Hinduismens religiösa symboler och hur dessa framställs i svenska läromedel

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hinduismens religiösa symboler och hur dessa framställs i svenska läromedel"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen VAL Examensarbete 15 högskolepoäng Hinduismens religiösa symboler och hur dessa framställs i svenska läromedel Hindu religious symbols and how these are reflected in Swedish textbooks Ingela Sjöstedt Lärarexamen?hp SvSv Examinator: Handledare: Lars Ange Pålsson-Syll handledare Handledare: Therese Vincenti- Malmgren

2 Sammanfattning I detta arbete undersöker jag vilka religiösa symboler som har betydelse för befolkningen i Velakapuram, en liten by i södra Indien och hur dessa framställs i svenska läromedel. Vidare undersöks vilka pedagogiska vinster man kan göra genom att komplettera svenska läromedel med levande beskrivningar hämtade från observationer om lokalt religiöst vardagsliv. För att åskådliggöra mina frågeställningar och mitt syfte har jag valt ett undersökande arbetssätt baserat på fältstudier i Indien kompletterat med litteraturstudier hemma. Litteraturstudien har gjorts med hjälp av en systematiserande textanalys, där jag har fokuserat på tre dimensioner, kultur, tro och genus. Mina slutsatser är att de religiösa symbolerna ger folket i Indien och speciellt i byn Velakapuram en mening åt livet. Byborna har skapat en social verklighet utifrån symbolerna som ger de vardagliga händelserna en mening. De religiösa symbolerna hjälper Indierna och framförallt byborna i Velakapuram att förstå sin tro på ett djupare sätt. De svenska läromedel jag har studerat som handlar om Indien tar upp det viktigaste inom hinduismen. I de läromedel som jag granskat saknar jag dock information om hur det indiska samhället fungerar och om de religiösa symbolerna syns inte mycket. Nyckelord: fältstudie, hinduism, kursplan, läromedelsanalys, observationer, religionskunskap 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Innehållsförteckning Inledning Syfte och frågeställningar Kunskapsbakgrund Gudarna Forskning Metod Observationer Guiderna Intervjuer Läromedelsgranskning Reliabilitet och validitet Resultat Genomförda observationer Religiösa symboler Religiös symbolik vid templen Religiös symbolik vid boningshusen Djurens symbolik Människans symbolik Läromedelsgranskning Sammanfattande slutdiskussion Religiösa symbolers betydelse Framställning av Indiens religiösa symboler Pedagogiska vinster Diskussion Sammanfattning Referenslista Intervjufrågor till byborna i Velakapuram

4 1. Inledning Sent en kväll i slutet på september kom vi fram till en liten by som heter Velakapuram. Byn ligger cirka 6 mil sydväst om Chennai, forna Madras. Vi blev välkomnade av de 600 invånarna i byn genom att de satte en prick av rött och gult pulver i vår panna och vi fick doftande jasminblommor i håret. Det var en magisk kväll och förväntningarna var höga inför vårt kommande arbete. Vi blev inhysta i en hydda som var placerad på taket till ett av de större husen i byn. Våra väggar och tak var tillverkade av flätade bananblad och för att komma till toaletten fick man gå en trappa ner och 50 meter från byn. Efter en händelserik dag med många intryck och en god natts sömn vaknade vi tidigt av skränande musik, apor som tjattrade och kvinnor som samtalade medan de sopade gatan framför sina hus. Examensarbetet är till stor del ett resultat av mina erfarenheter från kursen Möte med U-land (15 högskolepoäng, 2003), vid Malmö högskola. 17 lärarstudenter som var väl förberedda av två mycket kompetenta lärare tillbringade en månad i södra Indien. Lärarna har många års tidigare erfarenheter av detta underbara land och därför var de till stor hjälp i vårt arbete. Förutom examensarbetet gjordes olika undersökande uppgifter utifrån det indiska samhället, allt för att skapa en så bra uppfattning som möjligt över detta enormt stora land. Syftet med kursen är att studenterna ska få upplevelser och erfarenheter från mötet med ett u-land. I samband med detta ska studenten skaffa sig djup kunskap och öka sin medvetenhet om u- landsfrågor och få insikt i att vi har mycket att lära av människorna och miljön i andra länder (Kursplan för GR0202). Ett annat viktigt syfte med kursen är att de studerande ska få perspektiv på sina egna liv och vår situation i Sverige. Detta ska hjälpa studenten att förmedla u-landsfrågor i sitt framtida yrke på ett intressant och medryckande sätt. Hur skall nu detta nyvunna perspektiv då kunna förmedlas? Finns det presenterat i idag förekommande läromedel? Detta är frågor som styrt mitt val av syfte och frågeställningar till denna uppsats. I Kursplanen för religion för grundskolan kan man bland annat läsa: Alla elever har rätt att få en saklig och allsidig undervisning om religioner och livsåskådningar (Utbildningsdepartementet, 1994). Denna rättighet bildar utgångspunkt för detta examensarbete, som syftar till att granska läromedelsframställningar om hinduism och religiösa symboler utifrån observationer av faktiskt religiöst liv genomförda i en indisk by. I 3

5 princip varje svensk kommer eller har kommit i kontakt med svenska läromedel och den kunskap vi kan inhämta här styr till viss del vårt beteende som i sin tur kan forma våra värderingar. Därför är det viktigt att jämföra läromedel med verkligheten, en pedagogisk vinst skulle kunna vara att ge en så rättvis bild som möjligt under lärandet. Mer preciserat är detta examensarbete koncentrerat på religiösa symboler, just för att symboler är ett språk som förstås över hela världen. På Wikipedia kan vi läsa följande om symboler: Symbol, av grekiska symbolon - "tecken". En symbol är en representation av en (annan) sak, ett abstrakt begrepp, en idé eller egenskap Symbol, av grekiska symbolon - "tecken". En symbol är en representation av en (annan) sak, ett abstrakt begrepp, en idé eller egenskap Människans förmåga att använda och manipulera symboler för både konkreta och abstrakta begrepp framförs ofta som något som särskiljer henne från andra arter. Skillnaderna torde dock snarare ligga i graden av komplexitet på vår förmåga att använda och kombinera symboler än att använda symboler i sig. ( ) 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att jämföra hur en grupp hinduer i den lilla indiska byn Velakapuram utanför Chennai förhåller sig till sin religion och dess symboler, och hur detta rimmar med en del svenska läromedels framställning av hinduismen och dess symbolik och att undersöka vad som står om dessa symboler i tre vanligt förekommande svenska läromedel och att påvisa vilka pedagogiska vinster man kan göra genom att sammanföra läromedel och observationer. Frågeställningarna i detta examensarbete är: 1. Vilka religiösa symboler har betydelse för befolkningen i Velakapuram? 2. Hur framställs Indiens religiösa symboler i svenska läromedel, och hur väl överensstämmer framställningen med de lokala bruken i Velakapuram? 3. Vilka pedagogiska vinster kan man göra genom att komplettera svenska läromedel med levande beskrivningar hämtade från observationer om lokalt religiöst vardagsliv? 4

