Verksamhetsbeskrivning 2012 Mentorskap för unga i Uppsala kommun, Mentorn

Transkript

1 VÅRD OCH BILDNING UTBILDNING & LÄRANDE RÅD & STÖD MENTORN December 2011 Verksamhetsbeskrivning 2012 Mentorskap för unga i Uppsala kommun, Mentorn Målgrupp/brukare Vi vänder oss till ungdomar i Uppsala kommun i åldern år aktuella inom socialtjänsten som har eller riskerar att hamna i missbruk av alkohol/droger eller riskerar att utveckla andra sociala problem. Insatsen riktar sig även till dem som har behov av fortsatt vård/eftervård efter avslutad placeringsinsats. Insatsen kräver myndighetsbeslut. Kontaktuppgifter Besöksadress: Kungsgatan 66 Gruppledare, telefon: Håkan Skytt, Enhetschef, telefon: Lars Pettersson, E-post: lars.pettersson@uppsala.se Hemsida: Öppettider: samt samt bokningsbara kvällstider för samtal. Eftermiddagar och kvällar kan nyttjas till fritidsaktiviteter. Organisatorisk tillhörighet Vård & bildning, Division Utbildning & lärande, Affärsområde Resurs & kunskap Affärsområdeschef: Ulf Gustin Chef Råd o stöd: Eva Köpman Uppdragsgivare Socialnämnden för barn och unga Personal Enheten har totalt fem årsarbetare. Förutom enhetschef på deltid är tre medarbetare socionomer, en beteendevetare och en folkhögskoleutbildad med allmän inriktning. Verksamhetens syfte Enheten strävar efter att ungdomen ska vara aktiv i studier eller annan sysselsättning ha någon strukturerad fritidssysselsättning ha aktivt stöd från det närmaste nätverket/familjen ha förståelse för orsakssamband för att forma en plan för framtiden. Postadress: Mentorn, Vård & bildning, Kungsgatan 66, Uppsala Telefon:

2 2 (5) Verksamhetsidé/värdegrund De ungdomar som är aktuella inom enhetens olika delar kommer samtliga från ett utanförskap där destruktivt liv på ett eller annat sätt format deras situation. Vårt förhållningssätt är att förstärka och stödja det som tidigare fungerat bra och se vilka positiva lösningar som är möjliga att nå. Vi håller fokus på skyddsfaktorer såsom strukturerad sysselsättning, en strukturerad fritid, samverkan med det närmaste nätverket och samtal. Dessa samtal syftar till att ge den unge insikt i hur problemen uppstått och utveckla strategier för att undvika problemsituationer. Det psykosociala förändringsarbetet inom verksamheten utgår från den unges egen kraft och förmåga till förändring. Genom att få den unges familj och övrigt nätverk att vara med i arbetet och bli delaktiga i beslut ökar möjligheten till en mer varaktig förändring. Antonovskys teorier om främjande processer med fokus på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet eller Känsla av sammanhang (KASAM) ligger till grund för hur verksamheten har lagt upp sitt arbete. Genom såväl forskning som beprövad erfarenhet vet man att förutsättningarna till ett liv utan droger och/eller annan social problematik kan öka om dessa skyddsfaktorer får möjlighet att verka över tid. Verksamhetsinnehåll Enheten arbetar på uppdrag från ungdomsenheterna inom Individ och familjeomsorgens myndighetsgrupper och i förekommande fall från familjeplaceringsgrupperna. Ungdomen kan vara dömd att underkasta sig öppenvård där insatsen är tydligt tidsbestämd. Ungdomen kan även bli rekommenderad att frivilligt delta i insatsen men ett biståndsbeslut krävs av myndighetens socialsekreterare. Målsättningen är att förhindra fortsatt missbruk och/eller annan social problematik i ungdomens hemmiljö och därmed undvika mer omfattande behandlingsåtgärder. Personalen ska finnas till hands när ungdomen stöter på hinder för att lyckas fullfölja den behandlingsplan som finns i genomförandeplanen. Mentorn erbjuder hög tillgänglighet, flexibilitet och individuellt utformade lösningar. Var och en av ungdomarna får stöd utifrån sin egen genomförandeplan, inget sker i grupp eller med fler ungdomar tillsammans. Mentorn deltar i nätverksmöten och i kontakter med andra myndigheter. Ungdomen kan få aktiv hjälp att ta sig till skola/ sysselsättning med väckning och skjuts på morgonen. Mentorerna kan motivera och delta i deras, ofta nya form av fritidssysselsättning. Förutom mentorernas flexibla arbetstider finns tre fordon på enheten som gör detta möjligt. Mentorerna har individuella samtal där man pratar om lösningar och motiverar både ungdom och familj att nå uppsatta mål. Mentorns uppgift är även att se till att andra insatser blir av. Det finns ett naturligt samarbete med de verksamheter inom Råd & stöd som arbetar med familjearbete, individuell terapi, Funktionell familjeterapi (FFT), missbruksutredningar, Haschavvänjningsprogram (HAP), stöd till brottsoffer, urinprov vid misstanke om missbruk samt ungdomstjänst. Det finns även ett omfattande samarbete med enheter utanför det egna området som Arbetsmarknadsenhetens Jobbcenter, åklagarväsendet, polisen och de skolor som ungdomarna går i. Mentorn har även kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och andra enheter inom landstinget.

3 3 (5) Kontakten med Mentorn ska pågå i sex månader med möjlighet till förlängning upp till ett år. Insatsen är indelad i faser med bestämda uppföljningsmöten. Socialsekreteraren skriver en remiss till Mentorn. Varje vecka tas remisserna upp i personalgruppen. Socialsekreteraren kontaktas omgående för kompletterande uppgifter och/eller för att ge besked om eventuell kötid eller behov av matchning. Två mentorer ses ut i ärendet. Finns det lediga platser på Mentorn (maximerat till 20 platser kontinuerligt) bokas ett möte in inom två veckor med remitterande socialsekreterare, ungdom, mentorerna och om möjligt, ungdomens närmaste nätverk. Vid detta möte beskrivs målsättning med insatsen och vad Mentorn kan erbjuda, sekretessfrågor reds ut och en tid för genomförandeplan bokas. Därefter följer alliansfasen under fyra till fem veckor. Under denna fas träffas mentorerna och ungdomen regelbundet, minst två ggr/veckan. Mentorerna dokumenterar vad som sker, lyssnar på förslag från ungdom och nätverk och lär känna varandra. Under denna period visar det sig vem av mentorerna som matchas till att ha den huvudsakliga kontakten med ungdomen. Den andre mentorn blir medhandläggare. Efter denna alliansfas sker ett nytt möte där genomförandeplanen utformas tillsammans med socialsekreterare, ungdom, föräldrar/nätverk och mentorn där målsättningen med hela insatsen ska vara klart uttalad. En period av fyra månader med arbete efter modellen med de fyra skyddsfaktorerna tar vid. (Ordnad fritid, ungdomens nätverk engageras, den dagliga sysselsättningen ska fungera och mentor och ungdom har regelbundna samtal utifrån KASAM Arbetet justeras kontinuerligt om målsättningar ändras och/eller fylls på. Efter dessa fyra till fem månader, träffas samtliga involverade personer kring ungdomen i ett möte som handlar om avslut och planering för tiden efter Mentorn. Är alla överens om att ett avslut, har alla inblandade en månad på sig att runda av kontakten. Finns det skäl att förlänga mentorsinsatsen uppdateras genomförandeplanen i ett nytt uppdrag som i sin tur kan pågå i ytterligare fyra månader. Pågår kontakten med Mentorn över ett år måste socialsekreteraren begära nämndbeslut för en fortsättning. Under 2011 kunde en av mentorerna samverka med två handläggare på Ungdomscentrum som arbetade med Funktionell Familjeterapi (FFT). Samarbetet gick ut på att mentorn tog sig an ungdomens problematik, en av FFT-terapeuterna familjen/vårdnadshavarna och den tredje var samordnare. Mycket av idén till detta var lånat av hur andra kommuner arbetar med Intensivt Hemmabaserat Förändringsarbete (IHF). Alla tre genomgick en utbildning i detta och tog sig därefter an två familjer under sensommaren och hösten. Hela projektet benämns Samordnad Öppenvårdsinsats med Familjefokus (SÖF). Alla tre arbetade ungefär 20 % vardera under perioden. Detta samarbete skulle provas på särskilt komplicerade ärenden där både ungdom och familj behövde särskilt intensivt stöd. Inför avtalsförhandlingarna 2012 efterfrågades inte denna insats och kommer därför att avslutas. Erfarenheter och utbyte av arbetssätt/tekniker och tät samverkan är ändå positiva erfarenheter och effekter av projektet.

4 4 (5) Personalens kompetens På Mentorn arbetar tre socionomer och en beteendevetare med inriktning på socialpsykologi. Två har med sig erfarenheter från Jobbcenter inom enheterna Access och Jobblinjen varav en arbetade som arbetsmarknadssekreterare och den andra som arbetsledare. Tre har arbetat inom myndighetsutövning på IFO, en har arbetat på försörjningsstöd. Två av personalen har systemteoretisk grundutbildning, alla fem har utbildning i motiverande intervju (MI) Alla har dessutom utbildning i beteende, samtal, förändring (BSF), ett samtalsverktyg som är en praktisk tillämpning av MI. En har missbruks-, KBT- samt ledarskapsutbildning. En har gått utbildning i Intensivt Hemmabaserat Förändringsarbete (IHF), Två har gått en grundläggande utbildning i KBT och två har utbildning i schematerapi. Två har gått grundutbildningen Kriminalitet som livsstil och fortsättningskursen Att möta och bemöta kriminella klienter Båda är nu fullt behöriga att arbeta med påverkansprogrammet som benämns Kriminalitet som livsstil. Råd & stöd har köpt den licens som behövs för att kunna arbeta med programmen. En verksamhetsbeskrivning för detta program kommer att skrivas under våren All personal har processinriktad regelbunden handledning. Utvecklingsarbete/uppföljning Uppföljningsarbetet sker dels internt med ungdomar och nätverk för att få omedelbar respons på det löpande arbetet, dels externt med syfte att se om verksamheten haft långsiktig effekt. Under de två första åren utvärderades verksamheten genom Uppsala kommuns utvärderingsenhet. En delrapport efter första året och en slutrapport är levererad. Syftet med utvärderingen har varit att ta reda på i vilken utsträckning verksamheten svarar upp mot uppställda mål och mot de olika intressenternas behov och förväntningar. Via intervjuer har socialsekreterare, arbetsgruppen, chefer och andra nyckelpersoner hörts. I ett andra skede intervjuades ungdomar och föräldrar. En slutsats av utvärderingen är att verksamheten har etablerats väl i Uppsala kommun och funnit sitt arbetssätt och profil för den målgrupp den vänder sig till. Mentorskap för ungdomar inom IFO i Uppsala kommun 2009:06 Mentorskap för unga inom IFO i Uppsala kommun, Slutrapport 2010:04 ( Statistik lämnas varje månad och sammanställs varje tertiär avseende könsfördelning och ålder på ungdomarna. Även antal inskrivningsdagar, om insatsen skett frivilligt eller på grund av en avkunnad dom, hur många som fullföljt insatsen, avbrutit den och hur många som står i kö efterfrågas också. All personal har utbildats i Journal Digital (JD) där enheten via evidenssäkrade metoder kan följa utvecklingen hos ungdomarna i uppnådd KASAM och hur skyddsfaktorer ökar och förhoppningsvis ersätter riskfaktorer över tid. JD har fasta formulär som besvaras av såväl ungdomar som föräldrar och i vissa fall lärare. Dessa svar sammanställs vid inskrivningstillfället, efter ett halvår och därefter efter ett år då insatsen ska vara slutförd. Lars Pettersson Enhetschef Eva Köpman Chef Råd o stöd

5 5 (5)