Fastighetsmäklaren och banken ett lagligt samarbete?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fastighetsmäklaren och banken ett lagligt samarbete?"

Transkript

1 Fastighetsmäklaren och banken ett lagligt samarbete? En rättsvetenskaplig studie med inriktning på konkurrensrätt och fastighetsmäklarätt The Real Estate Agent and the Bank a Legal Collaboration? An Investigation of the Consequences Concerning the Collaboration between Banks and Real Estate Agents Mikaela Malmgren & Sandra Nilsson Fastighetsvetenskap Kandidatnivå 15 högskolepoäng VT 14 Handledare: Ola Jingryd 1

2 Sammanfattning I denna uppsats är syftet att undersöka och analysera hur samarbetet mellan bank och fastighetsmäklarföretag överensstämmer med konkurrensrätten och fastighetsmäklarrätten. För att uppfylla syftet används ett antal frågeställningar som leder undersökning vidare. I uppsatsen, som är rättsvetenskapligt inriktad, används en metod som består av tillämpning av rättskälleläran. Tillämpbara lagar, förarbeten, rättspraxis och doktrin presenteras för att sedan på bästa sätt analyseras med hänsyn till uppsatsens syfte. Konkurrenslagen (2008:579) samt fastighetsmäklarlagen (2011:666) är de författningar som uppsatsens resultat delvis grundar sig på. Utöver den nationella rätten tillämpas även europeisk rätt med fokus på artikel 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Rättspraxis från dels nationell samt europeisk rätt läggs också stor vikt vid. Uppsatsen belyser de eventuella problemkomplexen i samarbetet och diskuterar huruvida detta påverkar de aktuella marknaderna och den enskilde mäklaren. Av uppsatsens resultat framgår det att samarbetet mellan bank och mäklare kan hindra konkurrensen på mäklarmarknaden. Detta beror på att banken som förutsätts ha en dominerande ställning, kan utnyttja denna genom att använda sig av kopplingsförbehåll och därmed missbruka sin ställning på marknaden. Detta medför att andra mäklarföretag som inte har en relation till en dominerande bank inte kan konkurrera på liknade villkor. Samarbetet kan utöver att störa konkurrensen på marknaden även påverka den enskilde mäklaren i hans yrkesverksamhet med hänsyn tagen till god fastighetsmäklarsed. Frågan är om förmedling av lån strider mot god fastighetsmäklarsed eller om det tvärtom ingår i mäklarens omsorgsplikt. 2

3 Abstract The aim of this essay is to analyze and investigate the collaboration between the real estate agent and the bank and in which way this collaboration interacts with the competition law and the real estate agent law. The essay presents applicable law, legislative history, case-law and doctrine. The essay concentrates on the Competition act (konkurrenslagen 2008:579) and the Real Estate Agent act (fastighetsmäklarlagen 2011:666) but also gives focus to European law, articles 101 and 102 in Treaty on the Functioning of the European Union. In order to illustrate the potential problem a few fictitious scenarios are presented. The scenarios are then discussed based on earlier presented material. One of the consequences of the collaboration between banks and real estate agents is that the competition on the market for real estate agents is affected. Another consequence is that the real estate agent can be affected in the sense that he is disadvantaged if he does not have a strong link to a bank. Besides the problem regarding the effects on the market the individual real estate agent is also effected. It is not clear if the collaboration is in conflict with fastighetsmäklarlagen or if it is a responsibility for the agent to mediate a financial solution for his client. 3

4 Förkortningslista EU Europeiska unionen FEUF Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (funktionsfördraget) FML Fastighetsmäklarlagen (2011:666) KL Konkurrenslagen (2008:579) MD Marknadsdomstolen Prop. Proposition RK Rättsfall från kammarrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok SOU Statens offentliga utredningar 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Abstract... 3 Förkortningslista... 4 Innehållsförteckning Inledning Syfte Avgränsningar Metod och material Forskningsläget Uppsatsens fortsatta disposition Konkurrensrätt Dominerande ställning Missbruk av dominerande ställning Kopplingsförbehåll EU-rätt Hoffmann-La Roche i mål 85/ Tomra Systems ASA m.fl. i mål C-549/ Van den Bergh i mål C-552/ Tetra Pak i mål C-333/ Microsoft Corp. i mål T-201/ Nationell rätt AGA Gas i mål MD 2002: Posten Meddelande AB i mål MD 2011: Fastighetsmäklarrätt Omsorgsplikt Förtroenderubbande verksamhet Rådgivnings- och upplysningsskyldighet Samarbetet i praktiken Scenario Scenario Scenario

6 5.4 Scenario Problem och fördelar med samarbetet Slutsats Källförteckning

7 1. Inledning För fastighetsmäklare, som verkar på en konkurrensfylld marknad, är det av största vikt att utmärka sig bland sina konkurrenter. Att kunna erbjuda kunden en tillfredställande affär är något som alla fastighetsmäklare strävar efter. Samverkan med andra branscher är ett sätt för fastighetsmäklare att dels underlätta för kunden och dels att särskilja sig från andra företag. Fastighetsmäklarbranschen karaktäriseras idag alltmer av samarbete med andra branscher. Ett samarbete som är vanligt i branschen idag är det mellan fastighetsmäklare och bank. Det är snarare en regel än ett undantag att mäklarföretag har en samarbetsrelation med bankbranschen. Relationen mellan bank och fastighetsmäklarföretag kan te sig på olika sätt. Vissa fastighetsmäklarföretag är dotterbolag och är direkt ägda av banken. Det finns därmed ett ägarförhållande till banken. Dock finns det även de fastighetsmäklarföretag som endast har en samarbetsrelation med en eller flera banker. Det finns många gynnsamma fördelar med ett sådant samarbete som båda parter kan ta del av. För bank innebär samarbetet att antalet låntagare kan öka, liksom fastighetsmäklare som kan bli tilldelade förmedlingsuppdrag som härrör från bankens kunder. Båda fälten kan därför dra stor nytta av varandra. Detta kan särskilt gälla de förhållanden då bank och fastighetsmäklare ingår i en bankkoncern. I det fallet finns definitivt starka incitament för bank och fastighetsmäklare att länka över potentiella uppdrag. Hur samarbetet än ser ut finns en mer eller mindre stark länk företagen emellan. Det är befogat att studera och analysera hur koppling mellan bank och fastighetsmäklare harmonierar med konkurrensrättens och mäklarrättens bestämmelser. Konkurrensrätten, som syftar till att skydda marknaden från otillbörliga förfaranden, är tillämplig på relationen mellan bank och fastighetsmäklare. Kan en möjlig utgång av relationen dem emellan bli att konkurrensen missgynnas och på så vis bryter mot de nationella lagarna samt EU-rätten? Givetvis tillämpas även mäklarrätten på detta samarbete då den enskilda mäklarens yrkesverksamhet är starkt reglerad i svensk lag. Frågor om mäklaren i samarbetet med banken följer god fastighetsmäklarsed kan bli aktuella. 7

8 1.1 Syfte Denna uppsats behandlar samarbetet mellan fastighetsmäklarföretag och bank. Målet med denna uppsats är inte att presentera en lösning på ett problem. Målet utgörs i stället av att med hjälp av tillämpbart material belysa ett eventuellt problem. Syftet är att undersöka och analysera hur samarbetet mellan bank och fastighetsmäklarföretag överensstämmer med konkurrensrätten och fastighetsmäklarrätten. För att konkretisera uppsatsens syfte utformas ett antal frågeställningar. När frågeställningarna är besvarade uppfylls syftet. Dessa är följande: Finns det risk för missbruk av dominerande ställning i någon av de två branscherna? Stämmer samarbetet mellan fastighetsmäklarföretag och bank överens med god fastighetsmäklarsed? Skadas någon utomstående av samarbetet mellan bank och fastighetsmäklarföretag? 1.2 Avgränsningar Konkurrensrätten består av tre grundläggande problem: 1) kartellbildning, 2) missbruk av dominerande ställning och 3) företagskoncentrationer. Dessa tre punkter gäller såväl den nationella konkurrensrätten som EU:s konkurrensrätt. Uppsatsen avgränsas på så vis att den endast berör punkt nummer två, nämligen missbruk av dominerande ställning. De övriga punkterna är inte lika intressanta för uppsatsens syfte. Uppsatsen avgränsas även på det sätt att den endast kommer undersöka förhållandet mellan bank och mäklarföretag på den privata bostadsmarknaden. Konkurrens kan dessutom diskuteras utifrån en mängd olika ämnen och vinklar. Denna uppsats avgränsas dock till att endast ses ur den juridiska aspekten. Det är alltså de juridiska definitionerna som är i fokus i denna uppsats. 1.3 Metod och material Målet med denna uppsats är som sagt inte att presentera en lösning på ett problem. Målet utgörs i stället av att med hjälp av tillämpbart material belysa ett eventuellt problem. För att uppfylla uppsatsens syfte kommer rättskälleläran att tillämpas. Med rättskällor åsyftas lag, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin. Dock kan fokus på de olika rättskällorna skilja sig åt beroende på vilket rättsområde som studeras. I denna uppsats tillämpas samtliga presenterade rättskällor. Doktrinen har dock inte lika framstående roll som rättspraxis inom detta 8

9 ämnesområde. Rättskälleläran medför att uppsatsens materialinsamling är av hög reliabilitet, eftersom rättskällorna är högst tillförlitliga. KL tillsammans med FML kommer att utgöra grundpelarna för uppsatsens teoretiska grund på den nationella nivån. Även tillämpbar rättspraxis ligger i fokus för undersökningen. Då uppsatsens ämnesområde dels berör konkurrensrätt måste även EU-rätt tillämpas för att utreda uppsatsen problemställning. Konkurrensrätten som berör de grundläggande bestämmelserna i EU vad gällande fri rörlighet av varor, tjänster, människor och kapital, är starkt reglerad i europeisk rätt. Då EU-rätt har företräde framför nationell lag är det av största vikt, tillsammans med nationell rätt, att tillämpa EU-rätt. 1 Inom EU-rätten kommer fokus ligga på artiklarna 101 och 102 i FEUF samt tillämpbar rättspraxis. Praxis utgör, tillsammans med de allmänna rättsprinciperna, de oskrivna rättskällorna inom EU-rätten och har en större betydelse inom den europeiska rätten jämfört med den nationella. Inom EU-rätten skapas regler av rättspraxis i större utsträckning än i svensk rätt, där praxis förvisso också tillskrivs stor betydelse, men där regler främst skapas av lagstiftaren. FEUF som är ett av de grundläggande fördragen utgör vad som kallas för primärrätt inom europeisk rätt. Med det menas att den är överordnad de övriga rättskällorna inom EU-rätt och kan inte ifrågasättas av EU:s institutioner. 2 Det kommer inte presenteras förarbeten från EU-rätten då dessa inte har en lika ledande roll som i nationell rätt. 3 Uppsatsen kommer inte heller behandla den EU-rättsliga doktrinen eftersom inte heller denna har samma starka roll i europeisk rätt som i nationell. 4 Tolkningen av rättskällorna som härrörs från EUrätten kan skilja sig åt jämfört med nationell rätt. Den språkliga tolkningen är av större betydelse inom EU:s rättsakter än den är i de svenska. Trots detta är den teleologiska metoden, även kallad ändamålsorienterat lagtolkningsmetod, utmärkande för EU-domstolen. Den innebär att hänsyn tas till den effekt och syfte som eftersträvas med bestämmelsen. När en bestämmelse ter sig vag och oprecis används den teleologiska metoden för att främja bestämmelsens ursprungliga syfte. 5 Empiriskt material samt teoribildning, som möjligtvis kan berika analysen och medföra intressanta resultat, redogörs inte för i denna uppsats. Uppsatsens fokus kommer ligga på en 1 Lehrberg, 2010 s Hettne, Otken Eriksson, 2011 s Lehrberg, 2010 s Lehrberg, 2010 s Hettne, Otken Eriksson, 2011 s

10 relativ snäv rättskällelära. Detta tillvägagångssätt tillämpas i uppsatsen för att på bästa sätt nå uppställda mål. 1.4 Forskningsläget Vad som kunnat utrönas så är forskningen kring detta ämne i dagsläget relativt sparsam. Uppsatsens forskningsämne är dock mer aktuellt än någonsin då fler och fler fusioner mellan banker och fasighetsmäklarföretag sker. Det ifrågasatta samarbetet mellan bank och mäklare berörs bland annat av Claude Zacharias, då han kort tar upp de konsekvenser som ett samarbete kan generera. 6 Även Hasselmark beskriver kritiskt den problematik som fastighetsmäklarens samarbete med bank kan innebära. Hasselmarks studie baserades dock inte enbart på rättskälleläran utan även empiriskt material tillämpades. 7 Eftersom forskningen kring detta ämne inte är så omfattande innebär det att uppsatsen tillämpar rättskällor inom ämnet som kan belysa problemet. 1.5 Uppsatsens fortsatta disposition Uppsatsens inleds med en översiktlig beskrivning av nödvändiga begrepp. Detta görs för att klargöra eventuella oklarheter kring ämnet. Detta följs av gällande rätt inom konkurrensrätten, där såväl nationella som EU-rättsliga regler tas upp. I detta avsnitt redogörs för ett flertal rättsfall som kan tillämpas på uppsatsens ämne. Rättsfallen härstammar även de från såväl nationell som europeisk rätt. Därefter följer ett avsnitt där fastighetsmäklarrätten berörs. Även i detta avsnitt presenteras tillämpbara rättskällor. Uppsatsens analytiska del inleds i avsnitt fem. Här tas ett antal fiktiva scenarier upp som belyser eventuella problem med samarbetet. Dessa scenarier analyseras därefter med tillämpning av tidigare presenterade rättskällor. Konkurrensen i bankbranschen och mäklarbranschen analyseras sedan vidare i nästkommande avsnitt. Uppsatsen avslutas med en slutsats som återkopplar till uppsatsens syfte. 6 Zacharias, Hasselmark,

11 2. Konkurrensrätt 2.1 Dominerande ställning Definitionen av begreppet dominerande ställning kunde tydas i domen som EU-domstolen meddelade i målet gällande United Brands. 8 Denna definition återgavs senare i propositionen till 1993-års konkurrenslag och i ett flertal domar från såväl EU-domstolen som MD. 9 Definitionen löd: En stark ekonomisk ställning hos ett företag som gör det möjligt för företaget att hindra att effektiv konkurrens upprätthålls på en relevant marknad genom att medge företaget att i avsevärd utsträckning agera oberoende av sina konkurrenter och kunder och i sista hand konsumenterna. 10 För att kunna avgöra om ett företag har en dominerande ställning måste en mängd olika faktorer beaktas. Det är helhetsbedömningen av dessa som avgör huruvida företagets ställning kan anses som dominerande. Företagets marknadsandel är dock den enskilt viktigaste faktorn att ta i beaktande vid dominansprövningen. Information kring marknadsandelar kan ge tydliga indikationer på förtagets styrka. 11 För att kunna få information om marknadsandelar måste inledningsvis en avgränsning ske på vilken marknad företaget verkar. Den så kallade relevanta marknaden ska avgöras. Denna kan i sin tur utgöras av en relevant produktmarknad och en relevant geografisk marknad. Det är alltså bedömningen av dessa som ligger till grund för företagets marknadsinflytande. 12 Den relevanta produktmarknaden bedöms med tanke på produktens utbytbarhet. I propositionen till 1993-års konkurrenslag nämndes att produkter som är inbördes utbytbara med hänsyn till egenskaper, pris, användning, konsumenters och andra avnämares uppfattning och faktiska substitutionsmöjligheter m.m. tillhör samma produktmarknad. 13 Den relevanta geografiska marknaden är det geografiska område där företagets produkter eller tjänster erbjuds. Konkurrensvillkoren i det område som företaget verkar har också betydelse för bedömningen 8 Mål 27/76, dom av den 14 februari Wetter, Karlsson, Östman, 2009 s Prop. 1992/93:56 s Wetter, Karlsson, Östman, 2009 s Wetter, Karlsson, Östman, 2009 s Prop. 1992/93:56 s

12 av den relevanta geografiska marknaden. Beroende på hur konkurrensvillkoren skiljer sig åt kan bedömningen av den relevanta geografiska marknaden påverkas. 14 Det finns ett antal övergripande riktlinjer för hur man bedömer om ett företags marknadsandel är dominerande eller ej. I propositionen till 1993-års konkurrenslag redogjordes för marknadsandelens dominansprövning. De yttersta gränsvärdena är 30 procent och 65 procent. Marknadsandel understigande 30 procent innebär att dominans normalt är uteslutet och marknadsandel överstigande 65 procent är en stark indikation på dominans. 15 Som viktig grund för dominansbedömningen finns även, förutom marknadsandelar, om det finns några inträdeshinder som kan påverka konkurrensen på marknaden. Låga eller avsaknad av inträdeshinder medför med största sannolikhet att marknadsinflytandet för ett företag minskar. Finansiell styrka och teknologisk eller kunskapsmässigt övertag har också inverkan vid dominansbedömningen. Endast en stark finansiell eller teknologisk position är i sig inte tillräcklig för att påvisa dominans men kan vara en bidragande faktor till helhetsbedömningen. Företagets vertikala integration kan spela roll i dominansprövningen, det vill säga i vilken omfattning företagets delar i värdekedjan integreras i företaget Missbruk av dominerande ställning Att inneha en dominerande ställning i sig är inte förbjudet. För att det ska vara förbjudet krävs att den dominerande ställningen missbrukas. 17 Detta begrepp, missbruk av dominerande ställning, innebär att företaget på något sätt genom sin dominerande ställning skadar sina kunder och konkurrenter. Detta kan ske antingen direkt genom exempelvis oskäliga prissättningar eller indirekt genom att företaget på något sätt genom sin dominerande ställning hindrar eller snedvrider konkurrensen på marknaden. För att missbruk ska ske direkt krävs inte heller att missbruket i sig har gett något resultat utan det räcker att företaget har haft till syfte att uppnå detta resultat genom missbruket av den dominerande ställningen. Ett agerande som egentligen skulle utgöra missbruk men som har till syfte att ha andra positiva effekter som överväger de negativa kan dock motiveras. Har ett företag en dominerande ställning på 14 Wetter, Karlsson, Östman, 2009 s Prop. 1992/93:56 s Wetter, Karlsson, Östman, 2009 s Wetter, Karlsson, Östman, 2009 s

13 marknaden har de därmed en särskild skyldighet att inte på något sätt missbruka denna för att därigenom skada konkurrensen. 18 I artikel 102 FEUF samt i KL 2 kap. 7 skrivs ett antal punkter då missbruk av dominerande ställning föreligger. Dessa punkter är dock inte uttömmande för vad missbruk av dominerande ställning kan vara. De fyra punkterna är, 1) att direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga försäljningspriser eller affärsvillkor, 2) att begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna, 3) att tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner vilket leder till att vissa handelspartners får en nackdel och 4) att ställa som villkor att för att ingå ett avtal åtar den andra parten sig även andra förpliktelser som inte av sin natur hör till de ursprungliga avtalet. Till skillnad från artikel 101 FEUF finns det inget krav på syfte för att bestämmelserna ska tillämpas. Det räcker här att företaget på något sätt har hindrat eller påverkat konkurrensen negativt även om syftet inte var så. 19 Då artikel 102 och KL 2 kap. 7 inte är uttömmande finns givetvis även andra former av missbruk av dominerande ställning. Exempel på detta är bland annat överprissättning, underprissättning och selektiv prissättning Kopplingsförbehåll Ett missbruk av dominerande ställning som denna uppsats kommer beröra närmare är kopplingsförbehåll. Kopplingsförbehåll är det som nämns i punkt fyra i artikel 102 FEUF och KL 2 kap. 7 4p, att ställa som villkor när det ingås avtal att den andra parten även åtar sig andra förpliktelser som inte av sin natur hör till det ursprungliga avtalet. Företaget ställer alltså ett villkor på den andra parten och binder upp dem till något som egentligen inte hör till det ursprungliga avtalet. Detta kan hindra andra liknande företag på marknaden att konkurrera på ett riktigt sätt. Detta förbehåll hindrar givetvis också konsumenten från att hitta bättre alternativ, vilket på så sätt hindrar konkurrensen på marknaden negativt. Ett kopplingsförbehåll kan till exempel utnyttjas genom att företaget som är dominerande på en viss marknad binder upp sina kunder och kopplar dem till att köpa en produkt eller tjänst på en marknad där de inte är dominerande. Att de inte är dominerande på den andra marknaden gäller alltså inte, utan detta räknas ändå som missbruk av den dominerande ställningen Wetter, Karlsson, Östman, 2009 s Wetter, Karlsson, Östman, 2009 s Wetter, Karlsson, Östman, 2009 s Wetter, Karlsson, Östman, 2009 s

14 2.4 EU-rätt I EU har konkurrenspolitiken en väldigt betydelsefull roll. Unionen vill uppnå en effektiv konkurrens på den inre marknaden med fri rörlighet mellan medlemsländerna. Produktionen av varor och tjänster ska ske där det finns komparativa fördelar för att sedan kunna handlas mellan medlemsländerna. Denna handel får därefter inte störas av någon konkurrensbegränsande verksamhet, så som till exempel uppdelning av marknaden eller missbruk av en dominerande ställning. 22 EU:s konkurrensregler härstammar från USA. Detta gör de framför allt för att det i Europa fram till 1950/60-talet var tillåtet med kartellbildning. Europa såg till avtalsfriheten framför konkurrensfriheten. Utifrån USA:s regelverk skapades istället en konkurrensrätt där bland annat praxis har en väldigt stor betydelse. Numera är EU:s konkurrensbestämmelser de övergripande och normsättande reglerna inom konkurrensrätt i Europa. Reglerna har även en stor betydelse nationellt i medlemsländerna. De grundläggande konkurrensbestämmelserna finns i artikel 101 och 102 FEUF. Dessa bygger på förbud mot konkurrensbegränsande avtal och förbud mot missbruk av dominerande ställning. Utöver detta finns även en omfattande sekundärrätt med ett stort antal förordningar där en av de viktigaste för Sverige är rådsförordningen 1/2003, även kallad konkurrensförordningen. 23 Förordningen behandlar hur artiklarna bör tillämpas nationellt och hur de nationella instanserna ska samverka med gemenskapens konkurrensrätt. I förordningen redogörs bland annat för hur utlämnandet av uppgifter från berörda företag ska ske samt hos vem bevisbördan finns. 24 För att konkurrensreglerna från EU ska vara tillämpbara måste de påverka konkurrensen mellan medlemsländerna negativt, alltså kan reglerna inte användas i det fall det endast påverkar marknaden inom ett EU-land. Detta kallas för samhandelskriteriet. Enligt praxis räcker det dock att de andra medlemsländerna påverkas indirekt. 25 Artikel 101 FEUF består av tre punkter: 1) Ett vidsträckt förbud mot konkurrensbegränsande avtal. Exempel på konkurrensbegränsning är att inköps- och försäljningspriser fastställs, att marknader delas upp och att det ställs som villkor för att ingå ett avtal att samtidigt åta sig andra förpliktelser som inte hör till avtalets natur. 2) Att dessa förbjudna överenskommelser 22 Bernitz, Kjellgren, 2010 s Bernitz, Kjellgren, 2010 s Rådets förordning (EG) 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget. 25 Bernitz, Kjellgren, 2010 s

15 är ogiltiga. 3) Vissa möjligheter att undgå förbudet. För att detta förbud ska existera krävs även att handlandet ska vara ett avtal mellan två företag, det så kallade avtalskriteriet, och att handlandet syftar till att snedvrida konkurrensen, även kallat konkurrensbegränsningskriteriet. 26 I artikel 102 FEUF förbjuds missbruk av dominerande ställning i den mån den påverkar handeln mellan medlemsländerna. Det är inte den dominerande ställningen i sig som är förbjuden utan endast missbruket av denna. Medan artikel 101 FEUF riktar in sig på avtal mellan två företag, riktar artikel 102 FEUF in sig på ensidig verksamhet från ett företag. Exempel på vad som kan utgöra missbruk av denna dominerande ställning är, oskälig prissättning, marknadsbegränsningar och kopplingsförbehåll. 27 Alla avtal som på något sätt är konkurrensbegränsande och strider mot artikel 101 FEUF blir automatiskt civilrättsligt ogiltiga. Om samma sak skulle gälla för artikel 102 är inte uttalat av varken fördragstext eller EU-domstol men bör sannolikt vara densamma. Som tidigare nämnt finns det en tydlig koppling mellan EU-rätt och nationell rätt inom konkurrensrätten. Artiklarna 101 och 102 FEUF har en direkt effekt i medlemslandet då det alltid är unionsrätten som har företräde. När det gäller artikel 101 FEUF får medlemsländerna varken ha strängare eller mildare bedömning i sina nationella lagar. När det däremot gäller artikel 102 FEUF får lagarna vara strängare men ej mildare. I Sverige bygger konkurrensrätten i hög grad på EU-rättens bestämmelser Hoffmann-La Roche i mål 85/76 Hoffmann-La Roche är ett schweiziskt företag som tillverkar och säljer vitaminer. I mål 85/76 i EU-domstolen år 1979 dömdes företaget för missbruk av dominerande ställning på grund av de försäljningsmetoder företaget hade använt sig av. Domstolen fastställde att företaget hade en dominerande ställning på marknaden för vitaminer. Hoffmann-La Roche hade använt sig av en form av exklusivitetsavtal samt trohetsrabatter. 22 stora köpare av vitaminer förband sig till företaget genom de försäljningsavtal som företaget utformade. Försäljningsavtalen innebar för kunderna att de skulle köpa hela eller betydande delar av sina behov av vitaminer eller av vissa uttryckligen angivna vitaminer av Hoffmann-La Roche. Kunderna hade även incitament 26 Bernitz, Kjellgren, 2010 s Bernitz, Kjellgren, 2010 s Bernitz, Kjellgren, 2010 s

16 att köpa av företaget då löfte om prissänkningar fanns, så kallade trohetsrabatter. Rabatterna var även på individuell basis. Dessa faktorer ansågs snedvrida konkurrensen mellan tillverkarna. Trohetsrabatterna samt exklusivitetsavtalen medförde en utestängande effekt för de konkurrerande tillverkarna som hindrades att etablera sig på marknaden medan företaget även stärkte sin redan dominerande ställning Tomra Systems ASA m.fl. i mål C-549/10 I detta mål från EU-domstolen 2012 ansågs Tomra, ett företag som tillverkar returmaskiner för dryckesförpackningar, ha missbrukat sin dominerande ställning och förpliktigades därmed att betala 24 miljoner euro i böter. Tomra hade genom exklusivitetsavtal, trohetsrabatter och individuella kvantitetsåtaganden genomfört en utestängningsstrategi och missbrukat sin dominerande ställning på marknaden. Kommissionen konstaterade att dominans förelåg då Tomras marknadsandelar på alla relevanta marknader var flera gånger större än jämförbara konkurrenters. Tomras marknadsandelar kunde sedan 1997 uppgå till mer än 95 procent. Exklusivitetsavtalen, de individuella kvantitetsåtaganden och trohetsrabatterna hade bland annat verkan att hindra nya aktörer från att tillträda marknaden samt att försvaga rådande konkurrenter på marknaden. Strategierna medförde att kunder tillgodosåg sina behov hos Tomra som var en leverantör i dominerande ställning. Faktumet att kvantitetsåtagandena samt trohetsrabatterna var individuella och innebar hela eller en väsentlig del av kundernas behov, hade också betydelse i domen. Det fanns inte heller något som kunde motivera dessa avtal och klausuler. Kommissionen kom fram till att Tomras beteende på marknaden för returmaskiner hade medfört att konkurrensen hade blivit snedvriden och därmed hade företaget missbrukat sin dominerande ställning Van den Bergh i mål C-552/03 Van den Bergh är ett glasstillverkande företag som är ett helägt dotterbolag i Unileverkoncernen. Van den Bergh tillhandahöll, gratis eller mot en obetydlig hyra, frysdiskar till de detaljhandlare som företaget sålde till. Frysdisken kom dock med vissa villkor vilket kommissionen inte ansåg var förenligt med EU:s konkurrensregler. Villkoren innebar att detaljhandlarna endast fick lov att förvara glass tillverkad av just Van den Bergh där. Äganderätten för frysdiskarna stod Van den Bergh för. I detta mål konstaterade kommissionen att företaget hade missbrukat sin dominerande ställning vilket EU-domstolen 29 Mål 85/76, dom av den 13 februari Mål C-549/10, dom av den 19 april

17 fastställde. En dominans på den relevanta produkt- och geografiska marknaden konstaterades också som sagt, och på grund av Van den Berghs nära relation till Unilever stärktes företagets dominans ytterligare. Exklusivitetsklausulen som företaget tillämpade stred mot artiklarna 85 och 86 i EG-fördraget (nuvarande artiklar 101 och 102 i FEUF). Trots att detaljhandlarna hade möjligheten att införskaffa ytterligare frysdiskar att förvara andra varor i än de från Van den Bergh, fanns inget incitament till detta. Detta medförde att produkter från konkurrerande leverantörer inte kunde säljas hos detaljhandlarna. Detta i sin tur innebar att konkurrensen på den relevanta marknaden begränsades. Inträdet för konkurrerande tillverkare av glass försvårades avsevärt. Kommissionen framförde också att trots att exklusivitetsklausulen kan medföra positiva effekter för både detaljhandlaren samt Van den Bergh, är verkan av klausulen konkurrensbegränsande och därmed otillåten Tetra Pak i mål C-333/94 Detta rättsfall från 1996 behandlade Tetra Pak, ett företag som verkar inom förpackningsindustrin, och dess avtalsklausuler som förstainstansrätten ansåg var otillbörliga och utgjorde missbruk av dominerande ställning. Tetra Pak hade i hyresavtalen och försäljningsavtalen till sina förpackningsmaskiner bland annat tagit med klausuler som innebar att kunderna förband sig till att enbart köpa och använda sig av Tetra Paks eller anvisad leverantörs förpackningsmaterial på maskinerna. Utöver dessa fanns även andra klandrade klausuler som gav uttryck för missbruk av dominerande ställning. Tetra Pak försvarade sitt handlande bland annat med argument att det är förenligt med aktuellt handelsbruk att uppföra dessa avtal. Dock kunde detta argument inte rättfärdiga företagets förfarande, dels på grund av att domstolen fastställde att sådant handelsbruk inte förelåg, samt att Tetra Paks dominans på marknaden inte ger tillåtelse att använda sig av ett sådant system av kopplingsförbehåll. Det innebär att i händelse av att ett handelsbruk hade förelagt, skulle förfarandet ändå ansetts otillåtet just på grund av företagets dominerande ställning. Rätten bedömde att klausulerna som Tetra Pak ställt som krav hade en konkurrensbegränsande effekt då kunderna kom i beroendeställning till företaget. Tack vare dessa villkor kunde Tetra Pak stärka de områden där företaget redan hade en ledande roll på marknaden Mål C-552/03, dom av den 28 september Mål C-333/94, dom av den 14 november

18 2.4.5 Microsoft Corp. i mål T-201/04 I detta fall från 2007 beslutade Förstainstansrätten att tilldela det amerikanska företaget Microsoft rekorddyra böter på 497 miljoner euro för missbruk av dominerande ställning. Kommissionen beskrev Microsofts ställning på marknaden för operativsystem för persondatorer som monopolliknande. Denna dominerande ställning kom sedan att påverka Microsofts ställning på marknaden för mediaspelare. Domen utgjordes delvis av ett förbjudet kopplingsförbehåll som företaget hade använt i sina försäljningsmetoder. Försäljningen av Windows, företagets operativsystem, bands samman med Windows Media Player, företagets mediaspelare. På detta sätt var det inte möjligt för konsumenterna att endast köpa operativsystemet utan att införskaffa mediaspelaren. Microsoft dömdes därmed till missbruk av dominerande ställning då detta utgjorde ett förbjudet kopplingsförbehåll. Kommissionen och Förstainstansrätten uttalade att detta stred mot bestämmelserna i artikel 82 i fördraget (nuvarande artikel 102 FEUF), då 1) företaget befann sig i en dominerande ställning för operativsystem för persondatorer, 2) operativsystem för persondatorer och mediaspelare är två separata produkter, 3) företaget gav inga möjligheter till att köpa mediaspelaren eller operativsystemet separat och 4) det medförde en konkurrensbegränsande effekt på marknaden för mediaspelare Nationell rätt Den nationella konkurrensrätten i Sverige bygger bland annat på KL. I KL är det främst 2 kap 1 och 7 som berör uppsatsens syfte. I KL 2 kap beskrivs förbjudna konkurrensbegränsningar, och i 2 kap 1 beskrivs konkurrensbegränsande samarbete mellan företag. Där står skrivet bland annat att avtal mellan företag som har till syfte att snedvrida eller hindra konkurrensen på marknaden nämnvärt, är förbjudna om inget annat följer av lagen. Särskilt i 2 kap 1 5 p skrivs att det är förbjudet att i ett avtal binda den andra parten till en ytterligare förpliktelse som inte i sin natur tillhör det ursprungliga avtalet. I 2 kap 7 går lagen närmare in och inriktar sig på företags missbruk av dominerande ställning. Där anges att detta missbruk är förbjudet och att detta särskilt kan bestå i vissa punkter. En av dessa punkter som kommer beröra denna uppsats närmre är punkt fyra, som anger att det inte är tillåtet att ställa villkor genom att ingå ett avtal med en part och därigenom binda denna 33 Mål T-201/04, dom av den 17 september

19 part att åta sig andra förpliktelser utöver det som av sin natur hör till avtalet. Företaget får inte på detta sätt missbruka sin dominerande ställning. I propositionen till KL nämns att KL:s regler oftast tolkas med hjälp av praxis som uppkommer i EU-domstolen. För att förbudet om konkurrensbegränsande samarbete ska kunna tillämpas krävs någon typ av överenskommelse mellan företagen i fråga, till exempel ett avtal. Överenskommelsen kan vara såväl muntlig som skriftlig. Detta kallas i propositionen för avtalskriteriet. Samarbetet ska dessutom ha till syfte att på något sätt hindra eller på annat negativt vis påverka konkurrensen, vilket kallas för konkurrensbegränsningskriteriet AGA Gas i mål MD 2002:21 I följande rättsfall anförde Konkurrensverket att AGA Gas hade missbrukat sin dominerande ställning inom gasmarknaden. Detta gjorde de genom att under åren använda sig av avtal med andra företag där exklusiva åtaganden fanns med. Detta försvårade enligt Konkurrensverket marknaden för AGA Gas konkurrenter då de inte fick samma möjlighet att sälja till dessa kunder. Detta gjorde AGA enligt Konkurrensverket för att behålla sin dominerande ställning. Gällande den relevanta geografiska marknaden kom det fram i rättsfallet att AGA Gas hade cirka 200 olika försäljningsställen runt om i landet. Därmed fick alltså AGAs relevanta geografiska marknad anses vara rikstäckande; således ansågs den vara Sverige. Dock använde sig företaget av olika prislistor i olika delar av landet. Då det inte framgick vad dessa prisskillnader berodde på ansåg MD att den geografiska marknaden inte kunde anses vara rikstäckande. Således fick istället AGAs ställning testas på de olika lokala marknaderna där avtalen hade ägt rum. Den bedömning Konkurrensverket gjorde syftade på att marknaden skulle vara hela Sverige, där AGA hade en dominerande ställning inom gasindustrin. Faktumet att det nu istället värderades enligt de lokala marknaderna gjorde det hela svårare. Det var dessutom oklart om avtalen var exklusivavtal eller ej. Avtalen rörde inköp av gas från AGA men utgjorde inte företagens totala inköp av gas. Med anledning därav kunde avtalen inte anses vara exklusivavtal. Sammanfattningsvis fann MD att Konkurrensverkets talan mot AGA Gas var otillräcklig. De ansåg därför att AGA Gas inte gjorde sig skyldiga till missbruk av dominerande ställning i den mån Konkurrensverket gjorde gällande Prop. 2007/08:135 s MD 2002:21, dom av den 4 september

20 2.5.2 Posten Meddelande AB i mål MD 2011:14 Bring Citymail Sweden AB stämde Posten Meddelande AB för att ha använt sig av en sorteringsrabatt som, enligt dem, utgjorde missbruk av dominerande ställning. Posten delade ut adresserade försändelser till samtliga hushåll och företag i Sverige medan Bring Citymail endast delade ut till Stockholm, Göteborg och Malmö med omnejd samt Gotland. Posten hade sedan 2008 använt sig av en speciell sorteringsrabatt där kunderna om de använde vissa sorteringsmoment enligt postens föreskrifter och om de skickade över försändelser, kunde få en rabatt på upp till 20 öre per försändelse. Även Bring Citymail använde sig av en liknande sorteringsrabatt men med något annorlunda kriterier. I målet var det ostridigt att den relevanta marknaden var stora sändningar post i Sverige och att Posten hade en dominerande ställning där. Bring menade att Postens sorteringsrabatt syftade till att hindra konkurrensen för dem. Då Bring inte verkade på lika stora områden som Posten, kunde kunderna inte lika lätt komma upp i försändelser hos dem och gick därmed miste om rabatten som Posten hade kunnat ge. Därför tvingades Bring att pressa sina priser för att kunna kompensera sina kunder för detta. Detta menade Bring dessutom att Posten varit fullt medvetna om när de tog fram sin sorteringsrabatt. Posten däremot tyckte inte att denna rabatt var konkurrensbegränsande. De menade att rabatten inte var riktad mot Bring utan motsvarade den kostnad kunderna hjälpte dem med när de förberedde sorteringen åt dem. Enligt Konkurrensverkets bedömning fanns det inget tvivel om att Posten hade en dominerande ställning på marknaden och då de menade att rabatten var ett tydligt missbruk av denna behövdes det inte analyseras närmre. MD menade också att det inte rådde något tvivel om att Postens rabatt med retroaktiv karaktär var missbruk av den dominerande ställningen. De ansåg att Postens agerande stängde ute Bring Citymail från marknaden. Då Posten var dominerande på marknaden var de även tvungna att ta hänsyn till hur de använde denna ställning. Med hänsyn till detta bedömde marknadsdomstolen att Posten skulle betala 100 miljoner kronor i vite MD 2011:14, dom av den 8 juni

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokaten Christer Sackemark Mäster Samuelsgatan 1 111

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm SAKEN Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm SAKEN Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 30 januari

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

Förord... XVII Förkortningar... XIX Författarnas inledning... XXI

Förord... XVII Förkortningar... XIX Författarnas inledning... XXI Innehåll Förord... XVII Förkortningar... XIX Författarnas inledning... XXI Avsnitt I. Allmänt om konkurrensrätten i Sverige... 1 1. Inledning... 3 2. Syfte och ändamål... 9 3. Huvuddragen i EUs konkurrensregler

Läs mer

EG:s konkurrensrätt. Vladimir Bastidas Venegas LL.M. Jur.kand. Stockholms Universitet 08-16 43 19 vladimir.bastidas@juridicum.su.

EG:s konkurrensrätt. Vladimir Bastidas Venegas LL.M. Jur.kand. Stockholms Universitet 08-16 43 19 vladimir.bastidas@juridicum.su. EG:s konkurrensrätt Vladimir Bastidas Venegas LL.M. Jur.kand. Stockholms Universitet 08-16 43 19 vladimir.bastidas@juridicum.su.se Föreläsningens struktur Konkurrensrättsteori Syftet med EG:s konkurrensregler

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-002 Datum: 2012-04-18 Utredare: Fanny Wieru Utredning avseende olaglig överlåtelse av fastighet i Gotlands

Läs mer

God försäkringsförmedlingssed

God försäkringsförmedlingssed sida 1 God försäkringsförmedlingssed En försäkringsförmedlare är skyldig att i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed. Ett handlande i strid med god försäkringsförmedlingssed kan medföra en

Läs mer

Ombud: advokaten Erik Hellners och jur. kand. Mikael Rydkvist, Setterwalls Advokatbyrå AB, Box 1050, 101 39 Stockholm

Ombud: advokaten Erik Hellners och jur. kand. Mikael Rydkvist, Setterwalls Advokatbyrå AB, Box 1050, 101 39 Stockholm 2014-03-17 Dnr 72/2014 1 (6) Anmälande företag Swedbank Franchise AB, 556431-1016, Box 644, 101 32 Stockholm Ombud: advokaten Erik Hellners och jur. kand. Mikael Rydkvist, Setterwalls Advokatbyrå AB, Box

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Fastighetsförmedling när säljare och köpare är konsument

Fastighetsförmedling när säljare och köpare är konsument BRA ATT VETA OM Fastighetsförmedling när säljare och köpare är konsument Fastighetsmäklare En fastighetsmäklare är en person som yrkesmässigt förmedlar objekt av följande slag: fastigheter, delar av fastigheter,

Läs mer

Påstått konkurrensproblem avgifter för taxiframkallning m.m. på Arlanda flygplats

Påstått konkurrensproblem avgifter för taxiframkallning m.m. på Arlanda flygplats KKV1004, v1.4, 2013-12-18 BESLUT 2014-05-23 Dnr 455/2013 1 (5) Svenska Taxiförbundet m.fl. Att: Den nya välfärden Chefjuristen Pär Cronhult Box 5625 114 86 STOCKHOLM Påstått konkurrensproblem avgifter

Läs mer

ERT-SEMINARIET DEN 23 AUGUSTI 2013 I vilken utsträckning gäller konkurrensrätten för upphandlade avtal en kritisk analys av aktuell rättspraxis

ERT-SEMINARIET DEN 23 AUGUSTI 2013 I vilken utsträckning gäller konkurrensrätten för upphandlade avtal en kritisk analys av aktuell rättspraxis ERT-SEMINARIET DEN 23 AUGUSTI 2013 I vilken utsträckning gäller konkurrensrätten för upphandlade avtal en kritisk analys av aktuell rättspraxis FÖREDRAG BASERAT PÅ ARTIKELN I EUROPARÄTTSLIG TIDSKRIFT 4/2012

Läs mer

Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Förmedlingsuppdraget Krav på skriftlighet

Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Förmedlingsuppdraget Krav på skriftlighet 1 Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Det är inte ovanligt att en uppdragsgivare säger upp förmedlingsuppdraget. Det förefaller alltmer vanligt under perioder då priserna på marknaden faller.

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-11-16. Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor

God fastighetsmäklarsed 2006-11-16. Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor God fastighetsmäklarsed 2006-11-16 Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Mäklarens upplysningsplikt... 4 3.2

Läs mer

Påstått konkurrensproblem

Påstått konkurrensproblem KKV1024, v1.5, 2014-03-10 BESLUT 2014-10-30 Dnr 559/2013 1 (6) Påstått konkurrensproblem Konkurrensverkets beslut Konkurrensverket kommer inte att utreda saken ytterligare. Ärendet Klagomålet Den 25 september

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2010-002 Mellerud Datum: 2011-03-07 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och

Läs mer

Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket

Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket KKV1000, v1.1, 2010-05-05 2014-12-15 Dnr 596/2013 1 (7) Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket Inledning och syftet med denna uppmaning Konkurrensverket utreder

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) (KL) om företagskoncentration; nu fråga om förbud enligt 4 kap. 12 tredje stycket KL

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) (KL) om företagskoncentration; nu fråga om förbud enligt 4 kap. 12 tredje stycket KL KKV2023, v1.3, 2011-05-15 20 BESLUT 2014-02-20 Dnr 72/2014 1 (6) Anmälande företag Swedbank Franchise AB, 556431-1016, Box 644, 101 32 Stockholm Ombud: advokaten Erik Hellners och jur. kand. Mikael Rydkvist,

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-11-24 Dnr 27/2010 1 (6) Räddningshälsan i Stockholm AB Idrottsvägen 4 134 40 Gustavsberg Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård Konkurrensverkets

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

God fastighetsmäklarsed

God fastighetsmäklarsed God fastighetsmäklarsed En rättsfallsstudie Joakim Karlbom Kandidatuppsats i handelsrätt HARH10 VT 14 Innehållsförteckning Förkortningar... 9 1. Inledning... 11 1.1 Bakgrund... 11 1.2 Syfte och frågeställningar...

Läs mer

En rättsvetenskaplig studie om konkurrensbegränsande horisontella samarbetsavtal - Särskilt om kartellförbudets hårda kärna -

En rättsvetenskaplig studie om konkurrensbegränsande horisontella samarbetsavtal - Särskilt om kartellförbudets hårda kärna - JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Viktor Larsson En rättsvetenskaplig studie om konkurrensbegränsande horisontella samarbetsavtal - Särskilt om kartellförbudets hårda kärna - JURK01 Rättsvetenskaplig

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Maj 2015 INNEHÅLL Sid. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) Ogiltigförklarat avtal

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het W Swedish Competition Authority Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het Bredbandsbåten 29 september 2009 Maria Wieslander, föredragande Mikael Ingemarsson, konkurrensråd ^/KONKURRENSVERKET W Swedish

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Fastighetsmäklarlag; utfärdad den 19 maj 2011. SFS 2011:666 Utkom från trycket den 10 juni 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde 1 Denna

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se PROMEMORIA Ärendenummer: FO 2008-05 Datum: 2008-04-12 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende spekulativ verksamhet samt

Läs mer

Tematisk tillsyn om objektsbeskrivningar

Tematisk tillsyn om objektsbeskrivningar PM 1(6) Lotta Westerberg 08-580 069 00 Tematisk tillsyn om objektsbeskrivningar Tillsynsprojektet I september 2014 beslutade Fastighetsmäklarinspektionen att inleda en tematisk tillsyn om objektsbeskrivningar.

Läs mer

Samordnat förfarande

Samordnat förfarande Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning Rättsvetenskap C C-uppsats 15 hp Vårterminen 2012 Samordnat förfarande - i avtalskriteriets

Läs mer

Tankar kring Svea hovrätts dom 2014-07-29, mål nr B 4377-14 Claude D Zacharias 1. 1. Bakgrund

Tankar kring Svea hovrätts dom 2014-07-29, mål nr B 4377-14 Claude D Zacharias 1. 1. Bakgrund Tankar kring Svea hovrätts dom 2014-07-29, mål nr B 4377-14 Claude D Zacharias 1 1. Bakgrund Avgörandet handlar om en kommersiell fastighetsförmedling där mäklarens första förmedlingsuppdrag som företagsmäklare,

Läs mer

Granskning av fastighetsmäklare

Granskning av fastighetsmäklare Granskning av fastighetsmäklare Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning och slutsatser... 3 3. Syfte... 5 4. Metod... 5 5. Avgränsningar och urval... 5 6. Resultat...

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2013-01-23 Dnr 54/2013 1 (6) Förvaltningsrätten i Karlstad Box 568 651 12 Karlstad Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:24 2006-09-13 Dnr C 30/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:24 2006-09-13 Dnr C 30/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:24 2006-09-13 Dnr C 30/05 KÄRANDE Boendeförmedling i Linköping Kommanditbolag, Box 2116, 580 02 LINKÖPING Ombud: bolagsjuristen Bo Ohlsson, Svensk Fastighetsförmedling AB, Box

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2012-10-26 Dnr 609/2012 1 (6) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Tillväxtverket,

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Anbuds giltighetstid i Offentlig upphandling

Anbuds giltighetstid i Offentlig upphandling JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Hannah Bergman Anbuds giltighetstid i Offentlig upphandling JUBN18 Offentlig upphandling 15 högskolepoäng Innehåll SAMMANFATTNING 1 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Ombud: Advokaten Andreas Hagen, Advokatfirman Inter, Box 87, 101 21 Stockholm

Ombud: Advokaten Andreas Hagen, Advokatfirman Inter, Box 87, 101 21 Stockholm KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 402/2010 1 (6) Part Make Up Store AB, org. nr. 556437-6795, Kungsgatan 5, 111 43 Stockholm Ombud: Advokaten Andreas Hagen, Advokatfirman Inter, Box 87, 101

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Marknadsföringssamarbete och konkurrensrätt

Marknadsföringssamarbete och konkurrensrätt Institutionen för handelsrätt Handelsrätt D Department of Commercial Law Uppsats VT 2005 Marknadsföringssamarbete och konkurrensrätt Författare: Daniel Bergström Handledare: Kjell Adolfsson Sammanfattning

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-11-30. Objektsbeskrivningen

God fastighetsmäklarsed 2006-11-30. Objektsbeskrivningen God fastighetsmäklarsed 2006-11-30 Objektsbeskrivningen 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Obligatoriska uppgifter i objektsbeskrivningen... 4 4.1 Ägare...

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2004 T 2280-02 KLAGANDE BMA Ombud: advokaten JB MOTPART FV Ombud: advokaterna ML och ES SAKEN Fastställelsetalan m.m. ÖVERKLAGAT

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD)

Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD) Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD) 1. Har något förändrats beträffande regler för statligt stöd tillämpliga på fiskerisektorn för perioden

Läs mer

Nya fastighetsmäklarlagen (2011:666)

Nya fastighetsmäklarlagen (2011:666) Bra för alla att veta om Nya fastighetsmäklarlagen (2011:666) Inledning Den 1 juli 2011 ersattes 1995 års fastighetsmäklarlag med en ny fastighetsmäklarlag. Den grundläggande principen om fastighetsmäklarens

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Upphandlingsrättsliga föreningen

Upphandlingsrättsliga föreningen Upphandlingsrättsliga föreningen 11 september 2013 i Göteborg Anbudskarteller, ramavtal och konkurrens - En introduktion på 15 minuter FÖREDRAG BASERAT PÅ ARTIKEL I EUROPARÄTTSLIG TIDSKRIFT 4/2012 (www.ert.se):

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

KONKURRENSVERKET 9 B n E f n

KONKURRENSVERKET 9 B n E f n 9 B n E f n L n u q T nr n, 74/9nnq 1 ffi. Swedish Competition Authority 2010-09-08 Dnr 374/2009 1(5) \ Tele2 Sverige AB:s och Telenor Sverige AB:s samarbete om nätinfrastruktur för mobila tele- och datatjänster

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Konkurrens på lika villkor mellan offentliga och privata aktörer? Erfarenheter från Sverige

Konkurrens på lika villkor mellan offentliga och privata aktörer? Erfarenheter från Sverige Konkurrens på lika villkor mellan offentliga och privata aktörer? Erfarenheter från Sverige 1 Lagregler efter 15 års debatt Underprissättningsutredningen på 90-talet Förhandlingar mellan kommunala sidan

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Nytt gruppundantag och nya riktlinjer för distributions- och andra vertikala avtal

Nytt gruppundantag och nya riktlinjer för distributions- och andra vertikala avtal Nytt gruppundantag och nya riktlinjer för distributions- och andra vertikala avtal Under de tio år som passerat sedan det tidigare gruppundantaget för vertikala avtal började gälla har stora detaljhandlare

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Bring CityMail Sweden AB, Box 90108, 120 21 Stockholm Ombud: advokaten O. R. och jur.kand. K. M., Advokatfirman C. KB, Box 1670, 111 96 Stockholm

Bring CityMail Sweden AB, Box 90108, 120 21 Stockholm Ombud: advokaten O. R. och jur.kand. K. M., Advokatfirman C. KB, Box 1670, 111 96 Stockholm MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:14 2008: Datum 2011-06-08 Dnr A 3/10 KÄRANDE Bring CityMail Sweden AB, Box 90108, 120 21 Stockholm Ombud: advokaten O. R. och jur.kand. K. M., Advokatfirman C. KB, Box 1670,

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC MOTPART Östhammars kommun Ombud: Jur.kand. Christer Hjert Kommunakuten AB

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2013 KLAGANDE Linab Affärsutveckling AB Ombud: AA Skattehuset i Göteborg AB Box 11092 404 22 Göteborg MOTPART Skatteverket 171 94

Läs mer

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida 2004-09-07 = Verkställande direktören FI Dnr 04-435-313 Enligt sändlista Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida Sammanfattning Finansinspektionen återgår i samband med kvartalsrapporteringen

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Global Transport and Logistics. Etiska regler för leverantörer till DSV - Supplier Code of Conduct

Global Transport and Logistics. Etiska regler för leverantörer till DSV - Supplier Code of Conduct Global Transport and Logistics Etiska regler för leverantörer till DSV - Supplier Code of Conduct Innehåll 2 Introduktion av CEO 3 3 Affärsintegritet 4 3.1 Mutor 4 3.2 Underlättande betalningar 4 3.3 Gåvor,

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed;

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed; FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed; beslutade den 23 november 1995 Inledning Dessa allmänna råd omfattar regler

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar.

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Asfaltkartellen Sveriges största anbudskartell Sveriges hittills största kartellhärva kallas asfaltkartellen.

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer