Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla

Transkript

1 Kommunhuset A-salen, Tierps köping kl Se blad 2. Yvette Axelsson, kommunchef Helena Broberg, sekreterare Margaretha Magnusson (S) och Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Kommunhuset 27 februari 2012 kl Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla

2 ande Lars-Peter Hållstrand (S) 1:e v. ordf. Sara Sjödal (C) Bengt Jansson (C) 2:e v. ordf. Bertil Ahlin (C) Bengt-Olov Eriksson (S) Anna Ahlin (C) Pia Wårdsäter (S) Catarina Deremar (C) Lize-Lotte Löfgren (S) Erik Kolm (C) Jonas Nyberg (S) Lilian Carlsson (C) Göran Carlsson (S) Bertil Ahlin (C) Barbro Wiklund (S) Björn Hellstedt (C) Villy Wahlström (S) Mats Wikander (C) Margaretha Magnusson (S) Per Davidsson (M) Anette Pettersson (S) Sven Lokander (M) Torsten Lindberg (S) Per Bergsten (M) Håkan Ståhlberg (S) Åsa Sikberg (M) Christina Svensson (S) 8-38 Lars-Göran Birkehorn-Karlsen (M) Stefan K. Andersson (S) Carina Elofsson Mumford (M) Hans-Olov Andersson (S) Barbro Jurell (FP) Ulrika Löfgren (S) Kjell Hentilä (SD) Viktoria Wennberg (S) Joakim Larsson (SD) Patrik Årman (S) Kenneth Lignell (SD) Elisabet Rosengren (V) Lars Svensk (KD) Urban Blomster (V) Håkan Thomsson (MP) Pelle Fredriksson (MP) Närvarande tjänstgörande ersättare Torgny Helgesson (S) Krister Aspgren (S) Kurt Trässman (S) Gunnar Jansson (S) Rolf Pettersson (S) 1-7 Kenneth Gunnarsson (MP) Christer Bolin (M) Gunnar Larsson (FP) Gunilla Wisell (KD) Närvarande ej tjänstgörande ersättare Lars-Olof Färnström (S) Torgny Jansson (C) Ylva Henriksson (S) Anna Grimberg (C) 1-14 Eva Berglund (V) Per Wendin (C) Matteus Ågren (V) Marianne Eriksson (C) Sören Westerlund (SD) Robert Lemming (FP)

3 1 Allmänhetens frågestund är ett tillfälle då medborgare kan framföra frågor i fullmäktige. Frågor kan lämnas in i förväg skriftligen eller framföras muntligen vid sammanträdet. Vid dagens sammanträde ställs följande frågor: Företrädare för idrottsförening frågar om kommunens hantering av fördelning av halltider är regelverket tillräckligt tydligt och finns det några planer på ytterligare lokaler? Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson (S) svarar att det finns ett regelverk för prioritering och fördelning av halltider. Det är inte aktuellt att bygga någon ny hall, men användningen av kommunens lokaler håller på att ses över. Tre föräldrar till barn på Örbyhus skola frågar vilket underlag som finns för beslutet att återställa det så kallade L-huset i skolan? Ordföranden i Utskottet barn och ungdom Jonas Nyberg (S) svarar att beslutet om att återställa L-huset samt komplettera med en tillbyggnad, bygger på slutsatserna av en konsultrapport om L-husets skick. Det visade sig att skicket är sådant att det är försvarbart att reparera byggnaden, hellre än att bygga nytt.

4 2 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att motionen överlämnas till kommunstyrelsen för beredning. Ledamöterna Lars-Göran Birkehorn Karlsen och Åsa Sikberg har i motion den 8 februari 2012 förslagit följande: att kommunen ser till att all personal på kommunens äldreboenden kan ge första hjälpen och hjärtlungräddning samt att tillräcklig tid till regelbunden övning ges för personalen, samt att kommunens samtliga äldreboenden ska vara utrustade med defibrillatorer. I samband med möte med Uppsala läns landstings verksamhetsledare för ambulanssjukvården, framkom att på många äldreboenden i Norduppland saknas defibrillatorer. Dessutom framkom att all personal på äldreboendena inte behärskar att utföra hjärtlungräddning och första hjälpen.

5 3 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ledamoten Catarina Deremar har den 19 januari 2012 lämnat en motion med följande förslag: att en kartläggning görs över hur många som är bostadslösa i Tierps kommun och om det finns personer som riskerar att bli bostadslösa, samt att kommunen ska utreda om det finns behov av ett härbärge och om så är fallet att vi finner lämplig driftsform för detta, gärna i samarbete med någon frivilligorganisation. Som bakgrund anges att en av kommunens viktigaste uppgifter är att se till att det social skyddsnätet fungerar när människor behöver det som allra mest. En grupp som är särskilt utsatt är de som av olika anledningar är bostadslösa. Vi har sedan en tid fått kännedom om att av antalet personer som har kontakt med vår sociala myndighet är det drygt 25 personer som saknar bostad. Några av dessa personer befinner sig på behandlingshem, så temporärt har man tak över huvudet. Förutsättningen för att man ska fungera i samhället och ha ett drägligt liv är att man har en bostad.

6 4 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får framställas och kommer att besvaras vid fullmäktiges nästkommande sammanträde. Ledamoten Gunnar Larsson har i interpellation den 6 februari 2012 ställt följande frågor: Vill kommunledningen medverka till att höja läraryrkets status? Ser kommunledningen lärarnas karriärmöjligheter och löner som viktiga faktorer för höjd lärarstatus? Är kommunledningen beredd att aktivt medverka i regeringens satsning på fler lektorstjänster i grundskola och gymnasium? Av interpellationen framgår att bereda våra elever bästa möjliga skolgång är en av kommunens allra viktigaste uppgifter. Resultaten i våra skolor måste förbättras, som Folkpartiet påpekat i en motion Vi har pekat ut målsättningen att alla elever som började i högstadiet hösten 2011, ska nå minst godkänt i alla ämnen när de lämnar grundskolan För att närma sig och uppnå sådana mål krävs ett mycket gott ledarskap på alla nivåer. Allra viktigast är ledarskapet i klassrummet, det vill säga lärarens roll. Det är därmed centralt att våra lärare får goda möjligheter och uppmuntran att utvecklas. Det är likaså centralt att rekryteringen av nya lärare är god och att fler söker sig till läraryrket.

7 5 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får framställas och kommer att besvaras vid dagens sammanträde, 8. Ledamoten Åsa Sikberg har i interpellation den 6 februari 2012 ställt följande fråga: Varför och vad är syftet med att kommunen har släckt ner gatubelysningen på de mindre stickvägarna runt om Tierps småorter? Interpellanten framför att kommunen har ett ansvar att öka trygghets- och säkerhetstänkandet för alla kommunens invånare. I målen i kommunens översiktsplan, står det bland annat att kommunens vision är att prioritera utveckling av tillväxt och god livsmiljö, samt att barn och ungdomar är prioriterade. Det är beklagligt att man då inte värnar om säkerhet och trygghet i hela kommunen. De skattebetalande kommuninvånare som bor ute i de små orterna har också rätt till samhällsservice. Stegvis tas dock servicen bort från dem som bor längst bort från tätorterna. Hur ska man då få hela Tierp att leva? Alla kommuninvånare är lika viktiga.

8 6 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får framställas och kommer att besvaras vid fullmäktiges nästkommande sammanträde. Ledamoten Åsa Sikberg har i interpellation den 6 februari 2012 ställt följande fråga: Hur långt har kommunen kommit med att utarbeta en plan för kvalitetssäkring av omhändertagandet av barn enligt motionens intentioner? Interpellanten syftar på det svar, 57/2010, som lämnades på Sikbergs motion från februari 2010, där kommunstyrelsens ordförande ställde sig positiv till att ta fram en plan för kvalitetssäkring av omhändertagandet av barn som omhändertas och vårdas i kommunen.

9 7 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att frågan får ställas och kommer att besvaras vid dagens sammanträde, 9. Ledamoten Lars-Göran Birkehorn Karlsen har den 10 februari 2012 ställt en fråga angående överenskommelsen med Polismyndigheten i Uppsala län om samverkan för ökad trygghet. I överenskommelsen står det att det ska upprättas handlingsplaner. Under rubriken mål och indikatorer står det Alla insatser ska ha mätbara mål. Resultaten ska följas upp och redovisas till kommunstyrelsen och polisstyrelsen två gånger om året. Någon avrapportering till kommunstyrelsen har inte skett sedan överenskommelsen skrevs på Vid vilka två kommunstyrelsemöten under 2012 kan vi förvänta oss en rapport enligt avtalets intentioner?

10 8 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att frågan därmed anses besvarad. Ledamoten Åsa Sikberg har i interpellation 5/2012 frågat följande: Varför och vad är syftet med att kommunen har släckt ner gatubelysningen på de mindre stickvägarna runt om Tierps småorter? Ordförande i Utskottet samhällsbyggnad Göran Carlsson (S) har besvarat interpellationen. Av svaret framgår en redogörelse för det regelverk som gäller, det vill säga vilka faktorer som beaktas vid placering och användning av gatu- och vägbelysning. Tierps kommun kommer att fortsätta arbetet med att energieffektivisera belysningsverksamheten. Enbart med de åtgärder som hittills vidtagits, med utbyte av ljuskällor, kan kostnadsbesparingen beräknas till ca 500 tkr netto per år. I takt med hur vår kommun utvecklas, så kommer det att ske en fortsatt översyn över vilka belysningspunkter, enligt gällande regelverk, som ska vara kvar i kommunal regi och vilka som det ska vara möjligt för enskilda, samfälligheter, byalag med flera att kunna ta över. Yttranden Göran Carlsson och Åsa Sikberg yttrar sig i ärendet.

11 9 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att frågan därmed anses besvarad. Ledamoten Lars-Göran Birkehorn Karlsen har i en fråga 7/2012 angående överenskommelse med Polismyndigheten i Uppsala län om samverkan för ökad trygghet. Enligt överenskommelsen ska en rapportering till kommunstyrelsen ske två gånger per år, vilket inte har skett. Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson (S) svarar att avrapportering skett muntligt till kommunstyrelsen 2009 och 2010, däremot inte under En förklaring kan vara att kommunen under året har bytt kommunchef och att närpolischefen i Tierp har slutat. Dessa funktioner ingår i verksamhetens styrgrupp. Avrapportering ska dock ske till kommunstyrelsen under våren Yttranden Bengt-Olov Eriksson och Lars-Göran Birkehorn Karlsen yttrar sig i ärendet.

12 10 Dnr Ks Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att externa placeringar enligt SoL och LSS flyttas från Individ- och familjeomsorg till Medborgarservice att internt köpta platser enligt LSS flyttas från Individ- och familjeomsorg till Handikappomsorg att socialjour flyttas från Individ- och familjeomsorg till Medborgarservice att myndighetsutövning flyttas från Individ- och familjeomsorg till Medborgarservice samt att en utvecklingsledare flyttas från Individ- och familjeomsorg till Produktion skola. Kommunstyrelsen har 2/2012 behandlat ärendet. I samband med fullmäktiges beslut om budget för 2012, fattades principbeslut om en omorganisation inom området individ- och familjeomsorg, som syftar till effektiviseringar och en förbättrad helhetsbild utifrån kommunens myndighetsutövning respektive verkställighet av beslut. Myndighetsutövningen som tidigare fanns på Resurscentrum för barn, RCB, och Resurscentrum för vuxna, RCV, är flyttad till Medborgarservice. Elevhälsovården är flyttat till skolan. De återstående delarna av RCB och RCV, verkställighetsdelarna, förs samman till en ny enhet: individ- och familjeomsorg. Efter principbeslutet har arbetet fortsatt med att utreda olika frågeställningar för att säkerställa hur intentionerna och de planerade effekterna av beslutet ska uppnås. Det ursprungliga beslutet kompletteras nu med en precisering i dessa delar. Förslaget innebär att hanteringen av externa placeringar enligt SoL och LSS, kommunens socialjoursverksamhet samt myndighetsutövning flyttas från Individoch familjeomsorg till Medborgarservice. Kostnaderna för internt köpta platser enligt LSS flyttas från Individ- och familjeomsorg till Handikappomsorg. forts.

13 10 forts. Därtill flyttas tjänsten som utvecklingsledare från Individ- och familjeomsorg till Produktion skola. Delges Ekonomienheten Produktionschefer Chef Medborgarservice

14 11 Dnr Ks Fullmäktige beslutar med företagna ändringar att anta föreliggande förslag till reglemente Ersättningar till förtroendevalda att gälla från och med 1 mars 2012, samt att nuvarande reglemente, benämnt ERS 2007, upphör att gälla från samma datum. Kommunstyrelsen har 27/2012 behandlat ärendet. Fullmäktige beslutade 54/2006 om fastställande av reglemente avseende ersättningar till förtroendevalda, att gälla från och med 1 januari Reglementet benämns ERS Reglementet reviderades 46/2008. Kommunens förhandlingsdelegation beslutade 14/2011 att utreda hur ersättningen för förtroendeuppdrag fungerar och om justeringar/förtydliganden behöver göras i arvodesreglementet för förtroendevalda. Till arbetsgrupp utsågs Lars-Peter Hållstrand (sammankallande), personalchef Sara Svanfeldt, chefen för Processtöd Helena Broberg och lönesamordnare Elisabeth Jansson. Syftet med utredningen och det nya förslaget, har varit att tydliggöra exempelvis vad som gäller kring hur arvode beräknas, om intyg om förlorad arbetsinkomst och attest av tjänstgöringsunderlag. Arbetsgruppen har också arbetat med att göra om tjänstgöringsblanketten som förtroendevalda använder och att ta fram en lathund som stöd. Under arbetets gång har vissa frågeställningar diskuterats av förhandlingsdelegationen och gruppledarna har också fått möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Nedan följer de huvudsakliga förändringarna som föreslås: Pensionärsrådets ordförande föreslås få ett årsarvode om 3,75% av årligt grundarvode. Tidigare fattat beslut om ersättning för socialjour läggs in i reglementet. forts.

15 11 forts. Vid timarvoden föreslås att ersättning ska utgå för varje påbörjad halvtimme, i stället för som tidigare varje hel timme. Detta innebär en jämkning med de regler som gäller för kommunens anställda. Punkten om partiernas stöd till utbildning har förtydligats vad gäller reskostnader. Reglerna om förberedelsetid inför sammanträden har förtydligats så att sådan ersättning inte utgår om det är helt oskäligt. Därtill är det skrivet i klartext hur arvodet beräknas vid övriga förrättningar, det vill säga det som inte är kommunens politiska sammanträden. För att säkerställa att förtroendevalda får korrekt ersättning för förlorad arbetsinkomst, förtydligas reglementet med att förändringar i inkomst ska anmälas omgående och att sådana intyg får vara högst två år gamla. För förtroendevalda som till exempel arbetar skift, så har punkten om särskilda arbetsförhållanden förtydligats. En viktig förändring är en föreslagen ny punkt, som handlar om attestering av underlag. Den innebär att uppdragsgivaren, som kan vara sammankallande eller ordförande, ska signera förtroendevalds tjänstgöringsrapport och på så vis intyga att personen har deltagit. Slutligen finns en passus med om att underlag bör lämnas in löpande för utbetalning, vilket är en förutsättning för en rättvisande ekonomisk redovisning. Yttrande Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson (S) lämnar följande ändringar och förtydliganden utifrån kommunstyrelsens behandling av ärendet: Årsarvode Kommunfullmäktiges ordförande Kommunfullmäktiges ordförande föreslås få 7,5% i årsarvode istället för nuvarande 3,75%. Timarvode - Ersättning per påbörjad halvtimme Detta innebär att ersättningen beräknas enligt följande: För 1:a och 2:a halvtimmen 0,25%/halvtimme 3:e till 16:e halvtimmen 0,125%/halvtimme Utbildningsdagar resekostnader Vid utbildningsdagar utgår ersättning för resor inom landet. Däremot utgår inte ersättning för restid eller andra kostnader.

16 12 Dnr Ks Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att godkänna föreliggande förslag till stiftelseurkund samt bolagsordning avseende Tierps kommunfastigheter AB, att uppdra till kommunstyrelsens ordförande att underteckna erforderliga handlingar och ansöka om registrering av bolaget hos Bolagsverket, att uppdra till kommunchefen att tillse att aktiekapitalet om kr inbetalas till bolaget, samt att uppdra till styrelsen att upprätta aktiebok. Kommunstyrelsen har 28/2012 behandlat ärendet. Kommunfullmäktige beslutade 67/2011 att ett nytt fastighetsbolag ska bildas samt att uppdra till kommunstyrelsen att återkomma till kommunfullmäktige med förslag till bolagsordning, ägardirektiv och övriga beslutsunderlag. Arbetet med att ta fram underlag inför bildandet av fastighetsbolaget har fortgått under 2011, bland annat har skattekonsekvenser undersökts. Förvaltningen har också arbetat med att ta fram olika underlag avseende de fastigheter som skulle kunna överföras/överlåtas till det nybildade bolaget. Det har dock visat sig att det för ett bolagsbildande av denna komplicerade karaktär krävs ett genomförande i flera steg. Som ett första steg behöver ett bolag bildas som kan agera som motpart i ärendet. Detta bolag bildas med ett aktiekapital om kr. I nästa steg fattas beslut att utöka aktiekapitalet i bolaget vilket sker dels genom att kommunen överlåter aktierna i Tierpsbyggen AB till fastighetsbolaget som då blir moderbolag och Tierpsbyggen dotterbolag, dels genom nyemission som sker genom att vissa fastigheter överförs av kommunen till fastighetsbolaget och/eller genom tillförande av kapital. I samband med detta ändras bolagsordningarna för de båda bolagen och ägardirektiv tas fram. forts.

17 12 forts. Kommunfullmäktige har därmed att fatta två på varandra följande beslut avseende bildandet av fastighetsbolaget, det första vid dagens sammanträde där beslut om bildandet av fastighetsbolaget sker och det andra den 11 april 2012 där beslut om nyemission, ändring av bolagsordningar och ägardirektiv tas. Överlåtelse/överföring (sammanläggning) av fastigheter till fastighetsbolaget måste med tanke på skattekonsekvenser ske successivt och över en 10-årsperiod. Verksamheten i bolaget beräknas starta den 1 juni Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen har den 19 januari 2012 överlämnat förslag till beslut i ärendet. Yttrande Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson (S) yttrar sig i ärendet. Förtydligas att 4 ska ha lydelsen förvalta kommunala fastigheter och att 8 ska innefatta att suppleanter har närvarorätt på styrelsesammanträden

18 13 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att ta förstudien till bostadsförsörjningsplan som en delgivning till protokollet. Kommunstyrelsen har 29/2012 behandlat ärendet. Kommunfullmäktige har 34/11 beslutat att uppdra till Beredningen för tillväxt och samhällsbyggande att arbeta fram en bostadsförsörjningsplan med ett särskilt fokus på det framtida boendet för äldre. Kommunen har beviljats finansiering från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för Regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar, för att genomföra projekt Från villa till vad bostadsbehov för äldre - en förstudie och fördjupad kartläggning av behovet av lämpliga boendeformer för äldre. Förstudien ska rapporteras till Hjälpmedelsinstitutet senast den 16 april Syftet med förstudien är att med ett särskilt fokus på det framtida boendet för äldre, genomföra en behovsinventering. Medborgarna har givits möjlighet genom enkäter och medborgardialoger att framföra sin syn på det framtida boendet. Förstudien och behovsinventeringen kommer att ligga till grund för Tierp kommuns bostadsförsörjningsplan. Planen ska också vara en informationskälla för exempelvis förtroendevalda, allmänhet och företag. Utredare/utvecklare från Enheten för processtöd, har utgjort ett stöd till beredningen i framtagande av förstudien till en bostadsförsörjningsplan samt tagit fram metoder för genomförande av medborgardialoger. En heldagsutbildning i metoder för medborgardialog för tjänstemän och beredningen har genomförts. Som en inledande del i arbetet genomfördes en hearing, där sakkunniga inom olika verksamhetsområden bjöds in. Beredningen har genomfört sju cafédialoger på olika orter i kommuner, fyra enkäter har skickats ut till medborgare i olika åldersgrupper. Beredningen har haft två referensgrupper - pensionärsrådet och elevrådet på Högbergsskolan. Yttranden Ordförande i Beredningen för tillväxt och samhällsbyggande Villy Wahlström (S) och Catarina Deremar (C) yttrar sig i ärendet. Delges Beredningen för tillväxt och samhällsbyggande

19 14 Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att lägga ärendet till handlingarna. Kommunstyrelsen har 30/2012 behandlat ärendet. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 29 ska kommunstyrelsen två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i januari och augusti. Av förteckningen framgår att följande motioner är obesvarade den 31 januari Motion Utveckla omvårdnadsprogrammet på Högbergsskolan Åsa Sikberg (M) och Daniel Blomstedt (M) - Motion Det behövs fler cykelvägar i kommunen Barbro Jurell (FP) - Motion Fler parkeringsplatser vid stationen i Tierp Lars Svensk (KD) - Motion Dags för en ny vision - Catarina Deremar (C)

20 15 Dnr Ks Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att avslå motionen samt att därmed anse motionen besvarad. Reservation Sara Sjödal (C), Catarina Deremar (C), Erik Kolm (C), Björn Hellstedt (C), Lilian Carlsson (C), Bertil Ahlin (C), Mats Wikander (C), Bengt Jansson (C) och Anna Ahlin (C) anmäler reservation till förmån för Sara Sjödals yrkande. /Bilaga/ Joakim Larsson (SD), Kjell Hentilä (SD) och Kenneth Lignell (SD) anmäler muntlig reservation till förmån för Sara Sjödals yrkande. Kommunstyrelsen har 31/2012 behandlat ärendet. Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet, anmälde Catarina Deremar, Erik Kolm och Anna Ahlin reservation till förmån för eget yrkande. Fullmäktigeledamoten Sara Sjödal yrkar i motion 5/ att kommunen upprättar egna djurskyddskrav som gäller alla animaliska livsmedel som upphandlas av kommunen, - att kommunen upprättar egna miljökrav som gäller allt foder som använts i produktionen av de animaliska livsmedel som upphandlas av kommunen, samt - att kommunen upprättar egna miljökrav som gäller alla vegetabiliska livsmedel som upphandlas av kommunen. Motionären skriver att Sverige har världens strängaste djurskyddslagstiftning och en mycket tuff bekämpningsmedelslagstiftning som landets livsmedelsproducenter måste följa. Problemet är att det konsumeras stora mängder livsmedel i Sverige som producerats med betydligt lägre djurskydds- och miljökrav än de regelverk som gäller för svensk produktion. Kommunstyrelsens ordförande har den 23 januari 2012 besvarat motionen: I den Upphandlingspolicy som antogs av kommunfullmäktige 42/2011, anges att Miljöstyrningsrådets kriterier för offentlig upphandling eller likvärdigt, ska användas som stöd vid upphandlingsarbetet. I Miljöstyrningsrådets kriterier för livsmedelsupphandling ingår djurskyddskrav och miljökrav för såväl forts.

21 15 forts. foderproduktion som för produktion av vegetabilier. Bakom Miljöstyrningsrådet står staten, Sveriges Kommuner och Landsting och Svenskt Näringsliv, och för varje kriterieområde finns en expertgrupp. Det är viktigt att använda offentlig upphandling för att driva på mot en hållbar utveckling, och genom att ställa krav vid upphandling tar vi också ansvar för vilken produktion som de offentliga medlen finansierar och stimulerar. Alla upphandlingar måste ske i enlighet med de EU-rättsliga principerna på området, och Tierp bör därför använda sig av sådana kriterier som är framtagna av Miljöstyrningsrådet och inte formulera egna krav. Yrkande Sara Sjödal och Catarina Deremar yrkar bifall till motionen. Pelle Fredriksson (MP), Bengt-Olov Eriksson (S) och Håkan Thomsson (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Yttrande Åsa Sikberg (M) yttrar sig i ärendet. Proposition Efter avslutad överläggning föreslår ordföranden propositionsordning som godkänns av kommunfullmäktige. Ordföranden ställer Sara Sjödals yrkande mot kommunstyrelsens förslag till beslut och finner att fullmäktige har beslutat enligt kommunstyrelsens förslag i ärendet.

22 16 Dnr Ks Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att anse motionen besvarad. Reservation Gunnar Larsson och Barbro Jurell anmäler reservation till förmån för eget yrkande. /Bilaga/ Kommunstyrelsen har 32/2012 behandlat ärendet. Gunnar Larsson (FP) och Barbro Jurell (FP) har i motion 28/2011 föreslagit fullmäktige besluta att betrakta goda pendlingsmöjligheter som en strategisk fråga för kommunen, att uppdra till kommunstyrelsen att definiera ett tydligt tjänstemannauppdrag att bevaka och verka för kommunens intressen avseende kommunikationer och pendling och att uppdra till kommunstyrelsen att snarast återkomma till fullmäktige med redovisning av vidtagna åtgärder. Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson (S) har den 24 januari 2012 besvarat motionen: Att kommunikationerna till och från Tierps kommun fungerar väl är en mycket viktig strategisk fråga för Tierps kommun. Vi arbetar ständigt med dialog för att förbättra kommunikationerna. Kommunen sammankallar regelbundet SJ, UL, Regionförbundet, Landstinget och Pendlarföreningen. SJ anordnar i sin tur process-möten där tjänstemän från kommunerna och SJanställda deltar. Dessa möten handlar om tidtabeller, spår, tåg etc. Vi har fått en ny kollektivtrafikmyndighet, kollektivtrafiknämnden inom landstinget. Där ska alla politiska frågor om kollektivtrafiken i Uppsala län hanteras, då landstinget sedan årsskiftet har ansvaret från Upplands lokaltrafik, UL. forts.

23 16 forts. Den nya lagen betonar samverkan mellan de berörda aktörerna och det är uttalat att trafik- och samhällsplanering måste ske hand i hand. Därför finns det redan från start ett upplägg för hur samarbetet ska gå till, exempelvis i form av olika arbetsgrupper. På nationell nivå har Trafikverket har fått regeringens uppdrag att utreda behovet av ökad kapacitet i det svenska järnvägssystemet. Kapacitetsutredningen ska bidra till att säkerställa pålitliga resor och transporter genom att utreda järnvägens behov av kapacitet och ge förslag på effektiviserings- och kapacitetshöjande åtgärder. Arbetet ska vara färdigt den 30 april Den 30 september gjordes en delredovisning av järnvägens behov av ökad kapacitet. I rapporten återfinns resultat som konstaterar att järnvägen har problem både med att möta efterfrågan på tågtrafik och att tillhandahålla kapacitet och bra kvalitet. Det beräknade trafikökningen kommer antagligen att förvärras de närmsta 10 åren, trots att det ingår i planen att bygga ut kapaciteten till viss del. Eftersläpande drift och underhåll och en åldrande teknisk infrastruktur är andra orsaker till problemen. Sammanfattningsvis kan konstateras att Tierps kommun samverkar på det regionala planet i hög utsträckning. Väl fungerande kommunikationer är mycket viktigt för kommunen, men för att nå framgång krävs regional och nationell samverkan. Yrkanden Gunnar Larsson yrkar bifall till motionen. Bengt-Olov Eriksson yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Propositionsordning Efter avslutad överläggning framställer ordföranden propositionsordning som godkänns av fullmäktige. Ordföranden finner att fullmäktige beslutat anta kommunstyrelsens förslag i ärendet.

24 17 Dnr Ks Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att avslå motionen samt att därmed anse motionen besvarad. Reservation Gunnar Larsson, Barbro Jurell, Per Bergsten (M), Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M), Carina Elofsson Mumford (M), Gunilla Wisell (KD), Christer Bohlin (M), Åsa Sikberg (M), Catarina Deremar (C), Anna Ahlin (C), Erik Kolm (C), Mats Wikander (C), Bertil Ahlin (C), Lilian Carlsson (C), Björn Hellstedt (C), Sara Sjödal (C), Bengt Jansson (C), Per Davidsson (M) och Sven Lokander (M) anmäler skriftlig reservation till förmån för Gunnar Larssons och Barbro Jurells yrkande. /Bilaga/ Kommunstyrelsen har 33/2012 behandlat ärendet. Mot kommunstyrelsens beslut reserverade sig Daniel Blomstedt (M), Per Davidsson och Sven Lokander. Motionärerna föreslår 54/2011 fullmäktige besluta - att kommunens målsättning för grundskolan ska vara att alla elever når minst godkänt efter åk 9 i alla ämnen att resultaten före dess ska förbättras - att elever i tidigare årskurser ska ges en undervisning och det stöd som erfordras för att nå målen och därmed underlätta för ovanstående mål, samt - att uppdra till kommunstyrelsen och Utskottet Barn och Unga att utarbeta övergripande riktlinjer för hur ovanstående mål ska nås och att dessa mål och riktlinjer ska vara en bärande del i budgetarbetet mot ökad måluppfyllelse. Ordföranden i Utskottet för barn och ungdom Jonas Nyberg (S) har den 7 januari 2012 lämnat följande svar: Som inledning kan konstateras att utbildning är ett nationellt uppdrag som är klart beskrivet och reglerat i gällande skollag, läroplan och tillhörande förordningar. Det är ett komplext uppdrag med flera målbilder som här nedan illustreras. forts.

25 17 forts. Ur skollagen; Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 8 Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Ur Läroplanen En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. forts.

26 17 forts. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. forts.

27 17 forts. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Denna långa inledning vill belysa det mångfacetterade uppdrag som ålagts kommunen som huvudman. Det statliga uppdraget är att alla elever ska nå kunskapsmålen som de beskrivs i kursplaner och har varit utgångspunkten för skolverksamheten under lång tid. Motionärernas målsättning är därmed helt i samklang med det uppdrag som sedan länge utformats av staten. Verksamheten har i uppdrag att systematiskt följa upp och analysera elevers resultat och måluppfyllelse. Åtgärder utifrån denna analys ska påverka undervisningen i riktning mot ökad måluppfyllelse. Uppdraget finns på alla nivåer i verksamheten, som lärare, rektor eller verksamhetschef och ska föreläggas huvudmannen som ytterst ansvarig. Kommunens formulering av det systematiska kvalitetsarbetet är koncentrerad på ökad måluppfyllelse inom alla verksamheter. Resultat redovisas varje termin för alla årskurser gällande måluppfyllelse. Tillsammans i lärarlaget, skolan och kommunen förs en diskussion om avgörande faktorer för ökad måluppfyllelse utifrån aktuell forskning t ex Hatties metaanalys kring faktorer som synes påverka elevers resultat. Aktuell forskning måste givetvis fördjupas genom egna lokala kartläggningar och lokalt kvalitetsarbete så att analys och åtgärder anpassas till den lokala situationen. Faktorer som lyfts fram är betydelsen av lärares engagemang för ämnet, lärare som fokuserar sina färdigheter i att utveckla sätt att tänka, resonera och lösa problem kring det innehåll som de vill att eleverna ska lära, vidare om lärare som förmedlar ny kunskap och förståelse och sedan noga följer upp hur denna forts.

28 17 forts. förståelse byggs upp hos eleven och hur detta kommuniceras mellan lärare och elev. Andra faktorer är, t ex som motionärerna framhåller, tydligheten i lärandemålen med kunskapskrav, olika undervisningsstrategier, utgångspunkt i elevens perspektiv (förståelse) och elevens kännedom om sin egen förmåga. Resultaten i Tierps kommun har länge varit låga och med den ovan beskrivna fokuseringen på ökad måluppfyllelse genom systematiskt kvalitetsarbete är vi säkra att bryta en utveckling på ett långsiktigt sätt. Det finns också faktorer som påverkar elevers skolsituation som kräver andra arbetsinsatser. Flera elever saknar en trygg psykosocial miljö som är avgörande för en god utbildning. Med det ovan angivna regelsystemet för svensk grundskola finns ingen tveksamhet om uppdragets innehåll. Det framgår också klart att det är professionens ansvar att utföra detta uppdrag på vetenskaplig grund. Det vore olyckligt att politiken börjar reglera hur- frågor och förmätet att tro att det handlar om bristande riktlinjer. Däremot ska huvudmannen noga följa utvecklingen och den analys som fortlöpande görs av verksamheten och framföra synpunkter på resultat och insatser. Motionärernas önskan att arbetet mot ökad måluppfyllelse ska kopplas till budgetarbetet är relevant och det kan handla om identifierade bristområden som t ex kompetensutbildning, sociala stödinsatser etc. Yrkanden Gunnar Larsson, Gunilla Wisell, Åsa Sikberg, Catarina Deremar yrkar bifall till motionen. Jonas Nyberg, Kenneth Gunnarsson (MP) och Håkan Thomsson (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Proposition Efter avslutad överläggning föreslår ordföranden propositionsordning som godkänns av fullmäktige. Ordföranden ställer Gunnar Larssons yrkande om att bifalla motionen mot kommunstyrelsens förslag till beslut och finner att fullmäktige har beslutat att avslå motionen.

29 18 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att avslå motionen samt att därmed anse motionen besvarad. Reservation Sara Sjödal, Åsa Sikberg, Gunnar Larsson (FP), Barbro Jurell (FP), Per Bergsten (M), Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M), Carina Elofsson Mumford (M), Christer Bohlin (M), Catarina Deremar (C), Anna Ahlin (C), Erik Kolm (C), Mats Wikander (C), Bertil Ahlin (C), Lilian Carlsson (C), Björn Hellstedt (C), Bengt Jansson (C), Per Davidsson (M) och Sven Lokander (M) anmäler skriftlig reservation till förmån för Sara Sjödals och Åsa Sikbergs yrkande. /Bilaga/ Kommunstyrelsen har 34/2012 behandlat ärendet. Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet, reserverade sig Daniel Blomstedt (M), Per Davidsson, Sven Lokander, Erik Kolm, Anna Ahlin och Catarina Deremar till förmån för eget yrkande. Sara Sjödal (C) och Åsa Sikberg (M) föreslår kommunfullmäktige besluta - att kommunen gör en ordentlig kartläggning av bredbandstillgängligheten och befintlig bredbandshastighet - att kommunen på allvar verkar för att bredband med ordentlig hastighet blir verklighet för alla kommuninvånare - att kommunen tidigarelägger alla planerade investeringar inom bredbandsutbyggnad samt lägger till nya it-infrastruktursutbyggnadssatsningar i investeringsbudgeten för att kunna ta del av alliansregeringens 495 miljonerssatsning inom it-infrastruktursutbyggnad. Ordföranden i Utskottet samhällsbyggnad Göran Carlsson (S) har den 19 januari 2012 besvarat motionen. Tillgängligheten till ett snabbt bredband är oerhört viktigt för kommunens utveckling. Tierps kommun arbetar idag på flera sätt för att verka för att utbyggnaden ska fortgå. Bland annat pågår ett arbete för att ta fram förslag till en bredbandsstrategi, ett arbete vars förutsättningar förändras över tid på grund av forts.

30 18 forts. ändrad inställning hos marknadens aktörer och inriktningsbeslut på det politiska riksplanet. I samband med att fjärrvärmenätet byggs ut, Tierps centralort, förbereds för fiberdragning genom kanalisation. Genom Länsstyrelsens försorg har det genomförts en kartläggning av bredbandstillgängligheten i Uppsala län. Kartläggningen utmynnade i en rapport ITinfrastruktur i Uppsala län Den här rapporten är avsedd att utgöra underlag för kommunens och regionens fortsatta planeringsarbete avseende IT infrastrukturfrågor och ska bland annat identifiera brister på kort och lång sikt i bredbandsutbyggnaden, men även ligga till grund för det fortsatta arbetet med att stödja byalag och liknande organisationer som kan bidra med lokala initiativ och insatser vid utbyggnad av bredband. För Tierps kommuns vidkommande framgår det i rapporten att det finns fibernät i och mellan ett antal tätorter. Telia har ADSL-tjänster i samtliga telestationer. Några av stationerna har inkommande radiolänk med bra tillgång till Internettjänster men räcker inte för TV-tjänster. Ett flertal av Telias stationer kan, på grund av låg kapacitet, bara erbjuda begränsade eller mycket begränsade tjänster. Den nya Plan- och Bygglagen pekar ut it-infrastrukturen som ett kommunalt planeringsansvar. Regeringen har dock i samband med sin it-infrastruktursatsning klargjort att det är marknadens aktörer som ska lösa frågan om att få ut bredbandet till kommuninvånarna. För att det ska vara möjligt, eftersom regeringen även klargjort att det inte går att tvinga marknaden till detta, erfordras det riskvilligt kapital för dessa satsningar. Kan marknaden inte vara säkra på att få ihop satsningen ekonomiskt på kort tid så tar de ej heller risken. Sett i det perspektivet är inte regeringens 495 miljonerssatsning tillräcklig för att få marknadens aktörer bygga ut it-infrastrukturen. Något som innebär att den enskilde kommuninvånaren utanför tätort måste vara beredd på att betala egeninsats i varierande omfattning för att få tillgång till ett bra bredband. Motionärerna vill även se att kommunen tidigarelägger alla planerade investeringar inom bredbandsutbyggnad samt lägger till ytterligare itinfrastrukturutbyggnadssatsningar för att kunna ta del av alliansregeringens satsning inom it-utbyggnaden i landet. Med hänvisning till det rådandet budgetläget och osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen är det inte aktuellt att tidigarelägga investeringar eller lägga till ytterligare satsningar på utbyggnad av bredbandet i kommunen. forts.

31 18 forts. Yrkanden Sara Sjödal, Åsa Sikberg och Gunnar Larsson yrkar att motionen ska bifallas. Göran Carlsson yrkar att fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag i ärendet. Proposition Efter avslutad överläggning föreslår ordföranden propositionsordning som godkänns av fullmäktige. Ordföranden ställer Sara Sjödals yrkande mot kommunstyrelsens förslag i ärendet och finner att fullmäktige har beslutat att avslå motionen.

32 19 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att bevilja framställan om entledigande. Ledamoten Erica A. Wallin har i skrivelse den 14 december 2011 begärt entledigande från sitt uppdrag som ordförande och ledamot i Beredningen för lärande och unga. Delges Erica A. Wallin Beredningens sekreterare Personalenheten Troman

33 20 Kommunfullmäktige beslutar att som ordförande välja Ordförande Victoria Wennberg (S) Killingvägen Tierp Fullmäktige har 19/2012 beviljat ledamoten Erica A. Wallin (S) entledigande från sitt uppdrag som ordförande i Beredningen för lärande och unga. Delges Victoria Wennberg Beredningens sekreterare Personalenheten Troman

34 21 Kommunfullmäktige beslutar att som ledamot välja Ledamot Hans-Olov Andersson (S) Hjällsjövägen Söderfors Fullmäktige har 20/2012 valt ledamoten Victoria Wennberg till ordförande i Beredningen för lärande och unga, varför ett fyllnadsval ska ske. Delges Hans-Olov Andersson Beredningens sekreterare Personalenheten Troman

35 22 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att bevilja framställan om entledigande. Ledamoten Sara Sjödal har i skrivelse den 25 januari 2012 begärt entledigande från sitt uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen. Delges Sara Sjödal Kommunstyrelsens sekreterare Personalenheten Troman

36 23 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att bevilja framställan om entledigande. Ledamoten Sara Sjödal har i skrivelse den 25 januari 2012 begärt entledigande från sitt uppdrag som ersättare i fullmäktige för Regionförbundet i Uppsala län. Delges Sara Sjödal Regionförbundet Personalenheten Troman

37 24 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att bevilja framställan om entledigande. Ledamoten Sara Sjödal har i skrivelse den 25 januari 2012 begärt entledigande från sitt uppdrag som ledamot i Beredningen Fairtrade City. Delges Sara Sjödal Beredningens sekreterare Personalenheten Troman

38 25 Kommunfullmäktige beslutar utse Ersättare Anna Grimberg Söderby Tierp Fullmäktige har 22/2012 beviljat ledamoten Sara Sjödal (C) entledigande från sitt uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen. Delges Anna Grimberg Kommunstyrelsens sekreterare Personalenheten Troman

39 26 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar utse Ersättare Lilian Carlsson Lamyra Örbyhus Fullmäktige har 23/2012 beviljat ledamoten Sara Sjödal (C) entledigande från sitt uppdrag som ersättare i fullmäktige för Regionförbundet i Uppsala län. Delges Lilian Carlsson Regionförbundet Personalenheten Troman

40 27 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att bevilja framställan om entledigande. Fullmäktiges ordförande Ewa Johansson (S) har i skrivelse den 18 januari 2012 begärt entledigande från sitt uppdrag som fullmäktiges ordförande, tillika ordförande i Demokratiberedningen. Delges Ewa Johansson Fullmäktiges sekreterare Personalenheten Troman

41 28 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att bevilja framställan om entledigande. Fullmäktiges ordförande Ewa Johansson (S) har i skrivelse den 18 januari 2012 begärt entledigande från sitt uppdrag som fullmäktiges ordförande, tillika ordförande i Demokratiberedningen. Hon har muntligen inför dagens sammanträde meddelat att hon även avsäger sig uppdraget som ombud vid bolagsstämma i AB Tierpsbyggen. Delges Ewa Johansson AB Tierpsbyggen Personalenheten Troman

42 29 Dnr Ks Kommunfullmäktige beslutar att bevilja framställan om entledigande. Fullmäktiges ordförande Ewa Johansson (S) har i skrivelse den 18 januari 2012 begärt entledigande från sitt uppdrag som fullmäktiges ordförande, tillika ordförande i Demokratiberedningen. Hon har muntligen inför dagens sammanträde meddelat att hon även avsäger sig uppdraget som ombud vid bolagsstämma i Tierps Fjärrvärme AB. Delges Ewa Johansson Tierps Fjärrvärme AB Personalenheten Troman

43 30 Kommunfullmäktige beslutar utse Ordförande Lars-Peter Hållstrand (S) Vavdstorpen Hållnäs Fullmäktige har 27/2012 beviljat ledamot Ewa Johansson (S) entledigande från sitt uppdrag som fullmäktiges ordförande, tillika ordförande i fullmäktiges Demokratiberedningen. Delges Lars-Peter Hållstrand Personalenheten Troman

44 31 Kommunfullmäktige beslutar utse 1:e vice ordförande Christina Svensson (S) Lillgärdsvägen Skärplinge Fullmäktige har 27/2012 beviljat ledamot Ewa Johansson (S) entledigande från sitt uppdrag som fullmäktiges ordförande, tillika ordförande i Demokratiberedningen. Fullmäktige har 30/2012 valt fullmäktiges tidigare 1:e vice ordförande Lars- Peter Hållstrand (S) till fullmäktiges ordförande, varför en ny 1:e vice ordförande ska utses. Delges Christina Svensson Fullmäktiges sekreterare Personalenheten Troman

45 32 Kommunfullmäktige beslutar utse Ombud Ersättare Lars-Peter Hållstrand (S) Jonas Nyberg (S) Vavdstorpen 109 Västermalmsvägen Hållnäs Söderfors Fullmäktige har 138/2010 valt ombud och ersättare vid bolagsstämmor med AB Tierpsbyggen för tiden efter 2011 års bolagsstämma till och med 2015 års bolagsstämma. Fullmäktige har 28/2012 beviljat ombud Ewa Johansson (S) entledigande från sitt uppdrag, varför nytt ombud ska utses. Delges Lars-Peter Hållstrand AB Tierpsbyggen Troman

46 33 Kommunfullmäktige beslutar utse Ombud Ersättare Lars-Peter Hållstrand (S) Jonas Nyberg (S) Vavdstorpen 109 Västermalmsvägen Hållnäs Söderfors Fullmäktige har 141/2010 valt ombud och ersättare vid bolagsstämmor med Tierps Fjärrvärme AB för tiden efter 2011 års bolagsstämma till och med 2015 års bolagsstämma. Fullmäktige har 29/2012 beviljat ombud Ewa Johansson (S) entledigande från sitt uppdrag, varför nytt ombud ska utses. Delges Lars-Peter Hållstrand Tierps Fjärrvärme AB Troman

47 34 Kommunfullmäktige beslutar att till revisor och revisorssuppleant i Tierps kommunfastigheter AB för tiden fram till och med 2015 års bolagsstämma utse Revisor Suppleant Bo Sandström (C) Eivor Johansson (S) Tippvägen 1 Stenbocksvägen Månkarbo Tierp Fullmäktige har 12/2012 godkänt förslag till stiftelseurkund samt bolagsordning avseende Tierps kommunfastigheter AB. Fullmäktige har att utse förtroendevald revisor och revisorssuppleant för tiden fram till och med 2015 års bolagsstämma. Delges De valda Tierps kommunfastigheter AB Troman

48 35 Kommunfullmäktige beslutar att till ledamöter och suppleanter i styrelsen för Tierps kommunfastigheter AB fram till och med 2015 års bolagsstämma utse Ledamöter Ersättare Bengt-Olov Eriksson (S) ordf. Villy Wahlström (S) Rågvägen 2 Nöttövägen Månkarbo Karlholmsbruk Daniel Blomstedt (M) vice ordf. Kenneth Gunnarsson (MP) Gullvivsvägen 9 Storgatan Söderfors Söderfors Siri Lindblom (S) Anna Zmudzin-Ågren (V) Gullvivsvägen 9 Rådhusallén 15 C Söderfors Tierp Gunnar Jansson (S) Erik Kolm (C) Nöttövägen 9 Orkebo Uggelbo Karlholmsbruk Tierp Anders Gejke (C) Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Kyrkogatan 3 B Bruksgatan Tierp Tobo Fullmäktige har 12/2012 godkänt förslag till stiftelseurkund samt bolagsordning avseende Tierps kommunfastigheter AB. Fullmäktige har att utse ledamöter och suppleanter i styrelsen för tiden fram till och med 2015 års bolagsstämma. Delges De valda Tierps kommunfastigheter AB Troman