Temanummer: Genus inom idrotten
|
|
- Kurt Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVENSK Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer Årgång 18 Grattis till mixlaget i skidskytte! Temanummer: Genus inom idrotten
2 INNEHÅLL nr LEDARE Håkan Larsson 20 ÅR MED IDROTT OCH GENUS Eva Olofsson KVINNORNA HAR EN SPORTSLIG CHANS! Eva Olofsson satte fart på kvinnoidrotten? Birgitta Fagrell IDROTTENS KÖNSMÖNSTER varför finns de? Vad handlar de om? Håkan Larsson 16 TOINI GUSTAFSSON stjärna men inte hjälte Helena Tolvhed 19 FOTBOLL ÅT ALLA! Jonny Hjelm OFF-SIDE? Damhockeyn och den manliga dominansen Kajsa Gilenstam, Staffan Karp och Karin Henriksson-Larsén IDROTT, MÅNGFALD OCH GENUS Hur blir svensk idrott mer färgrik och inkluderande? Suzanne Lundvall DUGLIGA SUBJEKT PÅ IDROTTSLIG ARENA kollektiva föreställningar om femininitet, maskulinitet och funktionsnedsättning Kim Wickman IDROTTSRÖRELSENS SATSNING PÅ FLICKOR en kontraproduktiv åtgärd? Jenny Svender ATT LÄRA OM FLICKOR OCH POJKAR hur genus skapas i tränarutbildningens läromedel Karin Grahn GENUS OCH SKOLFRAMGÅNG I ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA Karin Redelius FRÅN TRÄNING FÖR KONDITION TILL FYSISK AKTIVITET FÖR HÄLSA om synen på rekommendationer för allmänheten över tid Lina Wahlgren ÄR NERVSIGNALSUBSTANSER UTAN NERVER SVARET PÅ TENDINOPATINS GÅTA? om en muskelsenas förvandling vid kroniska smärttillstånd Patrik Danielson CIF HAR FÅTT NY STYRELSE
3 Ledare nr Ansvarig utgivare Ingemar Ericson Chefredaktör Artur Forsberg Adress Centrum för Idrottsforskning, Box 5626, Stockholm tel , fax Hemsida Prenumerationspris Helår med fyra nummer kostar 200 kr. Insätts på plusgiro Betalningsmottagare, CIF Prenumerationsärenden Marie Broholmer Grafisk form Tomas Svensson Grafiska Huset i Stockholm AB Tel tomas@grafiskahuset.se Tryckeri Grafiska punkten i Växjö AB Adresser till CIFs styrelse Ordförande per.nilsson@ungdomsstyrelsen.se Umeå universitet louise.ronnqvist@psy.umu.se Riksidrottsförbundet Ingemar.Ericson@adm.umu.se Lunds universitet anna_maria.holmback@med.lu.se Karolinska institutet Eva.Jansson@ki.se Göteborgs universitet Jon.Karlsson@vgregion.se Lärarhögskolan Stockholm Hakan.Larsson@utep.su.se Växjö universitet pergoran.fahlstrom@vxu.se Linköpings universitet Eva.Nylander@lio.se Göteborgs universitet Goran.Patriksson@ped.gu.se Mittuniversitetet i Östersund per.tesch@miun.se Örebro universitet Karin.Piehl-Aulin@oru.se Riksidrottsförbundet Karin.Redelius@gih.se GIH, Stockholm Alf.Thorstensson@gih.se Sekreterare/föreståndare Artur.Forsberg@gih.se SVENSK Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer Årgång 18 KÄRA LÄSARE, vi skriver nu 2009 och du håller i det första numret av Svensk Idrottsforskning för året. De första månaderna på det nya året blir en händelserik period. Centrum för idrottsforskning har fått en ny styrelse för mandatperioden Några av ledamöterna i den nya styrelsen har varit ledamöter tidigare, medan andra är nya på posten närmare bestämt fyra stycken. Efter nio framgångsrika år vid rodret lämnar Per Renström ordförandeposten. Ny ordförande i CIF är Per Nilsson, professor i pedagogik, tidigare rektor vid GIH och numera generaldirektör vid Ungdomsstyrelsen. Under våren kommer CIF också att rekrytera en ny föreståndare. Efter en övergångsperiod om några månader, då en ny person ska skolas in i arbetet, kommer Artur Forsberg, med fjorton års erfarenhet som föreståndare, att kunna ägna sig på heltid åt skidåkning. Året 2009 innebär också att det är tjugo år sedan den första idrottsrelaterade doktorsavhandlingen med feministiska utgångspunkter lades fram. Den 28 april 1989 försvarade idrottspedagogen Eva Olofsson sin banbrytande avhandling Har kvinnorna en sportslig chans? Opponent var Kari Fasting, Norges Idrettshøgskole. Med anledning av denna händelse har detta nummer av Svensk Idrottsforskning i huvudsak vikts för svensk forskning kring idrott och genus. Eva, som för övrigt var ordförande i CIF under åren , var pionjären på området och hon belyser i sin artikel i temanumret några generella drag i de senaste tjugo årens forskning. Hon pekar då, med några exempel från den egna forskningen, på hur frågeställningar och perspektiv hela tiden förändras. Denna förändring speglar den inneboende dynamik som finns inom forskningen, i synnerhet inom den feministiska: gamla sanningar är till för att utmanas. Flera av artiklarna i numret tar, i större eller mindre utsträckning, utgångspunkt i nämnda avhandling, inte minst Birgitta Fagrells artikel Kvinnorna har en sportslig chans! CIF:s centrala uppgift är att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens område. Hos CIF söker svenska idrottsforskare medel för att genomföra forskningsprojekt av relevans för idrotten. Just uttrycket av relevans för idrotten orsakar regelbundet diskussion. Det rymmer (minst) två grundläggande problem: Vad är idrott? Och Vad är idrottsrelevant? Idrottsbegreppet, först, ges hos CIF en bred definition och omfattar tävlingsidrott, motionsidrott, idrott i skolan, rörligt friluftsliv och fysisk rekreation. Idrottsrelevans har att göra med forskning som kan leda till en bättre idrott. Med bättre idrott menas inte bara bättre idrottslig prestationsförmåga eller antalet medaljer i internationella mästerskap. Forskning som kan bidra till detta är naturligtvis också mycket viktig, men lika viktig är forskning som kan bidra till en bättre idrott i termer av tillgänglighet, likvärdighet och inflytande. I en demokratisk idrott ska alla kunna delta på lika villkor. En sådan idrott beskrivs i Riksidrottsförbundets handlingsplan Idrotten vill. Forskningen om idrott och genus berör framför allt i vilken utsträckning flickor och pojkar, kvinnor och män deltar i idrott på lika villkor och kan utöva inflytande över idrotten på lika villkor. Denna forskning, i synnerhet om den har feministiska utgångspunkter, utgår från antagandet att verksamheten utvecklas bäst om forskarna anlägger en kritisk blick på idrotten. Som feministisk forskare ser sig många som kritisk vän till idrotten. För en sak har dessa forskare gemensam, åtminstone de som medverkar med artiklar i detta temanummer, nämligen ett genuint intresse för idrott som tar sig i uttryck i ett engagemang både som idrottsledare och som lärare i flera av de idrottsutbildningar på universitet och högskolor som idag finns runt om i landet. Grattis till mixlaget i skidskytte! Temanummer: Genus inom idrotten Mycket nöje med läsningen! Håkan Larsson Professor, ledamot i CIFs styrelse 3 51 Foto framsida: Scanpix
4 20 år med idrott och genus I idrottens värld accepteras ständiga förändringar. Nya träningsmetoder och tekniker tillämpas, ny utrustning används, nya idrottsgrenar utvecklas. I den här artikeln visar författaren att även forskning om idrott och genus förändras. Forskarna förändrar sina frågor, angreppssätt och sin förståelse. Eva Olofsson Umeå universitet När jag för över 20 år sedan formulerade det övergripande syftet som skulle styra mitt avhandlingsarbete under flera år på 1980-talet såg det ut så här: att beskriva och försöka förstå villkoren för kvinnors deltagande i idrott, såsom de uppställs av Sveriges Riksidrottsförbund och dess medlemsorganisationer. Jag ville beskriva den kvantitativa utvecklingen av kvinnors idrottsdeltagande och framför allt försökte jag fånga idrottsrörelsens idrottsuppfattning och kvinnosyn under 100 år. Avgränsningen kom att göras till Riksidrottsförbundet respektive Gymnastik- och Fotbollsförbundet (Olofsson, 1989). Jag vågar påstå att avhandlingen var tidstypisk, med ett undantag. Kvinnoforskningen på 1980-talet kan beskrivas som kompletterande och korrigerande. Ambitionen var att fylla de tomrum som den traditionella forskningen lämnat, t.ex. att beskriva kvinnors situation vid olika tidsepoker och i olika sammanhang. De inom den traditionella forskningen tillämpade begreppen, teorierna och metoderna liksom dess empiri kom därmed att ifrågasättas. Det innebar att kvinnoforskningen också kom att ge en annan än den rådande bilden av olika samhällsfenomen och företeelser. Så blev ju också fallet med min avhandling. Det icke tidstypiska med avhandlingen var valet av studieobjekt, nämligen att studera kvinnors villkor inom idrotten. Kvinnoforskningen hade i stor utsträckning koncentrerats kring arbetsliv och familjeliv. Bland dåtidens kvinnoforskare var mina forskningsfrågor inte ens riktigt rumsrena - varför skulle en kvinnoforskare intressera sig för något så manligt som idrott? -. Den svenska idrottsforskningen hade inte heller i någon större utsträckning intresserat sig för kvinnoforskning. Vad har då hänt på 20 år? Massor! Det temanummer läsaren håller i sin hand ger en bra belysning av förändringen. I den här artikeln kommenterar jag fortsättningsvis några av dessa förändringar och avslutar med att ge ett par exempel från min egen forskning under senare år. Det är också exempel på hur, inte bara forskningen, utan också den enskilda forskaren över tid förändrar sina frågor, sitt angreppssätt och sin förståelse. Begrepp - teorier Som den uppmärksamma läsaren sett använder jag i inledningen av denna artikel ordet kvinnoforskning. Benämningen kvinnoforskning hängde förstås samman med det faktum att forskningen hade just kvinnor som studieobjekt. Det var nästan bara kvinnor som genomförde forskningen. Generellt förväntades kvinnoforskningen bidra till kvinnofrigörelse och personsambanden mellan kvinnoforskningen och kvinnorörelsen var tämligen starka. Ordet kvinnoforskning är idag mindre vanligt, vilket beror på att forskningsintresset inom området har vidgats på flera sätt. I Sverige och i Norden blev benämningar som könsperspektiv och könsforskning en effekt av att forskningsintresset kom att riktas också mot män, dvs. män som könade individer, och inte som tidigare som synonym för människan. Idag är genusforskning (på engelska: gender studies) det mest använda begreppet (även om ordet kön också fortfarande används så gör t.ex. jag själv ofta). Genusforskare studerar både kvinnor och män, 4
5 både kvinnligt och manligt. Benämningar som genus och genusforskning är förstås inte gripna ur luften utan har växt fram ur forskningen. I genusforskningen problematiseras och dekonstrueras motsatsparen kvinna/man respektive kvinnligt/manligt snarare än tas för givna samt relationerna dem emellan. För detta forskningsarbete har krävts nya verktyg, dvs. nya teorier och begrepp. I genusforskningen har befintliga vetenskapliga teorier och begrepp både ifrågasatts och fått nya tillämpningar samtidigt som nya teorier och begrepp utvecklats (se t.ex. Butler, 2007; Connell, 2008; Foucault, 1972). Nackdelen är att de begrepp som används kan uppfattas som alltför abstrakta och akademiska. Ibland har t.o.m. detta i sig blivit huvudfrågan och de empiriska studierna fått stå tillbaka. Det kan sägas att ett bekymmer för detta forskningsfält har varit just begreppsdiskussionerna. Jag menar dock att detta inte kännetecknar den svenska idrottsrelaterade genusforskningen. Även de idrottsforskare som starkt bidragit till teoriutveckling har redovisat omfattande empiriska studier. Omfattningen Under de två senaste decennierna har antalet forskare och studier inom området idrott och genus ökat markant i Sverige. Årligen publiceras minst en avhandling eller större idrottsrelaterad genusstudie. Pedagoger, sociologer, psykologer, etnologer, historiker, är bland andra exempel på forskare som har gett oss nya perspektiv på frågor om kvinnor och män, kvinnligt och manligt. Forskare i dessa discipliner som inte säger något om genus kan räkna med att få frågor om detta. Det gäller också kollegorna inom idrottsmedicinen. Där har intresset i allmänhet kommit lite senare men även där är genusforskning idag, om inte en självklarhet, i vart fall respekterat. Ett annat exempel på att genusforskningen slagit rot inom idrottsområdet är studenternas uppsats- och examensarbeten. För 20 år sedan var uppsatser med genusperspektiv lätträknade. Idag vågar jag påstå att ingen student inom samhällsvetenskap eller humaniora medvetet kan ignorera genus utan att behöva motivera sig inför både studiekamrater och lärare. Området idrott och genus i sig har också successivt blivit allt större. När jag själv började var jag snävt inriktad mot den organiserade idrottsrörelsen. Där kommer fortfarande många viktiga och intressanta studier. Skolans idrottsundervisning är det andra stora området som beskrivs och granskas av genusforskare, men även andra områden inom kroppsövningskulturen studeras av genusforskare. Området har också blivit större genom att nya frågor kommer i fokus. Inte minst har det senaste decenniets studier som tagit sin utgångspunkt i socialkonstruktivism och poststrukturalism bidragit till dessa nya frågeställningar. Frågor som t.ex. identitet, kropp och sexualitet har därmed kommit in även i idrottsforskningen. Det kan synas lite märkligt att just frågor om idrott, genus och kropp dröjde så länge innan de nådde den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen, med tanke på att den fysiologiska och medicinska idrottsforskningens fokus alltid legat på kroppen. Relationen forskningen - praktiken Vi har alla sett att idrotten under de senaste tjugo åren förändrats med avseende på kön: styrelser tillsätts med könskvotering, fler svenska kvinnor i fler grenar har internationella idrottsframgångar, frågor som homofobi och sexualisering av idrottens offentliga rum diskuteras, mediabevakningen av kvinnors idrott har ökat osv. Alla dessa förändringar är exempel från den idrottsliga praktiken som belyser det genusforskare hävdar, nämligen att frågan om kvinnligt och manligt, d.v.s. vad kvinnor och män gör/får göra/ vill göra är historiskt och kulturellt föränderligt. Är då dessa förändringar resultat av ökad genusforskning? Nej, inte ett resultat, men forskningen har hjälpt till att sätta frågan på agendan och påverkat inriktningen av förändringen. Samma år som min avhandling om kvinnors villkor i idrottsrörelsen publicerades antog Riksidrottsförbundet sin första Jämställdhetsplan. Arbetet för bättre villkor för kvinnor i idrotten hade dock påbörjats långt tidigare redan under 1940-talet. Ordet jämställdhet har blivit den benämning som idrotten liksom samhället i övrigt kommit att använda för det arbete som i första hand syftat till förbättrade villkor för kvinnor. Det är alltså ett politiskt begrepp och inte ett vetenskapligt. I