a k t u e l l t v i d u m e å u n i v e r s i t e t m a j 4 /

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "a k t u e l l t v i d u m e å u n i v e r s i t e t m a j 4 / 2 0 0 7"

Transkript

1 aktum a k t u e l l t v i d u m e å u n i v e r s i t e t m a j 4 / Prefektstyre istället för institutionsstyrelse? Valborg på campus, en ny tradition Profilen Stig Wall

2 L l e d a r e n Vet mycket lite Omslagsbild Mattias Pettersson aktum A K T U E L LT V I D U M E Å U N I V E R S I T E T Det är otroligt vad lite man vet. Som redaktör ägnar jag mycket tid åt att försöka sätta mig in i olika projekt, åt att försöka få någon slags överblick över vad som sker på detta nästan kvadratmeter stora område som är Umeå universitets campus. Men det slår mig ofta hur otroligt dålig koll jag ändå har. Det pågår så fantastiskt mycket, och framför allt, det pågår så fantastiskt mycket på så många plan. Och ju mer jag lär mig, desto mer förstår jag hur lite jag vet. Men naturligtvis är det också tjusningen med att vara här. En ny sak som jag lärt mig är att framtiden för institutionsstyrelserna ter sig oviss, det ligger ett förslag som går ut på att prefekten styr institutionen mer eller mindre själv. Förslaget ska enligt planen ut på remiss före sommaren. Läs mer på sidan fem. På den andra sidan av mitt skrivbord arbetar jag med Kultur på Campus, och jag kan rapportera att vi når nya höjder denna termin, det är roligt. Det har varit mycket musik, men också mycket litteratur, bland annat har vi haft besök av inte mindre än tre Augustprisvinnare. Kultur på campus har också lett mig in i arbetet med Umeås kulturhuvudstadssatsning inför En enkät som heter Dialog 2014 kommer snart att nå dig. Målet med enkäten är att utröna vilka tankar och idéer Umeås medborgare har kring hur staden bör utvecklas fram till Ett sätt att skapa delaktighet och debatt kring kulturfrågan. Konkurrenterna om kulturhuvudstadstiteln heter förresten Lund, Kalmarregionen, Visby, Falun och Gävle. Själv är jag rätt säker på att vi kommer att ta hem segern i den matchen. Men å andra sidan, vad vet jag? Välkommen till Aktum nummer fyra! m a j 4 / Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström Redaktör Jonas Ericson Tel Jonas Ericson, redaktör Adress Informationsenheten Umeå universitet Umeå Tel (vx) Fax Redaktion Jonas Ericson Carina Dahlberg Stefan Lybeck Redaktionsråd Kristina Sjögren Barbro Renkel Gunnel Grelsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet Tryck Nya Tryckeri City Umeå AB Upplaga Tipsa gärna redaktionen! aktum maj 4/2007

3 från Ledningen UmU har lämnat in ansökan om arkitektutbildning Umeå universitet har i en skrivelse till Högskoleverket förhandsanmält sina avsikter att starta en arkitektutbildning höstterminen Målet med den planerade arkitektutbildningen är att den ska utgå ifrån den professionella aspekten av arkitektur och ha en tydlig konstnärlig profil. Arkitektutbildningen planeras med ett årligt intag av högst 30 studerande. Aktiviteter för det entreprenöriella universitetet Uminova arbetar med att utveckla den entreprenöriella kulturen inom akademin. Ett särskilt fokus ska nu läggas på universitetets tolv starka forskningsområden och två utvecklingsområden. Universitetsstyrelsen beslutade att bevilja Uminova Innovation AB en miljon kronor från sin strategiska ram år Pengarna ska möjliggöra en satsning på universitetets tolv starka forskningsområden och två utvecklingsområden. Programområden inom satsningen: Kompetensutvecklingsprogram för doktorander, forskare och professorer Entreprenörskaps- och nyföretagarprogram Forskares företagande 12,6 miljoner till molekylärmedicinskt laboratorium Universitetsstyrelsen beslutade att ur styrelsens strategiska resurs under åren totalt bevilja molekylärmedicinskt laboratorium 12,6 mnkr. Pengarna ska användas till två sexåriga forskartjänster (9,6 mnkr) och två starta upp-bidrag på vardera 1,5 mnkr. Villkoret är att medicinska fakulteten ska finansiera ytterligare två sexåriga forskartjänster samt två starta upp-bidrag motsvarade 12,6 mnkr. Laboratoriet fick i början av året 77,5 mnkr av Vetenskapsrådet för att bygga upp ett nationellt centrum i molekylär infektionsmedicin. Universitetsstyrelsens beslut gäller universitetets motfinansiering. Miljöredovisning 2006 Miljöredovisningen för 2006 visar att universitetet är på väg att nå de uppställda målen men att det fortfarande finns mycket att göra. Två av sju miljömål är uppnådda, energisparmålet och pappersförbrukningsmålet, medan fem av sju inte ens är uppfyllda till hälften. 90 procent av alla institutioner har en miljöplan. Universitetsstyrelsen beslöt att fastställa miljöredovisning från Högskolevärlden Större basanslag men i konkurrens Färre universitet. Och ett enda statligt anslag till både utbildning och forskning, där hälften är konkurrensutsatt. Det är några av Dan Brändströms tankar i den pågående resursutredningen för universitet och högskolor, på uppdrag av regeringen. Vi har för många och för svaga universitet och högskolor i Sverige idag. Man måste ge mer resurser till de universitet som klarar sig bäst i konkurrensen, menar Dan Brändström. Källa: Vetenskapsrådet Anders Flodström ny universitetskansler Regeringen har utsett professor Anders Flodström till ny universitetskansler och chef för Högskoleverket. Anders Flodström anställs från 1 augusti 2007 till 30 september Han är född 1944, är professor i materialfysik och rektor för Kungliga tekniska högskolan sedan 1999 och var dessförinnan rektor för Linköpings universitet. Han har också bland annat varit föreståndare för MAXlab i Lund, VD för KK-stiftelsen och huvudsekreterare vid dåvarande Tekniska forskningsrådet. Källa: Utbildnings- och kulturdepartementet Alltfler högskolestudenter läser på distans Samtidigt som det totala antalet studenter på högskolan minskat två läsår i rad, är det alltfler som väljer distansstudier. Det visar nya siffror från Högskoleverket och SCB. Efter att ha ökat kraftigt under en 20-årsperiod minskade antalet högskolestudenter läsåren 2004/05 och 2005/06. En grupp som fortsätter att öka är dock de inresande studenterna. Bland nybörjarna är nu cirka 20 procent inresande studenter. Antalet distansstudenter har tredubblats sedan läsåret 1996/97. Läsåret 2005/06 läste över studenter i distansutbildning, vilket innebär att mer än var femte student nu läser på distans över 70 procent av dessa finns inom nätuniversitetet. Källa: Högskoleverket Kemistudenter i UK behöver stöd i matematik De flesta universitet i Storbritannien måste erbjuda stödkurser i matematik för nyantagna studenter inom naturvetenskap. Orsaken är att matematiken anses så svår att eleverna väljer bort den i redan i grundskolan (före GSCE-examen). Det hävdar företrädare för the Royal Society of Chemistry. Man menar också att skolor försöker förbättra sina resultat på rankningslistor igenom att låta eleverna ta sina examina i ämnen som anses vara lättare. Organisationens ordförande, Richard Pike, säger att rankningslistor och dålig studie- och yrkesvägledning hotar att underminera Storbritanniens ekonomiska framtid med tanke på konkurrensen från länder som Kina, Indien och Japan. Källa: Högskoleverkets internationella nyhetsbrev Fler notiser och längre versioner finns på <www.anstalld.umu.se>. aktum Maj 4/20 07

4 E P E N G L I S H PA G E The English page, a forum for all Name: David Meyers Age: 35 Position: English Content Information Officer and Web Editor, and new editor of the English page, Information Office Employed Since: December 2006 Education: Bachelor of Arts in Communication and History, Rutgers University (New Jersey, USA); Master of Arts in Teaching, The College of New Jersey Hometown: Currently residing in Tomtebo, Umeå; Born in Brooklyn, New York, USA; raised in East Windsor, New Jersey. Moved to Sweden in June, 2004 Family: Wife Johanna and one-year old daughter Olivia Interests: Sports and exercise, global cuisine, classic rock music, history, and mass media Greetings. As the new editor of the English page, I would like to ask for your assistance! Aktum is the monthly magazine for ALL faculty and staff members at Umeå University, not only for those who have Swedish as a mother tongue. Our goal is to develop a section of this magazine in English with information about the university academics, policies, research developments, news briefs, employee and student profiles, as well as events and activities taking place on campus. This simply cannot be achieved by a small number of individuals. Therefore, I appeal for your suggestions, thoughts, and contributions for this updated version of the English page. You are more than welcome to call, or visit me at the University Liaison Building, Level 4. I look forward to hearing from you! But how did it all begin for me? It is almost impossible to fathom that my employment at the Information Office began a mere five months ago. So many things have occurred since my indoctrination shortly before Lucia Day during the cold, dark days of December. I often describe to my family, friends, and acquaintances that the first few weeks on the job were a true information overload due to the incredible magnitude of meetings, seminars, training sessions, new environment and new colleagues and nearly completely in Swedish my second language! Yes, I completely understand the challenges of relocating to a foreign country and all of the frustration, disgust, agony, and awkward situations associated with not comprehending a strange language. In the words of my compatriot Bill Clinton, I feel your pain. When I first moved to Sweden in the summer of 2004 my vocabulary consisted of a whopping 15 to 20 words, and that s a liberal estimate. Needless to say, my central nervous system would literally begin to meltdown from just thinking about potential social interactions with native Swedes. But after a few months (and several Swedish lessons) I became aware of the best kept secret in Sweden. People here are not only competent in their English language skills, they are exceptional. Thanks in part to classic Swedish humility (please forgive the stereotype); the world has been kept mostly in the dark about how this country is essentially bilingual. It is an extraordinary advantage that Umeå University can promote entire study programmes and hundreds of courses taught in English, world-class research, and cultural arrangements intended for diverse audiences. Quite simply, in a globalisation sense, the potential for development and growth is virtually unlimited. One thing I have learned is that there is never a dull moment at the Information Office. The work flow is typically fast-paced, intense, and always challenging. This is truly the media and information nucleus of Umeå University. In addition to the publications, maintenance of the central web pages, press releases, databases, marketing campaigns, and numerous events, there are several significant projects currently in progress. They include a new and improved website (in both Swedish and English) and web publishing system, and a project for international information and marketing. David Meyers Send comments, thoughts, and contributions to: or call aktum maj 4/2007

5 Prefektstyre istället för institutionsstyrelse? Har institutionsstyrelsen spelat ut sin roll? Är det dags för prefektstyre av institutionen? Ger detta ökad demokrati? Just nu pågår en översyn av universitetets beslutsstruktur och där ingår också en genomlysning av rollfördelningen mellan institutionsstyrelsen och prefekt/föreståndare. Den sistnämnda leds av Åsa Rudehäll, informatör och chef för universitetsledningens kansli, på uppdrag av universitetsdirektör Jan-Erik Ögren. Vi har fått signaler om att det på vissa institutioner råder otydligheter i relationerna mellan institutionsstyrelse och prefekt. Vår revisionschef Eva Blomqvist har kontaktat många av våra prefekter och i den dialogen har det framkommit att det finns divergerande uppgifter om vem som bestämmer och vem som har ansvaret på institutionen, säger Jan-Erik Ögren. Ett framtida alternativ är prefektstyre, vilket innebär att institutionsstyrelsen försvinner. Men givetvis måste medarbetarna på något sätt ingå i en samrådsorganisation. Delaktigheten bland personalen är mycket viktig. Vi vill öka demokratin ute på institutionerna. Naturligtvis ska inte prefekten sitta på sitt tjänsterum och styra institutionen helt på egen hand. Vi vill ha med personal, studenter och de fackliga organisationerna i arbetet med att sköta och styra institutionerna. Som alla vet finns det ett lokalt samverkansavtal vid Umeå universitet. Detta samverkansavtal gäller på två nivåer: ledningsnivå och fakultetsnivå. Men inte på institutionsnivå. Det vill vi ändra på i framtiden, fortsätter Jan-Erik Ögren. Universitetsdirektören framför också ett par förslag på åtgärder genom vilka delaktigheten kan förbättras om prefektstyre införs: Alla beslut som prefekten fattar, skall vara skriftliga och diarieföras, så att de blir offentliga. Alla beslut från prefekt skall beredas, så att det finns underlag för besluten. Översynen, som enligt direktiven från rektor ska skapa förutsättningar för effektiva och tydliga beslutsvägar, ska förhoppningsvis skickas ut på remiss innan sommaren. Text Stefan Lybeck Bild mattias pettersson Framtiden kan innebära att institutionsstyrelserna försvinner och att prefekterna tar över styret, säger Åsa Rudehäll. Översyn pågår och förslag går förhoppningsvis ut på remiss före sommaren. aktum Maj 4/20 07

6 Handlingsplanen och sedan då? I juni för snart ett år sedan beslutade universitetsstyrelsen om direkta och kraftfulla satsningar inom universitetets tre huvudområden, forskning, utbildning och samverkan Handlingsplan såg sitt ljus. Men vad har hänt sedan dess? Text Carina Dahlberg Bild mattias pettersson Projekten har kommit i gång bra. Projektledarna är engagerade och jobbar enligt plan, säger budgetchef Per Ragnarsson som tillsammans med Johan Bergström Läs mer på Handlingsplanens projektsida: <http://pc.projekt.umu.se/~handlingsplanen> är ansvarig för uppföljningen av projekten. I september utsåg universitetsledningen projektledare och uppdragsgivare för samtliga 46 projekt. Tre av de ursprungliga 55 projekten har omarbetats till verksamhetsuppdrag och några har lagts in i den löpande verksamheten. För några projekt har finansieringen förändrats. Handlingsplanen är ett mycket viktigt redskap för universitetets fortsatta utveckling. Jag har stora förväntningar på resultaten från de olika projekten, säger rektor Göran Sandberg. Även om Handlingsplanen innebär en ökad arbetsbelastning för många menar rektor att projekten är så viktiga att de måste prioriteras. Vi har därför också omfördelat pengar till extraresurser och projektanställda för att det inte ska bli en alltför stor belastning. Johan Bergström ska också fungera som ett stöd för projektledarna, förklarar Per Ragnarsson. Projekten i Handlingsplanen ska följas upp var fjärde månad och rapporteras till rektor och universitetsstyrelse. Varje projektledare anger då hur projektet ligger till i förhållande till de uppsatta målen. De flesta projekten startade i januari. I mitten av maj kommer den första statusrapporten in så att universitetsstyrelsen har en möjlighet att få en bild av läget vid junisammanträdet, säger Johan Bergström. Utvecklingen av projekten går att följa på handlingsplanens hemsida. I de flesta fall är det först när Handlingsplanen är avslutad som man kommer att märka några direkta effekter i organisationen, påpekar Bergström. Två projekt, riktlinjer för studentinflytande och vidareutveckling av universitetets roll i våra innovationssystem, är avslutade. Under hösten har även tydliga rutiner för ekonomihanteringen av Handlingsplanen tagits fram, berättar Per Ragnarsson. Inblick i projekt nummer 15 nya webben Webbprojektet är ett av de största projekten i Handlingsplanen. Det består av sju delprojekt som tillsammans syftar till att skapa en attraktiv och lätthanterlig webbplats för både besökare och användare. Vår webbplats är vårt skyltfönster utåt. Den är väldigt viktig för vår marknadsföring men även för internt bruk. Det är bara att konstatera att den numera är föråldrad och behöver utvecklas, säger Ulla Nordlinder, informationschef och projektansvarig. Universitetets nuvarande webb utvecklades under 1999 och invigdes i början av Då upplevdes den som nyskapande och modern. Den navigationsstruktur och grafiska profil som infördes fick ett relativt stort genomslag. Den en gång genomtänkta strukturen har nu krackelerat, och vår webb präglas alltmer av olikhet och brist på gemensam struktur vilket är olyckligt om vi vill framstå som ett starkt universitet, menar Nordlinder. Det är något som också universitetets rektor Göran Sandberg håller med om. Jag har enorma förväntningar på webbprojektet. Det är viktigt att universitetet har en enhetlig grafisk profil och struktur. Det är inte bra om institutioner eller andra enheter inom universitetet börjar skapa egna strukturer och utseenden. Ett sådant arbete är dessutom bortkastat eftersom alla ska in i den nya webbstrukturen. Att arbeta med den nuvarande webben är tidskrävande. Vi tror att universitetet idag har minst webbsidor, kanske så aktum maj 4/2007

7 Webbprojektets sju delprojekt handlar om: Samordning med andra system och projekt Navigationsstruktur, informationsflöden och interaktionsdesign Grafisk design, webbgränssnitt Utbildningskommunikation Engelsk webb Planering av införande Införande Kostnader: 2,5 mnkr per år i tre år. Finansiering: 1,5 mnkr/år från HST/ HPR avsättningar, 1,0 mnkr/år från styrelsens strategiska resurs. Bild Anna Arvidsson Följ webbprojektet på: <www.umu.se/infoenheten/ webbprojektet> Hur ska informationen på Umeå universitets webb presenteras? En grupp bestående av journalister, studenter och gymnasieelever sorterar informationen efter vad de tycker skulle vara det bästa sättet. Elva grupper har jobbat på liknade sätt. många som en miljon. För att det ska bli lättare att publicera nya och uppdatera gamla webbsidor kommer vi därför att införa webbpubliceringssystemet Infoglue med start i november. Ett webbpubliceringssystem gör det också lättare att återanvända material på flera ställen på webbplatsen, fortsätter Ulla Nordlinder. I projektet ingår inte att skapa innehållet på webben, utöver återanvändning av det som redan finns i gemensamma system och databaser. Ansvaret för att skapa innehållet på webbsidorna kommer även i fortsättningen att ligga på respektive enhet eller institution. I det delprojekt som handlar om navigationsstruktur, informationsflöden och interaktionsdesign har man bland annat gått igenom andra universitets och stora organisationers webbplatser samt låtit göra en webbplatsundersökning. Dessutom har anställda och externa användare fått göra olika tester. Vi har hittills genomfört elva tester med anställda, näringslivsrepresentanter, alumner, gymnasieelever, studenter och andra som deltagare. Syftet har varit att ta reda på vilken information våra anställda främst vill nå ut med samt vilken information och vilka begrepp målgrupperna för våra sidor prioriterar och förstår, förklarar delprojektledare Anna Arvidsson. Testerna är ett led i arbetet med att hitta en bra struktur för webben. Det som varit mest förvånande är att ingen av de externa testdeltagarna hittills förväntar sig att vi ska skapa något annat än en ganska traditionell webb och att många ställer sig tveksamma till ny teknik, till och med de gymnasieelever som deltog. Det är något vi behöver utreda vidare, om det verkligen är så eller om det beror på testernas karaktär och upplägg. Det totala intrycket av den nuvarande webbplatsen är lite förvånande ganska positivt. Jag upplever det som att besökarna på vår webb och de externa testdeltagarna är ganska nöjda med informationen men samtidigt finns det mycket som man också är kritisk till, säger Arvidsson. Kritiken handlar bland annat om att det finns för mycket information, att det är svårt att hitta informationen och att den i många fall är dåligt uppdaterad. Man efterlyser också en förbättrad sökfunktion och ett nytt gränssnitt, berättar Anna Arvidsson. Webbplatsundersökningen som är gjord av företaget Rewind understryker resultaten. Endast 48 procent av dem som funderar på att studera på Umeå universitet hittade den information de sökte. 54 procent tyckte att informationen var aktuell, 25 procent ansåg att webbplatsen har en attraktiv grafisk form. Trots det uppgav 69 procent av de som besvarade webbenkäten att de var nöjda eller mycket nöjda med universitetets webbplats personer från hela landet (en övervägande majoritet Västerbottningar) besvarade hela enkäten. Det finns många intressanta resultat som vi nu håller på att bearbeta. Närmast kommer vi att gå vidare med fokusgrupper, där deltagarna bland annat kommer att diskutera hur de ser på vår webb mer allmänt, sedan kommer vi att genomföra användartester med externa testpersoner på en föreslagen struktur för att se om de hittar det de söker, berättar Anna Arvidsson. aktum Maj 4/20 07

8 Storsatsning på kommersialisering av forskning Umeå universitet får tillsammans med Luleå tekniska universitet ta del av Vinnovas stora satsning på samarbetet mellan akademien och näringslivet. Anna Holmström, projektledare vid Umeå universitet, är både glad och nöjd: Vår ansökan har föregåtts av en självvärdering och en peerreview om hur Umeå universitet arbetar med kommersialisering och kunskapsöverföring mellan näringsliv och akademi. Vi fick rådet att arbeta mer tillsammans med Luleå tekniska universitet, vilket visade sig vara ett vinnande koncept. Naturligtvis känns det skönt att vår ansökan har fått ett positivt gensvar, men detta är samtidigt startskottet för ett mer omfattande och tidskrävande arbete. Umeå universitet och Luleå tekniska universitet presenterar i sitt upplägg två gemensamma delprojekt och tre separata delprojekt vardera. Genom de två universitetens samarbeten hoppas man kunna utnyttja varandras olikheter och snabbare skapa tillväxt. Konkurrensen var stenhård, 22 universitet och högskolor i landet sökte, 5 fick bidrag. Vi är naturligtvis mycket nöjda över resultatet. Det här är ett erkännande att vi arbetar rätt när det gäller nyttiggörande och kommersialisering av forskning, kunskapsöverföring och samverkan med externa kontakter, säger Göran Nilsson, rutinerad affärscoach vid Uminova Innovation. Vinnova ska också ha beröm för sin långsiktighet, finansieringen gäller i hela 8 år, från år 2007 till och med år Syftet med Vinnovas satsning, på sammanlagt 200 miljoner, är att förbättra svenska universitets möjligheter att bli tillväxtmotorer. Övriga lärosäten i landet som får del av satsningen är Chalmers i samarbete med Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Linköpings universitet och Uppsala universitet. Umeå universitet och Luleå tekniska universitet kommer att driva två projekt tillsammans. Det ena handlar om att göra två Technology Foresight för att ta reda på vilka behov som finns i regionen bland företag och organisationer och hur dessa matchar kompetensen på universiteten. Det andra projektet handlar om att skapa ömsesidigt lärande mellan univer- Umeå universitet har hävdat sig bra i den stenhårda konkurrensen. Det kan innebära upp till 32 miljoner för att utveckla kommersialiseringen av forskningen. Från vänster Kjell Öberg, forskare och affärscoach vid Uminova Innovation, Göran Nilsson, affärscoach vid Uminova Innovation och Anna Holmström, projektledare vid Umeå universitets informationsenhet. siteten, detta ska leda till förbättrade metoder och verktyg för kommersialisering och kunskapsöverföring, som kommer att tillämpas på två testplattformer: Hållbar utveckling och IT. Kjell Öberg, forskare och affärscoach vid Uminova Innovation tillägger: Tre av delprojekten kommer att bedrivas av Umeå universitet tillsammans med Uminova Innovation: Utveckling av praktiska verktyg för kommersialisering av forskning, entreprenöriella kulturer och utveckling av modeller för att skapa effektivare Triple Helix-samarbeten. Målet är att öka vår förmåga att skapa tillväxt genom samverkan och kommersialisering. Text Stefan Lybeck Bild Jonas Ericson aktum maj 4/2007

9 Tre goda utbildningsmiljöer nominerade Historiska studier, Designhögskolan, Handelshögskolan USBE Dessa tre institutioner har av Umeå universitet nominerats till Högskoleverkets utmärkelse Framstående utbildningsmiljöer Detta är en kvalitetsutmärkelse till framstående utbildningsmiljöer inom högskolor och universitet. Utmärkelsen ska ge uppmärksamhet och erkännande till utbildningsmiljöer, som är särskilt framstående och kan uppvisa mycket hög kvalitet på utbildningen och som på så sätt också kan stimulera och inspirera andra miljöer till kvalitetsutveckling. De utbildningsmiljöer vi har valt att nominera är sinsemellan mycket olika, vilket i sig är en stor poäng. Utbildningen vid Designhögskolan räknas som en av världens främsta inom området och erbjuder utbildning av mycket hög klass. Handelshögskolan, USBE, erhöll år 2006 den prestigefyllda ackrediteringen, EQUIS, en kvalitetsstämpel som visar att USBE möter höga internationella kvalitetskrav, som ställs på bland annat utbildningen. Historiska studier har visat att även utbildning inom traditionella akademiska ämnen kan präglas av nytänkande. Institutionen har med gemensamma krafter lyckats skapa en mycket god miljö för studenter och lärare, säger professor Åsa Bergenheim, prorektor för grund- och forskarutbildningen vid Umeå universitet. Högskoleverket, har ställt upp följande kriterier som framstående utbildningsmiljöer måste uppfylla: Utbildningsmiljön ska ha en organisatorisk uppbyggnad, ett kvalitetssäkringssystem och en infrastruktur som fungerar utomordentligt väl. Utbildningsmiljön ska drivas av en kompetent ledning/ administration och av engagerade lärare med relevanta kunskaper, erfarenheter och förmågor. Utbildningsmiljön ska vara förankrad i en tydlig och stark vetenskaplig och/eller konstnärlig grund och/eller i beprövad erfarenhet. Utbildningsmiljöns undervisnings- och examinationsformer ska vara utformade i enlighet med utbildningens innehåll och mål. Studenternas lärande ska gagnas på ett framstående sätt. Studenterna ska uppnå framstående resultat. I en framstående utbildningsmiljö ska man också kunna beskriva: utbildningens framgångsfaktorer varför dessa leder till framstående resultat. Bedömningen av de utbildningsmiljöer, som söker utmärkelsen, görs av en internationellt sammansatt grupp sakkunniga. De sakkunniga har expertis inom området högre utbildning och då särskilt inom framstående utbildningsmiljöer. I november fattar Högskoleverket beslut om vilka miljöer som får utmärkelsen. Text Stefan Lybeck Bild Jonas Ericson Handelshögskolan är nominerad till Högskoleverkets utmärkelse Framstående utbildningsmiljöer 2007, tillsammans med Designhögskolan och institutionen för historiska studier. aktum Maj 4/20 07

10 Områdesprov en tredje väg in i högskolan? Behövs det en tredje väg in i högskolan utöver betyg och högskoleprov? Ja, anser ansvariga vid Högskoleverket, Leif Strandberg, teknikprovet och Åsa Rurling, vårdprovet. Redan inför vårterminen 2009 kommer antagning genom vårdoch teknikprov att ske som en försöksverksamhet i begränsad skala. Till hösten 2007 har regeringen ökat möjligheten att bli antagen genom alternativt urval från 10 procent till 20. Och inför höstterminen 2008 ska regeringen införa den möjligheten för en tredjedel av platserna. Det finns all anledning att tro att flera vägar in i högskolan är bra. Det ger de sökande som inte presterat bra på gymnasiet eller inte klarat de olika delproven på högskoleprovet ytterligare en chans. Alla urvalsinstrument missgynnar vissa och gynnar andra, så ju fler vägar in desto bättre, menar Leif Stranberg. Men lärosätena har ju redan egna prov. Är det nödvändigt att göra nationella sådana? Det har funnits skriftliga prov och det har funnits intervjuer. Men många har slutat använda dem på grund av att det är dyrt och komplicerat att administrera och utvärdera dem. Områdesprov är viktiga eftersom de ger signaler till studenterna om vad som krävs av dem. Dessutom kanske nationella områdesprov framtagna av Högskoleverket tillsammans med lärosätena skapar en större legitimitet och ger en högre kvalitetsstämpel. De här områdesproven kan användas som enda urvalsprov, fortsätter Åsa. Eller också kan de användas som ett första urvalsinstrument för att sedan följas upp med lärosätenas egna praktiska prov eller intervjuer. Kommer proven att kunna bredda rekryteringen till högskolan? Om man vill få in andra typer av sökande till högskolan måste det kombineras med stora informationsinsatser, svarar Leif Strandberg. Får man inte fler ur de underrepresenterade grupperna att söka finns risken att vi får in samma studenter genom tre dörrar som genom två. Dessutom, fyller Åsa Rurling i, bör alla behöriga sökande få göra provet. Ingen ska slås ut på grund av dåligt resultat på högskoleprovet eller dåliga gymnasiebetyg. Är man behörig till högskolestudier ska man få göra provet. Och man måste informera, informera, informera om att möjligheten finns. Det får inte heller vara för krångligt att göra provet, det ska kunna göras i närheten av bostadsorten. Just nu håller man på att undersöka möjligheten att organisera provtillfällena på så många orter som möjligt. Kostnaden spelar också stor roll för vilka som kan tänka sig göra provet. Text Åsa Klevard, Högskoleverket Bild mattias pettersson Alexandra Lindholm och Hanna Wallman jobbar på akutmedicin, NUS. 10 aktum maj 4/2007

11 Söksiffrorna klara, men vad säger de egentligen om framtiden? Verket för högskoleservice, VHS, har publicerat årets söksiffror. Enligt statistiken för oss ligger antalet ansökningar till programmen i stort sett på samma nivå som i fjol, medan antalet ansökningar till kurser har minskat. Samtidigt ökar antalet sena anmälningar. Efter 20 år av oavbruten expansion hände något 2004, antalet sökande till högre utbildning sjönk plötsligt. Eftersom antalet studenter är så hårt knutet till institutionernas och lärosätenas ekonomi betydde det att flera universitet och högskolor hamnade i kris med åtstramningar och uppsägningar som följd. Vad de publicerade söksiffrorna betyder för Umeå universitet och dess institutioners framtid är fortfarande för tidigt säga. Det förefaller som om årets siffror, om man ser till hela lärosätet, är ganska oförändrade jämfört med fjolårets. Det är naturligtvis glädjande eftersom många har varit rädda för att söktrycket skulle minska, i takt med en kraftig minskning över hela landet. Samtidigt är det så att antalet sökande även i år är ojämnt fördelat över program och kurser bland, men även inom, olika fakulteter, vilket kan skapa stora problem på vissa institutioner, säger Åsa Bergenheim, prorektor för grund- och forskarutbildning. De söksiffror som presenteras i anslutning till anmälan den 15 april blir ett alltmer trubbigt verktyg för planeringen av det faktiska studentunderlaget eftersom trenden de senaste åren har varit att alltfler söker efter det datumet. I fjol kom 40 procent av ansökningarna till oss in efter den 15 april, så de söksiffror som vi har fått nu är mer en fingervisning om hur det kommer att se ut till hösten. Hur många som sedan faktiskt kommer och registrerar sig är ännu svårare att sia om, förklarar Bergenheim. Det totala antalet sökande till Umeå universitets program var i år vilket är en ökning med 80 ansökningar jämfört med fjolåret. Universitetet fick 245 fler första handsansökningar jämfört med i fjol. I år hade sökande Umeå universitet på första plats jämfört med i fjol. Det är mycket glädjande, det visar att vi står oss väl i den allt hårdare konkurrensen. För vi kan inte fortsätta att räkna med att vi ska få ett ökat antal studenter, det är viktigare att prata om marknadsandelar, hur många av dem som väljer en högskoleutbildning som söker till Umeå universitet, säger Åsa Bergenheim. Antalet sökande till universitetets fristående kurser minskade med 760, från i fjol till i år. Åsa Bergenheim, prorektor för grund- och forskarutbildning. Det ser givetvis inte bra ut men man ska veta att antalet sena anmälningar brukar vara störst just till kurserna, och eftersom trenden verkar gå åt det hållet att alltfler anmäler sig sent så hoppas vi att antalet sökande ska öka innan hösten. Umeå universitet bjöd i år ut 322 program och kurser. Av de 136 programmen som vänder sig till nybörjare har 61 program en sökande per plats eller mer. 75 program har färre än en sökande per plats. Det är bara att konstatera att vi har ett för stort utbud. Det är inte överblickbart och det blir därför också svårt att välja. Vi måste sanera i utbudet. Jag tror inte man möter ett minskat söktryck med ett ökat utbud. Det som däremot alltid lönar sig att satsa på är kvalitet, menar Åsa Bergenheim. Prorektor tror att framtiden ligger i att förändra, slimma och fokusera kursutbudet. Vi måste ha mer flexibla kurser och satsa mer på nätbaserade kurser och framför allt satsa på kvalitet. Text Carina Dahlberg Bild Samuel Bengtson aktum Maj 4/

12 M P m å n a d e n s p r o f i l Internationell epidemiologiprofessor med ångan uppe Han har inga problem att hålla tempot uppe, Stig Wall. Ett par år före pensionen gör professorn i epidemiologi och folkhälsovetenskap fortfarande fyra till fem resor per termin till olika utvecklingsländer i Afrika, Asien och Latinamerika. Folkhälsoinriktat internationellt arbete är ett givande och ett tagande, understryker Stig Wall. Vi har minst lika mycket att lära oss av människorna i utvecklingsländer som de har att lära av oss. Det gäller bland annat deras livsstilar och sammanhållning mellan generationer och människor. Vi får lika mycket tillbaka, och är inte bara hjälpare där nere. Den enhet han är chef för, epidemiologi och folkhälsovetenskap som kanske är Umeå universitets mest internationellt inriktade enhet, har precis utsetts till FAScentrum för global folkhälsoforskning. Det innebär bland annat att Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) beviljat 5,5 miljoner per år i tio år till enheten. Universitetets motfinansiering uppgår till 1,3 miljoner per år. Pengarna kommer framför allt att användas för att trygga seniora forskartjänster, förklarar Stig Wall. Stödet är ett komplement till universitetens basresurser och ska möjliggöra långsiktiga och strategiska satsningar på forskning som har förmågan till vetenskaplig förnyelse. Av FAS motivering till utmärkelsen framgår att bedömarna är imponerade av de grunddata som forskarna samlat och arbetar med. De anser forskarteamet är excellent i fråga om både bredd och djup och berömmer integreringen av social epidemiologi med sjukvårdsinriktad forskning. Sammanfattningsvis betecknas ansökan som outstanding och forskningen bedöms kunna besvara viktiga vetenskapliga frågor. Namn: Stig Wall, epidemiologi och folkhälsovetenskap Född: 1942 Bor: I sambons föräldrahem i Vännfors vid Vindelälven Familj: Sambo, tre barn var, sammanlagt sex barnbarn. Hans egna barn bor i Barcelona (två) och i Umeå. Kommer från: Tibro i Västergötland, mellan Vänern och Vättern. Intressen: Klassisk musik, framförallt opera, jazz, kroppsarbete (för närvarande i trädgården) och bilar. 12 aktum maj 4/2007