6 2 Kunskapsbakgrund I kommande avsnitt kommer jag att presentera de gudar som är själva kärnan och grunden till hinduismen för befolkningen i Velakapuram. Jag kommer även att ge en översikt om hur tidigare forskning har analyserat framställningen av läroböckers budskap. 2.1 Gudarna Information om gudarna har hämtats från google. Brahma är den största och viktigaste, han är skapare och herre över alla varelser. Ofta avbildad med fyra ansikten som visar de fyra väderstrecken och fyra armar vari han håller de fyra Veda skrifterna. Det finns inte så många tempel för Brahma eftersom man inte tillber honom. Brahma sitter ofta på en Lotusblomma eller rider fram på en svan. Lotusblomman anses i Indien som helig, den är en symbol för andlighet och renhet. Fig.1 Brahma Shiva är en mycket allvarlig och sträng gud. Han avbildas halvnaken, insmord med aska, med skallar runt midjan och ett halsband flätat av ormar. Ett mycket viktigt drag är hans tredje öga i pannan. Shiva är för både gott och ont, han tar liv men ger även fruktsamhet. Han rider ofta på en tjur och ur hans hår rinner Ganges. Han är gift med Parvati och deras söner är Murgha och Ganesha. Shivas symbol är tre vita linjer horisontellt ovanpå varandra. Fig.2 Shiva 5

7 Parvati är en populär gudinna som bor i bergen. Shivas kvinnliga princip och gemål. Parvati representerar vänlighet och artighet. Fig.3 Parvati Murgha är visdomens gud, den som tillber honom varken stjäl eller ljuger. Murgha är en personifiering av brahman, världs-själen. Han ses som alltets skapare men dyrkas nästan inte längre. Det finns i dag bara ett tempel vigt till honom. Fig.4 Murgha Krishna är den mest älskade guden. Han är en rättvis härskare och en framstående älskare. Krishna är en av Vishnus avatarer vilket innebär att Vishnu tar kroppslig gestalt och framträder i världen för våra sinnen som fysisk. Fig.5 Krishna 6

8 Ganesha är den gud som tillbes först av alla. Ganesha är vishetens Gud och framförallt alla skolbarn älskar honom. Han avbildas med ett elefanthuvud. Ganesha har alltid en råtta vid sin fot, denna har han som husdjur och till transportmedel. Två skolbarn i femte klass beskriver Ganesha: Ganesha är den som hjälper oss att nå framgång i skolan. Han är alla skolbarns vän. Fig.6 Ganesha Vishnu kontrollerar människans öde. Han är en blå fyrarmad gud som bär kungakrona och många smycken. Vishnu rider ofta på en rovfågel eller så vilar han på en tusenhövdad orm. Han kan visa sig som tio olika inkarnationer för att närma sig människan. En av dessa är Krishna som är den populäraste av gudar, han är hjälte i många myter och framställs som älskare, krigare och kung. Vishnu är gift med Lakshmi som är hans underdåniga hustru. Vishnus symbol är tre vita streck vertikalt sidan om varandra. Fig.7 Vishnu Lakshmi även kallad Shri förknippas med fruktbarhet, framgång, lycka, rikedom, och välstånd. Även Lakshmi har fyra armar, guld rinner från hennes händer och hon står alltid på en Lotusblomma som omges av elefanter. Lakshmis symbol är tre röda prickar vågrät efter varandra. Fig.8 Lakshmi 7

9 2.2 Forskning För att få en översikt om hur tidigare forskning har analyserat framställningen av läroböckers budskap har jag studerat Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo, 1994) och Kursplanen för religion (Utbildningsdepartementet, 1994) samt ett antal författare. Den ena författaren är Lena Olsson som i sin bok Kulturlandskap i förändring (1999:196) nämner följande: Urvalet av motiv för bildmaterialet i läromedlen sker på ett likartat sätt över hela tidsperioden. Läroboksförfattarna har i sina illustrationer av världen utanför västvärlden en preferens för det särartade och exotiska samt för objekt som betecknar låg utvecklingsgrad. (Olsson, 1999:196). Den andre författaren är Torvald Olsson som i sin bok Objektivitet och u- landssyn (1997) beskriver den syn som svenska läromedel förmedlar av u-länder. En aspekt som inte ägnas särskilt mycket utrymme, men däremot mycket implicit är om människors handlande i u-länder i största allmänhet eller i Indien är förnuftigt eller oförnuftigt. Framställningarna av folkökningens orsaker eller av heliga kor är utmärkta exempel på denna aspekt. De har ibland lett till att människor i Indien eller u-länder i största allmänhet i elevens ögon framstått som okunniga. (Olsson, 1997:54 ) I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo, 1994) formuleras skolans värdegrund och uppgifter. Skolan har bland annat till uppgift att ge eleverna ett internationellt perspektiv: För att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet, samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. (Lpo, 1994:7) Och detta kan vi även läsa om i Kursplanen för religion (Utbildningsdepartementet, 1994) Alla elever har rätt att få en saklig och allsidig undervisning om religioner och livsåskådningar. (Ud, 1994:27) På skolverkets hemsida kan vi läsa om de mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall: kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från t.ex. barn- och ungdomslitteratur, kunna samtala om etiska problem och motivera sina ställningstaganden, kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem. ( %20Religionskunskap ) Kjell Härenstam som är docent i religionsvetenskap samt universitetslektor vid Karlstads 8

10 Universitet, har forskat i ämnet. Härenstam fokuserar på läromedel och dess påverkan i undervisningen inom religionsdidaktik. I sin bok Kan du höra vindhästen (Härenstam 2000) kommer han fram till följande slutsats: Kunskap i skolan är inte ett helt igenom neutralt begrepp. Ett val görs alltid. Vissa ting väljs ut som värdefull kunskap medan annat väljs bort. Vad som väljs ut och vad som väljs bort har med perspektiv och makt att göra. Det sägs att kunskap är makt. Klart är att det ligger makt i att kunna välja ut den kunskap som barn och unga skall ges i skolan. Debatten om kunskapen i skolan måste därför ständigt föras (Härenstam, 2000:5). I Symbollexikonet kan man läsa följande om tretalet: Ett triadbegrepp tycks vidare ligga bakom tron på den indiska gudomen Trimurti, en sammanfattning av gudagestalterna Brahma, Vishnu och Shiva som ofta har jämförts med de kristnas treenighet. Det idéhistoriska upphovet till Trimurti-gestalten var emellertid att indiska teologer försökte upphäva den historiskt framkomna splittringen mellan Shiva- och Vishnuanhängare. (Biederman, 1990:425) I sin artikel Symboler som propaganda talar Felicia Sverkersson från Prins Wilhelmgymnasiet om symbolikens betydelse för människan. Symboler har alltid varit viktigt för människan. En symbol är inte bara ett märke på en pin, utan symboler finns överallt. Genom symboler kan man på sätt och vis visa vem man är och vad man står för. Människor som bär samma symboler känner tillhörighet till varandra vilket är en grundläggande förutsättning i mänskligheten. Symboler är uttryck som man kan visa på många olika sätt. Under Andra världskriget var även symboler en stor del av propagandan. Varje dag placerar vi människor i olika fack och skapar en uppfattning om hur en person är till sättet. Det gör vi genom att bara se hur personen i fråga uttrycker sig och vilka symboler de bär i form av kläder eller liknande. Någon kanske visar vad han står för och sina symboler genom att tatuera sig, en annan visar det genom en frisyr, en tredje genom att ha sitt favoritpartis namn på jackan. En liten symbol kan säga väldigt mycket om en människa. I form av symboler skapar man en sorts trygghet i sig själv, man visar på ett sätt vad man står för och vilken grupp man tillhör. ( e&id=151:symboler-som-propaganda-tema-foerintelsen&catid=48:textreportage&itemid= ) Enligt Cooper, författaren till Symboler en uppslagsbok (1983:68) betyder svastikan för hinduerna det är väl, medan den spegelvända svastikan, som är lika hakkorset, står för död och förstörelse (Foley, 1993:124). Beroende på vilket politiskt styre som råder och vilket 9

