beslut Motionen avslås. Håkan Karlsson Verksamhetschef Kultur och Fritid Maria Andersson Sektorchef Bildning och Lärande Expedieras till: Håkan Karlsson Maria Andersson För kännedom till:

74

75 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Ulrica Enderberg, Cristine Lysell, Maria Andersson Översyn av skolornas organisation Dnr KS2016/ Sammanfattning Huvudmannens ansvar innebär bland annat att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar. Kommunstyrelsen har gett förvaltningen i uppdrag att se över grundskolans och gymnasieskolans organisation samt utifrån översynen föreslå organisationsförändringar som förväntas öka förutsättningarna för hög kvalitet och ekonomisk effektivitet. En skola med hög kvalitet och ekonomisk effektivitet präglas av en optimerad tjänsteplanering av behörig personal samt optimerade elevgruppstorlekar. Förvaltningen har utrett rådande förutsättningar och belyser aktuell forskning om strukturella påverkansfaktorer. Dokumentet innehåller även förslag på de organisationsförändringar som förväntas möjliggöra balans mellan ekonomisk effektivitet och likvärdig utbildning av god kvalitet: För att skapa en effektiv organisation som ökar elevernas förutsättningar att nå målen anser förvaltningen att framtida planering av grundskolor ska inriktas mot: - Att hänsyn tas till elevernas ålder vid planering av skolstruktur. - Att eftersträva minst 300 elever per grundskola. - Att den enskilda skolan ska organisera elever i näraliggande årskurser snarare än att sprida dem över flera. - Att grundskolor med färre elever ska samordnas med förskola. För att skapa en effektiv organisation som ökar elevernas förutsättningar att nå målen anser förvaltningen att framtida planering av gymnasieskolan ska inriktas mot: - Att kunna erbjuda ett så brett programutbud som möjligt, inom ramen för de förutsättningar som finns i form av lokaler och organisation. - Att antalet platser på de olika programmen ska anpassas efter söktryck, lokaler, hyreskostnader och tjänsteplanering. - Satsningar för att öka gymnasieskolans attraktivitet i syfte att fylla alla programmen då det ger den mest effektiva användningen av lokaler, organisation och resurser i övrigt. Bakgrund Förvaltningen har utrett rådande förutsättningar och belyser aktuell forskning om strukturella påverkansfaktorer, se bilaga 1. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

76 2(3) Analys av skolans kostnader visar att mindre andel av den totala skolkostnaden används till undervisning i Kungälvs kommun jämfört med jämförbara kommuner. Undervisningens 1 kvalitet är det som har störst betydelser för elevernas måluppfyllelse. Organisationen måste sätta det pedagogiska uppdraget i fokus och utformas för att detta ska hanteras så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Utredningen visar att det är en rad faktorer som behöver tas hänsyn till vid planering av en skolkommuns organisation: ett bra och utvecklande pedagogiskt klimat, formella krav på undervisningens genomförande enligt lagstiftningen, demografiska faktorer, rimliga resvägar, trygghet och skolans roll i den lokala infrastrukturen. Dokumentet innehåller även förslag på de organisationsförändringar som förväntas möjliggöra balans mellan ekonomisk effektivitet och likvärdig utbildning av god kvalitet. Verksamhetens bedömning För att skapa en effektiv organisation som ökar elevernas förutsättningar att nå målen anser förvaltningen att framtida planering av grundskolor ska inriktas mot: - Att hänsyn tas till elevernas ålder vid planering av skolstruktur. Ex. ska de yngre eleverna kunna förvänta sig ha närmare till sin skola än äldre elever. - Att eftersträva minst 300 elever per grundskola. - Att den enskilda skolan ska organisera elever i näraliggande årskurser snarare än att sprida dem över flera, i de fall det inte går att kombinera. Ex. F-3 och 4-6 istället för F-6. - Att grundskolor med färre elever ska samordnas med förskola. För att skapa en effektiv organisation som ökar elevernas förutsättningar att nå målen anser förvaltningen att framtida planering av gymnasieskolan ska inriktas mot: - Att kunna erbjuda ett så brett programutbud som möjligt, inom ramen för de förutsättningar som finns i form av lokaler och organisation. - Att antalet platser på de olika programmen ska anpassas efter söktryck, lokaler och hyreskostnader dvs program med för få sökande startas inte, att fler klasser inte startas än vad det finns befintliga lokaler för samt överväga utbud i förhållande till lokalkostnad. - Satsningar för att öka gymnasieskolans attraktivitet i syfte att fylla alla programmen då det ger den mest effektiva användningen av lokaler, organisation och resurser i övrigt. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål I budgetdirektiv för 2017 med utblick mot 2020 finns det strategiska målet Gör rätt från början satsa på barn och unga med ett angivet resultatmål kunskaperna hos elever och studerande ska öka. Översynen syftar till att öka elevernas förutsättningar att nå skolans kunskapsmål. Bedömning i relation till barnperspektivet Barn berörs i hög grad av ärendet, det har därför tagits hänsyn till barns bästa, barns rätt till hälsa och utveckling samt barnbehov och säkerhet. Översynen syftar till att öka elevernas förutsättningar att nå skolans kunskapsmål. 1 Skolinspektionen (Dnr 2010:1284): Framgång i undervisningen - En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan.

77 3(3) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Pojkar och flickor berörs i lika hög grad. Teknisk bedömning/genomförandeplan Beslutet ska ses som ett inriktningsbeslut och ligga till grund för framtida planering. Juridisk bedömning Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (skollagen 2 kap 8 ) Huvudmannens ansvar innebär bland annat att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och kvalitetskraven kan uppfyllas. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (Skollagen 3 kap 3 ) Ekonomisk bedömning Enligt Kungälvs kommuns ekonomiska prognos för åren behöver åtgärder vidtas för att sänka kommunens samlade kostnader. För att skapa budget i balans krävs att förvaltningen genomför en översyn av grund- och gymnasieskolans strukturella förutsättningar och agerar utifrån de inriktningsbeslut som föreslås. Förslag till beslut 1. Organisationsöversyn av grundskolan och gymnasieskolan i Kungälvs kommun godkänns. 2. Framtida planering av grundskolor ska inriktas mot: a. Eftersträva grundskoleenheter med minst 300 elever. b. Den enskilda skolan ska organisera elever i näraliggande årskurser snarare än att sprida dem över flera. c. Grundskolor med färre elever ska samordnas med förskola. d. Hänsyn ska tas till elevernas ålder vid planering av skolstruktur 3. Framtida planering av gymnasieskolan inriktas mot att: a. Erbjuda ett så brett programutbud som möjligt, inom ramen för de förutsättningar som finns i form av lokaler och organisation. b. Antalet platser på de olika programmen ska anpassas efter söktryck, lokaler, hyreskostnader och tjänsteplanering. Maria Andersson Sektorchef Expedieras till: För kännedom till: Magnus Gyllestad Cristine Lysell Andreas Sjunnesson

78 Bilaga 1 Grundskolans och gymnasieskolans organisering Bakgrund Kommunstyrelsen har gett förvaltningen i uppdrag att se över grundskolans och gymnasieskolans organisation samt utifrån översynen föreslå organisationsförändringar som förväntas öka förutsättningarna för hög kvalitet och ekonomisk effektivitet. En skola med hög kvalitet och ekonomisk effektivitet präglas av en optimerad tjänsteplanering av behörig personal samt optimerade elevgruppstorlekar. Enligt Skolverkets 1 beräkningar kommer antalet elever i Sverige att öka med 17 procent under de kommande fem åren. Detta beror främst på de senaste årens stora antal nyanlända elever men också på en ökning av antalet svenskfödda barn. Inom fem år kommer en av fyra elever i gymnasieskolan att vara utlandsfödd jämfört med en av sju Enligt Kungälvs kommuns ekonomiska prognos för åren behöver åtgärder vidtas för att sänka kommunens samlade kostnader. För att skapa budget i balans krävs att förvaltningen genomför en översyn av grund- och gymnasieskolans strukturella förutsättningar. Föreliggande dokument beskriver rådande förutsättningar och belyser aktuell forskning om strukturella påverkansfaktorer. Dokumentet innehåller även förslag på de organisationsförändringar som förväntas möjliggöra balans mellan ekonomisk effektivitet och likvärdig utbildning av god kvalitet. De strukturella faktorer som belyses är framförallt invånardistans, skolans storlek, storlek på klass och skolans totala elevvolymer. Dagens skolorganisation Kungälvs kommun har en av Sveriges mest tätbebyggda glesbygd och växer sig allt större. För att möta upp de möjligheter som kommunens geografiska förutsättningar ger är kommunens förskolor såväl som grundskolor väl spridda från Kärna skola i söder och Kode/Tunge skola i norr och Marstrand skola i väster och Diseröd skola i öster. Vårterminen 2017 finns 16 kommunala grundskolor som är organiserade inom årskurserna F-2, F- 6, 3-6 eller 7-9. Antal elever per grundskola (inkl fskkl) per 15/ Europeiska kommissionen (2016), Utbildningsöversikt 2016 Sverige. 1

79 Bilaga 1 Elevvolymen på kommunens grundskolor (inklusive förskoleklass) varierar kraftigt från 82 elever till 651 elever. Den totala elevvolymen för grundskolan under 2017 är ca elever inom årskurserna F-9. Utifrån den befolkningsprognos som finns framtagen för Kungälvs kommun förväntas den totala elevvolymen öka med cirka 100 elever per läsår under de kommande åren på grundskolan. I kommunen finns också fem fristående grundskolor som tar emot totalt 600 elever folkbokförda i Kungälvs kommun. Gymnasieskolan är en sammanhållen skola men organiseras internt som fem skolor. Under vårterminen 2017 erbjuder gymnasieskolan utbildning inom 14 program, varav åtta är yrkesprogram, fem program är högskoleförberedande samt Introduktionsprogrammet. Eleverna är fördelade mellan programmen på följande sätt: Yrkesprogram 35 procent, högskoleförberedande 52 procent, Introduktionsprogrammet 12 procent. Den totala elevvolymen för gymnasieskolan våren 2017 är knappt elever. Cirka 60 procent av eleverna är folkbokförda i Kungälvs kommun och övriga 40 procent kommer från närliggande kommuner, vilket är ungefär lika många elever folkbokförda i Kungälv som studerar på annat håll. Utifrån den befolkningsprognos som finns framtagen för Kungälvs kommun beräknas den totala elevvolymen vara tämligen konstant de kommande åren med potential om cirka elever på gymnasieskolan. Kungälvs resursfördelningsmodell Inom förskola och grundskola får verksamhetscheferna en budget baserat på antalet inskrivna barn/elever gånger en barnoch elevpeng. Verksamhetscheferna beslutar och fördelar budgeten till enheterna utifrån budgetmodellens grundläggande principer. Rektor/förskolechef i sin tur upprättar en detaljbudget efter tilldelad budget. I sektorns budgetmodell avsätts resurser till lokalhyror enligt Kungälvs kommuns Regler för internhyror. Lokalhyrorna är anslagsfinansierade och ingår inte i enheternas barnoch elevpeng. För gymnasieskolan gäller GRs prislista som grund för resursfördelningsmodell. Den strukturresurs som tillämpas på grundskolan beräknas utifrån en socioekonomisk modell. Strukturresursen ska svara mot insatser som görs för att skapa möjligheter för hög måluppfyllelse för eleverna inom verksamheterna förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Uppgifter, som beställs från Statistiska Centralbyrån, anger faktorernas utfall för alla elever individuellt. Då faktorerna har olika stor påverkan på studieresultaten har de olika tyngd i modellen genom en relativ viktning. Följande fyra faktorer tas hänsyn till: förälders utbildningsbakgrund, utländsk bakgrund, föräldrars ekonomiska situation samt kön. Kostnader per elev en jämförelse mellan kommuner Förvaltningen har med hjälp av SKLs Öppna jämförelser samt Kolada granskat kostnader 2015 för kommunens grundskolor och gymnasieskola och jämfört med följande fyra kommuner: Lerum, Lidköping, Ängelholm och Piteå. Dessa är de kommuner som SKL rekommenderat som är mest lika Kungälvs kommun och därmed relevanta att jämföra sig med. 2

80 Bilaga 1 Källa: Kolada Jämförelsen visar att kommunens totala kostnad per grundskoleelev ligger i paritet med de flesta av jämförelsekommunerna eller till och med något under specifikt vad gäller kostnaden för undervisning. Däremot var antalet elever per lärare högre i Kungälvs kommun, 13,1 elever per lärare, jämfört med övriga jämförelsekommuner. Exempelvis hade Lerum 12,7 och Ängelholm 11,5 elever per lärare. En jämförelse gentemot genomsnittet för förortskommuner visar att Kungälv ligger marginellt lägre. Större skillnader kunde konstateras vid jämförelse av den totala kostnaden per elev i kommunens gymnasieskola, se tabell nedan. Källa: Kolada Tabellen visar att Piteås och Kungälvs gymnasieskolor klart har högst totalkostnader och skillnaden mellan Kungälvs kommun, särskilt avseende undervisningskostnad, och Lerums kommun är i sammanhanget väsentlig. En påverkande faktor är att Kungälv hade fem procentenheter fler elever inskrivna på yrkesprogram som i regel är mer kostnadsdrivande än elever på de högskoleberedande programmen. Gymnasieskolan i Kungälv har i statistiken från 2015 högst antal elever per lärare (13,5), tätt följd av Lerum (13,2). Inte oväntat ligger Kungälv i topp vad gäller lokalkostnader, men enbart detta kan alltså inte förklara Kungälvs topplacering vad avser den totala kostnaden per elev. Utmaningar Det finns många och svåra utmaningar som skolan står inför, inte minst vad gäller den demografiska utvecklingen. Enligt SCB 2 förväntas en hög ökningstakt vad gäller befolkningsutvecklingen i Sverige de närmaste åren, med uppemot per år. Det beror främst på ett antagande om en fortsatt hög invandring de närmaste åren, framförallt förväntas inbördeskriget i Syrien påverka migrationen till Sverige. Den ökade integrationen skapar tillsammans med variationerna i födelsekullarna ställer stora krav på planeringen av förskola och skola. Enligt SCB antas antal barn i 1 5-årsåldern öka konstant de närmaste åren. Kulmen nås någon gång i mitten på 2020-talet. Då beräknas det finnas fler barn i förskoleåldern än det fanns år Redan på kort sikt kan osäkerheten vara stor 2 Statistiska Centralbyrån (2015), Demografiska rapporter, rapport 2015:2. 3

81 Bilaga 1 när det gäller det framtida antalet förskolebarn. Mycket snart blir antalet helt beroende av om prognosen skattar det framtida barnafödandet rätt. SCB redovisar vidare att antalet elever i grundskoleåldern minskade under hela 2000-talet men år 2011 vände trenden. Nu väntas en stadig uppgång som håller i sig till mitten på 2030-talet. Då uppskattas det finnas närmare fler barn i åldern 6 15 år än Enligt statistik om befolkningens studiedeltagande så studerade nästan 95 procent i åldrarna år hösten Antalet ungdomar i åldrarna år nådde en topp år 2008 då de var närmare Minskningen har därefter varit snabb och år 2015 väntas antalet i åldersgruppen vara färre till följd av små födelsekullar i slutet av 1990-talet. Efter 2015 ökar antalet åter i åldersgruppen och når i slutet av 2020-talet åter upp till Det finns fler faktorer som påverkar osäkerheten kring elevvolymen på gymnasieskolan. Regeringen beslutade under 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Ett slutbetänkande 3 presenterades i oktober Utredningen konstaterar en trög genomströmning i gymnasieskolan. Drygt 99 procent av ungdomarna påbörjar en gymnasieutbildning inom två år efter att de lämnat grundskolan. Majoriteten av eleverna deltar i utbildning i tre år, men en stor andel får inte en gymnasieexamen på den tiden, ca 35 procent. Efter fyra år minskar den andelen till ca 30 procent. För att få större genomströmning, dvs fler ungdomar som klarar studierna på förväntad studietid, föreslår utredningen bland annat att bedömning av nyanlända elevers kunskaper ska vara obligatoriskt i gymnasieskolan, tillräcklig och väl använd undervisningstid för att fler elever ska lyckas och det stöd som behövs ska ges utifrån elevens utbildning i dess helhet och med den variation av metoder som eleverna behöver. En bredd av åtgärder ska erbjudas. Vidare föreslår utredningen att alla nationella program ska ha lika höga behörighetskrav. Tolv godkända grundskoleämnen ska gälla för både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Detta ställer högre krav och är en utmaning för grundskolan. En annan stor utmaning som påverkar skolans organisation är kravet på att förskollärare och lärare inom skolan fr.o.m. 1 juli 2015 behöver en förskollärar- eller lärarlegitimation för att bedriva undervisning och sätta betyg. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Enligt Skolverket 4 beräknas det totala behovet av personal inom samtliga skol- och verksamhetsformer öka från cirka heltidstjänster år 2014 till cirka heltidstjänster år I heltidstjänster räknat är ökningen störst inom grundskolans årskurs 7 9 och förskola. För grundskolans årskurs 7 9 ökar behovet av lärare med heltidstjänster fram till I förskolan ökar det totala behovet av all pedagogisk personal (inklusive barnskötare) med heltidstjänster under den första tioårsperioden. Vad gäller rekryteringsbehovet av lärare till gymnasieskolan bedömer Skolverket att rekryteringsbehovet är lika stort för yrkesämnen som för allmänna ämnen. Fram till 2029 beräknas rekryterings-behovet av lärare till allmänna ämnen respektive yrkesämnen bli motsvarande heltidstjänster vardera. Rekryteringsbehovet av yrkeslärare i förhållande till yrkeskåren blir mycket stort. Den främsta anledningen till detta är att många lärare beräknas lämna yrket. 3 SOU (2016:77), En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. 4 Skolverket (2015), Redovisning av uppdrag om prognos över behovet av olika lärarkategorier Dnr U2014/4128/S 4

82 Bilaga 1 Forskning om strukturella påverkansfaktorer Skolverket 5 konstaterar i en studie från 2013 att kommunernas kostnader för grundskolan påverkas främst av strukturella faktorer. En sådan faktor är invånardistansen som är ett mått på befolkningstätheten i ett område, beräknat efter genomsnittligt fysiskt avstånd mellan invånare. Detta mått fångar skillnader som finns mellan kommunerna vad gäller de förutsättningar som glesbygd har i jämförelse med tätare befolkade områden, till exempel kostnader för små skolor och längre skolskjutsar. Skolverket fastslår att invånardistansen ensam kan förklara 30 procent av variationen i kommunernas totala kostnader och 20 procent av variationen i kostnaderna för enbart undervisningen. SKL 6 skriver att enligt siffror från Glesbygdsverket (2006) hade knappt elever i gles- och landsbygd mer än två mils resa till skolan och 250 av dessa hade mer än tre mil. Genomsnittlig restid, oavsett färdsätt, för en grundskoleelev till sin skola är under tio minuter. Det tydligt att de minsta kommunerna invånarmässigt också har de minsta klasserna och de minsta skolorna och omvänt, de största kommunerna har de största klasserna och de största skolorna. SKL säger sig också se ett samband mellan kommunstorlek och skolstorlek: ju mindre kommun, desto färre elever per skola och omvänt. SKL skriver vidare att de fristående skolorna på småskolenivå det vill säga färre än 100 eller färre än 50 elever är betydligt fler till andelen än de kommunala. Håkansson & Sundberg 7 slutsats utifrån den forskningsöversikt som de satt samman att strukturella faktorer, såsom typ av skola, storlek på skola, utbildningsprogram, skolans ekonomiska tilldelning och klasstorlek, i mycket liten utsträckning påverkar elevernas skolprestationer. I linje med detta har antalet elever per lärare inte någon avgörande betydelse för elevernas studieresultat. Forskning har dock visat att yngre barn, elever med utländsk bakgrund och elever som av olika anledningar är marginaliserade gynnas av att studera i en mindre skola. Mindre klasser underlättar även bland annat skapandet av kommunikativa lärandemiljöer, förståelsen av elevernas kunskaper 5 Skolverket (2013), Kommunernas resursfördelning till grundskolor. 6 Sveriges kommuner och Landsting (2014), Klarar den lilla skolan de stora kraven? Om skolavveckling eller skolutveckling. 7 J. Håkansson & D. Sundberg (2012), Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. 5

83 Bilaga 1 och att lärarna på så sätt får mer tid för att uppmärksamma de enskilda eleverna och deras behov, anser forskarna. Även om lärandet påverkas av klasstorlek är denna effekt mycket mindre än de flesta tror. Större positiv effekt har istället implementering av formativa arbetssätt. Därför förespråkar forskarna ändringar i lärarnas arbetssätt framför att minska klasstorleken. Det finns förstås många strukturella faktorer som spelar in vad gäller kravet om en effektiv skolorganisation med god kvalitet, exempelvis skollagens krav på lärarbehörighet och inte minst möjlighet till kollegialt utbyte i en lärande organisation. I den befintliga forskningen om framgångsfaktorer bakom skolutveckling betonas starkt det kollegiala samtalet där lärare tar del av, diskuterar och utvecklar sin och andras undervisningspraktiker (Hattie, 2009, Resnick, 2010). Med ett alltför få lärare på en skolenhet kan man att anta att kvaliteten på dessa kollegiala samtal påverkas. SKL (2014) hänvisar till en rapport från Myndighet för skolutveckling från 2005 där det visas att avbrotten på gymnasiet är fler hos elever från små skolor. Dessutom att flickor presterar bättre än pojkar i betyg och prov. Några studier har visat att dessa skillnader är anmärkningsvärt stora i glesbygdskommuner. De nutida lagkraven på skolan gör att diskussionen om skolors storlek är ständigt pågående i skol- Sverige. Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till: ett bra och utvecklande pedagogiskt klimat, formella krav på undervisningens genomförande utifrån lagstiftningen, demografiska faktorer, rimliga resvägar, trygghet, skolans roll i den lokala infrastrukturen. Allt detta behöver vägas samman på lokal nivå i en dialog på förtroendemannanivå, med de professionella dvs. lärare och skolledning, med föräldrar och allmänhet. SKL har i en rapport tagit fram stöd för kommunernas diskussion. SKL 8 skriver bland annat: När man studerar de argument som ofta förs fram mot att lägga ned den lokala skolan så kan de ofta passa in under följande rubriker: Individperspektivet små undervisningsgrupper och individanpassad undervisning Trygghetsaspekten för såväl elever som lärare i den lilla skolan. Närhetsaspekten För att föräldrarna ska få ihop vardagen samt att eleven finns i kända sociala mönster. Trafiksäkerhetsaspekter. Tidsaspekten - Restider med eller utan skolskjutsar anses negativt, särskilt för mindre barn. Bygdens överlevnad ingen kommer att flytta hit, den lokala opinionen, sysselsättningsaspekter, fastighetsvärden. Distansundervisning med förhinder bristande lokala förutsättningar och institutionella hinder (lagar och förordningar som sätter käppar i hjulet.) På motsvarande sätt när man studerar argumenten varför man behåller en skola kan man studera argumenten varför man avvecklar en skolenhet: Högre krav på likvärdig utbildning och likvärdig social fostran. Ensamarbetsplats för läraren - inte attraktivt ur arbetsmiljö- och kompetensutvecklings-aspekter. Ger färre impulser. Svårare och mindre attraktiv skolledningsfunktion. - avstånd skolledning skola. Svårigheter att möta kraven på formell behörighet. - svårt att tillgodose olika kompetenskrav. Problematiskt att tillhandahålla elevvårdsinsatser och andra stödanordningar t.ex. bibliotek, idrottshall. Demografiska faktorer. - urholkning av elevunderlaget. Allt färre elever på skolan. 8 SKL (2014), Klarar den lilla skolan de stora kraven? Om skolavveckling eller skolutveckling 6

84 Bilaga 1 Frisöket och fristående skolor - urholkar det lokala elevunderlaget. Otidsenliga lokaler vilka ställer krav på betydande nysatsningar samtidigt som elevunderlaget anses för litet för att motivera en sådan investering. Verksamhetens bedömning Grundskola Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Detta innebär att alla, oberoende av geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden ska ha lika tillgång i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i skollagen (1 kap 8 Skollagen). Argumenten för små eller stora skolor är många. De argument som ofta förs fram till fördel för små skolor är ur ett individ- och trygghetsperspektiv. Den lilla skolan anses möjliggöra små undervisningsgrupper och en mer individanpassad undervisning. Närhets- och trygghetsaspekten framförs också som ett argument, restider med eller utan skolskjutsar anses negativt. Den stora skolan motiveras ofta med argument som hämtas ur ett organisationsperspektiv, exempelvis effektivisering och bättre möjlighet att möta kraven på formell behörighet, möjliggörande av elevvårdsinsatser och större möjligheter till kollegial stöttning och kunskapsöverföring mellan lärarna. En översikt av forskningen som studerat skol- och/eller klasstorlek visar att dessa strukturella faktorer påverkar elevernas skolprestationer i mycket liten grad. Forskning visar dessutom att antalet elever per lärare inte heller har någon avgörande betydelse för elevernas studieresultat. Mest gynnade av att studera i en mindre skola är yngre barn, elever med utländsk bakgrund och elever som av olika anledningar är marginaliserade. Med de nya kraven om legitimation och behörighet, attraktivitet vid rekrytering, möjligheten att skapa arbetslag bedöms det krävas skolor med upp emot 300 elever. I Kungälv finns sju grundskolor under snittet om 300 elever. Det som möjliggör denna skolorganisation, sett ur ett ekonomiskt perspektiv, är framför allt den strukturella resursens påverkan. Syftet med den strukturella resursen är att kompensera för socioekonomiska faktorer som antas påverka likvärdigheten. Det är tveksamt om det är denna som ska avgöra huruvida en skola med ett elevantal under 300 elever ska bli ekonomisk hållbar. Närhetsaspekten är en onekligen viktig faktor för elever och vårdnadshavare. De skolor med minst antal elever återfinns i Kungälvs ytterområden. En eventuell hopslagning av skolor, genom exempelvis ny- eller ombyggnation, innebär ett utökat antal elever som har behov av skolskjuts. Tidigare under rubriken Forskning konstaterades att invånardistansen ensam kan förklara 30 procent av variationen i kommunernas totala kostnader och 20 procent av variationen i kostnaderna för enbart undervisningen. En skola med utökad elevvolym ger ett större ekonomiskt incitament än förväntade kostnader för busskort. För att skapa en effektiv organisation som ökar elevernas förutsättningar att nå målen anser förvaltningen att framtida planering av grundskolor ska inriktas mot: - Att hänsyn tas till elevernas ålder vid planering av skolstruktur. Ex. ska de yngre eleverna kunna förvänta sig ha närmare till sin skola än äldre elever. - Att den enskilda skolan ska organisera elever i näraliggande årskurser snarare än att sprida dem över flera, i de fall det inte går att kombinera. Ex. F-3 och 4-6 istället för F-6. - Att eftersträva minst 300 elever per grundskola - Att grundskolor med färre elever ska samordnas med förskola. Utredningen om en sammanhållen högstadieskola berörs inte i denna skrivelse. 7

85 Bilaga 1 Gymnasieskolan Gymnasieskolans organisation i dag innebär att det finns uppskattat 1540 platser på de nationella programmen. Beräkningen är gjord utifrån det utbud som erbjuds i årskurs 1 och sedan de möjliga platserna i årskurs 2 och tre. På de 1540 möjliga platserna går i dag cirka 1300 elever på de nationella programmen. En differens mellan antalet platser och antalet elever på mellan elever. Differensen beror på att vissa klasser inte är fulla i förhållande till organisationen samt att vissa program har en klass under ett år men två klasser de övriga två, vissa år har en del program inte startat osv. Gymnasieskolan har under flera år haft svårt att ställa om organisationen i samma takt som de ändrade förutsättningarna krävt. För att kunna göra det krävs bättre omvärldsbevakning och analyser av trender. Det fordras dessutom en organisation som är skräddarsydd utifrån vilka behov som finns och vilka målgrupper som skolan vill attrahera. Gymnasieskolan i Kungälv har en tradition av att erbjuda utbildningar inom yrkesprogram. Dessa utbildningar medför stora kostnadsdrivande effekter vilket också den ekonomiska jämförelsen mellan kommuner som presenterades tidigare visar. Hemkommunen ska erbjuda utbildning för alla ungdomar som enligt skollagen har rätt att gå i gymnasieskolan och enligt den kostnadsberäkning som förvaltningens ekonomienhet gjort är de ekonomiska vinsterna inte särskilt stora ens vid ett beslut att lägga ner hela verksamheten. Förvaltningens bedömning är att det finns mycket goda förutsättningar för Kungälvs kommuns gymnasieskola då det är den enda skolan som finns etablerad norr om Göteborg. Ambitionen ska vara en hög nivå på den utbildningen som erbjuds och målet är att elever boende i Kungälv ska välja gymnasieskolan i Kungälv. En väg mot ökad attraktivitet och större ekonomisk hushållning är att begränsa antalet platser på programmen och öka konkurrensen om platserna. Ett förutbestämt antal platser i underkant underlättar och effektiviserar tjänsteplaneringen, minskar risken att ha för stor kostym under höstterminen och effektbehovet av handbroms för att få ekonomin i balans under vårterminen minskar. Ytterligare en väg till en attraktiv gymnasieskola med en ekonomi i balans är att utnyttja de lokaler som finns mer effektivt samt se över helheten vad gäller administration och övriga personalkategorier. För att skapa en effektiv organisation som ökar elevernas förutsättningar att nå målen anser förvaltningen att framtida planering av gymnasieskolan ska inriktas mot: - Att kunna erbjuda ett så brett programutbud som möjligt, inom ramen för de förutsättningar som finns i form av lokaler och organisation. - Att antalet platser på de olika programmen ska anpassas efter söktryck, lokaler, hyreskostnader och tjänsteplanering dvs program med för få sökande startas inte, att fler klasser inte startas än vad det finns befintliga lokaler för samt överväga utbud i förhållande till lokalkostnad. - Satsningar för att öka gymnasieskolans attraktivitet i syfte att fylla alla programmen då det ger den mest effektiva användningen av lokaler, organisation och resurser i övrigt. 8

86 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 325/2016 Översyn av skolornas organisation (Dnr KS2016/1043) Inom ramen för kommunens ekonomiska prognos gällande åren samt prognostiserat resultat för 2016 behöver åtgärder vidtas för att sänka kommunens kostnader. En skola med hög kvalitet och ekonomisk effektivitet präglas av en optimerad tjänsteplanering av behörig personal samt optimerade elevgruppstorlekar. I syfte att skapa budget i balans föreslås att förvaltningen får i uppdrag att se över grundskolans och gymnasieskolans organisation samt utifrån översynen föreslå organisationsförändringar som förväntas öka förutsättningarna för hög kvalitet och ekonomisk effektivitet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Översyn av skolornas organisation Bilaga Protokollsutdrag Protokollsutdrag - Översyn av skolornas organisation - Bildningsutskottet Beslut 1. Förvaltningen ges i uppdrag att genomföra organisationsöversyn av grundskolan och gymnasieskolan i Kungälvs kommun. 2. Förvaltningen ges i uppdrag att utifrån översynen föreslå organisationsförändringar som förväntas öka förutsättningarna för hög kvalitet och ekonomisk effektivitet. Expedieras till: Maria Andersson För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

87 Klarar den lilla skolan de stora kraven? OM SKOLAVVECKLING ELLER SKOLUTVECKLING. 1

88 Innehåll Inledning NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SKOLAN... 4 Ett öppet lärande Open up Education... 4 Samhällsförändringar... 5 Skolan... 5 Lärmiljön... 6 Fysisk miljö... 9 Pedagogisk samverkan krävs NYA KRAV PÅ UNDERVISNINGEN Lagstiftning sedan tidigare Den nya skollagen Rektors uppdrag Lärarlegitimation Syfte med lärarlegitimation Genomförande Tidsperspektiv Konsekvenser Krav utifrån ämnesspecifikationer i läroplanen Målrelaterade betyg på fem nivåer Betygsbedömning för lärande SMÅ SKOLOR OCH BEGREPPET LIKVÄRDIGHET Krav på likvärdig utbildning Små skolor och vetenskapen Likvärdighet - ett delat ansvar. Skolverket DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Tätort, småort och landsbygd Orter med befolkningsökning ATT BEHÅLLA ELLER AVVECKLA EN SKOLA Argument emot skolnedläggning Argument för skolnedläggning AKTUELLT SKOLBESTÅND REFERENSER

89 Inledning En av de svåraste frågorna i skolplaneringen är om det finns förutsättningar att behålla och vidareutveckla en skola trots att elevunderlaget är svagt och kanske vikande. Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till: ett bra och utvecklande pedagogiskt klimat, formella krav på undervisningens genomförande utifrån lagstiftningen, demografiska faktorer, rimliga resvägar, trygghet, skolans roll i den lokala infrastrukturen. Allt detta behöver vägas samman på lokal nivå i en dialog på förtroendemannanivå, med de professionella dvs. lärare och skolledning, med föräldrar och allmänhet. I det följande tar vi upp några av de aspekter som framkommit. Det syftar till att tjäna som ett stöd när skolors framtid och utveckling diskuteras. Rapporten har utarbetats av J. Henrik Bergström och Mats Söderberg, Sveriges Kommuner och Landsting samt Stefan Bergström, Oftab. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Per-Arne Andersson Direktör/Avdelningschef 3

90 1. NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SKOLAN Den informationstekniska utvecklingen tillsammans med samhällsutvecklingen mot mer valfrihet och mångfald under de senaste 30 åren har skapat nya förutsättningar för skolplanering. Här beskrivs delar av dessa förändringar kortfattat. Vidare försöker vi bedöma vilka konsekvenser dessa har på dagens skola och vad som kan förväntas i ett lite längre perspektiv. Ett öppet lärande Open up Education En diskussion är i full gång på EU-nivå om möjligheter till högkvalitativa och innovativa undervisningsmetoder och former för lärande genom ny teknik med digitalt lärande. Helt nya tekniska möjligheter behöver tas tillvara i lärande och i undervisning på ett sätt som omfattar alla inte bara dem som har medfött intresse för ny teknik eller råkar få lärare som råkar vara intresserade av att ta tillvara de nya möjligheterna. Bredbandsutbyggnaden behöver komma alla till del oavsett var man verkar och bor. En ny form av lärande som håller takt med förändringar i USA och Asien ställer också krav på nya former av erkännanden och bedömningar. Traditionella provsystem där man i efterhand ser hur det har gått och utifrån detta söker åstadkomma fingradera bedömningar av människors kunskaper och kvalifikationer, kommer inom en snar framtid att anses som brain-drain. Med ny teknik och självkorrigerande upplägg får stöd och erkännande en betydelsefull roll. En mer öppen tillgång till lärande kommer att ge människor förutsättningar att med olika former av lärarstöd hämta in kurser och ämnen avsett behörigheter och urvalssystem utifrån betyg. Ny teknik kommer knappast 4

91 att kunna ersätta behovet av kvalificerade pedagoger på plats men det behöver övervägas hur de nya förutsättningarna kan komma alla till del. Lärarens arbete får delvis en annan inriktning. Detta är redan något som existerar inom högre utbildning. I vissa länder förekommer redan former av öppet lärande för yngre elever. Samhällsförändringar Det finns ytterst få arbetsplatser idag där IKT-tekniken inte påverkar arbetet på ett genomgripande sätt. Barn idag har kunskap och förtrogenhet med moderna hjälpmedel som surfplattor och smarta telefoner och ofta ligger deras användarkunskaper om detta på en högre nivå än lärarens. Det kommer också rapporter om ökad tillgänglighet; enligt Sifo, november 2012 har 63 procent av alla barn mellan 4 och 11 år tillgång till surfplattor eller smarta telefoner. I undersökningen framgår att många föräldrar tycker att det är positivt att barnen kan utvecklas och ta del av pedagogiska spel med hjälp av telefonen. Att barn lär sig ny teknik, tar del av medier och får kunskaper tas också upp. I ett inslag i SVT den 27 november 2012 om rapporten säger barnoch föräldrapsykologen Malin Alfvén att hon håller med om de pedagogiska fördelarna med en smart telefon. Det är en väldig fördel. Man ser också att barns IQ har ökat, vilket skulle kunna ha att göra med användningen av internet, men också att föräldrar pratar och berättar mer för sina barn i dag. Från 2010 till 2011 fördubblades användningen av smarta telefoner bland ungdomar, året därpå 2012, fördubblades den igen och användingen bara ökar. Hälften av alla tvååringar använder idag internet. Orsaken är inte barnen utan föräldrarna. Datorer, mobiler och surfplattor är idag lika vanligt som Radio och TV. Kombinationen av effektivare processorer i IT-utrustningen med alltmer lättillgängliga tillämpningar gör att utrustningarna blir mindre och lättare att använda. Under de senaste två decennierna har det funnits en politisk viljeinriktning för ökad valfrihet och mångfald. Skolan är bara ett av många områden som även kommit att avse privata vårdalternativ, mer marknadsinslag i el- och telemarknader, mer av konkurrensinslag inom kollektivtrafik, et cetera. Syftet har varit att öka individens alternativ att välja men också ge utrymme för en större mångfald som i sig förväntas ge större kvalitet. Den tekniska utveckling som beskrivs ovan har lett till ett större, osorterat informationsflöde. Förmåga att hitta, sovra och tolka information samt att fatta rationella val utifrån detta är en allt viktigare förmåga hos dagens och framtidens medborgare. Utvecklingen av mobil teknik och av sociala medier medför att vi når varandra dygnet runt, vi kan vara informerade om vad som händer i princip överallt i världen. Behovet av att träffas tala med varandra för att utbyta information finns, men inte på samma sätt. Man kanske kan säga att den moderna människan har blivit mer genensam medialt och samtidigt mer avskild socialt. Skolan Frågan är hur skolan möter de nya förutsättningarna. Idag finns starka företrädare för ordning och reda som anser att de verksamhetsformer och de former för styrning som fungerade väl igår också skall prägla skolan i 5

92 framtiden. Är en smart telefon ett störningsmoment i lärandet och hot mot ordningen, eller ett nödvändigt och trygghetsskapande verktyg för informaton och kommunikation? Kan 2014 års teknik mötas av 2014 års pedagogik? EU-kommissionen lyfter nu fram frågan om Open Education där frågan ställs hur fri tillgång till lärande och kunskapsutveckling på nätet kan säkerställas, i vilken grad utbildningsinstitutioner engageras för att säkerställa tillgången till fritt lärande utan alltmer avancerade behörighets- och urvalssystem för att komma igenom porten till högre utbildning samt en utveckling i riktning mot nya, virtuella nätverk i stället för den traditionella undervisningsgruppen. I det spänningsfält som den svenska skolan idag befinner sig är det inte självklart åt vilket håll utvecklingen går, åtminstone på kort sikt. Men förr eller senare kommer samhälls- och teknikutvecklingen att innebära ett genomslag. Tron att generellt ökad kunskap och bildning hos befolkningen ger ökat välstånd är en uppfattning som har präglat svensk utbildningspolitik sedan folkskolan infördes år Den reformen lade grunden för vårt lands industrialisering och Sveriges förvandling från ett av Europas fattigaste länder till ett välfärdsland. Lärmiljön Skolan är påverkad av många faktorer och debatten har under lång tid varit intensiv. Nedanstående figur kan beskriva pedagogernas situation. 6

93 Figuren visar att arbetssituation i skolan är komplex och där hänsyn måste tas till många faktorer. Influenser utifrån, krav på näringslivssamverkan, förbättrade resultat, kraven är många. Lärandemiljön i skolan har genom åren utvecklats från förmedlingspedagogik till att se och bemöta varje elev som en individ. En konsekvens av denna utveckling belyses i matrisen nedan. DÅ NU Elevens lärande Kollektivt Individuellt Yrket lärare Individuellt arbete Gemensamt arbete Synen på elevens lärande skedde i dåtid utifrån ett kollektivt betraktelsesätt. Det var upp till eleven att tillgodogöra sig undervisningen. Med stora klasser och disciplin förmedlades kunskap till eleverna. Läxor och andra uppgifter var identiska för alla elever. Anpassning av undervisning eller undervisningsmaterial existerade inte. Alla förutsattes att ha samma utgångspunkt och behov. Hade man sämre förutsättningar var det lite eller inget läraren kunde göra åt det. Redan under 1900-talets första hälft observerade John Dewey ( ) att skolan alltmer isolerat sig från det omgivande samhället (Lundgren, 1986). Kontrasten blir tydlig när man i dagens läroplan och skollag hittar skrivningar som säger att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan ska främja elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenhet, språk och kunskaper. Synen på elevens lärande kan spåras i läroplanerna. På motsvarande förändras lärarens yrkesroll. Länge hade undervisningen formen av ett ensamarbete med eleverna bakom stängda klassrumsdörrar. Läraren blev i sin yrkesroll ensam uttolkare av kursplaner och hade normalt ett förhållandevis begränsat utbyte med kollegor och skolledningen om undervisningen. På samma sätt som för eleven, finns skrivningar i läroplanen där lärare åläggs att ta hänsyn till varje individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Vidare ska läraren organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. De krav som ställs idag gör det knappast möjligt att varje lärare för sig själv organiserar Skolarbetet. Samarbetet mellan lärare blir en nödvändighet för att uppdraget ska bli genomförbart. Ett annat betraktelsesätt kan vara utgående från elevs och lärarens situation i skolan idag. Matrisen här belyser den pedagogiska konsekvensen: 7

94 Elev Lärare Kollektiv Individ Ensamarbete Traditionell undervisning Enskild undervisning Gemensamt arbete Storgrupp Flexibelt lärande I rutan överst till vänster står traditionell undervisning. Här avses den hävdvunna förmedlingspedagogiken. Den kräver en kollektiv syn på eleven och har normalt genomförts av en lärare. Den traditionella undervisningen är mycket kostnadseffektiv och var en förutsättning för att klara tidiga reformer i ett resursknappt samhälle som Sverige var vid folkskolans införande. Fokus ligger på att utbilda många, inte att utbilda alla eller att ge en likvärdig utbildning. Lärarens ansvar är att genomföra undervisningen utan något egentligt ansvar för att eleverna lär sig något. Det är upp till eleven själv att svara för sitt lärande. Alla förutsätts ha samma förkunskaper och möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Läxor och uppgifter är identiska för alla och alla lägger lika mycket tid på varje ämne. Elevens eget intresse eller motivation tas ytterst begränsad hänsyn till. Elever som lyckas väl, läshuvuden, kan stimuleras att läsa vidare I rutan nedanför, kallad storgrupp, vilket får stå för delar av skolsystemen i Ostasien. Där genomförs undervisningen i mycket stora grupper, men till skillnad från vår traditionella pedagogik samarbetar lärarna med varandra för att genomföra undervisningen. Utveckling sker till exempel genom kollegial auskultation. Japan som tidigt arbetade på det här sättet har observerat att visserligen kan man med förfinade och varierade föreläsningar tillsammans meden sträng disciplin få goda mätbara resultat på traditionella prov som mäter kunskapsmängd. Exempelvis hamnar Japan högt i Pisa-mätningarna. De negativa aspekterna som framförs är att eleverna inte fostras i ett kritiskt tänkande eller självständigt reflekterande. I övre rutan till höger anges enskild undervisning. Naturligtvis finns här utrymme för variation och anpassning till elevens kunskaper och intressen. Undervisningsformen är exklusiv och kostsam, därmed är den inte särdeles kostnadseffektiv. Formen användes i forna tider för adel och kungligheter, genom ett så kallat guvernantsystem. I dag kan högre befattningshavare genomgå exempelvis språkstudier på detta sätt. Den nedersta rutan flexibelt lärande avser en pedagogik som möter läroplanens intentioner och krav. För att möta alla elever efter deras förutsättningar krävs en varierad pedagogik utifrån elevernas kunskapsnivå och inlärningsstil. Att skapa motivation hos eleverna anses vara en grundläggande förutsättning för elevernas måluppfyllelse. Att varje elev blir sedd är en viktig del för motivationen. Omväxling och ny teknik ger möjligt till individanpassad undervisning. Allt detta krävs för att upp läroplanens mål och intentioner. Ny IT-baserad teknik ger helt nya förutsättningar att genomföra detta. Lärare behöver samverka om gemensamma elever i multidisciplinära team. Medvetenheten om att elevens lärande sker under all vaken tid medför att utan individuell uppföljning av eleven kommer läraren inte ha aning om vad eleven kan. Samhälleliga krav på undervisningen leder till behov av ökad variation i undervisningen. Lärare skall också utan förlorad auktoritet uppträda som: 8

95 coach, föreläsare, gruppmedlem, handledare, mentor och sin egen utvärderare. Fysisk miljö Undervisningslokaler av god standard avseende till exempel akustik, ventilation och luft, ljus samt goda sanitära förhållanden är några av grundkraven för en väl fungerande inlärningssituation. Det är viktigt att undervisningslokalerna håller en god standard och är ändamålsenliga. Den fysiska miljön - innemiljön - är komplex och påverkas inte bara av hur en byggnad är konstruerad och av vilka installationer och materialval som gjorts. Hur lokalerna används, underhålls och vårdas har också betydelse för människors hälsa, trivsel och arbetsförmåga. Luftkvaliteten är en av många faktorer som påverkar innemiljön. Hur människor i sin tur upplever miljön skiljer sig ofta från individ till individ, beroende på kön, ålder, livsstil och känslighet. Dessutom har en del barn och vuxna astma- eller allergibesvär, vilket gör dem extra känsliga för brister i innemiljön. Sambanden är komplexa, därför är det viktigt att ha en helhetssyn på innemiljöfrågor. Figuren nedan visar de faktorer som påverkar innemiljön: Innemiljöfaktorer Luftkvalitet Termiskt klimat Ljudförhållanden Elmiljö Dricksvattenkvalitet Ytskiktskvalitet Innemiljöparametrar Flyktiga föroreningar, lukter, mikroorganismer, damm, fibrer, joniserande strålning, utspädning av föroreningar Rumstemperatur, yttemperatur, drag, lufthastighet Ljudisolering, ljudnivå från installationer, ljudnivå från trafik, efterklangstid i rum Elektriska fält, magnetiska fält, statisk elektricitet Smak, mikroorganismer, radonhalt, ph och kemiska ämnen Städbarhet, allergen i ytskikt Källa. Bygger på figur i SKLs skrift Skapa sund innemiljö. Utöver innemiljön ställs krav på: flexibla lokaler, möjliga att ändra och bygga om avskild miljö för handledning, grupparbete och genomgångar, goda interaktiva miljöer, stödja ny teknik och it-infrastruktur förutsättningar för elevernas eget arbete utanför lektonstid förutsättningar för lärares arbete utanför lektionstid 9

96 Pedagogisk samverkan krävs Idag krävs en hög grad av samverkan mellan lärare med olika kompetens för att klara en pedagogisk helhet som även handlar om att kunna möta en snabb teknisk utveckling med digitalt innehåll med nya former för lärande och erkännande, för att tillgodose elever med olika behov och förutsättningar så att de når målen samt att dessutom svara upp mot formella krav på lärarutbildning. Olika kompetenser måste tas till vara inom ett arbetslag eller en arbetsgemenskap om detta ska bli möjligt. 10

97 2. NYA KRAV PÅ UNDERVISNINGEN Lagstiftning sedan tidigare Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. För att vara behörig att anställas utan tidsbegränsning i det offentliga skolväsendet krävs en svensk lärarexamen med huvudsaklig inriktning på den undervisning anställningen avser. Undantagsformuleringen syftade enligt skollagens förarbeten till att förhindra att kommuner skulle tvingas använda en lärare som hade rätt utbildning men som ändå inte kunde anses lämplig för uppgiften, exempelvis lärare med missbruksproblem. Med särskilda skäl kunde också avses skolans möjligheter att rekrytera en god kraft till undervisningen. I regeringens proposition (1990/91:18) betonades dock kraftigt att det rörde sig om en undantagsbestämmelse och att skolorna bara fick göra ett sådant undantag om det var av hänsyn till undervisningens kvalitet. Förarbetena betonar också att kravet på att lärarnas uppgifter och kompetens ska överensstämma inte bara gällde vid anställningstillfället utan att det gäller även fortsättningsvis, i samband med årliga beslut om lärarnas tjänstgöring i klasser och grupper. Den nya skollagen Den nya Skollagen (2010) innebär en så långt det är möjligt gemensam reglering mellan offentliga och privata huvudmän och skolformer, där förskolan utgör en egen skolform. Barnets rättigheter understryks, fler beslut än tidigare går att överklaga samtidigt som Skolinspektionens sanktionsmöjligheter utökats. Därutöver har ett antal om- och uppregleringar skett som rör bland annat elevhälsan, behörighetskrav, befogenheter för rektor och lärare och utredning inför mottagande i särskolan. Nya villkor gäller för obehöriga elever i gymnasieskolan. Ett annat område som direkt eller indirekt kan påverka skolans dimensionering och som infördes under samma period är kraven på lärarlegitimationer. Skolmåltider, bibiliotek och elevhälsa berörs av den nya skollagen samt krav på åtgärdsprogram, vilket ersätter elevvårdskonferensen. Skollagen kräver att varje elev bara har en rektor. Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen lag eller andra författningar. 11

98 Kraven på den inre organisationen innefattar: den övergripande organisationen av det pedagogiska arbetet, arbetet med elever i behov av särskilt stöd, skolans kontakter med arbetslivet och det omgivande samhället och kompetensutveckling för personalen. Rektors uppdrag Rektor har en central roll i genomförandet av det utbildningsuppdraget. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal har rektor enligt läroplanerna det övergripande ansvaret för verksamheten. Utifrån dessa och med de förutsättningar som huvudmannen ger är det rektor, som tillsammans med lärarna, skall ge skolarbetet struktur och innehåll. Rektor är ansvarig för skolans resultat och för att uppföljning och utvärdering sker i förhållande till de nationella målen. Enligt skollagen skall rektor hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Även om det inte finns någon motsvarande reglering för förskolechefer och biträdande rektorer, har dessa yrkesgrupper liksom rektor en viktig roll när det gäller verksamheternas måluppfyllelse För att kunna uppfylla sitt uppdrag är det viktigt att rektor har god kunskap om sitt ansvar enligt skollag, läroplan och andra författningar. Rektor måste därför förstå det ansvar som följer med yrkesrollen. För att stötta rektorn i yrkesrollen har regeringen infört en obligatorisk befattningsutbildning för nya rektorer. Rektor ska också hantera den egna skolans uppdrag och vara väl förtrogen med såväl de generella som de specifika förutsättningar som utgör grunden för den egna skolans arbete. En utmaning för rektor är att till det nationella skoluppdraget knyta kraven från den lokala huvudmannen och de krav som den egna skolans verksamhet och dess utveckling ställer. Rektor behöver förstå sin egen och skolans roll, dela de grundläggande värderingar som uttrycker det som är viktigt för skolans sätt att arbeta och kunna omsätta dessa värderingar i handling. De generella förutsättningarna gäller för alla skolformer. Det tydligaste exemplet utgörs av de lagar och förordningar som reglerar skolans arbete. Läroplanen uttrycker det nationella syftet, skollag och förordningar anger ramar och villkor för skolverksamheten. Därutöver finns givetvis de specifika förutsättningarna som finns för den egna skolan har att göra med elevgruppens sammansättning, skolans arbetsformer, skolans personella kompetens, tradition och historia, geografiska förhållanden, lokala politiska beslut och andra förhållanden. Rektors uppdrag kräver en djupgående insikt i och kunskap om de många deluppgifter som ska utföras inom skolan. Rektor behöver också insikt i hur de olika delarna förhåller sig till varandra och interagerar. Det är rektors uppgift och ansvar att få skolan som helhet att fungera väl. Rektorsbefattningen förutsätter att rektor kan överblicka de förutsättningar som råder och använda och utveckla dessa så att verkningsfulla pedagogiska processer kan bedrivas på skolan. Rektor behöver i arbetet med lärare, annan personal och elever se till att alla har en djup kunskap om målen och att resultaten sammanställs och bedöms. Rektor har att leda skolans inre arbete så att en hög kvalitet både kan behållas och utvecklas. 12

99 Lärarlegitimation Syfte med lärarlegitimation Regeringen bedömer att det behövs ett legitimationssystem för förskollärare och lärare. Syftet med att förskollärare och lärare skall ha en legitimation är att det medför större rättssäkerhet för elever, barn och föräldrar genom att det ställs krav på såväl lämplighet som kompetens. Elever och barn befinner sig i en beroendeställning och det är viktigt att de får en trygg och utvecklande lärandemiljö så att de kan åtnjuta sina rättigheter till utbildning. Legitimationssystemet innebär också ett skydd för elever och barn om läraren eller förskolläraren visar sig olämplig i sin yrkesroll, eftersom det är möjligt att meddela varning eller återkalla en legitimation. Legitimationssystemet kan därigenom bidra till högre status i yrkena och leda till att det blir attraktivare att vara förskollärare eller lärare än i dag. Regeringen konstaterar i direktiven att andelen lärare som saknar behörighet har ökat sedan 1990-talet. Regeringen hänvisar till Riksrevisionen som anser att det bland annat kan bero på att nuvarande lagstiftning öppnat för olika tolkningar av kraven på lärares utbildning i förhållande till deras tjänstgöring. Regeringen betonar vidare att den målstyrda skolan och samhällsförändringarna ställer högre krav på lärare jämfört med de krav som ställdes när skolan var regelstyrd. I direktiven konstateras att lärarnas uppdrag blivit bredare och mer komplext. Lärarna har exempelvis fått tydligare ansvar för elevernas utveckling mot de nationella målen och för bedömning och betygssättning. Lärarna har även fått ökat ansvar för att delta i skolans kvalitetsarbete; i uppföljning, utvärdering och utveckling av skolans arbete. De har dessutom, genom att handleda lärarstudenter i verksamhetsförlagd utbildning, fått ökat ansvar för att introducera nya lärare i yrket. Genomförande Legitimationssystemet för lärare och förskollärare införs från och med 1 december Som huvudregel krävas legitimation som lärare respektive förskollärare för att få anställas i skolväsendet utan tidsbegränsning och för att få ansvara för undervisning samt självständigt fatta beslut om betyg. En legitimation ska kunna kompletteras med ytterligare behörighet om läraren vidareutbildat sig. Exempelvis kan förskollärare komplettera sin legitimation med ytterligare behörighet. Vissa lärarkategorier undantas från legitimationssystemet, såsom yrkeslärare, modersmålslärare och fritidspedagoger. Exempelvis ska fritidspedagoger med en äldre examen få fortsatt ansvar för undervisningen på fritidshemmen genom undantagsbestämmelser i skollagen. De blir dock vare sig behöriga eller legitimerade. Det är Skolverket som meddelar legitimationer respektive upprättar ett register med uppgifter om legitimerade, eller tidigare legitimerade, lärare och förskollärare. Förskolläraren eller läraren skall också ha tjänstgjort minst ett läsår eller motsvarande på heltid med stöd av en mentor, introduktionsår, för att kunna bli legitimerad. (Regeringen har aviserat en ändring så att legitimationen ges före introduktionsåret, men inget konkret förslag finns ännu.) Introduktionsåret skall i huvudsak omfatta undervisning och uppgifter som tillhör undervisningen, som svarar mot förskollärarens eller lärarens examen. En förskollärare eller lärare kan också ha ett utländskt behörighetsbevis, till exempel en utländsk lärarexamen eller legitimation, som grund för svensk legitimation. 13

100 Endast legitimerade lärare skall, med ett par undantag, självständigt få sätta betyg. En lärare som inte är legitimerad skall sätta betyg tillsammans med en legitimerad lärare. Regeringen har inrättat två utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom förskoleklass, grund- och gymnasieskola och motsvarande skolformer. Dessa karriärtjänster omfattar förstelärare och lektor. Huvudsakligen ska lärare med dessa tjänster arbeta med undervisning och uppgifter som hör undervisningen till. Skolhuvudmännen beslutar själva tjänsternas antal, utformning, tillsättning och lön. Lärarnas ansvarsnämnd bildas för att pröva ärenden om varningar, återkallande av legitimationer och nya legitimationer till lärare och förskollärare som tidigare fått legitimationen återkallad. Skolinspektionen skall vara den instans som kan göra anmälningar till nämnden. Den legitimerade skall också själv kunna ansöka om att få sin legitimation återkallad. Tidsperspektiv Legitimation för lärare och förskollärare införs i flera steg, men från och med den 1 juli år 2015 gäller kravet på legitimation för förskollärare och lärare fullt ut. Slutligen, från 1 juli år 2018 är det så att en förskollärare eller lärare som efter den 30 juni år 2011, men före den 1 juli år 2018, har avlagt behörighetsgivande examen eller har fått ett behörighetsbevis av Högskoleverket skall anses ha genomfört en introduktionsperiod, om han eller hon har arbetat sammanlagt minst ett läsår på heltid eller motsvarande i en eller flera anställningar som förskollärare eller lärare före den 31 mars (Det finns även särskilda övergångsregler för vissa lärargrupper.) En lång rad modifikationer har under hand skett vad gäller villkoren, i förhållande till när beslutet om lärarlegitimation fattades. Konsekvenser Kopplat till lärarlegitimationen finns behörighetsregler som beskriver vad som krävs för att en lärare ska få undervisa i en viss skolform, årskurs och ämne. Detta regleras i en förordning (2011:326) i vardagligt tal kallad behörighetsförordningen. I grundskolan F-3 kommer kravet på lärarbehörighet att gälla för 15 ämnen. I grundskolan 4 6 kommer kravet på lärarbehörighet att gälla för ämnen beroende på hur många moderna språk som väljs, sannolikt i de flesta fall 1 3 moderna språk. I grundskolan 4 9 kommer kravet på lärarbehörighet att gälla för ämnen beroende på hur många moderna språk som väljs, sannolikt i de flesta fall 1 3 moderna språk. Här kan flera språk bli aktuella då många elever redan i grundskolans högstadium väljer mer än ett modernt språk. Krav utifrån ämnesspecifikationer i läroplanen Endast i hem- och konsumentkunskap samt moderna språk saknas nationella krav på innehåll enligt läroplanen för årskurs 1-3. I övriga ämnen (bild, idrott och hälsa, musik, slöjd, svenska, engelska, matematik, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, biologi, fysik, kemi, teknik, och moderna språk) finns sådana krav utifrån ämnesspecifikationer. Gemensamma kunskapskrav gäller däremot för samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religion samhällskunskap) och naturorienterande ämnen (biologi, kemi och fysik) i årskurs 3 och 6. 14

101 Målrelaterade betyg på fem nivåer Från och med höstterminen 2012 ges terminsbetyg i slutet av varje termin från och med årskurs 6. Eleverna skall få betyg vid varje terminsslut från och med årskurs 6 i alla ämnen utom språkval, som skall sättas från och med höstterminen i årskurs 7. Blockbetyg finns inte kvar i och med de nya bestämmelserna för grundskolan. Från och med höstterminen 2012 gäller dock att om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas i årskurs 6. Motsvarande gäller i specialskolan i årskurs 7. Sammanfattande betyg får inte sättas i högre årskurser. Det är med slutbetyget som eleven söker in till gymnasieskolan. I grundskolan är den nya betygsskalan sexgradig, med fem godkända (A-E) och ett icke godkänt betygssteg (F). Kunskapskrav finns för godtagbara kunskaper för årskurs 3 och för betygen A E. I kraven för betygen A, C och E finns preciserat vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda. Kunskapskraven utgår från de förmågor som sammanfattas i ämnets syfte och det centrala innehållet och beskriver vilket kunnande som krävs för godtagbara kunskaper i vissa årskurser och för olika betyg. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Införandet av betyg i årskurs 6 har medfört att i vissa fall undervisningen flyttas från en lokalt belägen skola till en större skolenhet vilken därmed förvandlas från en 7-9 skola till en 6-9 skola. Om den skola som lämnar ifrån sig årskurs 6-eleverna redan närmar sig en undre gräns beträffande elevunderlaget kan en sådan flytt av en årskurs utgöra ett hot mot den kvarvarande skolverksamheten. Betygsbedömning för lärande Den bedömning som har till syfte att stödja lärandet, den formativa bedömningen, är ett redskap för lärande både för elever och för lärare. Ett aktivt arbete med formativ bedömning handlar om att sträva efter en lärandekultur och ett klimat där elever vill lära och där de får möjlighet att lära sig att lära. Den bedömningskultur som finns i skolan har stor betydelse för den enskilde elevens förhållningssätt till lärande. Bedömning är en faktor som kan påverka elevens motivation och självbild både positivt och negativt. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målen. 15

102 3. SMÅ SKOLOR OCH BEGREPPET LIKVÄRDIGHET Krav på likvärdig utbildning Inledningsvis kan nämnas att läroplanerna under lång tid uttryckt krav på lika tillgång till utbildning. Detta innebär att alla, oberoende av geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden ska ha lika tillgång i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i skollagen. (1 kap 8 Skollagen). Begreppet likvärdig innebär inte att utbildningen skall vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs. (Prop 2009/10:165 s. 638). Staten nöjer sig dock inte att utbildningen ska vara av likvärdig kvalitet för alla elever. Den ska också ta hänsyn till elevers behov och kompensera för ogynnsamma hemförhållanden och andra olikartade förutsättningar. Det är något som blivit än tydligare i den nya skollagen. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (Skollagen 1 kap 4 ). Små skolor och vetenskapen Det kan konstateras att få vetenskapliga undersökningar är genomförda vad gäller små skolor. Ofta kopplas de samman med glesbygd. I en rapport från 2005 skriver Myndigheten för Skolutveckling: Även om många i dag går vidare till gymnasiestudier oberoende av studie- och bostadsort, är avbrotten många bland glesbygdsungdomar. Relativt få går vidare till högskolan. Även om en undervisning av god kvalitet kan ordnas, så kan likvärdigheten för glesbygdsungdomar ifrågasättas. Den lilla skolan är känslig för svängningar i elevunderlag från ett år till ett annat. Effekterna kan motverkas bland annat genom flexibel undervisningsplanering, som dessutom kan vara kostnadseffektiv. Samläsning över årskursgränserna kan ha en utjämnande effekt tack vare längre planeringscykler över årskursgränserna. Årskurser är inte längre en föreskriven gruppindelning! Läroplanerna öppnar för olika grupperingsformer och arbetsformer. Det som behövs är fantasi, erfarenhet och kunskap... och kanske lite djärvhet och stöd från rektor. Annars finns det risk för att effektiviseringskraven gör handlingsutrymmet minst i de kommuner som bäst behöver en decentraliserad skolstruktur. 16

103 Lärarstabiliteten kan emellertid ha olika effekt på utvecklingsbenägenheten vid skolan, när man jämför glesbygd och tätort. Lärarstabilitet är ofta till nytta för skolutveckling i större skolor, men kan vara negativ för utvecklingen i glesbygdsskolor. Genom att lärarna är få, kan hänsyn eller fördragsamhet innebära, att man går varsamt fram. Kommunikationen blir känsligare. Impulser utifrån blir färre. Det är också känt att den sociala kontrollen kan fungera självregelerande. Den lilla skolan är ofta mer sårbar. Brister i uppföljning och utvärdering finns och härleds till kompetensluckor. Detsamma gäller avsaknad av kvalitetsredovisningar. Rektorerna ansvarar för flera skolenheter, ofta med långa avstånd. Rektorernas arbetssituation blir pressad med splittring, stress och brist på tid för planering och strategisk ledning. Flickor presterar bättre än pojkar i betyg och prov. Några studier har visat att dessa skillnader är anmärkningsvärt stora i glesbygdskommuner. Flickor är också mer positiva till aktiva arbetsformer än pojkar. 17

104 Likvärdighet - ett delat ansvar. Skolverket I en publikation från 1996 betonas det gemensamma ansvaret stat kommun för frågor om likvärdighet i skolan. Principen om likvärdighet belyses ur ett individ- och ur ett samhällsperspektiv. En slutsats som dras är att skollagens bestämmelse om likvärdig utbildning innebär att utbildningen skall följa det nationella regelsystemet. Av detta följer att reglerna måste vara klara, begripliga och kontrollerbara samt att kontroll görs av att regelsystemet verkligen följs. Skriften belyser de ideologiska skillnader som finns vad det gäller att beskriva likvärdig utbildning, och vilka faktorer de anser har betydelse för en likvärdig utbildning. En tankemodell om likvärdighet presenteras. Följande tre begrepp används: lika tillgång till utbildning, likvärdig utbildning och utbildningens lika värde. I en studie om effekter av valmöjligheter i grundskolan undersöks vad föräldrars och elevers ökade möjlighet att välja skola har inneburit. Studien visar att rätten att välja skola förändrar förutsättningarna för den enskilda skolan - vissa skolor upplevs som attraktiva medan andra skolor väljs bort. En studie om skolstorlek har genomförts och så också om elevsammansättningens betydelse för klassbegreppet. 18

105 4. DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Tätort, småort och landsbygd I Sverige bodde år procent av befolkningen i tätort, vilket innebär åtta miljoner människor. Det finns idag närmare 2000 tätorter i landet. En tätort definieras som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. Lite av spännvidden mellan olika orter kan beskrivas på följande sätt. Den genomsnittliga befolkningstätheten i tätorterna ligger på knappt 1500 invånare per km². De hundra glesaste tätorterna i landet har däremot en befolkningstäthet på endast mellan 150 och 280 invånare per km². En småort är en samlad bebyggelse med invånare, där det är högst 150 meter mellan husen. En småort kan dock ha mer än 200 invånare om andelen fritidsbostäder överstiger 50 procent. Endast invånare bor i en småort. År 2010 fanns det småorter, vilket var en ökning med 230 orter under tio år. De småorter som vuxit till tätorter är koncentrerade till de tre största tätorterna Stockholm, Göteborg och Malmö. De finns även i Mälardalen och nära större tätorter som Norrköping, Gävle, Umeå och Östersund. Totalt 59 småorter hade ökat sin befolkning och hade antingen vuxit ihop med en tätort eller blivit nya egna tätorter. Mellan år 2000 och 2005 upphörde 152 orter att vara småorter eftersom deras befolkning sjunkit till under 50 invånare. Småorter som har upphört på grund av minskad befolkning är mer jämnt spridda över landet. (SCB) Utanför tätort eller småort bor 12 procent av landets befolkning eller 1,1 miljon invånare. 19

106 Orter med befolkningsökning Verket för tillväxtanalys har studerat befolkningsutvecklingen inom Sveriges tätorter med mellan 200 och invånare under en tioårsperiod. I detta storleksintervall har 543 orter haft en befolkningsökning om minst fem procent under perioden. Befolkningstillväxten sker till största delen kring och nära de större städerna. De flesta av dessa tätorter ligger inom 45 minuters pendlingsavstånd med bil från en storstad eller residensstad. Hela 58 procent ligger nära någon av de största städerna, Stockholm, Göteborg eller Malmö. Det finns även en tendens till att tätorter, som ligger inom pendlingsavstånd till andra tätorter, ökar sin befolkning, vilket innebär att det finns någon slags ortsstruktur som gör att de kompletterar varandra och skapar synergieffekter. Verket för tillväxtanalys koncentrerade sig på ett 40-tal orter som, trots att hemkommunen minskat i befolkning, ändå har haft en positiv befolkningstillväxt. Syftet med studien är att se om det finns några gemensamma drag hos de orter som har haft en befolkningsökning. Man kunde konstatera att de studerade orterna tycks ha en speciell prägel och de kategorier som identifierats utifrån detta material var följande: tätorter inom pendlingsavstånd till en annan tätort, gränsorter, tätorter med turismprägel, sjö- eller skärgårdsnära tätorter och tätorter med utpräglad by-anda. En tätort kan naturligtvis ha flera av dessa kategorier. En ort som ligger inom pendlingsavstånd från en större tätort/stad kan vara attraktiv för boende även genom sitt sjönära läge eller sitt rika föreningsliv. Flera kategorier samverkar ofta. 20

107 Utifrån de orter som man valde att studera närmare kunde man också konstatera att attraktivitet inte bara handlar om att få andra att besöka eller bosätta sig på en viss plats. Det handlar i lika hög grad om att skapa ökad livskvalitet för de boende på platsen och ortens näringsliv. Utan ett engagemang från de folkvalda företrädarna och ett gott samarbete mellan regionala, kommunala och lokala företrädare, riskerar processer och handlingskraftiga initiativ från enskilda att stanna av. Förekomsten av eldsjälar och starka sociala nätverk är också viktiga faktorer som har lyfts fram både i teorin och i praktiken. 21

108 5. ATT BEHÅLLA ELLER AVVECKLA EN SKOLA Argument emot skolnedläggning När man studerar de argument som ofta förs fram mot att lägga ned den lokala skolan så kan de ofta passa in under följande rubriker: Individperspektivet små undervisningsgrupper och individanpassad undervisning Trygghetsaspekten för såväl elever som lärare i den lilla skolan. Närhetsaspekten För att föräldrarna ska få ihop vardagen samt att eleven finns i kända sociala mönster. Trafiksäkerhetsaspekter. Tidsaspekten - Restider med eller utan skolskjutsar anses negativt, särskilt för mindre barn. Bygdens överlevnad ingen kommer att flytta hit, den lokala opinionen, sysselsättningsaspekter, fastighetsvärden. Distansundervisning med förhinder bristande lokala förutsättningar och institutionella hinder (lagar och förordningar som sätter käppar i hjulet.) Argument som små grupper och individanpassad undervisning är mer av pedagogisk natur och har egentligen ingen bärighet mot den lilla skolan utan kan fullt ut tillämpas i en större skola. Men argumentet framförs av naturliga skäl ofta i dessa sammanhang. Elevernas trygghet är ett argument som förs fram och alltid måste tas på största allvar. Givetvis är det också föräldrarnas trygghet som behöver avspeglas i argumentet. Att behöva lämna sina små barn på större avstånd är för många en svår tanke. Föräldrars svårighet att få vardagen att gå ihop diskuteras i många sammanhang ofta i samband vid avveckling av en skola - och påverkar säkert önskemålet att särskilt för lägre åldrar ha en skola i närområdet. Restider till och från skolan skolskjutsar får inte ta en för stor del av dagen, särskilt med avseende på de yngre barnen. Bygdens överlevnad är ett frekvent förekommande argument för att behålla skolan. Detta gäller i första hand grundskolans tidigare år. Skolans betydelse för ett litet samhälle kan vara stor. Det påverkar inte bara viljan för småbarnsfamiljer att flytta till orten eller välja att stanna kvar. Inte heller kan man bortse från arbetstillfällen som skolan ger. Ju mindre ort desto större effekt; klassärare, ämneslärare, förskollärare, skolledare, elevvårdspersonal, skolmåltidspersonal, vaktmästare och fritidshemspersonal. 22

109 Distansundervisning/distanslärande lämpar sig oftast lite högre upp i åldrarna. Det krävs en viss mognad och förkunskaper för att kunna arbeta på det sättet, men kan på rätt sätt användas även för yngre elever. Argument för skolnedläggning På motsvarande sätt när man studerar argumenten varför man behåller en skola kan man studera argumenten varför man avvecklar en skolenhet: Högre krav på likvärdig utbildning och likvärdig social fostran. Ensamarbetsplats för läraren - inte attraktivt ur arbetsmiljö- och kompetensutvecklings-aspekter. Ger färre impulser. Svårare och mindre attraktiv skolledningsfunktion. - avstånd skolledning skola. Svårigheter att möta kraven på formell behörighet. - svårt att tillgodose olika kompetenskrav. Problematiskt att tillhandahålla elevvårdsinsatser och andra stödanordningar t.ex. bibliotek, idrottshall. Demografiska faktorer. - urholkning av elevunderlaget. Allt färre elever på skolan. Frisöket och fristående skolor - urholkar det lokala elevunderlaget. Otidsenliga lokaler vilka ställer krav på betydande nysatsningar samtidigt som elevunderlaget anses för litet för att motivera en sådan investering. I en rapport från Myndighet för skolutveckling (2005) visas att avbrotten på gymnasiet är fler hos elever från små skolor. Dessutom att flickor presterar bättre än pojkar i betyg och prov. Några studier har visat att dessa skillnader är anmärkningsvärt stora i glesbygdskommuner. 23

110 Införande av lärarlegitimationer, som redovisas ovan, medför att enbart legitimerade lärare kan tillsvidareanställas och har rätt att sätta betyg. Dessa krav kan öka kostnaderna för redan ekonomiskt ansträngda mindre enheter. Det visar sig idag på många håll svårt att anställa lärare till små enheter. Kravet på lärarlegitimation innebär risk att andelen examinerade lärare ytterligare minskar. Låg personalomsättning anses i grunden som en positiv faktor, men frågan är om det därmed alltid gynnar utvecklingen. Nyheter och impulser utifrån kan utebli eller få svårare att slå igenom och då finns risk för stagnation i verksamheten. Generellt gynnas en arbetsplats av kollegor och ett kollegialt lärande, även om traditionen inom svensk skola bjuder att pedagoger ofta eller alltid måste resa bort från skolan för kompetensutveckling. Vid verkligt små enheter blir frågan vilken hjälp som finnas att få inom enheten och om flexibla verksamhetsformer möjliggörs. Kollegial stöttning men även kunskapsöverföring är positiva faktorer i en större grupp. Den demografiska utvecklingen i Sverige medför att en mycket stor andel av landets kommuner tappar befolkning, medan befolkningsutvecklingen koncentreras till ett mindre antal områden. Stora delar av landet går mot en allt äldre befolkning, medan de i yrkesverksamma åldrar och deras barn minskar. Äldre är den enda grupp som har ett positivt flyttnetto till glesbygd och tätortsnära landsbygd. Konkurrens om resurser med exempelvis äldreomsorgen är en realitet och små enheter som tendera att bli kostsamma i begreppet kostnad per elev skapar svåra avväganden för en lokalt förtroendevald. De skilda demografiska förutsättningarna över landet gör att det aldrig kommer att finnas förutsättningar saknas för att skapa en standardiserad skola med ett optimalt antal elever i varje grupp eller klass. Även om så vore fallet är den optimala storleken på gruppen också avhängig vilka individer som finns i gruppen och dess förutsättningar. Kan man utifrån detta konstaterande fråga sig om det finns det gränser för hur små grupperna kan vara i skolan med behållen likvärdig undervisning. Medan det ofta är känsligt att avveckla en grundskola handlar en avveckling av en gymnasieskola mest om att det sker i sådana former att eleverna har möjligheter att välja ett annat alternativ. Konkursen av JB-koncernen 2013 skedde just efter att elevernas omvalsperiod var slut, det innebar ovisshet för eleverna vid de trettio skolor som rekryterade elever skrivna i cirka 100 kommuner. De kommuner som avvecklat sin (enda) gymnasieskola ligger ofta på nära håll till annan gymnasieort. Ett undantag är Valdemarsviks kommun där resvägen ofta blivit betydligt längre. Andra kommuner som valt att avveckla sin gymnasieskola är Oxelösund, Kungsör, Hallstahammar, Ale och Orust. 24

111 6. AKTUELLT SKOLBESTÅND Bilden av den svenska skolan visar att det är mycket stor variation vad det gäller skolstorlek. Nedan redovisas förhållandena för de mindre skolorna. Skolverket, avseende verksamhetsåret 2012/13, visar att drygt 15 procent eller 765 skolor har färre än 50 elever i grundskolan. I diagram 1 nedan redovisas antalet skolor efter antalet elever på skolan för verksamhetsåren 2001/02 och 2011/12. Som bieffekt ses att antalet kommunala skolor har minskat till för mån för friskolor, men att antalet skolor har reducerats med 9 procent. Under samma period har antalet elever i grundskolan minskat med 16 procent Friskolor 2001/02 Friskolor 1011/12 Kommunala skolor 2001/01 Kommunala skolor 2011/12 Diagram 1. Antal skolor grupperade efter skolstorlek. 25

112 Friskolor Kommunala skolor Diagram 2. Genomsnittligt antal elever per årskurs grupperade efter skolstorlek. Det är en självklarhet att mindre skolor har färre elever per årskurs och i diagram 2 redovisas det genomsnittliga antalet elever per årskurs inom varje gruppering. I gruppen med minsta kommunala skolorna med mindre än 50 elever är det genomsnittliga antalet elever per årskurs 6,6. I nästa grupp också för de kommunala skolorna är motsvarande siffra 15,3 elever per årskurs. För gruppen skolor med färre än 50 elever fördelar sig skolorna i förhållande till hur skolan är organiserad, alltså vilka årskurser som finns på skolan finns redovisade i diagram Friskolor Kommunala skolor Diagram 3. Antalet skolor med färre än 50 elever grupperade efter organisation Ur diagrammet kan utläsas att den vanligaste organisationen är en skola med årskurserna 1-6, följt av årskurserna 1-5. Det finns idag 330 kommunala grundskolor i Sverige med 5 eller 6 årskurser och med färre än 50 elever per skolan. 26

113 Motsvarande analys kan göras för skolor i gruppen 50 till 99 elever per skola. Antalet kommunala skolor med årskurs 5 och årskurs 6 i denna storleksgrupp är 493 stycken. Läsår Grundskoleelever Grundskolor Skolor med färre än 50 elever Skolor med färre än 100 elever 2012/ (15,6 %) 859 (17,5 %) (totalt 33,1 %) 2011/ (16,6 %) 835 (18,1 %) (totalt 34,7 %) 2010/ (17,3 %) 851 (18.4 %) (totalt 35,7 %) 2009/ (17,8 %) 877 (18.8 %) (totalt 36,6 %) 2008/ (18.2 %) 911 (19,2 %) (totalt 34,7 %) 2007/ (18,0 %) 922 (19,1 %) (totalt 37,1 %) 1999/ (34,8 %) *) 1998/ (35,2 %) 1997/ (35,2 %) 1996/ (35,5 %) 1995/ (36,0 %) 1989/ (38,5 %) 1988/ (37,9 %) 1987/ (38,5 %) 1986/ (38,8 %) 1985/ (38,7 %) *) För läsåren 1985/86 till och med 1999/00 omfattar den senare siffran även skolor med färre än 50 elever, alltså alla skolor med upp till och med 99 elever. Källa. Skolverket och Statistisk årsbok (SCB). En iakttagelse är att andelen av de minsta skolorna har minskat, dock ännu inte i lavinartad omfattning. Sedan läsåret 1984/85 har det gått ner drygt fem procentenheter; antalet skolor med få elever har minskat, men inte det totala antalet skolor. Det har således inte skett någon större skolomvandling de senaste 30 åren. Det totala antalet grundskolor har, som synes, varierat något under perioden. Den så kallade 90-talskrisen satte i vart fall inga spår i antalet respektive andelen små skolor eller för den delen antalet skolor. Det beror på elevantalsökningen som skedde under samma period. Endast en grundskola i Sverige har fler än elever och endast 153 skolor har elever (3,1 % av skolbeståndet). I den vanligast förekommande skolstorleken elever finns 1448 skolor, vilket läsåret 2012/13 är 29,5 procent av Sveriges grundskolor. Detta är fortfarande färre än antalet små eller mycket små skolor. Och en skola med elever är heller ingen särskilt stor skola. Detta ger att en bild av att Sverige har små eller mycket små grundskolor. I övrigt är det tydligt att de minsta kommunerna invånarmässigt också har de minsta klasserna och de minsta skolorna och omvänt, de största kommunerna har de största klasserna och de största skolorna. Vi ser även ett samband mellan kommunstorlek och skolstorlek: ju mindre kommun, desto färre elever per skola och omvänt. 27

114 En notering är att de fristående skolorna på småskolenivå det vill säga färre än 100 eller färre än 50 elever är betydligt fler till andelen än de kommunala. De fristående skolorna med färre än 100 elever uppgår till drygt 49 procent av friskolebeståndet på grundskolenivå. Och på storskolenivå, alltså elever finns 24 skolor (3,1 procent av skolbeståndet), alltså samma nivå som de kommunala. Enligt siffror från Glesbygdsverket (2006) hade knappt elever i gles- och landsbygd mer än två mils resa till skolan och 250 av dessa hade mer än tre mil. Detta är siffror som troligen behöver justeras något uppåt sedan dess. Viktigt att komma ihåg är dock att lejonparten av Sveriges elever har mindre än 2 kilometer till skolan och att från förskoleklassen genom hela grundskolan är det mer än hälften (från 51 procent till 67 procent) som går eller cyklar till skolan. Genomsnittlig restid, oavsett färdsätt, för en grundskoleelev till sin skola är under tio minuter. 28

Visa mer