13 aktum Maj 4/

14 M P m å n a d e n s p r o f i l I de länder Stig besöker kan en människa födas, leva och dö utan att komma med i några skrivna handlingar eller register över huvud taget. Sveriges och andra industrialiserade länders stora fördel jämfört med utvecklingsländerna vad gäller folkhälsoarbete är just registren de ger en överblick över befolkningen och sjukdomsbördan, och möjliggör epidemiologisk forskning. Stig Wall är från början grundskollärare. Han läste först pedagogik i Lund och flyttade till Umeå med hela familjen 1965 för att läsa två betyg i matematik. Anledningen till att det blev Umeå var faktiskt att det var det enda stället som hade studentlägenheter att erbjuda, förklarar han. Efter en tid blev han alltmer intresserad av det närliggande ämnet statistik, som kändes handfastare och mer användbar än matematiken. Han påbörjade en forskarutbildning i statistik. Under avhandlingsarbetet sökte han och fick en FN-tjänst (UNESCO) i Etiopien som biträdande expert. När jag kom ner till Addis Abeba hade jag med mig en halvfärdig avhandling som var mera teoretisk än praktisk. Väl nere i Etiopien insåg jag att jag måste ändra inriktning på arbetet. En epidemiolog i ett u-land måste vara mentalt fyrhjulsdriven brukar jag säga, man måste se verkligheten och samtidigt vara en del av den disputerade han på en avhandling baserad på ett barnhälsoprojekt i ett slumområde i Addis Abeba. I avhandlingen visar han bland annat att kostnaden för basal barnhälsovård, inklusive vaccinationer och rådgivning, inte är mer än 75 öre per person och år blev han professor och chef för den nystartade enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap. Sedan dess har han varit med och etablerat samarbeten i Vietnam, Nicaragua, Indonesien, Sydafrika, Etiopien, Somalia och Tanzania. Den som ägnar sig åt epidemiologisk/folkhälsovetenskaplig forskning ställs förr eller senare inför ideologiska ställningstaganden, och många tar förr eller senare ideologisk ställning. Detta är något som den renlärige naturvetenskaparen ofta värjer sig emot. Jag ser inget problematiskt i att vår forskning leder till ideologiska ställningstaganden. Ett sådant kan till exempel vara att man bör satsa på förebyggande folkhälsoåtgärder som motion och vaccinationer. Ideologin blir problematisk först när den inte redovisas öppet, menar jag. Nu börjar han se slutet på sin yrkesverksamhet. Processen för att utse en efterträdare som chef för enheten är redan igång. Jag vill se andra ta vid och bygga vidare nu. Det finns ett femtontal disputerade vid enheten, så det finns många att välja bland. Vi har påbörjat en process med valberedning för att den nya chefen ska ha gott stöd bland personalen. Ambitionen är att chefskapet gradvis ska fasas över så att en ny chef är inskolad och på plats i god tid innan jag går i pension. Text Bertil Born Bild Mattias Pettersson 14 aktum maj 4/2007

15 I Can See the World from Here kommer till Bildmuseet den 3 juni R R r e k t o r s r u ta Utställningen I Can See the World from Here hade premiär på Färgfabriken, Stockholm i mars. Den 3 juni kommer den till Umeå och Bildmuseet. ST R S R U TA Det känns väldigt roligt att vi nu kan visa utställningen på Bildmuseet, säger intendent Brita Täljedal. Utställningen kommer att pågå till den 9 september. I can see the world from here är ett samarbete mellan Umeå universitet, Studio Jens Assur, Bildmuseet och Färgfabriken. I centrum står en svit bilder av Jens Assur, som under några veckor bodde i en studentkorridor på Stipendiegränd. Han har fångat våndan inför tentor och glädjen på puben efteråt. Han har varit med frack- och långklänningsklädda professorer på middagar han har sett pompa och ståt, pommes och tinade hamburgare. Detta återspeglas också i utställningens bilder. Text Carina Dahlberg Bild Jens Assur Vilket ansvar tar Umeå universitet för den humanistiska fakulteten? Som alla vet dras humaniora med ett kraftigt underskott, främst gällande grundutbildningen. Det är en realitet även inom andra fakulteter, men inte lika allvarlig som inom hela den humanistiska fakulteten. För ett antal år sedan pekade fakultetsledningen på att språken var underfinansierade, och fick ett visst gehör hos den dåvarande universitetsstyrelsen. Sedan dess har inte mycket hänt, mer än att underskottet växer. Det regionala och även i vissa avseenden nationella ansvaret för humanistisk utbildning och forskning är stort. Att anslagssystemet har stora brister är väl känt, och att statsmakterna lämnar till lärosätena att själva omfördela resurserna. Det måste dock finnas förutsättningar att bedriva en framåtsyftande och effektiv verksamhet, med samverkansvinster och utvecklingsmöjligheter. En god och framgångsrik forskning förutsätter en bra grundutbildning. Återväxten inom forskningen skapas genom attraktiv studiemiljö som drar till sig duktiga studenter. Därför anser ST att det är av största vikt att universitetsstyrelsen tar sitt ansvar och inte låter fakulteten ensam bära hela bördan. För visst är det väl så att humaniora är en viktig del för utvecklingen av samhället och regionen, och bidrar till universitetets tillväxt och anseende? Över sex tusen personer var på plats när Valborg firades på campus, en enastående siffra. Vi har nu på bara två år skapat en ny tradition för Umeåborna, Valborg på campus. Detta är helt vår projektledare Jessica Bergströms och alla hennes medarbetares förtjänst, sällan har något så lyckat skapats med så begränsade resurser. Vi kommer nu att fortsätta vår satsning på campusaktiviteter, detta tillsammans med våra samarbetspartner Umeå kommun och Akademiska hus. Förhoppningsvis har vi bara sett början på ett nytt sätt att få ett aktivt campus. I dagarna har söksiffrorna kommit. Umeå universitet klarar sig väl, vi är fortfarande ett mycket attraktivt alternativ för högre studier. Även om vi totalt sett har bra söksiffror så finns det dock delar av vårt utbildningsutbud som är mindre attraktivt. Tyvärr skapar denna obalans i söktryck problem inom delar av universitetet. De svenska lärosätena har ett rakt ackord av staten, vi får betalt per student som genomför sina studier hos oss. Kommer inte studenterna så kommer inte pengarna och konsekvenserna för våra lärare blir omedelbara. Detta är ett dumt och inhumant system. Det är dumt eftersom det leder till att de flesta lärosäten försöker kopiera utbildningar som har högt söktryck, det vill säga det finns förutom fullt legitima anledningar som anställningsbarhet, tyvärr också modetrender som inte är arbetsmarknadsrelaterade. Det är ett inhumant system eftersom det inte finns några resurser till omställning och anpassning; när pengarna tar slut så tar många läraranställningar direkt slut. Detta är dock vår vardag och vi får försöka hantera det på bästa möjliga sätt. För sektionsstyrelsen Maria Persson Göran Sandberg Rektor aktum Maj 4/

16 UPC R S r u ta Projekt 17 Det av universitetsledningen initierade projektet: Kompetensutveckling kring pedagogiska möjligheter med IKT (Informations- och kommunikationsteknik) i utbildningen är nu i full gång att jobba efter sin projektplan. Huvudtanken med projektplanen är att UPC verkar både direkt och indirekt för att stödja lärarna i deras arbete med IKT i undervisningen, men det är inte nödvändigtvis UPC som ska göra utföra jobbet själva. Förhoppningsvis kan vi fungera som mäklare mellan lärare och institutioner när det gäller praktiska tips, kontakter, erfarenhetsutbyte med mera. Det direkta stödet från UPC är tänkt att ges dels i kursform, seminarieform och workshops och dels i form av ett konsultativt stöd ute på institutionerna, där så önskas. Vissa särskilda satsningar kommer att göras som t.ex. att skapa nätverk mellan fakulteterna och lärarna, utveckla användningen av ljud och bild i undervisningen, skapa en interaktiv webbsida för tips, idéer och erfarenhetsutbyte. Vi vill även i en eller annan projektform initiera pedagogiskt utvecklingsarbete med inriktning mot IKT. Till sist ber vi att få informera om det nyhetsbrev som UPC använder sig av. Det heter UPC-bloggen <http://www.upc.umu.se/ blogg/> och kommer att innehålla diverse information om kurser, seminarier och annan verksamhet, samt nyheter. Ulf Sperens 16 aktum maj 4/2007

17 Succé för Valborg på campus för andra gången Valborg på campus blev en härlig framgång: folkligt, festligt, fullsatt. Och direktsänt i Sveriges Television. B b i l d r u ta n R Ballettakademin värmer från stora scenen mitt på campus, och det var ett campus som kryllade av folk. Västerbottens Folkblad skrev att det var personer på plats, kollegan Västerbottens-Kuriren noterade personer. SVT meddelade att drygt tittare såg direktsändningen. Aftonbladet konstaterade följande under rubriken Brr! En ruggig kväll i Stockholm. Då blev det oväntat snygga SVT-programmet från Umeås valborgsfirande en trivsam ersättning. Mycket talar nu för att valborg på campus blir en årligt återkommande tradition. UPIF årsmöte Universitetspersonalens idrottsförenings årsmöte 2007 äger rum den 28 maj, klockan i Cafeterian, Förvaltningshuset Sammanträdeshandlingar kan rekvireras från UPIF:s sekreterare Ingegerd Wahlström, TekNat kansli, Förvaltningshuset, ankn 5323, <ingegerd. Stefan Lybeck Text Stefan Lybeck Bild mattias Pettersson R ät t e l s e Namnet Idrottshögskolan blir kvar tills vidare. I Aktum 3 skrev vi att namnet Idrottshögskolan försvinner i och med den nya engelska beteckningen Umeå Sport Sciences Centre, men så är alltså ej fallet. /red. POU R S r u ta Inom en tioårsperiod kommer var fjärde anställd vid vårt universitet, eller drygt personer, att gå i pension. Hälften av dessa är lärare. 61 procent av professorerna, 34 procent av lektorerna och 34 procent av adjunkterna ska ersättas. Detta är en utmaning av stora mått. När vi talar om strategisk kompetensförsörjning handlar det mycket om att skapa och bemanna attraktiva forsknings- och pedagogiska miljöer. Umeå universitet ska samtidigt kunna attrahera, behålla, utveckla samt avveckla personal. Vi arbetar särskilt på att finna attraktiva lösningar avseende postdoktorsanställningar riktade såväl till dem som utbildats hos oss men även till dem som kommer från andra universitet. Som stöd för kompetensförsörjningen på kort och på lång sikt ska vi fortsätta att utveckla arbetsmiljön, ledarskapet, kompetensutvecklingen samt belöningssystemet. En särskilt viktig aspekt är att korta ledtiderna vid anställning. I dag tar det i bästa fall tre till fyra månader att rekrytera en forskarassistent eller en universitetslektor. I sämsta fall tar det nio månader. Vid professorsrekryteringar handlar det om fyra till sex månader respektive tolv månader. En flaskhals i processen är sakkunnigförfarandet och över detta råder vi inte själva fullt ut. Vi arbetar med att förkorta ledtiderna. En effektiv kompetensförsörjning innebär att vi kan hushålla bättre med våra tilldelade resurser. Framgångsfaktorer blir lyckade rekryteringar, ett medvetet arbete med kompetensväxlingsfrågor samt att inte blunda för nödvändigheten av att vi även fortsättningsvis kommer att behöva avveckla personal. Johnny Karlsson Personalchef aktum Maj 4/

18 s a c o / s u l f S aktuellt i bildmuseet Jämställdhet, när uppstår det? Sju tjejer sitter runt fikabordet tillsammans och dricker kaffe. In kommer en av killarna på jobbet och utbrister: Sitter ni här alldeles ensamma, flickor? Det här är ett av många tankeväckande exempel på ojämställdhet från boken Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra skriven av Liza Marklund och Lotta Snickare. Författarinnorna säger vidare i förordet till boken; Först och främst: det finns inget magiskt, naturligt eller gudasänt över vårt ojämställda samhälle. Det är resultatet av traditioner, fördomar och politiska beslut. Det är svårt att ändra invanda traditioner, bryta ner fördomar och få politikerna att fatta tillräckligt tuffa beslut som kan gynna jämställdheten. Jämställdhetslagen kom 1991 och säger bland annat i sin första paragraf att den ska: främja jämställdhet i arbetslivet. Ett avsnitt behandlar aktiva åtgärder. Huvudansvaret är arbetsgivarens men här förutsätts att arbetsmarknadens parter, både arbetsgivare och fackföreningar, har ett medansvar för genomförandet. Exempel på aktiva åtgärder är upprättandet av en jämställdhetsplan och även en handlingsplan för jämställda löner. En lönekartläggning ska också göras varje år. Den innebär enligt 10 en kartläggning och en analys i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. SACO är en deltagande part i arbetet med genomförandet. Utöver detta kan vi arbetskamrater på Umeå universitet låta oss inspireras av Marklund och Snickare och arbeta vidare på ytterligare sätt att påverka ojämställda attityder. JÄMOs hemsida: <www.jamombud. se/> Kerstin Abbing, SACO-rådet Skate Culture Pontus Alv (Sverige), Cheryl Dunn / Mark Gonzales (USA), Gardar Eide Einarsson (Norge / USA), Marius Engh (Norge), Wiebke Groesch / Frank Metzger (Tyskland), Tuukka Kaila (Finland / Storbritannien), Jakob Kolding (Danmark / Tyskland), Fred Mortagne (Frankrike), Mike O Meally (Australien), Scott Pommier (Kanada), Tommy Solstad (Norge), Craig Stecyk (USA), Deanna Templeton (USA), Ed Templeton (USA) As Serious as Your Life Emily-Jane Major, Chino Otsuka, Liv Pennington Jens Assur I Can See the World from Here Vernissage sön 3 juni kl Välkommen! Besöksadress: Gammlia Öppet: tis lör 12 16, sön 12-17, mån stängt. Fri entré, tel aktum maj 4/2007

19 Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen och vinn! Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från Akademibokhandeln. n ä s ta n s i s t N S Vinnare av korsordstävlingen i Aktum nummer 3/2007 blev Kerstin Olofsson, Biomedicinsk laboratorievetenskap, Biologihuset. Ditt presentkort från Akademibokhandeln på 250 kronor är på väg! Lösningen av detta korsord ska vara redaktionen tillhanda senast den 25 maj. /red Namn Arbetsplats aktum Maj 4/

20 Avsändare: Umeå universitet Umeå B M K m å n a d e n s k å s e r i Bild SVT Att äta och prata samtidigt Det är väl inte det att forskare rent generellt har svårare att göra två saker samtidigt än andra. Ändå kan man tro det. Jag och mina kollegor ägnar mycket tid åt att få forskare att ställa upp i tv. Det är svårt och uppenbarligen inget som gagnar deras karriärer. Snarare något som verkar kunna lägga ett ytlighetens skimmer över den mest seriöse vetenskapsman. På Existens (Sveriges Television), där jag jobbar nöjer vi oss inte heller med en enkel medverkan. Ett trångt forskarrum med björkmöbler gör inget tv-program, vi måste ut i verkligheten. Tänk så mycket mer liv och hur mycket snyggare det blir om den lite torre forskaren kan placeras i ett snyggt kafé och kanske till och med äta en bit med programledaren. Tänk om vi kan förmedla känslan av att det här samtalet kan ske var som helst, det vi pratar om rör oss alla och hör inte bara hemma i de belästas korridorer. Bland Birkenstocks och håliga koftor. Jag läste i en rapport att nio av tio forskare tycker att det är viktigt att ha en dialog med omvärlden. Men att få ägnar tid och kraft åt detta. Information till allmänheten är inte meriterande i forskningsvärlden, stod det i rapporten, det kan till och med minska forskarens anseende. Märkligt. Men det förklarar varför vi får jobba så hårt. Att vara med i tv, det är på gränsen. Att då prata och gå samtidigt, eller ännu värre äta i bild, medan man redogör för sin forskning, det är att gå för långt. Jag vet inte hur många gånger jag haft det här samtalet med olika forskare. Nu rasar min akademiska trovärdighet i botten ropade en antropolog en gång när jag tvingade honom att äta nudelwook på en restaurang i Kista samtidigt som vi diskuterade människans behov av tillhörighetsmarkörer. Och det här sänds väl efter att professuren som jag har sökt är tillsatt frågade den namnkunnige religionsvetaren oroligt när vi träffades i en hotellobby för att diskutera muslimska hjältar. Häromdagen hade jag roligare än vanligt på jobbet. Jag skulle intervjua en religionsvetare vid Umeå universitet och självklart skulle vi dricka kaffe samtidigt som intervjun gjordes. Så där står vi i kaffekön på UB. Ljudnivån är förstås hög och trängseln påtaglig, när producenten ber oss ta den första frågan redan i kön. Kameran rullar, vi makar oss närmare kassan, snart vår tur att beställa. Dags för intervju: Kan man jämföra de brott som kommunismen begått mot mänskligheten med de brott som begåtts i kristendomens namn?. Det här är en bra dag. Den duktige forskaren svarar. Han gör det tydligt och klart och sedan beställer han kaffe. På första tagningen. Men så händer det. Kaffekoppen välter! Bara lugn, det klipper vi bort. Värre än så är det inte. Kom och fika med oss! Vi låter kameran rulla och ni berättar för folk vad det är för smart ni kommit på. Det har våra tittare rätt att få veta. Anna Lindman Barsk, programledare Existens, SVT 20 aktum maj 4/2007 Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon eller via e-post

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Informationsenheten Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus 2010-01-26 Dnr 102-88-10 Sid 1 (11) Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Inledning... 3 Övergripande mål... 3 Benämningen Konstnärligt

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes och reviderades

Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes och reviderades Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes 2007-02-20 och reviderades 2007-10-30. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone:

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Studentfacklig utbildningsdag

Studentfacklig utbildningsdag Studentfacklig utbildningsdag 22 oktober 2014 Anders Fällström Hur fungerar ett universitet Organisation Ekonomi Utbildningsstrategier 2010-2014 2014- Pågående arbetsgrupper Kvalitetsarbete Pedagogisk

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Person 33. Basic Information. Studies. Enskilda enkäter för Utbytesrapport/Exchange Report

Person 33. Basic Information. Studies. Enskilda enkäter för Utbytesrapport/Exchange Report Person 33 Basic Information 1. Name Jessica Almgren 2. E-mail address: jessicaalmgren@hotmail.com 3. Exchange university York University 4. City Toronto 5. Country Canada 6. First semester of your exchange

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Blekinge tekniska högskola Karlskrona

Blekinge tekniska högskola Karlskrona Blekinge tekniska högskola 371 79 Karlskrona Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Åsa Rurling 08-563 088 67

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2017-01-30 dnr P 2017/14 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakultetskansliet för naturvetenskap Marie Emanuelsson HANTERINGSORDNING Hanteringsordning vid Naturvetenskapliga fakulteten för nominering till Kungl.

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Kerstin Nilsson, vicedekan och utbildningsansvarig vid Sahlgrenska akademin. 1. Vilken/vilka frågor väckte mest diskussion under workshopen?

Kerstin Nilsson, vicedekan och utbildningsansvarig vid Sahlgrenska akademin. 1. Vilken/vilka frågor väckte mest diskussion under workshopen? Vision 2020 Operativt ansvarig: Karin Fogelberg Sekreterare: Sylva Frisk 2011-12-07 1 / 5 Workshop 7 december: Hur ska Göteborgs universitet profilera sin högre utbildning? Program eller fristående kurser?

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård

Läs mer

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik Sjöparksskolan i Gällivare Samhällsvetenskaplig

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Utmaningar inom personal- och ekonomiområdet. Yvonne Andersson Per Ragnarsson

Utmaningar inom personal- och ekonomiområdet. Yvonne Andersson Per Ragnarsson Utmaningar inom personal- och ekonomiområdet Yvonne Andersson Per Ragnarsson Syfte Att beskriva förändringar i omvärlden och inom UmU som har betydelse för personal- och ekonomiområdet Lyfta fram några

Läs mer

Högskolans i Borås samarbete med en rekryteringsbyrå i Iran

Högskolans i Borås samarbete med en rekryteringsbyrå i Iran Högskolan i Borås Rektor Juridiska avdelningen Anna Sandström Högskolans i Borås samarbete med en rekryteringsbyrå i Iran Högskolan har rekryterat studenter från Iran genom att samarbeta med en rekryteringsbyrå.

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Excellens i forskning och utbildning för en bättre värld

Excellens i forskning och utbildning för en bättre värld Excellens i forskning och utbildning för en bättre värld Rektor Eva Åkesson Föreningen för Filosofi och Specialvetenskap Ett stort, brett och komplext lärosäte Since 1477 (tradition som förpliktigar) Stor

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år?

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år? FRÅGOR OCH SVAR Stockholm 16-01-25 Här finns samlat ett urval frågor och svar som inkommit till Konstakademien inför och under utlysningen av stöd och stipendier till konststudenter och unga konstnärer

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Ingenjörer med innovationer på schemat

Ingenjörer med innovationer på schemat Sten Fåhré-stipendiater Ingenjörer med innovationer på schemat Publicerad: 2012-04-23 10:51 Det krävs tre års högskolestudier för att kunna arbeta som utvecklingsingenjör. Tre år där stor del av studierna

Läs mer

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

Medicinska fakulteten Sid 1 (7) Medicinska fakulteten 2009-03-11 Sid 1 (7) Medicinska fakultetens jämställdhetsplan 2009 2011 Medicinska fakultetens jämställdhetsplan är treårig. Planen innehåller en kartläggning vad avser antalet anställda,

Läs mer

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskapliga fakulteten HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2015-10-29 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet KAROLINSKA INSTITUTET Dnr. 4808/03-200 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005 Beslutad av konsistoriet 2003-02-19 samt 2003-10-07 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Stockholms universitet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla studenter och anställda behandlas likvärdigt och på ett respektfullt sätt. Vårt förhållningssätt

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV Vägledning Bra lärmiljö Möten med andra Kontakt med UBA Tänka nytt Vara uppdaterad om teknikutv. Ha koll på vad som händer inom utb.omr. Servicenivå och bemötande

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Är det jobbigt på jobbet?

Är det jobbigt på jobbet? Är det jobbigt på jobbet? Har inte du varit otroligt missnöjd med din arbetsplats? Vad håller din chef på med? Känner du dig trött på allt skvaller? Har du bra arbetskamrater? Känner du dig motiverad att

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer