Trafiksäkerhetsarbetet i kommunerna i Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trafiksäkerhetsarbetet i kommunerna i Stockholms län"

Transkript

1 Trafiksäkerhetsarbetet i kommunerna i Stockholms län Resultat av enkätundersökning 2001 Helena Hartzell 2001 Rapport 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Bakgrund Trafiksäkra transporter Barns trafiksäkerhet Trafikmiljö och "Lugna gatan" Syfte Undersökningsmetod Resultat Resultatdiskussion Trafiksäkra transporter Barns trafiksäkerhet Trafikmiljö och "Lugna gatan" Referenser...20 Bilagor Bilaga 1 Kommunernas svar...21 Bilaga 2 Enkäten

3 Förord Trots Nollvisionens stolta intentioner minskar inte antalet dödade och skadade i trafiken. Problemet är högaktuellt och kommunernas betydelse som systemutformare, arbetsgivare, huvudman för skolan och inte minst som upphandlare av transporter får inte underskattas. Intresset för trafiksäkerhet i ett lokalt perspektiv ökar och människor efterfrågar kunskaper kring hur det ser ut i deras kommun. NTF Stockholms län tackar de 24 kommuner som valt att svara på enkäten. Projektledare har varit Helena Hartzell som även stått för analys och dokumentation. Solna i april 2001 Hans Norbeck Kanslichef 3

4 Sammanfattning Kommunerna i länet arbetar för trafiksäkerhet men inte i någon av kommunerna genomsyras hela den kommunala verksamheten av ett kvalificerat trafiksäkerhetstänkande. En av skattebetalarna betald transport ska naturligtvis inte framkalla ohälsa. Att ohälsa inte framkallas är dock inget vi kan ta för givet. Ett led i modernt kvalitetssäkringsarbete är upprättande av så kallade trafiksäkerhetspolicys. För att minimera riskerna och förebygga alla eventuella konsekvenser krävs att kommunen ställer krav på den som utför transporten vare sig den sker i kommunens egen regi eller upphandlas av en utomstående entreprenör. Det är bara fyra av kommunerna som har en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska utföras. 11 av 23 kommuner uppger dock att de ställer trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter. En betydande del av de kommunala transporterna utgörs av skolskjutsar. Hur omfattande skolskjutsverksamheten är, är naturligtvis beroende av så väl kommunens geografi som demografi. Det är dock alltid angeläget att skolskjutsverksamheten i första hand styrs av kvalitetsaspekter och inte kostnadsaspekter. Det är bara 14 kommuner som svarat att man ställer trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjuts, 7 kommuner vet ej om man gör det och en kommun har svarat att det inte ställs några krav. Om och vem som svarar för utvärdering och revision ser olika ut från kommun till kommun. Inte någon kommun i länet anlitar en utomstående part för revision. Kommunens ansvar som huvudman för skolan har inte gjort att man i någon större utsträckning lyft fram eller nämnt trafiksäkerhet i de kommunala skolplanerna. Bara fyra kommuner uppger att trafiksäkerhet nämns i det dokument som drar upp riktlinjer för verksamheten i kommunens skolor. Två kommuner, av de 23 som besvarat enkäten, har kartlagt barnens skolvägar helt, 17 kommuner har delvis kartlagt skolvägarna medan fyra inte alls gjort någon kartläggning. Samtliga kommuner med ett undantag svarar att man ser det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön. Arbetet med så kallade trafiknätsanalyser enligt "Lugna gatan" har påbörjats i de flesta kommuner men inte i alla. Idag vet man att antalet personskador är 2040 procent större vid korsande på övergångsställe än vid korsande på likvärdig plats där det inte finns övergångsställe. Trots att den kunskapen är väl spridd bland kommunerna är det flera kommuner som inte anpassat sina övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt. Runt om i länet finns fortfarande en stor mängd obevakade övergångsställen på sträckor med högre hastigheter än 50 km/tim. Detta trots att vi idag vet att en förutsättning för säkrare gångtrafik är att hastigheten skall vara högst 30 km/tim, där det finns risk för kollision mellan oskyddade och skyddade trafikanter. Sammantaget visar enkäten att det finns fler är 50 obevakade övergångsställen på 70sträckor på det kommunala vägnätet i länet. Det är tydligt att det finns behov av fortsatt kritisk granskning av kommunernas trafiksäkerhetsarbete. Ett arbete där enskilda medborgare och frivilligorganisationer måste vara väl informerade för att kunna driva på utvecklingen i rätt riktning även i fortsättningen. 4

5 1 Bakgrund Närmare 40% av de olyckor som resulterar i dödade och svårt skadade sker på det kommunala vägnätet. Kommunerna har en central roll i trafiksäkerhetsarbetet. Som arbetsgivare och stor upphandlare av många transporter har en enskild kommuns arbete stor inverkan på trafiksäkerhetsarbetet. 1.1 Trafiksäkra transporter En av punkterna i Regeringens 11 punktsprogram för ökad trafiksäkerhet är kvalitetssäkra transporter. Det innebär att Regeringen tar initiativ till att myndigheter med större transportbehov ges direktiv om att kvalitetssäkra egna och upphandlade transporter. Människor och varor transporteras årligen tusentals mil i kommunal regi. De kommunala transporterna kan delas in i två kategorier, dels de transporter som sker i kommunens egen regi, dels transporter som kommunen upphandlar av utomstående entreprenörer. I båda fallen är dock kvaliteten avhängig av den enskilda kommunens krav på och rutiner för kvalitetssäkring. Kvalitetssäkring av transporter är i dag ett vedertaget begrepp. Seriösa entreprenörer välkomnar stränga säkerhetskrav och då är det oacceptabelt att kommuner gynnar mindre seriösa åkare som tummar på säkerheten och på så vis kan hålla sina anbud lägre än sina konkurrenter. En kommun som satsar på ökad säkerhet kan minska både antalet olyckor och konsekvenser som olyckorna får. Dessutom får en säkerhetssatsning andra positiva effekter bland annat genom att människors känsla av trygghet ökar och därmed bidrar till att förbättra deras livskvalitet. Kanske borde alla typer av transporter och inte minst de som är offentligt upphandlade inspekteras av någon utomstående med regelbundna mellanrum. Hur många kommuner som inte har revision på skolskjutsverksamheten ämnar den här undersökningen ta reda på. Som en naturlig del i trafiksäkerhetsarbetet ställer flera kommuner trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter. Vår erfarenhet är dock att alla kommuner inte gör det. Vi vet till exempel att kommuner kan ställa krav på att chaufförer ska vara välklädda men samtidigt inte nämna något om hur transporten i övrigt ska gå till. Även om man ställer krav på entreprenörer glöms ibland de många transporter som sker i kommunens egen regi bort. Hur situationen ser ut i Stockholms län tar den här enkätundersökningen reda på. 1.2 Barns trafiksäkerhet Samtliga kommuner köper transporter i någon utsträckning. Föräldrar som låter sina barn åka skolskjuts ska kunna känna trygghet och tillförsikt inför barnens skolfärd. Trots det vet vi att verkligheten ser annorlunda ut. Många oroliga föräldrar hör av sig till NTF med frågor om skolskjuts. Vi vet att barn åker utan bilbälte eller till och med stående, vissa skolskjutsar håller inte hastighetsgränserna och hållplatserna är inte alltid trafiksäkra. Kommunerna ansvarar inte bara för skolskjutsar till och från skolan utan även för skolans undervisning i trafik och trafiksäkerhet. Kommunen är idag huvudman för skolan och ytterst ansvarig för skolarbetet. Skolan och lärarna har en mängd krav på vad som ska hinnas med, samtidigt som verksamheten styrs av skollagen och de riktlinjer som politikerna drar upp i den kommunala skolplanen. En enskild lärare som vill arbeta med trafik är alltid hjälpt av att trafikundervisning behandlas i styrdokumenten. 5

6 NTF Stockholms län kontaktas hela tiden av människor, ofta oroliga föräldrar, som upplever att deras kommun inte tar deras oro på allvar. Man vill ha hjälp av sin kommun att åtgärda trafikmiljön men upplever att kommunen inte vill kännas vid den beskrivning av ett trafiksäkerhetsproblem som man presenterar och än mindre vill försöka komma till rätta med problemet till exempel genom ombyggnader i trafikmiljön. Mot bakgrund av det frågar vi i enkäten om kommunen ser det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön. 1.3 Trafikmiljö och "Lugna gatan" I Regeringens 11 punktsprogram för ökad trafiksäkerhet är säkrare trafik i kommunerna en av punkterna. Regeringen har förklarat att det är angeläget att kommunerna ser över sitt gatunät utifrån säkerheten och genomför åtgärder för att förbättra den. Enligt modern trafik och samhällsplaneringsprocess bör kommuner samråda med sina invånare kring förändringar i trafikmiljön. I många kommuner diskuteras hela tiden stora och små projekt med syfte att göra trafikmiljön säkrare. "Lugna gatan!" är en handbok framtagen av Svenska Kommunförbundet med förslag till planeringsprocess vid förnyelse av gatumiljön. Syftet med handboken är att beskriva en planeringsprocess som tillgodoser dagens krav på trafiksäkerhet, trygghet, luftkvalitet, tillgänglighet, kostnadseffektivitet mm och samtidigt främjar delaktighet och medinflytande för alla berörda. Enligt "Lugna gatans" principer gör kommunerna så kallade trafiknätsanalyser. Dessa syftar till att identifiera de delar av blandtrafiknätet där de olika trafikslagen har motstridiga anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet samt därefter söka nätåtgärder som kan minska eller eliminera dessa konflikter. Det kan innebära att begränsa bilarnas faktiska hastighet genom fysisk utformning till högst 30 km/h där gående och cyklister kan bli påkörda av bilister. "Lugna gatan!" utgör alltså ett viktigt redskap i kommunernas trafiksäkerhetsarbete. Trots Lugna gatans positiva inverkan på trafiksäkerheten har inte alla kommuner gjort trafiknätsanalyser. Vilka kommuner i Stockholms län som gjort nätanalyser undersöks också i den här studien. 2 Syfte Studien syftar till att öka kunskaperna om kommunernas arbete med trafiksäkerhet. Genom en jämförande studie ska skillnader mellan kommuner framträda. Resultatet ska öka förbundets kunskaper kring kommunernas trafiksäkerhetsarbete och bidra till att skapa förutsättningar för ett mer välriktat arbete gentemot länets kommuner. Undersökningen ska också möta invånarnas ökande efterfrågan på kunskaper kring enskilda kommuners trafiksäkerhetsarbete. 3 Undersökningsmetod Den metod som använts är en jämförande enkätstudie. En enkät har skickats till samtliga 26 kommuner i Stockholms län. De som inte svarat inom utsatt tid har fått upp till två påminnelser. Svar har lämnats av tjugofyra kommuner. Två kommuner, Vaxholm och Upplands Bro, har avstått från att svara. Risken med korta enkätfrågor är att svarsalternativen blir så snäva att de kanske inte mäter det som verkligen är av betydelse. Beroende på hur den som besvarar enkäten uppfattar en viss 6

7 fråga kan två kommuner tänkas lämna olika svar trots att de i verkligheten inte skiljer sig åt vad gäller just den frågan. En fråga som kan uppfattas olika är till exempel Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda i skolan? Eftersom "någon aktivitet" är ett vagt begrepp kanske den ambitiöse som inte upplever sig ha gjort något direkt svarar nej medan den som gjort lika lite men ändock bedömer det som något svarar ja. Då enkäten inte specificerar vad som gjorts riskerar svaren i vissa fall bli missvisande. De frågor som formulerats ger kvantitativt mätbara och jämförbara svar och har formulerats med tanke på presentationen vilket en läsare bör vara medveten om. Resultatet presenteras också på NTF Stockholms läns hemsida För att göra resultatet mer lättillgängligt har svaren här viktats och varje kommun har fått en egen beskrivande text som inte är att förväxla med undersökningsresultatet som presenteras i sin helhet i den här rapporten. 7

8 4 Resultat I resultatdelen redovisas samtliga svar, fråga för fråga, i den ordning de ställts i enkäten och utan inbördes värdering. Procentandelarna är beräknade efter hur många svar som inkommit på respektive fråga. För mer detaljerad information om vad kommunerna svarat under rubrikerna annat eller som egna kommentarer hänvisas till bilaga. 1. Har din kommun ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? Vet ej 4% Ja 38% Nej 58% Nej Ja Vet ej Samtliga 24 kommuner som har besvarat enkäten, har besvarat den här frågan. Nio kommuner svarar att de har ett trafiksäkerhetsprogram och fjorton att de inte har. En kommun svarar att man inte vet. 2. Har din kommun en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? Vet ej 13% Delvis 4% Nej 70% Ja 13% Ja Nej Delvis Vet ej Bara tre kommuner har en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras. 8

9 3. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? Vet ej 13% Ja 48% Nej 39% Nej Ja Vet ej 11 kommuner svarar att de ställer trafiksäkerhetskrav, 9 att de inte gör det och tre svarar att man inte vet. 3a. Om ja, vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassni ng Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet; extra bromsprov, däckskrav m.m. I diagrammet redovisas antalet kommuner (inte procentandel) som ställt ett visst typ av krav. Vissa kommuner ställer flera av de listade kraven medan andra bara ställer ett eller inget krav. 42 procent ställer krav på hastighetsanpassning, 37 procent kräver bältesanvändning på samtliga i fordonet och knappt 30 procent ställer krav på fordonet. Fyra kommuner eller 16 procent uppger att man ställer andra krav så som, kontinuitet på chaufförer vid skoltransporter, utbildning, drogfrihet, brandsläckare, skyddsvästar etc. För mer exakt information om vilka krav olika kommuner ställer hänvisas till bilaga ett. 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter som kommunen upphandlar varje år? Se bilaga 1 Varje kommun ska ha och har en kommunal skolplan. I skolplanen dras riktlinjer upp för hur och med vad kommunens skolor ska arbeta. Varje enskild skola har i sin tur en lokal arbetsplan där verksamhetens inriktning definieras mer konkret. 9

10 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? Vet ej 23% Nej 59% Ja 18% Ja Nej Vet ej Av de 22 kommuner som besvarat frågan svarar fyra att trafiksäkerhet nämns i den kommunala skolplanen, 13 svarar nej. 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? Ja 7% Vet ej 43% Nej 50% Ja Nej Vet ej Två av kommunerna uppger att man gör något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna som finns på varje enskild skola. Sju kommuner svarar att man inte gör något och sex svarar att man inte vet. I den lokala arbetsplanen ska skolan än mer detaljerat redogöra för med vad och hur man ska arbeta för att uppnå målen. 10

11 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? Vet ej 32% Nej 5% Ja 63% Ja Nej Vet ej Av de 22 kommuner som besvarat frågan har 14 kommuner svarat att de ställer trafiksäkerhetskrav vid upphandlingen av skolskjutsar. Sju kommuner svarade att de inte vet och en kommun svarade att det inte ställs några trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjuts. 6a. Vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet,extra bromsprov, däckkrav mm 4 2 Säkrade på och avstigningsplatser Annat 0 1 Här illustreras antalet kommuner som ställer en viss typ av krav. Flera kommuner ställer andra krav än de som finns i enkäten tex. utbildning för förare, drogfrihet, miljödeklaration, bilbälteskuddar, skyddsvästar, nödbloss, kommunikationsutrustning, maxålder för fordon etc. 11

12 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar Chauffören ska skriva rapport Kommunens tjänsteman gör inspektioner Utomstående person gör revision Annat 1 De flesta kommuner har kryssat för fler än ett alternativ medan andra bara har en eller ingen form av kontroll. För mer information kring kommunernas svar se bilaga ett. 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv? Nej 17% Ja, helt 9% ja,delvis 74% Ja, helt ja,delvis Nej Bara två kommuner, Järfälla och Salem, svarar att skolvägarna är helt kartlagda. Flertalet kommuner, 17 stycken, svarar att skolvägarna delvis är kartlagda. 4 kommuner svarar nej på frågan. 12

13 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Ett visst avstånd mellan skola och bostad Hur trafikfarligvägen är Annat Diagrammet visar antalet kommuner som kryssat för respektive alternativ. Vem eller vilka som i varje enskild kommun gör bedömningen om skolvägen är farlig eller inte kan utläsas ur varje enskilt svar i bilaga ett under fråga 8a. 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom förskolan, skolan, vården eller annan kommunal förvaltning? Vården Skolan Nej 52% Vet ej 48% Vet ej Nej Vet ej 23% Nej 36% Ja 41% Ja Nej Vet ej Förskolan Annan kommunal förvaltning Vet ej 25% Nej 45% Ja 30% Ja Nej Vet ej Vet ej 40% Ja 10% Nej 50% Ja Nej Vet ej 13

14 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? Vet ej 4% Ja Vet ej Ja 96% I enkäten frågades också vem i kommunen som beslutar om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet, fråga 11. För att få veta om det i en enskild kommun är trafikingenjören på delegation eller en politisk nämnd hänvisas till respektive kommuns svar i bilaga Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? Planerad start % Nej 17% Ja,slutförd 13% Ja,påbörjad 53% Ja,slutförd Ja,påbörjad Planerad start 2001 Nej Tre kommuner har slutfört trafiknätsanalyser enligt "Lugna gatan", vilket motsvarar tretton procent av de som besvarat enkäten. Fyra svarar nej på frågan, man har inte gjort någon nätanalys och uppger inte heller att det finns planer på någon. Över hälften, 12 stycken, har dock påbörjat arbetet. 14

15 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? Nej 56% Ja 44% Ja Nej Samtidigt som bara tre kommuner slutfört en trafiknätsanalys så svarar sju kommuner att de genomfört förbättringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter. Tio svarar att man inte gjort några förändringar. Det är tydligt att inte bara de som slutfört en trafiknätsanalys besvarat frågan och att man innan nätanalysen är färdig genomfört förändringar. 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare? Ja, via intressentmöten Ja, på kommunens hemsida Ja, via utställning på allmän plats Ja, annat Nej Fem kommuner har kryssat för alternativet: Ja, annat. Några har förtydligat sina svar med vad som avses, en har haft remissförfarande, en annan formerar referensgrupper och ytterligare en har informerat vid olika möten med företag och organisationer. 15

16 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000? 5% 25% Nej Ja,delvis 70% I enkäten ställdes ytterligare en fråga vars svar inte finns grafiskt redovisat i den här sammanställningen. Hur många obevakade övergångsställen varje enskild kommun har på sträckor med hastighetsbegränsning 70 respektive 50 km/tim kan utläsas ur de enskilda kommunernas svar i bilaga 1. Sammantaget kan sägas att de kommuner som besvarat frågan tillsammans har ungefär 50 obevakade övergångsställen på 70sträckor och fler än 3500 på 50sträckor. 16

17 5 Resultatdiskussion Ska vi vara nöjda med de här svaren. Nja, den som arbetar för trafiksäkerhet hittar både glädjeämnen och anledningar till besvikelse, resultatet lämnar en hel del övrigt att önska. Det är dock glädjande att så många kommuner gör så mycket för trafiksäkerheten samtidigt som vi vet att många tjänstemän arbetar med mycket knappa resurser. Ett strategiskt samlat trafiksäkerhetsgrepp förefaller saknas i det flesta kommuner. 5.1 Trafiksäkra transporter Inte i någon kommun ska en av skattepengar betald transport framkalla ohälsa. Det framstår för många som en självklarhet. I alla kommuner upphandlas transporter för hundratusentals kronor varje år. Det är dock få kommuner som i den här studien kunnat nämna en mer exakt summa. Kvalitetssäkring av transporter är en fråga som hamnat allt mer i fokus så också kommunala transporter. Ett led i modernt kvalitetssäkringsarbete är upprättande av så kallade trafiksäkerhetspolicies. Det kan tyckas förvånande att endast fyra kommuner har en trafiksäkerhetspolicy för hur deras transporter skall genomföras. Kommunens upphandlare har dock ofta ansvar för en stor del kommunens inköp och är inte i första hand en trafiksäkerhetsexpert. Därför är det kanske inte så förvånande men inte desto mindre viktigt att tjänstemannen till sin hjälp får en genomarbetad trafiksäkerhetspolicy som stöd i sitt arbete. Nio kommuner svarar att man inte ställer trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter. Kunskaperna kring kvalitetssäkring av transporter är inte tillräckliga. Även om Stockholms län inte i första hand består av landbygdskommuner så förser så gott som alla sina yngre invånare med skolskjuts där det behövs. En central fråga är naturligtvis när det behövs och vem som avgör det. Det är inte alltid föräldrar och barn har samma uppfattning som kommunen. Trafikförhållanden och vägens trafiksäkerhet är en viktig faktor som ska ligga till grund för bedömningen av rätten till skolskjuts. Trots det uppger fyra av kommunerna att vägens trafikfarlighet inte är en faktor som ger rätt till skolskjuts, de flesta 75 procent svarar dock att en trafikfarlig väg ger rätt till skolskjuts. Det är naturligtvis också av intresse vem som avgör om vägen är trafikfarlig eller inte. Är det till exempel lämpligt att handläggaren ensam gör den bedömningen? 5.2 Barns trafiksäkerhet Enligt FNs barnkonvention skall staterna vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa barns överlevnad och utveckling, skydda barn mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället och erkänna barns rätt till lek och rekreation. Det gäller även Sverige och kommunerna i Stockholms län. Tillgängligheten för barn har förändrats. Generellt sett är allt för få grannskap ordnade med tanke på barns rörelsefrihet, miljö och säkerhet. Barns förmåga att röra sig är relaterat till deras utveckling och behov av frihet och rörlighet. Vägar och gator i våra kommuner skall vara en resurs och inte utgöra ett hinder för detta. För detta har kommunen som väghållare ett stort ansvar. En kommun kan genom att utforma vägmiljön och gaturummet så att barns fria rörlighet förbättras bidra positivt till att skapa goda levnadsvillkor samt god tillgänglighet, miljö och säkerhet för barn. Det är en stor och viktig arbetsuppgift som vilar på kommunerna. Bara fyra av kommunerna säger att trafiksäkerhet nämns i den kommunala skolplanen. Bland det stora flertalet av kommunerna har ämnet inte fått en mer framskjuten plats än så. Att trafiksäkerhet inte nämns i den kommunala skolplanen hindrar naturligtvis inte att man talar 17

18 om trafiksäkerhet i de lokala arbetsplanerna ute på skolorna. Det är dock bara två kommuner, Huddinge och Stockholm som uppger att man gjort något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna. Att barn inte är trafikmogna före tolv års ålder innebär det att trafik inte hör hemma i skolan? Många med oss svarar nej på den frågan, men ändå har inte trafiksäkerhetsarbetet en mer framskjuten plats i många skolor. Borde inte barns rätt till säkerhet och trygghet göra att närmiljön och inte minst dess demokratiaspekter måste lyftas fram i skolan och dess undervisning? Det finns inget som tyder på att betydelsen av att lärare och elever får trafik, trafikmiljö och trafiksäkerhetskunskap har minskat även om vi idag vet att det inte går förvänta sig att barn ska bete sig säkert i trafiken. Ansvaret vilar på oss vuxna, inklusive kommunen. 5.3 Trafikmiljö och "Lugna gatan" Trots att kommunerna fått möjlighet till ekonomiskt bistånd från Vägverket har bara tre kommuner slutfört trafiknätsanalyser enligt "Lugna gatan", men elva har påbörjat arbetet. Då en klassificering av gatunätet utifrån "Lugna gatan" är ett mycket bra redskap och motor för fortsatt trafiksäkerhetsarbete är det mindre roligt att fyra kommuner ännu inte påbörjat eller ska påbörja det arbetet i år. För trafiksäkerhetens skull är det dock högst angeläget att arbetet fortsätter och att färdiga nätanalyser inte blir hyllvärmare utan att åtgärder för att förbättra för inte minst de oskyddade trafikanterna prioriteras och påskyndas. Därför är det glädjande att sju av länets tjugosex kommuner uppger att de genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter. Alla bor vi i någon kommun och är alla berörda av det här arbetet. Som aktiva medborgare i en demokrati har vi rätt delta och påverka utvecklingen i vårt närområde. En viktig del i "Lugna gatan" som inte får glömmas bort är den demokratiska processen och förankringen. Det kravet har de flesta kommuner försökt möta med så kallade intressentmöten. Här ska berörda parter aktivt ges möjlighet att påverka inriktning, utformning och genomförande. Så gott som alla kommuner säger sig se det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön, endast en kommun svarar att man inte vet. Hur det fungerar i verkligheten ute i kommunerna är en mycket intressant fråga som inte låtit sig studeras inom ramen för den här enkätundersökningen. Det betyder dock inte att en kritisk granskning av förankringsprocessen inte behövs. Människor saknar inte intresse för trafikfrågor, tvärt om. Däremot kanske man inte har alla kunskaper man skulle vilja ha. Rent spontant är det lätt att tro att obevakade övergångställen är en mer säker plats att passera över en gata än på en sträcka som helt saknar övergångsställe. Undersökningar har dock visat att antalet personskadeolyckor är procent större vid korsande på övergångsställe än vid korsande på likvärdig plats där det inte finns övergångsställe. Den kunskapen är dock inte tillräckligt spridd bland vanligt folk. Det gör att efterfrågan på säkrade gångpassager inte ligger i fas med de säkerhetsförbättringar som följer av en ombyggnad. Vi vet att en viktig drivkraft för förändring är medborgarnas efterfrågan och med ökade kunskaper skulle förmodligen allt fler kräva ombyggda övergångsställen. Bland kommunernas tjänstemän finns kunskapen men trots det är det flera kommuner i länet som inte anpassat sina övergångsställen till förmån för oskyddade trafikanters säkerhet. Kanske beror det på att invånarna eller politikerna inte ställer den typen av krav och då väljer man medvetet eller inte att inte driva på arbetet med att säkra gångpassager. 14 kommuner svarar dock glädjande nog att de delvis anpassat sina obevakade övergångsställen. En förutsättning för säkrare gångtrafik är att hastigheten skall vara högst 30 km/ där det finns risk för kollision mellan oskyddade och skyddade trafikanter. I enkäten frågades därför hur 18

19 många obevakade övergångsställen man har på sträckor med hastighetsbegränsning 50 respektive 70 km/tim. Vissa kommuner gav mycket exakta svar medan andra sa sig inte veta alls, eller gav mer svävande svar. Obevakade övergångställen på dessa sträckor med höga hastigheter och/eller fler än ett körfält i vardera riktningen är inte lämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Fordonsföraren har ett stort övertag över den gående genom att fordonet har hög hastighet och stor rörelseenergi och ger fordonstrafikanten skydd. Den gående är utsatt och avvaktar oftast men samspelet kan förbättras med sänkt hastighet, tydliga trafikregler och förändrade värderingar hos trafikanterna. Det är tydligt att det finns behov av fortsatt kritisk uppföljning av kommunernas trafiksäkerhetsarbete. Ett arbete där enskilda medborgare och frivilligorganisationer måste vara väl informerade för att kunna driva på utvecklingen i rätt riktning även i fortsättningen. I Sverige slår vi oss gärna för bröstet med anledning av vår relativa framgång i trafiksäkerhetsarbetet. Trots det visar resultatet av den här undersökningen på brister inte minst vad gäller struktur och samordning i arbetet för förbättrad trafiksäkerhet i kommunerna i Stockholms län. 19

20 6 Referenser Näringsdepartementet, 11 punkter för ökad trafiksäkerhet, Promemoria Svenska Kommunförbundet, "Lugna gatan!, En planeringsprocess för säkrare, miljövänligare, trivsammare och vackrare tätortsgator" andra upplagan, Stockholm 1998 Svenska Kommunförbundet, "Skolskjutshandboken", 1994 Väg och Transportforskningsinstitutet, VTI meddelande 903, Trafiksäkerhet vid skolskjutsning Diskussion i fokusgrupper, 2001 Vägverket, Publikation 1998:108 "Säkra gångpassagen, Handbok för analys och utformning av platser där gående korsar körbanan en avgörande länk i förflyttningskedjan"

21 7 Bilaga 1 Botkyrka 1. Har Botkyrka ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Botkyrka en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet i mindre bussar Krav på bromsprov på vissa bussar 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? Tkr 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a. Vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet i mindre bussar Krav på fordonet, extra bromsprov, däckkrav mm. på vissa bussar 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar och chauffören ska skriva rapport om det sker incidenter så att kommunen kan följa upp. 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv? 21

22 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Visst anstånd mellan bostad och skola Hur trafikfarlig vägen är Annat, nämligen: särskola, elever med vissa behov 8a.Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Polisen Trafiksäkerhetskommittén, motsv. 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Tekniska nämnden 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? Ja, slutförd 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare?, på kommunens hemsida och på kommunens bibliotek och medborgarkontor 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000?, delvis Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor ca. 500 st. På 70sträckor ca. 05 st. Danderyd 22

23 1. Har Danderyd ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Danderyd en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? Vet ej 3. Ställer Danderyd trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? Vet ej 3a. Om ja, vilka krav ställs? 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter Danderyd upphandlar varje år?...tkr 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? Vet ej 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? Vet ej 6. Ställer Danderyd trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? Vet ej 6a. Vilka krav ställs? 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv?, delvis 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, 23

24 Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i Danderyd om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Teknisknämnd motsv. 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"?, påbörjad 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b.Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare?, planeras 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000? 14. Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor, vet ej. På 70sträckor Ekerö 1. Har Ekerö ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Ekerö en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer Ekerö kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? 24

25 Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet; extrabromsprov, däckskrav mm Kontinuitet på chaufför vid skoltransporter och av förståndshandikappade 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? 4000 Tkr 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer Ekerö trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a. Vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet, extra bromsprov, däckkrav mm. Säkrade på och avstigningsplatser Kontinuitet på chaufför 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar och chauffören ska skriva rapport om det sker incidenter så att kommunen kan följa upp. 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv?, delvis 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Visst anstånd mellan bostad och skola Hur trafikfarlig vägen är 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Skolstyrelsen Handläggaren 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? 25

26 Annan kommunalförvaltning? 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Teknisknämnd, motsvarande 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? Ja, påbörjad 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare? 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000? 14. Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor 11 st. På 70sträckor 15. Alla nya fordon som köps ska uppfylla vissa krav på säkerhet för förare och passagerare, enligt kommunens kravspecifikation. Haninge 1. Har Haninge ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Haninge en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer Haninge kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a.Om ja, vilka krav ställs? 26

27 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer Haninge trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a. Vilka krav ställs? 6b.Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv? 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Trafikingenjören på delegation Teknisknämnd, motsvarande 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? 27

28 Planerad start a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare? 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000? ja, delvis 14. Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor På 70sträckor Huddinge 1. Har Huddinge ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Haninge en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer Haninge kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer Huddinge trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 28

29 6a. Vilka krav ställs? Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Säkrade på och avstigningsplatser 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar På och avstigning. Tjänsteman från kommunen och polis kallas till platsen som sakkunnig om entreprenören och skolledning önskar expertutlåtande. 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv? 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Ett viss avstånd mellan bostad och skola 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Handläggaren 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? Vet ej Vet ej 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Trafikingenjören på delegation 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? Planerad start a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare? 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000? 29

30 ja, delvis 14. Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor, ca. 350 st På 70sträckor Järfälla 1. Har Järfälla ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Järfälla en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år?? 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a. Vilka krav ställs? Annat, nämligen; Krav enligt Förordning om skolskjuts och TSV:s föreskrifter samt Vägverkets föreskrifter, Transportrådets föreskrifter + ramp och lyftplatta. 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar Utvärdering av entreprenören och kommunens tjänsteman. 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv? 30

31 , helt 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Visst anstånd mellan bostad och skola Skollagen 4 kap 7 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Skolstyrelsen Handläggaren Berörda tjänstemän i samarbete med handläggaren 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? I okontroversiella fall trafikingenjören på delegation I övrigt trafiknämnd(stadsbyggnadsnämnd) 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"?, påbörjad 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare?, på kommunens hemsida och på kommunens bibliotek och medborgarkontor Referensgrupper håller på att formeras 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000?, delvis 14. Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor ca. 380 st. På 70sträckor ca. 1 st. 31

32 Lidingö 1. Har Lidingö ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Lidning en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? 3000 Tkr 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan?, ej uttalat 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a. Vilka krav ställs? krav på fordonet, extra bromsprov, däckkrav mm. 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv?, delvis 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Samverkande faktorer, olika p g a årskurs etc. 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Rektor 32

33 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Trafiknämnden, motsvarande 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? Nej 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare? 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000?, delvis Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor ca. 291 st. På 70sträckor ca. 0 st. Nacka 1. Har Nacka ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Nacka en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer Nacka trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? och Nej, kan ställas vid centralt upphandlade transporter 33

34 3a. Om ja, vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet; extra bromsprov, däckskrav mm. 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? Gemensam sammanställning finns ej 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a.Vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet, extra bromsprov, däckkrav mm. Säkrade på och avstigningsplatser 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar Rektor och skola, förening skall rapportera avvikelser 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv?, delvis 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Visst anstånd mellan bostad och skola Hur trafikfarlig vägen är Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Polisen Rektor 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Vet ej 34

35 Annan kommunalförvaltning? Vet ej 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? De fyra områdesnämnderna 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? Ja, i Älta men inte för de tre övriga områdesnämnderna 12b. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? i Älta 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare?, via intressentmöten, på kommunens hemsida, genom utställning på allmänplats Samverkansprojekt, se vägverkets rapport VV 1999: Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000?, delvis, pågår på huvudvägnätet 14. Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor Vet ej På 70sträckor Trafiksäkerhetsplanen formeras genom arbete med skyddsronder, lokala kampanjer samt i samråd med annat arbete i olycksskadeprogram tillsammans med sjukvårdsområdena och andra. nollvisionens budskap finns i områdesnämndernas diskussionsplaner. Nykvarn 1. Har Nykvarn ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Nykvarn en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? 35

36 Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet; extra bromsprov, däckskrav mm. Första hjälpen kurs för föraren 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? 900 Tkr skolskjuts 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? Vet ej 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a. Vilka krav ställs? Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet, extra bromsprov, däckkrav mm. i minibussar Maxålder för fordon 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar Kommunens tjänsteman eller ombud kan göra kontroll 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv?, delvis 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Visst anstånd mellan bostad och skola Hur trafikfarlig vägen är 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Polisen Rektor Trafikingenjör 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? 36

37 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Teknisknämnd motsv. 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? (om nej gå till fråga 15) 15. Övriga kommentarer kring kommunens trafiksäkerhetsarbete En utredning om trafiksäkerheten utanför två av våra skolor har tagits fram En gång och cykelväg är påbörjad och beräknas vara klar till sommaren En plan för handikappanpassad gatumiljö ska tas fram En plan för att kartlägga trafikfällor ska utredas Byggnation av en 800 meter lång gångbana för att främja säkerheten för skolbarnen är just avslutad Norrtälje 1. Har Norrtälje ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Nynäshamn en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år?? 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 37

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Kommunala trafiksäkerhetskrav på skolskjutstransporter

Kommunala trafiksäkerhetskrav på skolskjutstransporter Kommunala trafiksäkerhetskrav på skolskjutstransporter 1. Vilken/vilka skolskjutsformer använder ni i er kommun? Upphandlad skolskjuts (använd endast frågorna under rubrik 2) Buss i linjetrafik (använd

Läs mer

11 punkter för ökad trafiksäkerhet

11 punkter för ökad trafiksäkerhet Promemoria 1999-04-09 Näringsdepartementet 11 punkter för ökad trafiksäkerhet 1. En satsning på de farligaste vägarna 2. Säkrare trafik i tätort 3. Trafikantens ansvar betonas 4. Säker cykeltrafik 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2002-09-09, 62/2002 Kompletterade 2005-01-31, BUN 4/2005 Växelvis boende, sid 3 1

Läs mer

Projektförslag. Skolhastighetsmätningar

Projektförslag. Skolhastighetsmätningar Projektförslag Skolhastighetsmätningar Skolhastighetsmätningar Det är av yttersta vikt att hastigheten 30 km/h hålls utanför skolor. NTF Sörmland- Örebro län- Östergötland arbetar för att öka uppmärksamheten

Läs mer

Säkra och trygga skolvägar

Säkra och trygga skolvägar Säkra och trygga skolvägar Vägverket Region Mitt Britt-Inger Gustafsson Samhällsavdelningen Nattviksgatan 8 871 24 Härnösand britt-inger.gustafsson@vv.se 0611-441 83, 070-521 50 23 Samhällsmål och styrande

Läs mer

Skyddsutrustning i taxi

Skyddsutrustning i taxi Skyddsutrustning i taxi En undersökning om förekomsten av skyddsutrustning för barn i taxibilar Lasse Holm ÅR 2001 Notat 5 Förord Det bör vara en självklarhet att alla, även de allra minsta, ska kunna

Läs mer

Barnperspektiv på trafiken vid etablering av friskolor?

Barnperspektiv på trafiken vid etablering av friskolor? Barnperspektiv på trafiken vid etablering av friskolor? Helena Hartzell & Linda Hallenberg 2004 Notat 0410 2 3 4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 5 1 Bakgrund 6 2 Syfte 6 3 Metod 6 4 Resultat

Läs mer

Trafiksäkerhet som Valfråga 2006

Trafiksäkerhet som Valfråga 2006 Trafiksäkerhet som alfråga 6 onika artinson Rapport aj 6 Innehåll BAKGRUND 5 YFTE 5 ETOD 5 KOUNÖERGRIPANDE REULTAT 5. Bälten, alkolås och sittplatser för alla viktigast 6. ånga positiva till km i tätort

Läs mer

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Hastigheten påverkar trafiksäkerheten Vi är många som rör oss i trafiken i Täby. Men oavsett om vi ska till jobbet, affären eller barnens fotbollsträning är det

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000

NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 Cecilia Mallard Augusti 2000 1. BAKGRUND Hösten 1999 genomförde NTF Skåne en undersökning i tio kommuner vad gäller säkerheten i samband med skolskjutsar.

Läs mer

Skolskjuts i Karlshamns kommun

Skolskjuts i Karlshamns kommun Skolskjuts i Karlshamns kommun Information om Karlshamns kommuns skolskjutsverksamhet inom förskoleklass, grundskola och särskola Karlshamns kommun Utbildningsförvaltningen 374 81 Karlshamn 0454-813 00

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans Riktlinjer för skolskjuts säker skolväg skapar vi tillsammans gäller från och med läsåret 2012/2013 Vem har rätt till skolskjuts i Lessebo kommun Skolskjuts styrs av skollagens10 kapitel Skollagen (2010:800)

Läs mer

Ortsutvecklingsmöte i Alafors

Ortsutvecklingsmöte i Alafors MINNESANTECKNINGAR 1(4) Ortsutvecklingsmöte: Alafors Hösten 2017 Datum och tid 2017-10-05 Plats Presidium Sekreterare Inbjudna Medborgarhuset, Alafors Catharina Eliasson, ordförande Thomas Olesen, 1:e

Läs mer

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007 SKOLSKJUTSANSVARIG Varje skola har en skolskjutsansvarig som handlägger skolans skolskjutsfrågor. SKOLSKJUTSFORMER Skolskjuts bedrivs SKOLTAXI Vid skoltaxi skall särskilt beaktas: Skolbarn skall till och

Läs mer

Riktlinjer för passager i Västerås

Riktlinjer för passager i Västerås nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen

Läs mer

Skolskjuts i Karlshamns kommun

Skolskjuts i Karlshamns kommun Skolskjuts i Karlshamns kommun Information om Karlshamns kommuns skolskjutsverksamhet inom förskoleklass, grundskola och särskola Karlshamns kommun Utbildningsförvaltningen 374 81 Karlshamn 0454-810 00

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Hastighetsmätningar Ljungskogen 2015

Hastighetsmätningar Ljungskogen 2015 2015-04- 23 Hastighetsmätningar Ljungskogen 2015 Kontaktuppgifter NTF Sydost: Madelein Johansson Adress: WTC, Skeppsgatan 19, 211 11 Malmö Telefon: 076-177 81 90 Hemsida: www.ntf.se/sydost E- post: madelein.johansson@ntf.se

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR Bildningsförvaltningen INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR OM SKOLSKJUTS Säker skolväg skapar vi tillsammans Skolskjutsinformation Enligt skollagen har kommunen skyldighet att anordna skolskjuts för elever i grundskolan

Läs mer

Skolskjutsundersökning

Skolskjutsundersökning Skolskjutsundersökning Sammanställning av enkätfrågor till kommunerna i Stockholms län Lasse Holm 2002 Notat 0209 Förord Det bör vara en självklarhet att alla skolbarn ska kunna färdas säkert till och

Läs mer

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad Dnr TE11/409 Blomlådor som farthinder Reviderad 110429 Dnr Dnr 2/9 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Vad gäller för gatan där blomlådan ska placeras?... 3 3 Placering av blomlådor... 3 4 Det här

Läs mer

Rapport Valboskolan. - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6

Rapport Valboskolan. - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6 Rapport Valboskolan - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6 Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet & Miljö Dalslandskommunernas kommunalförbund Bakgrund Färgelanda

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende 1(6) Service- och teknikförvaltningen Datum 1998-03-06 Handläggare Mats Rydell Tel. 0142-851 76 mats.rydell@mjolby.se Reviderad 2003-08-18, 2009-07-21, 2015-04-22 Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet

Läs mer

Riktlinje Skolskjuts i Karlskoga kommun

Riktlinje Skolskjuts i Karlskoga kommun Riktlinje Skolskjuts i Karlskoga kommun Fastställd av: BUN 20140616 68 Revideras senast: 2016-06-30 Innehåll Riktlinje - Skolskjuts i Karlskoga kommun... 3 Omfattning... 3 Angränsande styrdokument... 3

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola. SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) BUN/2013:647 TJÄNSTESKRIVELSE Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans Riktlinjer för skolskjuts säker skolväg skapar vi tillsammans gäller från och med läsåret 2014/2015 Vem har rätt till skolskjuts i Lessebo kommun? Skolskjuts styrs av skollagens10 kapitel Skollagen (2010:800)

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Plan för rätt fart i Piteå

Plan för rätt fart i Piteå Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017

Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 för Sävsjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-17 18 Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 Sid 1 Innehållsförteckning 1 Förord... 3 2 Nuläge... 3 3 Vad påverkar trafiksäkerheten...3

Läs mer

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Tekn.dr. trafikplanering, Ansvarig AO Trafiksäkerhet & trygghet KOMMUNAL TRAFIKSÄKERHETSREVISION Metod för att utvärdera

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Mörbylånga kommun

Skolskjutsreglemente för Mörbylånga kommun Dokumentansvarig David Idermark, 0485-471 13 david.idermark@morbylanga.se Handbok REGLEMENTE Beslutande Kommunfullmäktige 164 2016-06-21 Giltighetstid 1 juli 2016 1(6) Dnr Dnr 2015/000447-003 Beteckning

Läs mer

Hastigheter i Stockholm

Hastigheter i Stockholm Hastigheter i Stockholm Resultat av hastighetsmätningar 1986-2000 Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Rapport 4 Förord Hastigheten har stor betydelse för såväl risken för trafikolyckor som skadornas

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

2004 Notat 0408. Linda Hallenberg

2004 Notat 0408. Linda Hallenberg Jämställdhet i trafiknämnder Kartläggning av antal kvinnor och män i de nämnder som i Stockholms läns kommuner är ansvariga för trafiksäkerhet och trafikplanering. Linda Hallenberg 2004 Notat 0408 Sammanfattning

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018 Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring tjänster för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Stockholms län

Överenskommelse om samverkan kring tjänster för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Stockholms län Överenskommelse om samverkan kring tjänster för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Stockholms län Bakgrund Från den 1 december 2010 ansvarar kommunen för att ge samhällsorientering för nyanlända

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018 Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun 1 (5) KF 125/2011 Dnr 2011/95 623 Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun Kommunfullmäktiges beslut Det reviderade skolskjutsreglementet för Hultsfreds kommun godkänns. Ärendebeskrivning Förslag till

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram

Trafiksäkerhetsprogram Trafiksäkerhetsprogram 2007-09-19 Beslutat i kommunfullmäktige 29 november 2007 1 (10) FÖRORD Tekniska förvaltningen har haft i uppdrag att revidera kommunens Trafiksäkerhetsprogram, vilket antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN Malmö stad Fastighets- och gatukontoret 1 (7) 2019-04-15 Tjänsteskrivelse Vår referens Marie Lindeberg Sekreterare marie.lindeberg@malmo.se Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt

Läs mer

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna Utvecklingen i Solnas skolor går åt fel håll. Var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Det är en oacceptabelt hög andel som placerar Solna i botten i Stockholm län (placering

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län 2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om

Läs mer

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun 2013 11 08 Reglemente Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun Gäller elever i skolår F 9 och barn med särskilda behov inom särskolan. Antagen av barn och utbildningsnämnden 2013 12 11

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram

Trafiksäkerhetsprogram Vetlanda kommun Tekniska kontoret Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentansvarig Teknisk chef Beslutad av (datum och ) Tekniska nämnden Giltig fr o m 2013-xx-xx Gäller för Alla kommunens verksamheter Senast reviderad

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Skolskjutsar Regler 1 augusti 2011

Skolskjutsar Regler 1 augusti 2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsnämndens handling 11-2011 Skolskjutsar Regler 1 augusti 2011 Med denna broschyr vänder vi oss till föräldrar, elever och skolskjutschaufförer. Tillämpningsregler för skolskjutsar

Läs mer

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet

Läs mer

Regler för användning av blomlådor som farthinder

Regler för användning av blomlådor som farthinder 2015-05-11 1 (8) Regler för användning av blomlådor som farthinder Alla vill nog att det ska vara trafiksäkert i sitt bostadsområde. Många tänker nog inte på att precis samma faror som de upplever på sin

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor 1 Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor i Nordanstigs kommun Gäller från 1 juli 2014 Fastställda av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2014-06-02 62 2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Avståndsregler

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Skolans arbetsmiljö:

Skolans arbetsmiljö: Barn och ungdomsnämndens plan 2004-2007 Folkhälsoplanen 2004-2008 Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor. Götene tryggt och säkert Utgångspunkter: Läroplaner och styrdokument Arbetsmiljölagen

Läs mer

I STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

I STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län B A K G R U N D Det här är en plan och ett styrdokument för hur kommunerna som samverkar via Centrum för samhällsorientering

Läs mer

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615 Skolskjutsregler Antagna av kommunfullmäktige 090615 Innehåll Skolskjutsregler... 3 1. Berättigade till skolskjuts... 3 2. Växelvis boende... 4 3. Avstånd... 4 4. Föräldraansvar... 5 5. Trafiksäkerhet...

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation Anna-Sofia Welander Trafikplanering 08-508 261 94 anna-sofia.welander@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-03-18 Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad 2009-2013, Del 1 Analys

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts gällande förskoleklass, grundskola och särskola

Riktlinjer för skolskjuts gällande förskoleklass, grundskola och särskola BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Planeringssekreterare Wolfgang Friedh 2016-04-20 1 (6) Riktlinjer för skolskjuts gällande

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö

Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö 1. Åtgärder vid övergångsställen och gångpassager För att prioritera gångtrafiken och öka fotgängarnas framkomlighet och trafiksäkerhet planeras övergångsställen

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet! ! 2010-04-21 Sida 2(5) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler som gäller kan du läsa mer om här. En grundförutsättning

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts

Riktlinjer för skolskjuts Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2014-10-10 0480-45 29 04 Riktlinjer för skolskjuts Syfte För elever i grundskola och särskola i Kalmar kommun anordnar Barn-och ungdomsförvaltningen skolskjuts

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. RÄTT FART I HUDDINGE Sammanfattad version. Datum 28 februari 2012 Diarienummer GK-2011/82

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. RÄTT FART I HUDDINGE Sammanfattad version. Datum 28 februari 2012 Diarienummer GK-2011/82 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN RÄTT FART I HUDDINGE Sammanfattad version Datum 28 februari 2012 Diarienummer GK-2011/82 1 RÄTT FART I HUDDINGE Riksdag och regering beslutade den 2 maj 2008 om

Läs mer

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun Gäller från och med 15 juni 2012 Antagna av barn- och skolnämnden 14 maj 2012 1 (12) Det här dokumentet beskriver de regler som gäller för

Läs mer

Hastighetsinformation till föreningar

Hastighetsinformation till föreningar Hastighetsinformation till föreningar Resultat av en informationsinsats gentemot boendeföreningar i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist Hans Norbeck April 2000 2000 Notat 1 Inledning Under 1999 genomförde

Läs mer

rapport juni 2009 Usel säkerhet vid vägarbeten men lösningar finns.

rapport juni 2009 Usel säkerhet vid vägarbeten men lösningar finns. rapport juni 2009 Usel säkerhet vid vägarbeten men lösningar finns. Ny undersökning från SEKO: Dålig säkerhet vid vägarbeten Säkerheten vid vägarbeten är mycket dålig. Det visar en undersökning som SEKO

Läs mer

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 1(5) (4) SKOLSKJUTSREGLER Grundskola och grundsärskola Allmänt om kommunal skolskjuts Elever som går vid den grundskola eller grundsärskola (gäller ej fritidshem) som kommunen har anvisat eleven, har rätt

Läs mer

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare...

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare... Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare......för fotgängare, cyklister och bilister. Hornsgatan är ett av Stockholms viktigaste trafikstråk. Den är också en livlig stadsgata med många butiker,

Läs mer

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad? Bakgrund Efter miljonprogrammet minskade hemlösheten för att sedan under 90- talet öka igen. Hemlöshet är både en social och bostad politisk fråga. 18 000 i Sverige saknar egen bostad. Lever vi i ett välfärdssamhälle

Läs mer

Remissvar angående överenskommelse om flyttning till särskilda boenden för äldre mellan kommunerna i Stockholms län

Remissvar angående överenskommelse om flyttning till särskilda boenden för äldre mellan kommunerna i Stockholms län Anna Nerelius Ärendegång: Styrelsen 2017-12-14 Remissvar angående överenskommelse om flyttning till särskilda boenden för äldre mellan kommunerna i Stockholms län Förslag till beslut Styrelsen ger kansliet

Läs mer

Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Angered godkänner föreliggande förslag till riktlinjer för skolskjutsar i Angered.

Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Angered godkänner föreliggande förslag till riktlinjer för skolskjutsar i Angered. Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-07-12 Diarienummer: N131-0597/11 Sektor Utbildning Paulina Henriksson Telefon: 031-365 29 02 E-post: paulina.henriksson@angered.goteborg.se Förslag till riktlinjer för skolskjuts

Läs mer

Trafiksäker väg till fotbollen

Trafiksäker väg till fotbollen Trafiksäker väg till fotbollen www.ntf.se Inledning. 2 NTF Trafiksäker väg till fotbollen Landslagets Fotbollsskola Svenska Fotbollförbundets vision är att alla barn som är med på Landslagets fotbollsskola

Läs mer

Skolvägsprojektet år 2010 i Vallatorp, Erikslund, Visinge, Ensta, Vallabrink och Ensta

Skolvägsprojektet år 2010 i Vallatorp, Erikslund, Visinge, Ensta, Vallabrink och Ensta TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-04-13 Dnr 50/2010.30 Gatu- och parkenheten Birgitta Ejderfelt Trafiksäkerhetsutskottet Skolvägsprojektet år 2010 i Vallatorp, Erikslund, Visinge, Ensta, Vallabrink och Ensta Sammanfattning

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan VTI PM 2008-12-17 Diarienummer: Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan Inger Forsberg 1. Bakgrund VTI fick i uppdrag av Linköpings Kommun att undersöka trafikanternas attityd till och acceptans för försöket

Läs mer

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA

Läs mer

Regler och riktlinjer

Regler och riktlinjer Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamhet för förskoleklasser, grundskolor och grundsärskolor i Skellefteå kommun Dokumentnamn Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamhet för förskoleklasser, grundskolor

Läs mer

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden 2014-11-13

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden 2014-11-13 Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN Fastställd av bildningsnämnden 2014-11-13 1. Skolskjutsinformation Enligt skollagen har kommunen skyldighet att

Läs mer