Från förstudie till slutkonferens. Utvärdering av ett projekt för tillväxt och utvecklingskraft

Transkript

1 Från förstudie till slutkonferens KTU - Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft Kommunförbundet Skåne Utvärdering av ett projekt för tillväxt och utvecklingskraft

2 Bo Eriksson

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Bilageförteckning 4 Sammanfattning 5 Inledning 7 Utvärderingsmetodik 9 KTU projektets omvärld och intentioner 12 Förstudien 18 Genomförande av delprogram 1 23 Förändringsledarutbildning Genomförande av delprogram 2 25 Generationsskiftet Genomförande av delprogram 3 34 Arbetsmarknadsnämnder som lokala kompetensråd Genomförande av delprogram 4 44 Lokala möten Slutkonferensen 45 Information om KTU på nätet 48 Process- och utfallsanalys 50 Slutsatser och förslag 64 3

4 Bilageförteckning 1 Utvärderingsförslag 2 Utvärderingsmodell 3 Informationskällor 4 Enkät till mötesdeltagare informations-/inspirationsturné Skiftet 5 Enkät till deltagare i utbildning för köpare 6 Enkät till deltagare i utbildning för säljare 7 Analys av kartläggningar, handlingsplaner och insatser i delprogram 3 8 Enkät till ordförande i arbetsmarknadsnämnder 9 Enkät till ledamöter i arbetsmarknadsnämnder 10 Telefonenkät till näringslivsansvariga/näringslivssekreterare 11 Telefonenkät till arbetsgivare 12 Statistik ansökningar ESF kompetensanalyser och kompetensutvecklingsinsatser per bransch 4

5 Sammanfattning Kommunförbundet Skåne har, med finansiering från ESF Rådet inom ramen för Växtkraft Mål 3, under perioden genomfört ett pilotprojekt på temat "Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft", KTU. Huvudsyftet har varit att stimulera, förbereda och stödja arbetsplatser, arbetsgivare och fackliga organisationer, att genomföra kompetenshöjande insatser för ekonomisk tillväxt i företag och utvecklingskraft i offentliga verksamheter. Fokus i projektet har varit att ta fram några förslag till prototyper och modeller för kompetensutvecklingsarbete inom vissa specifika områden. Projektet har genomförts av en projektledningsgrupp med deltagande av representanter från Kommunförbundet Skåne, Region Skåne, Företagarna, Länsarbetsnämnden i Skåne. Svenska ESF-rådet i Skåne har haft insynsplatser i arbetet med projektutvecklingen och vid projektledningsgruppens möten. Parterna i projektledningsgruppen ingår i partnerskapet för det skånska tillväxtprogrammet (RTP). Projektet skall ses som en gemensam satsning på insatsområde; Arbetskrafts- och kompetensförsörjning i tillväxtprogrammet. Under projektets gång har prototyper på följande områden utvecklats: Förändringsledar- och handledrutbildning i utvecklingsarbete för att inspirera och stimulera arbetsplatser att själva genomföra kompetensutvecklingsanalyser samt planera kompetenshöjande insatser genom förberedelseutbildningar för internkonsulter som stöd till förändringsarbete. Kompetensutvecklingsinsatser vid ägar-/generationsskifte i små och medelstora företag. Stöd till ett antal utvalda lokala arbetsmarknadsnämnder att utvecklas till lokala kompetensråd. I föreliggande utvärderingsrapport redogörs för projektets utgångspunkter, genomförande och resultat. Utvärderingen av KTU projektet har genomförts av Bo Eriksson, Framtidsutbildning AB, utom vad gäller förändringsledar-/handledarutbildning, vilken genomförts av Ek Dr Henrik Hansson. Projektet har uppnått ett bra resultat även om målsättningarna inte uppfyllts till fullo. Fokus i projektet har kommit att ligga på att genomföra projektets delmål på ett framgångsrikt sätt. Detta har också skett med undantag för delprogrammet Lokala möten. Genom den förstudie som genomfördes i projektets förberedande fas har ett urval av arenor och aktörer som kan utgöra plattformar för kompetensutvecklingsinsatser med lämplig spridning i regionen identifierats. Tre strukturerade tematiska utvecklingsprojekt har genomförts på ett framgångsrikt sätt. Ett omfattande arbete har genomförts inom projektets ram för att stödja ESF Rådets genomförande av samlingsprojekt inom ramen för Växtkraft Mål 3. De genom projektet vunna kunskaperna har redan fått stor spridning genom en slutkonferens i projektet som samlade drygt 200 deltagare. 5

6 Delprogram 2 har haft betydelse för att skapa uppmärksamhet kring generations- /ägarskiftesfrågan och de konsekvenser det kan medföra att så många småföretagare är på väg att pensionera sig. Genom de aktiviteter som genomförts har också värdefull kunskap spridits till ett stort antal människor som på olika sätt berörs av problematiken. Det material som tagits fram kommer att vara viktigt för det fortsatta arbetet med frågan och för spridning av konceptet. Websidan kan komma att fungera som en marknadsplats för köpare och säljare. Viss osäkerhet tycks dock råda kring den fortsatta driften av sidan. Den prototyp som tagits fram för utveckling av arbetsmarknadsnämnderna till lokala kompetensråd har fungerat bra. Insatsen är dock i ett större perspektiv tämligen begränsad och för att den positiva utveckling som initierats ska kunna fortsätta och ge långsiktigt goda effekter så behöver prototypen utvecklas och fler insatser göras. De arbetsmarknadsnämnder som har deltagit i KTU projektet behöver skaffa sig resurser för att fortsätta utvecklas i den riktning man stakat ut i sina respektive handlingsplaner. Arbetsmarknadsnämnderna kan lära av varandra. Den dokumentation som skapats genom KTU projektet är ett värdefullt material för erfarenhetsutbyte. Flera nämnder har också uttryckt att man kommer att bjuda in andra nämnder för att utbyta erfarenheter. Detta är en mycket spännande tanke. De arbetsmarknadsnämnder som nu inte deltagit i programmet borde få möjlighet att genomföra liknande kartläggnings- och processarbete. Upplägget skulle då kunna förstärkas genom ett aktivare stöd till kompetensagenterna innan kartläggningen genom ett seminarium kring hur man genomför ett sådant arbete på bästa sätt metodiskt. Arbetsmarknadsnämnderna ska dock kunna välja inriktning och utformning efter de lokala förutsättningarna. Själva tanken om vad ett lokalt kompetensråd skulle kunna vara behöver också förtydligas på ett mer aktivt sätt i eventuellt kommande program. Delprogrammen har varit bra på att omsätta teori i praktik och att kommunicera innehållet i de framtagna prototyperna. Websidor och broschyrer har ett bra innehåll och tilltalande utformning. Förstudiematerialet och det material som producerats vid slutkonferensen är också av hög kvalitet. Det är nu viktigt att ta tillvara den kunskap som innefattas i dessa dokument. Ett stort antal aktörer, engagerade i de olika delprogrammen, har bidragit till projektets goda resultat. En bidragande orsak till det goda resultatet förefaller också vara att de som arbetat med projektet har djupa kunskaper om och lång erfarenhet av att arbeta med de sakfrågor som utgör projektets kärna. Styrgruppen har förankring i kraftfulla regionala verksamhets- och samverkansorganisationer. Projektet har knutit skickliga utförare till sig. Den här typen av projekt har ett berättigande och kan spela en roll i en regional utvecklingsprocess. De tydliga knytningarna till reguljära regionala organisationer som arbetar med kompetensutvecklingsfrågorna är betydelsefull. 6

7 Inledning Uppdrag Kommunförbundet i Skåne beställde av Framtidsutbildning AB en utvärderingsinsats avseende projektet Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft. Beställningen grundade sig på tidigare avlämnad offert och förslag till utformning av uppföljning och utvärdering av projektet, i enlighet med bilaga 1. Uppdraget formulerades utifrån följande grundpremisser: Utvärderaren ska utföra såväl uppföljnings- som utvärderingsaktiviteter 1 och finnas med i projektprocessen under tidsperioden Utvärderaren föreslår lämpliga uppföljnings- och utvärderingsmetoder och presenterar en struktur för arbetet som kan utgöra diskussionsunderlag för slutligt fastställande av hur uppföljnings- och utvärderingsarbetet ska bedrivas. Utvärderarens arbete ska efterhand generera kunskap (lärande och utvecklande intention) om hur de olika projektverksamheternas fungerar och vilka effekter som uppnås. Uppföljnings- och utvärderingsinformation ska kontinuerligt delges projektledare och projektledningsgrupp för att möjliggöra anpassningar av delprogrammen så att de fungerar på bästa sätt (interaktiv intention). Uppföljnings- och utvärderingsarbetet ska generera skriftlig dokumentation som kan utgöra redovisning och analys av genomförda aktiviteter och deras effekter (legitimerande samt lärande intention). Vid projektets avslutning eller vid tidpunkt som infaller senast 28 maj 2006 överlämnas en skriftlig utvärderingsrapport till Kommunförbundet Skåne baserad på det offererade uppdraget (beställning) Uppgiftsformulering, avgränsning och centrala frågeställningar Utifrån ovan angivna premisser lämnades ett förslag till genomförande som byggde på nedan beskrivning. Hela projektkonceptet ingår i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Delprogrammen och övriga angivna speciella aktiviteter följs upp var för sig upp utifrån sina förutsättningar. I dagsläget finns inget behov av att följa upp delprogram 1. Projektet och de ingående aktiviteterna beskrivs, förklaras och värderas i relation till förutsättningar, processer och resultat. Under projektets gång är verksamheternas processer i fokus för uppföljning och utvärdering och allteftersom aktiviteterna genomförs görs också resultatutvärderingar. 1 Med uppföljning avser undertecknad att identifiera och löpande beskriva projektets förutsättningar, processer och prestationer. Utvärdering innebär att försöka finna effekter dvs. förklara och värdera utförda prestationer och händelseförlopp samt beskriva faktorer som påverkat utfallet. 7

8 De centrala frågorna i uppföljnings- och utvärderingsarbetet har varit följande: Hur når KTU projektet ut och hur tas det emot på det lokala planet? I vilken utsträckning och på vilket sätt når delprojekten sina respektive målgrupper? På vilket sätt genomförs delprojektens uppdrag, vilka yttre omständigheter påverkar genomförandet och hur tas projektens aktiviteter emot av deltagarna? Hur fungerar KTUs samt delprojektens organisation, arbetsmetoder, beslutsfattande, kontakterna med målgruppen, information, kommunikation och andra viktiga processer? Vilka resultat uppnås i relation till mål och förväntade resultat såväl sett till hela KTU projektet som respektive delprojekt? Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot kan iakttas i relation till vad som förväntas uppnås såväl sett till hela KTU projektet som respektive delprojekt? Vilka är de tydligaste effekterna av KTU projektet och hur har dessa uppstått? Vilka liknande verksamheter bedrivs i andra tillväxtregioner i Sverige och vilka skillnader finns mellan KTU och dessa verksamheters i utförande och resultat? Vad kan de berörda aktörerna lära sig av de erfarenheter som görs i KTU projektet? Förslaget till genomförande byggde vidare på önskemål om frekventa kontakter mellan utvärderare och projektledare, muntliga avrapporteringar till projektledningsgruppen vid vissa tillfällen skriftlig utvärderingsrapport levererad senast Delrapporter, muntliga och skriftliga, har lämnats till styrgruppen , , samt Föreliggande dokumentation utgör slutrapportering av genomfört utvärderingsuppdrag. Rapportens disposition framgår av innehållsförteckning. Hela projektprocessen beskrivs från förstudie till genomförd slutkonferens. Beskrivningar och analyser baseras på informationskällor redovisade i bilaga 3. Utvärderingen har bedrivits i enlighet med beprövade metoder för utvärdering, vilka beskrivs i nästföljande avsnitt. Utvärderingsarbetet har påverkats av att projektet tidsmässigt fördröjts vilket gjort att utvärderingen i praktiken blivit mer en utvärdering i efterhand än det förväntade interaktiva samspelet mellan utvärderare och styrgrupp under projektprocessens gång. Det är min förhoppning att utvärderingen ska kunna bidra till spridning av de intressanta modeller som utvecklats i projektet samt att uppdragsgivaren och andra berörda ska finna de synpunkter som lämnas beträffande den framtida utvecklingen av modellerna värda att ta i beaktande. Helsingborg Enligt uppdrag Bo Eriksson Framtidsutbildning AB 8

9 Utvärderingsmetodiken och grundläggande definitioner Planeringen utgick ifrån att projektets uppbyggnad, karaktär och syfte gjorde det lämpligt att använda en uppföljnings- och utvärderingsmetodik som till stor del utgick från utvärderarens närvaro i olika sammanhang vid genomförande av olika aktiviteter. Genom deltagande observation kombinerat med enkäter och intervjuer, där så var lämpligt, skulle efterhand skapas ett kunskapsunderlag som kunde delges projektledare och projektledningsgrupp. Initialt formulerades en övergripande utvärderingsmodell för arbetet, se bilaga 3. Därefter gjordes en plan för de uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter som skulle genomföras under utvärderingsprocessen. Av denna framgår föreslagna uppföljnings- och utvärderingsområden, metoder för informationsinsamling samt vilka intressenter som borde komma till tals. En stor mängd information har genererats genom de olika informationskällorna vilket medfört ett omfattande sammanställnings- och bearbetningsarbete. På grund av tidsförskjutning i projektet har metodiken behövt anpassas. Det har inte gått att delta i olika aktiviteter i så stor utsträckning som planerat bl.a. eftersom de blev tidsmässigt koncentrerade i slutet av året. Det hade varit önskvärt att utvärderaren i i högre utsträckning än vad som blivit fallet kunnat delta i aktiviteter såväl inom delprogram 2 som 3. Följande metoder för informationsinsamling har använts: Enkäter Personliga intervjuer Telefonintervjuer Deltagande i styrgruppsmöten Kontinuerliga träffar med projektledaren samt utförarna i delprogram 2 och 3 Deltagit i två arbetsmarknadsnämnders processarbete Informationssökning på nätet Genomgång av skriftlig dokumentation kring projektet Genomgång av referensmaterial; litteratur och rapporter Utgångspunkten har varit att i så stor utsträckning som möjligt få synpunkter från de aktörer som direkt berörts av respektive delprojekt. Aktörer som kommit till tals i utvärderingen är: Arbetsgivare Näringslivssekreterare Kompetensagenter Ledamöter i arbetsmarknadsnämnder Styrgruppen för projektet De som genomfört delprogrammen Eftersom syftet med projektet varit att ta fram prototyper för kompetensutvecklingsinsatser har mycket energi lagts på att beskriva dessa. Som underlag för beskrivningarna har i stor utsträckning använts det skriftliga material som producerats av utförarna i delprojekten. Vid analysen av insamlat material har undertecknad i det löpande arbetet använt SWOT analys som metod. I föreliggande slutrapport kompletteras denna analys med mål - resultat analys samt orsak -verkan analys. De kartläggningar och handlingsplaner som upprättats av medverkande arbetsmarknadsnämnder har särskilt noga gåtts igenom och analyserats. 9

10 Dessutom har KTU projektets aktiviteter i viss utsträckning jämförts med liknande aktiviteter i andra delar av landet genom en enkel benchmarking studie. Denna gav dock ett mycket magert utbyte då det, så vitt undertecknad känner till, inte genomförts något projekt med denna samlade inriktning och omfattning någon annanstans i Sverige. Referensram för analysen har varit projektbeskrivningen och vad som i den sägs om projektets syfte, mål och planerade insatser. Eftersom projektet haft en inriktning mot tillväxt, kompetensutveckling och utvecklingskraft kan det vara lämpligt att definiera dessa ord. Undertecknad har inte i projektbeskrivningen eller annan dokumentation kring projektet funnit någon definition av tillväxt. Inte heller har begreppet diskuterats i något sammanhang där undertecknad varit närvarande. Med ekonomisk tillväxt avses vanligtvis en produktionsökning i värdetermer av de varor och tjänster som produceras. För ett land mäts detta vanligen som bruttonationalproduktens ökningstakt (BNP). I en region mäts det som den regionala produktionens ökningstakt (BRP). Ekonomisk tillväxt är när BNP/BRP per invånare ökar, det vill säga det genomsnittliga välståndet förbättras. Några enkla eller entydiga förklaringar till hur tillväxt uppkommer finns inte. Tvärtom finns en rad olika teorier om vad som bestämmer tillväxten. Följande tre förklaringsmodeller är vanliga. Kvantitetsförklaringen BNP/BRP växer om sysselsättningsvolymen i befolkningen ökar, mera förvärvsarbete utförs. Kvalitetsförklaringen BNP/BRP växer om mervärdet per sysselsatt, vid oförändrad sysselsättningsvolym, ökar. Detta kan åstadkommas genom att de sysselsatta höjer sina kvalifikationer, att de får bättre tekniska hjälpmedel eller att ett effektivare sätt att organisera arbetet införs. Incitamentsförklaringen BNP/BRP växer med befolkningens vilja att skapa mervärde. Saknas tillräcklig vilja att tjäna pengar genom förvärvsarbete och dessutom viljan att utöka det materiella utbytet därav, uteblir tillväxten. Arbetskraftens kompetens (humankapitalet) är av avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå en högre tillväxt. Klara empiriska samband finns mellan utbildningsnivån i befolkningen (som då används som indikator på kompetensen/humankapitalet) och ett lands eller en regions samlade ekonomiska tillväxt. Utbildning kan dock inte alltid ses som en investering i humankapital. Det är när utbildningen leder till en högre produktionsförmåga som den kan ge en tillväxteffekt. Lärande sker dessutom inte endast i utbildningssammanhang utan framförallt i arbetslivet när teori och praktik möts. Därför är det av vikt att organisera arbetet för att skapa bästa möjliga förutsättningar för kompetensutveckling i vardagen. KTU projektets syn på kompetensutveckling upplever undertecknad präglas av den syn på kompetensutveckling som utgör värdegrunden för förändringsledarutbildningen. Intentionen i detta delprogram, som bygger på utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb, är att bygga in förändringskompetens i organisationer. 10

11 I beskrivningen av vägledningsprogrammet sägs bl.a. följande: Det finns framförallt tre medel vi kan använda oss av i utvecklingsarbetet: - Synsätt - Arbetssätt - Hjälpmedel Synsättet sammanfattas i fem punkter: - Förbättringar skapas av människor. Vi kan utveckla medarbetarna utan att verksamheten utvecklas. Men vi kan inte utveckla verksamheten utan att medarbetarna stödjer och utvecklas med den. - Alla vill göra ett bra jobb. Men det finns ofta olika uppfattningar om vad det innebär. Den viktigaste förutsättningen för att kunna göra ett bra jobb är att vi är överens om vad det innebär. - Förutsättningar för att göra ett bra jobb. Det som motiverar oss i arbetet och gör att vi trivs, är att vi har förutsättningarna för att göra ett bra jobb. Den viktigaste förutsättningen är en förståelse för och en gemensam syn på vårt uppdrag, vad vi ska förbättra samt vad det innebär i arbetet. Utifrån detta perspektiv kan vi klarlägga vilka övriga förutsättningar som behövs och hur de skapas. - Kompetens förmågan att göra ett bra jobb. Vad kompetens är kan diskuteras och beskrivas på olika sätt. Slutligen handlar det ändå om vår förmåga att lösa vårt uppdrag och de uppgifter vi ställs inför. Det handlar med andra ord om något mer än våra kunskaper och erfarenheter. Det handlar om vad vi ska göra, de förutsättningar vi har och vår förmåga att använda dem. - Det är viktigt att kunna påverka. Det är människor som skapar förbättringar och en förutsättning för att de ska göra det är att de har möjlighet att påverka. Begreppet utvecklingskraft förklaras av styrgruppen på följande sätt: Med utvecklingskraft menar vi förmågan att fortlöpande förändra och anpassa verksamheten till nya förutsättningar i form av kostnader, teknik, kompetens samt nya krav betingade av förändrade behov, förväntningar, värderingar och livsmönster hos kunder/brukare. 11

12 KTU projektets omvärld och intentioner Globaliseringen KTU projektet har genomförts i en omvärldskontext som på ett träffande sätt beskrivs av Christian Lindell 2 i antologin Lärande hela livet 3. Hans synpunkter, som överensstämmer med den grund KTU projektet vilar på, kan i korthet sammanfattas på följande sätt. Globaliseringen innebär en utmaning för Sverige. Regionernas förmåga att möta denna utmaning varierar kraftigt. Många regioner utanför storstads- och universitetsregionerna är sämre rustade att ta till sig ny kunskap. Det närmaste decenniet kommer att ställa stora krav på en strukturomvandling av näringslivet från att konkurrera med pris till att konkurrera med kunskap. En förutsättning för att denna process ska lyckas är att det finns väl fungerande system för lärande i företagen. Insatser för att förbättra dessa system kommer att vara av avgörande betydelse för att klara strukturomvandlingen. Globaliseringen innebär inte bara en utmaning för Sverige utan hela den övriga världen. Olika organisationer försöker på olika sätt och på olika nivåer påverka företagens möjligheter att klara den globala konkurrensen på bästa sätt. Strategier för att öka tillväxt och sysselsättning EU s sysselsättningsstrategi EU s sysselsättningstrategi är en samordnad strategi för att främja sysselsättningen i Europa. Denna innehåller att antal specifika mål som alla medlemsstater sedan skall omsätta i aktiviteter inom ramen för respektive lands arbetsmarknadspolitik. Den Europeiska Socialfonden (ESF) är det viktigaste ekonomiska instrumentet på EU nivå för att kunna utveckla en långsiktig strategi för en hållbar ekonomisk utveckling som stärker tillväxten, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen. Den europeiska sysselsättningsstrategin vilar på fyra pelare: Att förbättra anställbarheten Att utveckla företagarandan och skapandet av arbetstillfällen Att uppmuntra företagens och de anställdas anpassningsförmåga Att stärka jämställdhetspolitiken De fyra pelarna i sysselsättningsriktlinjerna är ett uttryck för att olika politikområden måste samverka för att öka tillväxten och sysselsättningen. 2 Christian Lindell arbetar sedan 1998 som utredare vid Region Skånes enhet för näringslivsutveckling med frågor inriktade mot arbetsmarknad, kompetensförsörjning och företagande. 3 En antologi om lärandets betydelse för utveckling i arbetsliv och samhälle, Jan Lindelöf (red.), Studentlitteratur, ISBN

13 Regionala och lokala strategier I Sverige samverkar flera politikområden för att målet om full sysselsättning skall kunna nås. Näringspolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik har en viktig roll för att främja tillväxt och sysselsättning. Arbets- och kompetenslinjen är grunden i svensk arbetsmarknadspolitik. Målet för arbetsmarknadspolitiken är en väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. För att uppnå målet är arbetsmarknadspolitikens uppgift att: Medverka till en effektiv matchningsprocess med korta vakans- och söktider, Öka de arbetslösas kunskaper, Säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen underlättar och stimulerar omställning på arbetsmarknaden, Stödja dem som har svårast att få ett arbete. Den regionala och lokala dimensionen har ökat i betydelse när det gäller tillväxt- och sysselsättningsfrågor. EU menar av flera skäl att lokala insatser för sysselsättningen är en nödvändig förutsättning för all effektiv tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Utbudet av arbetskraft är till stora delar bundet till den lokala arbetsmarknaden. Med "lokal" avses ett område för boende och arbete där det finns kulturell samhörighet samt lokala produktionssystem och handelsströmmar. Det finns behov på marknaden som passar bättre för lokal produktion och vissa utvecklingstrender är gynnsamma för små företag och för utformandet av lokal produktion, t.ex. att hushållen använder en större del av sina inkomster till personliga tjänster, miljövård, fritid, utbildning, kultur, kommunikation och transport. För att lokala aktörer ska kunna hävda sig i den globala ekonomin gäller det att ta tillvara de styrkor som finns på den lokala marknaden för att utveckla tillväxt och sysselsättning. Att skapa lokala partnerskap som sammanför alla krafter på sysselsättningsområdet är en grundläggande förutsättning för utveckling av en framgångsrik sysselsättningsstrategi. Lokal strategi bör bygga på en analys av de lokala behoven och den lokala kompetensen om den ska kunna bidra till att man hittar lämpliga lösningar. Det finns ett antal viktiga aktörer i detta arbete. Forskning om lokal utveckling av sysselsättningen har visat att ett antal faktorer har stor betydelse då man vill man vill fastställa hur framgångsrik verksamheten blir. Den lokala dimensionen Ett integrerat tillvägagångssätt Partnerskap Nerifrån-upp-perspektivet En gynnsam omgivning Integrerad förvaltningspraxis Finansiering efter lokala behov Förmedlande stödstrukturer Ändamålsenlig yrkesutbildning Enhetlig ekonomisk, strukturell och social politik 13

14 I de regionala och lokala partnerskapen bör eftersträvas ett nätverksbyggande där offentliga organisationer, företag och den tredje sektorns organisationer möts. Även om arbetsmarknadspolitiken i första hand är en statlig angelägenhet i Sverige så har både regionala organisationer och kommunerna under de senaste 25 åren tagit ett allt större ansvar för att medverka till målet om full sysselsättning. Det är uppenbart att det finns en tydlig koppling mellan företagen och dess omvärld. Vissa förändringar i omvärlden kommer att påverka företaget medan andra inte gör det. Även det omvända gäller. En del av ett företags handlande påverkar omvärlden medan annat enbart påverkar internt. Alla företag behöver dock en strategi för att hantera omvärldens påverkan. KTU projektets förankring i omvärlden KTU projektet har utan tvekan fokus på att lyfta fram betydelsen av kompetensutveckling för tillväxt och utvecklingskraft i ett regionalt och lokalt perspektiv. De organisationer som ingått i styrgruppen för projektet har varit Kommunförbundet Skåne (projektägare), Region Skåne, Företagarna, Länsarbetsnämnden i Skåne och Svenska ESF Rådet i Skåne (insynsplats). De personer som ingått i styrgruppen representerar således kraftfulla och regionövergripande organisationer. Dessutom är de engagerade i flera viktiga regionala samverkansorganisationer; partnerskapet för Växtkraft Mål 3, partnerskapet för det skånska tillväxtprogrammet RTP samt det regionala kompetensrådet. KTU projektet ska enligt projektbeskrivningen ses som en gemensam satsning på insatsområde Arbetskrafts- och kompetensförsörjning i det skånska tillväxtprogrammet. Området arbetskrafts-/kompetensförsörjning, som i huvudsak består av de två politikområdena arbetsmarknads- och utbildningspolitik, kännetecknas av att det genomförs i samverkan mellan ett flertal aktörer, främst kommunala och statliga, men också privata och regionala. Det Regionala Tillväxtprogrammet fokuserar på en rad områden: Främja förändringsbenägenheten bland anställda och företag. Utbyggnad av infrastrukturen för lärande; lärcentra, KY-utbildningar, högskoleutbildning. Öka utbudet av arbetskraft med särskild kompetens. Bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Bekämpa diskriminering av missgynnade grupper. En miljödriven näringslivsutveckling. Handlingsprogrammet innehåller bl.a. åtgärden att utveckla arbetsmarknadsnämnderna till lokala kompetensråd. 14

15 Det regionala kompetensrådet i Skåne län har utvecklats till ett instrument för sektorssamverkan i kompetensförsörjningen. Rådet tar fram analyser och insatser för att klara kompetensförsörjningen i länet. Samverkan i rådet bidrar till en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft och utvecklar samspelet mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknaden i nya former. En mängd organisationer är representerade i rådet. Rådet ska kunna ge en samlad bild av de regionala utbildningsbehoven och kunna föreslå åtgärder utifrån näringslivets behov avseende kompetensutveckling av befintlig personal, rekryteringsåtgärder eller anpassning av utbildningsutbudet till det regionala näringslivets behov. Projektbeskrivningen Det grundläggande styrdokumentet för projektet är projektbeskrivningen 4. De olika delprogrammens genomförande har reglerats i avtal mellan Kommunförbundet i Skåne och de olika utförarna. Projektet bygger ursprungligen på ett beslut från då ESF Rådet i Skåne beviljade kr för genomförande av ett kompetensutvecklingsprojekt inom ramen för Växtkraft Mål 3 område 1:1 b under perioden Under 2004 gjordes sedan en ny ansökan för ett längre projekt så att den sammanlagda projekttiden skulle bli 2 år och avslutas Budgeten blev då sammanlagt Svenska ESF Rådet i Skåne beviljade formellt ansökan I beslutet ingår de redan beviljade pengarna från den första projektfasen. I den reviderade ansökan uppdelas projektet i två faser: Förberedelsefas, Genomförandefas, Förberedelsefasen Följande aktiviteter genomfördes under förberedelsefasen. Projektgruppen genomförde sex möten där man tillsammans inventerade förutsättningarna för att finna aktiva lokala aktörer och mötesplatser, tog fram förslag till tematiskt strukturerade utvecklingsprojekt samt utformade det reviderade projektförslaget. En resursperson 5 anlitades för att genomföra ett inventeringsarbete omfattande ett urval av lokala befintliga arenor/aktörer i Skåne som nu och i framtiden kan agera i kompetensutvecklingsfrågor. Denna förstudie har redovisats till ESF Rådet i samband med reviderad ansökan. I samråd med ESF Rådet hade man också kontaktat en annan resursperson 6 för att pröva en modell för förberedelseutbildning av internkonsulter som stöd till förändringsarbete på arbetsplatserna. Därefter har Kommunförbundet, utifrån denna 4 Reviderad utformning av projekt 52621; Kompetens för tillväxt. 5 Ulrika Forsgren, Artcom 6 Magnus Antilla 15

16 modell, upphandlat kompetensutvecklingsinsatser för arbetsplatsrepresentanter och för utveckling av modellen. I projektbeskrivningen uttrycks en grundläggande inställning att de lokala aktörer och mötesplatser som är etablerade ska stödjas för att man ska få en långsiktighet i kompetensutvecklingsarbetet. Projektet ska inte skapa några nya arenor. Detta har återkommande betonats i styrgruppens sammankomster. Förstudien spelar här en viktig roll. Syftet med den var att inventera ett urval av de lokala, delregionala och regionala arenor/strukturer i Skånes näringsliv som i något avseende kan förknippas med kompetensutvecklingsfrågor. Förstudien skulle utgöra ett underlag till projektledningsgruppen för att göra ett avgränsat urval av arenor inför operativ fas av projektet Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft. Undertecknad har dock ingen klar bild av på vilket sätt förstudien använts i senare fas av projektet. En slutsats som projektgruppen gjort i förstudiefasen var att förutsättningarna för att skapa tillväxt och utvecklingskraft med stöd av Växtkraft Mål 3 ökar om insatserna kan förenas i ett samlingsbeslut. Därför har också projektägaren och projektledaren arbetat mycket med att få idén med samlingsbeslut att fungera praktiskt. Samlingsprojekt i Växtkraft Mål 3 har därför funnits med som en aktivitet under punkten Övrigt i projektet. Information har lagts ut på projektets hemsida, En annan grundtanke i projektet har varit att ta fram prototyper, tematiskt strukturerade kompetensutvecklingsmodeller, som sedan kan spridas för bredare användning. Lokala möten har också en framträdande roll i beskrivningen av projektet utgångspunkter. Det finns förväntningar på att lokala möten ska arrangeras och fyllas med substantiella erbjudanden. Detta ska stimulera lokala aktörer till samverkan, diskussion och att ta fram egna kompetensutvecklingsbehov och utvecklingsförslag. Projektet Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft betecknas i ansökan som ett informations- och utvecklingsprojekt. Grunden är just att använda kompetensutveckling som tillväxt- och utvecklingskraft. Huvudmålen för projektet har varit att: Stimulera och inspirera privata och offentliga arbetsplatser till kompetensutvecklingsinsatser. Stödja former för hur lokala befintliga mötesplatser/arenor kan utvecklas och etableras som resurser för kompetensutveckling, tillväxt och utvecklingsinsatser. Samverka med proaktiva lokala aktörer och i denna samverkan använda kompetensutvecklingsinsatser som stimulans för tillväxt och utvecklingskraft. Delmålen för projektet har varit att: Finna ett urval av arenor och aktörer med lämplig spridning i regionen som kan bilda plattform för kompetensutvecklingsinsatser. Stödja och ta fram tematiska/strukturerade kompetensutvecklingsprojekt. Stödja befintliga utvecklingsprojekt som tagits fram med stöd av Växtkraft Mål 3. Erbjuda 16

17 dessa som en möjlighet i det lokala utvecklingsarbetet på arbetsplatser och för individer. Ge lokala aktörer stöd och resurser att inventera sina kompetensutvecklingsbehov genom kompetensagenter. Ge möjlighet att utforma ytterligare delprogram baserade på de lokala behoven. Använda en processinriktad uppföljnings- och utvärderingsform. Till delmålen görs preciseringar av vad projektet kan bidra med/inte bidra med. Bekostar informationsinsatser och omkostnader vid mötesarrangemang. Tar fram standardiserade prototyper som senare kan genomföras i större skala med sin egen finansieringsgrund. Finansierar inte deltagarkostnader. Använder befintliga arenor och utvecklar inte egna. Projektet finansieras till 100 % av Växtkraft Mål 3. Genomförandefasen Den redan etablerade projektgruppen fortsatte arbeta tillsammans när förberedelsefasen övergick i en genomförandefas. I samband med att projektet gick in i genomförandefasen anställdes också en projektledare 7. Undertecknad kom in i projektet som utvärderare från Projektet hade då en ett år lång historia. Projektet kom att omfatta fyra definierade delprogram: Förändringsledar-/handledarutbildningutbildning Generations-/ägarskifte Arbetsmarknadsnämnder som lokala kompetensråd Lokala möten De tematiskt strukturerade programmen har genomförts av aktörer som anlitats speciellt för detta. Här har det klarts uttryckts att projektet ska begränsas till att ta fram standardiserade prototyper för produktion. De som sedan är intresserade av att genomföra insatser i egen regi söker sedan egen finansiering för detta. 7 Mats Persson, P&P AB 17

18 Förstudien Bakgrund Den övergripande tanken med KTU projektet är att bidra till en hållbar tillväxt och utvecklingskraft inom näringsliv och offentlig sektor i Skåne. För att åstadkomma detta är kontinuerlig kompetensutveckling av avgörande betydelse. Det framgår av genomförd förstudie att det pågår mängder av utvecklingsprocesser i syfte att stärka tillväxten runt om i Skåne. Ambitionen med förstudien har varit att få en överblick över de näringslivsrelaterade arenor som finns i Skånes 33 kommuner samt på delregional nivå och som arbetar med utvecklingsfrågor kopplat till kompetensutveckling. Fokus har legat på formella och informella processer/utvecklingsprojekt som drivs utifrån det lokala näringslivets initiativ och behov. Offentlig sektor har inte rymts i denna första inventering. Ambitionen har varit att få kunskap om de processer som pågår, att fånga upp goda exempel som kan spridas vidare och få ett underlag till strategier som kan stödja befintliga och lokala utvecklingsprocesser. Förstudien har genomförts av Ulrika Forsgren, Artcom. Syfte Att inventera ett urval av de lokala, delregionala och regionala arenor/strukturer i Skånes näringsliv som i något avseende kan förknippas med kompetensutvecklingsfrågor. Mål Ett underlag till projektledningsgruppen för att göra ett avgränsat urval av arenor inför operativ fas av projektet Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft. Avgränsning Inventeringen utgår från Skånes fyra delregioner; Nordvästra Skåne, Sydvästra Skåne, Nordöstra Skåne och Sydöstra Skåne. Inventeringen är i huvudsak gjord via intervjuer med näringslivsansvariga/näringslivssekreterare på respektive kommun. Resultatet återspeglar alltså de arenor, aktiviteter och behov som kommunens näringslivsenheter kan överblicka och har kännedom om. Till denna kartläggning finns även listor på formella kontaktytor. Dessa är: Ordföranden i Företagarnas lokala föreningar i Skåne. Näringslivsansvariga i Skånes kommuner. Personalchefer i Skånes kommuner. Förteckning över lärcentra i Skåne. 18

19 Metod Inventeringen bygger på personliga intervjuer samt telefonintervjuer. Intervjuerna har utgått från en kartläggningsstruktur (se nedan), men har också samtidigt bejakat en öppen och fri diskussion. Resultatet av intervjuerna är av skiftande omfattning och karaktär av olika anledningar. Till exempel spelar storleken på kommunen i bland roll - ibland inte. Underlaget för aktiviteter är naturligt mindre i små kommuner, samtidigt gör näringslivsstruktur och befolkningsstruktur att omfattningen och utformning av insatser ändå kan variera stort. Definition Inventeringen fokuserar på lokala och delregionala arenor. Begrepp som används: Aktörer avser en uppräkning av verksamma på arenan/i samverkan Verksamhet beskriver kort vad arenan har på sin agenda Karakteristika beskriver kort näringslivet i kommunen Arenor i urval arenor/mötesplatser/samverkan som kopplar kompetensutvecklingsfrågor till sin agenda Arenor - projektledningsgruppen av projektledningsgruppen speciellt utvalda arenor; Lärcentra och Arbetsmarknadsnämnder Projektledarens sammanfattning av och kommentarer till förstudien Det följande bygger på dokument utarbetat av Ulrika Forsgren, Artcom. Behoven skiljer sig naturligtvis åt från kommun till kommun och från delregion till delregion beroende på lokala förutsättningar och skillnader i näringslivsstrukturen. Men det finns - naturligtvis - också behov som delas av många och som därmed är frekvent återkommande i inventeringen. I helt oväntat finner vi gemensamma behov av kompetensutveckling för att: Tackla stundande generationsväxlingar Generellt höja utbildningsnivån Underlätta rekryteringen till hantverksyrken Underlätta rekryteringen till teknikföretag Öka IT-kompetensen för bättre effektivitet Stärka kopplingen skola näringsliv/entreprenörskap Tackla internationaliseringen genom bättre kunskap i; o Ny teknik o Ökat förädlingsvärde i produktion o Ledarskapsutveckling o Språk o Internationell handel 19

20 Det är ett fåtal kommuner som har ett samlat grepp kring kompetensutvecklingsfrågor. Vanligtvis arrangeras mötesplaster när behov uppstår, och då i form av informationsträffar med en inbjuden aktör att berätta om aktuellt tema. En fördjupad kompetensutvecklingsinsats följer vanligtvis inte på dessa träffar. Framförallt skapar man med mötesplatser ur nätverksynpunkt. Flera kommuner har idag kompetensutveckling på sin agenda, men har inte formerna klara för hur de skall utvecklas. Undantag finns, t ex Osby Nova i Osby kommun. Det finns starka kopplingar mellan kommunerna, vissa starkare än andra, när det gäller att samverka kring kompetensutvecklingsfrågor. Tendensen är tydlig att orientera sitt utvecklingsarbete på delregional nivå. Nordvästra Skåne Samarbetet inom Nordvästra Skåne har historiskt sett präglats av det som numera heter Idéforum och det som tidigare hette Stiftelsen Nordvästra Skåne. Det är en sammanslutning av de 50 största företagen samt alla kommuner i området. Med en egen agenda har man drivit olika utvecklingsfrågor, präglat av ett tydligt näringslivsperspektiv då majoriteten i stiftelsen utgörs av företag. På agendan idag är utvecklingen av relationer till Campus Helsingsborg prioriterad. NOSAM bildades för snart tio år sedan. Tillsammans har man lagt upp strategier för sin samverkan vilka bl a har mynnat ut i en Verksamhetsplan för NOSAMs arbete. Formellt finns det goda grunder för samverkan inom NOSAM och det finns också en uttalad vilja och en positiv syn på att samarbeta. Samtidigt är det bitvis svårt att få genomslag ute på fältet och NOSAM ter sig relativt okänt. En faktor kan vara Helsingsborg dominans pga av sin storlek, en annan att flera av kommunerna mår relativt bra, med en utveckling i näringslivet som flyter på som någon uttryckte sig. När det gäller kompetensfrågor präglas NOSAM av: Ett starkt fokus på utvecklingen av relationerna till Campus Helsingsborg En politisk uppmaning att arbeta utifrån Tripel Helix modell. Parallellt med denna bild av kopplingen till högskolan och högre utbildning finns en annan bild NOSAM är också ett präglat jordbruksområde som precis som alla andra står inför en stundande generationsväxling. Detta gäller även de kommuner som ligger inom den turistintensiva delen. Utbildningsnivån är också låg i stora delar. Kommuner som Landskrona, Svalöv, Klippan, Bjuv, Åstorp och Örkelljunga uttrycker specifikt i varierande grad behovet av bl a en generell kompetenshöjning. 20