STORMAKTERNA RUDOLF KJELLÉN HUGO STOCKHOLM FRANKRIKE OCH TYSKLAND D 443 GEBERS FÖRLAG ANDRA DELEN KONTURER KRING SAMTIDENS STORPOLITIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STORMAKTERNA RUDOLF KJELLÉN HUGO STOCKHOLM FRANKRIKE OCH TYSKLAND D 443 GEBERS FÖRLAG ANDRA DELEN KONTURER KRING SAMTIDENS STORPOLITIK"

Transkript

1 .aåtl. STORMAKTERNA KONTURER KRING SAMTIDENS STORPOLITIK AF RUDOLF KJELLÉN ANDRA, OMARBETADE OCH TILLÖKADE, UPPLAGAN ANDRA DELEN FRANKRIKE OCH TYSKLAND D 443 K STOCKHOLM HUGO GEBERS FÖRLAG

2

3 lu RUDOLF KJELLÉN STORMAKTERNA ANDRA DELEN»^3^^^* V -I '% < t - -.

4 Öfversättningsrätten till främmande språk förbehälles.

5 STORMAKTERNA KONTURER KRING SAMTIDENS STORPOLITIK AF RUDOLF KJELLEN ANDRA, OMARBETADE OCH TILLÖKADE, UPPLAGAN ANDRA DELEN FRANKRIKE OCH TYSKLAND STOCKHOLM HUGO GEBERS FÖRLAG

6 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI- AKTIEBOLAG STOCKHOLM 1912

7 s FÖRORD. Denna del hvars utgifvande af hälsoskäl blifvit något försenad omfattar Frankrike och Tyskland: de samtida stormakternas»medelklass», ofvanom makterna af lägre ordning Österrike Italien Japan å ena sidan, men nedanför de otvifvelaktiga världsmakterna England Förenta staterna Ryssland å den andra; Frankrike tenderande ned till en plats inom de förras, Tyskland upp till en plats inom de senare kategori. Såsom redan sidotalen ge vid handen 82 för Frankrike i stället för S4> 94 för Tyskland i st. f. jg är framställningen afsevärdt fylligare än i första upplagan. Uppmärksamheten har genomgående varit riktad på att öka själfva stoffmängden af fakta. Helt eller öfvervägande nya äro afdelningarne om de senare årens parlamentariska utveckling i bägge länderna, Marockofrågan, författningsproblemet Preussen Tyskland, Tyska rikets territoriella framtidsprogram och närvarande internationella orientering. Det har befunnits lämpligt att icke publicera några diplomatiska aktstycken till textens belysning förrän i ett sammanhang vid fjärde och sista delen, som torde kunna se dagen nästa vår. Göteborg den i ok t. igi2. Författaren.

8 INNEHALLSFÖRTECKNING. KAP. V. FRANKRIKE 1 83 sid. Första intrycket 1 Rike och folk 3 Kolonialpolitik 12 "Alliance franco-russe* Faschoda På skiljevägen 16 Frontförändringen: "entente cordiale" Marocko frågan 21 ^'Accord franco-allemand'' Förhållande till främmande makter 31 *Revanchen'' 36 Kritik af det yttre politiska systemet 39 Parlamentarisk dekadens 47 Motsägelse i författningen 49 ''Kulturkampen" 53 Syndikalister och "traditionalister" 60 Republikens sjunkande aktier 62 Ett folk i människonöd 66 Tvåbarnss3^stemet: orsaker och föreslagna botemedel 69 Verkningar: politisk och ekonomisk tillbakagång 75 En sjunkande sol 81 Litteratur 83

9 VII KAP. VI. TYSKLAND Ett större Medelhaf 84 Allmän och ekonomisk statistik 86 Historik 93 Geografisk koncentrering 94 Utveckling till sjömakt, industristat och kolonialrike 96 Svagheter i gränsramen 102 Nationalitetsstrider 106 Sociala motsatser: *vid skiljevägen" 116 Konfessionell splittring 123 Partierna och regeringen 125 Partikularism och centralisation i författningslifvet 132 Problemet Preussen Tyskland 136 Kejsardömet 141 Utrikes- och kolonialpolitik 145 Andra uppmarsch: Kiautschou, Bagdadbanan 148 Framtidsprogram: Elbe Eufrat 156 Tredje uppmarsch: Ny-Kamerun 160 Framtidsprogram: ett ^Brasihen i Afrika* 162 Förhållande till främmande makter 165 «Nästakrig«173 ''Den tyska tanken i världen* 174 Litteratur 178

10 Digitized by the Internet Archive in 2010 with funding from University of Toronto

11 KAP. V. Frankrike. Första intrycket. Rike och folk. Kolonialpolitik. "Alliance franco-russe" Fasthoda På skiljovägen. Frontförändringen: ''entente cordiale* Marockofrågan, "Accord franco-allemand* Förhållande till främmande makter. *^Revanchen.* Kritik af det yttre politiska systemet. Parlamentarisk dekadens. Motsägelse i författningen. "Kulturkampen." Syndikalister och "traditionalister". Republikens sjunkande aktier. Ett folk i människonöd. Tvåbarnssystemet : orsaker och föreslagna botemedel. Verkningar: politisk och ekonomisk tillbakagång. En sjunkande sol. Äldst bland nu lefvande stormakter näst den ålderdomsskröpliga Habsburgska kejsaremakten är Frankrike. Grundadt af Klodvig för 14 sekler sedan, kom det genom Orleanska jungfruns seger öfver engelsmännen i 1400-talets början till nationellt själfmedvetande och genom Ludvig XI:s seger öfver länsaristokratien i samma sekels slut till statlig koncentrering: tidigare än något annat af Europas nuvarande riken, ett förspräng på 4 sekler framför Italien och Tyskland.*) I länga tider har ock vårt statssystem fått sitt be- *) "Frankreich war ein in sich geschlossenes und gefestigtes Reich zu einer Zeit, als Deutschland und Italien noch geographische Begriffe waren : ein festes Sttick Marmor zwischen zwei lose gefiigte Mosaikplätten"; rikskansler v. Btilow i tyska riksdagen ^7" 1^06. Stormakterna^ II. '

12 stämmande drag af motsatsen mellan Frankrike och Österrike. Europas historia har i mångt och mycket varit en duell mellan dessa båda, innan denna historia utbredde sig till planetarisk och vardt en större duell mellan England och Ryssland, resp. Tyskland. Det var Frankrike framför andra, som störtade den Habsburgska universalmonarkien. Det var därför Österrike, som blef Englands själfskrifne bundsförvant, när det sedan gällde att bevara jämvikten mot Frankrikes öfvermakt, under Ludvig XIV först, under Napoleon I därnäst. Det var slutligen också under brytning mellan Frankrike och Österrike, som Italien fann tillfälle att realisera sina stormaktsdrömmar vid deras sida; ett faktum, som gifvetvis i och för sig inverkat försvagande på bägge de gamle kämparne. I en stark rytmik af framsteg och återgång, flod och ebb, ligger nu Frankrikes historia framför oss, och statistik och karta synas gifva vid handen att den just i våra dagar på ytan stegrat sig till en svallvåg som aldrig tillförene. Beräkningarne röra sig kring 1,200 1,300 millioner har och millioner människor: en areal som endast står tillbaka för Englands och Rysslands världsvälden, medan folktalet stannar efter äfven Kinas och Förenta staternas. Då nu Kinas folkmassa icke motsvaras af verkhg makt, blir resultatet det, att Frankrike i yttre dimensioner täflar med Förenta Staterna om platsen som världens tredje makt. Hemma i Europa är ställningen visserligen något blygsammare: moderlandets siffror millioner har och 39.6 millioner innevånare betinga numera endast fjärde, resp. femte platsen i världsdelen. Rikta vi nu blicken på försvarsmedlen, så finna vi landet fullt uppbära denna ställning. Räkningen efter tontal (670,000) ställer det ännu som n:o 4 (efter

13 England, Tyskland och U. S. A.) i sjömakt, räkningen efter mantal (600,000) likaledes som n:o 4 (något efter Tyskland och Japan, långt efter Ryssland) i krigshärens stående styrka. Icke mindre framskjuten är dess plats i den ekonomiska täflingen. Dess handelsflotta täflar med Norges om fjärde platsen pä hafven, och kan tryggt tillerkännas detta rum, då man vet att Norges kofferdiflagg till stor utsträckning täcker engelska ton. Frankrikes specialhandel med värden upp till 4V2 milliarder på importen och 4 på exporten, om vi se pä sista kvinkvenniets (1906/10) medeltal, men närmare 5, resp. 4V3 milliarder, om vi läsa sista årets (1910) listor är likaledes n:o 4, endast öfverträffad af Englands, Tysklands och Förenta staternas; på generalhandelns införseltabell räcker icke heller sistnämnda land upp till dess tal. I nationalförmögenhet och årsinkomst per hufvud kommer Frankrike säkerligen närmast England i Europa. Och denna starka och stora byggnad står midt i solskenet från den rikaste andliga kultur. Vi befinna oss alltså nu icke längre på några utkanter. Vi stå inför en stormaktstyp af högre ordning. Vi se framför oss ett välde som synes pretendera den högsta rangställningen i staternas societet, världsmaktens. Vid pröfningen af denna väldiga byggnads grund rikta vi efter vår vanliga metod uppmärksamheten först på de rent geografiska faktorerna. Och hvad vi där finna är utan tvifvel ägnadt att företeckna en stor roll i historien. Man har velat i Frankrike se ett sammandrag af Europa, ett land där Europas olika naturtyper»mötas och glida i h varandra». Säkert är, att detta land kan

14 glädjas åt en utsökt mångfald och harmonisk jämvikt i sin geografiska skapnad, desslikes åt ett system af lätta samfärdsförbindelser som icke återfinnes i världsdelen förrän i Ryssland. Vi se ett rike med stora möjligheter att tillförse sitt folk dess olika behof från åker och äng, berg och skog och vatten, alltså med påfallande anlag för»autarki», och på samma gång med ett transitolands fulla begåfning. Dessa rika förutsättningar hafva slagit ut i blom genom konjunkturer och läge. Under antiken låg Gallien i kulturvärldens periferi, ända tills romarväldet grep efter Germanien och Brittannien; då kom det i Västeuropas centrum. Här utspelades sedan folkvandringarnas största scener, här samlade sig korsfararnes internationella skaror till det stora tåget mot Jerusalem. Följde så de geografiska upptäckterna under renässansen, och Frankrike befann sig midt i världen. Det kom dock i dessa tider aldrig så långt på världsarenan som det mera framskjutna Spanien, det blef efter sekellånga strider definitivt öfverflygladt af det bättre begränsade England till sjös och i kolonialvärlden, slutligen också i ett slag af det starkare Tyskland till lands i själfva Europa. Genom världssamfärdselns nuvarande förskjutning österut (via Suez, Sibiriska järnbanan och banorna i Turkiska riket) har Frankrike äfven geografiskt, på sätt och vis, åter blifvit reduceradt till Västeuropas centrum allena; men huru kulturens pol än vandrar öfver jorden, kan det aldrig utträngas från en plats på första raden, på grund af sitt exceptionellt gynnsamma läge. Vi hafva funnit den österrikiska stormakten som en ren landmakt, instängd inne i kontinenten med allenast ett fönster åt Medelhafvet. Vi hafva därnäst sett Italien som en öfvervägande sjömakt, men dess maritima perspektiv naturligt begränsadt till Medelhafvets innan vatten.

15 Frankrike står redan från denna synpunkt på ett större plan. Det har tvenne haffronter: den ena åt Medelhafvet, den andra åt öppna oceanen. Det har t. o. m., uppe vid Dunquerque, en glugg utåt det tredje hafvet, Nordsjön. Med Marseille och Toulon blickar det mot Afrika och Levanten, med Le Havre och Brest mot England och Amerika. Detta är i eminent mening ett världsläge, så mycket mer som dess astronomiska position ger det alla ett tempereradt klimats bästa fördelar. Men härtill kommer den utslaggifvande synpunkten, att Frankrikes perspektiv icke ensidigt domineras vare sig af land eller sjö. Det förenar med lägets och kustens rika fördelar äfven den grundläggande förmånen af en större, sammanhängande och kvadratisk gestaltad landmassa. Denna form är i sig själf vida fördelaktigare för sammanhållningen än Italiens långsmala kropp; då därtill kommer, att kustlinjen dock icke upptager mera än 53 % af gränsramen i det hela (2,800 km af 5,300), att dessa procent fördela sig på två skilda linjer (n. 2,100 km åt Atlanten, ö. 700 åt Medelhafvet'^) hvilka man ännu icke kunnat militäriskt förena medelst en tillräckligt djupgående kanal, och att kusten själf mångenstädes är fattig på goda hamnar, så förstärkes betydelsen af det samlade territoriet. Äfven däri framstår Frankrike på en solidare grund än de hittills betraktade makterna, att dess kontinentala och maritima förutsättningar sålunda väga tämligen jämnt. Vi se här en o tredje territorialtyp: amfibiens. A andra sidan ligger visserligen här tillika en hämsko, så till vida som intressena distrahera från hvarandra: harmoniens naturliga svaghet gent emot ensidigheten. I själfva verket har Frank- *) Enligt andra beräkningar är Medelhafskusten blott 615 km., kanalkusten 1,120 och Västkusten 1,385, medan landgränsen upptager 2,170; kustprocenten af det hela blir då 59.

16 rike slitits mellan ärelystnaden till lands och till sjös, tills det stannat nedanför det högsta i bägge riktningarna. Såsom landet nu ligger på den politiska kartan, har det öfvervägande goda gränser i haf och berg. Pyrenéerna mot Spanien, Alperna mot Italien, Kanalen mot England äro förstklassiga gränstyper, ehuru Englands behållna förpostställning på de normandiska öarne i sista fallet kan kännas besvärande. Rhone-kilen vid Geneve är den första luckan i den naturliga gränsramen, i själfva verket endast skenbar, så godt som tillsluten af bergen; ofvan Jura kommer»la trouée de Belfort» som den andra och verkligt betydelsefulla, en stor folkport ända sedan Ariovistus' dagar. Nu följer i norr åter ett stycke god gräns i Vogeserna sedan ; i alla händelser bättre än den gamla flodgränsen i Rhen. Men från denna punkt upphör landets politiska ram att äga stöd i naturen; Mosel, Maas, Sambre, Schelde och Lys skäras alla af gränsen, och Belgien sitter på kartan som en naturlig hattkulle på Frankrikes hufvud. Här i NO är landets ömtåliga sida, ty här har naturen lämnat en öppen dörr emot Centraleuropa. Två fakta fästa stark uppmärksamhet i denna begränsning: den starka skiljemuren emot de romanska stamfränderna i söder och bristen på all naturgräns mot den främmande germanska folkvärlden i nordo.st. Frankrikes historia har tagit djupa intryck af denna naturens anordning. Afsöndradt från fränderna, har Frankrike ensamt fått uppbära hufvudparten af kampen mot den tyska rasen; och mängden af slagfält på denna Europas mest krigsplågade jord vittnar om hårdheten och ihärdigheten af denna kamp. Men för en stor makt är en dyhk gränssvaghet icke obetingadt af ondo; den har visserligen distraherat Frankrike från Medelhafvets och oceanens inflytelser och lagt extra bördor på dess för-

17 svar, men den har ock varit en stående impuls till sammanhållning inåt, och i denna blodiga friktion har folket härdats till stora historiska uppgifter. Äfven i sina fel har Frankrikes gränsram alltså varit af godo så till vida som den bidragit att skapa och konservera nationens enhet. Vi vänta starkare undantag därifrån häruppe i NO O, och finna äfven närmare 3 rent fransktalande millioner i Belgien jämte o. a millioner i Lothringen och 0.8 i Geneve (samt omgifvande Schweizerland). Å andra sidan hafva grannarnes folk sipprat igenom vid tre hörn (flämer, italienare, spanjorer, tyskar), i det tredje hörnet sitter tillika ett eller annat hundratusental basker och i det fjärde 1.3 millioner bretoner; men hela denna siffra af naturauserade främhngar tyckes efter högsta uppskattning, äfven om man räknar de starkt patriotiska bretagnarne med, icke gå mycket ifrån talet 2V2 mill. Härtill kommer slutligen en mill. främmande statsborgare. Då nu statsområdet innefattar 39V2 millioner människor, får det sammanhängande språkområdet efter dessa siffror endast omkring 40 millioner, d. v. s.»galua irredenta» är 10 % af stammen, främmande stammar inomhus icke fullt 9 ^ af statfolket. Detta är en ganska fördelaktig räkning, isynnerhet som den mera gäller språket än den hela och fulla nationaliteten: de främmande procenten inomlands såsom bretonerna äro ganska väl nationaliserade, i alla händelser icke fiendtligt stämda*), och hufvudparten af de franska procenten utom gränsen (vallonerna) synes icke gravitera starkt mot språkpolen. Ur dessa synpunkter förbjuder det sig från början att här fästa något afseende vid den gamla språk- och kulturgräns. *) På senare tider torde förhållandet hafva försämrats i Bretagne, genom förbudet mot bretonskans användande vid gudstjänsten och undervisningen.

18 8 som afskiljer de 9 millionerna provensaler från hufvudstammen. I ett som allt är den franska nationaliteten en af världens starkast koncentrerade och har i staten ett eget hem i ordets fulla mening. I de grundläggande krafven på en själfständig personlighet och naturlig bostad står alltså moderlandet i den franska stormakten icke efter den italienska. Det delar här dess företräden framför den österrikiska. Vi öfverföra nu den närmare betraktelsen till förhållanden, där Frankrikes större kompetens till stormaktsställningen skall framstå äfven i jämförelse med Italien. Redan på den naturliga produktionens område visar sig detta företräde. Frankrike består till mera än hälften af odlad jord, det ger årliga spannmålsskördar af 2 milliarders värde, det har en af världens största järnmalmreserver (3.3 milliard ton; Tyskland 3.9, U. S. A. 4.26), det har äfven betydande kolförråd, om också icke nog för husbehof. Sålunda har tusenårig kultur tillgodogjort sig rikets harmoniska utveckling och skapat en verklig faktor i världsproduktionen. Men till denna rikets öfverlägsenhet kommer sedan, som en annan och betydelsefullare omständighet, folkets. I lång och sund utveckung, med egna krafter allena, har det franska folket genom tiderna samlat sig till en allt djupare erfarenhet af samlifvets förpliktelser. Här var den nationella enheten och friheten månghundraårig, då den politiska frihetens problem kom före; här behöfde således icke de olika uppgifterna trängas med hvarandra. Men ej heller har absolutismen efterlämnat någon allmän statsfiendtlighet i sinnena såsom i Italien. Det franska folket var allt för genomsyradt af statsordningen för att i sina djupaste lager reagera däremot. Vi svenskar i vår kommunala själfstyrelse kunna svårligen göra oss ett begrepp om det förmyndarskap från

19 statens sida, hvarunder den franska allmänheten lefver lycklig ännu i dag under det på ytan friaste af alla statsskick. Ännu alltjämt, trots alla de revolutioner och statskupper som öfvergått Frankrike under sista seklet, har dess offentliga lif sin ryggrad i centralisationen från»ancien régime», denna fasta förvaltningsordning, som likt urberget ligger orubbad kvar när jordskalfven kasta författningsbyggnaderna till marken. Man räknar ock en million ämbetsmän (»fonctionnaires») i stat och kommun och järnvägsbolag inom ett folk på icke fullt 40! Härmed sammanhänga starka drag i nationens egen karaktär. Man misstager sig mycket, då man identifierar Frankrike med Paris. Paris är snarare den bortskämda flärdfulla dottern, hvars nycker Frankrike i landsorten fördrager och hvars skulder det betalar, därför att det i sitt fåfänga modershjärta är stolt öfver att se henne så firad af den yttre världen; men själf är den franska allmogen af gammalt känd för att lefva ett enkelt och sparsamt arbetslif, utan extravaganser och äfventyr. Frukten häraf är en allmän välmåga som påfallande kontrasterar mot Italiens allmänna fattigdom. Sedan revolutionen äger nämligen Frankrike hvad Italien så bittert saknar: en väl fördelad jord och ett själfständigt bondestånd, som genom sparsamhet och omtanke utvecklat sig till ett stånd af småkapitalister.»le proprietaire» träder fram vid sidan af»le fonctionnaire» mot bakgrunden af gammal adel och förgrunden af arbetaresyndikat som hufvudfiguren i denna samhällsbild ; tre fransmän af fyra lära komma därhän i 50-års åldern (Bertillon). Sina sparpengar nedlägga de helst i börsens värdepapper, enhgt uppgift nära 1V2 milliard om förr i Panama, nu i Ryssland. året; och änskönt Paris placerar dem med föga varsamhet så bringar man det med myrans flit snart till nya små förmögenheter.

20 ; 10 Denna småfolkets arbets- och sparsamhet har låtit Frankrike på visst sätt framstå som den största kapitalmakten i Europa. Hit komma alla lånebehöfvande stater först; och då nu regeringens bifall erfordras för att notera lån på franska börsen, blir denna rikedom på rörligt kapital omedelbart en styrka för själfva stormakten i dess yttre politik man har t. o. m. kallat francen för»frankrikes femte vapen» (efter infanteri, artilleri, kavalleri och aeroplan). Inalles anses Frankrike ha åtminstone 22 milliarder utestående i andra land. Det är samma synpunkt som förklarar det goda läkekött, hvarmed Frankrike till världens förvåning hämtade sig efter de >^5 milliardernas» åderlåtning redan och det är detta förtroende till staten, som gör att Frankrike med lätthet bär en statsskuld som är ojämförligt större än eljest något lands: 23 kronor pr hufvud i årsutgift, medan Italien kommer närmast med 12 kr. Men det är också tydligt att ett sådant folk skall vara konservativt i själ och hjärta; om icke för annat, så af hänsyn till sina statspappers räntekurs. Folkets allmänna sparsamhet och omtanke i förening med den lokala förvaltningens fasthet och centralisation bildar sålunda äfven i politiskt afseende ett ferment, som borde göra Frankrike till ett af de stabilaste statssamfund i nutiden. I själfva verket är denna fasthet i den sociala strukturen påfallande i ett land, där så mycken oro jäser på ytan.»låt oväsendet rasa i Palais Bourbon, låt kabinetterna aflösa hvarandra i samma tempo som vi byta tjänare, låt en revolution i Paris sopa bort statshufvudet och omstörta författningen» så skrifver Jentsch i»jahrbuch der Weltgeschichte» 1900»bonden och handtverkaren i småstaden förrätta sitt arbete, prefekter, märer och notarier besörja sina plikter, som om

21 11 ingenting förefallit. Då år 1870 regeringen antingen icke existerade eller flög omkring i luftballong, så funno de tyska trupperna lifvet gå sin ostörda gång på landet och i provinsstäderna, endast med den skillnad att det var fattigt på män i vapenför ålder. Spetsarne representera och intrigera, folket arbetar, och mellan- och underbyråkratien förvaltar.» ZoLA berättar i»la débåcle», att på själfva Sédandagen en bonde gick i sitt dagsverke med en stor hvit häst för plogen, i en dalgång alldeles invid slagfältet. Redan Megasthenes har liknande uppgifter om den indiske landtmannen under Alexander-tåget. Det är också en allmän motsats som här symboliskt afspeglar sig: motsatsen mellan ytans stormar och djuphafvets lugn, mellan människovärldens stora åthäfvor, som kanske resultera i ett skum på ytan blott, och evolutionens stora, stilla gång på djupet. Det har länge sett ut som vore denna motsättning alldeles särskildt typisk i Frankrike. Bonden med den hvita hästen är Frankrikes»värn och fäste». Där en sådan ansvarskänsla mot jorden och hemmet och arbetet bor i dalarne, där kan man synda mera än vanligt på höjderna utan att staten tager skada till lifvet, ja t. o. m. utan att den stannar i sin yttre växt. Också är Frankrike alltjämt, trots sin republikanska statsform och trots sin parlamentariska partistrid, förvånande väl disciplineradt i den yttre politiken. Där kan det ännu visa världen bilden af en nationell samling, endast ytligt grumlad af den socialistiska ritualen. Splittradt i allt annat, är det nuvarande Frankrike skäligen enigt i sträfvandet att föra en kolonialpolitik i stor stil. En sådan föreligger också, följdriktig och målmedveten, från senare tider. Det följer nu att söka en orientering i hufvuddragen af denna stora expansions-

22 12 rörelse, liksom af Frankrikes storpolitiska utvecklingsbana öfverhufvud under nuvarande regim. En gång förut i historien har Frankrike grundat ett stort kolonialvälde, nämligen under storhetstiden på i6oo-talet. Väldiga hörnstenar lågo den gången långt ute i världen, i Nordamerika och Främre Indien. Det var den atlantiska kusten, som då verkade ett rent transoceaniskt välde. Detta välde kunde icke bestå i konkurrensen med England, det föll (så när som på några spillror, inalles kanske i rni^l- ^^^^y* i senare hälften Y2 af 1700-talet. När expansionspolitiken omsider återupptogs, så skedde detta på en inre linje, inom Medelhafvets horisont. Expeditionen mot Algeriet 1830 inviger den nya eran och lägger hörnstenen till ett nytt välde. Närmast utsprungen ur inrikespolitiska motiv, ställer sig denna expedition under belysning af en större idé, hvars lösen är»orient latin». Genom sina förbindelser med Turkiet på 1500-talet (»kapitulationerna» af i535. senare reglerade genom bref af 1740, se Albin, s. 128 ff.) kom nämligen Frankrike att öfvertaga ställningen som de kristnes beskyddare mot muhammedanismen i Levanten. Denna ställning har det aldrig släppt ur händerna; den uppfriskades af Richelieu och Ludvig XIV, den spelade under den förste Napoleons tåg till Egypten och den tredje Napoleons politik före Krimkriget. Ju mera det turkiska väldet murknat, desto lättare har detta program haft att taga reella konturer i ett politiskt Medelhafsvälde. Det första steget blef emellertid allt för dyrt för att locka till lifaktig fortsättning. Algeriet uppgifves hafva kostat Frankrike öfver 4 milliarder kr. och 200,000 man. Vi se nya besittningar fångas på de yttre linjerna; så i

23 13 Oceanien på 1840-talet, i Västafrika och Bortre Indien på 1860-talet; men någon starkare fart tager icke kolonialpolitiken förrän fram emot 1880-talet, då den tredje republiken genomgått sina första farliga år och Berlinerkongressen satt sitt stora incitament i den storpolitiska utvecklingen. Vi hafva nu först att anteckna en stor framgång och en ännu större motgång på Frankrikes Medelhafsprogram. Framgången hette Tunis 1881, motgången var Egypten Den förra framkallade en spänning med Italien, den senare en ännu starkare misstämning mot England. England hade här gått tillväga på samma sätt som Frankrike mot Italien: snappat till sig det utsedda bytet midt för medtäflarens näsa. Och missräkningen kryddades af den bittra tanken, att ett franskt arbete som Suezkanalen nu skulle komma fullständigt i den mäktige rivalens hand. Sålunda ställer sig den egyptiska frågan som ett tvisteämne af första rang mellan Krimkrigets förbundne västmakter. Till den traditionella fiendskapen med Tyskland för Elsass' skull kommer en ny fiendskap med England för Egyptens skull, och därtill spänningen med Italien för Tunis' skull. I denna situation måste Frankrike uppenbarligen ålägga sig en viss varsamhet. VisserHgen sökte Jules Ferry ännu en tid uppehålla expansionstanken, under närmande till Tyskland, och härunder gjordes viktiga framsteg på den yttre linjen: man grundade besittningen af Madagaskar, man fattade fotfäste vid Röda hafvets mynning (Obok), och man utvidgade besittningarne i Bortre Indien till ett stort Indokina. Men vid talets midt var intresset uttömdt, och det var endast med en rösts öfvervikt i deputeradekammaren december 1885, som man afstod från att rent släppa det dyrbara välde som»tonkinesen» Ferry skänkt sitt fosterland vid

24 14 Kinas gräns i Ostasien. Man fruktade som de Broglie klart utvecklade redan ^7n 1880 i senaten att allt för mycket distraheras från sina förhoppningar och bekymmer i själfva Europa. Vid slutet af 1880-talet, sedan trippelalliansen konsoliderat sig, står Frankrike fullkomligt isoleradt i Europa. Det är samma tid, då Boulangismen så när kastat det i krig med Tyskland (spionaffären Schnäbele 1887), och då Panamakraschen förlamar dess politik hemma. Ur denna svaghet och isolering finnes endast en räddning: allia7is med Rysslmid. Ryssland är den enda stormakt, med hvilken Frankrike icke har några fiendtliga beröringspunkter; å andra sidan mötas de i gemensamma motsatser mot England och Tyskland, och ett af politikens viktigaste postulat säger att de som äro fiender till en och samma äro sinsemellan vänner. Detta postulat drifver nu följdriktigt Frankrike i Rysslands armar. På högsommaren 1891 inträffar en fransk eskader i Kronstadt, den 22 augusti samma år undertecknas i Paris ett (hemligt) utkast till allianstraktat, året därpå uppgöres i Petersburg en supplerande militärkonvention; ute på världsarenan finner man de bägge makterna stadigt tillsammans, i den stora Orienten mot Japan 1895 såväl som i den lilla mot Turkiet i den armeniska frågan 1896; och den 24 augusti 1897, vid möte mellan kejsar Nikolai och president Felix Fau re i Kronstadt, proklameras öppet och högt inför all världen, att den franska republikens och det ryska själfhärskaredömets folk nu äro»nations amies et alliés». Denna»situation nou velie» (Ribot 29^^ 1891) återger Frankrike själfförtroendet och beslutsamheten. Oppositionen mot kolonialprogrammet blir mindre, sedan säkerheten ökats i Europa. Den första och omedelbara verkan är en högflod i den transoceana expansionen. Så-

25 15 lunda fullbordas Madagaskars eröfring (1896), Indokina utbredes åt Siarn (1893, 1896), inteckningar tagas i det egentliga Sydkina (Kvangtschou 1898) hvarjämte en intressesfär där uppdrages (Hainan, Jynnan m. m.), och nya fästen vinnas i Västafrika (Dahome och Timbuktu 1893). Men på dessa vägar närmar sig Frankrike alltmera de engelska intressesfärerna, och slutligen kan en brytning icke längre undgås. I en uppsats af år 1898 påpekar Ratzel, att Frankrike nu i Afrika och Bortre Indien intager en lika skarp konkurrensställning till England, som det för 1 50 år sedan gjorde i Amerika och Främre Indien. Farligast måste friktionen blifva i Afrika där redan den egyptiska frågan låg emellan dem ty där hade hvardera maktens sträfvanden tagit gestalt i en storpolitisk plan. Ett franskt program (utkastadt redan af general Faidherbe 1862) är nu moget till utförande; man vill samla alla dessa kolonisationer från Kongo till Senegal med dem vid Medelhafvet samt etappen vid Röda hafvet (nu Djibuti) i ett sammanhängande nordafrikanskt kolonialrike, som skall»afskära det afrikanska äpplet på tvären». Häremot ställer sig Cecil R ho des' tanke på en engelsk järnväg med åtföljande engelskt välde»från Kap till Kairo», alltså äpplets afskärande på längden, i meridianens riktning. Där de bägge programlinjerna skära h varandra, ligger vid Öfre Nilen en fattig negerby vid namn FascJioda; och så kom det sig, att denna ort ett ögonblick trädde i världshistoriens förgrund. England spelar i denna dramatiska historia samman med Belgien Kongo och Italien. Ar 1894 öfverenskom det med det förra om bulvantjänst vid Öfre Nilen, med det senare om Harars besättande i Djibutis rygg; men Frankrike, som här koopererar med Abessinien delvis äfven med Tyskland, nödgade det genom sina

26 16 protester att taga bort händerna. Det var Hanotaux, som såsom fransk utrikesminister vann dessa diplomatiska segrar åt sitt fädernesland. Nu organiserades i all hemlighet en formlig kapplöpning till själfva den omtvistade regionen: från norr banade sig general Kitchener midt igenom Mahdins fanatiska skaror en blodig väg uppför floden; från väster och söder kom kapten Marchand genom urskogarne och utför floden. När Kitchener i sept nådde fram till Faschoda, såg han trikoloren lysa emot sig mellan palmerna på Nilstranden: Marchand hade kommit före. Nu fanns icke längre någon kompromivss; den ene måste vika; dramat var framskridet till peripetien. Ögonblicket var afgörande icke blott för det politiska Nilproblemet, utan för Frankrikes hela storpolitiska orientering och därmed för världshistorien. Bakom Faschoda låg vägskälet Elsass eller Egypten försoning med Tyskland till priset af det förra eller samförstånd med England till priset af det senare. Vågskålen hade på senaste tiden lutat i den förra riktningen, Tyskland sekunderade i protesten mot Englands Kongofördrag 1894, Tyskland gick vid Rysslands andra arm emot Japan 1895, och i juni 1898 hade Tyskland rent ut proponerat ett samgående mot England, närmast till upprätthållande af Portugals afrikanska kolonivälde. Denna viktiga fråga väntade just på svar i Quai d'orsay, då England ropade sitt»hands ofif» i Faschoda. Hade Hanotaux ännu residerat i Frankrikes utrikeshotell, så är det åtminstone möjligt att Tysklands utsträckta hand då blifvit mottagen och Englands knutna näfve tillbakavisad. Han representerar i Frankrikes nyaste historia en mindre tyskfiendtlig politisk riktning, liksom förut Jules Ferry i början af 1880-talet och själfva Gambetta ett ögonblick under»kulturkampens»

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA för

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA

Läs mer

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN )- DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN B ER GET har fött en råtta och Geneve en anda. Den anda som efter många år av kallt krig skulle förbereda den fredliga samlevnaden mellan det västliga och östliga maktblocket

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Inledning 1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Efter den franska revolutionen samt Napoleons fall skulle Europa aldrig mer vara sig likt. Som ni vet bidrog Upplysningstiden under 1700-talet

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2016 BAKOMLIGGANDE ORSAKER OMEDELBARA ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2016 BAKOMLIGGANDE ORSAKER OMEDELBARA ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2016 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA för

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER. HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl

DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER. HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl De rädas och de hvitas strid i Finland 1918. SPELREGLER. spelet deltaga 2 parter: de -röda och

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

1. Ingångspsalm. 2. Inledning. Inledande välsignelse. Inledningsord. 3. Psaltarpsalm. Antifon

1. Ingångspsalm. 2. Inledning. Inledande välsignelse. Inledningsord. 3. Psaltarpsalm. Antifon En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning. 2. Inledning 1. Ingångspsalm T.ex. 466, 467, 470 eller 485. Psalmen kan ersättas av annan musik. Inledande välsignelse Den inledande

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Markera ut det här på kartan som heter Afrikas stater:

Markera ut det här på kartan som heter Afrikas stater: Afrika 2. Markera Victoriasjön med namn och blått 3. Markera bergskedjan Atlasbergen med brunt och namn 4. Markera ut godahoppsudden på kartan 5. Markera Ön madagaskar med röd färg 6. Markera ut Saharaöknen

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig.

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig. Romarrikets Uppgång. Roms historia Republikens Födelse. 750 f Kr 509 f Kr. Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område

Läs mer

EUROPEISKT SAMARBETE EFTER LONDON

EUROPEISKT SAMARBETE EFTER LONDON EUROPEISKT SAMARBETE EFTER LONDON A.v med. dr Karl Wistrand DET dramatiska förloppet av den europeiska försvarsfrågans utveckling har med spänning följts i alla länder. Den från Frankrike utgångna Pleven-planens

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Eders Majestäter l. Ärade församling l. Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons

Eders Majestäter l. Ärade församling l. Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons Eders Majestäter l Ärade församling l Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons 100-årsjubileum. För oss alla är det en betydelsefull uppmuntran i vårt arbete, att Svenska Teknologföreningens

Läs mer

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

FATTIGA OCH RIKA. Av Ernst Wigforss. Valskrift 1928

FATTIGA OCH RIKA. Av Ernst Wigforss. Valskrift 1928 FATTIGA OCH RIKA Av Ernst Wigforss Valskrift 1928 Den politiska striden - fattiga mot rika Den politiska striden i vårt land mellan "höger" och "vänster" fram till världskrigets slut var främst en strid

Läs mer

Julin, Jon. Strid och seger : Poem / af J. Th. J-n. Göteborg 1874

Julin, Jon. Strid och seger : Poem / af J. Th. J-n. Göteborg 1874 Julin, Jon Strid och seger : Poem / af J. Th. J-n Göteborg 1874 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

Grip tag i din Gudsberättelse

Grip tag i din Gudsberättelse Grip tag i din Gudsberättelse Gary Wilkerson April 18, 2011 Många kristna kämpar just nu med de största hindren i sina liv. I min egen församling står människor inför vad som tycks vara oöverstigliga berg.

Läs mer

STANNA KVAR SAMPLE. Budskap om evig räddning

STANNA KVAR SAMPLE. Budskap om evig räddning STANNA KVAR Budskap om evig räddning STANNA KVAR För en del år sedan hände det att vi passerade genom den lilla staden Yarmouth på ön Isle of Wight, just då en svår storm drabbade Englands sydkust. Yarmouth

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek.

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. 1 Tunadalskyrkan 13 04 28 Joh 15:10-17. 5 Sönd i påsktiden Att påverkas av Jesus handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet,

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

(Introd. 0:35) Och detta skedde på själva "höjden" av hans korta verksamhet.

(Introd. 0:35) Och detta skedde på själva höjden av hans korta verksamhet. Program 131. Markus 4: 1-41. (Introd. 0:35) På vår vandring "Vägen genom bibeln" har vi nu kommit til Markus kapitel 4. - där vi återfinner flera av Jesu liknelser och undret då Jesus stillar stormen.

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

BJÖRNINNAN TEXT MUSIK:

BJÖRNINNAN TEXT MUSIK: BJÖRNINNAN TEXT och MUSIK: Carl Jonas (Ludvig) Love Almqvist (1793-1866). Svensk författare, präst, journalist, kompositör, lärare och bonde. Under sin studietid i Uppsala kom han i kontakt med Swedenborg

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

General H.H. Gripenbergs rapport om kapitulationen (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7)

General H.H. Gripenbergs rapport om kapitulationen (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7) Rapport. Sedan jag, efter att fåfängt hafva låtit föreställa Befälhafvaren för Ryska Trouppere, m. m. Grefve Schouwaloff, at jag hade all anledning förmoda det Underhandlingar snart våre å bane till beredandem

Läs mer

Bondgossen kammarherre

Bondgossen kammarherre q Bondgossen kammarherre b Sagan är satt med typsnittet Semper, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt. 370 Jag vet att min förlossare lever. (Job 19:25) 372 1 Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig. Psalt. 23:4 373 Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du

Läs mer

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia 200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden

Läs mer

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum.

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum. Rösträtten När Sveriges riksdag i maj 1919 fattade beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor var det en viktig milstolpe för den svenska demokratin. Beslutet innebar att en stor andel av landets

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Anförande debatt 16 mars Inlägg 1: I dag går över 4 700 000 människor i Sverige till jobbet. För någon timme sedan satte sig ett

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Claes Wilhelms egen berättelse Tidskrift "Maskinbefälet" Jakobsgatan 24 STOCKHOLM

Claes Wilhelms egen berättelse Tidskrift Maskinbefälet Jakobsgatan 24 STOCKHOLM Claes Wilhelms egen berättelse Tidskrift "Maskinbefälet" Jakobsgatan 24 STOCKHOLM Med anledning av Eder uppmaning i novembernumret lämnar jag härmed följande data ur mitt liv: Född i Skyttorp, Tensta församling

Läs mer

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG LÄROBOK 1 PLAN TRIGONOMETRI AF A. G. J. KURENIUS Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG FÖRORD. Det mål, som förf. vid utarbetandet af denna

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Förenta nationerna 1999 Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor De stater som är parter i detta protokoll, som konstaterar att Förenta nationernas

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer