1. Genomfört samråd. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Sveriges geologiska undersökning. Färila skoterklubb. Loos Hamra Skoterklubb

Transkript

1

2 1. Genomfört samråd Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken gällande tillstånd att bygga nya kraftledningar för anslutning av vindkraftparken Högkölen till elnätet har genomförts under sommaren och hösten Synpunkter som framkommit under samrådet redovisas i avsnitt 2. Den 7 augusti 2014 hölls inledande samrådsmöten med Länsstyrelsen i Gävleborg län och Ljusdals kommun. Vid dessa möten presenterades tre alternativa ledningssträckningar för den nya 145 kv alternativt 220 kv ledningen som planeras mellan Laforsen och Högkölens vindkraftpark. De tre alternativa sträckningar som presenterats i samrådet är ett alternativ på vardera sida om befintliga stamnätsledningar längs en stor del av sträckan, samt ett alternativ i huvudsakligen ny ledningsgata längre västerut. Parallellgång med befintliga stamnätsledningar förordades vid det inledande samrådet med både länsstyrelsen och kommunen. I början av september 2014 skickades skriftlig information om projektet till berörda fastighetsägare samt till myndigheter och sektorsintressen (se tabell 1 nedan). Sändlistan till myndigheter och sektorsintressen stämdes av med Länsstyrelsen och kommunen. Samrådet skickades även till jaktvårdskrets och fiskevårdsområden efter samrådsmötet den 23 september Även samtliga fastighetsägare inom 100 meter från samtliga alternativa sträckningar som presenterats i samrådsunderlaget (se bilaga G1) fick inbjudan till samråd via brev. Information om projektet kungjordes även genom en annons i Ljusdalsposten Tabell 1: Förteckning över myndigheter och sektorsintressen med vilka samråd hållits. Länsstyrelsen i Gävleborgs län Svenska Kraftnät Skogsstyrelsen Sveriges geologiska undersökning Härjeåns Nät AB Lantbrukarnas Riksförbund Ljusdals Naturskyddsförening Jägarnas Riksförbund Färila skoterklubb Färila-Kårböle Jaktvårdskrets Kårböle fiskevårdsområde Ljusdals kommun Trafikverket Bergsstaten Skanova Försvarsmakten HKV Friluftsfrämjandet Ljusdal Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening Jägareförbundet Gävleborg Loos Hamra Skoterklubb Färila Fiskevårdsområde 2 (14) NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK

3 Den 23 september 2014 hölls ett öppet samrådsmöte på hembygdsgården i Färila för berörda fastighetsägare och allmänhet. Vid mötet informerades det om bakgrunden till projektet, utredda ledningssträckningar och utförande, berörd lagstiftning, samrådsprocessen och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt markägarnas rätt till ersättning för tillfällig och bestående skada. Synpunkter från berörda fastighetsägare togs emot och en diskussion kring projektet fördes. Se bilaga G2 för minnesanteckningar från mötet. Efter utredning av innehavare av särskilda rättigheter inom fastigheter som berörs av förordad ledningssträckning skickades i november 2014 en inbjudan till samråd till dessa samt till samtliga berörda fastighetsägare längs förordad ledningssträckning, i brevet informerades även om den förordade sträckningen för kraftledningen. Samrådshandlingarna tillgängliggjordes via Fortums hemsida samt översändes med post vid önskemål. 2. Synpunkter framkomna i samrådet 2.1 Myndigheter och organisationer Länsstyrelsen i Gävleborgs län, samrådsmöte 7 augusti 2014 Se bilaga G3 för minnesanteckningar från mötet. Länsstyrelsen anser att förordat huvudalternativ utifrån känd information bedöms lämpligt för anläggande av aktuell kraftledning. Den alternativa sträckningen utreds på skrivbordsnivå och är en del av samrådet samt presenteras i MKB. Inga inventeringar behöver utföras längs alternativ sträckning om det inte skulle visa sig att den alternativa sträckningen skulle bli huvudalternativ. Länsstyrelsen informerar om att det längs de större delarna av huvudalternativet inte finns några identifierade forn- eller kulturlämningar. Det område som ur kulturmiljöperspektiv är mest intressant är området kring Laforsen. Med passage norrut från stationsområdet behöver troligen en känd boplats korsas, som även är en viktig miljö för boende i närheten. Ur kulturmiljöperspektiv är en utgång söderut från stationen i Laforsen att föredra. Länsstyrelsen anser att Fortum bör genomföra en arkeologisk utredning av hela den förordade ledningssträckningen, även den del av sträckningen som är i parallellgång. Området i stort har inte inventerats tidigare, så det är troligt att nya lämningar kommer att identifieras vid en inventering. Information som framkommer vid en inventering kommer vara av nytta både i projekterings- och byggnationsskedet samt vid framtida underhåll av ledningsgatan. Inventeringen bör genomföras i två steg genom att först genomföra en kartstudie och sedan fältarbete där hela den planerade ledningssträckningen gås igenom. Söder om Laforsen finns två vattendrag, Gårdsjöbäcken och Långtjärnsbäcken, som kan innehålla förekomst av flodpärlmussla. Vattendrag ska undvikas generellt och dessa i synnerhet. Länsstyrelsen anser att en naturmiljöinventering bör genomföras för förordad ledningssträckning från att den lämnar parallellgång och fram till stationen i Högkölen. Syftet med inventeringen är NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK 3 (14)

4 att identifiera intressanta naturtyper, någon artkartering behöver inte göras. Inventeringen ska göras i enlighet med den utarbetade standardmetodiken för naturmiljöinventeringar. Utöver synpunkterna hade även Länsstyrelsen några frågor till Fortum under mötet som besvarades. 1. Länsstyrelsen vill ha en förklaring till varför Högkölen ska anslutas just till Laforsen, och om alternativa anslutningsplatser utretts. 2. Länsstyrelsen undrar kring det tekniska utförandet om det inte går att samlokalisera den planerade ledningarna i stolparna för befintlig ledning för att optimera markanvändningen. 3. Länsstyrelsen poängterar att landskapsbilden inte går att värdera i kronor och ören. Kommentar: Fortum noterar Länsstyrelsens upplysningar och kommer beakta dessa. Arkeologisk utredning samt naturmiljöinventering har genomförts i enlighet med Länsstyrelsens riktlinjer. Svar på ställda frågor under samrådsmötet: 1. Fortum beskriver att den kraft som produceras i den planerade vindkraftparken behöver överföras till en stamnätspunkt kapacitetsmässigt. Fortum har tillsammans med Svenska Kraftnät och vindkraftprojektörerna i området gått igenom de anslutningsbehov som finns och utarbetat en plan för att möjliggöra att planerade vindkraftparker kan anslutas. För Högkölen är Laforsen den stamnätspunkt som ligger närmast och som har ledig kapacitet för att ta emot produktionen från Högkölen. En ny stamnätsstation planeras vid Torpberg längre västerut, denna station är dock på längre avstånd samt fulltecknad av andra vindkraftprojekt. Den vindkraftpark som planeras väster om Högkölen, vid Lillskog/Fagerrosberget planeras att anslutas till den nya stationen vid Torpberg. Att ta in kraftledningen från Högkölen till Ljusdal skulle innebära både en längre sträckning samt att det utrymmesmässigt är mer komplicerat att komma in i stationen i Ljusdal eftersom det redan i nuläget är trångt att få plats för ledningarna in i stationen i Ljusdal. 2. De befintliga ledningarna ägs av Svenska Kraftnät och vill ha full kontroll över sina ledningar, kostnader och underhåll etc. och detta går endast genom att ha ledningarna i egen stolpe. Befintliga stolpar är även konstruerade för de faslinor och den last som de befintliga ledningarna har. Om flera ledningar skulle sammanhängas i samma stolpe skulle detta innebära att en ny stolpe krävs, vilket är mycket kostsamt. Därutöver är de befintliga ledningarna en del av Svenska Kraftnäts stamnät, som det är mycket svårt att få göra avbrott på för ombyggnation, eftersom de är en del i att säkerställa strömförsörjningen för stora delar av Sverige NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK 4 (14)

5 3. Fortum noterar att det inte finns några schablonberäkningar av kostnaden för en sambyggnation, men konstaterar att det skulle medföra en avsevärt högre kostnad för ledningen, och vid ett sådant fall skulle det kunna bli svårt att få ihop kalkylen för byggnation av vindkraftprojektet, vilket skulle medföra att hela vindkraftssatsningen uteblir, vilket skulle medföra andra konsekvenser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Därutöver kvarstår frågan om att Svenska Kraftnät skulle godkänna både sambyggnation samt avbrott på stamnätsledningarna under byggfasen. Fortums utgångspunkt är att ledningen ska anläggas med hänsyn till de intressen som finns i området och på ett kostnadseffektivt sätt. Länsstyrelsen i Gävleborgs län skriftliga yttrande Länsstyrelsen framhåller följande: Vid meddelande om nätkoncession för linje gäller bestämmelserna i 2 kap ellagen (1997:857). En nätkoncession för linje får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Vid prövningen ska miljöbalkens allmänna hänsynsregler och bestämmelserna om hushållning med mark och vatten enligt 2-4 kap miljöbalken tillämpas. Länsstyrelsen upplyser om att följande ska ingå i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB): Det som anges i 6 kap. 7 miljöbalken i den utsträckning som behövs med hänsyn till åtgärdernas och objektets art och omfattning. En beskrivning av nuvarande förhållanden, hur projektet kommer att genomföras och dess effekter på miljön. Även konkreta åtgärder (inte bara förslag på möjliga metoder) för att mildra eller helt avlägsna de negativa konsekvenserna av projektet. Redovisning av vilka underhålls- och skötselåtgärder som blir aktuella. Hur dessa åtgärder kan komma att påverka miljön i allmänhet och utpekade natur- och kulturvärden i synnerhet ska även redovisas. De skadeförebyggande åtgärderna bör redovisas på ett tydligt och konkret sätt och inte bara som möjliga metoder. Om ledningen står i överensstämmelse med kommunens översiktsplan, eventuella fördjupade översiktsplaner och berörda detaljplaner. En kartläggning av lokalt växt- och djurliv samt en beskrivning av hur ledningen kan påverka detta. Kända naturvärden i området såsom skyddade områden, våtmarker, nyckelbiotoper, artförekomster etc. och vilka naturtyper som finns längs sträckan i praktiken samt om det finns andra naturvärden. Konsekvenser av ledningen på naturvärdena ska tas med. Skyddsåtgärder bör redogöras för respektive naturvärde. Om flera naturvärden omfattas av samma typ av skyddsåtgärd kan dessa beskrivas tillsammans om det framgår tydligt. Det ska framgå tydligt vilket alternativ sökande valt att gå vidare med. 5 (14) NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK

6 Beskrivning av konsekvenser för naturmiljön och skyddsåtgärder under uppförandefasen och driftfasen, samt av underhållsåtgärder. T ex förlust av områden med höga naturvärden, förändringar i hydrologin, risk för störning av arter, risk för körskador m.m. Beskrivning av och påverkan på friluftslivet och landskapsbilden samt om åtgärder behöver vidtas för att minimera påverkan. Effekter på områdets hydrologi, vattendrag, sjöar, grundvatten, samt hur dessa kan undvikas och/eller minimeras med hjälp av skyddsåtgärder. Skyddsåtgärder för att förhindra spridning av grumling och föroreningar till vattendrag och sjöar. Länsstyrelsen efterfrågar mycket tydliga kartor som dels ger en överblick över hela sträckan men som även är indelad i delsträckor. Flodpärlmussla, harr och öring förekommer i Långtjärnsbäcken (ca 500 meter söder om Laforsen), vilket tyder på naturvärden i bäcken. Viss försiktighet måste företas vid korsandet av detta vattendrag. Det bör därför inte förekomma någon grumling i bäcken vid arbetet invid detta vattendrag. Länsstyrelsen upplyser vidare om att den förordade ledningssträckningen inkl. alternativen (utöver de riksintresseområden som nämnts i samrådsunderlaget) även korsar riksintresse för väg. Länsstyrelsen nämner att om andra tillstånd, anmälan eller dispenser enligt miljöbalken kan komma att bli aktuella för projektet bör dessa presenteras i ansökan, t ex artskyddsdispens, vattenverksamhet, strandskyddsdispens m.m. Kulturmiljö Länsmuseet Gävleborg har i samarbete med Balder Arkeologi genomfört en arkeologisk utredning (Lst ) inför anläggande av planerad kraftledning. Utredningsområdet omfattade alternativ A och B. Vid utredningen påträffades 15 lämningar som klassas som övriga kulturhistoriska lämningar. Utifrån resultaten av arkeologiska utredningen gör Länsstyrelsen bedömningen att inget hinder föreligger för elkoncession utifrån kulturmiljöperspektiv. Alternativ A förordas då den har den rakaste sträckningen och största andelen parallellgång med befintliga ledingar. Alternativet berör 7 kulturlämningar. Lämningarna får inte skadas eller täckas över vid avverkning, anläggning eller underhållsarbeten. Länsstyrelsen har inte heller något emot alternativ B om hänsyn tas till de 9 lämningar som påträffats. Alternativ C är minst tilltalande eftersom sträckningen är längre och till mindre del utnyttjar parallellgång. Denna sträcka är inte heller inventerad varför det kan bli aktuellt med en kompletterande utredning om detta alternativ blir aktuellt NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK 6 (14)

7 Allmänt Verksamheter och åtgärder som prövas enligt annan lag kan behöva anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken om samrådsförfarande inte kan ske inom ramen för andra lagbestämmelser. Sökande bör bestämma i ett tidigt skede om denne avser att uppfylla kraven i 12 kap. 6 miljöbalken i koncessionsansökan och MKB (kräver en ganska stor detaljeringsgrad på t ex skyddsåtgärder och markanspråk), eller om man avser att anmäla det separat till Länsstyrelsen inför byggstart av ledningen. Följdverksamheter och underhållsåtgärder t ex anläggande av arbetsvägar, kantträdsavverkning och breddning av ledningsgata, som inte har behandlats i den ursprungliga prövningen kan behöva anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken om naturmiljön kan komma att väsentligt ändras. Om en följdverksamhet är anmälnings- eller tillståndspliktig enligt andra bestämmelser i miljöbalken behövs ingen anmälan enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Enligt 4 artskyddsförordningen (2007:845) är det förbjudet att avsiktligt fånga, döda eller störa, vilda fåglar och vissa djurarter samt deras fortplantningsområden eller viloplatser. Enligt 6 samma förordning är det förbjudet att döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar och ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon för kräldjur, groddjur och ryggradslösa djur som anges i bilaga 2 till denna förordning. Länsstyrelsen upplyser om att åkerholmar, öppna diken, alléer med flera små biotoper i odlingslandskapet är biotopskyddade och dispens kan krävas för åtgärder i dem som kan skada naturmiljön i biotoperna. Enligt 7 kap. 11 miljöbalken (1988:808) får man inte bedriva verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i enskilda fallet. Slutligen skriver länsstyrelsen att åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett natura 2000-område kräver tillstånd enligt 7 kapitlet 28a miljöbalken. Kommentar: Fortum noterar Länsstyrelsens upplysningar och kommer beakta dessa. Fortum avser att så långt som är möjligt tillmötesgå Länsstyrelsens synpunkter i det fortsatta arbetet. Kartläggning av det lokala växt- och djurlivet har skett med hjälp av tillgängligt material och den naturvärdesinventering som utförts för södra delen av ledningssträckningen. Fortum anser att det samråd enligt 6 kap. miljöbalken som utförts inför koncessionsansökan, tillsammans med kommande MKB, uppfyller de krav som kan ställas på ett samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Bolaget har därför inte för avsikt att göra en separat samrådsanmälan gällande ledningen inför byggstart. Samrådsanmälan enligt 12 kap 6 miljöbalken kan dock bli aktuellt för sådana följdverksamheter som Länsstyrelsen anger, t ex anläggande av arbetsvägar. Ljusdals kommun (Miljö- och planenheten) möte 7 augusti 2014 Se bilaga G4 för minnesanteckningar från mötet NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK 7 (14)

8 Ljusdals kommun anser att föreslaget huvudalternativ i parallellgång med befintliga ledningar är att förorda och är det bästa ur både naturmiljö- och planeringsaspekt, eftersom det minimerar ledningsintrånget och undviker att en ny ledningsgata anläggs i området. Den alternativa sträckningen längre västerut anses av kommunen inte som lika bra eftersom den närmare sig värdefulla naturmiljöer i väster samt kräver en ny ledningsgata längs en väldigt stor del av sträckningen. Kommunen upplyste om att inga detaljplaner eller områdsbestämmelser berörs av den planerade ledningen. Kommunen önskade att Fortum skulle inkludera de skoterklubbar som är aktiva i området i samrådet, och att projektet skulle kungöras i Ljusdalsposten som är den tidningen som finns på orten. Kommunen frågade om det inte går att samlokalisera den planerade ledningen i stolparna för befintlig ledning för att optimera markanvändningen. Kommentar: Fortum avser att gå vidare med huvudalternativet (förordat alternativ A). De befintliga ledningarna ägs av Svenska Kraftnät och vill ha full kontroll över sina ledningar, kostnader och underhåll etc. och detta går endast genom att ha ledningarna i egen stolpe. Befintliga stolpar är även konstruerade för de faslinor och den last som de befintliga ledningarna har. Om flera ledningar skulle sammanhängas i samma stolpe skulle detta innebära att en ny stolpe krävs, vilket är mycket kostsamt. Därutöver är de befintliga ledningarna en del av Svenska Kraftnäts stamnät, som det är mycket svårt att få göra avbrott på för ombyggnation, eftersom de är en del i att säkerställa strömförsörjningen för stora delar av Sverige. Ljusdals kommun skriftligt yttrande Miljöenheten ser positivt på att nya ledningsdragningar i största möjliga mån sker samlokaliserat med redan tidigare uppförda anläggningar varför alternativ A eller B förordas. Alternativ C bedöms medföra mer skada i riksintresseområde då jungfrulig mark måste upplåtas. Kommentar: Fortum avser att gå vidare med huvudalternativet (förordat alternativ A). Svenska Kraftnät Svenska kraftnät anser att alternativ A är att föredra eftersom man då undviker korsning med deras ledningar CL7 och RL kv ledningen RL7 planeras att rustas upp framöver eller ersättas med en ny ledning. Detta arbete skulle försvåras om den nya ledningen korsar de befintliga ledningarna. Utöver detta ställs följande generella krav vid förläggning av friledning invid Svenska Kraftnäts ledning: NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK 8 (14)

9 Avståndsberäkningarna utförs enligt SS-EN utgåva 2:2007, Table SE1.2 till SE1.3. Om tillkommande parallellgående ledning inte är brottsäker ska stolparna i den tillkommande ledningen placeras på avståndet stolphöjd över mark m + S (spänningstillägg) från närmaste faslina. Detta avstånd ska uppfyllas för de belastningsfall som ingår i SS-EN Table SE 1.2 till SE1.3. Tillräckligt avstånd skall finnas mellan ledningarna för att underhåll ska kunna utföras (minst 12 m horisontellt avstånd mellan respektive ledningars yttre faslinor vid vindstilla). Korsningar med Svenska Kraftnäts kraftledning ska ske under Svenska Kraftnäts ledning och på sådant sätt att inga åtgärder behöver utföras på Svenska Kraftnäts ledning. Byggnationen ska utföras utan avbrott på Svenska Kraftnäts ledning. Om ledningen innebär ökade kostnader för Svenska Kraftnät kommer dessa att belastas innehavaren av den nytillkomna ledningen. Vid parallellgång uppstår fenomenen induktionen, influens och potentialsättning. Dessa kan till exempel störa reläskydden på den nya ledningen beroende på avstånd längd av parallellgående etc. Vi förutsätter att innehavaren har kunskap eller anlitar kompetens för att utreda risker, åtgärder etc. Eventuella åtgärder för att bemästra problem med induktion, influens och förhöjd potentialsättning på och invid Svenska Kraftnäts ledningar eller den nytillkomna ledningen bekostas av innehavaren till den nytillkomna ledningen. Dokumentation. Efter slutförd byggnation av den nya ledningen skall karta skickas in till Svenska Kraftnäts anläggningsdokumentationsavdelning, som tydligt visar sträckningen på den nya ledningen samt parallellavstånd till Svenska Kraftnäts ledning mätt mellan centrum stakningslinje på befintlig Svenska Kraftnäts ledning till den nya luftledningens stakningslinje centrum. Koordinater på stolpar ska anges i SWEREF 99, RH2000. Kommentar: Fortum avser att gå vidare med huvudalternativet (förordat alternativ A) samt uppfylla de krav som Svenska Kraftnät tar upp i yttrandet. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens förordar alternativ A eftersom dragningen minskar ingreppet i landskapet genom att följa tidigare ledning. Nya ledningsgator i skogslandskapet upplevs i regel negativt från allmänheten och påverkar även miljön för naturligt förekommande arter i skogen. Som övrig synpunkt upplyser Skogsstyrelsen att de inte utövar tillsyn på åtgärder som avser omlägga skogsmark till annan markanvändning om inte registrerade nyckelbiotoper, biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal berörs NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK 9 (14)

10 Kommentar: Fortum avser att gå vidare med huvudalternativet (förordat alternativ A). Trafikverket Trafikverket har inget att erinra eller tillägga till de alternativa linjedragningarna. De föreslagna åtgärderna får inte påverka negativ på framkomlighet eller tillgängligheten på den statliga infrastruktur som finns i området. Ur säkerhetssynpunkt ser Trafikverket att fundament och stolpar inte uppförs nära vägområdet och absolut inte inom aktuella vägområden som är 12 meter från vägkant. En strävan är att placering inte sker inom 30 meter från vägen. Kommentar: Fortum avser att följa de krav och synpunkter som framförs i Trafikverkets yttrande. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) SGU upplyser om att de olika alternativen huvudsakligen löper över morän. I Ljusnans dalgång finns en stor isälvsavlagring som innehåller en stor grundvattentillgång. Även i Vandelåns- Gårdsjöåns dalgång finns en stor grundvattentillgång i de isälvssediment som upptar hela dalgången. Alternativ A och B berör den sist nämnda avlagringen i större utsträckning än alternativ C. SGU påpekar att det är viktigt att vid entreprenaden vidta erforderliga åtgärder för att säkerställa grundvattenskyddet. Sträckningarna berörs inte av några undersökningstillstånd enligt minerallagen. Kommentar: Skyddsåtgärder för att undvika negativ påverkan på grundvatten presenteras i avsnitt 5 i MKB. Bergsstaten Bergsstaten konstaterar att det idag inte finns några mineralrättigheter i det aktuella området och har därför inget att erinra. Skanova Skanova har inget att erinra mot Fortums avsikt att bygga en ny anslutningsledning från Högkölen. Däremot föredrar de sträckningen A eller B framför C, eftersom dessa två går parallellt med en 220kV rep 400 kv ledning, varför telenätet redan torde vara skyddat mot farliga spänningar. De önskar dock att så kallade markpotentialmätningar skall vidtas före driftsättning av ledningen så att telenätet kan skyddas mot farliga spänningar. Kommentar: Fortum avser att gå vidare med huvudalternativet (förordat alternativ A) samt genomföra erforderliga mätningar innan ledningarna tas i drift NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK 10 (14)

11 Färila Fiskevårdsområde Färila Fiskevårdsområde tar avstånd till alternativ A och B av den anledningen att dessa sträckningar berör flera örings- och flodpärlmusselvatten som är av riksintresse. Alternativ C berör mindre känsliga vatten. Av erfarenhet från liknande avverkningar och de skador maskinerna åstadkommer vid anläggningsarbeten som till exempel skogsbruket, områden som i detta fall avverkas med 40 meter breda gator så uppkommer det stora arealer med avrinningsområden till berörda vattendrag, dessutom blir skador på områden i åar, bäckar när maskiner korsar dessa så att det medför sedimentföroreningar ned i känsliga åar/ bäckar med öring/ Bäckröding/ flodpärlmusslor och flodkräftor. Kommentar: Avrinning till berörda vattendrag från intilliggande mark sker även i nuläget, dock kan avrinningen öka i samband med att skogen avverkas och därmed inte längre agerar som en flödessänkare genom upptag av vatten. Försiktighetsåtgärder som att förbjuda körning med maskiner i känsliga vattendrag samt undvika markskador som påverkar avrinningen kommer vidtas vid byggnation och underhåll av ledningen. Vid uppföljande kontakter med företrädare för fiskevårdsområdet noteras att förordat alternativ A samt alternativ C är bättre miljömässigt för öring och flodpärlmussla än alternativ B, då alternativ A går över lugnare vatten medan alternativ B går över strömmande, alternativ C passerar en mindre bäck. Fortum avser att gå vidare med huvudalternativet (förordat alternativ A). Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) LRF förordar markkabel för att minimera intrånget på skog och mark. Vidare önskar de att markägarna får tillgång till juridiskt biträde på ledningsägarens bekostnad. Slutligen framhåller de vikten av nära och tidig samverkan med berörda markägare i genomförandeprocessen. Kommentar: Fortum hänvisar till den markkabelutredning som bifogas MKB:n. Alla markägare som önskar har tillgång till juridiskt biträde på ledningsägarens bekostnad. Samrådet är en viktig del i den samverkan LRF beskriver och Fortum kommer ha fortsatt kontakt med markägarna genom hela processen. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB har inga elanläggningar inom och i närheten av området och har därför inget att erinra NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK 11 (14)

12 TeliaSonera TeliaSonera har inget att erinra. Övriga instanser har inte inkommit med några synpunkter. 2.2 Berörda fastighetsägare Storbyn 4:15 (4:4 angett av markägaren), Fastighetsägaren vill inte att det ska dras en kraftledning över fastighet. Skiftet har funnits i släktens ägo i flera hundra år och är förvaltat med tanke på kommande generationer. Jaktstugan Hummeldöveln används som en samlingspunkt för hela släkten. Skiftet har redan tagits i anspråk i anspråk till kraftledningar mot ägarens vilja vid två tillfällen tidigare. Om ett intrång blir aktuellt även denna gång skulle det innebära slutet för skriftet då inget brukbart blir kvar. Ägaren upplyser också om att det finns ett fornminne på den södra delen av skiftet. Kommentar: Fortum är medveten om att fastigheten blir svårbrukbar för skogsbruk efter ett intrång. Fortum och markägaren inledde en dialog kring detta i september 2014, och dialogen kring denna fråga pågår. Fortum avser att gå vidare med huvudalternativet (förordat alternativ A). Fortum noterar att det inte finns några registrerade kulturlämningar på fastigheten eller att någon lämning noterats i samband med genomförd arkeologisk utredning. Skulle det i samband med arbetets genomförande skulle påträffas någon lämning som kan antas vara en fast fornlämning kommer den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt Kulturmljölagen 2 kap. 10. Fastighetsägaren motsätter sig att planerad kraftledning utförs som luftledning med tillhörande ledningsgata. Istället önskar hen att ledningen utförs som markkabel i befintliga skogsgator. Hen skulle också kunna acceptera sambyggnation med annan kraftledning. Markintrånget bör minimeras för att kunna maximera framför allt produktion av skog. Samrådsunderlaget är bristfälligt eftersom ett markkabelalternativ inte är redovisat, kostnadsjämförelser för olika teknikval ska utredas, liksom en samhällsekonomisk analys där skogsproduktion, förädlingsvärde, värdet av skogens koldioxidbindande förmåga, sysselsättningspåverkan och landskapsbild utreds Den största andelen mark som berörs vid samtliga föreslagna sträckningar är produktiv skogsmark, där intrånget påtagligt kommer försvåra rationellt brukande av omkringliggande skogsmark NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK 12 (14)

13 Fastighetsägaren upplyser vidare om att alternativ C passerar Lillfagerkölsvallens fäbodar och korsar dess vallruta, sträckningen bör placeras med god marginal utanför vallrutan och ej inom synhåll från denna. Slutligen önskar fastighetsägaren att få ta del av de mötesanteckningar som fördes vid samrådsmötet 23 september i Färila. Kommentar: En markkabelutredning har genomförts och bifogas MKB:n. Det beskrivs även i MKB:n varför en sambyggnation med befintliga ledningar inte är möjlig. Se även kommentar under Länsstyrelsens yttrande. Produktionsbortfallet från skogsmarken är en faktor, att göra en fullständig samhällsekonomisk kalkyl är en mer omfattande process som Fortum inte bedömer ska utföras av nätbolaget utan bör i sådana fall ske på en mer övergripande samhällelig nivå. Fortum har noterat informationen om fäbodar och vallruta som berörs av alternativ C. Mellanskog, Mellanljusnans skogsbruksområde Mellanskog anser att den planerade ledningen innebär ett stort intrång för berörda markägare och anser att man ska utreda andra lösningar än luftledning. De hänvisar till att det finns teknik för att använda markkabel, vilket skulle medföra att befintlig ledningsgata kan användas utan att breddas och detta skulle innebära minsta möjliga intrång för berörda fastighetsägare och miljö. Kommentar: En markkabelutredning har genomförts och bifogas MKB:n. Ägaren till en jaktstuga på fastigheten upplyser om att alternativ B går rakt över befintlig stuga. Hen önskar därmed inte att den planerade ledningen byggs enligt alternativ A eller B. Kommentar: Fortum har noterat synpunkten och har inlett en diskussion med ägaren till jaktstugan som berörs av alternativ B. Det noteras att det är svårt att flytta stugan till ett i terrängen lika attraktivt läge, samt att stugan står på ofri grund och då behöver överenskommas med markägaren vid en eventuell flytt. Fortum avser att gå vidare med huvudalternativet (förordat alternativ A)., Markägarna opponerar sig mot att Fortum förordar en samlokalisering av planerad kraftledning med befintliga stamnätsledningar. Markägarna anser att de redan drabbats tillräckligt av intrång av kraftledningar tidigare. Markägarna kan acceptera ledningssträckningen alternativ A om den nya ledningen förläggs som markkabel. Markägarna anser att detta borde öka driftsäkerheten i elnätet, minimerar det totala intrånget för markägarna samtidigt som ledningen inte sänker den kontinuerliga skogsproduktionen NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK 13 (14)

14 En luftledning enligt alternativ B skulle innebära nya produktionshinder samt ytterligare markintrång och är därför oacceptabelt. Alternativet godkänns dock om ledningen förläggs som markkabel. Markägarna efterfrågar en utredning om att bygga ut befintliga stolpar på höjden för att slippa onödigt markintrång. På samma sätt efterfrågar de en utredning för markkabelförslagen. Markägarna önskar också ta del av kommunens redogörelse enligt MB 3 kap 4 hur man tillgodoser riksintressen i större utsträckning genom att förorda alternativ A Kommentar: Fortum har noterat synpunkterna och avser att gå vidare med alternativ A då det samlade intrånget blir mindre samt att denna sträckning förordas ur natur- och kulturmiljöperspektiv. Fortum har genomfört en markkabelutredning som bifogas MKB:n. Markägaren vill uppmärksamma Fortum om att den finns en rödlistad art på fastigheten. Markägaren önskar få reda på vad det är för art innan dragningen av ledningen där godkänns. Kommentar: Markägaren är underrättad om vad det är för arter, men har inte inkommit med något yttrande efter den informationen. 3. Länsstyrelsens beslut avseende betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har i beslut daterat meddelat att den planerade kraftledningen inte kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap 5 miljöbalken, se bilaga G NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTNING AV VINDKRAFTPARK 14 (14)

15 1 (2), Sweco Energuide Tel Enligt sändlista INBJUDAN TILL SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 GÄLLANDE PLANERAD NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTING AV VINDKRAFTPARKEN HÖGKÖLEN TILL ELNÄTET Fortum Distribution AB (nedan benämnt Fortum) planerar att bygga en ny anslutningsledning för att ansluta vindkraftparken Högkölen till elnätet. Den nya kraftledningen berör Ljusdals kommun i Gävleborgs län. Inför ansökan om tillstånd för ledningen genomförs nu samråd enligt miljöbalken med berörda fastighetsägare, myndigheter och andra intressenter. Du är berörd av detta samråd i egenskap av registrerad fastighetsägare till en eller flera fastigheter som berörs av någon av de alternativa sträckningarna. I bifogat samrådsunderlag finns ytterligare information om projektet. Handlingen redovisar Fortums planer på att ansöka om nätkoncession för linje för ledningen. Inför prövningen ska Fortum ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens 6 kapitel. Det samråd som nu genomförs utgör en del av underlaget för MKB och val av utförande och sträckning för den planerade ledningen. Ansökan om ny koncession för linje skickas sedan in till Energimarknadsinspektionen. Inbjudan till samrådsmöte Fortum vill härmed bjuda in dig till ett samrådsmöte avseende den planerade kraftledningen. Ett öppet samrådsmöte för berörda fastighetsägare och allmänhet kommer att hållas tisdag den 23 september 2014 på hembygdsgården på Hannbergsbacken 9 i Färila (se karta). Mötet anordnas som ett öppet hus mellan klockan 17 och 20, med en kortare föredragning klockan På mötet kommer det att finnas möjlighet att studera kartor och diskutera projektet, samt lämna synpunkter och önskemål. Representanter från Fortum och Sweco kommer att finnas på plats. Information om samrådet kommer även att ges genom en kungörelse av projektet i Ljusdalsposten. Electricity Solutions and Distribution Org. D Fortum Distribution AB MomsNr SE Säte Stockholm

16

17

18 1 (5), Sweco Energuide Tel Enligt sändlista SAMRÅDSUNDERLAG GÄLLANDE PLANERAD NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTING AV VINDKRAFTPARKEN HÖGKÖLEN TILL ELNÄTET Fortum Distribution AB (nedan benämnt Fortum) planerar att bygga en ny anslutningsledning för att ansluta vindkraftparken Högkölen till elnätet. Den nya kraftledningen berör Ljusdals kommun i Gävleborgs län. Inför ansökan om tillstånd för ledningen genomförs nu samråd enligt miljöbalken med berörda fastighetsägare, myndigheter och andra intressenter. Bakgrund Samkraft planerar att uppföra en ny vindkraftpark vid Högkölen, söder om väg 310 mellan Färila och Los, i Ljusdals kommun. Vindkraftparken planeras att anslutas till elnätet via en befintlig transformatorstation vid Laforsen i Ljusdals kommun. Från Laforsen planerar Fortum en ny 145 kv alternativt 220 kv kraftledning som sträcker sig fram till en ny transformatorstation vid vindkraftparken vid Högkölen. Fortum utreder för närvarande huruvida anslutningsledningen kommer att utformas för 145 eller 220 kv spänning. Detta samråd omfattar därför båda möjligheterna. Från transformatorstationen i Högkölen kommer vindkraftverken att anslutas med markförlagd kabel inom området för vindkraftparken. Studerade ledningssträckningar Fortum har genomfört en studie av möjliga ledningssträckningar för den nya kraftledningen. I studien har intressen för naturmiljön, kulturmiljön, friluftslivet, nuvarande markanvändning m.m. studerats. Man har även beaktat avståndet till byggnader och möjlig samordning med befintlig infrastruktur. Samtliga ledningssträckningar framgår av figur 1 nedan samt karta i bilaga 1. Vi vill i sammanhanget understryka att val av ledningssträckning inför tillståndsansökan i nuläget inte är fastställt och att förändringar kan bli aktuella till följd av vad som framkommer under samrådet. Fortum förordar sträckning enligt alternativ A för den nya 145 kv alt. 220 kv ledningen. Flera faktorer har lett fram till den förordade sträckningen. Den främsta anledningen är den stora andelen parallellgång med två befintliga kraftledningar inom stamnätet (en 220 kv ledning på den västra sidan och en 400 kv på den östra sidan). Genom att samlokalisera kraftledningar kan de befintliga ledningsgatorna delvis nyttjas och det totala intrånget blir mindre än om en ny ledning ska uppföras i obruten mark. Istället för att ta upp en ny skogsgata på ca 40 m räcker det vid parallellgång med befintliga kraftledningar att bredda befintlig skogsgata med ca 30 m. Alternativ A behöver inte heller korsa de två stamnätsledningarna, vilket skulle medföra ombyggnationer av 220 kv ledning i samband med passagerna. Electricity Solutions and Distribution Org. D Fortum Distribution AB MomsNr SE Säte Stockholm

19 2 (5) I samråd med Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Ljusdals kommun har även framkommit att både Länsstyrelsen och kommunen bedömer att förordat alternativ A bedöms lämpligt för anläggande av den aktuella kraftledningen. Ljusdals kommun anser att föreslaget huvudalternativ A i parallellgång med befintliga ledningar är att förorda och är det bästa ur både naturmiljö- och planeringsaspekt, eftersom det minimerar ledningsintrånget och undviker att en ny ledningsgata anläggs i området. Figur 1 Studerade ledningssträckningar Laforsen - Högkölen Den nya 145 kv/220 kv ledningen föreslås utgå söderut från transformatorstationen vid Laforsen och sedan följa två befintliga luftledningar, en 220 kv och en 400 kv ledning, söderut i cirka 20 km, fram till söder om väg 310. Ledningen föreslås sedan vinkla av västerut för att ansluta till den nya planerade transformatorstationen som placeras i norra delen av området för vindkraftparken Högkölen. Sträckningen för den nya ledningen mellan Laforsen och Högkölen omfattar cirka 26 km luftledning. Samtliga alternativ föreslås utgå söderut från transformatorstationen vid Laforsen och korsa väg 84. Alternativ A förordat alternativ, följer från söder om väg 84 en befintlig 10 kv ledning österut till parallellgången med de två stamnätsledningarna. Alternativ A nyttjar sedan parallellgången med stamnätsledningarna i ca 20 km. Hela sträckningen föreslås följa den västra sidan om

20 3 (5) stamnätsledningarna. Vid Skålsjöberget viker sträckningen av mot Högkölen och följer en befintlig 10 kv ledning. Totalt är sträckan 25,5 km lång. Alternativ B går kortast sträcka fram till de två stamnätsledningarna. Sträckningen följer till en början den västra sidan likt alternativ A och passerar under stamnätsledningarna strax norr om Stebbarsvallen. Därefter följer den planerade ledningen den östra sidan av stamnätsledningarna. Söder om väg 310 korsar den planerade ledningen åter stamnätsledningarna tillbaka till den västra sidan och går sedan kortaste vägen till transformatorstationen i Högkölen. Korsningarna med befintliga stamnätsledningar kan medföra att befintliga ledningar behöver byggas. Totalt är sträckan 25,2 km lång. Alternativ C är en helt ny sträckning i mer västlig riktning än alternativ A och B, som delvis (ca 7 km) kan nyttja en parallellgång med en annan 400 kv ledning, men som till största del går i ny sträckning fram till transformatorstationen i Högkölen. Sträckningen är planerad efter att där det är rimligt undvika natur- och kulturvårdsintressen. Totalt är denna sträckning 30,3 km lång. Ledningens utförande Den nya 145 kv/220 kv ledningen planeras att utföras som en luftledning i portalstolpar med stolpben av trä och regel av stål (se figur 2 nedan). Normalt utförs stolparna med två ben men vid vinklar kan även ett utförande med tre ben bli aktuellt. Vissa stolpar kommer även att utföras med staglinor ut från stolpbenen. I stolparna monteras tre faslinor för kraftöverföring. Närmast transformatorstationerna kan en eller två topplinor monteras ovanför faslinorna för åskskydd. Ledningens höjd från mark till regel blir normalt ca meter. Spannlängden, d.v.s. avståndet mellan stolpplatserna, blir normalt meter. Vid vissa passager kan annat stolputförande bli aktuellt, t.ex. fackverksstolpar av stål. Figur kv ledning i träportalstolpar, med en topplina. Ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att inga träd får bli så höga intill kraftledningen att grenar eller toppar riskerar att växa in i dem eller att falla på dem vid eventuell storm. Utöver avverkning och återkommande röjning inom den inlösta skogsgatan måste också enstaka så kallade kantträd regelbundet avverkas i sidoområdena utmed skogsgatan. Detta gäller träd som är så högväxande att de riskerar att falla på och skada ledningen. De skogsgator som krävs för att säkerställa trädsäkerheten längs med förordad ledningssträckning går att se i figur 3 och 4 nedan.

21 4 (5) Figur 3. Skiss över planerad skogsgata för ny 220 kv/145 kv ledning. Figur 4. Skiss över planerad skogsgata där ny 220 kv/145 kv ledning går i parallellgång med de två befintliga stamnätsledningarna på 220 respektive 400 kv. Miljökonsekvenser Den mest påtagliga påverkan på miljön där luftledning byggs i skogsmark är att en skogsgata behöver avverkas utmed ledningssträckningen. För naturmiljön innebär ökad solinstrålning och ändrade fuktighetsförhållanden att naturtypen förändras lokalt i skogsgatan. Skogsgatan innebär ett intrång i skogsbruket genom att en areal undantas från brukning. Ledningen och skogsgatan medför även en påverkan på landskapsbilden. I åkermark kan kraftledningsstolparna utgöra brukningshinder. Ledningarnas miljöpåverkan kommer att utredas vidare och beskrivas i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att upprättas för projektet. Som underlag för MKB:n kommer bland annat kommunala översikts- och detaljplaner, Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt uppgifter som framkommer i samrådet att användas. På kartorna i bilaga 2 redovisas en sammanställning av kända natur- och kulturmiljöintressen i området.

22 5 (5) Koncessionsansökan och samråd För att få bygga och driva en kraftledning krävs bland annat ett tillstånd enligt ellagen, nätkoncession för linje. Koncessionsansökan inlämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Koncessionsansökan ska bland annat innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Inför framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen ska ett samråd avseende de planerade åtgärderna genomföras, där samrådet lägger grunden för det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. På uppdrag av Fortum handlägger Sweco Energuide AB tillstånds- och samrådsfrågorna för ledningarna. Förundersökning Inför arbetet med att ta fram den slutliga ledningssträckningen och en lämplig stolpplacering krävs vissa fältarbeten. Dessa består främst av utstakning och inmätning av ledningsprofilerna. Ibland krävs även en enklare form av markundersökning vid stolpplatserna. Därutöver görs en värdering av det intrång som kraftledningen medför och stämpling genomförs av de träd som behöver avverkas. För att få utföra dessa arbeten krävs fastighetsägarens tillstånd (förundersökningsmedgivande). Markupplåtelse De fastighetsägare vars mark kommer att beröras av kraftledningen i den sträckning som slutligen beslutas kommer att kontaktas i ett senare skede av projektet beträffande markupplåtelse och intrångsersättning. Mark för ledningsgatan kommer därefter att säkras genom ledningsrätt som bildas av lantmäterimyndigheten. Tidplan Koncessionsansökan planeras att inlämnas vintern 2014/2015. Byggnation av ledningen planeras att påbörjas så snart tillstånd erhålls, vilket troligen innebär tidigast under hösten Bilagor: Bilaga 1. Karta över ledningssträckningen Bilaga 2. Intressekarta Bilaga 3. Sändlista

23

24

25

26 Planerad kraftledning för anslutning av vindkraftpark Högkölen i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Sändlista för samråd med myndigheter och organisationer Bilaga 3 Ljusdals kommun Att: LJUSDAL Länsstyrelsen i Gävleborgs län Borgmästarplan GÄVLE Trafikverket trafikverket@trafikverket.se Skogsstyrelsen JÖNKÖPING Bergsstaten Varvsgatan LULEÅ Sveriges geologiska undersökning Box UPPSALA Skanova Elskyddsärenden Box FARSTA Svenska Kraftnät Box SUNDBYBERG Härjeåns Nät AB Sörmovägen 1 Box Sveg Försvarsmakten HKV PROD INFRA Stockholm LRF registrator@lrf.se Friluftsfrämjandet Ljusdal LJUSDAL Ljusdals Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening HUDIKSVALL Jägarnas Riksförbund Viltvårdsdistrikt Gävleborg Jägareförbundet Gävleborg Televägen VALBO Färila Skoterklubb Stocksbovägen FÄRILA Loos Hamra Skoterklubb LOS Markägare inom 100 meter från samtliga redovisade alternativ

27 MINNESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE LAFORSEN-HÖGKÖLEN PLATS Hembygsgården Färila DATUM TID 17:00-20:00 NÄRVARANDE Fastighetsägare, intressenter, allmänhet Fortum Distribution AB Sweco Energuide AB Sweco Energuide AB Sweco Energuide AB Sweco Energuide AB Enligt närvarolista Till dessa minnesanteckningar bifogas presentationer från samrådsmötet samt närvarolista. Samrådsmöte avseende planerad anslutningsledning mellan Laforsen och Högkölen Samråd gällande nätanslutning av den planerade vindkraftparken Högkölen hölls för fastighetsägare, intressenter och allmänhet tisdag den 23 september 2014 mellan kl 17 och 20. Inbjudan hade delgivits brevledes till berörda fastighetsägare längs samtliga alternativa sträckningar samt myndigheter och föreningar samt via kungörelse i Ljusdalsposten och Ljusdalsposten på webben Samrådet hölls på Hembygdsgården i Färila, Hannbergsbacken 9. Samrådet hölls som ett öppet hus med utställningsmaterial, kartmaterial och närvarande representanter mellan klockan 17:00-20:00. Möjlighet till diskussion, frågor och inlämnande av synpunkter fanns under tiden för öppet hus. Klockan 18:30 hölls en gemensam kortare föredragning för att presentera projektet och ge möjlighet till diskussion och frågeställningar. Enligt närvarolista deltog 15 personer (exklusive representanter) vid samrådsmötet. Frågor/kommentarer är angivna i kursiv stil och följs av svar/bemötande från representanter från Fortum eller Sweco. Kommentarer under öppet hus Företrädare för fastigheten noterar att det rör sig många djur, främst älg, på fastigheten och att det finns gott om mat till djuren vid de befintliga kraftledningsgatorna, men att uppväxten av ungskog i kraftledningsgatorna inte ser bra ut, och försvårar jakten när ungskogen blir hög och tät innan röjning av kraftledningsgatan genomförs. Släkten har ägt fastigheten sedan 1500-talet och detta skulle bli tredje gången som en kraftledning dras över deras fastighet. Detta noteras till fortsatt utredningsarbete och kommande miljökonsekvensbeskrivning. Fastighetsägare för fastigheten noterar att han förstår behovet av den nya kraftledningen, och att det är bra om kraftledningen förläggs parallellt med befintliga ledningsgator. Detta noteras. 1 (5) S w e co Fa l u n Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En er gui d e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Telefon direkt +46 Mobil

28 , styrelseordförande i Ljusdals Energi, meddelar att Ljusdals kommun är positivt inställda till vindkraft och gärna ser vindkraftetableringar på för vindkraft lämpliga ställen i kommunen. Detta noteras Frågor i samband med presentation Är det någon skillnad i bredd på en 220 kv-ledning och 145 kv-ledning? Mellan faserna på en 220 kv-ledning så är det 7 meter, motsvarande bredd på en 145 kvledning är 4 meter. Kraftledningsgatan blir lika bred för de bägge ledningarna, men fler farliga kantträd behöver tas bort längs med en 220 kv-ledning då dessa faser hänger längre ut. Vad får vi som fastighetsägare betalt för virket (rotposten)? Finns det någon prislista? Vilken prislista som ska användas förhandlas med LRF konsult, som företräder markägarnas intresse. En rotnettokalkyl tas fram, och då det blir en pådriven avverkning ser Fortum tillsammans med LRF konsult till att ersättningen blir rimlig i förhållande till detta. LRF konsult finns som stöd för berörda markägare och kan kontaktas om en fastighetsägare vill diskutera ersättningsfrågan med en part som inte är kopplad till ledningsägaren Fortum. LRF:s omkostnader som stöd till markägare betalas av ledningsägaren, så ingen faktura går till markägaren. Det är samma ersättning för träd som tas bort inom kraftledningsgatan som för träd som tas bort på grund av att de är farliga kantträd. Varför kan man inte gräva ned en kabel istället? Det kostar 5-6 gånger mer att anlägga markförlagd kabel på dessa spänningsnivåer jämfört med att anlägga en luftledning. Det tar längre tid att gräva ned kabel, sträckningen blir längre. Driftsäkerheten är också en viktig aspekt i varför man väljer att inte gräva ned en kabel då det tar mycket längre tid att reparera fel på en markförlagd kabel jämfört med luftledning. Då det inte finns någon alternativ matningsväg innebär driftbrott på ledningen även ett produktionsstopp för vindkraftparken, därför är det viktigt att ha en teknisk lösning på kraftledningen som minimerar avbrottstiden vid eventuella skador på kraftledningen. Åskskador förekommer oftare på kabel än på luftledning. Kostnaden för anslutningsledningen ska bäras av den planerade vindkraftparken, och om anslutningskostnaden ökar med 5-6 gånger så kan detta innebära att det inte är ekonomiskt försvarbart för vindkraftparken, vilket då får till följd att vindkraftparken inte kan byggas. Vill ha en offert som visar på att det är 5-6 gånger dyrare med markkabel jämfört med luftledning. 2 (5) M NNESANTECKN NGAR SAMRÅDSMÖTE LAFORSEN-HÖGKÖLEN

29 Det är erfarenheter från tidigare projekt och utredningar som visar på att kostnaden ökar med 5-6 gånger för markkabel jämfört med luftledning. Önskemål om att se en samhällsekonomisk kalkyl för de kostnader som medförs av att skogsmarken tas ur produktion längs en luftledningsgata. Den ersättning som betalas ut för skogsmarken avser intrånget. Om anslutningsledningen blir för dyr kommer inte vindkraftparken att byggas, så även vindkraftparken och andra faktorer skulle behöva inkluderas i en sådan kalkyl. Produktionsbortfallet från skogsmarken är en faktor, att göra en fullständig samhällsekonomisk kalkyl är en mer omfattande process som Fortum inte bedömer ska utföras av nätbolaget utan bör i sådana fall ske på en mer övergripande samhällelig nivå. Önskemål om att se skillnader i de samhällsekonomiska kostnaderna för markkabel respektive luftledning. Marken i området består av morän och därför blir det inga dyra nedgrävningar. I den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram för den planerade anslutningsledningen kommer frågan om markkabel att hanteras. En luftledning medför ett stort intrång för berörda markägare, det spelar ingen roll om det blir 5-6 gånger dyrare för Fortum och Samkraft att anlägga en markkabel. Markförlagda kablar nyttjas främst där det finns behov ur utrymmesskäl. Frågan blir om man endast skulle anlägga markkabel i framtiden om kunderna är beredda på en avsevärd fördyringen på sina elfakturor? En markkabel minskar intrånget, men visst intrång i skogsmarken krävs även för ett kabelalternativ. Varför kan elen från vindkraften inte gå direkt ut i stamnätet, utan måste först till Laforsen? Tekniskt sett är produktionen för liten för att Svenska Kraftnät som äger stamnätsledningarna ska vara beredda att bryta upp en ny anslutningspunkt på stamnätsledningen. Av säkerhetsskäl vill Svenska Kraftnät också begränsa mängden anslutningspunkter på stamnätsledningarna. Det handlar om elförsörjningen i hela landet, att ha säkra elleveranser med liten risk för avbrott. Vem är ägare av Samkraft? Samkraft ägs av både kommunala och privata elbolag i Hälsingland, Gästrikland och Mälardalen. Är det ett regelrätt samråd utan Samkraft på plats? Ja, Fortum är huvudman för anslutningsledningen och den som ansvarar för att samråd genomförs i enlighet med lagstiftningen. Samkraft har genomfört samråd och har fått tillstånd för sin vindkraftpark, och behöver inte närvara på samråd för anslutningsledningen för att detta ska vara giltigt. Samrådsprocessen för den planerade kraftledningen pågår över flera månader med skriftliga utskick till myndigheter, organisationer och markägare, möten med Länsstyrelsen och M NNESANTECKN NGAR SAMRÅDSMÖTE LAFORSEN-HÖGKÖLEN 3 (5)