Jämställdhetsplanen betonades kvinnors och mäns rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom idrottsrörelsen. Det officiella jämställdhetsarbetet har i stor utsträckning inriktats mot att öka kvinnors representation i beslutande organ på alla nivåer nationellt, regionalt och lokalt. När min avhandling publicerades för 20 år sedan blev den väl mottagen av just dessa jämställdhetsarbetare att en akademisk avhandling kunde behandla idrottens kvinnofrågor sågs som ett erkännande av och gav legitimitet åt deras strävanden. Vi måste också komma ihåg att frågor om jämställdhet fanns på samhällsagendan så mycket mark var redan bruten. De svenska studier (och internationella) som genusforskare presenterat har bidragit med både empiriska belägg och analyser, som jämställdhetsarbetare har kunnat använda som argument i sitt arbete. Jag är övertygad om att sättet att tala om flickors och kvinnors, liksom om pojkars och mäns, idrott har förändrats och nyanserats med stöd av (bl.a.) genusforskningen och att detta i sin tur medfört en bättre idrottsverksamhet. Att döma av utvärderingsstudier och forskningsstudier finns dock mycket kvar att göra. Den officiella hållningen är numera politiskt korrekt och kunskapen inom området har ökat. Samtidigt visar studierna att det är långt kvar till jämställdhet i svensk (och internationell) idrott. När det gäller idrottens och skolans förmåga att ta till sig den senaste forskningen som handlar om hur skillnader och hierarkier mellan könen upprätthålls liksom hur kön konstrueras återstår förstås också en hel del. Genus i skolans idrottsundervisning Jag avslutar denna artikel med att ge två exempel från min egen forskning på senare tid som samtidigt ger en bild av hur genusforskningsfrågorna har förändrats. Det första exemplet är hämtat från en studie om skolans idrottsundervisning (Olofsson, 2005, 2007). Den studien har ett historiskt och poststrukturalistiskt perspektiv där en utgångspunkt är att ungdomars identitet formas via rådande diskurser och att dessa ger möjlighet för individen att utveckla olika sätt att vara flicka eller pojke. I studien visar jag hur staten, genom sina läro- och kursplaner, styrt idrottslärarnas arbetsuppgifter genom att positionera idrottsläraren som en konstruktör av karaktärer, kroppar och livsstilar. Dessa konstruktörsuppdrag har i en mening varit tidlösa såtillvida att alla tre funnits med under hela den studerade tidsperioden ( ). Tyngdpunkten har dock förskjutits från kropps- och karaktärskonstruktören till livsstilskonstruktören. Konstruktionen av elevernas kroppar, karaktärer och livsstilar är centralt för formandet av elevernas identiteter. Ingen lärarkategori har ett så uttalat uppdrag i detta avseende som idrottsläraren. Den mest framträdande förändringen i statens positionering av idrottsläraren är 5
6 6 förändringen med avseende på kön. Vid tidpunkten för studiens början var konstruktionen inriktad mot skapandet av två åtskilda kön flickor respektive pojkar. I början av tidsperioden skulle eleverna hållas fysiskt åtskilda, utföra olika aktiviteter med delvis olika undervisningsmål samt undervisas av lärare av samma kön som de själva, lärare som i sin tur hållits könsåtskilda under sin lärarutbildning. När det gällde karaktärskonstruktionen är det ingen tvekan om att den karaktärsfostran som ämnet ansågs bidra till riktade in sig på de manliga elevernas fostran. På 1960-talet, när karaktärsfostran övergick från personlighetsfostran till social fostran, uppluckras förutsättningarna för två skilda könskaraktärer, även om könen fortfarande skulle hållas fysiskt åtskilda och två olika könsindivider eftersträvades. Detta ändrades radikalt under talet då flickor och pojkar skulle undervisas tillsammans med samma syfte och innehåll och där lärarnas kön inte spelade någon roll. Sammantaget kan sägas att idrottslärarens uppgift, såsom den framstår på den statliga arenan, har övergått från att hålla flickor och pojkar isär och konstruera två olika kön till att hålla flickor samman och eftersträva jämställdhet och könsneutrala individer. Under 1990-talet har den svenska skolan övergått från regelstyrning till målstyrning, vilket bl.a. inneburit att lärarens uppgift blivit att i sin undervisning utgå från den enskilda elevens behov och intressen. Många idrottsvetenskapliga studier har visat hur flickor blir förfördelade i idrottsundervisningen. Ett vanligt förslag för att lösa detta problem har varit att lärarna bör bli bättre på att basera sin undervisning på flickornas intressen och behov. Detta förslag ligger således väl i linje med ambitionerna i den målstyrda skolan. Det innebär att eleven förväntas veta vilket undervisningsinnehåll och vilken kunskap hon vill ha. Jag menar att detta inte är helt oproblematiskt. Det är inte bara idrottsläraren som är intresserad av elevens kropp, karaktär och livsstil. Konsumtionssamhällets intresse för den unga människan i dessa avseenden framställs allra tydligast i media. Förvisso finns flera likheter mellan den eftersträvansvärda kvinnliga och manliga kroppen men någon tvekan om att det handlar om två skilda kroppar en kvinnokropp och en manskropp råder inte! Det betyder att när läraren försöker ta sin utgångspunkt i elevernas egna intressen och behov kan det innebära att det snarare blir en idrottsundervisning på marknadens villkor och läraren blir marknadens tjänare och inte elevens. Därmed finns risk att den traditionella synen på kvinnlighet och manlighet upprätthålls då den kommersiella marknadens och särskilt populärkulturens könsdiskurser karaktäriseras av då två skilda sexualiserade kroppar, karaktärer och livsstilar. Genus i flickfotboll Det andra exemplet är baserat på en utvärderingsstudie inom ramen för Handslaget (Olofsson, 2006; Olofsson & Karlsson, 2006). Utvärderingen gällde Fotbollförbundets s.k. tjejsatsning under Handslagets två första år. Ett syfte med tjejsatsningen var att behålla flickorna längre i fotbollsverksamhet, d.v.s. att få flickor att spela fotboll även i de övre tonåren. Liksom i Handslaget i övrigt fördelades projektmedel till klubbarna efter ansökan. Utgångspunkten för min analys av tjejsatsningen var genusteoretisk. Med stöd av poststrukturalistisk feminism där könsdikotomin utmanas och det i stället argumenteras för multipla kvinnligheter/manligheter ville jag se om dessa konstruktioner utmanades inom fotbollens flickverksamhet och om gränsen mellan kvinnlighet och manlighet därmed luckrades upp. Utvärderingsstudien visade att särartstänkande var den dominerande könsdiskursen i de projekt som tilldelats medel. Flickor sågs som annorlunda fotbollsspelare (underförstått än pojkar) och de projektplaner och åtgärder som vidtogs hade detta som sin utgångspunkt. Exempel på aktiviteter inom föreningsprojekten var: rekrytering av kvinnor som ledare för fotbollsspelande flickor, d.v.s. en genusspecifik coachning; projekt med social orientering framför tävlingsorientering; utbildning av ledare och spelare i ämnen som betraktas som traditionellt kvinnliga och utbildning i hur flickor är. En slutsats av utvärderingen var att tjejsatsningen visserligen hade många inslag av god föreningsidrott men samtidigt bidrog till att förstärka konstruktionen av en stereotyp kvinnlighet inom svenska fotbollsklubbar och man missade möjligheten att utmana de socialt konstruerade könen. Flickorna konstruerades som kvinnliga fotbollsspelare och inte som fotbollsspelare. Intervjuer med flickor som deltog i projekten visade att vissa fotbollsspelande flickor också står emot denna könskonstruktion, t.ex. genom att samtidigt betona både prestationsutveckling och kamratskap och genom att identifiera sig själva som fotbollsspelare och inte kvinnliga fotbollsspelare. En annan slutsats av utvärderingen är att fotbollsklubbarna skulle, med en annan utgångspunkt än särartsdiskursen, kunna bedriva en verksamhet som bättre gynnade fotbollsspelande flickor men också pojkar. En sådan utgångspunkt skulle vara att utgå från genusteorin om att det finns multipla kvinnligheter och manligheter. Därmed skulle klubbarna kunna bidra till en utmaning av traditionella könsmönster. Avslutning Jag har i den här artikeln försökt belysa hur genusforskningen förändrats under de senaste decennierna. Den avhandling jag skrev 1989 kunde knappast har skrivits De studier jag gjort under talet hade jag troligen inte kunnat göra för tjugo år sedan. Empirin hade kanske kunnat vara densamma men tolkningsramen och därmed förståelsen delvis en annan. Det händer ibland när jag är ute och föreläser att någon åhörare påpekar lite förtrytsamt att men i din avhandling säger du ju Jag tycker att jag har både en skyldighet och en rättighet att ändra perspektiv. Det gäller förstås också dagens forskare. Våra utgångspunkter och slutsatser kommer att förändras. Det är väl det som är tjusningen med forskning och med idrott. Tänk om vi skulle organisera idrott på samma sätt idag som för 20 år sedan! Referenser Butler, J. (2007). Genustrubbel : feminism och identitetens subversion (Gender trouble). Göteborg: Daidalos. Connell, R.W. (2008). Maskuliniteter (Masculinities). Göteborg: Daidalos. Foucault, F. (1972) Vetandets arkeologi (L ArchÈologie du savoir). Staffanstorp: Cavefors Olofsson, E. (1989a). Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet (avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet). Olofsson, E. (2005). The discursive construction of gender in physical education in Sweden, : Is meeting the learner s needs tantamount to meeting the market s needs? European Physical Education Review, 11 (3): s Olofsson, E. & Karlsson, M. (2006). Svenska Fotbollförbundet och Handslaget: Tjejsatsningen: Delrapport 1, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Umeå. Olofsson, E. (2006). Svenska Fotbollförbundet och Handslaget: Tjejsatsningen: Delrapport 2, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Umeå. Olofsson, E. (2007). The Swedish Sport Movement and the PE Teacher : From Supporter to Challenger. Scandinavian Journal of Educational Research, 51 (2), s
7 Kvinnorna har en sportslig chans! Eva Olofsson satte fart på kvinnoidrotten? Det verkar som om idrott och media ingått partnerskap och lovat varandra trohet i nöd och lust. Båda tycks vinna på detta inte minst idrottande kvinnor. En plats i TV-rutan eller en rubrik i tidningen kan ge klirr i kassan men också bidra till en mer jämställd idrott. Är det viktigare för kvinnornas idrottande att idrottande kvinnor får medial uppmärksamhet än att de innehar fler styrelseposter? Eva Olofsson visade redan 1989 i sin avhandling hur viktig medias roll var för den idrottande individen. Birgitta Fagrell Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, GIH Idag har hjälten inget kön. Åtminstone inte i sportsammanhang. Vem skulle ha trott det för knappt femtio år sedan? Men då, 1960, när kvinnorna så sakteligen bröt barriären till det manligt dominerade idrottsfältet och erövrade positiv medial uppmärksamhet var det ändå många manliga hjältar som ställde kvinnliga idrottare i mediaskugga. 1 Men det fanns de som bröt sig loss och erövrade en plats i rampljuset. Wilma Rudolph och Florence Griffith- Joyner måste räknas som två av de mer betydande i brytarskaran i olympiska sammanhang. Båda kunde utnyttja sin kvinnlighet för att få medialt utrymme; Wilma, gasellen, charmade en hel värld med sin graciösa löpstil och Florence med sina långa naglar och muskulösa kropp provocerade. Men det är inte kvinnligheten i sig som renderar uppmärksamhet utan kombinationen positiv kvinnlighet 2 och det faktum att båda vann tre olympiska guldmedaljer (100, 200 och stafett 4x100 meter) under ett och samma OS, Wilma i Rom 1960 och Florence i Seoul Idrottande kvinnor på frammarsch Kvinnornas intåg på den idrottsliga arenan går stadigt framåt om än långsamt. Under sommarolympiaden i Stockholm 1912, utgjorde det kvinn- liga deltagandet endast två procent, i Romolympiaden hade kvinnornas andel av deltagarna ökat till elva procent för att kulminera vid olympiaderna i Sidney 2000 då kvinnornas del av deltagarna utgjorde 39 procent och hela 42 procent vid spelen i Aten (Någon könsuppdelad statistik har jag inte kunnat finna för spelen i Beijing, 2008.) Sommarolympiaden i Rom 1960 är den olympiad där televisionen får sitt genombrott. Detta medför att spelen drar till sig än större medial bevakning och att en än större skara kan följa spelen på plats. Idrottsmannen/kvin- 7
8 Wilma Rudolph vann tre guld i Rom OS En av de första i brytarskaran som vann sportslig uppmärksamhet i media. Foto Scanpix. nan tävlar inför hela världen och hela världen kan följa idrottskampen i vardagsrummet: heja, glädjas, förbanna och lida. Idag har kvinnorna förutom att ha erövrat idrottsarenan också lagt beslag på tidningsrubriker, fångat krönikörernas intresse, installerat sig i som tv-kommentatorer och satt sig tillrätta i sportstudion som experter. Ingen skulle idag komma på tanken att öppet ifrågasätta kvinnors rätt till deltagande i sportens värld. Idag kan kvinnor till och med aspirera på titeln idrottshjältar utan att prefixet kvinnlig sätts för hjälte. 4 Kalla, Kallur, Klüft, Persson, Sörenstam och Marta (Viera da Silva) är några som kan framföras som kandidater. Men hur skall man förstå denna utveckling? Första svenska kvinnliga idrottsforskaren Eva Olofsson är den första svenska idrottsforskare som intresserade sig för kvinnors villkor i idrotten. Ja, hon är den första idrottsforskaren som ställer frågan: Har kvinnorna en sportslig chans? Eva har verkat inom idrottsrörelsen både som aktiv idrottare och som ledare. Riksidrottsmötet 1975 blev något av ett feministiskt uppvaknande för henne då hon vid den traditionella kamratmiddagen tillsammans med tiotalet kvinnliga ombud såg de omkring 200 manliga ombuden speglas i Grand hotells spegelsal där kamratmiddagen avhölls. Makten hos idrottsrörelsen låg hos männen synintrycket gjorde bilden helt klar. (s 12) Hennes undran över kvinnornas villkor i idrottsvärlden måste alltså ses i relation till Evas egen erfarenhet av idrotten men också till den växande feministiska rörelsen som utifrån ett kvinnoperspektiv såväl ville förstå som upphäva kvinnans sociala underordning i samhället, idrotten inte undantagen. Riksidrottsmötet 1977 antog ett handlingsprogram för kvinnlig idrott och man beslöt om en särskild ekonomisk satsning på kvinnlig idrott. Eva fick uppdraget att utvärdera denna satsning 5 och det blev den grund varifrån den första kvinnliga svenska idrottsforskaren tog avstamp. Grunden var därmed också lagd för att skapa ny kunskap om idrottsrörelsen analyserad från ett feministiskt kvinnoperspektiv. Eva Olofsson är inte endast den första kvinnliga idrottsforskaren med idrottsrörelsen som sitt studieobjekt utan hon måste också räknas till brytarna inom idrottsforskningen. Eva har i sin avhandling Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet beskrivit och problematiserat några villkor som idrottsrörelsen ställt upp för kvinnors deltagande i idrott. Genom sin avhandling publicerad 1989 bryter hon tystnaden om idrottskvinnan, hon bryter kanske inte mot gängse idrottsteoribildning men hon bryter mot gängse uppfattning om den svenska idrottsrörelsens framväxt och utveckling - hon korrigerar den: idrottsrörelsen är inte en folkrörelse - den är en mansrörelse och den är inte könsneutral. Den moderna svenska idrotten har, säger hon, skapats av män för män, och dessutom beskrivits av män (s 56). Underförstått är att om kvinnor varit delaktiga i uppbyggnaden av idrotten från början skulle den omfatta en del andra värden än vad den kom att göra. Men inte på grund av biologisk särart utan på grund av kvinnors sociala särart vilket framgår med all tydlighet då Eva klargör inom vilken teoretisk ram hon verkar. Med två för kvinnoforskningen generella frågor, nu anpassade till idrotten, markerar hon utgångspunkten för sitt avhandlingsarbete: Under vilka villkor utövar de svenska kvinnorna idrott och tar svensk idrottsrörelse hänsyn till kvinnors liv och erfarenheter vid utformningen av idrott för kvinnor? Därmed placerar hon in sig i den feministiska traditionen som med hjälp av ett kvinnoperspektiv vill medverka i kvinnoemancipationen. Utgångspunkten inom de flesta feministiska inriktningar innan poststrukturalismens intåg, är att kvinnor som grupp är generellt underordnade män som grupp och att denna makthierarki skall upphöra. Evas förhoppning är också att kunna bidra till att frigöra kvinnor både inom och genom idrotten. Med hänvisning till sitt teoretiska ramverk skriver hon: Genomgången av kvinnoforskningens teori och empiri har sammanfattningsvis lett mig till slutsatsen att de materiella villkoren avgör människors livssituation, oavsett kön. Samtidigt 8
9 påverkas kvinnor av det patriarkala samhället. Med detta avser jag männens dominans över kvinnor, männens makt och kontroll över kvinnor. I patriarkatet ser kvinnors livserfarenheter annorlunda ut än mäns. Kvinnors livserfarenheter tas i liten utsträckning till vara vid organiserandet av vårt samhälle. Kraven och behoven i den av männen dominerande produktionen utgör basen för samhällsorganiseringen. Reproduktionens krav och behov underordnas produktionen och lämnas i flera avseenden till kvinnorna att ta ansvar för. Detta leder bl. a till olika slags socialisation för pojkar och flickor och till att kvinnors livscykel kommer att se annorlunda ut än männens (s 14). Eva markerar att kvinnor och mäns olikheter således till stor del är en effekt av ett mansdominerat samhälle där kvinnor och män livserfarenheter ser olika ut; kvinnor svara upp på samhällets reproduktiva krav, männen på de produktiva. Denna sociala åtskillnad ger effekter på socialisationsprocessen till kvinna och man. Pojkar och flickor fostras utifrån föreställningen att kvinnor och män är varandras motsatser och lämpade för att verka inom olika områden: mannen inom den officiella sfären, kvinnan inom intimsfären. Ett vågat projekt Det är ingen räddhågsen kvinnlig idrottsforskare som träder in i akademins salar och det är inget ofarligt projekt hon griper sig an. Hon startar sin undersökning av idrottsrörelsen med att granska hur den svenska idrottsrörelsens framväxt och utveckling beskrivits av tidigare idrottsforskare 6 och hennes ambition är att placerar in de osynliga kvinnorna på fältet. Hon redovisar kvinnoidrottens utveckling bl. a genom att granska när svenskt mästerskap instiftades i de olika grenarna (s 51), vilket ger en visuell bild av hur det står till med jämställdheten inom idrottsrörelsen. Det är delvis med hjälp av denna bild hon kan motivera sin sentens om idrotten som skapad av och för män. Hon analyserar idrottens kvinnosyn och idrottssyn och hon noterar också att det inom idrottsrörelsen finn ett visst motstånd mot det arbete, som utförts av företrädarna för kvinnlig idrott (s 80). Med hjälp av feministiska begrepp som likhet och särart närgranskar hon två förbund med stort kvinnligt medlemsantal: Gymnastikförbundet och Fotbollsförbundet. Analysen av Eva Olofssons avhandling slog fast att den moderna idrotten hade skapats av män, för män och dessutom beskrivits av män. När kvinnorna började spela fotboll krävde fotbollsförbundet samma regler och samma utbildningsmaterial, dvs. männen ville ha kontroll och makt över kvinnornas fotbollsspel. Foto Scanpix. Gymnastikförbundets kvinnosyn och idrottsuppfattning visar att kvinnlig gymnastik kvalitativt står för något annat än manlig gymnastik. Utgångspunkten vid utformningen av den kvinnliga gymnastiken har varit den kvinnliga särarten (s 184). Begreppet kvinnliga särart inom Gymnastikförbundet står för en syn på kvinnan som fysiskt underlägsen och med ett annorlunda psyke än mannen. Den kvinnliga gymnastikens utformning har sin grund i denna kvinnosyn. Fotbollsförbundet däremot har som utgångspunkt att utövare av fotboll skall underordna sig själva spelet med samma regler, samma utbildningsinnehåll och integration som organisationsprincip. Eva konstaterar att: Den som vill spela fotboll skall göra det som en man, dvs. kvinnors deltagande i fotboll bygger på tanken om könens likhet (s 181). Hennes slutsats blir att denna syn på könen gör det möjligt för männen att ta kontroll: / männen vill ha kontroll och makt över kvinnors fotbollsspel, för att inte spelet skall förvanskas och för att det inte skall inkräkta på herrfotbollen (s 181). Ytterligare två slutsatser är av intresse. Eva konstaterar att tävlingsidrotten byggs upp utifrån en föreställning om könens likhet men att idrottens makthavare till stor del delar Gymnastikförbundets kvinnosyn, den om kvinnans biologiska särart. Det paradoxala blir, att trots denna kvinnosyn, särartsideologin, så utformas det idrottsliga utbudet för kvinnor med utgångspunkt i en likhetsideologi (s 188). Den andra slutsatsen är att kvinnorna utnyttjar olika strategier under 1970-talet för att integreras i idrottsrörelsen: de kvinnliga ledarna inom gymnastiken använde den kvinnliga särarten som strategi vid sitt intåg i gymnastikrörelsen, medan kvinnorna valde likhetsideologin för at komma in i fotbollsvärlden. Under 1980 talet kombineras de båda strategierna, likheten framhävs i idrottsbeteendet medan den kvinnliga särarten visar sig i apparitionen. (Kvinnorna vill undanröja alla tvivel om sin könstillhörighet genom att uppvisa tecken på typisk kvinnlighet.) Idrottens genussystem Eva avslutar sin avhandling med att konstatera att hon blottlagt idrottens genussystem (s 195). Här visar Eva att hon har vidgat sin teoretiska referensram genom att inkludera Hirdmans teori om genussystemet. Eva förflyttar sig från ett kvinnoperspektiv med kvinnorna i centrum till ett systemperspektiv, där intresset riktas mot hur strukturer och logiker skapar ojämlika förhållanden mellan kvinnor och män. 9
10 Det mönster som idrottsrörelsens genussystem bildar, kan enligt Eva, sammanfattas så här: Kvinnor är underordnande männen och villkoren för kvinnors deltagande i idrott dikteras av männen. Likhetsideologin medför att kvinnors och mäns prestationer kan jämföras varvid kvinnornas prestationer värderas lägre. Den lägre värderingen motiveras av att vid jämförelse gjorda utifrån objektiva mätinstrument mellan kvinnor och mäns idrottsprestationer, rangordnas kvinnors prestationer lägre. Männen kan med hjälp av rangordningen utnyttja den kommersiella marknaden och dra till sig mer pengar, nå en större publik och erhålla mer uppmärksamhet från media. Utan att bryta denna onda spiral kommer idrotten att medverka i kvinnans sociala underordning. Idrottsrörelsen reproducerar ojämlikhet och upprätthåller en hierarkisk genusordning. Och det går ju inte för sig om idrottsrörelsen vill vara en verklig folkrörelse, dvs. en rörelse av och för både kvinnor och män. Ett tack till Eva Olofsson Med sin avhandling bröt Eva mark åt andra idrottsforskare med intresse i frågor om idrott och genus. Idrotten blev en intressant och betydelsefull arena för studier av hur genus skapas och återskapas. En rad genusavhandlingar med fokus på idrottsrörelsen och/eller föreningsidrotten följde i Evas spår 7 och en rad nya teoretiska begrepp presenterades: konstruktion, diskurs, governmentality, subjektivitet, det förkroppsligade subjektet, habitus, hegemonisk maskulinitet, heteronormativitet, heterosexuella matrisen, intersektionalitet. Dessa begrepp hör forskningsvärlden till och är ofta obegripliga för människor utan akademisk skolning, men dessa nya begrepp visar att teoriutvecklingen inom såväl samhällsvetenskaplig- som feministisk idrottsforskning är under ständig utveckling och att idrottsforskarna hänger med. Till slut vill jag påstå att Eva också hjälpte till att sätta fart på kvinnors idrottande. Idrottsrörelsens fick ögonen på sig och en rörelse med fasta band till staten måste agera när verkligheten så tydligt skiljer sig från ideologisk retorik. Det implicita kontraktet mellan idrottsrörelsen och staten 8, d v s att staten stödjer idrotten med medel så länge idrotten bidrar till en positiv samhällsutveckling: verkar för jämställdhet, utvecklar hälsa och stärker 10 demokrati, tvingade idrottsrörelsen att mer eller mindre frivilligt ta tag i frågor om jämställdhet och kvinnors villkor inom idrotten. Kvinnors villkor i idrottsrörelsen sattes på agendan och idrottande flickor och kvinnor fick luft under vingarna. Inom idrottsrörelsen, liksom inom samhället i övrigt, är det en bit kvar till det som vi definierar som jämställdhet men icke för ty så har idrottskvinnorna visat framfötterna. Idrottskvinnor har lärt sig spela spelet istället för att försöka ändra det. Florence Griffith- Joyners strategi att utnyttja såväl likhetsideologin som särartsideologin visar sig vara gångbar inom mediakulturen och i ett kommersiellt individualiserat samhälle. Många kvinnor har också skaffat sig inträdesbiljett till mediaarenan och media har visat att man är intresserad av kvinnliga idrottares kunskaper och bedrifter. En annan bidragande faktor för jämställda villkor är att behovet av den obefogade jämförelsen av fysiska prestationer mellan gruppen kvinnor och gruppen män är på utdöende. Jämförelsestrategin signalerar manschauvinism och okunskap men också förlegade ambitioner och dolda motiv. Kanske har Evas avhandling medverkat till att kvinnorna frigjort sig från en rad föreställningar om hur kvinnor är och hur kvinnor skall vara, och därmed medverkat till att bryta upp en del av såväl genussystemet som dess förtryckande strukturer. Lite av en hjältebedrift i så fall. Det är bara att bocka och tacka. Litteraturlista Andreasson, Jesper. (2006) Idrottens kön: genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Bäckström, Åsa. (2005) Spår Om brädsportkultur, informella lärprocesser och identitet. Stockholm: HLS förlag. Brännberg, Tore. (1998) Bakom kulisserna. Floda: Zenon. Fagrell, Birgitta. (2000) De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om manligt och kvinnligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Stockholm: HLS- förlag. Fundberg, Jesper. (2003) Kom igen, gubbar!: om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm: Carlsson. Grahn, Karin. (2008) Flickor och pojkar i idrottens läromedel. Konstruktionen av genus i ungdomstränarutbildningen. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Koivula, Nathalie. (1999) Gender in Sport. Stockholms universitet, Psykologiska institutionen. Larsson, Håkan. (2001) Iscensättningen av kön i idrott. En nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnan. Stockholm: HLS förlag Lindgren, Eva-Carin. (2002) Empowering young females athletes a possible challenge to male hegemony in sport: a descriptive and interventional study. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Olofsson Eva. (1989) Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet. Pedagogisk institutionen, Umeå universitet. Redelius, Karin. (2002) Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. Stockholm: HLS förlag. SOU 2008:59. Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten. Betänkande av idrottsstödsutredningen. Stockholm Tolvhed, Helena. (2008) Nationen på spel: Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel Umeå: h:ström Text& kultur. Wickman, Kim. (2008) Bending mainstream definitions of sport, gender and ability: representations of wheelchair racers. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. (Endnotes) 1. Se t ex Helena Tolvhed: Brassebönor, stålmän och svarta spöken, Idrottande kroppar i SEs bevakning av sommar OS Kvinnovetenskaplig tidskrift, Idrottens genus, 1.05 För den som är intresserad av sport och medier i allmänhet är Peter Dahléns kursbok för högskolor och universitet med titeln Sport och medier. En introduktion något att sätta tänderna i. 2. Positiv kvinnlighet skall i detta sammanhang relateras till de genusdiskurser som är förhärskande i samtiden. Idrottskvinnan måste, särskilt under denna tidsepok, uppträda så att ingen misstanke skall uppstå om hennes könstillhörighet. Ju bättre prestationen och ju mer manligt kodad idrott desto viktigare att framhäva det kvinnliga. 3. På SOK hemsidan finns statistik på manliga och kvinnliga deltagare redovisat för samtliga sommarolympiader fram till och med Sidney Därefter är deltagarantalet inte redovisat uppdelat på kön. Orsaken till detta kan man fundera över. 4. John Hellström, doktorand vid Stockholms universitet/gih, har idrottshjältar som sitt avhandlingstema. 5. Det var Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet som tog sig an uppdraget och Eva som genomförde det. 6. T ex Bode Janzon, Jan Lindroth, Roland von Euler, och Rolf Påhlbrant 7. Andreasson 2007, Bäckström 2005, Brännberg 1998, Fagrell 2000, Fundberg 2003, Grahn 2008, Koivola1999, Larsson 2001, Lindgen 2002, Redelius 2002, Tolvhed 2008, Wickman Se SOU 2008:59. Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten. Betänkande av idrottsstödsutredningen. Stockholm 2008.
