Från förstudie till slutkonferens. Utvärdering av ett projekt för tillväxt och utvecklingskraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från förstudie till slutkonferens. Utvärdering av ett projekt för tillväxt och utvecklingskraft"

Transkript

1 Från förstudie till slutkonferens KTU - Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft Kommunförbundet Skåne Utvärdering av ett projekt för tillväxt och utvecklingskraft

2 Bo Eriksson

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Bilageförteckning 4 Sammanfattning 5 Inledning 7 Utvärderingsmetodik 9 KTU projektets omvärld och intentioner 12 Förstudien 18 Genomförande av delprogram 1 23 Förändringsledarutbildning Genomförande av delprogram 2 25 Generationsskiftet Genomförande av delprogram 3 34 Arbetsmarknadsnämnder som lokala kompetensråd Genomförande av delprogram 4 44 Lokala möten Slutkonferensen 45 Information om KTU på nätet 48 Process- och utfallsanalys 50 Slutsatser och förslag 64 3

4 Bilageförteckning 1 Utvärderingsförslag 2 Utvärderingsmodell 3 Informationskällor 4 Enkät till mötesdeltagare informations-/inspirationsturné Skiftet 5 Enkät till deltagare i utbildning för köpare 6 Enkät till deltagare i utbildning för säljare 7 Analys av kartläggningar, handlingsplaner och insatser i delprogram 3 8 Enkät till ordförande i arbetsmarknadsnämnder 9 Enkät till ledamöter i arbetsmarknadsnämnder 10 Telefonenkät till näringslivsansvariga/näringslivssekreterare 11 Telefonenkät till arbetsgivare 12 Statistik ansökningar ESF kompetensanalyser och kompetensutvecklingsinsatser per bransch 4

5 Sammanfattning Kommunförbundet Skåne har, med finansiering från ESF Rådet inom ramen för Växtkraft Mål 3, under perioden genomfört ett pilotprojekt på temat "Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft", KTU. Huvudsyftet har varit att stimulera, förbereda och stödja arbetsplatser, arbetsgivare och fackliga organisationer, att genomföra kompetenshöjande insatser för ekonomisk tillväxt i företag och utvecklingskraft i offentliga verksamheter. Fokus i projektet har varit att ta fram några förslag till prototyper och modeller för kompetensutvecklingsarbete inom vissa specifika områden. Projektet har genomförts av en projektledningsgrupp med deltagande av representanter från Kommunförbundet Skåne, Region Skåne, Företagarna, Länsarbetsnämnden i Skåne. Svenska ESF-rådet i Skåne har haft insynsplatser i arbetet med projektutvecklingen och vid projektledningsgruppens möten. Parterna i projektledningsgruppen ingår i partnerskapet för det skånska tillväxtprogrammet (RTP). Projektet skall ses som en gemensam satsning på insatsområde; Arbetskrafts- och kompetensförsörjning i tillväxtprogrammet. Under projektets gång har prototyper på följande områden utvecklats: Förändringsledar- och handledrutbildning i utvecklingsarbete för att inspirera och stimulera arbetsplatser att själva genomföra kompetensutvecklingsanalyser samt planera kompetenshöjande insatser genom förberedelseutbildningar för internkonsulter som stöd till förändringsarbete. Kompetensutvecklingsinsatser vid ägar-/generationsskifte i små och medelstora företag. Stöd till ett antal utvalda lokala arbetsmarknadsnämnder att utvecklas till lokala kompetensråd. I föreliggande utvärderingsrapport redogörs för projektets utgångspunkter, genomförande och resultat. Utvärderingen av KTU projektet har genomförts av Bo Eriksson, Framtidsutbildning AB, utom vad gäller förändringsledar-/handledarutbildning, vilken genomförts av Ek Dr Henrik Hansson. Projektet har uppnått ett bra resultat även om målsättningarna inte uppfyllts till fullo. Fokus i projektet har kommit att ligga på att genomföra projektets delmål på ett framgångsrikt sätt. Detta har också skett med undantag för delprogrammet Lokala möten. Genom den förstudie som genomfördes i projektets förberedande fas har ett urval av arenor och aktörer som kan utgöra plattformar för kompetensutvecklingsinsatser med lämplig spridning i regionen identifierats. Tre strukturerade tematiska utvecklingsprojekt har genomförts på ett framgångsrikt sätt. Ett omfattande arbete har genomförts inom projektets ram för att stödja ESF Rådets genomförande av samlingsprojekt inom ramen för Växtkraft Mål 3. De genom projektet vunna kunskaperna har redan fått stor spridning genom en slutkonferens i projektet som samlade drygt 200 deltagare. 5

6 Delprogram 2 har haft betydelse för att skapa uppmärksamhet kring generations- /ägarskiftesfrågan och de konsekvenser det kan medföra att så många småföretagare är på väg att pensionera sig. Genom de aktiviteter som genomförts har också värdefull kunskap spridits till ett stort antal människor som på olika sätt berörs av problematiken. Det material som tagits fram kommer att vara viktigt för det fortsatta arbetet med frågan och för spridning av konceptet. Websidan kan komma att fungera som en marknadsplats för köpare och säljare. Viss osäkerhet tycks dock råda kring den fortsatta driften av sidan. Den prototyp som tagits fram för utveckling av arbetsmarknadsnämnderna till lokala kompetensråd har fungerat bra. Insatsen är dock i ett större perspektiv tämligen begränsad och för att den positiva utveckling som initierats ska kunna fortsätta och ge långsiktigt goda effekter så behöver prototypen utvecklas och fler insatser göras. De arbetsmarknadsnämnder som har deltagit i KTU projektet behöver skaffa sig resurser för att fortsätta utvecklas i den riktning man stakat ut i sina respektive handlingsplaner. Arbetsmarknadsnämnderna kan lära av varandra. Den dokumentation som skapats genom KTU projektet är ett värdefullt material för erfarenhetsutbyte. Flera nämnder har också uttryckt att man kommer att bjuda in andra nämnder för att utbyta erfarenheter. Detta är en mycket spännande tanke. De arbetsmarknadsnämnder som nu inte deltagit i programmet borde få möjlighet att genomföra liknande kartläggnings- och processarbete. Upplägget skulle då kunna förstärkas genom ett aktivare stöd till kompetensagenterna innan kartläggningen genom ett seminarium kring hur man genomför ett sådant arbete på bästa sätt metodiskt. Arbetsmarknadsnämnderna ska dock kunna välja inriktning och utformning efter de lokala förutsättningarna. Själva tanken om vad ett lokalt kompetensråd skulle kunna vara behöver också förtydligas på ett mer aktivt sätt i eventuellt kommande program. Delprogrammen har varit bra på att omsätta teori i praktik och att kommunicera innehållet i de framtagna prototyperna. Websidor och broschyrer har ett bra innehåll och tilltalande utformning. Förstudiematerialet och det material som producerats vid slutkonferensen är också av hög kvalitet. Det är nu viktigt att ta tillvara den kunskap som innefattas i dessa dokument. Ett stort antal aktörer, engagerade i de olika delprogrammen, har bidragit till projektets goda resultat. En bidragande orsak till det goda resultatet förefaller också vara att de som arbetat med projektet har djupa kunskaper om och lång erfarenhet av att arbeta med de sakfrågor som utgör projektets kärna. Styrgruppen har förankring i kraftfulla regionala verksamhets- och samverkansorganisationer. Projektet har knutit skickliga utförare till sig. Den här typen av projekt har ett berättigande och kan spela en roll i en regional utvecklingsprocess. De tydliga knytningarna till reguljära regionala organisationer som arbetar med kompetensutvecklingsfrågorna är betydelsefull. 6

7 Inledning Uppdrag Kommunförbundet i Skåne beställde av Framtidsutbildning AB en utvärderingsinsats avseende projektet Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft. Beställningen grundade sig på tidigare avlämnad offert och förslag till utformning av uppföljning och utvärdering av projektet, i enlighet med bilaga 1. Uppdraget formulerades utifrån följande grundpremisser: Utvärderaren ska utföra såväl uppföljnings- som utvärderingsaktiviteter 1 och finnas med i projektprocessen under tidsperioden Utvärderaren föreslår lämpliga uppföljnings- och utvärderingsmetoder och presenterar en struktur för arbetet som kan utgöra diskussionsunderlag för slutligt fastställande av hur uppföljnings- och utvärderingsarbetet ska bedrivas. Utvärderarens arbete ska efterhand generera kunskap (lärande och utvecklande intention) om hur de olika projektverksamheternas fungerar och vilka effekter som uppnås. Uppföljnings- och utvärderingsinformation ska kontinuerligt delges projektledare och projektledningsgrupp för att möjliggöra anpassningar av delprogrammen så att de fungerar på bästa sätt (interaktiv intention). Uppföljnings- och utvärderingsarbetet ska generera skriftlig dokumentation som kan utgöra redovisning och analys av genomförda aktiviteter och deras effekter (legitimerande samt lärande intention). Vid projektets avslutning eller vid tidpunkt som infaller senast 28 maj 2006 överlämnas en skriftlig utvärderingsrapport till Kommunförbundet Skåne baserad på det offererade uppdraget (beställning) Uppgiftsformulering, avgränsning och centrala frågeställningar Utifrån ovan angivna premisser lämnades ett förslag till genomförande som byggde på nedan beskrivning. Hela projektkonceptet ingår i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Delprogrammen och övriga angivna speciella aktiviteter följs upp var för sig upp utifrån sina förutsättningar. I dagsläget finns inget behov av att följa upp delprogram 1. Projektet och de ingående aktiviteterna beskrivs, förklaras och värderas i relation till förutsättningar, processer och resultat. Under projektets gång är verksamheternas processer i fokus för uppföljning och utvärdering och allteftersom aktiviteterna genomförs görs också resultatutvärderingar. 1 Med uppföljning avser undertecknad att identifiera och löpande beskriva projektets förutsättningar, processer och prestationer. Utvärdering innebär att försöka finna effekter dvs. förklara och värdera utförda prestationer och händelseförlopp samt beskriva faktorer som påverkat utfallet. 7

8 De centrala frågorna i uppföljnings- och utvärderingsarbetet har varit följande: Hur når KTU projektet ut och hur tas det emot på det lokala planet? I vilken utsträckning och på vilket sätt når delprojekten sina respektive målgrupper? På vilket sätt genomförs delprojektens uppdrag, vilka yttre omständigheter påverkar genomförandet och hur tas projektens aktiviteter emot av deltagarna? Hur fungerar KTUs samt delprojektens organisation, arbetsmetoder, beslutsfattande, kontakterna med målgruppen, information, kommunikation och andra viktiga processer? Vilka resultat uppnås i relation till mål och förväntade resultat såväl sett till hela KTU projektet som respektive delprojekt? Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot kan iakttas i relation till vad som förväntas uppnås såväl sett till hela KTU projektet som respektive delprojekt? Vilka är de tydligaste effekterna av KTU projektet och hur har dessa uppstått? Vilka liknande verksamheter bedrivs i andra tillväxtregioner i Sverige och vilka skillnader finns mellan KTU och dessa verksamheters i utförande och resultat? Vad kan de berörda aktörerna lära sig av de erfarenheter som görs i KTU projektet? Förslaget till genomförande byggde vidare på önskemål om frekventa kontakter mellan utvärderare och projektledare, muntliga avrapporteringar till projektledningsgruppen vid vissa tillfällen skriftlig utvärderingsrapport levererad senast Delrapporter, muntliga och skriftliga, har lämnats till styrgruppen , , samt Föreliggande dokumentation utgör slutrapportering av genomfört utvärderingsuppdrag. Rapportens disposition framgår av innehållsförteckning. Hela projektprocessen beskrivs från förstudie till genomförd slutkonferens. Beskrivningar och analyser baseras på informationskällor redovisade i bilaga 3. Utvärderingen har bedrivits i enlighet med beprövade metoder för utvärdering, vilka beskrivs i nästföljande avsnitt. Utvärderingsarbetet har påverkats av att projektet tidsmässigt fördröjts vilket gjort att utvärderingen i praktiken blivit mer en utvärdering i efterhand än det förväntade interaktiva samspelet mellan utvärderare och styrgrupp under projektprocessens gång. Det är min förhoppning att utvärderingen ska kunna bidra till spridning av de intressanta modeller som utvecklats i projektet samt att uppdragsgivaren och andra berörda ska finna de synpunkter som lämnas beträffande den framtida utvecklingen av modellerna värda att ta i beaktande. Helsingborg Enligt uppdrag Bo Eriksson Framtidsutbildning AB 8

9 Utvärderingsmetodiken och grundläggande definitioner Planeringen utgick ifrån att projektets uppbyggnad, karaktär och syfte gjorde det lämpligt att använda en uppföljnings- och utvärderingsmetodik som till stor del utgick från utvärderarens närvaro i olika sammanhang vid genomförande av olika aktiviteter. Genom deltagande observation kombinerat med enkäter och intervjuer, där så var lämpligt, skulle efterhand skapas ett kunskapsunderlag som kunde delges projektledare och projektledningsgrupp. Initialt formulerades en övergripande utvärderingsmodell för arbetet, se bilaga 3. Därefter gjordes en plan för de uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter som skulle genomföras under utvärderingsprocessen. Av denna framgår föreslagna uppföljnings- och utvärderingsområden, metoder för informationsinsamling samt vilka intressenter som borde komma till tals. En stor mängd information har genererats genom de olika informationskällorna vilket medfört ett omfattande sammanställnings- och bearbetningsarbete. På grund av tidsförskjutning i projektet har metodiken behövt anpassas. Det har inte gått att delta i olika aktiviteter i så stor utsträckning som planerat bl.a. eftersom de blev tidsmässigt koncentrerade i slutet av året. Det hade varit önskvärt att utvärderaren i i högre utsträckning än vad som blivit fallet kunnat delta i aktiviteter såväl inom delprogram 2 som 3. Följande metoder för informationsinsamling har använts: Enkäter Personliga intervjuer Telefonintervjuer Deltagande i styrgruppsmöten Kontinuerliga träffar med projektledaren samt utförarna i delprogram 2 och 3 Deltagit i två arbetsmarknadsnämnders processarbete Informationssökning på nätet Genomgång av skriftlig dokumentation kring projektet Genomgång av referensmaterial; litteratur och rapporter Utgångspunkten har varit att i så stor utsträckning som möjligt få synpunkter från de aktörer som direkt berörts av respektive delprojekt. Aktörer som kommit till tals i utvärderingen är: Arbetsgivare Näringslivssekreterare Kompetensagenter Ledamöter i arbetsmarknadsnämnder Styrgruppen för projektet De som genomfört delprogrammen Eftersom syftet med projektet varit att ta fram prototyper för kompetensutvecklingsinsatser har mycket energi lagts på att beskriva dessa. Som underlag för beskrivningarna har i stor utsträckning använts det skriftliga material som producerats av utförarna i delprojekten. Vid analysen av insamlat material har undertecknad i det löpande arbetet använt SWOT analys som metod. I föreliggande slutrapport kompletteras denna analys med mål - resultat analys samt orsak -verkan analys. De kartläggningar och handlingsplaner som upprättats av medverkande arbetsmarknadsnämnder har särskilt noga gåtts igenom och analyserats. 9

10 Dessutom har KTU projektets aktiviteter i viss utsträckning jämförts med liknande aktiviteter i andra delar av landet genom en enkel benchmarking studie. Denna gav dock ett mycket magert utbyte då det, så vitt undertecknad känner till, inte genomförts något projekt med denna samlade inriktning och omfattning någon annanstans i Sverige. Referensram för analysen har varit projektbeskrivningen och vad som i den sägs om projektets syfte, mål och planerade insatser. Eftersom projektet haft en inriktning mot tillväxt, kompetensutveckling och utvecklingskraft kan det vara lämpligt att definiera dessa ord. Undertecknad har inte i projektbeskrivningen eller annan dokumentation kring projektet funnit någon definition av tillväxt. Inte heller har begreppet diskuterats i något sammanhang där undertecknad varit närvarande. Med ekonomisk tillväxt avses vanligtvis en produktionsökning i värdetermer av de varor och tjänster som produceras. För ett land mäts detta vanligen som bruttonationalproduktens ökningstakt (BNP). I en region mäts det som den regionala produktionens ökningstakt (BRP). Ekonomisk tillväxt är när BNP/BRP per invånare ökar, det vill säga det genomsnittliga välståndet förbättras. Några enkla eller entydiga förklaringar till hur tillväxt uppkommer finns inte. Tvärtom finns en rad olika teorier om vad som bestämmer tillväxten. Följande tre förklaringsmodeller är vanliga. Kvantitetsförklaringen BNP/BRP växer om sysselsättningsvolymen i befolkningen ökar, mera förvärvsarbete utförs. Kvalitetsförklaringen BNP/BRP växer om mervärdet per sysselsatt, vid oförändrad sysselsättningsvolym, ökar. Detta kan åstadkommas genom att de sysselsatta höjer sina kvalifikationer, att de får bättre tekniska hjälpmedel eller att ett effektivare sätt att organisera arbetet införs. Incitamentsförklaringen BNP/BRP växer med befolkningens vilja att skapa mervärde. Saknas tillräcklig vilja att tjäna pengar genom förvärvsarbete och dessutom viljan att utöka det materiella utbytet därav, uteblir tillväxten. Arbetskraftens kompetens (humankapitalet) är av avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå en högre tillväxt. Klara empiriska samband finns mellan utbildningsnivån i befolkningen (som då används som indikator på kompetensen/humankapitalet) och ett lands eller en regions samlade ekonomiska tillväxt. Utbildning kan dock inte alltid ses som en investering i humankapital. Det är när utbildningen leder till en högre produktionsförmåga som den kan ge en tillväxteffekt. Lärande sker dessutom inte endast i utbildningssammanhang utan framförallt i arbetslivet när teori och praktik möts. Därför är det av vikt att organisera arbetet för att skapa bästa möjliga förutsättningar för kompetensutveckling i vardagen. KTU projektets syn på kompetensutveckling upplever undertecknad präglas av den syn på kompetensutveckling som utgör värdegrunden för förändringsledarutbildningen. Intentionen i detta delprogram, som bygger på utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb, är att bygga in förändringskompetens i organisationer. 10

11 I beskrivningen av vägledningsprogrammet sägs bl.a. följande: Det finns framförallt tre medel vi kan använda oss av i utvecklingsarbetet: - Synsätt - Arbetssätt - Hjälpmedel Synsättet sammanfattas i fem punkter: - Förbättringar skapas av människor. Vi kan utveckla medarbetarna utan att verksamheten utvecklas. Men vi kan inte utveckla verksamheten utan att medarbetarna stödjer och utvecklas med den. - Alla vill göra ett bra jobb. Men det finns ofta olika uppfattningar om vad det innebär. Den viktigaste förutsättningen för att kunna göra ett bra jobb är att vi är överens om vad det innebär. - Förutsättningar för att göra ett bra jobb. Det som motiverar oss i arbetet och gör att vi trivs, är att vi har förutsättningarna för att göra ett bra jobb. Den viktigaste förutsättningen är en förståelse för och en gemensam syn på vårt uppdrag, vad vi ska förbättra samt vad det innebär i arbetet. Utifrån detta perspektiv kan vi klarlägga vilka övriga förutsättningar som behövs och hur de skapas. - Kompetens förmågan att göra ett bra jobb. Vad kompetens är kan diskuteras och beskrivas på olika sätt. Slutligen handlar det ändå om vår förmåga att lösa vårt uppdrag och de uppgifter vi ställs inför. Det handlar med andra ord om något mer än våra kunskaper och erfarenheter. Det handlar om vad vi ska göra, de förutsättningar vi har och vår förmåga att använda dem. - Det är viktigt att kunna påverka. Det är människor som skapar förbättringar och en förutsättning för att de ska göra det är att de har möjlighet att påverka. Begreppet utvecklingskraft förklaras av styrgruppen på följande sätt: Med utvecklingskraft menar vi förmågan att fortlöpande förändra och anpassa verksamheten till nya förutsättningar i form av kostnader, teknik, kompetens samt nya krav betingade av förändrade behov, förväntningar, värderingar och livsmönster hos kunder/brukare. 11

12 KTU projektets omvärld och intentioner Globaliseringen KTU projektet har genomförts i en omvärldskontext som på ett träffande sätt beskrivs av Christian Lindell 2 i antologin Lärande hela livet 3. Hans synpunkter, som överensstämmer med den grund KTU projektet vilar på, kan i korthet sammanfattas på följande sätt. Globaliseringen innebär en utmaning för Sverige. Regionernas förmåga att möta denna utmaning varierar kraftigt. Många regioner utanför storstads- och universitetsregionerna är sämre rustade att ta till sig ny kunskap. Det närmaste decenniet kommer att ställa stora krav på en strukturomvandling av näringslivet från att konkurrera med pris till att konkurrera med kunskap. En förutsättning för att denna process ska lyckas är att det finns väl fungerande system för lärande i företagen. Insatser för att förbättra dessa system kommer att vara av avgörande betydelse för att klara strukturomvandlingen. Globaliseringen innebär inte bara en utmaning för Sverige utan hela den övriga världen. Olika organisationer försöker på olika sätt och på olika nivåer påverka företagens möjligheter att klara den globala konkurrensen på bästa sätt. Strategier för att öka tillväxt och sysselsättning EU s sysselsättningsstrategi EU s sysselsättningstrategi är en samordnad strategi för att främja sysselsättningen i Europa. Denna innehåller att antal specifika mål som alla medlemsstater sedan skall omsätta i aktiviteter inom ramen för respektive lands arbetsmarknadspolitik. Den Europeiska Socialfonden (ESF) är det viktigaste ekonomiska instrumentet på EU nivå för att kunna utveckla en långsiktig strategi för en hållbar ekonomisk utveckling som stärker tillväxten, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen. Den europeiska sysselsättningsstrategin vilar på fyra pelare: Att förbättra anställbarheten Att utveckla företagarandan och skapandet av arbetstillfällen Att uppmuntra företagens och de anställdas anpassningsförmåga Att stärka jämställdhetspolitiken De fyra pelarna i sysselsättningsriktlinjerna är ett uttryck för att olika politikområden måste samverka för att öka tillväxten och sysselsättningen. 2 Christian Lindell arbetar sedan 1998 som utredare vid Region Skånes enhet för näringslivsutveckling med frågor inriktade mot arbetsmarknad, kompetensförsörjning och företagande. 3 En antologi om lärandets betydelse för utveckling i arbetsliv och samhälle, Jan Lindelöf (red.), Studentlitteratur, ISBN

13 Regionala och lokala strategier I Sverige samverkar flera politikområden för att målet om full sysselsättning skall kunna nås. Näringspolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik har en viktig roll för att främja tillväxt och sysselsättning. Arbets- och kompetenslinjen är grunden i svensk arbetsmarknadspolitik. Målet för arbetsmarknadspolitiken är en väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. För att uppnå målet är arbetsmarknadspolitikens uppgift att: Medverka till en effektiv matchningsprocess med korta vakans- och söktider, Öka de arbetslösas kunskaper, Säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen underlättar och stimulerar omställning på arbetsmarknaden, Stödja dem som har svårast att få ett arbete. Den regionala och lokala dimensionen har ökat i betydelse när det gäller tillväxt- och sysselsättningsfrågor. EU menar av flera skäl att lokala insatser för sysselsättningen är en nödvändig förutsättning för all effektiv tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Utbudet av arbetskraft är till stora delar bundet till den lokala arbetsmarknaden. Med "lokal" avses ett område för boende och arbete där det finns kulturell samhörighet samt lokala produktionssystem och handelsströmmar. Det finns behov på marknaden som passar bättre för lokal produktion och vissa utvecklingstrender är gynnsamma för små företag och för utformandet av lokal produktion, t.ex. att hushållen använder en större del av sina inkomster till personliga tjänster, miljövård, fritid, utbildning, kultur, kommunikation och transport. För att lokala aktörer ska kunna hävda sig i den globala ekonomin gäller det att ta tillvara de styrkor som finns på den lokala marknaden för att utveckla tillväxt och sysselsättning. Att skapa lokala partnerskap som sammanför alla krafter på sysselsättningsområdet är en grundläggande förutsättning för utveckling av en framgångsrik sysselsättningsstrategi. Lokal strategi bör bygga på en analys av de lokala behoven och den lokala kompetensen om den ska kunna bidra till att man hittar lämpliga lösningar. Det finns ett antal viktiga aktörer i detta arbete. Forskning om lokal utveckling av sysselsättningen har visat att ett antal faktorer har stor betydelse då man vill man vill fastställa hur framgångsrik verksamheten blir. Den lokala dimensionen Ett integrerat tillvägagångssätt Partnerskap Nerifrån-upp-perspektivet En gynnsam omgivning Integrerad förvaltningspraxis Finansiering efter lokala behov Förmedlande stödstrukturer Ändamålsenlig yrkesutbildning Enhetlig ekonomisk, strukturell och social politik 13

14 I de regionala och lokala partnerskapen bör eftersträvas ett nätverksbyggande där offentliga organisationer, företag och den tredje sektorns organisationer möts. Även om arbetsmarknadspolitiken i första hand är en statlig angelägenhet i Sverige så har både regionala organisationer och kommunerna under de senaste 25 åren tagit ett allt större ansvar för att medverka till målet om full sysselsättning. Det är uppenbart att det finns en tydlig koppling mellan företagen och dess omvärld. Vissa förändringar i omvärlden kommer att påverka företaget medan andra inte gör det. Även det omvända gäller. En del av ett företags handlande påverkar omvärlden medan annat enbart påverkar internt. Alla företag behöver dock en strategi för att hantera omvärldens påverkan. KTU projektets förankring i omvärlden KTU projektet har utan tvekan fokus på att lyfta fram betydelsen av kompetensutveckling för tillväxt och utvecklingskraft i ett regionalt och lokalt perspektiv. De organisationer som ingått i styrgruppen för projektet har varit Kommunförbundet Skåne (projektägare), Region Skåne, Företagarna, Länsarbetsnämnden i Skåne och Svenska ESF Rådet i Skåne (insynsplats). De personer som ingått i styrgruppen representerar således kraftfulla och regionövergripande organisationer. Dessutom är de engagerade i flera viktiga regionala samverkansorganisationer; partnerskapet för Växtkraft Mål 3, partnerskapet för det skånska tillväxtprogrammet RTP samt det regionala kompetensrådet. KTU projektet ska enligt projektbeskrivningen ses som en gemensam satsning på insatsområde Arbetskrafts- och kompetensförsörjning i det skånska tillväxtprogrammet. Området arbetskrafts-/kompetensförsörjning, som i huvudsak består av de två politikområdena arbetsmarknads- och utbildningspolitik, kännetecknas av att det genomförs i samverkan mellan ett flertal aktörer, främst kommunala och statliga, men också privata och regionala. Det Regionala Tillväxtprogrammet fokuserar på en rad områden: Främja förändringsbenägenheten bland anställda och företag. Utbyggnad av infrastrukturen för lärande; lärcentra, KY-utbildningar, högskoleutbildning. Öka utbudet av arbetskraft med särskild kompetens. Bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Bekämpa diskriminering av missgynnade grupper. En miljödriven näringslivsutveckling. Handlingsprogrammet innehåller bl.a. åtgärden att utveckla arbetsmarknadsnämnderna till lokala kompetensråd. 14

15 Det regionala kompetensrådet i Skåne län har utvecklats till ett instrument för sektorssamverkan i kompetensförsörjningen. Rådet tar fram analyser och insatser för att klara kompetensförsörjningen i länet. Samverkan i rådet bidrar till en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft och utvecklar samspelet mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknaden i nya former. En mängd organisationer är representerade i rådet. Rådet ska kunna ge en samlad bild av de regionala utbildningsbehoven och kunna föreslå åtgärder utifrån näringslivets behov avseende kompetensutveckling av befintlig personal, rekryteringsåtgärder eller anpassning av utbildningsutbudet till det regionala näringslivets behov. Projektbeskrivningen Det grundläggande styrdokumentet för projektet är projektbeskrivningen 4. De olika delprogrammens genomförande har reglerats i avtal mellan Kommunförbundet i Skåne och de olika utförarna. Projektet bygger ursprungligen på ett beslut från då ESF Rådet i Skåne beviljade kr för genomförande av ett kompetensutvecklingsprojekt inom ramen för Växtkraft Mål 3 område 1:1 b under perioden Under 2004 gjordes sedan en ny ansökan för ett längre projekt så att den sammanlagda projekttiden skulle bli 2 år och avslutas Budgeten blev då sammanlagt Svenska ESF Rådet i Skåne beviljade formellt ansökan I beslutet ingår de redan beviljade pengarna från den första projektfasen. I den reviderade ansökan uppdelas projektet i två faser: Förberedelsefas, Genomförandefas, Förberedelsefasen Följande aktiviteter genomfördes under förberedelsefasen. Projektgruppen genomförde sex möten där man tillsammans inventerade förutsättningarna för att finna aktiva lokala aktörer och mötesplatser, tog fram förslag till tematiskt strukturerade utvecklingsprojekt samt utformade det reviderade projektförslaget. En resursperson 5 anlitades för att genomföra ett inventeringsarbete omfattande ett urval av lokala befintliga arenor/aktörer i Skåne som nu och i framtiden kan agera i kompetensutvecklingsfrågor. Denna förstudie har redovisats till ESF Rådet i samband med reviderad ansökan. I samråd med ESF Rådet hade man också kontaktat en annan resursperson 6 för att pröva en modell för förberedelseutbildning av internkonsulter som stöd till förändringsarbete på arbetsplatserna. Därefter har Kommunförbundet, utifrån denna 4 Reviderad utformning av projekt 52621; Kompetens för tillväxt. 5 Ulrika Forsgren, Artcom 6 Magnus Antilla 15

16 modell, upphandlat kompetensutvecklingsinsatser för arbetsplatsrepresentanter och för utveckling av modellen. I projektbeskrivningen uttrycks en grundläggande inställning att de lokala aktörer och mötesplatser som är etablerade ska stödjas för att man ska få en långsiktighet i kompetensutvecklingsarbetet. Projektet ska inte skapa några nya arenor. Detta har återkommande betonats i styrgruppens sammankomster. Förstudien spelar här en viktig roll. Syftet med den var att inventera ett urval av de lokala, delregionala och regionala arenor/strukturer i Skånes näringsliv som i något avseende kan förknippas med kompetensutvecklingsfrågor. Förstudien skulle utgöra ett underlag till projektledningsgruppen för att göra ett avgränsat urval av arenor inför operativ fas av projektet Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft. Undertecknad har dock ingen klar bild av på vilket sätt förstudien använts i senare fas av projektet. En slutsats som projektgruppen gjort i förstudiefasen var att förutsättningarna för att skapa tillväxt och utvecklingskraft med stöd av Växtkraft Mål 3 ökar om insatserna kan förenas i ett samlingsbeslut. Därför har också projektägaren och projektledaren arbetat mycket med att få idén med samlingsbeslut att fungera praktiskt. Samlingsprojekt i Växtkraft Mål 3 har därför funnits med som en aktivitet under punkten Övrigt i projektet. Information har lagts ut på projektets hemsida, En annan grundtanke i projektet har varit att ta fram prototyper, tematiskt strukturerade kompetensutvecklingsmodeller, som sedan kan spridas för bredare användning. Lokala möten har också en framträdande roll i beskrivningen av projektet utgångspunkter. Det finns förväntningar på att lokala möten ska arrangeras och fyllas med substantiella erbjudanden. Detta ska stimulera lokala aktörer till samverkan, diskussion och att ta fram egna kompetensutvecklingsbehov och utvecklingsförslag. Projektet Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft betecknas i ansökan som ett informations- och utvecklingsprojekt. Grunden är just att använda kompetensutveckling som tillväxt- och utvecklingskraft. Huvudmålen för projektet har varit att: Stimulera och inspirera privata och offentliga arbetsplatser till kompetensutvecklingsinsatser. Stödja former för hur lokala befintliga mötesplatser/arenor kan utvecklas och etableras som resurser för kompetensutveckling, tillväxt och utvecklingsinsatser. Samverka med proaktiva lokala aktörer och i denna samverkan använda kompetensutvecklingsinsatser som stimulans för tillväxt och utvecklingskraft. Delmålen för projektet har varit att: Finna ett urval av arenor och aktörer med lämplig spridning i regionen som kan bilda plattform för kompetensutvecklingsinsatser. Stödja och ta fram tematiska/strukturerade kompetensutvecklingsprojekt. Stödja befintliga utvecklingsprojekt som tagits fram med stöd av Växtkraft Mål 3. Erbjuda 16

17 dessa som en möjlighet i det lokala utvecklingsarbetet på arbetsplatser och för individer. Ge lokala aktörer stöd och resurser att inventera sina kompetensutvecklingsbehov genom kompetensagenter. Ge möjlighet att utforma ytterligare delprogram baserade på de lokala behoven. Använda en processinriktad uppföljnings- och utvärderingsform. Till delmålen görs preciseringar av vad projektet kan bidra med/inte bidra med. Bekostar informationsinsatser och omkostnader vid mötesarrangemang. Tar fram standardiserade prototyper som senare kan genomföras i större skala med sin egen finansieringsgrund. Finansierar inte deltagarkostnader. Använder befintliga arenor och utvecklar inte egna. Projektet finansieras till 100 % av Växtkraft Mål 3. Genomförandefasen Den redan etablerade projektgruppen fortsatte arbeta tillsammans när förberedelsefasen övergick i en genomförandefas. I samband med att projektet gick in i genomförandefasen anställdes också en projektledare 7. Undertecknad kom in i projektet som utvärderare från Projektet hade då en ett år lång historia. Projektet kom att omfatta fyra definierade delprogram: Förändringsledar-/handledarutbildningutbildning Generations-/ägarskifte Arbetsmarknadsnämnder som lokala kompetensråd Lokala möten De tematiskt strukturerade programmen har genomförts av aktörer som anlitats speciellt för detta. Här har det klarts uttryckts att projektet ska begränsas till att ta fram standardiserade prototyper för produktion. De som sedan är intresserade av att genomföra insatser i egen regi söker sedan egen finansiering för detta. 7 Mats Persson, P&P AB 17

18 Förstudien Bakgrund Den övergripande tanken med KTU projektet är att bidra till en hållbar tillväxt och utvecklingskraft inom näringsliv och offentlig sektor i Skåne. För att åstadkomma detta är kontinuerlig kompetensutveckling av avgörande betydelse. Det framgår av genomförd förstudie att det pågår mängder av utvecklingsprocesser i syfte att stärka tillväxten runt om i Skåne. Ambitionen med förstudien har varit att få en överblick över de näringslivsrelaterade arenor som finns i Skånes 33 kommuner samt på delregional nivå och som arbetar med utvecklingsfrågor kopplat till kompetensutveckling. Fokus har legat på formella och informella processer/utvecklingsprojekt som drivs utifrån det lokala näringslivets initiativ och behov. Offentlig sektor har inte rymts i denna första inventering. Ambitionen har varit att få kunskap om de processer som pågår, att fånga upp goda exempel som kan spridas vidare och få ett underlag till strategier som kan stödja befintliga och lokala utvecklingsprocesser. Förstudien har genomförts av Ulrika Forsgren, Artcom. Syfte Att inventera ett urval av de lokala, delregionala och regionala arenor/strukturer i Skånes näringsliv som i något avseende kan förknippas med kompetensutvecklingsfrågor. Mål Ett underlag till projektledningsgruppen för att göra ett avgränsat urval av arenor inför operativ fas av projektet Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft. Avgränsning Inventeringen utgår från Skånes fyra delregioner; Nordvästra Skåne, Sydvästra Skåne, Nordöstra Skåne och Sydöstra Skåne. Inventeringen är i huvudsak gjord via intervjuer med näringslivsansvariga/näringslivssekreterare på respektive kommun. Resultatet återspeglar alltså de arenor, aktiviteter och behov som kommunens näringslivsenheter kan överblicka och har kännedom om. Till denna kartläggning finns även listor på formella kontaktytor. Dessa är: Ordföranden i Företagarnas lokala föreningar i Skåne. Näringslivsansvariga i Skånes kommuner. Personalchefer i Skånes kommuner. Förteckning över lärcentra i Skåne. 18

19 Metod Inventeringen bygger på personliga intervjuer samt telefonintervjuer. Intervjuerna har utgått från en kartläggningsstruktur (se nedan), men har också samtidigt bejakat en öppen och fri diskussion. Resultatet av intervjuerna är av skiftande omfattning och karaktär av olika anledningar. Till exempel spelar storleken på kommunen i bland roll - ibland inte. Underlaget för aktiviteter är naturligt mindre i små kommuner, samtidigt gör näringslivsstruktur och befolkningsstruktur att omfattningen och utformning av insatser ändå kan variera stort. Definition Inventeringen fokuserar på lokala och delregionala arenor. Begrepp som används: Aktörer avser en uppräkning av verksamma på arenan/i samverkan Verksamhet beskriver kort vad arenan har på sin agenda Karakteristika beskriver kort näringslivet i kommunen Arenor i urval arenor/mötesplatser/samverkan som kopplar kompetensutvecklingsfrågor till sin agenda Arenor - projektledningsgruppen av projektledningsgruppen speciellt utvalda arenor; Lärcentra och Arbetsmarknadsnämnder Projektledarens sammanfattning av och kommentarer till förstudien Det följande bygger på dokument utarbetat av Ulrika Forsgren, Artcom. Behoven skiljer sig naturligtvis åt från kommun till kommun och från delregion till delregion beroende på lokala förutsättningar och skillnader i näringslivsstrukturen. Men det finns - naturligtvis - också behov som delas av många och som därmed är frekvent återkommande i inventeringen. I helt oväntat finner vi gemensamma behov av kompetensutveckling för att: Tackla stundande generationsväxlingar Generellt höja utbildningsnivån Underlätta rekryteringen till hantverksyrken Underlätta rekryteringen till teknikföretag Öka IT-kompetensen för bättre effektivitet Stärka kopplingen skola näringsliv/entreprenörskap Tackla internationaliseringen genom bättre kunskap i; o Ny teknik o Ökat förädlingsvärde i produktion o Ledarskapsutveckling o Språk o Internationell handel 19

20 Det är ett fåtal kommuner som har ett samlat grepp kring kompetensutvecklingsfrågor. Vanligtvis arrangeras mötesplaster när behov uppstår, och då i form av informationsträffar med en inbjuden aktör att berätta om aktuellt tema. En fördjupad kompetensutvecklingsinsats följer vanligtvis inte på dessa träffar. Framförallt skapar man med mötesplatser ur nätverksynpunkt. Flera kommuner har idag kompetensutveckling på sin agenda, men har inte formerna klara för hur de skall utvecklas. Undantag finns, t ex Osby Nova i Osby kommun. Det finns starka kopplingar mellan kommunerna, vissa starkare än andra, när det gäller att samverka kring kompetensutvecklingsfrågor. Tendensen är tydlig att orientera sitt utvecklingsarbete på delregional nivå. Nordvästra Skåne Samarbetet inom Nordvästra Skåne har historiskt sett präglats av det som numera heter Idéforum och det som tidigare hette Stiftelsen Nordvästra Skåne. Det är en sammanslutning av de 50 största företagen samt alla kommuner i området. Med en egen agenda har man drivit olika utvecklingsfrågor, präglat av ett tydligt näringslivsperspektiv då majoriteten i stiftelsen utgörs av företag. På agendan idag är utvecklingen av relationer till Campus Helsingsborg prioriterad. NOSAM bildades för snart tio år sedan. Tillsammans har man lagt upp strategier för sin samverkan vilka bl a har mynnat ut i en Verksamhetsplan för NOSAMs arbete. Formellt finns det goda grunder för samverkan inom NOSAM och det finns också en uttalad vilja och en positiv syn på att samarbeta. Samtidigt är det bitvis svårt att få genomslag ute på fältet och NOSAM ter sig relativt okänt. En faktor kan vara Helsingsborg dominans pga av sin storlek, en annan att flera av kommunerna mår relativt bra, med en utveckling i näringslivet som flyter på som någon uttryckte sig. När det gäller kompetensfrågor präglas NOSAM av: Ett starkt fokus på utvecklingen av relationerna till Campus Helsingsborg En politisk uppmaning att arbeta utifrån Tripel Helix modell. Parallellt med denna bild av kopplingen till högskolan och högre utbildning finns en annan bild NOSAM är också ett präglat jordbruksområde som precis som alla andra står inför en stundande generationsväxling. Detta gäller även de kommuner som ligger inom den turistintensiva delen. Utbildningsnivån är också låg i stora delar. Kommuner som Landskrona, Svalöv, Klippan, Bjuv, Åstorp och Örkelljunga uttrycker specifikt i varierande grad behovet av bl a en generell kompetenshöjning. 20

Redovisning Lilla Vik 2005-04-20--21 Utvärdering KTU Lägesbeskrivning - Delprogram 2 Ägar-/generationsväxling

Redovisning Lilla Vik 2005-04-20--21 Utvärdering KTU Lägesbeskrivning - Delprogram 2 Ägar-/generationsväxling KTU - Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft Kommunförbundet Skåne Redovisning Lilla Vik 2005-04-20--21 Utvärdering KTU Lägesbeskrivning - Delprogram 2 Ägar-/generationsväxling Bo Eriksson Utvärderingens

Läs mer

KTU - Kompetens för til växt och utvecklingskraft Kommunförbundet Skåne! " Bo Eriksson

KTU - Kompetens för til växt och utvecklingskraft Kommunförbundet Skåne!  Bo Eriksson KTU - Kompetens för tillväxt och utvecklingskraft Kommunförbundet Skåne! " Bo Eriksson Utvärderingens förutsättningar och genomförande Förutsättningarna för vad som ska utvärderas och hur det ska gå till

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv.

Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv. Inspirationsguide Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv. Inspirationsguiden är ett självinstruerande verktyg som leder

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut

Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut Diarienr (Ifylles av myndigheterna) Europeiska socialfonden Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut Till projektledaren! Projektet är avslutat och för uppföljningen av ESF-

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212

Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212 Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212 1 Deltagarförteckning arbetsmarknadsnämnden Stefan Lundgren Ordförande Sjöbo Kommun, kommunalråd Bo Nilsson Sjöbo Kommun

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT)

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT) Tillväxt, miljö och regionplanering Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling OpenEye Innovation AB Information Tomas Erlandsson Gunnar Backman Telefon 0708-59 79 09 0708-59

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Styrelsen 2010-12-09 1. Start kl 09.30. Avslutning kl 13.30.

Styrelsen 2010-12-09 1. Start kl 09.30. Avslutning kl 13.30. 1 Plats och tid Beslutande Iföhus, Bromölla Start kl 09.30. Avslutning kl 13.30. Ulrika Thulin, Perstorp (ordförande) Arnold Andreasson, Perstorp Åke Hammarstedt, Bromölla Urban Widmark, Hässleholm Tommy

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Kan en kommun vara intermediär?

Kan en kommun vara intermediär? Kan en kommun vara intermediär? Vad krävs i så fall för att lärcentra eller annan offentlig verksamhet ska kunna axla rollen som kvalificerad utbildningsmäklare, pedagogisk motor och konceptbyggare för

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer