Finlands Svenska Socialförbund r.f.

Transkript

1 Finlands Svenska Socialförbund r.f. Medlemsbrev 4/2013

2

3 ORDFÖRANDENS SPALT GE TID BRY DIG! I Hufvudstadsbladet fanns den här veckan en intervju med en finlandssvensk pappa, som utsetts till Årets pappa. Han säger: Det viktigaste man kan göra om man har en familj med handikappade barn i sin omgivning är att ge dem lite av sin tid. Efter att ha läst artikeln blir just dessa ord kvar i mitt huvud och snurrar på hela dagen. Att ge litet av sin tid. I dagens samhälle hämtar pappan fram en önskan om någonting som för många blivit en bristvara. Tiden. Jag upplever att också jag hör till denna grupp, tyvärr. Och det är väl därför som just de orden snurrar i min hjärna hela dagen. Budskapet gick hem. Och jag märker att jag i tankarna breddar budskapet och blir att fundera på det ur ett samhälleligt perspektiv. I dagens samhälle finns det många som ger av sin tid till andra. Då tänker jag på alla närståendevårdare och anhöriga som dag efter dag tar hand om sina kära. I många diskussioner om vår välfärd glöms den här gruppen ofta bort. Och vi vet, att vårt välfärdssamhälle i många situationer skulle sluta fungera om dessa människor inte ställde upp. Deras insatser kan inte värderas i pengar och det är inte heller det som är målet för deras agerande. I den kommunala budgeten är ju utgifterna för närståendevård försvinnande små. Och många anhörigas insatser finns ju aldrig budgeterade Att ge av sin tid kan också innebära betydligt mindre insatser. Att stanna upp en liten stund t.ex. med en fråga om hur en annan människa mår kan vara tillräckligt. Arbetslivet skulle säkert må mycket bättre av att man skulle ge sina medarbetare en liten gnutta mera tid. För det betyder ju att man bryr sig. Och alldeles säkert skulle detta ge en god utdelning. Man får säkert tillbaka mera än vad man gett. Att föräldrarna ger av sin tid till barnen borde vara en naturlig sak. I många intervjuer med barn inför Fars- eller Mors Dag kommer barnen fram med hur viktigt det är att få vara tillsammans och göra saker med sin pappa eller mamma. Idag är det ingen självklarhet för alla barn, vilket egentligen är fatalt. Tiden har blivit något av en lyxvara. Det gäller också att ge tid åt sig själv. För att må bra måste varje människa hinna med sig själv. Var och en vet hur bra det känns att ta litet tid för sig själv. Också det är en lyxvara för många idag. Och egentligen är det grunden för att kunna må bra och ge av sin tid också till andra.

4 I dagens IT-värld finns många sätt och kanaler att ge av sin tid. Ibland är det säkert helt rätt att ge sin tid via Facebook eller liknande. Jag tror att vårt samhälle emellertid behöver också närvaron då man ger av sin tid. Att ge av sin tid betyder ofta närvaro. Inför julen, som står bakom dörren och väntar, kunde det vara en god idé att besluta att som julklapp den här julen ge av sin tid. Att besöka någon vän eller anhörig som man inte hunnit göra på länge. Att ge av sin tid och hjälpa någon som inte alls har tid inför allt julstök eller t.o.m. bara att låta någon stressad i affärens matkö gå före... Tack Årets Pappa, Tom Björkfors, för att du väckte mej en mörk och regnig novembermorgon med dina tankar! Nådendal, Svenska Dagen 2013 Märta Marjamäki VERKSAMHETSLEDARENS HÖRNA Plötsligt är det november, året börjar lida mot sitt slut och det är dags att sammanfatta året som gått. För Socialförbundet innehöll den första halvan av året bland annat föreläsningar i Mariehamn och Åbo, en lyckad kongress i Borgå och en seminariedag i Vasa. Genast efter kongressens avslutande började nästa års kongress planeras, vilket har fortsatt under hösten. I oktober ordnade förbundet en paneldebatt i Raseborg. Under debatten diskuterades hur socialvårdslagen och strukturförändringarna går (eller inte går) hand i hand, hur man kan garantera svensk service i framtiden, hur den svenska servicen passar in i de tvåspråkiga lösningar som planeras, närservice och hur strukturerna och styrningen bör se ut för att närservicen ska fungera, orsaker till att det sociala arbetet inte ges större tyngd och vad kan vi göra för att höja det sociala arbetets status, samt hur vi ska kunna behålla personalen inom socialvården. Det blev en lyckad debatt fastän tiden inte riktigt räckte till för att diskutera alla frågor ingående. En sammanfattning av några av de frågor som diskuterades under tillfället kan ni läsa längre fram i medlemsbrevet.

5 Det har blivit dags att tacka för mig i och med att detta är det sista medlemsbrevet som jag sammanställer i egenskap av vik. verksamhetsledare på förbundet. Mitt vikariat avslutas vid nyåret och ordinarie verksamhetsledare Maria Helsing-Johansson återgår i tjänst Jag har jobbat på förbundet drygt ett och ett halvt år. Det har varit en oerhört lärorik tid och jag vill tacka alla som jag har mött och haft glädjen att samarbeta med. Kanske ses vi ännu i något sammanhang i framtiden! Jag önskar er en fin avslutning på året! Emma-Lena Lybäck STYRELSEN Styrelsen höll möte Styrelsen diskuterade bl.a. nästa års ordförandebyte, kongressen 2014 i Jakobstad, paneldebatten i Raseborg, RAY och FSSF:s ekonomiska framtid, samt hur den svenska servicen ska säkras i samband med servicestrukturreformen inom social- och hälsovården. Styrelsen godkände utannonsering om stipendier med sista ansökningsdag Protokollet i sin helhet kan ni läsa på under fliken Arkiv. Nästa möte hålls i Helsingfors. JURIDISKT OMBUDS HÖRNA De senaste dagarna har det igen varit stora rubriker om reformen av strukturerna för social- och hälsovården (SOTE). I lördagens Helsingin Sanomat ( ) ingick det en nästan helsidesintervju med social- och hälsovårdsminister Paula Risikko. Liksom minister Risikko tror jag också att den vanliga medborgaren kommer att upptäcka effekterna av SOTE först om några år. På svenskt håll tror jag att den vanliga medborgaren börjar reagera när det inte längre går att få social-, hälsooch sjukvård på svenska. En annan situation kan uppstå när en svenskspråkig plötsligt upptäcker att denna inte längre duger för sin tjänst eller inte kan söka ett jobb för att personen inte uppfyller de formella finskspråkiga kraven.

6 Målsättningen med hela SOTE är ju att få en enklare förvaltning. Förutom det ska reformen också stärka bashälsovården och integrera social-, hälso- och sjukvården. Snart avgörs det vem som ska ha ansvaret för att ordna servicen inom social-, hälso- och sjukvården. Om nu hela reformen blir av, för inget verkar ju längre säkert. Oberoende av om reformen blir av eller inte kommer vi i Svenskfinland att behöva fundera på hur tillgången till svensk service och stöd inom social-, hälso- och sjukvården ska kunna garanteras i framtiden. Inom handikappsektorn har vi funderat på denna frågeställning under flera år, eftersom tillgången till svensk service och stöd är väldigt ojämlik, dels beroende på diagnos och dels beroende på i vilken del av landet som personerna med funktionsnedsättning bor. Under senaste tids mediebevakning har gemene man kanske fått uppfattningen om att det i Finland bor ca 2000 personer med funktionsnedsättning när det i verkligheten egentligen rör sig om minst svenskspråkiga med olika funktionsnedsättningar. En av orsakerna till detta är att det inom de svenskspråkiga medierna råder en begreppsförvirring, exempelvis är en journalist eller en redaktör inte medveten om att, om denna använder begreppet person med funktionsnedsättning eller funktionshindrad omfattar det alla och inte en begränsad grupp. De har inte heller nödvändigtvis tänkt på att om de talar om funktionshindrade och handikappade så talar de dubbelt om samma personkrets. Det är därför viktigt att använda rätta begrepp när vi inom Svenskfinland funderar på de framtida strukturerna för social, hälso- och sjukvården, annars riskerar vi att exkludera användare som vi egentligen hade tänkt oss inkluderade i modeller eller skrivningar som vi föreslår. Detta är också av betydelse när vi arbetar för att bevara den svenska sakkunskap som finns i Finland och samtidigt utveckla den sakkunskap som saknas eller som är så utspridd att användarna i slutändan inte har någon nytta av den. De svenskspråkiga handikapporganisationerna har därför med stöd av Ålands handikappförbund lyft fram att det behövs en nationell svensk koordinerande funktion för servicen och stödet för personer med funktionsnedsättning, inklusive psykisk ohälsa. Denna koordinerande funktion kunde också inkludera andra utsatta grupper såsom barnskyddet och stöd och vård för minnessjuka personer. Ulrika Krook Juridiskt ombud, VH SAMS

7 FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND lediganslår att sökas senast den stipendier för medlemmars o studieresor och konferenser i yrkesbefrämjande syfte eller o yrkesutbildande studier. Stipendierna är avsedda att stöda förbundets medlemmar i deras professionella utveckling och yrkesutövning. Stipendiaterna skall inom tre månader inlämna en rapport över studiebesöket, konferensen eller utbildningen. Rapporten kan publiceras i någon av de tidskrifter FSSF har tillgång till eller i Medlemsbrevet. Ansökan görs på blankett som kan beställas från förbundets kansli eller kopieras från webbsidan (under Medlemskap). Verksamhetsledaren ger vid behov mera information. FSSF, Vöråvägen 18, Vörå kansli@fssf.fi,

8 AKTUELLT Strukturförändringarna inom social- och hälsovården, socialvårdslagen och det sociala arbetets status var några av de frågor som diskuterades under en paneldebatt arrangerad av Finlands Svenska Socialförbund torsdag i Raseborg. Debattörer var rektor Henrik Hägglund, VD Torbjörn Stoor, universitetslärare Linnéa Henriksson samt kirurg och ordförande i grundtrygghetsnämnden i Raseborg Karl von Smitten. Som debattledare fungerade journalist Stig Kankkonen. Angående förhållandet mellan strukturförändringarna och socialvårdslagen konstaterade Torbjörn Stoor att det finns en spänning däremellan, i och med att innehållet i den nya socialvårdslagen har en lokal prägel medan strukturförändringarna siktar på större helheter. En fråga från publiken gällde hur mycket man vinner på att centralisera och bilda större helheter. Linnéa Henriksson refererade till forskning som visar att större organisationer inte per automatik blir mer lönsamma, på grund av att man istället har möjlighet att göra och gör mer än inom mindre organisationer. På vissa områden kan dock centralisering leda till större professionalism. Effekter av sammanslagningar bör mätas under en längre tid för att få exakta siffror på lönsamheten. Henrik Hägglund höll med om att större kommuner sällan ger inbesparingar men kan ge mer professionalitet, exempelvis inom socialt arbete där små kommuner ofta har en ensam socialarbetare som är ansvarig för många olika områden inom det sociala arbetet. Panelen kom in på ämnet varför det till synes har blivit så svårt att fatta goda beslut. Debattledarens teori var att det har blivit förbjudet att använda det sunda förnuftet och istället satsar man endast på att skapa strukturer. Vad är konsekvensen av detta tankesätt? Stoor lyfte fram att samhällsbygget har blivit så komplext och det är många faktorer som ska tas i beaktande. Både Stoor och Hägglund konstaterade att det idag är brist på visionärer och visioner för hur socialvården ska se ut i framtiden. En annan fråga som diskuterades var hur vi kan höja det sociala arbetets status. Debattörerna var överens om att det borde höjas. Hägglund konstaterade att vi har en högklassig utbildning och att förutsättningarna finns för en hög status. Undersökningar visar att socialarbetare i Finland är mycket mer belastade än socialarbetare i de övriga nordiska länderna vilket är oroväckande. I många kommuner har socialarbetarna väldigt hög arbetsbelastning och många klinter per socialarbetare. Det borde finnas en större möjlighet att utvecklas i arbetet och specialisera sig. Von Smitten jämförde läkar- och socialarbetaryrket och konstaterade att det finns en stor skillnad i imagen. Läkaryrket är mer

9 spektakulärt där man exempelvis utför livsviktiga operationer medan socialarbetarna tar hand om personer som ligger på samhällets botten. Henriksson fortsatte på samma tema, läkare har högre lön och högre status. Hon konstaterade även att stödformer som är lika för alla har större stöd bland befolkningen. Många stödformer inom socialt arbete är behovsprövade vilket kan förklara en lägre status. Henriksson redogjorde även för att det finns skillnader i status inom socialt arbete, där barnskyddet har högst medan missbruk och utkomststöd har lägre status. Debattörerna konstaterade även att människor inte vill identifiera sig med de problem som finns inom socialt arbete och att de personer som får social hjälp överlag har en lägre status i samhället. Stoor lyfte fram tre punkter, dels att man i högre grad borde prata om och lyfta fram socialt arbete och ge en tydlig signal att det är viktigt. För det andra behöver vi mer resurser till forskning och utveckling, och för det tredje borde vi se över förutsättningarna för ledarskap. En kommentar från publiken var att arbetsförhållandena måste förbättras och lönen höjas. Hägglund tog upp Vasa som ett exempel där man lyckats rekrytera socialarbetare bl.a. genom att öka antalet utbildningsdagar för personalen och ha en lönenivå i den högre änden av skalan. Nyheter från Social- och hälsovårdsministeriet Aktiverande social trygghet Regeringen beslutade i sitt strukturpolitiska program i augusti att utveckla en aktiverande social trygghet för personer i arbetsför ålder. Målet för den aktiverande sociala tryggheten är att förhindra utslagning av arbetsföra arbetslösa människor, göra det mera sporrande att arbeta och samtidigt öka den allmänna acceptansen av social trygghet i samhället. Vad innebär aktiverande social trygghet? Aktiverande social trygghet innebär att till exempel arbetslöshetsersättningen sammanjämkas med olika inkluderande åtgärder. Sådana åtgärder kunde vara till exempel assisterande arbetsuppgifter på deltid, utbildning eller dagverksamhet för arbetslösa. Lämpliga uppgifter kunde erbjudas av staten, företag samt organisationer och privata hushåll. Kommunerna skulle ha en större roll i genomförandet av den aktiverande sociala tryggheten än i dag. Till vilken nytta? Syftet för den aktiverande sociala tryggheten är att en arbetslös person ska enligt sin förmåga delta i samhällets verksamhet. Enligt undersökningar är aktivering av arbetslösa personer verkningsfull socialpolitik som i allmänhet minskar fattigdom, psykisk ohälsa, passiv tidsanvändning och ensamhet.

10 Förutom den mänskliga nyttan skulle minskad utslagning och minskade hälsorisker medföra besparingar till följd av minskat behov av korrigerande tjänster inom social- och hälsovården, såsom missbrukarvårds- och mentalvårdstjänster. Förmåner vid arbetslöshet i de övriga nordiska länderna är av mer aktiverande karaktär än i Finland, och därför vill man vid beredningen bekanta sig med deras erfarenheter. Man har också haft goda erfarenheter av aktivering av arbetslösa människor i samband med t.ex. Paltamo-projektet. Vad bereder man för närvarande? Under hösten 2013 utarbetar social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet i samarbete ett åtgärdsprogram där erfarenheter från de utvecklingsprojekt som pågår utnyttjas. I åtgärdsprogrammet fastställs innehållet i den aktiverande sociala tryggheten. Den arbetsgrupp som ska bereda åtgärdsprogrammet tillsattes i september. Rättsskyddet för misshandlade barn förstärks Från ingången av år 2014 börjar man utreda misshandelsbrott mot barn enligt samma modell som sexualbrott. Staten står för utredningskostnaderna, och universitetssjukvårdsdistrikten ansvarar för organiseringen av utredningarna. Undersökningar som avses i lagen är undersökningar och utredningar som görs för att utreda ett eventuellt brott mot ett barn och bedöma skadeverkningarna, såsom intervju av barnet, nödvändiga somatiska, psykologiska och andra medicinska undersökningar samt ett utlåtande som baserar sig på undersökningarna. Undersökningen omfattar även intervjuer med föräldrarna eller fosterföräldrarna. Lagändringen möjliggör även utlämnande av viktiga uppgifter mellan polisen och hälso- och sjukvården vid misshandelsbrott. Rättspsykiatriska enheten har rätt att få nödvändiga uppgifter för att företa en undersökning, och den kan överlämna de uppgifter som tillkommit under undersökningen till polis, åklagare eller domstol utan vårdnadshavarens samtycke. Målet är att se till att rättsskyddet för misshandlade barn tillgodoses enhetligt i hela landet och likvärdigt för alla barn som utsatts för sexualbrott. Regeringen föreslog torsdagen den 7 november att lagen som gäller saken ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen på fredagen.

11 Om utkomststöd nu även på svenska Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat en ny handbok på svenska för de tjänstemän i kommunerna som tillämpar lagen om utkomststöd. Handboken utkom på finska i våras. Handboken uppmärksammar de ändringar som gjordes i lagen om utkomststöd före början av året Den nya handboken ersätter den motsvarande publikationen från 2007 och handboken är till för personer i kommunerna som handhar besluten om utkomststöd. Handboken betonar bland annat vikten av kundservice. Vid sidan av grundutkomststödet rekommenderas att man använder det kompletterande förebyggande utkomststödet. När det gäller stöd för barn och unga betonas till exempel möjligheten att bevilja stöd för fritidsaktiviteter genom kompletterande och förebyggande utkomststöd. Klienterna inom utkomststödet har ofta nytta av socialarbetarens stöd och rådgivning, och klienterna har också rätt att få denna hjälp inom en i lagen utsatt tid. Dessutom uppmuntrar handboken socialarbetare och socialhandledare att göra upp de klientplaner som lagen om socialvård förutsätter. I handboken betonas också vikten av ett gränsöverskridande samarbete de olika förvaltningsområdena emellan, till exempel i barnskyddsärenden och vid utarbetandet av klientplanen. Utkomststödet ska trygga en minimiutkomst för den behövande. Meningen med stödet är att öka människornas och familjernas sociala trygghet och att förebygga marginalisering och ett långvarigt beroende av utkomststöd.

12 UTBILDNING Torsdag 30 januari 2014 kl ordnar FSSF en utbildning i utkomststöd i Ekenäs eller Hangö (information om platsen kommer senare) med jur. dr. Eva Gottberg. Utbildningen kommer bl.a. att ta upp utlänningars rätt till utkomststöd, och de nya direktiven som Social- och hälsovårdsministeriet gett ut i år gällande utkomststöd. Mer information kommer på hemsidan inom kort. Anmälan senast 23.1 till kansli@fssf.fi. Tidpunkten för nästa års kongress är Kongressen kommer att hållas i Campus Allegro i Jakobstad med temat Vård i hemmet. Det är tänkt att den ena dagen fokuserar på vård av äldre och den andra dagen mer allmänt på vård i hemmet med parallellföreläsningar om familjevård och funktionshinder. Programmet blir klart innan årets slut. Är det något speciellt ämne eller tema du önskar att vi tar upp under en föreläsning eller utbildningsdag? Jag tar gärna emot tips och önskemål om utbildningar. Hör av er på e-post kansli@fssf.fi eller telefon REKLAM MÖJLIGHETER ATT FÅ DIN RÖST HÖRD Seminarium om intressebevakning och påverkningsmöjligheter inom den sociala sektorn, DEL II kl KUNTSI museum för modern konst, Inre hamnen, Vasa Seminariet riktar sig till handikapporganisationer och andra aktörer som är intresserade av intressebevakning inom den sociala sektorn. Med seminariet önskar vi ge verktyg för intressebevakning och ge idéer om hur man kan påverka. Seminariet ordnas av SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder i samarbete med Finlands Svenska Handikappförbund. I samband med seminariet är det möjligt att besöka utställningarna på KUNTSI museum för modern konst. Anmälan senast Programmet och mer information finns på Mer info fås av Ilona Salonen: ilona.salonen@samsnet.fi,

13 Ungdomar, missbruk och spelberoende Avgiftsfri föreläsning i samarbete med Korpberget Behandlingscenter och FUN Tid och plats: Tisdag 10.12, kl 9 15, auditoriet i Övningsskolans gymnasium, Skolhusgatan 31, Vasa Målgrupp: Personer från olika enheter som möter beroende/missbruk/spelmissbruk såsom hälso-och sjukvård, behandlingshem, församlingar, öppenvården, föräldrar, lärare/personer på utbildningsenheter samt vuxenstuderande. Målsättningen är att genom en gemensam skolning också ge möjlighet till utbyte och samarbete mellan enheterna. Föreläsare: Olle Östman, 41 år, är addiktolog och behandlare vid Korpbergets Behandlingscenter/Korpnästet, sedan 7 år tillbaka. Korpnästets behandling riktar sig till unga män, år, med antisociala beteenden, kriminalitet och begynnande missbruk. Inom behandlingen jobbar Olle med att uppnå en livsstilsförändring hos personer med beroendeproblematik (alkohol,kriminalitet, spel/dator/sociala medier) och annan destruktiv livsstil. Olle har egen erfarenhet av missbruk inom spelberoende och är nu spelfri sedan 12 år. Han har sett de negativa konsekvenserna och vad som fordrades för att uppnå spelfrihet. MOTIVERA ACCEPTERA OMVÄRDERA! Välkommen Ungdomar och missbruk Kaffepaus Ungdomar och missbruk, diskussion - beroende av datorspel, sociala medier och dess negativa följder i vardagen Lunch (deltagarna betalar själva) Spelberoende fortsättning och diskussion Anmälan: senast 3.12, endast på e-post eivor.hedman@drogfriungdom.fi Arrangör: Drogfri Ungdom r.f. i samarbete med USM r.f. Arcada Fortbildning erbjuder en ny studiehelhet i Människonära och samhällsförankrad mentalvård Läroavtalsliknande fortbildning (30 sp) Är du socionom, sjukskötare, hälsovårdare, ergoterapeut eller fysioterapeut? Jobbar du inom området för mental hälsa? Vill du fördjupa din kunskap inom mental hälsa och dina kompetenser i att möta och arbeta med personer som drabbats av psykiska eller sociala problem och svårigheter? Då är kursen Människonära och samhällsförankrad mentalvård just för dig.

14 Utbildningen stärker din yrkesidentitet, förståelsen och förutsättningarna för mångprofessionellt samarbete. Du får kunskap om de nyaste rönen och kunskapskällorna och du kan kritiskt granska och utveckla verksamheter inom det mentala området. Du lär dig också att lösa komplexa problem. Studiehelheten består av en allmän del (15 sp) och valfria temaområden (5 sp). I studierna ingår också ett arbetslivsorienterat utvecklingsarbete (10 sp). En betydande del av inlärningen sker på arbetsplatsen. Utbildningen förverkligas under år 2014 med två närstudiedagar/månad på Högskolan Arcada i Helsingfors, med undantag för sommarmånaderna (juni-augusti). Utbildningshelheten inleds den 30 januari och avslutas i december. Utbildningen kan helt eller delvis ingå i breddstudier på högskolenivå och/eller som fördjupade studier på högre yrkeshögskolenivå. Som stöd för utbildningen finns en arbetshandledare och en mentor på skolan.. För arbetsgivarna ordnar vi en arbetshandledarkurs (20 h). Närundervisningsspråket är svenska, men utvecklingsarbetena kan även göras på finska. Utbildningen är kostnadsfri. Sista ansökningsdagen är den 5 december FD, överlärare Jukka Piippo koordinerar och ansvarar för studiehelheten. Jukka har gedigen kunskap och kompetens inom området. Intresserad? Tilläggsinformation hittar du på Arcada Fortbildnings webbplats, där du också söker till utbildningen. Vi kommer även gärna till din arbetsplats och berättar om studiehelheten och dess innehåll. Kontakta oss, så berättar vi mer! FD, Överlärare Jukka Piippo Fortbildningschef Lars Wessman Avdelning för hälsa och välfärd Arcada Fortbildning tfn: tfn: jukka.piippo@arcada.fi lars.wessman@arcada.fi Mångprofessionell utbildning för praktiklärare/handledare inom det sociala området (5 sp) våren 2014 Målgrupp Socialarbetare och socionomer (yh) som har intresse av att fungera som praktiklärare/handledareför pol.kand.-studerande i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU eller för socionomstuderande vid Yrkeshögskolan Arcada. Lärandemål Efter avslutad utbildning förväntas kursdeltagarna ha ökad självinsikt och professionalitet i praktiklärarrollen, kunna stöda socialarbetar-/socionom (yh)- studerande att integrera teori och praktik och att utveckla en professionell yrkesidentitet, ha stärkt sina egna färdigheter i mångprofessionellt arbete och kunna delta i utvecklandet av nya arbetssätt och god praktik. Arbetsformer, tid och plats Kursen består av närstudiedagar och kursuppgifter. Arbetsformerna är föreläsningar, smågruppsdiskussioner, distansuppgifter, reflektionsdagbok och litteraturläsning. Kursens omfattning motsvarar 5 sp. Aktivt deltagande och godkänt utförande av alla kursuppgifterna berättigar till ett intyg över utbildningen. Kursen innehåller 5 närstudiedagar, enligt planen:

15 17.1, 7.2, 14.3, 11.4 och 9.5 kl Närundervisningen sker i Helsingfors på SSKH och Arcada. Innehåll Bland annat följande teman behandlas: - hur stöda studerandes läroprocess under praktikperioden, - kontinuerlig utvärdering och feedback, - utmananande situationer under praktiken, - god praktik i praktikundervisningen, - kritisk reflektion som praktiklärarens verktyg, - mångprofessionellt arbete. Ingen kursavgift - utbildningen är gratis! Ansvariga lärare SSKH: Katarina Fagerström, universitetslärare katarina.fagerstrom@helsinki.fi Arcada: Arla Cederberg, lektor arla.cederberg@arcada.fi Anmälan och närmare uppgifter Anmälan senast till Arla Cederberg. Uppge namn, arbetsplats, e-post, yrkestitel, avlagd examen och huruvida du kan fungera som praktiklärare under våren februari 2014 kl ordnar Rädda Barnen en utbildningsdag (på finska) i Helsingfors om omhändertagna barn som blivit utsatta för våld. Målgruppen är PRIDE-utbildare och andra personer som utbildar fosterföräldrar. Målet med utbildningen är att ge deltagarna färdigheter i att stöda och hjälpa fosterföräldrar som vårdar ett barn som blivit utsatt för våld. Avgiftsfritt deltagande. Programmet och mer information hittar man på Rädda barnens hemsida. SAXAT I Noste 4/2013 finns en intervju med social- och hälsovårdsminister Paula Risikko. I intervjun får Risikko svara på frågor om bl.a. ojämlikheten i tillgången till hälsovård, regeringens strukturförändringspaket, valfrihet inom hälsovården som träder i kraft nästa år, utkomststöd och SOTE. Risikkos förslag på hur man kan minska ojämlikheten i tillgången till hälsovård är att integrera bashälsovården med specialsjukvården, samt med den sociala sidan. Hon poängterar dock att det är svårt att nå en fullständig jämlikhet, bland

16 annat på grund av de långa avstånden i vårt land. Ett sätt att trygga social- och hälsovårdstjänster för personer som bor ute i ödemarken utan tillgång till bil och lokaltrafik är att ta tjänsterna ut till ödemarken. Risikko tror att mobila hälsovårdsbussar och -enheter är framtiden. En undersökning gjord av Östra Finlands universitet visar att det också inom våra största städer finns stora regionala hälsoskillnader. Risikko säger att vi snabbt måste reda ut vad skillnaderna beror på, t.ex. om orsaken är att bashälsovården inte fungerar eller om orsaken är fördröjningar i vården. När vi vet skillnaderna kan vi åtgärda dem. Regeringen vill spara genom att minska på kommunernas uppgifter. Risikko har inget svar på vilka dessa uppgifter kunde vara, men hon tror att man säkert kan hitta sådana områden där kommunerna kunde ha större frihet att välja hur de organiserar servicen. Risikko sade i en intervju tidigare i höst att hon vill införa ett nytt socialskydd som förutsätter motprestationer. Risikko förklarar i Noste att det inte är meningen att försvaga någons socialskydd, utan att ge personer möjligheten att delta i samhällelig verksamhet och bli belönade för deltagandet genom att få högre bidrag. Vårt socialskydd kan passivera människor. Risikko poängterar att hon inte syftar på sjuka eller funktionshindrade, utan de som har möjlighet att delta i arbete. Enligt Risikko är arbete det bästa socialskyddet. Vi måste hitta sätt att aktivera människor i samhället. Forskning visar att även kortare perioder som arbetslös kan leda till depression. Det är hemskt om en person lamslås under perioden som arbetslös och sedan inte klarar av att ta emot arbete när det erbjuds. Angående SOTE säger Risikko att hon fortfarande är av den meningen att vi behöver kommuner och social- och hälsovårdsområden som ansvarar för ordnandet av servicen, samt fem specialupptagningsområden. Problemet är att vi i dagens läge inte vet hur många kommuner vi kommer att ha och hur starka de kommer att bli. Först måste vi ha kommunerna klara innan vi går vidare med social- och hälsovårdsområden. På frågan om när SOTE kommer att vara klar svarar Risikko att besluten förhoppningsvis är gjorda år 2015, men effekterna ser vi först om 5-10 år. Risikkos förhoppning är att vi får kommuner och socialoch hälsovårdsområden med samma ansvar, men i nuläget planeras två nivåer av social- och hälsovårdsområden där den ena nivån har mer och den andra mindre ansvar.

17 ÖVRIGT På förbundet tar vi gärna emot era tankar och tips gällande verksamheten. Vi hoppas att ni alla ska bli nöjda med det som förbundet har att erbjuda och att ni aktivt deltar i förbundets utveckling. Ni får gärna sända verksamhetsledaren förslag på verksamhet under hela året eller höra av er om ni har frågor. Vi finns till för er! Verksamhetsledaren nås på e-postadressen kansli@fssf.fi eller på telefon Jag sänder regelbundet ut info, utlåtanden och reklam om utbildningar via e- posten och ni som vill vara med på mina e-postlistor får gärna meddela er adress till mig. Hemsidan och Facebook-sidan uppdateras också regelbundet, så håll utkik där med jämna mellanrum. Emma-Lena Lybäck Vik. verksamhetsledare

18

19