Dnr Son 2014/522 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Socialnämnden Dnr Son 2014/522 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag i Principöverenskommelsen från upphävs 2. Ansvaret för utförandet av hälso- och sjukvård övergår från landstinget till kommunerna i länet, 3. Denna förändring finansieras via skatteväxling 2015/ Förändringen träder i kraft den 1 oktober Landstinget, senast den 30 november 2015 ersätter kommunerna med motsvarande 92/365 av skatteväxlingens värde Förändringen finansieras via en skatteväxling, men då täckningsgraden är osäker i dagsläget kan socialnämnden behöva äska kommunala medel som tillskott för att kunna genomföra en god och säker hälso- och sjukvård för LSS personkrets i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagens krav. 7. Ge socialförvaltningen i uppdrag att teckna en överenskommelse med Vård och omsorg om att utföra hälso- och sjukvård till daglig verksamhet och bostad med särskild service som drivs i egen regi samt på entreprenad i kommunen från och med den 1 oktober 2015 Ärendet i korthet Landstinget har sedan kommunaliseringen av omsorgerna 1994 utfört de hälso- och sjukvårdsinsatser som kommunen ansvarar för enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Stockholms län. Detta bestämdes i Principöverenskommelsens 11 från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) föreslår nu att 1) 11 Principöverenskommelsen från upphör, 2) att ansvaret för utförandet av hälso- och sjukvård övergår från landstinget till kommunerna i Stockholms län, 3) att denna förändring finansieras via skatteväxling 2015/2016, 4) att förändringen träder i kraft den 1 oktober 2015, 5) att landstinget senast den 30 november 2015 ersätter kommunerna med motsvarande 92/365 av skatteväxlingens värde Socialförvaltningen anser att punkt 1 och 2 är bra för den enskilde, men gör bedömningen att det finns risk för att de medel som kommer till kommunen via skatteväxling inte kommer att vara tillräckliga för att motsvara det som behövs för att ge de som bor i bostad med särskild service eller arbetar i daglig verksamhet en god och säker hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet, tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3, 3 tr., Jakobsberg Avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd Postadress: JÄRFÄLLA Eva Wahtramäe, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (9) Handlingar 1. Socialförvaltningens tjäsnteskrivelse Kommunförbundet Stockholms Län, KSL:s rekommendation Bakgrund Landstinget har sedan kommunaliseringen av omsorgerna 1994 utfört de hälso- och sjukvårdsinsatser som kommunen ansvarar för enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Stockholms län. Detta bestämdes i Principöverenskommelsens 11 från Huvudregeln har varit att den enskilde i första hand besöker öppenvårdsmottagning, men den som inte kan ta sig till mottagning får besök i hemmet eller i den dagliga verksamheten. Flera kommuner har under åren påtalat att en egen kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation kunde förbättra tillgänglighet, kontinuitet och samordning av hälso- och sjukvården och omvårdnaden av personer med funktionsnedsättning. Sedan december 2013 har ett projektarbete pågått i syfte att presentera ett förslag på definition av vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som respektive huvudman ska ansvara för utifrån HSL samt att frågor som rör hjälpmedel, rehabilitering och habilitering behöver definieras. Kostnaderna för insatserna som utförs av landstinget idag skulle redovisas och en skatteväxlingsnivå skulle beräknas. I arbetet har representanter från Hälso- och Sjukvårds Förvaltningen (HSF), Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) och kommunerna deltagit. Förslaget Kommunförbundet Stockholms län (KSL) föreslår nu att 1) 11 Principöverenskommelsen från upphör, 2) att ansvaret för utförandet av hälso- och sjukvård övergår från landstinget till kommunerna i Stockholms län, 3) att denna förändring finansieras via skatteväxling 2015/2016, 4) att förändringen träder i kraft den 1 oktober 2015, 5) att landstinget senast den 30 november 2015 ersätter kommunerna med motsvarande 92/365 av skatteväxlingens värde Det förslag som föreligger innebär att kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden och på daglig verksamhet. Landstinget ansvarar för läkarinsatser och specialiserad hälso- och sjukvård, specialiserad rehabilitering och specialiserad habilitering. Fördelningen sker enligt förteckningen nedan. Om en person som tillhör målgruppen önskar få hälso- och sjukvårdsinsatsen i öppenvård (inom husläkarverksamhet och primärvårdsrehabilitering) kan han eller hon välja alternativ i linjer med övrig befolkning (normaliseringsprincipen). För övriga hälso- och sjukvårdsinsatser har målgruppen tillgång till dessa i likhet med övriga invånare.

3 (9) Kommunens ansvar Hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden respektive daglig verksamhet. Förskriva läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. Förskrivnings- och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel, förbands- och sjukvårdsartiklar, kompressionsmaterial, bashjälpmedel samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. Ansvar för att legitimerad personal i verksamheten svarar för att information ges till patientens läkare om aktuell status. Uppmärksammar behov, initierar och deltar i vårdplanering. Landstingets ansvar Alla läkarinsatser (inklusive besök i boendet/daglig verksamhet). All övrig vård på specialiserad nivå som sker i boendet och daglig verksamhet och som ingår i uppdragen för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH), specialiserad palliativ vård och specialistpsykiatri. Specialiserad rehabilitering (exempelvis inom uppdragen för neuroteam samt inom neurologi, onkologi och lymfödem). Logopedi. Syn- och hörselrehabilitering. Specialiserad habilitering. Insatser kan vara av utredande eller behandlande karaktär. Kunskapsöverföring till kommunens personal, som utför habiliteringen i vardagen, avseende funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dessa hos den enskilde. Kostnadsansvar för näringsprodukter och testmaterial för diabetes samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. Förskrivnings och kostnadsansvar för synhjälpmedel, hörselhjälpmedel, ortopediska hjälpmedel samt kosmetiska hjälpmedel. Fotsjukvård. Dietetik. Ansvar för att legitimerad personal i landstingets verksamhet ger information till legitimerad personal i kommunens verksamhet om beslutade insatser och aktuell status. Uppmärksammar behov, initierar och deltar i vårdplanering. Kostnadsansvar för läkemedel och förbrukningsartiklar som omfattas av läkemedelsförmånen, förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner (2002:160) till enskild patient. Kostnadsansvar för provtagningsmateriel (provtagningsrör och tillhörande nålar) för ordinerade prover och där provet tas av personal verksamma på kommunens uppdrag. Vårdhygienisk experthjälp till kommunerna. Länets kommuner köper idag vårdhygienisk smittskyddskompetens från landstinget vad avser vård- och omsorgsboenden för äldre. Motsvarande samverkansavtal behöver upprättas vad avser denna målgrupp.

4 (9) Skatteväxling Förslaget innebär att kommunens övertagande finansieras med en skatteväxling, vilket innebär att landstinget sänker skattesatsen med två öre och kommunerna höjer sina skattesatser med motsvarande. Stockholms läns landstings ersättning till utförarna i denna verksamhet beräknades uppgå till 84 miljoner kronor år Två öre motsvarar 94,6 miljoner på årsbasis (2013). Skatteväxlingen föreslås ske den 1 januari Om kommunerna tar över verksamheten före den 1 januari 2016 ska Stockholms läns landsting ersätta kommunerna. Ersättningarna ska beräknas om 1/365 per dag multiplicerat med värdet av två öre i utdebitering beräknat på 2015 års skatteunderlag. Betalningen ska göras senast den 30 november 2015 och fördelas enligt respektive kommuns folkmängd den 1 november Nationellt utjämningssystem Första januari 2004 infördes ett nationellt utjämningssystem för LSS-insatser. Kostnaderna för kommunerna i övriga län motsvarar 83 procent av rikets kostnad. Eftersom kommunerna i övriga län har utfört hälso- och sjukvårdsinsatserna inom LSS-boendena och inom daglig verksamhet, har 83 procent av denna kostnad ingått i kostnaden för varje insats, som sedan utjämnats i det nationella utjämningssystemet. Detta har gällt också för kommunerna i Stockholms län. Hälso- och sjukvårdsinsatserna inom LSS utgör knappt 2 procent av hela kostnaden för insatserna boende för barn, boende för vuxna och daglig verksamhet. När också kommunerna i Stockholms län, som står för 17 procent av rikets kostnad, kommer att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser, kommer volymen i det nationella utjämningssystemet för aktuella insatser att öka med 0,3 procent (2 procent av 17 procent), enligt KSL:s beräkningar. Tidigare utgivna rapporter Kommunförbundet i Stockholms län har 2012 gett ut skrifterna Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS, se ORT-Halso-och-sjukvard-i-bostad-med-sarskild-service.pdf samt Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS. Utgångspunkter för kommunernas fortsatta arbete med fokus på Principöverenskommelsen 11, se -sarskildservice-dagl-verksamh-lss.pdf I dessa skrifter refereras bland annat till vilka arbetsuppgifter som ingår enligt Hälsooch sjukvårdslagen, men också vilken kompetens den personal behöver som arbetar med personer som tillhör personkrets ett enligt LSS. Där redovisas också enkätsvar om hur nuvarande arbetsfördelning fungerar samt vilka konsekvenser som uppstår vid upphörande av Principöverenskommelsens 11. De problem som finns idag är, enligt enkätsammanställningen, bland annat att det råder otydlighet i ansvarsfrågan, att det råder varierande kunskap om vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som ska utföras, vilka som utförs, vem som ska utföra dem, vem som utför dem samt vem som har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatserna i bostad med särskild service och daglig verksamhet.

5 (9) När enkäten sammanfattas konstaterar man att det efterfrågas en större grad av samverkan och tillgänglighet till hälso- och sjukvården och habiliteringsverksamheten samt att det finns ett behov av högre kompetens från hälso- och sjukvården och habiliteringsverksamheten. I en av rapporterna nämns att det är viktigt att de som arbetar med och som ska utföra hälso- och sjukvårdsinsatser till personer som tillhör personkrets LSS ska ha kunskap och förståelse för att det ställer andra krav i kommunikationen med den enskilde att det krävs särskild kunskap kring olika funktionshinder att besök i hemmiljö bidrar till trygghet och att det är lättare för personen att medverka till undersökning att det behövs längre tid för besök på till exempel vårdcentraler att det krävs god förberedelse att det är viktigt att vård söks i tid att det är viktigt med kontinuitet att det finns behov av samordning av flera olika vårdinsatser och kontakter. Analys Socialförvaltningen gör bedömningen att det är positivt för den enskilde om nuvarande principöverenskommelse upphör och att kommunerna tar över ansvaret för det samlade behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering som sker i bostaden respektive daglig verksamhet övergår till kommunen. Om 11 i Principöverenskommelsen upphör och ansvaret för utförandet av hälsooch sjukvård övergår från landstinget till kommunerna i länet finns större möjlighet att skapa en organisation där personalen har de grundläggande kunskaper som behövs för att möta den enskilde som omfattas av personkrets LSS och ge denne vård och omsorg på ett bra sätt. Kontinuiteten kan byggas in genom att ansvaret utgår från kommunen som redan har det övergripande ansvaret för den sociala omsorgen. I organisationen finns redan gedigen kunskap om målgruppen som kan komma alla personalkategorier till del. Det är dock viktigt att betona de viktiga punkterna att både kommun och landsting har ansvar för att uppmärksamma behov, initiera och delta i vårdplanering såväl som att legitimerad personal i båda verksamheterna har skyldighet att informera sin motpart i den andra verksamheten om beslutade insatser och aktuell status. En uppbruten Principöverenskommelse innebär ett förtydligande av ansvar och uppgifter, men bygger inte bort behovet av samarbete och samverkan. Förändringen kommer i korthet att innebära att kommunen kommer att vara huvudman för HSL upp till sjuksköterskenivå. Den enskilde väljer ansvarig husläkare. Kommunen behöver därför samverka med primärvården och bygga upp samarbete inför listning. Rutiner för kontakter och kontaktvägar behöver tas fram för att gälla mellan kommunens legitimerade personal och ansvarig läkare. Listningen till läkare och vad den innebär behöver också förtydligas för målgruppen, de som omfattas av personkretsen.

6 (9) För att skapa ett gott samarbete mellan huvudmännen behöver man bygga plattformar för samverkan och utarbeta lokala överenskommelser med organisationerna för husläkare, rehabilitering, habilitering, logoped och fotsjukvård, och där också tydliggöra beställningsprocesser och vad som gäller avseende hjälpmedelsprodukter, näringsprodukter, förbrukningsmaterial och hantering av kombikakoder. Ordet normaliseringsprincipen används i förslaget. Det är viktigt att betona andemeningen i normaliseringsprincipen vad gäller LSS personkrets och att normaliseringsbegreppet inte misstolkas. Karl Grünewald och Karl Leczinsky betonar i sin tolkning av Handikapplagen LSS och annan närliggande lagstiftning risken för felaktigt användande av normaliseringsbegreppet och skriver att begreppet normalisering ibland har t.ex. ibland felaktigt använts för att försvara principen om rättvisa i situationer där en person med funktionshinder i själva verket får en sämre situation än andra. Ett exempel är alla medborgare måste dela bördorna vid en försämrad samhällsekonomi. Att dela andras villkor kan då mycket väl innebära att få sämre villkor, dvs. normaliseringsprincipen missbrukas och tar inte hänsyn till den enskildes utgångsläge i förhållande till andra. Vi vill betona att ju mer nedsatt självbestämmandet är hos en person, desto mer utsatt är hennes integritet. Och ju svagare en människa är desto mer är hon beroende av andras solidaritet för att få sin integritet säkerställd. Frågor om självbestämmande måste därför få särskild uppmärksamhet i de situationer, där enskilda till följd av omfattande funktionshinder dagligen är mycket eller totalt beroende av olika stödinsatser. Det ligger nära att i ordet normalisering lägga att alla personer till exempel ska kunna ta sig till sin husläkare och vården i övrigt som alla andra, men för många av de som bor i bostad med särskild service eller i daglig verksamhet är ett besök av sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut såväl som av husläkaren en förutsättning för att den enskilde ska kunna ta emot den hälso- och sjukvård som behövs. Vad man menar med normalisering är alltså viktigt att diskutera, så att den enskilde inte blir utan behövlig vård och omsorg. Överväganden I Järfälla sköts hälso- och sjukvården inom särskilda boenden för äldre idag av sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter hos respektive utförare. De särskilda boendena är stora och det behövs ofta flera årsarbetare ur sjuksköterskekategorin för att behovet av hälso- och sjukvård ska tillgodoses på respektive boende. De bostäder med särskild service som finns är små i jämförelse med de särskilda boendena som är riktade till äldre. Bostäderna med särskild service finns i form av gruppbostäder eller servicebostäder. Gruppbostäderna har cirka 4 6 boende, servicebostäderna upp till cirka boende. År 2013 hade 178 personer bostad med särskild service enligt LSS med boende i gruppbostad eller servicebostad. Merparten av dessa har någon form av daglig verksamhet. Några har inte daglig verksamhet för att de inte orkar av ålders- och/eller hälsoskäl eller för att de har någon form av arbete eller någon form av studier.

7 (9) De dagliga verksamheterna varierar i storlek och innehåll, men det finns få verksamheter som har många deltagare, då intresset går mot fler små verksamheter och arbetsgrupper även där. Idag är daglig verksamhet upphandlat enligt Lag om valfrihetssystem, LOV, så den enskilde kan välja vilken verksamhet och inriktning han eller hon vill ha. År 2013 hade 232 personer daglig verksamhet enligt LSS. Vissa av dessa bor i bostad med särskild service medan andra bor i lägenhet med eller utan stöd i boendet. Hälso- och sjukvårdsbehovet i boenden och verksamheter enligt LSS kan se olika ut över tid, vissa personer har behov av kontakt med sjukvården vid enstaka tillfällen medan andra behöver kontinuerlig kontakt avseende allt från olika vårdinsatser och medicinering till rehabilitering och habilitering. För de allra flesta är kontinuiteten av vikt och personalens kunskap om målgruppen är nödvändig. Det är omöjligt att ha legitimerad personal som är stationerad på en viss gruppbostad eller servicebostad, men på en central enhet kan viss legitimerad personal ha vissa gruppbostäder och servicebostäder som sitt ansvarsområde för att skapa god kontinuitet. En sådan central verksamhet som är fristående från boendeenheterna och de olika dagliga verksamheterna kan, om den byggs upp på rätt sätt, ge kontinuerlig och god planerad hälso-och sjukvård till den enskilde. Den kan också vara en bra bas om andra hälso- och sjukvårdsuppgifter (till exempel hemsjukvården) övergår till kommunerna. Förslaget är att en sådan verksamhet skall drivas av egen regin, verksamheten ska ansvara för hälso- och sjukvård i den verksamhet som drivs på entreprenad samt den verksamhet som drivs i egen regi. Varje kommun har skyldighet att ha en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Det åligger den medicinskt ansvariga sjuksköterskan att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det kvalitetssystem som ska finnas i verksamheten enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. MAS utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ansvar ingår bland annat att tillse at författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för sjukvårdsverksamheten samt att personalen inom kommunens hälso- och sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. MAS har även tidigare haft ansvar för bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS, men när alltfler HSL-uppgifter ska utföras av kommunen kan kvalitetsarbetet bli så pass krävande att ytterligare MAS-tjänst kan behöva inrättas. Om kommunen antar KSL:s rekommendation bör socialnämndens beställare och utförare tillsammans sätta sig ned och gå igenom vad som ingår i uppdraget samt diskutera hur man bäst kan organisera hälso- och sjukvårdsuppdraget, gärna med KSL:s olika skrifter som grund för diskussionen.

8 (9) Ekonomiska konsekvenser Idag är det väldigt oklart vilken hälso- och sjukvård landstinget och de därtill knutna vårdgivarna ska ge och vilken hälso- och sjukvård som dessa de facto ger. Det finns indikationer på att hälso- och sjukvården inte fungerar optimalt vad gäller innehåll, kompetens och kontinuitet. Den uträkning som gjorts avseende ekonomi grundar sig på de kostnader som finns för den hälso- och sjukvård som ges till målgruppen idag, men den omfattar endast en del av de beståndsdelar som beskrivs i KSL:s rapporter. Underlaget för uträkningen är därför inte optimalt och speglar knappast behoven hos målgrupperna. Det finns därför oklarheter om hur långt den skatteväxling som planeras kommer att räcka för att uppfylla kraven i hälso- och sjukvårdslagen. Det är helt klart att den skatteväxling som beskrivs i rekommendationen inte kommer att täcka det behov som finns när kommunen tar över ansvaret för det samlade behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering som sker i bostaden respektive daglig verksamhet inklusive rehabilitering och habilitering. Om de ekonomiska frågorna inte löser sig genom att en ny skatteväxlingsbedömning görs innan överföringen, alternativt att en andra bedömning görs efter övertagandet kommer kommunen att behöva skjuta till mer pengar för att säkra att personer som omfattas av personkretsen får den hälso- och sjukvård (inklusive habilitering och rehabilitering) som de har rätt till enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Slutsatser Socialförvaltningen förslår att socialnämnden i Järfälla kommun beslutar att 11 i Principöverenskommelsen från upphör, så att ansvaret för utförandet av hälso- och sjukvårdsuppgifter övergår från landstinget till kommunerna i länet. Förändringen finaniseras via skatteväxling 2015/2016 och träder i kraft den 1 oktober Landstinget ersätter kommunerna senast den 30 november 2015 motsvarande 92/365 av skatteväxlingens värde Då den ekonomiska täckningsgraden för åtagandet idag är osäkert, kan socialnämnden behöva äska kommunala medel som tillskott för att kunna genomföra en god och säker hälso- och sjukvård för LSS personkrets i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagens krav. För att åtagandet ska utföras med god kvalitet och största kostnadseffektivitet behöver en överenskommelse med egen regin (Vård och omsorg) gällande drift av hälso- och sjukvård till daglig verksamhet och bostad med särskild service som drivs i egen regi samt på entreprenad i kommunen från och med den 1 oktober 2015 upprättas. Funktionen som skapas inom egen regin kan sedan även användas om och när en kommunalisering av hemsjukvård i ordinärt boende genomförs. Johan Bergman Socialdirektör Jenny Wilhelmsson Avdelningschef äldre och funktionshinder

9 Expedieras Kommunstyrelsen Johan Bergman Stefan Lidsten Jenny Wilhelmsson Eva Wahtramäe Inger Brandell Arnfinn Kleveland (9)