STORMAKTERNA RUDOLF KJELLÉN HUGO STOCKHOLM FRANKRIKE OCH TYSKLAND D 443 GEBERS FÖRLAG ANDRA DELEN KONTURER KRING SAMTIDENS STORPOLITIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STORMAKTERNA RUDOLF KJELLÉN HUGO STOCKHOLM FRANKRIKE OCH TYSKLAND D 443 GEBERS FÖRLAG ANDRA DELEN KONTURER KRING SAMTIDENS STORPOLITIK"

Transkript

1 .aåtl. STORMAKTERNA KONTURER KRING SAMTIDENS STORPOLITIK AF RUDOLF KJELLÉN ANDRA, OMARBETADE OCH TILLÖKADE, UPPLAGAN ANDRA DELEN FRANKRIKE OCH TYSKLAND D 443 K STOCKHOLM HUGO GEBERS FÖRLAG

2

3 lu RUDOLF KJELLÉN STORMAKTERNA ANDRA DELEN»^3^^^* V -I '% < t - -.

4 Öfversättningsrätten till främmande språk förbehälles.

5 STORMAKTERNA KONTURER KRING SAMTIDENS STORPOLITIK AF RUDOLF KJELLEN ANDRA, OMARBETADE OCH TILLÖKADE, UPPLAGAN ANDRA DELEN FRANKRIKE OCH TYSKLAND STOCKHOLM HUGO GEBERS FÖRLAG

6 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI- AKTIEBOLAG STOCKHOLM 1912

7 s FÖRORD. Denna del hvars utgifvande af hälsoskäl blifvit något försenad omfattar Frankrike och Tyskland: de samtida stormakternas»medelklass», ofvanom makterna af lägre ordning Österrike Italien Japan å ena sidan, men nedanför de otvifvelaktiga världsmakterna England Förenta staterna Ryssland å den andra; Frankrike tenderande ned till en plats inom de förras, Tyskland upp till en plats inom de senare kategori. Såsom redan sidotalen ge vid handen 82 för Frankrike i stället för S4> 94 för Tyskland i st. f. jg är framställningen afsevärdt fylligare än i första upplagan. Uppmärksamheten har genomgående varit riktad på att öka själfva stoffmängden af fakta. Helt eller öfvervägande nya äro afdelningarne om de senare årens parlamentariska utveckling i bägge länderna, Marockofrågan, författningsproblemet Preussen Tyskland, Tyska rikets territoriella framtidsprogram och närvarande internationella orientering. Det har befunnits lämpligt att icke publicera några diplomatiska aktstycken till textens belysning förrän i ett sammanhang vid fjärde och sista delen, som torde kunna se dagen nästa vår. Göteborg den i ok t. igi2. Författaren.

8 INNEHALLSFÖRTECKNING. KAP. V. FRANKRIKE 1 83 sid. Första intrycket 1 Rike och folk 3 Kolonialpolitik 12 "Alliance franco-russe* Faschoda På skiljevägen 16 Frontförändringen: "entente cordiale" Marocko frågan 21 ^'Accord franco-allemand'' Förhållande till främmande makter 31 *Revanchen'' 36 Kritik af det yttre politiska systemet 39 Parlamentarisk dekadens 47 Motsägelse i författningen 49 ''Kulturkampen" 53 Syndikalister och "traditionalister" 60 Republikens sjunkande aktier 62 Ett folk i människonöd 66 Tvåbarnss3^stemet: orsaker och föreslagna botemedel 69 Verkningar: politisk och ekonomisk tillbakagång 75 En sjunkande sol 81 Litteratur 83

9 VII KAP. VI. TYSKLAND Ett större Medelhaf 84 Allmän och ekonomisk statistik 86 Historik 93 Geografisk koncentrering 94 Utveckling till sjömakt, industristat och kolonialrike 96 Svagheter i gränsramen 102 Nationalitetsstrider 106 Sociala motsatser: *vid skiljevägen" 116 Konfessionell splittring 123 Partierna och regeringen 125 Partikularism och centralisation i författningslifvet 132 Problemet Preussen Tyskland 136 Kejsardömet 141 Utrikes- och kolonialpolitik 145 Andra uppmarsch: Kiautschou, Bagdadbanan 148 Framtidsprogram: Elbe Eufrat 156 Tredje uppmarsch: Ny-Kamerun 160 Framtidsprogram: ett ^Brasihen i Afrika* 162 Förhållande till främmande makter 165 «Nästakrig«173 ''Den tyska tanken i världen* 174 Litteratur 178

10 Digitized by the Internet Archive in 2010 with funding from University of Toronto

11 KAP. V. Frankrike. Första intrycket. Rike och folk. Kolonialpolitik. "Alliance franco-russe" Fasthoda På skiljovägen. Frontförändringen: ''entente cordiale* Marockofrågan, "Accord franco-allemand* Förhållande till främmande makter. *^Revanchen.* Kritik af det yttre politiska systemet. Parlamentarisk dekadens. Motsägelse i författningen. "Kulturkampen." Syndikalister och "traditionalister". Republikens sjunkande aktier. Ett folk i människonöd. Tvåbarnssystemet : orsaker och föreslagna botemedel. Verkningar: politisk och ekonomisk tillbakagång. En sjunkande sol. Äldst bland nu lefvande stormakter näst den ålderdomsskröpliga Habsburgska kejsaremakten är Frankrike. Grundadt af Klodvig för 14 sekler sedan, kom det genom Orleanska jungfruns seger öfver engelsmännen i 1400-talets början till nationellt själfmedvetande och genom Ludvig XI:s seger öfver länsaristokratien i samma sekels slut till statlig koncentrering: tidigare än något annat af Europas nuvarande riken, ett förspräng på 4 sekler framför Italien och Tyskland.*) I länga tider har ock vårt statssystem fått sitt be- *) "Frankreich war ein in sich geschlossenes und gefestigtes Reich zu einer Zeit, als Deutschland und Italien noch geographische Begriffe waren : ein festes Sttick Marmor zwischen zwei lose gefiigte Mosaikplätten"; rikskansler v. Btilow i tyska riksdagen ^7" 1^06. Stormakterna^ II. '

12 stämmande drag af motsatsen mellan Frankrike och Österrike. Europas historia har i mångt och mycket varit en duell mellan dessa båda, innan denna historia utbredde sig till planetarisk och vardt en större duell mellan England och Ryssland, resp. Tyskland. Det var Frankrike framför andra, som störtade den Habsburgska universalmonarkien. Det var därför Österrike, som blef Englands själfskrifne bundsförvant, när det sedan gällde att bevara jämvikten mot Frankrikes öfvermakt, under Ludvig XIV först, under Napoleon I därnäst. Det var slutligen också under brytning mellan Frankrike och Österrike, som Italien fann tillfälle att realisera sina stormaktsdrömmar vid deras sida; ett faktum, som gifvetvis i och för sig inverkat försvagande på bägge de gamle kämparne. I en stark rytmik af framsteg och återgång, flod och ebb, ligger nu Frankrikes historia framför oss, och statistik och karta synas gifva vid handen att den just i våra dagar på ytan stegrat sig till en svallvåg som aldrig tillförene. Beräkningarne röra sig kring 1,200 1,300 millioner har och millioner människor: en areal som endast står tillbaka för Englands och Rysslands världsvälden, medan folktalet stannar efter äfven Kinas och Förenta staternas. Då nu Kinas folkmassa icke motsvaras af verkhg makt, blir resultatet det, att Frankrike i yttre dimensioner täflar med Förenta Staterna om platsen som världens tredje makt. Hemma i Europa är ställningen visserligen något blygsammare: moderlandets siffror millioner har och 39.6 millioner innevånare betinga numera endast fjärde, resp. femte platsen i världsdelen. Rikta vi nu blicken på försvarsmedlen, så finna vi landet fullt uppbära denna ställning. Räkningen efter tontal (670,000) ställer det ännu som n:o 4 (efter

13 England, Tyskland och U. S. A.) i sjömakt, räkningen efter mantal (600,000) likaledes som n:o 4 (något efter Tyskland och Japan, långt efter Ryssland) i krigshärens stående styrka. Icke mindre framskjuten är dess plats i den ekonomiska täflingen. Dess handelsflotta täflar med Norges om fjärde platsen pä hafven, och kan tryggt tillerkännas detta rum, då man vet att Norges kofferdiflagg till stor utsträckning täcker engelska ton. Frankrikes specialhandel med värden upp till 4V2 milliarder på importen och 4 på exporten, om vi se pä sista kvinkvenniets (1906/10) medeltal, men närmare 5, resp. 4V3 milliarder, om vi läsa sista årets (1910) listor är likaledes n:o 4, endast öfverträffad af Englands, Tysklands och Förenta staternas; på generalhandelns införseltabell räcker icke heller sistnämnda land upp till dess tal. I nationalförmögenhet och årsinkomst per hufvud kommer Frankrike säkerligen närmast England i Europa. Och denna starka och stora byggnad står midt i solskenet från den rikaste andliga kultur. Vi befinna oss alltså nu icke längre på några utkanter. Vi stå inför en stormaktstyp af högre ordning. Vi se framför oss ett välde som synes pretendera den högsta rangställningen i staternas societet, världsmaktens. Vid pröfningen af denna väldiga byggnads grund rikta vi efter vår vanliga metod uppmärksamheten först på de rent geografiska faktorerna. Och hvad vi där finna är utan tvifvel ägnadt att företeckna en stor roll i historien. Man har velat i Frankrike se ett sammandrag af Europa, ett land där Europas olika naturtyper»mötas och glida i h varandra». Säkert är, att detta land kan

14 glädjas åt en utsökt mångfald och harmonisk jämvikt i sin geografiska skapnad, desslikes åt ett system af lätta samfärdsförbindelser som icke återfinnes i världsdelen förrän i Ryssland. Vi se ett rike med stora möjligheter att tillförse sitt folk dess olika behof från åker och äng, berg och skog och vatten, alltså med påfallande anlag för»autarki», och på samma gång med ett transitolands fulla begåfning. Dessa rika förutsättningar hafva slagit ut i blom genom konjunkturer och läge. Under antiken låg Gallien i kulturvärldens periferi, ända tills romarväldet grep efter Germanien och Brittannien; då kom det i Västeuropas centrum. Här utspelades sedan folkvandringarnas största scener, här samlade sig korsfararnes internationella skaror till det stora tåget mot Jerusalem. Följde så de geografiska upptäckterna under renässansen, och Frankrike befann sig midt i världen. Det kom dock i dessa tider aldrig så långt på världsarenan som det mera framskjutna Spanien, det blef efter sekellånga strider definitivt öfverflygladt af det bättre begränsade England till sjös och i kolonialvärlden, slutligen också i ett slag af det starkare Tyskland till lands i själfva Europa. Genom världssamfärdselns nuvarande förskjutning österut (via Suez, Sibiriska järnbanan och banorna i Turkiska riket) har Frankrike äfven geografiskt, på sätt och vis, åter blifvit reduceradt till Västeuropas centrum allena; men huru kulturens pol än vandrar öfver jorden, kan det aldrig utträngas från en plats på första raden, på grund af sitt exceptionellt gynnsamma läge. Vi hafva funnit den österrikiska stormakten som en ren landmakt, instängd inne i kontinenten med allenast ett fönster åt Medelhafvet. Vi hafva därnäst sett Italien som en öfvervägande sjömakt, men dess maritima perspektiv naturligt begränsadt till Medelhafvets innan vatten.

15 Frankrike står redan från denna synpunkt på ett större plan. Det har tvenne haffronter: den ena åt Medelhafvet, den andra åt öppna oceanen. Det har t. o. m., uppe vid Dunquerque, en glugg utåt det tredje hafvet, Nordsjön. Med Marseille och Toulon blickar det mot Afrika och Levanten, med Le Havre och Brest mot England och Amerika. Detta är i eminent mening ett världsläge, så mycket mer som dess astronomiska position ger det alla ett tempereradt klimats bästa fördelar. Men härtill kommer den utslaggifvande synpunkten, att Frankrikes perspektiv icke ensidigt domineras vare sig af land eller sjö. Det förenar med lägets och kustens rika fördelar äfven den grundläggande förmånen af en större, sammanhängande och kvadratisk gestaltad landmassa. Denna form är i sig själf vida fördelaktigare för sammanhållningen än Italiens långsmala kropp; då därtill kommer, att kustlinjen dock icke upptager mera än 53 % af gränsramen i det hela (2,800 km af 5,300), att dessa procent fördela sig på två skilda linjer (n. 2,100 km åt Atlanten, ö. 700 åt Medelhafvet'^) hvilka man ännu icke kunnat militäriskt förena medelst en tillräckligt djupgående kanal, och att kusten själf mångenstädes är fattig på goda hamnar, så förstärkes betydelsen af det samlade territoriet. Äfven däri framstår Frankrike på en solidare grund än de hittills betraktade makterna, att dess kontinentala och maritima förutsättningar sålunda väga tämligen jämnt. Vi se här en o tredje territorialtyp: amfibiens. A andra sidan ligger visserligen här tillika en hämsko, så till vida som intressena distrahera från hvarandra: harmoniens naturliga svaghet gent emot ensidigheten. I själfva verket har Frank- *) Enligt andra beräkningar är Medelhafskusten blott 615 km., kanalkusten 1,120 och Västkusten 1,385, medan landgränsen upptager 2,170; kustprocenten af det hela blir då 59.

16 rike slitits mellan ärelystnaden till lands och till sjös, tills det stannat nedanför det högsta i bägge riktningarna. Såsom landet nu ligger på den politiska kartan, har det öfvervägande goda gränser i haf och berg. Pyrenéerna mot Spanien, Alperna mot Italien, Kanalen mot England äro förstklassiga gränstyper, ehuru Englands behållna förpostställning på de normandiska öarne i sista fallet kan kännas besvärande. Rhone-kilen vid Geneve är den första luckan i den naturliga gränsramen, i själfva verket endast skenbar, så godt som tillsluten af bergen; ofvan Jura kommer»la trouée de Belfort» som den andra och verkligt betydelsefulla, en stor folkport ända sedan Ariovistus' dagar. Nu följer i norr åter ett stycke god gräns i Vogeserna sedan ; i alla händelser bättre än den gamla flodgränsen i Rhen. Men från denna punkt upphör landets politiska ram att äga stöd i naturen; Mosel, Maas, Sambre, Schelde och Lys skäras alla af gränsen, och Belgien sitter på kartan som en naturlig hattkulle på Frankrikes hufvud. Här i NO är landets ömtåliga sida, ty här har naturen lämnat en öppen dörr emot Centraleuropa. Två fakta fästa stark uppmärksamhet i denna begränsning: den starka skiljemuren emot de romanska stamfränderna i söder och bristen på all naturgräns mot den främmande germanska folkvärlden i nordo.st. Frankrikes historia har tagit djupa intryck af denna naturens anordning. Afsöndradt från fränderna, har Frankrike ensamt fått uppbära hufvudparten af kampen mot den tyska rasen; och mängden af slagfält på denna Europas mest krigsplågade jord vittnar om hårdheten och ihärdigheten af denna kamp. Men för en stor makt är en dyhk gränssvaghet icke obetingadt af ondo; den har visserligen distraherat Frankrike från Medelhafvets och oceanens inflytelser och lagt extra bördor på dess för-

17 svar, men den har ock varit en stående impuls till sammanhållning inåt, och i denna blodiga friktion har folket härdats till stora historiska uppgifter. Äfven i sina fel har Frankrikes gränsram alltså varit af godo så till vida som den bidragit att skapa och konservera nationens enhet. Vi vänta starkare undantag därifrån häruppe i NO O, och finna äfven närmare 3 rent fransktalande millioner i Belgien jämte o. a millioner i Lothringen och 0.8 i Geneve (samt omgifvande Schweizerland). Å andra sidan hafva grannarnes folk sipprat igenom vid tre hörn (flämer, italienare, spanjorer, tyskar), i det tredje hörnet sitter tillika ett eller annat hundratusental basker och i det fjärde 1.3 millioner bretoner; men hela denna siffra af naturauserade främhngar tyckes efter högsta uppskattning, äfven om man räknar de starkt patriotiska bretagnarne med, icke gå mycket ifrån talet 2V2 mill. Härtill kommer slutligen en mill. främmande statsborgare. Då nu statsområdet innefattar 39V2 millioner människor, får det sammanhängande språkområdet efter dessa siffror endast omkring 40 millioner, d. v. s.»galua irredenta» är 10 % af stammen, främmande stammar inomhus icke fullt 9 ^ af statfolket. Detta är en ganska fördelaktig räkning, isynnerhet som den mera gäller språket än den hela och fulla nationaliteten: de främmande procenten inomlands såsom bretonerna äro ganska väl nationaliserade, i alla händelser icke fiendtligt stämda*), och hufvudparten af de franska procenten utom gränsen (vallonerna) synes icke gravitera starkt mot språkpolen. Ur dessa synpunkter förbjuder det sig från början att här fästa något afseende vid den gamla språk- och kulturgräns. *) På senare tider torde förhållandet hafva försämrats i Bretagne, genom förbudet mot bretonskans användande vid gudstjänsten och undervisningen.

18 8 som afskiljer de 9 millionerna provensaler från hufvudstammen. I ett som allt är den franska nationaliteten en af världens starkast koncentrerade och har i staten ett eget hem i ordets fulla mening. I de grundläggande krafven på en själfständig personlighet och naturlig bostad står alltså moderlandet i den franska stormakten icke efter den italienska. Det delar här dess företräden framför den österrikiska. Vi öfverföra nu den närmare betraktelsen till förhållanden, där Frankrikes större kompetens till stormaktsställningen skall framstå äfven i jämförelse med Italien. Redan på den naturliga produktionens område visar sig detta företräde. Frankrike består till mera än hälften af odlad jord, det ger årliga spannmålsskördar af 2 milliarders värde, det har en af världens största järnmalmreserver (3.3 milliard ton; Tyskland 3.9, U. S. A. 4.26), det har äfven betydande kolförråd, om också icke nog för husbehof. Sålunda har tusenårig kultur tillgodogjort sig rikets harmoniska utveckling och skapat en verklig faktor i världsproduktionen. Men till denna rikets öfverlägsenhet kommer sedan, som en annan och betydelsefullare omständighet, folkets. I lång och sund utveckung, med egna krafter allena, har det franska folket genom tiderna samlat sig till en allt djupare erfarenhet af samlifvets förpliktelser. Här var den nationella enheten och friheten månghundraårig, då den politiska frihetens problem kom före; här behöfde således icke de olika uppgifterna trängas med hvarandra. Men ej heller har absolutismen efterlämnat någon allmän statsfiendtlighet i sinnena såsom i Italien. Det franska folket var allt för genomsyradt af statsordningen för att i sina djupaste lager reagera däremot. Vi svenskar i vår kommunala själfstyrelse kunna svårligen göra oss ett begrepp om det förmyndarskap från

19 statens sida, hvarunder den franska allmänheten lefver lycklig ännu i dag under det på ytan friaste af alla statsskick. Ännu alltjämt, trots alla de revolutioner och statskupper som öfvergått Frankrike under sista seklet, har dess offentliga lif sin ryggrad i centralisationen från»ancien régime», denna fasta förvaltningsordning, som likt urberget ligger orubbad kvar när jordskalfven kasta författningsbyggnaderna till marken. Man räknar ock en million ämbetsmän (»fonctionnaires») i stat och kommun och järnvägsbolag inom ett folk på icke fullt 40! Härmed sammanhänga starka drag i nationens egen karaktär. Man misstager sig mycket, då man identifierar Frankrike med Paris. Paris är snarare den bortskämda flärdfulla dottern, hvars nycker Frankrike i landsorten fördrager och hvars skulder det betalar, därför att det i sitt fåfänga modershjärta är stolt öfver att se henne så firad af den yttre världen; men själf är den franska allmogen af gammalt känd för att lefva ett enkelt och sparsamt arbetslif, utan extravaganser och äfventyr. Frukten häraf är en allmän välmåga som påfallande kontrasterar mot Italiens allmänna fattigdom. Sedan revolutionen äger nämligen Frankrike hvad Italien så bittert saknar: en väl fördelad jord och ett själfständigt bondestånd, som genom sparsamhet och omtanke utvecklat sig till ett stånd af småkapitalister.»le proprietaire» träder fram vid sidan af»le fonctionnaire» mot bakgrunden af gammal adel och förgrunden af arbetaresyndikat som hufvudfiguren i denna samhällsbild ; tre fransmän af fyra lära komma därhän i 50-års åldern (Bertillon). Sina sparpengar nedlägga de helst i börsens värdepapper, enhgt uppgift nära 1V2 milliard om förr i Panama, nu i Ryssland. året; och änskönt Paris placerar dem med föga varsamhet så bringar man det med myrans flit snart till nya små förmögenheter.

20 ; 10 Denna småfolkets arbets- och sparsamhet har låtit Frankrike på visst sätt framstå som den största kapitalmakten i Europa. Hit komma alla lånebehöfvande stater först; och då nu regeringens bifall erfordras för att notera lån på franska börsen, blir denna rikedom på rörligt kapital omedelbart en styrka för själfva stormakten i dess yttre politik man har t. o. m. kallat francen för»frankrikes femte vapen» (efter infanteri, artilleri, kavalleri och aeroplan). Inalles anses Frankrike ha åtminstone 22 milliarder utestående i andra land. Det är samma synpunkt som förklarar det goda läkekött, hvarmed Frankrike till världens förvåning hämtade sig efter de >^5 milliardernas» åderlåtning redan och det är detta förtroende till staten, som gör att Frankrike med lätthet bär en statsskuld som är ojämförligt större än eljest något lands: 23 kronor pr hufvud i årsutgift, medan Italien kommer närmast med 12 kr. Men det är också tydligt att ett sådant folk skall vara konservativt i själ och hjärta; om icke för annat, så af hänsyn till sina statspappers räntekurs. Folkets allmänna sparsamhet och omtanke i förening med den lokala förvaltningens fasthet och centralisation bildar sålunda äfven i politiskt afseende ett ferment, som borde göra Frankrike till ett af de stabilaste statssamfund i nutiden. I själfva verket är denna fasthet i den sociala strukturen påfallande i ett land, där så mycken oro jäser på ytan.»låt oväsendet rasa i Palais Bourbon, låt kabinetterna aflösa hvarandra i samma tempo som vi byta tjänare, låt en revolution i Paris sopa bort statshufvudet och omstörta författningen» så skrifver Jentsch i»jahrbuch der Weltgeschichte» 1900»bonden och handtverkaren i småstaden förrätta sitt arbete, prefekter, märer och notarier besörja sina plikter, som om

21 11 ingenting förefallit. Då år 1870 regeringen antingen icke existerade eller flög omkring i luftballong, så funno de tyska trupperna lifvet gå sin ostörda gång på landet och i provinsstäderna, endast med den skillnad att det var fattigt på män i vapenför ålder. Spetsarne representera och intrigera, folket arbetar, och mellan- och underbyråkratien förvaltar.» ZoLA berättar i»la débåcle», att på själfva Sédandagen en bonde gick i sitt dagsverke med en stor hvit häst för plogen, i en dalgång alldeles invid slagfältet. Redan Megasthenes har liknande uppgifter om den indiske landtmannen under Alexander-tåget. Det är också en allmän motsats som här symboliskt afspeglar sig: motsatsen mellan ytans stormar och djuphafvets lugn, mellan människovärldens stora åthäfvor, som kanske resultera i ett skum på ytan blott, och evolutionens stora, stilla gång på djupet. Det har länge sett ut som vore denna motsättning alldeles särskildt typisk i Frankrike. Bonden med den hvita hästen är Frankrikes»värn och fäste». Där en sådan ansvarskänsla mot jorden och hemmet och arbetet bor i dalarne, där kan man synda mera än vanligt på höjderna utan att staten tager skada till lifvet, ja t. o. m. utan att den stannar i sin yttre växt. Också är Frankrike alltjämt, trots sin republikanska statsform och trots sin parlamentariska partistrid, förvånande väl disciplineradt i den yttre politiken. Där kan det ännu visa världen bilden af en nationell samling, endast ytligt grumlad af den socialistiska ritualen. Splittradt i allt annat, är det nuvarande Frankrike skäligen enigt i sträfvandet att föra en kolonialpolitik i stor stil. En sådan föreligger också, följdriktig och målmedveten, från senare tider. Det följer nu att söka en orientering i hufvuddragen af denna stora expansions-

22 12 rörelse, liksom af Frankrikes storpolitiska utvecklingsbana öfverhufvud under nuvarande regim. En gång förut i historien har Frankrike grundat ett stort kolonialvälde, nämligen under storhetstiden på i6oo-talet. Väldiga hörnstenar lågo den gången långt ute i världen, i Nordamerika och Främre Indien. Det var den atlantiska kusten, som då verkade ett rent transoceaniskt välde. Detta välde kunde icke bestå i konkurrensen med England, det föll (så när som på några spillror, inalles kanske i rni^l- ^^^^y* i senare hälften Y2 af 1700-talet. När expansionspolitiken omsider återupptogs, så skedde detta på en inre linje, inom Medelhafvets horisont. Expeditionen mot Algeriet 1830 inviger den nya eran och lägger hörnstenen till ett nytt välde. Närmast utsprungen ur inrikespolitiska motiv, ställer sig denna expedition under belysning af en större idé, hvars lösen är»orient latin». Genom sina förbindelser med Turkiet på 1500-talet (»kapitulationerna» af i535. senare reglerade genom bref af 1740, se Albin, s. 128 ff.) kom nämligen Frankrike att öfvertaga ställningen som de kristnes beskyddare mot muhammedanismen i Levanten. Denna ställning har det aldrig släppt ur händerna; den uppfriskades af Richelieu och Ludvig XIV, den spelade under den förste Napoleons tåg till Egypten och den tredje Napoleons politik före Krimkriget. Ju mera det turkiska väldet murknat, desto lättare har detta program haft att taga reella konturer i ett politiskt Medelhafsvälde. Det första steget blef emellertid allt för dyrt för att locka till lifaktig fortsättning. Algeriet uppgifves hafva kostat Frankrike öfver 4 milliarder kr. och 200,000 man. Vi se nya besittningar fångas på de yttre linjerna; så i

23 13 Oceanien på 1840-talet, i Västafrika och Bortre Indien på 1860-talet; men någon starkare fart tager icke kolonialpolitiken förrän fram emot 1880-talet, då den tredje republiken genomgått sina första farliga år och Berlinerkongressen satt sitt stora incitament i den storpolitiska utvecklingen. Vi hafva nu först att anteckna en stor framgång och en ännu större motgång på Frankrikes Medelhafsprogram. Framgången hette Tunis 1881, motgången var Egypten Den förra framkallade en spänning med Italien, den senare en ännu starkare misstämning mot England. England hade här gått tillväga på samma sätt som Frankrike mot Italien: snappat till sig det utsedda bytet midt för medtäflarens näsa. Och missräkningen kryddades af den bittra tanken, att ett franskt arbete som Suezkanalen nu skulle komma fullständigt i den mäktige rivalens hand. Sålunda ställer sig den egyptiska frågan som ett tvisteämne af första rang mellan Krimkrigets förbundne västmakter. Till den traditionella fiendskapen med Tyskland för Elsass' skull kommer en ny fiendskap med England för Egyptens skull, och därtill spänningen med Italien för Tunis' skull. I denna situation måste Frankrike uppenbarligen ålägga sig en viss varsamhet. VisserHgen sökte Jules Ferry ännu en tid uppehålla expansionstanken, under närmande till Tyskland, och härunder gjordes viktiga framsteg på den yttre linjen: man grundade besittningen af Madagaskar, man fattade fotfäste vid Röda hafvets mynning (Obok), och man utvidgade besittningarne i Bortre Indien till ett stort Indokina. Men vid talets midt var intresset uttömdt, och det var endast med en rösts öfvervikt i deputeradekammaren december 1885, som man afstod från att rent släppa det dyrbara välde som»tonkinesen» Ferry skänkt sitt fosterland vid

24 14 Kinas gräns i Ostasien. Man fruktade som de Broglie klart utvecklade redan ^7n 1880 i senaten att allt för mycket distraheras från sina förhoppningar och bekymmer i själfva Europa. Vid slutet af 1880-talet, sedan trippelalliansen konsoliderat sig, står Frankrike fullkomligt isoleradt i Europa. Det är samma tid, då Boulangismen så när kastat det i krig med Tyskland (spionaffären Schnäbele 1887), och då Panamakraschen förlamar dess politik hemma. Ur denna svaghet och isolering finnes endast en räddning: allia7is med Rysslmid. Ryssland är den enda stormakt, med hvilken Frankrike icke har några fiendtliga beröringspunkter; å andra sidan mötas de i gemensamma motsatser mot England och Tyskland, och ett af politikens viktigaste postulat säger att de som äro fiender till en och samma äro sinsemellan vänner. Detta postulat drifver nu följdriktigt Frankrike i Rysslands armar. På högsommaren 1891 inträffar en fransk eskader i Kronstadt, den 22 augusti samma år undertecknas i Paris ett (hemligt) utkast till allianstraktat, året därpå uppgöres i Petersburg en supplerande militärkonvention; ute på världsarenan finner man de bägge makterna stadigt tillsammans, i den stora Orienten mot Japan 1895 såväl som i den lilla mot Turkiet i den armeniska frågan 1896; och den 24 augusti 1897, vid möte mellan kejsar Nikolai och president Felix Fau re i Kronstadt, proklameras öppet och högt inför all världen, att den franska republikens och det ryska själfhärskaredömets folk nu äro»nations amies et alliés». Denna»situation nou velie» (Ribot 29^^ 1891) återger Frankrike själfförtroendet och beslutsamheten. Oppositionen mot kolonialprogrammet blir mindre, sedan säkerheten ökats i Europa. Den första och omedelbara verkan är en högflod i den transoceana expansionen. Så-

25 15 lunda fullbordas Madagaskars eröfring (1896), Indokina utbredes åt Siarn (1893, 1896), inteckningar tagas i det egentliga Sydkina (Kvangtschou 1898) hvarjämte en intressesfär där uppdrages (Hainan, Jynnan m. m.), och nya fästen vinnas i Västafrika (Dahome och Timbuktu 1893). Men på dessa vägar närmar sig Frankrike alltmera de engelska intressesfärerna, och slutligen kan en brytning icke längre undgås. I en uppsats af år 1898 påpekar Ratzel, att Frankrike nu i Afrika och Bortre Indien intager en lika skarp konkurrensställning till England, som det för 1 50 år sedan gjorde i Amerika och Främre Indien. Farligast måste friktionen blifva i Afrika där redan den egyptiska frågan låg emellan dem ty där hade hvardera maktens sträfvanden tagit gestalt i en storpolitisk plan. Ett franskt program (utkastadt redan af general Faidherbe 1862) är nu moget till utförande; man vill samla alla dessa kolonisationer från Kongo till Senegal med dem vid Medelhafvet samt etappen vid Röda hafvet (nu Djibuti) i ett sammanhängande nordafrikanskt kolonialrike, som skall»afskära det afrikanska äpplet på tvären». Häremot ställer sig Cecil R ho des' tanke på en engelsk järnväg med åtföljande engelskt välde»från Kap till Kairo», alltså äpplets afskärande på längden, i meridianens riktning. Där de bägge programlinjerna skära h varandra, ligger vid Öfre Nilen en fattig negerby vid namn FascJioda; och så kom det sig, att denna ort ett ögonblick trädde i världshistoriens förgrund. England spelar i denna dramatiska historia samman med Belgien Kongo och Italien. Ar 1894 öfverenskom det med det förra om bulvantjänst vid Öfre Nilen, med det senare om Harars besättande i Djibutis rygg; men Frankrike, som här koopererar med Abessinien delvis äfven med Tyskland, nödgade det genom sina

26 16 protester att taga bort händerna. Det var Hanotaux, som såsom fransk utrikesminister vann dessa diplomatiska segrar åt sitt fädernesland. Nu organiserades i all hemlighet en formlig kapplöpning till själfva den omtvistade regionen: från norr banade sig general Kitchener midt igenom Mahdins fanatiska skaror en blodig väg uppför floden; från väster och söder kom kapten Marchand genom urskogarne och utför floden. När Kitchener i sept nådde fram till Faschoda, såg han trikoloren lysa emot sig mellan palmerna på Nilstranden: Marchand hade kommit före. Nu fanns icke längre någon kompromivss; den ene måste vika; dramat var framskridet till peripetien. Ögonblicket var afgörande icke blott för det politiska Nilproblemet, utan för Frankrikes hela storpolitiska orientering och därmed för världshistorien. Bakom Faschoda låg vägskälet Elsass eller Egypten försoning med Tyskland till priset af det förra eller samförstånd med England till priset af det senare. Vågskålen hade på senaste tiden lutat i den förra riktningen, Tyskland sekunderade i protesten mot Englands Kongofördrag 1894, Tyskland gick vid Rysslands andra arm emot Japan 1895, och i juni 1898 hade Tyskland rent ut proponerat ett samgående mot England, närmast till upprätthållande af Portugals afrikanska kolonivälde. Denna viktiga fråga väntade just på svar i Quai d'orsay, då England ropade sitt»hands ofif» i Faschoda. Hade Hanotaux ännu residerat i Frankrikes utrikeshotell, så är det åtminstone möjligt att Tysklands utsträckta hand då blifvit mottagen och Englands knutna näfve tillbakavisad. Han representerar i Frankrikes nyaste historia en mindre tyskfiendtlig politisk riktning, liksom förut Jules Ferry i början af 1880-talet och själfva Gambetta ett ögonblick under»kulturkampens»

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 20. Finlands Landtdags underd å n i g a svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående kommunikationsfonden. Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

TREDJE UPPLAGAN. Sveriges. mkespouiik. BEtYSNINö STOCKHOLM AKTIEBOLAGET NORDISKA BOKHANDELN D 621 S5S8 1915

TREDJE UPPLAGAN. Sveriges. mkespouiik. BEtYSNINö STOCKHOLM AKTIEBOLAGET NORDISKA BOKHANDELN D 621 S5S8 1915 TREDJE UPPLAGAN. Sveriges mkespouiik BEtYSNINö D 621 S5S8 1915 STOCKHOLM AKTIEBOLAGET NORDISKA BOKHANDELN )U SVERIGES UTRIKESPOLITIK I VÄRLDSKRIGETS BELYSNING Tron ej livad håglösheten hviskar till er,

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. - Landtd. Sv. - Prop. N:o 13. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition, innehållande förslag till lag angående brandstodsföreningar. Stormäktigste, Allernådigste

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Ort: Eskilstuna. Källa: Eskilstuna-Kuriren 1898-05-02, s. 3, 1-maj-demonstrationerna.

Ort: Eskilstuna. Källa: Eskilstuna-Kuriren 1898-05-02, s. 3, 1-maj-demonstrationerna. 1898 Inledning 1 maj blev mer och mer en demonstrationsdag för den allmänna rösträtten, även om kravet på 8-timmarsdag fortfarande spelade stor roll. Detta krav ingick också i det första partiprogrammet

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. 1. Karl V 1516-1556 a. Augsburg 1555 b. Krig emot främst Frankrike om Italien. c. Abdikerar och delar upp sitt väldiga rike: i. Österrike till brodern

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område.

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område. Malmö stadsfullmäktiges protokoll den 19 december 1913. N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område. Spårvägsstyrelsens framställning i fråga om anläggande af spårväg inom Baltiska

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

Hvarför bildas fackföreningar?

Hvarför bildas fackföreningar? Hvarför bildas fackföreningar? Agitationsskrift Af H-n Stockholm 1907 Socialdemokratiska Arbetarpartiets Förlag 1 Hvarför bildas fackföreningar? Af alla de folkrörelser, som under senaste århundradet uppstått,

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Internationalens politik. Michail Bakunin

Internationalens politik. Michail Bakunin Internationalens politik Michail Bakunin 1869 Internationella Arbetarassociationen har en grundsats som varje sektion och varje medlem måste underkasta sig. Denna grundsats framställs i de allmänna stadgarna,

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills

Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills i Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills FRAMSTÄLLNING OCH KRITIK AP r. ST. MILLS, LOTZES OCH SIGWARTS LÄROR OM mmm n b fl b {[ AKADEMISK AFHANDLING SOM MED TILLSTÅND AF VIDTBERÖMDA FILOSOFISKA

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

U:566 Okt. 1953. 6. Reste Ni ensam eller hade Ni sällskap och i så fall hur många var Ni

U:566 Okt. 1953. 6. Reste Ni ensam eller hade Ni sällskap och i så fall hur många var Ni SVENSKA GALLUP INSTITUTET AB Blasieholmstorg 14-, Stockholm C. KONFIDENTIELLT U:566 Okt. 1953 Goddag, mitt namn är... fran Svenska Gallup Institutet. Vi hade för någon vecka sedan nöjet att tala med herr/fru...

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

Frobenius, Herman. ^ska rikets ödestimma

Frobenius, Herman. ^ska rikets ödestimma Frobenius, Herman ^ska rikets ödestimma I H. Frobenius Opverstelöjtnant ur tjxnsi 'VSKÄ Rikets Odestimma ED FORORD AF GENERAL C. O. NORDENSVAN ANDRA UPPLAGAN Stockholm, C. A. V. Lundholm A. -B«PRIS I KRONA

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

RUDOLF KJELLÉN ESSAYER POLITISKA FÖRSTA SAMLINGEN

RUDOLF KJELLÉN ESSAYER POLITISKA FÖRSTA SAMLINGEN RUDOLF KJELLÉN POLITISKA ESSAYER FÖRSTA SAMLINGEN POLITISKA ESSAYER STUDIER TILL DAGSKRÖNIKAN (1907-1913) AF RUDOLF KJELLEN FÖRSTA SAMLINGEN INTERNATIONELL POLITIK OCH GEOPOLITIK ^ä^: il-; ''O It *^ STOCKHOLM

Läs mer

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS 14538i06 2/18/00 5:05 PM Page 1 SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. FÖRSTÄRKNINGSFAS - en tredjedel av områdena ska behärskas - extra

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Världsstrategispelet. www.hasbro.co.uk

Världsstrategispelet. www.hasbro.co.uk Världsstrategispelet 2004 Hasbro. Med ensamrätt. Distributed in the Nordic region by Hasbro Nordic, Ejby Industrivej 40, DK-2600 Glostrup, Denmark. www.hasbro.co.uk 020414538102 S T R I D S H A N D B O

Läs mer

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET 1 Swedish Translation, Aug. 2007. EVENT TEMPLES PROJECT INTRODUCTION HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET Följande introduktion är en utskrift av en intervju med James, den visionära skaparen av

Läs mer

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3 Flik 7 Innehåll Europa tar form 7:1 Världskartan ritas 7:1 Tre stormakter 7:1 Den amerikanska revolutionen 7:2 Franska revolutionen 7:2 Den industriella revolutionen 7:3 Drömmen om ett Europa i fred 7:3

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

CARNEGIE AFRIKAFOND. Telefonkonferens med Karin Fries 24 oktober 2014. Carnegie Fonder AB

CARNEGIE AFRIKAFOND. Telefonkonferens med Karin Fries 24 oktober 2014. Carnegie Fonder AB CARNEGIE AFRIKAFOND Telefonkonferens med Karin Fries 24 oktober 2014 INVESTERA I AFRIKA 90-talets reformer - starkare och stabilare ekonomier i Afrika än någonsin tidigare Råvarupriserna - relativt höga

Läs mer