11 årtionde det är varierar betoningen på hur religionen framställs i läroböckerna. Härenstam visar i sin bok Kan du höra vindhästen? (2000)natt läromedel skrivna under olika årtionden på 1900-talet kan variera mycket i synen på en religion. De för tillfället rådande politiska ideologierna och tankarna påverkar på så sätt läromedlen. (Härenstam, 2000:79) Det finns även undersökningar som har tittat på specifika religioner/kulturer i svenska läromedel. Tillexempel, Bodil Liljefors Persson skriver i Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet att i flera svenska skolböcker beskrivs de amerikanska ursprungsbefolkningarnas religioner och samhällen ur ett västerländskt perspektiv där den västerländska samhällutvecklingen och religionen får utgöra norm på hur långt i utvecklingen ett folk anses ha kommit. I läroböcker kan man också felaktigt få bilden av att ursprungsbefolkningar bara helt enkelt övergick till västerländska traditioner och tankesätt när de introducerades för dem. Att ursprungsbefolkningen som dagens forskning visar anpassade kristendomen till efter sin egen tradition framkommer däremot inte. (Liljefors Persson, 2008:85-87) 10

12 3 Metod För att åskådliggöra mina frågeställningar och mitt syfte har jag valt ett undersökande arbetssätt med fältstudier i Indien och kompletterat med litteraturstudier hemma. Jag utgår från antropologin som är en hermeneutisk vetenskap för att förstå snarare än att förklara. Patel och Davidson (1994:26) förklarar i sin bok Forskningsmetodikens grunder hermeneutiken så här: Den hermeneutiske forskaren närmar sig forskningsobjektet subjektivt utifrån sin egen förståelse. Förståelsen, de tankar, intryck och känslor och den kunskap som forskaren har, är en tillgång och inte ett hinder för att tolka och förstå forskningsobjektet. Symboler är inte alltid något konkret utan det kan även vara något abstrakt som utgår ifrån människans inre känslor såsom kärlek och smärta. Abstrakta ting måste vara självupplevda för att överhuvudtaget bli förmedlingsbara. Att göra ett arbete om religiösa symboler inom hinduismen under en så kort tid som fyra veckor försvårar arbetets djup och överskådlighet. Att möta och studera människor från en annan kultur innebär också att man stöter på olika fenomen som ibland kan tyckas oförklarliga när man utgår från sin egen kultur. Det krävs att man är en öppen människa för att kunna skapa sig en förståelse för olika religiösa fenomen eller en människas religiösa utveckling. Jag började arbetet med att jämföra hur en grupp hinduer i den lilla indiska byn Velakapuram utanför Chennai förhåller sig till sin religion och dess symboler, och hur detta rimmar med en del svenska läromedels framställning av indisk religion och dess symbolik. 3.1 Observationer Ett bra sätt att skapa sig en uppfattning om vilka symboler som finns i byn är att inleda arbetet med deltagande observationer. Observationer är även ett utmärkt sätt att få en överblick över hur byn är uppbyggd och hur byborna i stort har det. Deltagande observationer innebär fältarbete där man studerar vanor och beteenden, detta görs med samtal och observationer och eventuellt deltagande i olika vardagliga sysslor (Määttä, 1996:5). Fördelen med observationer av människor från en annan kultur är att det är lätt att hålla sig objektiv genom att studera så många olika människor som möjligt. Nackdelen är att det kan vara svårt att se viktiga händelser utifrån deras kultur, här kommer guiderna in som förklarar och översätter olika händelser Guiderna Guiderna var studenter från Chennai, de var vältaliga, sociala och duktiga på engelska vilket var en förutsättning för att samarbetet skulle fungera. Vi svenska studenter blev indelade i 11

13 grupper med olika inriktningar och efter samtal med vår guide ordnade denne så att vi fick tala med de personer som kunde svara på våra specifika frågor. Eftersom de intervjuade talade nästan enbart tamil så var båda parter beroende av tolkar. Fördelen med tolkar är att kommunikationen blir möjlig och förståelsen av den indiska kulturen och dess tankesätt underlättas. Tolkarna i sig är även de en viktig informationskälla, de kan infoga med kompletterande svar utifrån sina egna erfarenheter och de hjälper till att nå människorna utifrån deras egen kultur (Mättää 1996). Tolkarna var mycket duktiga på engelska men det är lätt att viss information försvinner på vägen när det är översättning på översättning. Först översätts intervjun från svenska till engelska sedan från engelska till tamil, när tolken får intervjusvaret på tamil översätts det till engelska och sist till svenska. Det är lätt att förstå att viss information kan försvinna i dessa fem led Intervjuer Observationerna var en förutsättning för att de kommande intervjuerna skulle bli bra och de frågor som skapades till intervjuerna hade sin utgångspunkt i observationerna. Intervjuerna av de 20 personerna (bilaga1) ligger till grund för undersökningen. Intervjumetoden, som dominerade arbetet, är tacksam eftersom den är mycket flexibel (Bell: 2000: 119), genom att fråga samma fråga på olika sätt kommer man lättare åt svar av olika slag och man kan följa upp svaren som en röd tråd. För att få ett material som går att jämföra är det viktigt att hålla sig till i stort sett samma frågor genom intervjuerna. De intervjuade valdes slumpmässigt bland bybefolkningen. Det som kan vara svårt att tolka är inte bara språket utan det finns även kulturskillnader. Vid en intervju av folk med en annan kultur krävs det att man tar mer hänsyn till den intervjuade och att man försöker leva sig in i hur denna tänker genom att vara öppen och flexibel i sitt eget tankesätt. Genom att läsa Määttäs (1996) skrift Vad spelar kultur för roll i en intervju-situation, blev det lättare att acceptera vissa situationer som uppstod. Under intervjuerna var det till exempel vanligt att det mellan tolk och intervjuad försiggick ett långt samtal som man aldrig fick ta del av. Tolkens förklaring till detta samtal var att det inte var något intressant som diskuterats utan att den intervjuade bara hade klagat på sin fattigdom. De stora kulturskillnaderna som finns mellan Indien och Sverige medför olika tolkningar på vissa ord och begrepp Määttä, (1996:7). Till exempel begreppet: gå på gatan, i Sverige har det en negativ klang med prostitution medan det i Indien innebär just vad det låter och inget annat. Detta kan bero på att vissa av människans beteenden och vanor har sin utgångspunkt i 12

14 invanda kulturella situationer och dessa saknar betydelse eller har en annan betydelse i andra kulturer. Det var svårt att få fram likvärdiga svar på vissa intervjufrågor, då det ofta inträffade att samma intervjufråga fick olika svar från samma person. Detta kan bero på att olika teorier kan ha olika sanningar på samma gång utifrån vilket synsätt som används Hartman (2001). Jag tror att svårigheterna att få fram samma svar har stor orsak i att många bybor är lågutbildade, många av de intervjuade hade enligt dem själva enbart tre års skolundervisning bakom sig medan andra hade fem, detta trots att Indien har skolplikt i åtta år. Bland de äldre märkte jag att svaren var mer konsekvent jämförbara än bland de yngre. Detta kan bero på att gamla sägner och traditioner förs vidare enbart med talets hjälp, det som mormors mormor har berättat för sina barn försvinner successivt. Traditioner ändras och späs på. Eller är det så att de yngre, ju äldre de blir, får mer och mer information från de äldre? 3.2 Läromedelsgranskning Efter hemkomsten från Indien har ett urval av läromedel som begränsats till årskurserna 4-6 gjorts genom att ringa runt till sex slumpvis utvalda skolor i närområdet och fråga vilka läromedel som används flitigast i undervisningen av religion. Resultatet blev tre olika böcker: Religion och liv (Berg, 1997, 1998) Religionskunskap (Eklund, mfl, 1984) Sexans religionskunskap (Bylock, Lunell, 1982) Dessa har jag noga läst genom att använda mig av en systematiserande textanalys. I Metodpraktikan kan man läsa att denna analys hjälper till att ordna upp textinnehållet i olika analysenheter. (Esaiasson, Giljam, Oscarsson & Wängnerud, 2001: ) Enligt Skolverket kan man finna följande dimensioner i religionsämnet; historisk-, institutionell-, kulturell-, tro-, etik och genusdimension. ( ) Jag har valt att koncentrera mig på dimensionerna om kultur, tro och genus eftersom dessa bäst kan kopplas till mina fältstudier. Detta tror jag är ett bra sätt att konkret studera hur väl 13

15 läromedlen lyckas få med de delar som behandlar symbolernas betydelse i hinduismen. Jag kommer att undersöka i de tre utvalda läromedlen hur stort utrymme man ger åt mina tre utvalda dimensioner samt att se på vilket sätt man försöker uppfylla de dimensioner som ämnet har. (Esaiasson & Gilljam och Oscarsson & Wängnerud, 2001: ) 3.3 Reliabilitet och validitet Ovanstående observationer, intervjuer och läromedelsgranskning har alla sin utgångspunkt i byn Velakapuram och detta ger givetvis frågan om hur tillförlitlig studien är. När man gör kvantitativa undersökningar och intervjuer finns det två begrepp som man måste ta hänsyn till, dessa är reliabilitet och validitet. Reliabilitet handlar om kvaliteten av det insamlade, bearbetade och analyserade, medan validitet handlar om att man i undersökningen mäter det man avser sig att mäta. Ronny Gunnarsson skriver följande om reliabilitet: Med reliabilitet menar vi att den kunskap som kommer fram är framtagen på ett tillförlitligt sätt, att det inte finns okontrollerade tillfälliga fel som grumlar kunskapsutvecklingen. Inom kvantitativ forskning är reliabilitet lika med reproducerbarhet, något som ofta kan skattas och ges ett siffermått. ( ) Begreppet validitet kan delas upp i intern och extern validitet. Den interna validiteten gäller huruvida de slutsatser man dragit i just denna situation är trovärdiga eller inte. Den interna validiteten är situationsbunden, den externa validiteten handlar om huruvida slutsatsen går att generalisera även till andra situationer. Validitet handlar om att använda rätt sak vid rätt tillfälle, den syftar även på hur väl man mäter det man vill ha mätt. Egentligen spelar det ingen större roll hur hög reliabiliteten är om man nu ändå inte vet vad man mäter, siffrorna blir då bara konstruktioner. Därför är det viktigt att sträva efter en hög validitet, för genom det kan man se till att få en hög reliabilitet. Man bör alltid sträva efter en hög validitet och hög reliabilitet. Jag citerar återigen Ronny Gunnarsson: Hög validitet förutsätter hög reliabilitet men hög reliabilitet garanterar inte hög validitet. ( ) Då Indien är ett land med mycket stark kulturell och religiös grundstomme som till en mycket stor del påverkar och genomsyrar både samhällsuppbyggnaden och människors liv och leverne i största allmänhet torde byn Velakapuram som jag bygger mina studier på vara signifikativ för en stor del av Indien. 14

16 4. Resultat Följande kapitel består av två huvuddelar. I det första avsnittet redogör jag för mina observationer, intervjuer och upplevelser i fält, vad avser förhållandet till religiös symbolik i byn Velakapuram. I det andra avsnittet presenterar jag resultatet av min läromedelsgranskning. 4.1 Genomförda observationer I följande avsnitt stöder jag mig på egna observationer och svaren från intervjuerna. För att förstärka innehållet citeras vissa intervjuade. Dessa citat är ungefärliga då de är översatta från tamil till engelska och sedan till svenska Religiösa symboler I byn Velakapuram dominerar hinduismen. Hinduismen kommer från 1000-talet f. Kr när de första Vediska skrifterna påträffats. Samhället grundade sig på den vediska litteraturen, det vill säga de heliga skrifterna, dessa skrifter är långt mycket äldre än hinduismen och nedtecknades på sanskrit av det ariska folket när de invandrade till Indien. Den andliga vägledningen i samhället gavs av heliga personer, brahmaner, vilka lärde de andra samhällsmedlemmarna att följa Guds lagar. Kungarna som styrde samhället följde instruktionerna som gavs av dessa lärda brahmaner, varför deras styre tillfredställde alla samhällets medlemmar. Detta är grunden till den hinduiska filosofin som bland annat säger att människan genom reinkarnation (återfödelse) ska uppnå Moksha. Det anses mycket viktigt av folket i byn Velakapuram att man ska vara en god människa så att man kan få befrielse från själen. Människans karma är viktigt, en god karma (en god människa som utför goda handlingar) för dig närmare Moksha för varje reinkarnation. En fattig kvinna beskriver Moksha: Jag drömmer ofta om detta vackra och fridfulla ställe dit jag en dag kommer. Genom att vara en god kvinna och en förstående hustru kommer jag närmare Moksha för varje reinkarnation. Indien har flera heliga orter dit pilgrimer vallfärdar för att vara med om olika ceremonier och det finns otaliga gudar, men man tror att de olika gudarna grundar sig på samma gudomlighet. På grund av den stora fattigdomen har enbart ett fåtal av de intervjuade i Velakapuram haft möjlighet att vallfärda till en helig plats. Tre bybor uttalar sig om gud och vallfärd: 15

17 Jag kan vallfärda till heliga platser i min närhet men drömmen är att få komma till floden Ganges som är den heligaste plats jag känner till. Gud finns överallt, om jag tror att gud finns så finns han. Gud finns bara vid Ganges Religiös symbolik vid templen Det finns gott om tempel i byn Velakapurams närhet. Tempelbyggnaderna varierar i storlek men deras medelstorlek är cirka 8 kvadratmeter. Varje tempel har en speciell gud som huvudperson och symbolerna på och i templet utgår från gudens symboler. Vid nästan alla tempel finner man heliga växter som antingen ett Nim-träd med medicinska egenskaper, ett Banyan-träd också det med medicinska egenskaper eller en Tulsi som är en helig basilika. Förutom dessa kringliggande tempel finns ett huvudtempel i varje by, detta börjar byggas i och med att det första huset byggs. Templet byggs upp efterhand som det finns tillgång till material och alla i byn bidrar och hjälper till. En bit utanför byn finns ett mycket intressant ormtempel beläget uppe på en rullstensås. Detta tempel är byggt kring en termithög där indierna anser att den femhövdade kobran bor. Av rädsla för denna offrar de pengar och mat till Vishnu som också finns avbildad här tillsammans med sina symboler. En ung man som bor med sin familj nära templet berättar: I templet offrar jag varje dag pengar eller mat och ber Vishnu om beskydd från den femhövdade kobran. Vishnu kontrollerar människans öde. Han är en blå fyrarmad gud som bär kungakrona och många smycken. Vishnu rider ofta på en rovfågel eller så vilar han på en tusenhövdad orm. Han kan visa sig som tio olika inkarnationer för att närma sig människan. En av dessa är Krishna som är den populäraste av gudar, han är hjälte i många myter och framställs som älskare, krigare och kung. Vishnu är gift med Lakshmi som är hans underdåniga hustru. Vishnus symbol är tre vita streck vertikalt sidan om varandra. Lakshmi även kallad Shri förknippas med fruktbarhet, framgång, lycka, rikedom, och välstånd. Även Lakshmi har fyra armar, guld rinner från hennes händer och hon står alltid på en Lotusblomma som omges av elefanter. Lakshmis symbol är tre röda prickar vågrät efter varandra. En ung och nygift kvinna berättar att hon tillber Lakshmi för att bli gravid: Jag ber till Lakshmi för att få barn. Får jag barn tar jag med mig barnet till ett tempel och rakar barnets huvud som tack till Lakshmi. Brahma är den största och viktigaste guden, han är skapare och herre över alla varelser. Ofta avbildad med fyra ansikten som visar de fyra väderstrecken och fyra armar vari han håller de fyra Veda skrifterna. Det finns inte så många tempel för Brahma eftersom man inte tillber honom. Brahma sitter ofta på en Lotusblomma eller rider fram på en svan. Lotusblomman anses i Indien som helig, den är en symbol för 16

18 andlighet och renhet. Shiva är en mycket allvarlig och sträng gud. Han avbildas halvnaken och insmord med aska, med skallar runt midjan och ett halsband flätat av ormar. Ett mycket viktigt drag är hans tredje öga i pannan. Shiva är för både gott och ont, han tar liv men ger även fruktsamhet. Han rider ofta på en tjur och ur hans hår rinner Ganges. Han är gift med Parvati och deras söner är Murgha och Ganesha. Shivas symbol är tre vita linjer horisontellt ovanpå varandra. Parvati är en populär gudinna som bor i bergen och Murgha är visdomens gud, den som tillber honom varken stjäl eller ljuger. En gammal man som enbart ville tala om Murgha beskrev honom så här: Jag varken stjäl eller ljuger, därför har Murgha gett mig det jag bett honom om. Murgha är speciell. Han är visdomens gud som skyddar mig från faror av olika slag. Krishna är den mest älskade guden. Han är en rättvis härskare och en framstående älskare och Ganesha är den gud som tillbes först av alla. Ganesha är vishetens Gud och framförallt alla skolbarn älskar honom. Han avbildas med ett elefanthuvud. Ganesha har alltid en råtta vid sin fot, denna har han som husdjur och till transportmedel. Två skolbarn i femte klass beskriver Ganesha: Ganesha är den som hjälper oss att nå framgång i skolan. Han är alla skolbarns vän. Alla gudarna är omgivna av många symboler varav vissa har en betydelse medan andra bara är för utsmyckning. Tretalet är viktigt, gudarnas symboler består ofta av tre likadana tecken och dessa tecken återfinns i varje intervjuads närhet. En äldre och en yngre kvinna berättar om tretalet: När ett barn föds tas en näve chili och en näve salt som förs tre gånger över barnets huvud. Detta gör vi för att hålla onda andar borta från barnet. (äldre kvinna) Varje morgon tänder jag ett ljus som jag går runt huset med tre gånger. Jag gör det för att skydda mig och min familj från faror. (ung kvinna) Religiös symbolik vid boningshusen Husen i Velakapuram är rikt dekorerade med olika symboler, förutom de politiska symbolerna har de flesta övriga symbolerna sitt ursprung i religionen. Alla intervjuade vet inte längre riktigt tecknens ursprungliga betydelse eftersom det inte finns nerskrivet utan baserar sig på muntliga berättelser. Ett sådant frågetecken är det onda ögat som många i byn Velakapuram pratar om. Detta innebär att någon tittar ont på en, det kan till exempel vara grannen som är avundsjuk på ens hus. Utanpå varje hus som inte är alltför fattigt hänger därför antingen en Padykarum, en samling alunstenar som hänger i ett snöre framför ytterdörren. En Dristi som är ett snöre med en kotte, nöt, kaktus och en snäcka eller så sitter det en mask av Yjil på väggen. Yjil är ett troll som trots sitt elaka utseende är en vän till 17

19 familjen. Dessa tre symboler har enligt merparten av de intervjuade till funktion att dra till sig det onda ögat och skydda de som bor i huset. Tre bybor berättar om Dristi: En Dristi hänger alltid framför vårt hus så att den tar till sig onda blickar från avundsjuka människor. Vår Dristi skyddar alla som bor i vårt hus. Vi hänger bara upp en Dristi vid högtidliga tillfällen för att välkomna olika gudar. Ett annat sätt att skydda sig mot det onda ögat är att ta en limefrukt som delas och målas röd. Därefter tänds ett ljus och placeras i frukten, det hela snurras runt och lyfts upp och ner tre gånger (treenigheten) och frukten placeras ovanför fönstret. På samma vis kan man behandla en pumpa. Då avslutas det med att pumpan slängs i marken så att den går sönder och familjens medlemmar doppar sina händer i färgen och sätter sina handavtryck utanpå husväggen, en hand för varje familjemedlem. En kvinna och en man berättar varför de har handavtryck på sina hus: Vi doppar våra händer i den röda färgen och sätter handavtryck på huset för att visa att vi har en högtid. (man). För att skydda oss mot onda andar sätter vi våra handavtryck runt vår ytterdörr. (kvinna). Runt dörrarna till alla hus, både rika och fattiga, finns det målade röda och gula prickar och vita streck. Dessa målningar återfinns ofta även inuti husen och har en religiös betydelse. Tre röda prickar horisontellt står för Lakshmir, tre vita linjer under varandra står för Shiva och tre stående vita eller gula linjer bredvid varandra står för Vishnu. Det finns även andra kombinationer av dessa prickar och linjer och de är då gamla traditioner som har gått i arv från generation till generation. De intervjuade visste inte vad alla kombinationer hade för betydelse men de var alla eniga om att målningarna har ett gemensamt, de ska visa en tro på gudarna. En äldre kvinnas förklaring till sina husmålningar: Dagligen kontrollerar jag att gudarnas symboler är intakta för att visa min tro på gudarna. De flesta hus har ovanför sin ytterdörr ett vågrätt snöre varifrån det hänger torkade mangolöv, dessa löv har fått många olika förklaringar. De ska visa att man tycker om alla gudar, de skyddar huset och dess invånare mot sjukdomar, de ska skapa lycka och ge god hälsa, de ska visa att allt står rätt till i huset och att besökande är välkomna. Jag ser alltid till att det finns hela mangolöv framför vårt hus, för att hedra gudarna. Hade vi inte haft det skulle vi inte få besök av våra nära och kära. Inuti varje hus finns ett flitigt använt rum eller hörn som används som böneplats, Poojayarai, här utför man sin bön, puja. Detta ställe får man bara gå till när man är ren, alltså nytvättad och kvinnan får aldrig besöka det när hon har menstruation, för då anses hon oren. Det är också viktigt att det är rent på och kring böneplatsen. Här finns bilder på familjens gudar i 18

20 fina ramar som är dekorerade med färska blommor, Samandhipoo, för att visa sin aktning mot gudarna. I närheten av gudabilderna finns även en skål med rött pulver i, Kurnkuman, detta pulver är det som används bland annat för indiernas karakteristiska tikka, pannfläck. Vid denna böneplats finns en oljelampa, Kamatchiamman vilaku, det är en liten skål som fylls med olja vari det flyter en sockerbit som man tänder fyr på. Oljelampan förs tre gånger, treenigheten, framför gudabilderna för att alla gudarna ska inkluderas i bönen. Oljelampan är det viktigaste redskapet vid bön, har du inte råd med gudabilder så måste du åtminstone ha en oljelampa. En ung kvinna berättar: Det enda jag fick med mig hemifrån var en Kamatchiamman vilaku. På de lite större husen finns ofta små inbyggda trekanter som är vackert färgsatta. I dessa trekanter tänds ett ljus för att uppmärksamma en viss gud eller som vissa av de intervjuade personerna sade så tänds ett ljus häri för att resande skall hitta ett hus att övernatta i. En man som saknar sin bror säger: Min bror har varit borta i över ett år, varje kväll tänder vi ett ljus så att han kan hitta hem. Hos vissa familjer återfinns små mässingsplattor, som föreställer ett sorts horoskop skrivet i sanskrit, ett uråldrigt indiskt språk. Dessa plattor är till för att hjälpa familjen med en speciell åkomma eller välsigna ett dödfött barn. Om dessa plattor har ett religiöst ursprung kan inte sägas, men de har stor betydelse för familjen. En sorgsen man visar sin finaste ägodel: Vi har låtit tillverka en platta för vår son som var död när han föddes. Lotusblomman är den vanligast förekommande symbolen och återfinns ofta på husen, den kan vara målad eller utsirad i trä. Även svastikan är en vanlig symbol som i Indien står för solen, födelsen och återfödelsen. Svastikan målas ofta i kvinnans högra hand i de traditionsenliga handmålningar som utförs vid högtider. Varje morgon vaknade byn tidigt av att kvinnorna sopade framför sina hus, detta var inte det enda de gjorde, efter sopningen hälldes kons urin ut som fick torka och fungerade som rengöring och var dammdämpande. När denna process var färdig målade kvinnorna fina mönster, collums, på marken. Varje morgon målas dessa collums av kvinnor som strör ut marmorpulver som prickar, dessa prickar förbinds sedan utan uppehåll och bildar vackra mönster. Från början använde man rismjöl till målningarna. Tre olika förklaringar till collums: Vi använder rismjöl till våra collums för att stoppa insekter från att komma in i 19

21 huset, då stannar de istället utanför och äter av rismjölet. Inne i staden använder man sig ibland av stora klistermärken som sina collums, för de sitter längre och behöver inte målas om varje dag. Collums ritar vi för att hedra gudarna och visa att de alltid är välkomna i vårt hem. Olika familjer har olika mönster Collums återfinns även i templen, i skolorna och inne i bostadshusen. När jag frågade varför collums finns i templen fick jag till svar att det var för att blidka gudarna Djurens symbolik Kor och tjurar var ofta dekorerade på sina horn med utsirade knoppar och blåfärg. Kon är i Indien som hunden är för oss i Sverige, ett älskat husdjur. Det kan tyckas att kon driver löst omkring på gatorna som herrelösa djur, men varje ko har en ägare och kon kommer alltid hem på kvällen. Dessutom har kon i Indien flera nyttiga funktioner; den ger människan mjölk, den ger bränsle, gödning, husisolering och utan kon får man inga tjurar till åkrarna, dessutom är kon effektiv som renhållningsmaskin. Kon är billig i drift då den äter gräs och vegetabiliskt avfall. Vissa av de intervjuade ansåg att kon var helig, guden Krishna kom ner till jorden för många tusen år sedan som en koherde, kornas skyddsherre. Vissa såg enbart kon som ett nyttodjur: Utan vår ko hade vi varit mycket fattiga, kon ger oss inkomst genom sin spillning som vi torkar och säljer. Andra djur som anses heliga i Indien är ormen, apan och råttan. Att just dessa djur är heliga kan medföra vissa hygieniska problem eftersom råttan förökar sig enormt och är smittbärare och apan är aggressiv vilket kan leda till rabies vid bett Människans symbolik Människans symboler börjar med det lilla barnets svarta tikka, pannfläck, och svarta band runt midjan, dessa symboler är till för att skrämma onda andar. En vacker flicka kan få en stor tikka i pannan för att uppmärksamheten på hennes utseende ska avledas. En tikka är både ett smycke och en ceremoniell offergåva i form av en färgfläck i pannan, ofta ett rött pulver. Kurnkuman, det röda pulvret används också till kvinnans halskedja med hängsmycke, Tali, som hon får när hon gifter sig, färgen är för att önska ett långt liv åt sin man. Efter mannens död kastas kedjan i brunnen och man tillverkar en ring av hängsmycket. 20

22 Tikka är absolut inget kastmärke som det ofta kallas i västvärlden. Alla indier tillhör en viss kast, det visar vilket ursprung hon har. Kastsystemet var intressant att tala med folk om, det bottnar sig i religionen där det högsta kastet är Brahmanens och en fattig människa kan tillhöra detta kast likväl som en rik människa kan tillhöra ett lägre kast. Man föds in i ett kast och enda sättet att tillhöra ett annat kast är genom reinkarnation, återfödelse. Det stora målet för en Hindu är att nå Moksha och detta görs efter att ha levt ett gott liv med goda handlingar och att ha genomgått åtskilliga reinkarnationer. Dessa handlingar kallas karma. När en människa dör är det endast kroppen som försvinner, själen lever vidare i en ny kropp. Den som misskött sig föds till något sämre, kanske en växt. Ett sätt att visa en god karma är genom att följa kärlekens väg genom att visa kärlek och fromhet i bön. Ett annat sätt är att läsa de hinduiska skrifterna och bli undervisad av heliga män. Man kan även visa en god karma genom att koncentrera sig på gud med hjälp av yoga, detta sker ofta av heliga män och asketer, män som lever strängt avhållsamt med kontroll över kropp och sinne. En asket vill dö vid den heliga floden Ganges eftersom man slipper återfödas om man dör där. Pilgrimer vandrar ständigt till Ganges från hela världen. Under mina observationer har jag även märkt att färger har stor betydelse för en indier. Alla kvinnor är alltid klädda i glada färger vilket gör att de ser glada ut hur fattiga de än är! Rött används vid högtider, orange står för ljus och avhållsamhet, heliga män är ofta klädda i orange. Grönt står för naturen och bringar fred och lycka vilket även gult står för. Gult är också lärandets färg och guden Vishnu har gula kläder. Männen är ofta klädda i vitt eller blått. Vitt står för fred och kunskap och blått står för mod och manlighet. Gudarna Rama och Krishna är blåklädda. 4.2 Läromedelsgranskning Vad tar de tre svenska läroboksförfattarna som jag valt att studera upp kopplat till Indiens religiösa symboler i ett dimensionellt perspektiv enligt följande: - Kulturperspektivet - Trosperspektivet - Genusperspektivet. Religion och liv har som syfte att väcka nyfikenhet och förståelse för hur omgivningens tro och liv präglar vårt sätt att leva och tänka. Hinduismens grunddrag beskrivs på ett mycket 21

23 kortfattat och faktamässigt sätt ur ett rent trosperspektiv, dvs rena hinduistiska trosfakta kopplat till dess symboler. Information avseende genus och kultur går ej att sortera ut från denna skrift. I Religionskunskap kan man läsa hur hinduismen ter sig i ett kulturperspektiv, dvs. vardagslivet, vi får följa en pojke från morgon till kväll. Anu berättar om sitt liv och sin släkt och om vilken betydelse kasterna har, han berättar även om sin lärare som har en modernare syn på livet och hur detta kommer att te sig. Trosperspektivet beskrivs ingående genom att pojken Anu ber sin morgonbön med sin far. Boken tar även upp fakta om återfödelsen, gudarna och templen. Genusperspektivet beskrivs på så sätt att bara människor från det manliga könet får plats vilket i sig också är en del av kulturen. Sexans religionskunskap tar upp hinduismen mycket kortfattat men otroligt levande ur ett kulturellt perspektiv. Läsaren får följa med på en resa uppför floden Ganges och under resans gång får läsaren uppleva olika vardagliga händelser, såsom en begravningsceremoni och ett renande bad i det heliga vattnet. Trosperspektivet presenteras på ett rent faktamässigt sätt som ger läsaren information om kasterna och gudarna. För ovanlighetens skull får vi i denna bok följa en flicka, vilket är det närmaste genusperspektiv vi kan se. Generellt för de läroböcker jag valt att titta i kan sägas att kon är helig och att indierna smyckar sig med pannfläck och att kast anses vara en religiös företeelse. På många ställen står att kast och olika hudfärg har ett samband och ger människor olika levnadsvillkor. De lågkastiga får ingen ingående beskrivning medan regering och stat nämns när kampen mot diskriminering tas upp, detta gör de lågkastiga till offer. Men det som det talas mest om i läroböckerna är att den stora befolkningsökningen är ett problem. 22

24 5 Sammanfattande slutdiskussion I följande kapitel kommer mina frågeställningar att besvaras var och en för sig baserat på de fakta som insamlats från litteratur och fältstudier och analyserats i föregående kapitel. Syftet med detta examensarbete har varit att jämföra hur en grupp hinduer i den lilla indiska byn Velakapuram utanför Chennai förhåller sig till sin religion och dess symboler, och hur detta rimmar med en del svenska läromedels framställning av indisk religion och dess symbolik och att undersöka vad som står om dessa symboler i tre vanligt förekommande svenska läromedel och att påvisa vilka pedagogiska vinster man kan göra genom att sammanföra läromedel och observationer. 5.1 Religiösa symbolers betydelse Vilka religiösa symboler har betydelse för befolkningen i Velakapuram? Mina slutsatser är att de religiösa symbolerna ger folket i Indien och speciellt i byn Velakapuram en mening åt livet. Byborna har skapat en social verklighet utifrån symbolerna som ger de vardagliga händelserna en mening. De religiösa symbolerna hjälper Indierna och framförallt byborna i Velakapuram att förstå sin tro på ett djupare sätt. På sina egna personliga sätt tolkar de symbolerna och detta ger symbolerna både en personlig och en social sida. Symbolerna ger ett stort engagemang genom sin befintlighet, de ger det osynliga, det abstrakta, en mening, som till exempel begreppen ånger och förlåtelse. Detta gör att hinduismen med alla sina symboler är lika mycket en kultur som en tro. Religionen spelar en mycket stor roll för de flesta indier och utgör en naturlig del av vardagslivet. Tidigt på morgonen finns religionen där i den renande ko urinen som ska rengöra gatan, sedan kommer de fina collums fram som finns genom hela dagen, beroende på hur troende människan är så återkommer en eller flera bönestunder under dagen. Även bybornas levnadssätt att hålla kropp och själ rena och att vara generösa mot de fattiga reflekterar religionen. Är det religiöst handlande eller har det en praktisk uppgift? Kan det komma från det latinska ordet colúmna som betyder pelare? Ibland målas dessa collums ovanpå varandra som en pelare. Kan det vara en föregångare till våra släktträd, eftersom ingen familj har samma mönster? Enligt gammal hinduisk tradition tillverkas stora färgrika collums av färska blomblad vid stora festligheter och festivaler. Dessa bilder, mandalas kan man även hitta i buddhismen som är föregångare till hinduismen, kan det vara så att det är en kvarleva från buddhismens tid? 23

25 5.2 Framställning av Indiens religiösa symboler Hur framställs Indiens religiösa symboler i svenska läromedel, och hur väl överensstämmer framställningen med de lokala bruken i Velakapuram? De religiösa symbolerna borde få större utrymme i de svenska läroböckerna som jag valt att studera. Vad är anledningen till att många symboler inte ens nämns och att andra symboler har enbart en förklaring när de i själva verket har olika syften? De svenska läromedel jag har studerat som handlar om Indien tar upp det viktigaste inom hinduismen. I de läromedel som jag granskat saknar jag dock information om hur det indiska samhället fungerar och om de religiösa symbolerna syns inte mycket. I samtliga dessa böcker står det att kon är helig och att indierna smyckar sig med pannfläck. Men det som det talas mest om i läroböckerna är att den stora befolkningsökningen är ett problem, vilket är mycket viktigt, men detta ger en bild av Indien som ett hopplöst land och det stämmer illa. Indien är i allra högsta grad ett land under utveckling! Generellt för de läroböcker jag valt att titta i kan sägas att kast anses vara en religiös företeelse. På många ställen står att kast och olika hudfärg har ett samband och ger människor olika levnadsvillkor. Har vi inte alltid fått lära oss att det är farligt att dela in människan i olika hudfärg? De lågkastiga får ingen ingående beskrivning medan regering och stat nämns när kampen mot diskriminering tas upp, detta gör de lågkastiga till offer. 5.3 Pedagogiska vinster Vilka pedagogiska vinster kan man göra genom att komplettera svenska läromedel med observationer från lokalt religiöst liv? Som religionslärare i grundskolan har man som uppgift att förmedla en så verklig och målande bild av ämnet baserat både på läroplansframställningen och självupplevda händelser. Syftet med ovannämnda påstående torde vara att med en målande metod baserat på egna erfarenheter direkt kopplat till gällande läroplan i ämnet ge eleverna en verklighetsbestämd insikt och därmed stimulera deras lust att söka kunskap i det nämnda ämnet. I Läroplanen för grundskolan kan vi läsa: Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och att reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och att utveckla en beredskap att agera ansvarsfullt. Efter att ha gått igenom de tre av mig utvalda läroböckerna ser jag att kursplanens krav för religion inte uppfylls. Alla elever ska ha rätt att få en rättvis undervisning! Men jag är övertygad om att en duktig och 24

Världens äldsta nu levande religion Ingen grundare och ingen trosbekännelse

Världens äldsta nu levande religion Ingen grundare och ingen trosbekännelse Hinduism Världens äldsta nu levande religion Ingen grundare och ingen trosbekännelse Hinduismen är en mycket gammal religion vilken har sina rötter 4000 år tillbaka i tiden. Hinduerna kallar sin religion

Läs mer

söndag den 30 mars 2014 HINDUISMEN

söndag den 30 mars 2014 HINDUISMEN HINDUISMEN VILKA HELIGA PLATSER FINNS? HELIGA BYGGNADER. Hinduer går ibland till olika tempel för att be. Deras böner är oftast om att dom ska få lycka och välgång. Det kändaste templet är Madurai i Indien.

Läs mer

Kortfattat om hinduismen: Oum aum

Kortfattat om hinduismen: Oum aum Hinduismen Hinduismen är den största religionen i Indien. Det är en mycket gammal religion som har funnits i flera tusen år. Hinduismen har ingen särskild grundare utan man tror att den har vuxit fram

Läs mer

Hinduismen. Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar.

Hinduismen. Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar. Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar. En mångskiftande religion Hinduismen är en mångskiftande religion

Läs mer

Hinduismens utbredning i världen

Hinduismens utbredning i världen Hinduismen Hinduismens utbredning i världen Centrala tankegångar Kunskapskrav 1 Cirkulär livssyn, polyteistisk (?) Brahman, atman, reinkarnation, samsara, moksha, karma Synen på Gud och människa: Urkunder

Läs mer

Hinduism och Buddhism

Hinduism och Buddhism och En snabbgenomgång av dessa religioner Av: Alice Vahlén Dessa punkter tas upp: Uppståndelse; Plats och Tid Gudar Heliga skrifter Traditioner Religionerna i samhället Genusperspektiv Levnadsregler och

Läs mer

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan Hinduism & Buddhism Planering Läxförhör Inlämning v. 34-35 Hinduism v. 36 Buddhism v. 37 Jobba med inlämningar (textanalys och jämförande text) torsdag v.35

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. Syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Hinduism Sanatama dharma - den eviga läran

Hinduism Sanatama dharma - den eviga läran Hinduism Sanatama dharma - den eviga läran Hinduism Hinduism är egentligen ett samlingsnamn på en mängd olika traditioner. Begreppet kommer från de brittiska kolonisatörerna på 1800- talet. Britterna försökte

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Buddism och hinduism. Religioner i öst

Buddism och hinduism. Religioner i öst Buddism och hinduism Religioner i öst Hinduismens början Den religiösa tron i Indien är uråldrig, vi vet inte hur gammal den är. Människor som funnits på den indiskahalvön har tillsmmans genom årtusende

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

onsdag den 1 februari 2012 Hinduism

onsdag den 1 februari 2012 Hinduism Hinduism Hinduism och buddhism liksom flera andra religioner har sitt ursprung i Indien Cirkulära religioner Buddhismen är en gren som vuxit från hinduismens träd Indien: mångfald, en tendens att blanda

Läs mer

tisdag 7 maj 13 Hinduism

tisdag 7 maj 13 Hinduism Hinduism Hinduism och buddhism liksom flera andra religioner har sitt ursprung i Indien - en av världens stora kulturer Cirkulära religioner Buddhismen är en gren på samma träd som hinduismen - gemensamma

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Världens fest i Sverige (sas)

Världens fest i Sverige (sas) Avnr: 11223tv1 Happy Diwali Handledning för svenska som andraspråk av Carolina Ahnhem och Viveca Öste OBS! Begär gärna att få en textad version av programmet från AV-media och på långlån! Se även Generell

Läs mer

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper INDISKA BERÄTTELSER DEL 10 KARMAN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper Indiska Berättelser

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9 INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse Berättare: Magnus Krepper Indiska Berättelser del 9 Har du någon gång tänkt på hur den värsta av alla demoner skulle kunna

Läs mer

SAGOR. Från tidernas begynnelse till idag

SAGOR. Från tidernas begynnelse till idag SAGOR Från tidernas begynnelse till idag SAKPELSEMYTER Sagor om ursprunget Handlar om hur människorna kom till jorden Kampen mellan ont och gott Muntliga berättelser Skrevs mer i Messopotamien för ca 6000

Läs mer

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle ta över kungariket. Hans pappa försökte skydda honom

Läs mer

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

världsreligioner och livsfrågor En introduktion världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda. Hur skiljer sig Buddha från hinduismen? Buddha trodde inte på någon gud, Buddha är ateist. Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

JESUS BERÄTTAR & UNDERVISAR (PREDIKAR)= REGLER FÖR KRISTNA

JESUS BERÄTTAR & UNDERVISAR (PREDIKAR)= REGLER FÖR KRISTNA Religioner JESUS BERÄTTAR & UNDERVISAR (PREDIKAR)= REGLER FÖR KRISTNA 1. Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem a. Vad menade han? b. Vad tror ni att han skulle

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen

Läs mer

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng Prö vning i Relrel01 50 pöä ng Prövningsansvarig lärare: Karin Bråberg (ht15) Anders Larsson (vt16) email: Karin.G.Braberg@vellinge.se Anders.M.Larsson@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan. Mårten Björkgren 8.10.09

Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan. Mårten Björkgren 8.10.09 Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan 1 Janusz Korczak (1878-1942) barnkonventionens skyddspatron Den polske pedagogen och läkaren Korczak var en av tre initiativtagare till det första

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Världsreligioner i Sverige

Världsreligioner i Sverige Filmfakta Ämne: Religionskunskap Ålder: Från 13 år (H) Speltid: 5 x 10 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Produktion: Jonte Sköld Produktion i samarbete med Kunskapsmedia AB STUDIEHANDLEDNING

Läs mer

Judendom Kristendom Islam Hinduism Buddhism. Tideräkning börjar år 622. e.v.t. Allah visar sin vilja. genom Koranen. och Muhammeds ed.

Judendom Kristendom Islam Hinduism Buddhism. Tideräkning börjar år 622. e.v.t. Allah visar sin vilja. genom Koranen. och Muhammeds ed. Grundare (Abraham) och Moses Apostlarna,Paulus och Muhammed Ingen känd. Siddharta Gautama Petrus Hur Grundad ca 1400 f.v.t. Grundad mellan år 30 Tideräkning börjar år 622 Mellan 2500 f.v.t. till Uppstår

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Hinduismens spridning

Hinduismens spridning Hinduism Hinduismens land Indien är landet som har 800 miljoner hinduer 80% av befolkningen och nästan olika 5.000 folkgrupper t.ex. 12% muslimer Där det talas över 400 språk som skrivs med 38 olika alfabet..

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer

Läs mer

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Vigselgudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Musik Under musiken går brudparet in i kyrkan. Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn. P: Vi har samlats till vigsel

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer