Från förstudie till slutkonferens. Utvärdering av ett projekt för tillväxt och utvecklingskraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från förstudie till slutkonferens. Utvärdering av ett projekt för tillväxt och utvecklingskraft"

Transkript

1 Från förstudie till slutkonferens KTU - Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft Kommunförbundet Skåne Utvärdering av ett projekt för tillväxt och utvecklingskraft

2 Bo Eriksson

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Bilageförteckning 4 Sammanfattning 5 Inledning 7 Utvärderingsmetodik 9 KTU projektets omvärld och intentioner 12 Förstudien 18 Genomförande av delprogram 1 23 Förändringsledarutbildning Genomförande av delprogram 2 25 Generationsskiftet Genomförande av delprogram 3 34 Arbetsmarknadsnämnder som lokala kompetensråd Genomförande av delprogram 4 44 Lokala möten Slutkonferensen 45 Information om KTU på nätet 48 Process- och utfallsanalys 50 Slutsatser och förslag 64 3

4 Bilageförteckning 1 Utvärderingsförslag 2 Utvärderingsmodell 3 Informationskällor 4 Enkät till mötesdeltagare informations-/inspirationsturné Skiftet 5 Enkät till deltagare i utbildning för köpare 6 Enkät till deltagare i utbildning för säljare 7 Analys av kartläggningar, handlingsplaner och insatser i delprogram 3 8 Enkät till ordförande i arbetsmarknadsnämnder 9 Enkät till ledamöter i arbetsmarknadsnämnder 10 Telefonenkät till näringslivsansvariga/näringslivssekreterare 11 Telefonenkät till arbetsgivare 12 Statistik ansökningar ESF kompetensanalyser och kompetensutvecklingsinsatser per bransch 4

5 Sammanfattning Kommunförbundet Skåne har, med finansiering från ESF Rådet inom ramen för Växtkraft Mål 3, under perioden genomfört ett pilotprojekt på temat "Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft", KTU. Huvudsyftet har varit att stimulera, förbereda och stödja arbetsplatser, arbetsgivare och fackliga organisationer, att genomföra kompetenshöjande insatser för ekonomisk tillväxt i företag och utvecklingskraft i offentliga verksamheter. Fokus i projektet har varit att ta fram några förslag till prototyper och modeller för kompetensutvecklingsarbete inom vissa specifika områden. Projektet har genomförts av en projektledningsgrupp med deltagande av representanter från Kommunförbundet Skåne, Region Skåne, Företagarna, Länsarbetsnämnden i Skåne. Svenska ESF-rådet i Skåne har haft insynsplatser i arbetet med projektutvecklingen och vid projektledningsgruppens möten. Parterna i projektledningsgruppen ingår i partnerskapet för det skånska tillväxtprogrammet (RTP). Projektet skall ses som en gemensam satsning på insatsområde; Arbetskrafts- och kompetensförsörjning i tillväxtprogrammet. Under projektets gång har prototyper på följande områden utvecklats: Förändringsledar- och handledrutbildning i utvecklingsarbete för att inspirera och stimulera arbetsplatser att själva genomföra kompetensutvecklingsanalyser samt planera kompetenshöjande insatser genom förberedelseutbildningar för internkonsulter som stöd till förändringsarbete. Kompetensutvecklingsinsatser vid ägar-/generationsskifte i små och medelstora företag. Stöd till ett antal utvalda lokala arbetsmarknadsnämnder att utvecklas till lokala kompetensråd. I föreliggande utvärderingsrapport redogörs för projektets utgångspunkter, genomförande och resultat. Utvärderingen av KTU projektet har genomförts av Bo Eriksson, Framtidsutbildning AB, utom vad gäller förändringsledar-/handledarutbildning, vilken genomförts av Ek Dr Henrik Hansson. Projektet har uppnått ett bra resultat även om målsättningarna inte uppfyllts till fullo. Fokus i projektet har kommit att ligga på att genomföra projektets delmål på ett framgångsrikt sätt. Detta har också skett med undantag för delprogrammet Lokala möten. Genom den förstudie som genomfördes i projektets förberedande fas har ett urval av arenor och aktörer som kan utgöra plattformar för kompetensutvecklingsinsatser med lämplig spridning i regionen identifierats. Tre strukturerade tematiska utvecklingsprojekt har genomförts på ett framgångsrikt sätt. Ett omfattande arbete har genomförts inom projektets ram för att stödja ESF Rådets genomförande av samlingsprojekt inom ramen för Växtkraft Mål 3. De genom projektet vunna kunskaperna har redan fått stor spridning genom en slutkonferens i projektet som samlade drygt 200 deltagare. 5

6 Delprogram 2 har haft betydelse för att skapa uppmärksamhet kring generations- /ägarskiftesfrågan och de konsekvenser det kan medföra att så många småföretagare är på väg att pensionera sig. Genom de aktiviteter som genomförts har också värdefull kunskap spridits till ett stort antal människor som på olika sätt berörs av problematiken. Det material som tagits fram kommer att vara viktigt för det fortsatta arbetet med frågan och för spridning av konceptet. Websidan kan komma att fungera som en marknadsplats för köpare och säljare. Viss osäkerhet tycks dock råda kring den fortsatta driften av sidan. Den prototyp som tagits fram för utveckling av arbetsmarknadsnämnderna till lokala kompetensråd har fungerat bra. Insatsen är dock i ett större perspektiv tämligen begränsad och för att den positiva utveckling som initierats ska kunna fortsätta och ge långsiktigt goda effekter så behöver prototypen utvecklas och fler insatser göras. De arbetsmarknadsnämnder som har deltagit i KTU projektet behöver skaffa sig resurser för att fortsätta utvecklas i den riktning man stakat ut i sina respektive handlingsplaner. Arbetsmarknadsnämnderna kan lära av varandra. Den dokumentation som skapats genom KTU projektet är ett värdefullt material för erfarenhetsutbyte. Flera nämnder har också uttryckt att man kommer att bjuda in andra nämnder för att utbyta erfarenheter. Detta är en mycket spännande tanke. De arbetsmarknadsnämnder som nu inte deltagit i programmet borde få möjlighet att genomföra liknande kartläggnings- och processarbete. Upplägget skulle då kunna förstärkas genom ett aktivare stöd till kompetensagenterna innan kartläggningen genom ett seminarium kring hur man genomför ett sådant arbete på bästa sätt metodiskt. Arbetsmarknadsnämnderna ska dock kunna välja inriktning och utformning efter de lokala förutsättningarna. Själva tanken om vad ett lokalt kompetensråd skulle kunna vara behöver också förtydligas på ett mer aktivt sätt i eventuellt kommande program. Delprogrammen har varit bra på att omsätta teori i praktik och att kommunicera innehållet i de framtagna prototyperna. Websidor och broschyrer har ett bra innehåll och tilltalande utformning. Förstudiematerialet och det material som producerats vid slutkonferensen är också av hög kvalitet. Det är nu viktigt att ta tillvara den kunskap som innefattas i dessa dokument. Ett stort antal aktörer, engagerade i de olika delprogrammen, har bidragit till projektets goda resultat. En bidragande orsak till det goda resultatet förefaller också vara att de som arbetat med projektet har djupa kunskaper om och lång erfarenhet av att arbeta med de sakfrågor som utgör projektets kärna. Styrgruppen har förankring i kraftfulla regionala verksamhets- och samverkansorganisationer. Projektet har knutit skickliga utförare till sig. Den här typen av projekt har ett berättigande och kan spela en roll i en regional utvecklingsprocess. De tydliga knytningarna till reguljära regionala organisationer som arbetar med kompetensutvecklingsfrågorna är betydelsefull. 6

7 Inledning Uppdrag Kommunförbundet i Skåne beställde av Framtidsutbildning AB en utvärderingsinsats avseende projektet Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft. Beställningen grundade sig på tidigare avlämnad offert och förslag till utformning av uppföljning och utvärdering av projektet, i enlighet med bilaga 1. Uppdraget formulerades utifrån följande grundpremisser: Utvärderaren ska utföra såväl uppföljnings- som utvärderingsaktiviteter 1 och finnas med i projektprocessen under tidsperioden Utvärderaren föreslår lämpliga uppföljnings- och utvärderingsmetoder och presenterar en struktur för arbetet som kan utgöra diskussionsunderlag för slutligt fastställande av hur uppföljnings- och utvärderingsarbetet ska bedrivas. Utvärderarens arbete ska efterhand generera kunskap (lärande och utvecklande intention) om hur de olika projektverksamheternas fungerar och vilka effekter som uppnås. Uppföljnings- och utvärderingsinformation ska kontinuerligt delges projektledare och projektledningsgrupp för att möjliggöra anpassningar av delprogrammen så att de fungerar på bästa sätt (interaktiv intention). Uppföljnings- och utvärderingsarbetet ska generera skriftlig dokumentation som kan utgöra redovisning och analys av genomförda aktiviteter och deras effekter (legitimerande samt lärande intention). Vid projektets avslutning eller vid tidpunkt som infaller senast 28 maj 2006 överlämnas en skriftlig utvärderingsrapport till Kommunförbundet Skåne baserad på det offererade uppdraget (beställning) Uppgiftsformulering, avgränsning och centrala frågeställningar Utifrån ovan angivna premisser lämnades ett förslag till genomförande som byggde på nedan beskrivning. Hela projektkonceptet ingår i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Delprogrammen och övriga angivna speciella aktiviteter följs upp var för sig upp utifrån sina förutsättningar. I dagsläget finns inget behov av att följa upp delprogram 1. Projektet och de ingående aktiviteterna beskrivs, förklaras och värderas i relation till förutsättningar, processer och resultat. Under projektets gång är verksamheternas processer i fokus för uppföljning och utvärdering och allteftersom aktiviteterna genomförs görs också resultatutvärderingar. 1 Med uppföljning avser undertecknad att identifiera och löpande beskriva projektets förutsättningar, processer och prestationer. Utvärdering innebär att försöka finna effekter dvs. förklara och värdera utförda prestationer och händelseförlopp samt beskriva faktorer som påverkat utfallet. 7

8 De centrala frågorna i uppföljnings- och utvärderingsarbetet har varit följande: Hur når KTU projektet ut och hur tas det emot på det lokala planet? I vilken utsträckning och på vilket sätt når delprojekten sina respektive målgrupper? På vilket sätt genomförs delprojektens uppdrag, vilka yttre omständigheter påverkar genomförandet och hur tas projektens aktiviteter emot av deltagarna? Hur fungerar KTUs samt delprojektens organisation, arbetsmetoder, beslutsfattande, kontakterna med målgruppen, information, kommunikation och andra viktiga processer? Vilka resultat uppnås i relation till mål och förväntade resultat såväl sett till hela KTU projektet som respektive delprojekt? Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot kan iakttas i relation till vad som förväntas uppnås såväl sett till hela KTU projektet som respektive delprojekt? Vilka är de tydligaste effekterna av KTU projektet och hur har dessa uppstått? Vilka liknande verksamheter bedrivs i andra tillväxtregioner i Sverige och vilka skillnader finns mellan KTU och dessa verksamheters i utförande och resultat? Vad kan de berörda aktörerna lära sig av de erfarenheter som görs i KTU projektet? Förslaget till genomförande byggde vidare på önskemål om frekventa kontakter mellan utvärderare och projektledare, muntliga avrapporteringar till projektledningsgruppen vid vissa tillfällen skriftlig utvärderingsrapport levererad senast Delrapporter, muntliga och skriftliga, har lämnats till styrgruppen , , samt Föreliggande dokumentation utgör slutrapportering av genomfört utvärderingsuppdrag. Rapportens disposition framgår av innehållsförteckning. Hela projektprocessen beskrivs från förstudie till genomförd slutkonferens. Beskrivningar och analyser baseras på informationskällor redovisade i bilaga 3. Utvärderingen har bedrivits i enlighet med beprövade metoder för utvärdering, vilka beskrivs i nästföljande avsnitt. Utvärderingsarbetet har påverkats av att projektet tidsmässigt fördröjts vilket gjort att utvärderingen i praktiken blivit mer en utvärdering i efterhand än det förväntade interaktiva samspelet mellan utvärderare och styrgrupp under projektprocessens gång. Det är min förhoppning att utvärderingen ska kunna bidra till spridning av de intressanta modeller som utvecklats i projektet samt att uppdragsgivaren och andra berörda ska finna de synpunkter som lämnas beträffande den framtida utvecklingen av modellerna värda att ta i beaktande. Helsingborg Enligt uppdrag Bo Eriksson Framtidsutbildning AB 8

9 Utvärderingsmetodiken och grundläggande definitioner Planeringen utgick ifrån att projektets uppbyggnad, karaktär och syfte gjorde det lämpligt att använda en uppföljnings- och utvärderingsmetodik som till stor del utgick från utvärderarens närvaro i olika sammanhang vid genomförande av olika aktiviteter. Genom deltagande observation kombinerat med enkäter och intervjuer, där så var lämpligt, skulle efterhand skapas ett kunskapsunderlag som kunde delges projektledare och projektledningsgrupp. Initialt formulerades en övergripande utvärderingsmodell för arbetet, se bilaga 3. Därefter gjordes en plan för de uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter som skulle genomföras under utvärderingsprocessen. Av denna framgår föreslagna uppföljnings- och utvärderingsområden, metoder för informationsinsamling samt vilka intressenter som borde komma till tals. En stor mängd information har genererats genom de olika informationskällorna vilket medfört ett omfattande sammanställnings- och bearbetningsarbete. På grund av tidsförskjutning i projektet har metodiken behövt anpassas. Det har inte gått att delta i olika aktiviteter i så stor utsträckning som planerat bl.a. eftersom de blev tidsmässigt koncentrerade i slutet av året. Det hade varit önskvärt att utvärderaren i i högre utsträckning än vad som blivit fallet kunnat delta i aktiviteter såväl inom delprogram 2 som 3. Följande metoder för informationsinsamling har använts: Enkäter Personliga intervjuer Telefonintervjuer Deltagande i styrgruppsmöten Kontinuerliga träffar med projektledaren samt utförarna i delprogram 2 och 3 Deltagit i två arbetsmarknadsnämnders processarbete Informationssökning på nätet Genomgång av skriftlig dokumentation kring projektet Genomgång av referensmaterial; litteratur och rapporter Utgångspunkten har varit att i så stor utsträckning som möjligt få synpunkter från de aktörer som direkt berörts av respektive delprojekt. Aktörer som kommit till tals i utvärderingen är: Arbetsgivare Näringslivssekreterare Kompetensagenter Ledamöter i arbetsmarknadsnämnder Styrgruppen för projektet De som genomfört delprogrammen Eftersom syftet med projektet varit att ta fram prototyper för kompetensutvecklingsinsatser har mycket energi lagts på att beskriva dessa. Som underlag för beskrivningarna har i stor utsträckning använts det skriftliga material som producerats av utförarna i delprojekten. Vid analysen av insamlat material har undertecknad i det löpande arbetet använt SWOT analys som metod. I föreliggande slutrapport kompletteras denna analys med mål - resultat analys samt orsak -verkan analys. De kartläggningar och handlingsplaner som upprättats av medverkande arbetsmarknadsnämnder har särskilt noga gåtts igenom och analyserats. 9

10 Dessutom har KTU projektets aktiviteter i viss utsträckning jämförts med liknande aktiviteter i andra delar av landet genom en enkel benchmarking studie. Denna gav dock ett mycket magert utbyte då det, så vitt undertecknad känner till, inte genomförts något projekt med denna samlade inriktning och omfattning någon annanstans i Sverige. Referensram för analysen har varit projektbeskrivningen och vad som i den sägs om projektets syfte, mål och planerade insatser. Eftersom projektet haft en inriktning mot tillväxt, kompetensutveckling och utvecklingskraft kan det vara lämpligt att definiera dessa ord. Undertecknad har inte i projektbeskrivningen eller annan dokumentation kring projektet funnit någon definition av tillväxt. Inte heller har begreppet diskuterats i något sammanhang där undertecknad varit närvarande. Med ekonomisk tillväxt avses vanligtvis en produktionsökning i värdetermer av de varor och tjänster som produceras. För ett land mäts detta vanligen som bruttonationalproduktens ökningstakt (BNP). I en region mäts det som den regionala produktionens ökningstakt (BRP). Ekonomisk tillväxt är när BNP/BRP per invånare ökar, det vill säga det genomsnittliga välståndet förbättras. Några enkla eller entydiga förklaringar till hur tillväxt uppkommer finns inte. Tvärtom finns en rad olika teorier om vad som bestämmer tillväxten. Följande tre förklaringsmodeller är vanliga. Kvantitetsförklaringen BNP/BRP växer om sysselsättningsvolymen i befolkningen ökar, mera förvärvsarbete utförs. Kvalitetsförklaringen BNP/BRP växer om mervärdet per sysselsatt, vid oförändrad sysselsättningsvolym, ökar. Detta kan åstadkommas genom att de sysselsatta höjer sina kvalifikationer, att de får bättre tekniska hjälpmedel eller att ett effektivare sätt att organisera arbetet införs. Incitamentsförklaringen BNP/BRP växer med befolkningens vilja att skapa mervärde. Saknas tillräcklig vilja att tjäna pengar genom förvärvsarbete och dessutom viljan att utöka det materiella utbytet därav, uteblir tillväxten. Arbetskraftens kompetens (humankapitalet) är av avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå en högre tillväxt. Klara empiriska samband finns mellan utbildningsnivån i befolkningen (som då används som indikator på kompetensen/humankapitalet) och ett lands eller en regions samlade ekonomiska tillväxt. Utbildning kan dock inte alltid ses som en investering i humankapital. Det är när utbildningen leder till en högre produktionsförmåga som den kan ge en tillväxteffekt. Lärande sker dessutom inte endast i utbildningssammanhang utan framförallt i arbetslivet när teori och praktik möts. Därför är det av vikt att organisera arbetet för att skapa bästa möjliga förutsättningar för kompetensutveckling i vardagen. KTU projektets syn på kompetensutveckling upplever undertecknad präglas av den syn på kompetensutveckling som utgör värdegrunden för förändringsledarutbildningen. Intentionen i detta delprogram, som bygger på utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb, är att bygga in förändringskompetens i organisationer. 10

11 I beskrivningen av vägledningsprogrammet sägs bl.a. följande: Det finns framförallt tre medel vi kan använda oss av i utvecklingsarbetet: - Synsätt - Arbetssätt - Hjälpmedel Synsättet sammanfattas i fem punkter: - Förbättringar skapas av människor. Vi kan utveckla medarbetarna utan att verksamheten utvecklas. Men vi kan inte utveckla verksamheten utan att medarbetarna stödjer och utvecklas med den. - Alla vill göra ett bra jobb. Men det finns ofta olika uppfattningar om vad det innebär. Den viktigaste förutsättningen för att kunna göra ett bra jobb är att vi är överens om vad det innebär. - Förutsättningar för att göra ett bra jobb. Det som motiverar oss i arbetet och gör att vi trivs, är att vi har förutsättningarna för att göra ett bra jobb. Den viktigaste förutsättningen är en förståelse för och en gemensam syn på vårt uppdrag, vad vi ska förbättra samt vad det innebär i arbetet. Utifrån detta perspektiv kan vi klarlägga vilka övriga förutsättningar som behövs och hur de skapas. - Kompetens förmågan att göra ett bra jobb. Vad kompetens är kan diskuteras och beskrivas på olika sätt. Slutligen handlar det ändå om vår förmåga att lösa vårt uppdrag och de uppgifter vi ställs inför. Det handlar med andra ord om något mer än våra kunskaper och erfarenheter. Det handlar om vad vi ska göra, de förutsättningar vi har och vår förmåga att använda dem. - Det är viktigt att kunna påverka. Det är människor som skapar förbättringar och en förutsättning för att de ska göra det är att de har möjlighet att påverka. Begreppet utvecklingskraft förklaras av styrgruppen på följande sätt: Med utvecklingskraft menar vi förmågan att fortlöpande förändra och anpassa verksamheten till nya förutsättningar i form av kostnader, teknik, kompetens samt nya krav betingade av förändrade behov, förväntningar, värderingar och livsmönster hos kunder/brukare. 11

12 KTU projektets omvärld och intentioner Globaliseringen KTU projektet har genomförts i en omvärldskontext som på ett träffande sätt beskrivs av Christian Lindell 2 i antologin Lärande hela livet 3. Hans synpunkter, som överensstämmer med den grund KTU projektet vilar på, kan i korthet sammanfattas på följande sätt. Globaliseringen innebär en utmaning för Sverige. Regionernas förmåga att möta denna utmaning varierar kraftigt. Många regioner utanför storstads- och universitetsregionerna är sämre rustade att ta till sig ny kunskap. Det närmaste decenniet kommer att ställa stora krav på en strukturomvandling av näringslivet från att konkurrera med pris till att konkurrera med kunskap. En förutsättning för att denna process ska lyckas är att det finns väl fungerande system för lärande i företagen. Insatser för att förbättra dessa system kommer att vara av avgörande betydelse för att klara strukturomvandlingen. Globaliseringen innebär inte bara en utmaning för Sverige utan hela den övriga världen. Olika organisationer försöker på olika sätt och på olika nivåer påverka företagens möjligheter att klara den globala konkurrensen på bästa sätt. Strategier för att öka tillväxt och sysselsättning EU s sysselsättningsstrategi EU s sysselsättningstrategi är en samordnad strategi för att främja sysselsättningen i Europa. Denna innehåller att antal specifika mål som alla medlemsstater sedan skall omsätta i aktiviteter inom ramen för respektive lands arbetsmarknadspolitik. Den Europeiska Socialfonden (ESF) är det viktigaste ekonomiska instrumentet på EU nivå för att kunna utveckla en långsiktig strategi för en hållbar ekonomisk utveckling som stärker tillväxten, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen. Den europeiska sysselsättningsstrategin vilar på fyra pelare: Att förbättra anställbarheten Att utveckla företagarandan och skapandet av arbetstillfällen Att uppmuntra företagens och de anställdas anpassningsförmåga Att stärka jämställdhetspolitiken De fyra pelarna i sysselsättningsriktlinjerna är ett uttryck för att olika politikområden måste samverka för att öka tillväxten och sysselsättningen. 2 Christian Lindell arbetar sedan 1998 som utredare vid Region Skånes enhet för näringslivsutveckling med frågor inriktade mot arbetsmarknad, kompetensförsörjning och företagande. 3 En antologi om lärandets betydelse för utveckling i arbetsliv och samhälle, Jan Lindelöf (red.), Studentlitteratur, ISBN

13 Regionala och lokala strategier I Sverige samverkar flera politikområden för att målet om full sysselsättning skall kunna nås. Näringspolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik har en viktig roll för att främja tillväxt och sysselsättning. Arbets- och kompetenslinjen är grunden i svensk arbetsmarknadspolitik. Målet för arbetsmarknadspolitiken är en väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. För att uppnå målet är arbetsmarknadspolitikens uppgift att: Medverka till en effektiv matchningsprocess med korta vakans- och söktider, Öka de arbetslösas kunskaper, Säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen underlättar och stimulerar omställning på arbetsmarknaden, Stödja dem som har svårast att få ett arbete. Den regionala och lokala dimensionen har ökat i betydelse när det gäller tillväxt- och sysselsättningsfrågor. EU menar av flera skäl att lokala insatser för sysselsättningen är en nödvändig förutsättning för all effektiv tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Utbudet av arbetskraft är till stora delar bundet till den lokala arbetsmarknaden. Med "lokal" avses ett område för boende och arbete där det finns kulturell samhörighet samt lokala produktionssystem och handelsströmmar. Det finns behov på marknaden som passar bättre för lokal produktion och vissa utvecklingstrender är gynnsamma för små företag och för utformandet av lokal produktion, t.ex. att hushållen använder en större del av sina inkomster till personliga tjänster, miljövård, fritid, utbildning, kultur, kommunikation och transport. För att lokala aktörer ska kunna hävda sig i den globala ekonomin gäller det att ta tillvara de styrkor som finns på den lokala marknaden för att utveckla tillväxt och sysselsättning. Att skapa lokala partnerskap som sammanför alla krafter på sysselsättningsområdet är en grundläggande förutsättning för utveckling av en framgångsrik sysselsättningsstrategi. Lokal strategi bör bygga på en analys av de lokala behoven och den lokala kompetensen om den ska kunna bidra till att man hittar lämpliga lösningar. Det finns ett antal viktiga aktörer i detta arbete. Forskning om lokal utveckling av sysselsättningen har visat att ett antal faktorer har stor betydelse då man vill man vill fastställa hur framgångsrik verksamheten blir. Den lokala dimensionen Ett integrerat tillvägagångssätt Partnerskap Nerifrån-upp-perspektivet En gynnsam omgivning Integrerad förvaltningspraxis Finansiering efter lokala behov Förmedlande stödstrukturer Ändamålsenlig yrkesutbildning Enhetlig ekonomisk, strukturell och social politik 13

14 I de regionala och lokala partnerskapen bör eftersträvas ett nätverksbyggande där offentliga organisationer, företag och den tredje sektorns organisationer möts. Även om arbetsmarknadspolitiken i första hand är en statlig angelägenhet i Sverige så har både regionala organisationer och kommunerna under de senaste 25 åren tagit ett allt större ansvar för att medverka till målet om full sysselsättning. Det är uppenbart att det finns en tydlig koppling mellan företagen och dess omvärld. Vissa förändringar i omvärlden kommer att påverka företaget medan andra inte gör det. Även det omvända gäller. En del av ett företags handlande påverkar omvärlden medan annat enbart påverkar internt. Alla företag behöver dock en strategi för att hantera omvärldens påverkan. KTU projektets förankring i omvärlden KTU projektet har utan tvekan fokus på att lyfta fram betydelsen av kompetensutveckling för tillväxt och utvecklingskraft i ett regionalt och lokalt perspektiv. De organisationer som ingått i styrgruppen för projektet har varit Kommunförbundet Skåne (projektägare), Region Skåne, Företagarna, Länsarbetsnämnden i Skåne och Svenska ESF Rådet i Skåne (insynsplats). De personer som ingått i styrgruppen representerar således kraftfulla och regionövergripande organisationer. Dessutom är de engagerade i flera viktiga regionala samverkansorganisationer; partnerskapet för Växtkraft Mål 3, partnerskapet för det skånska tillväxtprogrammet RTP samt det regionala kompetensrådet. KTU projektet ska enligt projektbeskrivningen ses som en gemensam satsning på insatsområde Arbetskrafts- och kompetensförsörjning i det skånska tillväxtprogrammet. Området arbetskrafts-/kompetensförsörjning, som i huvudsak består av de två politikområdena arbetsmarknads- och utbildningspolitik, kännetecknas av att det genomförs i samverkan mellan ett flertal aktörer, främst kommunala och statliga, men också privata och regionala. Det Regionala Tillväxtprogrammet fokuserar på en rad områden: Främja förändringsbenägenheten bland anställda och företag. Utbyggnad av infrastrukturen för lärande; lärcentra, KY-utbildningar, högskoleutbildning. Öka utbudet av arbetskraft med särskild kompetens. Bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Bekämpa diskriminering av missgynnade grupper. En miljödriven näringslivsutveckling. Handlingsprogrammet innehåller bl.a. åtgärden att utveckla arbetsmarknadsnämnderna till lokala kompetensråd. 14

15 Det regionala kompetensrådet i Skåne län har utvecklats till ett instrument för sektorssamverkan i kompetensförsörjningen. Rådet tar fram analyser och insatser för att klara kompetensförsörjningen i länet. Samverkan i rådet bidrar till en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft och utvecklar samspelet mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknaden i nya former. En mängd organisationer är representerade i rådet. Rådet ska kunna ge en samlad bild av de regionala utbildningsbehoven och kunna föreslå åtgärder utifrån näringslivets behov avseende kompetensutveckling av befintlig personal, rekryteringsåtgärder eller anpassning av utbildningsutbudet till det regionala näringslivets behov. Projektbeskrivningen Det grundläggande styrdokumentet för projektet är projektbeskrivningen 4. De olika delprogrammens genomförande har reglerats i avtal mellan Kommunförbundet i Skåne och de olika utförarna. Projektet bygger ursprungligen på ett beslut från då ESF Rådet i Skåne beviljade kr för genomförande av ett kompetensutvecklingsprojekt inom ramen för Växtkraft Mål 3 område 1:1 b under perioden Under 2004 gjordes sedan en ny ansökan för ett längre projekt så att den sammanlagda projekttiden skulle bli 2 år och avslutas Budgeten blev då sammanlagt Svenska ESF Rådet i Skåne beviljade formellt ansökan I beslutet ingår de redan beviljade pengarna från den första projektfasen. I den reviderade ansökan uppdelas projektet i två faser: Förberedelsefas, Genomförandefas, Förberedelsefasen Följande aktiviteter genomfördes under förberedelsefasen. Projektgruppen genomförde sex möten där man tillsammans inventerade förutsättningarna för att finna aktiva lokala aktörer och mötesplatser, tog fram förslag till tematiskt strukturerade utvecklingsprojekt samt utformade det reviderade projektförslaget. En resursperson 5 anlitades för att genomföra ett inventeringsarbete omfattande ett urval av lokala befintliga arenor/aktörer i Skåne som nu och i framtiden kan agera i kompetensutvecklingsfrågor. Denna förstudie har redovisats till ESF Rådet i samband med reviderad ansökan. I samråd med ESF Rådet hade man också kontaktat en annan resursperson 6 för att pröva en modell för förberedelseutbildning av internkonsulter som stöd till förändringsarbete på arbetsplatserna. Därefter har Kommunförbundet, utifrån denna 4 Reviderad utformning av projekt 52621; Kompetens för tillväxt. 5 Ulrika Forsgren, Artcom 6 Magnus Antilla 15

16 modell, upphandlat kompetensutvecklingsinsatser för arbetsplatsrepresentanter och för utveckling av modellen. I projektbeskrivningen uttrycks en grundläggande inställning att de lokala aktörer och mötesplatser som är etablerade ska stödjas för att man ska få en långsiktighet i kompetensutvecklingsarbetet. Projektet ska inte skapa några nya arenor. Detta har återkommande betonats i styrgruppens sammankomster. Förstudien spelar här en viktig roll. Syftet med den var att inventera ett urval av de lokala, delregionala och regionala arenor/strukturer i Skånes näringsliv som i något avseende kan förknippas med kompetensutvecklingsfrågor. Förstudien skulle utgöra ett underlag till projektledningsgruppen för att göra ett avgränsat urval av arenor inför operativ fas av projektet Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft. Undertecknad har dock ingen klar bild av på vilket sätt förstudien använts i senare fas av projektet. En slutsats som projektgruppen gjort i förstudiefasen var att förutsättningarna för att skapa tillväxt och utvecklingskraft med stöd av Växtkraft Mål 3 ökar om insatserna kan förenas i ett samlingsbeslut. Därför har också projektägaren och projektledaren arbetat mycket med att få idén med samlingsbeslut att fungera praktiskt. Samlingsprojekt i Växtkraft Mål 3 har därför funnits med som en aktivitet under punkten Övrigt i projektet. Information har lagts ut på projektets hemsida, En annan grundtanke i projektet har varit att ta fram prototyper, tematiskt strukturerade kompetensutvecklingsmodeller, som sedan kan spridas för bredare användning. Lokala möten har också en framträdande roll i beskrivningen av projektet utgångspunkter. Det finns förväntningar på att lokala möten ska arrangeras och fyllas med substantiella erbjudanden. Detta ska stimulera lokala aktörer till samverkan, diskussion och att ta fram egna kompetensutvecklingsbehov och utvecklingsförslag. Projektet Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft betecknas i ansökan som ett informations- och utvecklingsprojekt. Grunden är just att använda kompetensutveckling som tillväxt- och utvecklingskraft. Huvudmålen för projektet har varit att: Stimulera och inspirera privata och offentliga arbetsplatser till kompetensutvecklingsinsatser. Stödja former för hur lokala befintliga mötesplatser/arenor kan utvecklas och etableras som resurser för kompetensutveckling, tillväxt och utvecklingsinsatser. Samverka med proaktiva lokala aktörer och i denna samverkan använda kompetensutvecklingsinsatser som stimulans för tillväxt och utvecklingskraft. Delmålen för projektet har varit att: Finna ett urval av arenor och aktörer med lämplig spridning i regionen som kan bilda plattform för kompetensutvecklingsinsatser. Stödja och ta fram tematiska/strukturerade kompetensutvecklingsprojekt. Stödja befintliga utvecklingsprojekt som tagits fram med stöd av Växtkraft Mål 3. Erbjuda 16

17 dessa som en möjlighet i det lokala utvecklingsarbetet på arbetsplatser och för individer. Ge lokala aktörer stöd och resurser att inventera sina kompetensutvecklingsbehov genom kompetensagenter. Ge möjlighet att utforma ytterligare delprogram baserade på de lokala behoven. Använda en processinriktad uppföljnings- och utvärderingsform. Till delmålen görs preciseringar av vad projektet kan bidra med/inte bidra med. Bekostar informationsinsatser och omkostnader vid mötesarrangemang. Tar fram standardiserade prototyper som senare kan genomföras i större skala med sin egen finansieringsgrund. Finansierar inte deltagarkostnader. Använder befintliga arenor och utvecklar inte egna. Projektet finansieras till 100 % av Växtkraft Mål 3. Genomförandefasen Den redan etablerade projektgruppen fortsatte arbeta tillsammans när förberedelsefasen övergick i en genomförandefas. I samband med att projektet gick in i genomförandefasen anställdes också en projektledare 7. Undertecknad kom in i projektet som utvärderare från Projektet hade då en ett år lång historia. Projektet kom att omfatta fyra definierade delprogram: Förändringsledar-/handledarutbildningutbildning Generations-/ägarskifte Arbetsmarknadsnämnder som lokala kompetensråd Lokala möten De tematiskt strukturerade programmen har genomförts av aktörer som anlitats speciellt för detta. Här har det klarts uttryckts att projektet ska begränsas till att ta fram standardiserade prototyper för produktion. De som sedan är intresserade av att genomföra insatser i egen regi söker sedan egen finansiering för detta. 7 Mats Persson, P&P AB 17

18 Förstudien Bakgrund Den övergripande tanken med KTU projektet är att bidra till en hållbar tillväxt och utvecklingskraft inom näringsliv och offentlig sektor i Skåne. För att åstadkomma detta är kontinuerlig kompetensutveckling av avgörande betydelse. Det framgår av genomförd förstudie att det pågår mängder av utvecklingsprocesser i syfte att stärka tillväxten runt om i Skåne. Ambitionen med förstudien har varit att få en överblick över de näringslivsrelaterade arenor som finns i Skånes 33 kommuner samt på delregional nivå och som arbetar med utvecklingsfrågor kopplat till kompetensutveckling. Fokus har legat på formella och informella processer/utvecklingsprojekt som drivs utifrån det lokala näringslivets initiativ och behov. Offentlig sektor har inte rymts i denna första inventering. Ambitionen har varit att få kunskap om de processer som pågår, att fånga upp goda exempel som kan spridas vidare och få ett underlag till strategier som kan stödja befintliga och lokala utvecklingsprocesser. Förstudien har genomförts av Ulrika Forsgren, Artcom. Syfte Att inventera ett urval av de lokala, delregionala och regionala arenor/strukturer i Skånes näringsliv som i något avseende kan förknippas med kompetensutvecklingsfrågor. Mål Ett underlag till projektledningsgruppen för att göra ett avgränsat urval av arenor inför operativ fas av projektet Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft. Avgränsning Inventeringen utgår från Skånes fyra delregioner; Nordvästra Skåne, Sydvästra Skåne, Nordöstra Skåne och Sydöstra Skåne. Inventeringen är i huvudsak gjord via intervjuer med näringslivsansvariga/näringslivssekreterare på respektive kommun. Resultatet återspeglar alltså de arenor, aktiviteter och behov som kommunens näringslivsenheter kan överblicka och har kännedom om. Till denna kartläggning finns även listor på formella kontaktytor. Dessa är: Ordföranden i Företagarnas lokala föreningar i Skåne. Näringslivsansvariga i Skånes kommuner. Personalchefer i Skånes kommuner. Förteckning över lärcentra i Skåne. 18

19 Metod Inventeringen bygger på personliga intervjuer samt telefonintervjuer. Intervjuerna har utgått från en kartläggningsstruktur (se nedan), men har också samtidigt bejakat en öppen och fri diskussion. Resultatet av intervjuerna är av skiftande omfattning och karaktär av olika anledningar. Till exempel spelar storleken på kommunen i bland roll - ibland inte. Underlaget för aktiviteter är naturligt mindre i små kommuner, samtidigt gör näringslivsstruktur och befolkningsstruktur att omfattningen och utformning av insatser ändå kan variera stort. Definition Inventeringen fokuserar på lokala och delregionala arenor. Begrepp som används: Aktörer avser en uppräkning av verksamma på arenan/i samverkan Verksamhet beskriver kort vad arenan har på sin agenda Karakteristika beskriver kort näringslivet i kommunen Arenor i urval arenor/mötesplatser/samverkan som kopplar kompetensutvecklingsfrågor till sin agenda Arenor - projektledningsgruppen av projektledningsgruppen speciellt utvalda arenor; Lärcentra och Arbetsmarknadsnämnder Projektledarens sammanfattning av och kommentarer till förstudien Det följande bygger på dokument utarbetat av Ulrika Forsgren, Artcom. Behoven skiljer sig naturligtvis åt från kommun till kommun och från delregion till delregion beroende på lokala förutsättningar och skillnader i näringslivsstrukturen. Men det finns - naturligtvis - också behov som delas av många och som därmed är frekvent återkommande i inventeringen. I helt oväntat finner vi gemensamma behov av kompetensutveckling för att: Tackla stundande generationsväxlingar Generellt höja utbildningsnivån Underlätta rekryteringen till hantverksyrken Underlätta rekryteringen till teknikföretag Öka IT-kompetensen för bättre effektivitet Stärka kopplingen skola näringsliv/entreprenörskap Tackla internationaliseringen genom bättre kunskap i; o Ny teknik o Ökat förädlingsvärde i produktion o Ledarskapsutveckling o Språk o Internationell handel 19

20 Det är ett fåtal kommuner som har ett samlat grepp kring kompetensutvecklingsfrågor. Vanligtvis arrangeras mötesplaster när behov uppstår, och då i form av informationsträffar med en inbjuden aktör att berätta om aktuellt tema. En fördjupad kompetensutvecklingsinsats följer vanligtvis inte på dessa träffar. Framförallt skapar man med mötesplatser ur nätverksynpunkt. Flera kommuner har idag kompetensutveckling på sin agenda, men har inte formerna klara för hur de skall utvecklas. Undantag finns, t ex Osby Nova i Osby kommun. Det finns starka kopplingar mellan kommunerna, vissa starkare än andra, när det gäller att samverka kring kompetensutvecklingsfrågor. Tendensen är tydlig att orientera sitt utvecklingsarbete på delregional nivå. Nordvästra Skåne Samarbetet inom Nordvästra Skåne har historiskt sett präglats av det som numera heter Idéforum och det som tidigare hette Stiftelsen Nordvästra Skåne. Det är en sammanslutning av de 50 största företagen samt alla kommuner i området. Med en egen agenda har man drivit olika utvecklingsfrågor, präglat av ett tydligt näringslivsperspektiv då majoriteten i stiftelsen utgörs av företag. På agendan idag är utvecklingen av relationer till Campus Helsingsborg prioriterad. NOSAM bildades för snart tio år sedan. Tillsammans har man lagt upp strategier för sin samverkan vilka bl a har mynnat ut i en Verksamhetsplan för NOSAMs arbete. Formellt finns det goda grunder för samverkan inom NOSAM och det finns också en uttalad vilja och en positiv syn på att samarbeta. Samtidigt är det bitvis svårt att få genomslag ute på fältet och NOSAM ter sig relativt okänt. En faktor kan vara Helsingsborg dominans pga av sin storlek, en annan att flera av kommunerna mår relativt bra, med en utveckling i näringslivet som flyter på som någon uttryckte sig. När det gäller kompetensfrågor präglas NOSAM av: Ett starkt fokus på utvecklingen av relationerna till Campus Helsingsborg En politisk uppmaning att arbeta utifrån Tripel Helix modell. Parallellt med denna bild av kopplingen till högskolan och högre utbildning finns en annan bild NOSAM är också ett präglat jordbruksområde som precis som alla andra står inför en stundande generationsväxling. Detta gäller även de kommuner som ligger inom den turistintensiva delen. Utbildningsnivån är också låg i stora delar. Kommuner som Landskrona, Svalöv, Klippan, Bjuv, Åstorp och Örkelljunga uttrycker specifikt i varierande grad behovet av bl a en generell kompetenshöjning. 20

Redovisning Lilla Vik 2005-04-20--21 Utvärdering KTU Lägesbeskrivning - Delprogram 2 Ägar-/generationsväxling

Redovisning Lilla Vik 2005-04-20--21 Utvärdering KTU Lägesbeskrivning - Delprogram 2 Ägar-/generationsväxling KTU - Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft Kommunförbundet Skåne Redovisning Lilla Vik 2005-04-20--21 Utvärdering KTU Lägesbeskrivning - Delprogram 2 Ägar-/generationsväxling Bo Eriksson Utvärderingens

Läs mer

KTU - Kompetens för til växt och utvecklingskraft Kommunförbundet Skåne! " Bo Eriksson

KTU - Kompetens för til växt och utvecklingskraft Kommunförbundet Skåne!  Bo Eriksson KTU - Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft Kommunförbundet Skåne! " Bo Eriksson Utvärderingens förutsättningar och genomförande Förutsättningarna för vad som ska utvärderas och hur det ska gå till

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Vivi Jacobson-Libietis. Enheten för tillväxt och regional utveckling

Vivi Jacobson-Libietis. Enheten för tillväxt och regional utveckling Cirkulärnr: 2000:89 Diarienr: 2000/1973 P-cirknr: 2000:20 Nyckelord: Växtkraft mål 3 Handläggare: Sektion/Enhet: Hans Granqvist Vivi Jacobson-Libietis Datum: 2000-08-18 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Sida 1 av 5 Från och med utlysning tre (ansökningsperiod 12 januari-19 februari 2016) ställer Sverige-Norge programmet krav på

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Näringsliv Skåne. Foto: Magnus Palmér. Ungas inträde på arbetsmarknaden

Näringsliv Skåne. Foto: Magnus Palmér. Ungas inträde på arbetsmarknaden Näringsliv Skåne Foto: Magnus Palmér Ungas inträde på arbetsmarknaden 1 Varför? Region Skåne ser mycket allvarligt på den senaste tidens höga ungdomsarbetslöshets siffror i regionen. De senaste två åren

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Maria Antonsson-Anderberg Enhetschef 040-675 32 22 Maria.Antonsson-Anderberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-17 Dnr 1301426 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Återrapportering:

Läs mer

Behovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun

Behovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun Projektplan projektnamn: Behovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun Författare: Susanne Svensson, YH bygger vidare på Johanna Sundberg, GoV och Peter Juteroth, KoF projektförslag Föreningsutvecklarutbildning.

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT)

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT) Tillväxt, miljö och regionplanering Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling OpenEye Innovation AB Information Tomas Erlandsson Gunnar Backman Telefon 0708-59 79 09 0708-59

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Fastställd av regionstyrelsen 2016-12-08, 2 Inledning Hela arbetsmarknaden och inte minst hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens ktu seminarium kring: framtida kompetensutvecklingsbehov för Kristianstad

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens ktu seminarium kring: framtida kompetensutvecklingsbehov för Kristianstad Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens ktu seminarium kring: framtida kompetensutvecklingsbehov för Kristianstad Bäckaskog 6-7 oktober 2005 Innehåll: 1. Bakgrund 2. Deltagare ktu seminarium 6-7 oktober

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna . SAMMANFATTNING Entrecoop i Dalarna har under projektperioden bidragit till att 7 företag bildats och där associationsformen är ekonomisk

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt Kompetensutveckling i relation till samhällsorientering och etablering av

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(5) Beslut 2008-09-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling

Läs mer