11 Idrottens könsmönster varför finns de? Vad handlar de om? Idrott i sin vida bemärkelse, fysisk aktivitet som utförs i avsikt att ha roligt, må bra och prestera mera, lockar tusentals utövare, kvinnor såväl som män. Samtidigt präglas idrotten av könsmönster sett till antalet kvinnor och män som utöver olika idrotter. Sedan Eva Olofsson för tjugo år sedan lade fram sin avhandlig Har kvinnorna en sportslig chans utgör sådana könsmönster studieobjekt för flera svenska idrottsforskare. Tanken med denna artikel är att ge en översiktlig bild av hur mönstren ser ut samt att föreslå förklaringar till varför idrotten har de könsmönster den har och vad detta kan tänkas få för konsekvenser. Håkan Larsson Stockholms universitet och GIH Idrott utövas i många olika former, i ideellt organiserad form inom ramen för en förening, i kommersiellt bedriven form, i skolan som ett undervisningsämne samt på egen hand. Dessa olika former är av delvis olika karaktär. Föreningsidrotten präglas i relativt hög utsträckning av tävling. Hit lockas många barn och ungdomar, men också en del unga elitsatsande vuxna. Den kommersiellt bedrivna idrotten utgörs i huvudsak av motionsidrott. Den lockar många unga och medelålders vuxna. Skolämnet idrott och hälsa handlar om att ge unga redskap för att ta hand om sin hälsa och riktar sig till barn och ungdomar mellan sju och nitton år gamla. Idrott på egen hand finns i sin tur i många former och lockar utövare i alla åldrar: alltifrån barns och ungdomars tävlingsidrottsliknande spontanidrott till ungdomars och unga vuxnas mer eller mindre äventyrliga rekreationsidrotter samt vuxnas motionsidrotter på gym, i skid- eller löparspåret eller på golfbanan. Redan i detta sammanhang märks markanta könsmönster. Inom föreningsidrotten, som enligt Riksidrottsförbundet (RF) lockar cirka tre miljoner utövare, dominerar pojkar och män med ett förhållande på ungefär Den idrott som organiseras av RF är förhållandevis lätt att utforska med avseende på antalet deltagare, framför allt eftersom RF samlar in en uttömmande statistik över sådant som medlemsantal och licensierade utövare. När det gäller idrottande i annan organiserad form än föreningsidrott respektive idrott på egen hand är det betydligt svårare att bilda sig en översikt. Det finns dock några studier som kan ge en vink om hur aktivitetsmönstren ser ut. Bengt Larsson och Per Nilsson påvisar i en serie studier att fler 16-åriga flickor än pojkar idrottar såväl i organiserad form utanför en idrottsförening som på egen hand (Nilsson 1998, Larsson 2008). I en longitudinell studie som sträcker sig över fyrtio år (från 1968 och framåt) visar Lars-Magnus Engström att gapet mellan motionerande kvinnor och män i en grupp svenskar födda 1953 successivt ökar allt mer med ökad ålder så till vida att kvinnor bibehåller, och under vissa perioder till och med ökar, sitt motionerande medan mäns motionerande minskar (Engström 2008). Men all icke-tävlingsinriktad idrott domineras inte av flickor och kvinnor. Äventyrliga sporter som klippklättring, off pist-skidåkning och hang gliding verkar framför allt locka unga män (Arnegård 2006), liksom coola aktiviteter inom området brädsport (Bäckström 2004). Allmänt sett lockar tävlingsinriktad respektive äventyrlig idrott pojkar/män i större utsträckning än flickor/kvinnor, medan motionsidrott i större utsträckning lockar flickor/kvinnor i större utsträckning än pojkar/män. Uttrycket 11
12 i större utsträckning är viktigt att beakta. I vardagligt tal översätts det ofta till att män tävlingsidrottar medan kvinnor motionsidrottar och detta stämmer helt enkelt inte. Man bör komma ihåg att tävlingsidrotten ursprungligen utformades i den brittiska medelklassens internatskolor under 1800-talet som ett uttryckligt medel för att göra män av pojkar (Mangan 1986). Därför kom den så småningom i sig att uppfattas som manlig. Till Sverige importerades tävlingsidrott från de Brittiska öarna runt sekelskiftet Vid den tiden dominerade här den så kallade Linggymnastiken. Denna hade under talet haft ungefär motsvarande roll i Sverige som den engelska public schoolsporten hade på de Brittiska öarna: att skapa manliga män (Ljunggren 1999). I och med att tävlingsidrotten fick fäste i Sverige kom gymnastiken, som den danska historikern Else Trangbæk uttryckt det, att byta kön (Trangbæk & Kirmanen 1995). Gymnastik, i synnerhet trupp- och motionsinriktad sådan, kom i allt större utsträckning att uppfattas som en kvinnlig verksamhet. Delar av gymnastiken utvecklades också i riktning mot fokus på rytm och grace en estetisk inriktning. Denna gymnastikform utvecklades via talets husmorsgymnastik, och 70-talens jazzgymnastik samt och 80-talens Friskis & Svettis till talets aerobics och dagens olika former av gruppträning. Män och kvinnor inom föreningsidrotten Tävlingsidrotten är organiserad på så vis att RF utgör en paraplyorganisation för alla de enskilda idrotterna, vars föreningar i sin tur är organiserade i specialidrottsförbund (SF). SF:en är 67 till antalet, en del mycket stora (fotboll medlemmar, golf medlemmar, friidrott medlemmar), andra tämligen små (baseboll 970 licensierade spelare, dragkamp 991 medlemmar, varpa 1500 medlemmar) ( Idrotten i siffror). Sett till antalet kvinnliga och manliga medlemmar är de största förbunden (fig 1). Ett annat sätt att undersöka förhållandet mellan män och kvinnor inom de olika idrotterna är att studera relationen mellan könen sett till andelen medlemmar i de olika idrotterna. En första intressant iakttagelse är att kvinnor dominerar i endast sju av 67 SF. Andelsmässigt ser de största kvinnliga respektive manliga idrotterna ut som framgår av fig 2. SF med flest kvinnliga utövare SF med flest manliga utövare Friidrott Ridsport Fotboll Friidrott Gymnastik Golf Golf Skidor Fotboll Skidor Innebandy Motorcykel Figur 1. SF med flest kvinnliga respektive manliga utövare ( Kvinnor och män inom idrotten 2005). SF med störst andel kvinnliga utövare SF med störst andel manliga utövare Ridsport 87% Gång 70 Biljard 95% Sportskytte 89 Gymnastik 83 Friidrott 66 Ishockey 94 Bandy 87 Konståkning 82 Simning 66 Flygsport 89 Am. Fotboll 86 Figur 2. SF med störst andelar kvinnliga respektive manliga utövare (ibid.). Några av idrotterna med stor andel manliga utövare är förhållandevis små. Ser man på några större förbund (över medlemmar), är till exempel 80 procent av medlemmarna inom fotboll män, 75 inom bilsport och motorcykel samt 70 inom segling och innebandy. RF presenterar på sin hemsida förändringar när det gäller andelen kvinnliga och manliga utövare från 1994 till 2006 ( Andel kvinnor inom idrotten tidsserie). Här kan man se att andelarna varit stabila i en del idrotter, medan de har förändrats i andra. Även här kan en första intressant iakttagelse göras: andelen män har inte ökat i någon idrott. Endast de kvinnliga andelarna ökar. Inom boxning, brottning och motorcykel har en ökning skett från noll till 29, 23 respektive 32 procent kvinnliga utövare. Även inom bordtennis, gång och styrkelyft är ökningen markant. Tillgänglig statistik påvisar alltså att: sett till andelen utövare domineras de flesta idrotter av män. Kvinnor dominerar i ett fåtal idrotter; de förändringar som skett över tid, är att kvinnor orienterar sig mot traditionellt manliga idrotter. Män orienterar sig inte i samma utsträckning mot traditionellt kvinnliga idrotter. De olika idrotterna utövas på olika sätt. Utan att vara uttömmande (nedanstående får ses som en preliminär uppställning), kan man tala om: lagidrotter och individuella idrotter; bedömningsidrotter ( estetiska idrotter ) och idrotter med objektiva mått (måtten kan utgöras av längdeller tidsmått respektive mål eller poäng för vunna bollar/rundor); idrotter där utövaren styr sin egen kropp och idrotter där utövaren hanterar ett motorfordon eller ett djur. Såväl lag- som individuella idrotter kan i sin tur utövas på olika sätt: kropp-mot-kropp, t ex i idrotter där man ska betvinga motståndaren: brottning, boxning, taekwondo, rugby, ishockey; kropp-intill-kropp, t ex i friidrott (löpning), simning, skidor (längd), skridsko; kropp-efter-kropp, enligt principen en i taget, t ex i hopp- och kastgrenar, gymnastik, skidor (alpint), volleyboll, bordtennis, eller; kropp-med-kropp, t ex i dans, isdans, simhopp i par, konstsim. Granskar man vilka idrotter som domineras och har dominerats av män respektive kvinnor, kan man skönja ett mönster som grovt sett gör gällande att: lagidrotter domineras av män, särskilt vid starka inslag av kropp-motkropp; i individuella idrotter dominerar män när idrotterna utövas kroppmot-kropp. Om idrotterna utövas kropp-med-kropp, kropp-intill-kropp eller kropp-efter-kropp är könen mer jämnt fördelade; bedömningsidrotter ( estetiska idrotter ) domineras av kvinnor; i mätidrotter dominerar män om de utövas lagvis, medan könen är mer jämnt fördelade om idrotterna utövas individuellt; motorsport domineras av män medan hästsport domineras av kvinnor (om tävlingsinslagen ökar, ökar också andelen män). Tidigare pekade jag på det faktum att 12
13 Forskning har visat att kvinnor bibehåller och rent av under vissa perioder ökar sitt motionerande. Tjejmilen och Tjejvasan kan vara bra exempel på detta. Foto Scanpix. förändringar när det gäller andelen kvinnliga och manliga utövare har förändrats sett över perioden Men förändringar av denna typ har hänt också sett över ett betydligt längre tidsperspektiv. Utifrån det tidiga talets ordning med män inom tävlingsidrott och kvinnor inom motions- eller uppvisningsinriktad gymnastik, har kvinnor successivt alltmer tagit sig in i mansdominerade tävlingsidrotter utan att män i motsvarande omfattning tagit sig in i traditionellt kvinnliga tävlingsidrotter. Medan kvinnor har sökt sig till snart sagt samtliga tävlingsidrotter, tävlar endast kvinnor idag alltjämt (med några få undantag som vi kunnat se på bio under vintern) i idrotter som konstsim, rytmisk gymnastik och ringette. När tävlingsidrotten slog igenom var det tidigt accepterat för kvinnor att tävla inom så kallade estetiska idrotter. Ganska tidigt accepterades också tävling inom individuella idrotter av typen kropp-intill-kropp och kroppefter-kropp, men inte om idrotterna var synnerligen fysiskt ansträngande (t ex långdistanslöpning). Under och 70-talen blev fotboll en populär idrott för kvinnor, liksom mer fysiskt ansträngande individuella idrotter. Även handboll och volleyboll började utövas av kvinnor. Först under talet fann kvinnor vägen till kampsport, motorsport och lagidrotter med starka inslag av kropp-mot-kropp (t ex ishockey, rugby) (jfr. Larsson 2001, Olofsson 1989). Ovanstående genomgång får ses som en preliminär analys. Ingen svensk idrottsforskare har hittills i detalj analyserat de könsmönster som ligger för handen inom föreningsidrotten. Det som på ytan ser ut som en tämligen jämn könsfördelning (60% män och 40% kvinnor sett till den totala föreningsidrotten), rymmer komplexa mönster om man krafsar på ytan. Tydligt är också att könsmönstren är under ständig förändring. Hur kan man då förklara könsmönstren? Vad beror de på? Och varför förändras de över tid? Vad beror könsmönstren på? Könsmönster kan förklaras på många olika sätt. Såväl feministiska som andra forskare har ägnat sådana frågor stor uppmärksamhet. I det följande kommer jag att utveckla några av den feministiska teoribildningens förklaringsmodeller. Att jag fokuserar just feministiska förklaringar beror på att jag sällar mig till det feministiska grundmotivet, att könsmönster bör analyseras i förhållande till frågor om makt, det vill säga tillgänglighet, inflytande, tolkningsföreträde och levnadsvillkor. Länge uppfattades könsmönstren som naturliga, i så måtto att de antas spegla en evig naturs ordning som också är inrättad i mäns och kvinnors kroppar. Förhållandet mellan kvinnor och män har historiskt sett, åtminstone inom europeisk kultur, uppfattats som motsatt eller komplementärt. Där män har setts om konkurrensorienterade (tävlingsinriktade), har kvinnor setts som omsorgsorienterade (socialt inriktade); där män setts som utåtorienterade (mot den yttre världen, omvärlden), har kvinnor setts som inåtorienterade (mot den inre världen, den egna kroppen, de egna känslorna och det egna beteendet); där män setts som seende (ett utåtriktat seende), har kvinnor setts som kännande (ett inåtriktat kännande). Detta har varit grundläggande dimensioner i den sociala organisationen av samhället inom vår kulturkrets. Mäns och kvinnors tillgänglighet till, inflytande över och tolkningsföreträde inom olika sociala arenor och aktiviteter har präglats starkt av dessa ramar. Mönstret har också präglat idrotten: manlighet har kopplats samman med tävling, medan kvinnlighet kopplats samman med kropp, motion och hälsa; män har setts som orienterade mot den yttre världen (inte minst som de kommer till uttryck i lagbollspel), medan kvinnor sett som orienterade mot den inre världen (som de kommer till uttryck i indivi- 13
14 duella estetiska idrotter). Därför har dessa idrottsformer också förståtts som naturliga för kvinnor respektive män. Omfattande samhälleliga förändringar under 1900-talet och en allt större fokus på individualitet och individens frihet att bli den man själv vill och inte minst att könsmönstren har förändrats som en följd av detta medförde emellertid att ovanstående essentialistiska uppfattningar utmanades. Istället växte förhållandet mellan arv och miljö fram som en viktig utgångspunkt: Vad i könsmönstren beror på medfödda egenskaper hos kvinnor och män och vad beror på miljömässig påverkan genom uppfostran och annan social påverkan? Så uppstod begreppet könsroll, det vill säga att kvinnor och män genom uppfostran och annan påverkan lär sig spela vissa specifika roller och att omgivningen agerar uppskattande när de förväntade rollerna upprätthålls när rollerna spelas på rätt sätt respektive fördömande eller ifrågasättande när de spelas på fel sätt. Successivt har en kritik även mot könsrollsbegreppet vuxit fram. Framför allt har kritiken handlat om att könsrollen ofta framstår som en mer eller mindre löst påhängd historia som det, så att säga, bara gäller att kasta av sig för att det sanna könet, eller den sanna individualiteten, ska framträda. Detta har medfört att man i den politiska debatten kunnat fortsätta hävda att än det ena, än det andra borde ses som naturligt vad gäller könen (och därmed eftersträvansvärt och värt att bejaka), men att könsroller endast kan fungera hindrande (och därmed något som bör undanröjas). Det har emellertid visat sig svårt att, genom forskning, slutgiltigt avgöra vad som egentligen är ett uttryck för könsroller och vad som är naturliga uttryck för könen. Under och 90-talen växte en forskningstradition fram som i grunden vill problematisera konstruktionen av kön, det vill säga vad som i samhället tolkas och förstås som kön detta förändras och de konsekvenser som kommer av detta. Det finns olika varianter av sådan konstruktionism. En variant handlar om att undersöka hur individer konstruerar sin identitet, eller sin förståelse av sig själv som man eller kvinna (eller som något annat, vilket förekommer). En annan variant handlar om att undersöka hur identiteter konstrueras på en mer övergripande samhällelig nivå, utan att direkt ta ställning till hur detta inverkar på Tidigt i livet lärs olika könsroller. Flickor väljer ofta estetiska idrotter och när de lärt sig spela rollen på rätt sätt agerar omgivningen med uppskattande, eljest gäller det omvända. Foto Scanpix individernas identitetsskapande. Bland pedagoger som jag själv, har en kombination av sådana utgångspunkter ofta använts (Larsson 2001, se också Fagrell 2000, Grahn 2008, för en internationell översikt se Scraton & Flintoff 2002). Hur ser förhållandet mellan individuella idrottares självförståelse ut i relation till dominerande föreställningar i samhället och inom idrotten när det gäller idrott, rörelser, kön, kropp och beteende? Föreställningar om och förväntningar på könen är genomgående starka inom idrotten, mycket starkare än vad de flesta vill kännas vid. Ofta märks de inte förrän i konkreta idrottsliga situationer då gränserna mellan vad som ses som kvinnligt och manligt närmas och tydliggörs. Idrotten kan liknas vid ett gigantiskt socialt experiment, där olika könsidentiteter hela tiden prövas och befästs eller utmanas. Idrott kön heteronormativitet Med ett konstruktionistiskt synsätt tolkas könsmönstren primärt som uttryck för vad som i ett samhälle ses som eftersträvansvärt när det gäller en viss kategori av människor, samtidigt som könsmönstren också deltar i formandet av samma kategori. Om lagidrotter, kampsporter och fysiskt ansträngande idrotter i större utsträckning lockar män än kvinnor så beror detta på att sådana aktiviteter bekräftar samhällets dominerande föreställningar om manlighet, samtidigt som de bidrar till skapandet av manlig identitet och självförståelse och också serverar samhället med just de kroppar, beteenden och förhållningssätt (såväl till sig själv och den egna kroppen som till andra människor) som uppskattas och ses som eftersträvansvärda. När traditionella gränser för vad som ses som naturliga och eftersträvansvärda kroppar, beteenden och förhållningssätt överskrids, till exempel när kvinnor på och 70-talen började spela fotboll, eller när män, som i filmen Allt flyter, deltar i estetiskt inriktad idrott (filmen handlar om ett manligt lag i konstsim), reagerar samhället på olika sätt. En del reagerar positivt och ser beteendet som ett uttryck för individuell kreativitet och vilja, medan andra reagerar negativt och kanske ser beteendet som ett skäl till att kränka utövarna, kanske till och med bli våldsamma mot dem. Oavsett vilket, överskridandet av könsgränser leder ofta till reaktioner, inte minst till sådana som tar sikte på utövarnas sexualitet. Det är inte ovanligt att överskridande av könsgränser, såväl inom idrotten som i samhället i stort, medför ett ifrågasättande av utövarens heterosexualitet. Ifrågasättandet av heterosexualiteten i samband med könsgränsöverskridande beteenden reser frågan om 14
15 heteronormativitet (jfr. Larsson 2005). Med heteronormativitet avses ett ofta outtalat antagande om att alla människor är och vill vara heterosexuella tills motsatsen påvisas. Företeelser som att komma ut och att outa någon (av engelskans out), det vill säga att man på eget (komma ut) eller någon annans (outa) initiativ offentliggör sin icke-heterosexualitet, blir begripliga först i förhållande till det heterosexuella grundantagandet. Heteronormativiteten bidrar till att låsa fast individer vid specifika sexuella identiteter, och därmed också vid specifika former av självförståelse som medför begränsningar när det gäller livsvillkoren. Det kan handla om att man undviker dels sådant som man är orolig för hur andra ska uppfatta, dels sådant som helt enkelt inte känns rätt. Sådana begränsningar påverkar inte bara HBT-personer (homo- och bisexuella samt transpersoner) utan även heterosexuella. Alla har att förhålla sig till föreställningar om och förväntningar på manliga och kvinnliga kroppar, begär och beteenden som kulturellt sett förknippas med specifika sexuella preferenser. Eftersom idrottskulturen är mättad med just föreställningar om kroppar och beteenden som är förknippade med kön, är den också mättad med heteronormativitet. Genusordningen inom idrotten, liksom genusordningen i samhället allmänt sett, är på så vis sammanflätad med en heteronormativ ordning. Detta medför att en utmaning av traditionella könsmönster, eller ett överskridande av traditionella könsgränser, samtidigt innebär en utmaning av heteronormativiteten. Med detta synsätt utgör idrottens könsmönster ett uttryck för vad som vid en viss tidpunkt kan ses som eftersträvansvärt, eller åtminstone vad som accepteras, när det gäller kön och sexualitet. De förändringar som skett över tid kan då förstås som uttryck för förändrade sätt att se på kvinnor och män och på sexualitet. Inte minst har detta att göra med en allt starkare individualisering, kopplad till en allt liberalare syn på könsgränsöverskridanden och andra sexuella identiteter än heterosexualitet. Samtidigt indikerar forskningen att det finns gränser för vad samhället och idrotten tål när det gäller den liberala hållningen (Fundberg 2003, Andreasson 2006). I grund och botten förstås flickor/kvinnor och pojkar/ män alltjämt ofta som naturligt olika, åtminstone när det kommer till kritan. Att kvinnor i större utsträckning än män, inom idrotten såväl som i andra samhälleliga sammanhang, söker sig till verksamheter som tidigare dominerats av det motsatta könet speglar asymmetrin i genusordningen. Det som traditionellt har varit manliga idrotter värderas helt enkelt mycket högre än idrotter som traditionellt har varit kvinnliga. Sammanflätat med detta är också indikationer på att ifrågasättandet av könsgränsöverskridares sexuella identitet är häftigare i de fall det handlar om manliga idrottare som rör sig mot traditionellt kvinnliga idrotter jämfört med när kvinnliga idrottare rör sig mot traditionellt manliga idrotter. Den manliga heterosexualiteten har med andra ord fått en överordnad ställning i förhållande till den kvinnliga. Avslutning Den genusteoretiska idrottsforskningens målsättning är inte att söka svaren på vad som i sanning är manliga och kvinnliga idrotter eller rörelser, hur flickor/kvinnor och pojkar/män ska träna eller undervisas, hur manligt och kvinnligt ledarskap ser ut eller något liknande. Den genusteoretiska idrottsforskningens målsättning handlar om lika villkor. En sådan målsättning har inte likheten mellan könen som utgångspunkt. Inte heller att könen ska bli lika. Detta är ett vanligt missförstånd. Målsättningen kan alltså tolkas som lika villkor för människor som är olika. Det är inte någon självklarhet, som många tycks tro, att könsintegrerad idrott alltid är att eftersträva ur ett genusperspektiv. Däremot bygger mycket av genusforskningen på följande insikt: vad kön betyder i ett specifikt socialt sammanhang är inte givet av könet självt. Betydelsen växer snarare fram genom en historisk process där uppdelningen av flickor/kvinnor och pojkar/män bidrar till att skapa betydelser åt könen och framför allt ge dessa skilda betydelser olika värde. Detta inverkar i sin tur på de deltagande individernas livsvillkor beroende av vilket kön de anses tillhöra. För idrottens räkning har uppdelningen mellan män och kvinnor medfört att den ena sortens människor förväntas se ut och bete sig på vissa sätt samt tycka om vissa idrotter, medan den andra förväntas se ut och bete sig på andra sätt samt tycka om andra idrotter samt att det som tänks höra till den ena sortens människor värdesätts mer i termer av uppmärksamhet (inte minst massmedialt) och ekonomiskt (resurser, löner mm). Om idrottarna inte uppfyller dessa skilda förväntningar riskerar de att bli ifrågasatta, särskilt avseende deras sexuella preferenser, och i värsta fall marginaliserade, disciplinerade och kränkta. Den feministiska idrottsforskningens övergripande målsättning är således dels att peka på vad som förväntas och värdesätts när det gäller kön och sexualitet i relation till idrottsutövning, dels att utröna vad förväntningar och värdesystem får för konsekvenser för individuella utövare. I förlängningen av denna målsättning finns en förhoppning om att alla människor ska kunna delta i den idrott man önskar delta i utan att bli förlöjligad, kränkt, misshandlad eller förfördelad. Referenser Andreasson, Jesper (2007) Idrottens kön. Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Diss. Lunds universitet. Arnegård, Johan (2006) Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola. Diss. Stockholm: HLS Förlag. Bäckström, Åsa (2005) Spår. Om brädsportkultur, informella lärprocesser och identitet. Diss. Stockholm: HLS Förlag. Engström, Lars-Magnus (2008) Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to middle age a 38-year follow-up study. Physical Education and Sport Pedagogy, Vol. 13, No. 4, pp Fagrell, Birgitta (2000) De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Diss. Stockholm: HLS Förlag. Fundberg, Jesper (2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Diss. Stockholm: Carlssons. Grahn, Karin (2008) Flickor och pojkar i idrottens läromedel. Konstruktioner av genus i idrottens läromedel. Diss. Göteborgs universitet. Larsson, Bengt (2008) Ungdomarna och idrotten. Diss. Stockholms universitet. Larsson, Håkan (2001) Iscensättningen av kön i idrott. En nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnan. Diss. Stockholm: HLS Förlag. Larsson, Håkan (2005) Queer idrott. I Kulick, Don, red. Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur, ss Ljunggren, Jens (1999) Kroppens bildning. Linggymnastikens manlighetsprojekt Diss. Symposion: Stockholm/Stehag. Mangan, J.A. (1981) Athleticism in the Victorian and Edwardian public school. The emergence and consolidation of an educational ideology. Cambridge University Press. Nilsson, Per (1998) Fritid i skilda världar. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Scraton, Sheila & Flintoff, Anne, red. (2002) Gender and Sport: A Reader. London: Routledge. Trangbæk, Else & Kirmanen, Anja (1995) Gymnastikkens historie. Köpenhamn: Danmarks Højskole for Legemsøvelser (video). Information på Riksidrottsförbundets webbplats 15
16 Toini Gustafsson stjärna men inte hjälte Vid de vinterolympiska spelen i Grenoble 1968 blev den dubbla guldmedaljören och längdskidåkaren Toini Gustafsson ett av de största svenska affischnamnen. I denna artikel granskar jag uttrycken för veckopressens uppmärksammande av Gustafsson och driver tesen att hon i kraft av sina framgångar för Sveriges räkning, men också på grund av sitt utseende, förvisso blev en stjärna men knappast en svensk idrottshjälte. Hennes kropp förevisades som en svensk/nordisk kvinnokropp snarare än som en kropp som kämpade för nationens ära. (1) Helena Tolvhed Lärarutbildningen, Malmö högskola Kvinnlighet som reklam för nationen Redan i upptakten inför spelen i Grenoble 1968 figurerade Toini Gustafsson flitigt i veckotidningarna Se, Vecko- Journalen och Vecko-Revyn. Hon beskrevs som vårt stora medaljhopp, för att efter de två individuella guldmedaljerna på fem och tio kilometer bli en stjärna och vår söta guldmedaljös. 1 Som dessa citat antyder framhålls hennes attraktiva utseende genomgående, och formar representationen av henne till en förevisning av en sportig svensk kvinnlighet. Gustafsson beskrivs genomgående genom hänvisningar till en svensk och nordisk attraktiv kvinnlighet; de blå ögonen, det vackra leendet, det blonda håret som påstås har gjort fransmännen i Grenoble lyriska. 2 Den uppmärksamhet hon påstås väcka i internationell press knyts samman med hennes tilltalande utseende och hon jämförs med en filmstjärna. 3 Texten formar sig, menar jag, till en slags kulturell förhandling av den spänning och det potentiella motsatsförhållande som fanns mellan å ena sidan femininitet och å andra sidan den nationellt och manligt kodade längdskidåkningsgrenen. Med något nyschamponerat över hela sin uppen- Drottningen kom från Norden. Se 1968, nr 9, s. 35. barelse befinns Gustafsson ha gett sin sport kvinnligt behag och avlägsnat den från den yttersta ansträngningens röda hy, snor och tårar. 4 Genom sin attraktiva uppenbarelse föreställs Gustafsson göra reklam, inte bara för Sverige utan också för den nordiska längdskidåkningstraditionen. I Ses artikel Drottningen kom från Norden framhålls hennes kvinnlighet och det nationella reklamvärde som knyts till kvinnlig skönhet: Vår egen Toini Gustafsson blev Olympiadens firade drottning. Hon tog guld på milloppet och guld på halvmilen, och i stafetten åkte hon snabbast av alla med sikte på guld fast det sprack och bara blev silver. På köpet blev hon omslagsflicka överallt hon är ju snygg också. Och längdåkning på skidor fick fin propaganda bland den alpina publiken 5 I Se syns Gustafsson detta år på tre bilder tillsammans med fästman- 16
17 nen Assar Rönnlund, i eller utanför backen, och ytterligare två bilder förevisar henne leende och poserande i skidbacken. Endast en bild av sammanlagt sex visar henne under en skidtävling, i inslaget med rubriken Kronprinsen hejade, men Assar grejade!. 6 Rubrikutformningen fäster därmed uppmärksamheten vid kronprinsens respektive fästmannens göranden; kronprinsen hejade fram henne, och Assar Rönnlunds vallning grejade hennes seger. Gustafssons (kroppsliga) arbete osynliggörs. Kameraperspektivet är snett framifrån och iscensätter därmed inte samma kraftfulla rörelse och dynamik som är vanlig i bilder på män, och som exempelvis finns av den betydligt mindre framgångsrike fästmannen Rönnlund i denna årgång av Se. 7 Samma bild tagen under Gustafssons tävlingslopp, med kronprinsen hejande bredvid, förekommer även i Vecko-Journalen detta år. Den är även där den enda bilden som visar Gustafsson i aktivitet och under tävling, av sammanlagt åtta bilder på henne. I Vecko-Journalens övriga bildmaterial syns Gustafsson i feminina poser, som påminner om modellerna i tidningarnas övriga material, samt tillsammans med fästmannen Rönnlund. 8 Också då Gustafsson förevisas på bild tillsammans med andra män än fästmannen är det en slags heterosexuell komplettering som förmedlas. På ett omslag syns hon tillsammans med prins Bertil, med rubriktext Prins Bertil och drottning Gustafsson. 9 Vidare poserar hon på en dryg helsidesbild med Jean-Claude Killy, där båda ler och Killy håller armen om henne: Olympiadens kungapar drottning Toini och Kung Killy. Hon med två guld och en [sic!] silver. Han med tre guld. 10 Bildens heterosexuella komplettering understryks av bildtexternas beteckningar av dem som drottning och prins/kung. Gustafsson synliggörs och hennes medaljer firas, men inramningen förankrar henne genomgående som kvinna. Vardagens ansträngande träningsarbete, som så ofta lyfts fram i de inslag som handlar om svenska skidmän, hamnar liksom själva tävlingarnas förlopp i skymundan. Hemmafrun Toini Gustafsson Gustafssons framgångar tycks medföra att dessa vinterolympiska spel betraktas som en angelägenhet också för kvinnornas del. I Vecko-Journalen, som vid denna tid hade en till övervägande del kvinnlig publik, uppmärk- Vecko-Journalen 1968, nr 8. sammades Gustafsson faktiskt mer än i Se, trots att sistnämnda publikation i övrigt har en betydligt mer omfattande OS-rapportering. I Vecko-Revyn framstår hon rentav som hemmafruarnas förebild: Toini, hemmafru och mamma till 11-åriga Eva, skidar in i de svenska vardagsrummen på bästa hemmafrutid: vid 9-tiden på morgnarna. 11 I ett annat inslag uppmanas den kvinnliga läsarinna som tilltalas att sticka Vecko-Revyns guldtröja, vilken Gustafsson på en bild syns iförd, till både er själv och er man. 12 Gustafssons popularitet i Vecko- Journalen och Vecko-Revyn tycks handla om att hon kan förstås som samtidigt vacker och glamorös och vanlig, med en förment nordisk naturlighet. Veckotidningarnas kvinnoideal kombinerade nämligen delvis motstridiga element. Katarina Mattsson och Katarina Pettersson har konstaterat att en dubbelhet präglade framställningar av Fröken Sverigekandidater vid denna tid; de var både vanliga, jordnära, naturälskande flickor med ambitioner och båda fötterna på jorden och samtidigt bärare av det glamorösa och exklusiva kvinnoideal[.] som betonar yta, utseende och vackra kläder som en viktig del i att vara kvinnlig. 13 Veckopressens representationer av Gustafsson understryker en attraktiv och presentabel, men samtidigt pysslig 17
18 och respektabel, hemmafru. Hon är hemorienterad i dubbel mening, dels som sammanhörande med svensk/ nordisk geografi, dels inom ramen för heteronormerad familjediskurs. Ett inslag med rubriken Hon kom med strykjärn, blåslampa, hårtork och segrade i Vecko-Journalen inramas av en lek med hur husmoderns kompetenser kan användas för att sköta om skidorna. 14 Här framställs Gustafsson som en kvinna som trivs med uppmärksamheten och kan föra sig i världen, samtidigt som hon innerst inne tycks längta efter lugn och ro : Toini privat är inte den som sjåpar sig med divalater. Hon är helnaturlig och balanserad. Med ordknapp men slagfärdig replik. Den nordiska naturhumorn, som klämmer till efter en sävlig tankepaus. 15 Läsaren förvissas om att Gustafsson efter de olympiska utsvävningarna kommer att återvända till det vanliga, till ett hemma som är igenkännbart för den kvinnliga läsare som Vecko-Revyn och Vecko-Journalen vid denna tid talar till. Inte minst får det nordiskt rejäla i henne borga för att så kommer att ske. Det svenska och det nordiska Representationen av Toini Gustafsson omsätter en slags glidning mellan det nordiska och det svenska, mot bakgrund av hennes finländska härkomst. Samtidigt tycks detta inte hindra att Gustafsson görs till företrädare för en förment svensk, sund kvinnlighet. Jag menar att detta måste förstås utifrån att det kring de värden som Gustafsson tillskrevs blondhet, attraktiv kvinnlighet och en stjärnglans balanserad med lantligt sunt förnuft och naturlighet inte existerade någon spänning 18 eller konflikt mellan det svenska och det nordiska; de framstår snarare som överlappande och ömsesidigt förstärkande identitetsgrunder. Inom ramarna för denna inkluderande nordiskhet omtalas Gustafsson omväxlande och till synes helt utan motsägelser som svensk, som svensk med finländsk bakgrund och som nordisk. Hennes roll som representant för Sverige handlade om den nordiskt sunda kvinnligheten snarare än om den suveräna sportprestationen. Hon representerar nationen, men hon gör det i egenskap av kvinna och populärkulturell stjärna en igenkännbar och därför godtagbar position för kvinnlig närvaro i offentligheten snarare än som idrottshjälte. Hon tilldelas en mer passiv ställning som symbol för nationen jämfört med idrottens sedvanliga aktiva och manliga hjältekropp. 16 Gustafssons motstånd mot mediebilden (?) Avslutningsvis vill jag diskutera en intervju med Toini Gustafsson i Se efter hennes dubbla guldmedaljer, där ett motstånd mot sättet att framställa henne som kvinna snarare än som hårt arbetande idrottare intressant nog kan anas. Inslaget illustreras av bilder på Gustafsson och Assar Rönnlund tillsammans i OS-byn och på OS-läktaren, och även rubriken Det är inte mitt fel att Assar inte tog medalj! tematiserar den heterosexuella parrelationen. Intervjun presenteras som en dialog mellan Gustafsson och reportern Tommy Engstrand. Reportern hänvisar till en artikel i Aftonbladet där Gustafssons framgångar har påståtts vara den blivande makens förtjänst, medan hon genom deras gemensamma träningar tvärtom antytts ha haft en menlig inverkan på hans prestationer: SE: Men han har väl hjälpt dej till guldformen. Toini: Att jag prickade in formen till olympiaden i Grenoble kan jag tacka mej själv för. Att Assar inte hittade den beror inte på mej. SE: Hur mycket har du satsat egentligen för att bli dubbel guldmedaljös. Toini: Jag har under de senaste sju-åtta åren underkastat mej en stenhård träning. [ ] SE: Får du inte ibland höra av folk att dom tycker att det är underligt att en snygg kvinna i sina bästa år ligger och svettas längs landsvägarna och i skidspåret. Toini: Nej, jag har aldrig hört någon säja det. 17 Utifrån källkritiska hänsyn är det givetvis vanskligt att läsa återgivna intervjucitat som vittnesmål om det som sades eller utspelade sig vid intervjutillfället. Men att döma av texten avfärdar Gustafsson reporterns utgångspunkter om ett samband mellan hennes prestation och den skidåkande fästmannen. Hon tycks också motsätta sig det motsatsförhållande mellan kvinnlighet och toppidrott som reportern uttrycker. Gustafssons påpekande att hon underkastat [sig] en stenhård träning står i skarp kontrast till att inslag om hennes träning saknas helt i veckopressens omfattande uppmärksamhet av henne. Inslaget väcker därmed funderingar över hur kvinnlighetens diskurser påverkade kvinnliga idrottares livspraktik. Vad tyckte de egentligen om mediebilden av sig själva? Att ta reda på detta skulle emellertid kräva andra metoder och material än de jag arbetat med här. Noter (1). Denna artikel är hämtad ur min avhandling: Helena Tolvhed, Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel , Umeå: Bokförlaget h:ström Text & Kultur Referenser 1. Citaten i tur och ordning från Vecko-Revyn 1968, nr 6, s. 31; Vecko-Journalen 1968, nr 7, s. 18; Se 1968, nr 8, s Se 1968, nr 7, s Vecko-Journalen 1968, nr 7, s Vecko-Journalen 1968, nr 8, s Se 1968, nr 9, s Mina kursiveringar. 6. Se 1968, nr 7, s Se 1968, nr 9, s Vecko-Journalen 1968, nr 6, s. 51. Bilder på Toini Gustafsson finns i Vecko-Journalen 1968, nr 3, s. 55; nr 6, s , 51; nr 7, s. 14; nr 8 (omslag), s Vecko-Journalen 1968, nr 8, omslag, se även s Vecko-Journalen 1968, nr 8, s Vecko-Revyn 1968, nr 6, s Vecko-Revyn 1968, nr 9, s Mattsson & Pettersson 2006, s Vecko-Journalen 1968, nr 8, s Vecko-Journalen 1968, nr 8, s Om hur det kvinnliga positioneras i nationens tankesystem, se Anne McClintock, Imperial Leather: Race, Gender and Sexuality in the Colonial Contest, London 1995, särskilt s ; Nira Yuval-Davis, Gender & Nation, London Se 1968, nr 8, s
19 FOTBOLL ÅT ALLA! Den moderna damfotbollen etablerades i Sverige i slutet av 1960-talet. I press och annan media beskrevs den snabbväxande damfotbollen i positiva ordalag. Fotbollsmatchernas enkla, lokala inramning och eldsjälarnas starka engagemang framhölls och väckte sympati och påminde om den gamla goda (idrotts-)tiden. Damfotbollens vardag syntes ligga fjärran från den under 1970-talet allt mer kritiserade prestations- och resultatinriktade elitidrotten. Jonny Hjelm Institutionen för Idé och samhällsstudier, Umeå universitet År 1969 presenterades betänkandet Idrott åt alla vilket var startskottet för ett ökat statligt engagemang och ekonomiskt stöd till breddidrotten. 1 I betänkandet fanns ett tydligt folkhälsoperspektiv där idrotten sågs som ett medel att förbättra hälsa och välbefinnande hos hela befolkningen. Det var också detta som motiverade och legitimerade det utökade stödet till idrottsrörelsen. Detta uppmärksammades givetvis av samtida kommentatorer. I Dagens Nyheter förklarade t ex R:et Eklöv att elitidrottens behov fått stå tillbaka: Vi skall inte försöka att glänsa och erövra olympiskt glitter, (Olympiska kommittén bör skrotas ner!), utan vi skall gå in för friluft och frisksport. 2 Den idrottspolitiska offensiven och satsningen på breddidrotten från och med 1970 gjorde tillsammans med skärpta jämställdhetskrav att kvinnor i ökad omfattning sökte sig till föreningsidrotten. Det här gällde också en traditionsrik och maskulint dominerad idrott som fotboll. Inom fotbollsrörelsens ledning var man dock måttligt intresserade av att ta emot kvinnorna, en hållning som kom att kritiseras av många. Varför skulle skattemedel tillföras fotbollsrörelsen om den utestängde halva befolkningen, särskilt som många flickor och kvinnor uppfattades som typiska representanter för breddidrotten? I artikeln ges huvuddragen i damfotbollens utveckling under och 1970-talen och hur damfotbollen kom att symbolisera den goda idrotten, breddidrotten, där gemenskap och glädje var viktigare än prestation och vinst. Denna bild av damfotbollen bidrog initialt till att ge den en skjuts framåt men var på sikt problematisk då korpstämpeln blev svår att tvätta bort. Idrott åt de bästa Täflan är lifvet förklarade idrottens fader Victor Balck i slutet av 1800-talet när den svenska idrottsrörelsen växte fram. Det var dock inte alla som delade hans entusiastiska syn på tävlandet. Det fanns tvärtom en ganska omfattande kritik mot resultathysterin och det engelskinspirerade sportfåneriet. Landsbygdsbefolkningen och den organiserade arbetarrörelsen ansåg att tävlingsidrotten var ett onyttigt, urbant lyxfenomen. Inom kyrkan prioriterades själen framför kroppen och de kulturkonservativa, liksom läkare och lärare, föredrog Linggymnastik och ett allsidigt friluftsliv. Linggymnastiken hade vid denna tidpunkt en mycket stark ställning. Många inom över- och medelklassen var också oroliga över den okontrollerade framväxten av idrottsföreningar och vad som kunde tänkas pågå i dessa. Tävlingsidrotten vann dock succes- 19
20 sivt fler och fler anhängare och efterhand blev konkurrens, rekordjakt och rangordning utifrån prestation föreningsidrottens överordnade struktureringsprincip. Idrott handlade om att träna för att prestera bättre och kvitto på hur man lyckats fick man, och publiken, vid tävlingen. En segrade och de övriga förlorade, så var tävlingsidrottens villkor. 3 Lite i skymundan utvecklades från och med 1940-talet den hälsoinriktade motionsidrotten understödd av företag, försäkringsbolag och politiker. Det fanns en allmän oro för att medborgarna skulle få försämrad fysik på grund av den förbättrade levnadsstandarden. Politikernas engagemang tvingade mer eller mindre Riksidrottsförbundet (RF) att ta sig an frågan och tillsammans med andra aktörer gjordes olika motionsidrottssatsningar under och 1960-talen. Men det var svårt att integrera den hälsoinriktade motionsidrotten i idrottsföreningarnas verksamhet då den var inriktad på tävlan och att fostra talanger. Ledarbristen var också stor. Huvudaktör inom motionsidrotten blev istället Korpförbundet, som till 1976 stod utanför RF, tillsammans med organisationer som Folksam och Svensk Television ( Träna med TV ). 4 När Korpförbundet grundats 1945 hade man slutit upp bakom den tävlingsprincip som dominerat inom RF-idrotten: Vi skriver helt under satsen: utan tävling är idrotten död, men vi vill inte bara ha tävlingar för en jämförelsevis liten elit utan tävlingar där alla kan vara med och alla har möjlighet att hävda sig. Motions- och masstävlingar alltså!. 5 Tävlandet inom Korpen betraktades som en positiv och nödvändig stimulans för majoriteten motionsidrottare, särskilt männen. Men man oroade sig samtidigt för att Korpen skulle smittas av stjärnidrottens tävlingshets. Man varnade för överdrivet tävlande. Kritiken hängde förmodligen samman med Korpens behov av att distansera sig idrottsideologiskt från RF-idrotten. 6 Fotboll åt pojkar och män Svensk herrfotboll hade efter de framgångsrika och 1950-talen hamnat i en svacka under 1960-talet med missade VM-slutspel både 1962 och Publikgenomsnittet i allsvenskan hade sjunkit sedan toppåren i slutet av 1950-talet och vissa enstaka matcher följdes bara av några hundratal åskådare, som t ex IFK Holmsunds hemmamatch mot GAIS 1967 ( åskådare). I lägre divisioner rapporterades en likartad trend. År 1967 startade förbundet en utredning med syfte att stärka konkurrenskraften inom svensk herrfotboll. Amatörismens avskaffande 1967 var den utlösande faktorn. Ett år senare var utredningen klar då Fotboll 70 presenterades. Här efterlystes en kraftfull satsning på bredd-, djup- och elitfotboll. Fotboll 70 förordade också en rationalisering av SvFF:s organisation, omläggning av seriesystemet, ett mer genomtänkt internationellt matchutbyte och bättre tränarutbildning. Alla förslag genomfördes inte men enligt sociologen Tomas Peterson kom Fotboll 70 att prägla förbundets verksamhet 15 år framåt i alla avseende utom ett: Den framväxande damfotbollen nämns överhuvudtaget inte. Att damfotboll vid denna tidpunkt var en icke-fråga inom SvFF framgick även av den undersökning om kvinnoidrott som Idrottsbladet genomförde Närmare 25 av RF:s specialförbund tillfrågades om bland annat antalet aktiva kvinnor och vilka resurser som satsades på kvinnor i tävlingssammanhang. Många av förbunden beklagade att de hade få aktiva kvinnor men att detta var föremål för åtgärder av olika slag. En del framhöll stolt att de hade en hög andel tävlande kvinnor och att de även behandlades jämlikt. SvFF utmärkte sig genom att förklara att de inte hade några damfotbollsspelare och enligt journalisten så har [SvFF] ingenting att tillägga om det. En liknande attityd intog Boxnings-, Brottnings-, och Ishockeyförbunden. De utestängda Under och 1960-talen förekom att yngre flickor och pojkar spelade så kallad spontanfotboll tillsammans. När de bästa och mest hängivna pojkarna i års ålder övergick till mer seriöst inriktad fotboll i föreningsregi slutade flickorna att spela fotboll. För dem fanns ingen föreningsfotboll. Denna ordning ifrågasattes inte av ledare eller andra i ansvarspositioner inom fotbollsrörelsen. Bland flickorna själva fanns det dock en och annan som ställde sig frågande. Varför får inte flickor ha fotbollslag? undrade t ex Barbro Larsson, Åmål, i Kamratposten Tidningens redaktör instämde och tröstade Barbro med att ordna så att hon skulle få se en fotbollsmatch tillsammans med fotbollsstjärnan Lennart Backman. 7 Ett år tidigare hade tidningen (och Expressen) skrivit om några fotbollsspelande flickor i Björkhagen, Stockholm och deras försök att få till stånd regelbundet tävlingsspel mot andra flicklag. Några av de flickor som intervjuades var också mycket kritiska till att de hölls utanför fotbollsrörelsen. 8 År 1964 väckte skånska damlaget Löberöd uppmärksamhet då man inte bara spelade mot pojklag med bra resultat utan också mötte ett danskt damfotbollslag. Det danska laget vann den första damlandskampen som matchen kallades i Idrottsbladet med 7-0. Löberöd fortsatte under 1965 att sporadiskt spela matcher mot olika lokala lag men deltog inte i regelbundet tävlingsspel. Åren började ungdomsgårdar runt om i landet arrangera flickfotbollsturneringar. Syftet var att ge flickorna en meningsfull idrottsaktivitet att syssla med under sommarhalvåret. Att ge tonåringar, särskilt de föreningslösa ungdomarna, uppbygglig fritid hade under flera årtionden varit en högprioriterad politisk uppgift. Till en början avsågs nog med ungdomen främst unga män men med introduktionen av mellanölet (1965) och den, som det uppfattades, normlösa popkulturen hade också tonårsflickornas aktivitetsbehov börjat uppmärksammas. Vid Stockholms universitet arrangerades från och med 1965 fotbollsturneringar för manliga och vilket var det nya kvinnliga studenter. Matcherna ägde rum på Gärdet. År 1967 följde Göteborgs universitet efter och ordnade en turnering för kvinnliga studenter på Heden. Båda turneringarna beskrevs i medierna som ett intressant och modernt socialt fenomen. Detsamma kan sägas om den föreningsanknutna damfotboll som samtidigt, från och med 1966, växte fram på orter som Öxabäck, Malmö, Umeå och Stockholm. Mest uppmärksammad blev den damallsvenska som 1968, efter två år av förberedelser av entusiasterna i Öxabäcks IF, startade i Sjuhäradsbygden med sex lag. Expressen bildade Öxabäck Fan Club och lagets spelare fungerade under några år som landets viktigaste damfotbollsambassadörer. I Göteborgs-Tidningen 1970 framhölls att en sak engagerar Öxabäcks damelva gemensamt utöver fotbollsspelandet: Kampen att få Svenska Fotbollförbundet att organisera regelrätta serier och äntligen acceptera damfotbollen.
Idrottens könsmönster
Idrottens könsmönster varför finns de? Vad handlar de om? Idrott i sin vida bemärkelse, fysisk aktivitet som utförs i avsikt att ha roligt, må bra och prestera mera, lockar tusentals utövare, kvinnor såväl
Läs merTemanummer: Genus inom idrotten
SVENSK Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 1 2009 Årgång 18 Grattis till mixlaget i skidskytte! Temanummer: Genus inom idrotten Idrottsrörelsens satsning på flickor en kontraproduktiv åtgärd?
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merIBK Härnösands Jämställdhetsplan
Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Läs merStereotypa föreställningar om idrottsflickan
Stereotypa föreställningar om idrottsflickan I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt
Läs merIdrottshistoriska spåret. Idrotten har förändrats genom historien: följ det idrottshistoriska spåret genom museet och ta del av hur.
Idrottshistoriska spåret Idrotten har förändrats genom historien: följ det idrottshistoriska spåret genom museet och ta del av hur. Idrottshistoriska spåret Vad är idrott? Frågan är enkel men svaret är
Läs merStyrelserepresentation i Malmö föreningsliv
Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens
Läs merIdrottslyftet lyfter vad då?
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANS UTVÄRDERING AV: BADMINTON-, BORDTENNIS-, FOTBOLL- OCH VOLLEYBOLLFÖRBUNDET Idrottslyftet lyfter vad då? Om målet med Idrottslyftet är att göra skillnad i någon djupare mening,
Läs merIdrottshistoriska spåret
Idrottshistoriska spåret Idrotten har förändrats genom historien: följ det idrottshistoriska spåret genom museet och ta del av hur. Vad är idrott? Frågan är enkel men svaret är inte självklart. Hur den
Läs merBegreppet idrott. Föreläsning 30 augusti 2010 IDG510 Karin Grahn Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Begreppet idrott Föreläsning 30 augusti 2010 IDG510 Karin Grahn Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Idrott Fornnordiskt ursprung; av isländskans íþrótt, eg. handling; bedrift I slutet av 1800-talet
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Anvisningarna utgår
Läs merGenusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning
Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande
Läs merIdrott för barn: sociologi, fysiologi och skador (med några högst personliga synpunkter)
Tönus Idrottsmedicinkurs, Visby Måndag den 13 juni 2016 Idrott för barn: sociologi, fysiologi och skador (med några högst personliga synpunkter) Åke Andrén-Sandberg Kirurg, 6-barnsfar långvarigt ungdomsledare
Läs merFlickor och pojkar i text och bild
Flickor och pojkar i text och bild Konstruktioner av genus i idrottens läromedel Karin Grahn Idrottshögskolan, Inst för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Publicerad på Internet, www.idrottsforum.org/articles/grahn/grahn080903.html
Läs merHur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?
Ung livsstil December 2015 Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? - En resultatredovisning bland mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever i Stockholms
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merGYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015
GYMNASTIKFORUM 2015 #gymnastikforum2015 Tidiga skrifter Från Linggymnastik till aerobics: En studie om Svenska Gymnastikförbundets föreningar, ledare och ledarutbildning (1993) Det ger en kick att stå
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010
JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma
Läs merJÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan
JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar
Läs merFör de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift.
Ungern I Ungern kombineras bedömningssystemet på nivå 1 & 2 bedömningen olika formativa bedömningar med en summativ bedömningar (även olika delar) vid slutet av varje nivå i tränarutbildningen. Utbildningen
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar
Läs merFlickors sätt att orientera sig i vardagen
Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under
Läs mer1 (7) Antidopingstatistik
(7) Antidopingstatistik 27--8 Antal dopingprov tagna i Sverige År Utanför tävling Tävling Internationella 98 982 983 984 985 986 987 988 989 99 99 992 993 994 995 996 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27
Läs merLång och biffig men lätt och smal
Lång och biffig men lätt och smal I simningen vill man se biffig ut, men när man är i skolan vill man inte se så biffig ut. Så säger Jenny, simmare. En perfekt idrottskropp följer inte alltid utseendeidealen.
Läs merBilaga 7 Verksamhetsanalyser idrott
Bilaga 7 Verksamhetsanalyser idrott Föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet För att få en bild av den barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs i Eskilstuna kommun har vi använt oss av olika källor.
Läs merInnebandyledarna och Idrotten vill
Innebandyledarna och Idrotten vill Ledares uppfattningar om god barnidrott och om verksamheten i den egna föreningen Staffan Karp Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen Umeå universitet 15,
Läs merIdrottens genus. En forskningsgenomgång Håkan Larsson
KVT 1.05 Inlaga ny 05-06-15 14.54 Sida 27 Från könsblind forskning om manligt sportande till studier som pekar på frånvaron av kvinnoperspektiv och problematiserar maskulinitet och genus. Så har forskningen
Läs merIdrottens genus. Introduktion. Håkan Larsson Lärarhögskolan i Stockholm. Publicerad på Internet, www.idrottsforum.org 2003-06-22.
Idrottens genus Håkan Larsson Lärarhögskolan i Stockholm Publicerad på Internet, www.idrottsforum.org 2003-06-22. Copyright Håkan Larsson 2003. All rights reserved. Except for the quotation of short passages
Läs merProjektstöd SF
Projektstöd SF 2020-2021 1. Projektstöd SF 2020 2021 Den 27 maj erhöll SF besked om vilka sökbara projektstöd och områden som fanns möjlighet att söka stöd för 2020 och 2021 med sista ansökningsdatum 15
Läs merUNGA SATSAR JÄMT Ett jämställdhetsprojekt med fokus på idrott, maskulinitet och normer. Örebro Daniel Alsarve
UNGA SATSAR JÄMT Ett jämställdhetsprojekt med fokus på idrott, maskulinitet och normer Örebro 2017-08-23 Daniel Alsarve Bakgrund hur skapades projektet? De årliga Maskulinitetskonferenserna av Via idrotten
Läs merVarför inte engagera sig när man kan?
Varför inte engagera sig när man kan? En intervjustudie om varför få före detta elitsatsande kvinnor finns på ledande positioner i svensk tennis Linn Brozén och Jenny Lindström GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET
733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,
Läs merFår jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Läs merVem är motionär? Lars-Magnus Engström. GIH 29 oktober L-M Engström
Vem är motionär? Lars-Magnus Engström GIH 29 oktober 2012 Föredraget bygger till stora delar på nedanstående bok som kan beställas från Stockholms universitets förlag www.suforlag.se (212 kr) Lars-Magnus
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merIdrottsrörelsen förändras
En välkomnande, nyfiken och modig idrott där glädje och utveckling motiverar fler att idrotta hela livet. Idrottsrörelsen förändras Vi tror på en idrott där ännu fler känner sig välkomna och får möjlighet
Läs merPedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Läs merUngas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund?
Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund? Idrott och mångfald 12-13 februari 2013 Föreläsare: Stefan Wagnsson Idrottsvetenskap, Karlstads universitet Har alla samma
Läs merCapoeirastrategi 2025
Capoeirastrategi 2025 Ett långsiktigt arbete mot Världens Bästa Capoeira Bakgrund Ett långsiktigt arbete mot Världens Bästa Idrott Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas
Läs merÖversikt Ungdomarna delas in i sex olika kategorier utifrån om och hur de är fysiskt aktiva. Utfallet av indelningen är följande.
Ungdomsbarometern På uppdrag av Riksidrottsförbundet har Ungdomsbarometern under ett antal år gjort undersökningar kring ungdomars attityder och inställning till idrott och fysisk aktivitet. Under hösten
Läs merSammanfattning och övergripande slutsatser
Sammanfattning och övergripande slutsatser Slutsatser om ungas idrott och fysiska aktivitet på skoltid och fritid, på vardagar och helger För 2016 har Centrum för idrottsforskning (CIF) haft i uppdrag
Läs merHälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer?
Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer? Håkan Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Smak för motion Fysisk
Läs mer721 I Kvinnovetenskaplig tidskrift 1.05
Från redaktionen I en tankeväckande artikel,"fra likestilling - til nytte og nytelse? Kjonnskonstruksjoner og markedsstyring i idretten", i senaste numret av Sociologisk Forskning (2005:1), visar Jorid
Läs merBidrar vår förening till mångfald?
Bidrar vår förening till mångfald? Ett analysverktyg om mångfaldsarbete SISU Idrottsutbildarna Verktyg för mångfaldsanalys av idrottsföreningen Allas rätt att vara med är en av byggstenarna i svensk idrotts
Läs merSammanfattning och övergripande slutsatser
Sammanfattning och övergripande slutsatser Slutsatser om idrott och jämställdhet För 2017 har Centrum för idrottsforskning (CIF) haft i uppdrag av regeringen att genomföra en fördjupad analys av jämställdhet
Läs merMåste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen.
Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen. Inledning För Svenska Spel är idrottens utveckling en hjärtefråga.
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs mer20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare
20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby Sandra Ehne, ordförande, RFSL MODERATOR: Charlotte Lindmark, skådespelare och folkbildare,
Läs meren god vän och prästfru som till skillnad från henne själv ansåg att det fanns teologiska skäl att vara mot kvinnors prästvigning. Nu är de båda döda
Förord Ester Lutteman är troligen ett okänt namn för de flesta i vårt land idag, även bland de kyrkligt aktiva. Kvinnors namn försvinner som vi vet alltför lätt ur historien. Att jag har ett förhållande
Läs merGenusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?
Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning
Läs merProcesstöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Läs merMänniskan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor
Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen
Läs merMaskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet
Maskulinitet och våld Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Genus och Biologiskt kön/socialt kön; kön/genus Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merIdrotten i samhället. Idrotten i siffror redovisas i sin helhet på under rubriken Statistik. Idrott i TV* 2007
STATISTIK IDROTTEN I SIFFROR Idrotten i siffror redovisas i sin helhet på www.rf.se under rubriken Statistik. Idrotten i samhället Personer i åldern 16 84 år som är medlemmar och/eller har förtroendeuppdrag
Läs merKön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror
Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,
Läs merIdrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013
Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige
Läs merFritids- plan 2009-2013. Landskrona stad
Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:
Läs merBarnidrott på barns villkor
BARNIDROTTS- PROGRAMMET Barnidrott på barns villkor Idrottsrörelsen i Jämtland-Härjedalen har sagt JA till Barnidrottsprogrammet Glädje - Lek - Kamratskap - Hälsa - Lust Barnidrott i centrum Barnidrott
Läs merFeminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap
Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism
Läs merKartläggning av resursfördelningen utifrån kön
Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:
Läs merBilaga Frågebatteri. 1. Är du kassör i din förening? 2. Är du. 3. Vilket år är du född?
Bilaga Frågebatteri 1. Är du kassör i din förening? Ja 2. Är du Man Kvinna 3. Vilket år är du född? 4. Vad av nedanstående stämmer bäst för dig? Jag arbetar/har arbetat professionellt som redovisningsekonom
Läs merSocialdemokraterna i Uppsala kommun
Socialdemokraterna i Uppsala kommun Vi vill göra Uppsala till en av landets bästa idrottskommuner! De senaste årens fantastiska framgångar inom idrotten visar vilka möjligheter Uppsala har att bli en av
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merSportis. Idrottskola med barn i centrum
Sportis Idrottskola med barn i centrum 1 Bra barnidrott är när barnen trivs, har roligt och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 2 Idrottsskolan Sportis En idrottskola eller Sportis som vi väljer
Läs merVälkommen till IFK Stocksund IFK. Seriös och generös
Välkommen till IFK Stocksund IFK Seriös och generös A Varmt välkommen till IFK Stocksund! KIFK Stocksund startade som en friidrottsklubb 2005. Vi började träna tillsammans och snart sprang flera ungdomar
Läs merDam- och herridrott i media
Eksjö Gymnasium 575 80 EKSJÖ 0381-36 000 Dam- och herridrott i media Matilda Martinsson, SA11 Eksjö Gymnasium Läsåret 2013/2014 Handledare: Susanne Hallberg SAMMANDRAG I detta arbete har jag tagit reda
Läs merTrender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström
Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merIdrott, kön och etnicitet. Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs.
Idrott, kön och etnicitet Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs Genus några utgångspunkter Man föds inte till kvinna man blir det (Simone de Beauvoir, 1949) Kön det biologiska
Läs merMyrsteg mot en jämställd idrott
TEMA DELAKTIGHET Myrsteg mot en jämställd idrott Idrottens arbete med jämställdhet och jämlikhet går långsamt. Pengar från Idrottslyftet skulle ge större delaktighet, men de statliga satsningarna har i
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökningen
LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och
Läs merIDROTTSPOLITISKT PROGRAM
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Idrottspolitiskt program för Nora kommun antaget av fullmäktige den 14 oktober 2015, 120 att gälla från 2016-01-01 tillsvidare, revideras under kommande mandatperiod Nora kommun
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merThis is a published version of a paper published in Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning.
Umeå University This is a published version of a paper published in Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning. Citation for the published paper: Eliasson, I., Ferry, M., Olofsson,
Läs merSvensk Antidoping Samhälls- och idrottsbruk. Vad har gjorts? Vad vet vi? Om bruket bland idrottare Om bruket i övriga samhället Vad kan göras?
Svensk Antidoping Samhälls- och idrottsbruk Vad har gjorts? Vad vet vi? Om bruket bland idrottare Om bruket i övriga samhället Vad kan göras? Samhälle - Idrott Drogen Kroppen Prestationen Kick Banta Bygga
Läs merSvenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor
2011 1 Innehåll Innehåll... 2... 3 Motion... 4 De populäraste motionsidrotterna... 5 Träning och tävling... 6 De populäraste tävlingsidrotterna... 6 Titta på idrott som åskådare... 8 Kostnader för eget
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merVälkommen till IFK Stocksund IFK. Seriös och generös
Välkommen till IFK Stocksund IFK Seriös och generös A Varmt välkommen till IFK Stocksund! KIFK Stocksund startade som en friidrottsklubb 2005. Vi började träna tillsammans och snart sprang flera ungdomar
Läs merLedare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015
Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merSlutrapport Projekt Internet i Sverige
Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,
Läs merSECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING
SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING OM UTSTÄLLNINGEN Secret Love är en unik konstutställning om tabubelagd kärlek. Utställningen vill berätta och utmana våra föreställningar både om kärlek och om Kina. Ett land
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs merTränarskap och ledarskap
Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför
Läs merKursintroduktion 2IDÄ01/02. Måndagen den 31/8 Åsa Wiberg Ola Karlsson
Kursintroduktion 2IDÄ01/02 Måndagen den 31/8 Åsa Wiberg Ola Karlsson VÄLKOMNA TILLBAKA till avd. för idrottsvetenskap Hus J Campus Växjö Utvärdering våren 2014+2015 Svårt med många uppgifter i slutet av
Läs merSök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Läs merSvensk orientering VERKSAMHETSINRIKTNING MOT 2025
Svensk orientering VERKSAMHETSINRIKTNING MOT 2025 Vision VÄRLDENS BÄSTA FÖR ALLA HELA LIVET Mål FLERA OCH MERA VÄRLDENS BÄSTA LANDSLAG VERKSAMHETSIDÉ - DÄRFÖR FINNS VI Svensk orientering erbjuder världens
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merUtveckla verksamheten genom jämställdhet!
Utveckla verksamheten genom jämställdhet! Ett analysverktyg om jämställdhet SISU Idrottsutbildarna Verktyg för jämställdhetsanalys av idrottsföreningen Varför jämställdhet i idrotten? Målen med jämställdhet
Läs merMoment 3: GENUSPEDAGOGIK I SKOLAN
Genuspedagogik, 5p Moment 3: GENUSPEDAGOGIK I SKOLAN Syfte: Vi har nu kort gått igenom bakgrundsteorier och några frågor om hur genus på olika sätt kan utgöra bekymmer för jämställdheten i samhället. Det
Läs mer