Svenska tjänsteföretagares intresse av en väl fungerande inre marknad

Transkript

1 YTTRANDE Dnr För kännedom L Pagrotsky, N S-E Söder, N L O Lindgren, UD Chefen, UD-EIM G Grén, UD-EIM M Ramstedt, Brysselrepresentationen Utrikesdepartementet Enheten för exportfrämjande och inre marknaden STOCKHOLM Svenska tjänsteföretagares intresse av en väl fungerande inre marknad 1. Handel med tjänster har en mycket stor potential att utvecklas. I dagsläget avser endast 20 % av handeln mellan EU:s nuvarande medlemsstater handel med tjänster. - En teoretiskt perfekt handel med tjänster mellan medlemsstaterna bedöms kunna öka handeln med tjänster mellan medlemsstaterna med drygt 1/3 eller 100 miljarder euro. - De två viktigaste strukturella bristerna är ineffektivt administrativt samarbete och att EG-rätten inte följs upp i me dlemsstaterna. 2. Vi föreslår: - Att kommissionens kommande ramdirektiv bör för tjänster innehålla rättsliga åligganden om administrativt samarbete som fylls ut med en icke-bindande uppförandekod. - En ökad satsning på kunskapsöverföring till de nya medlemsstaterna. 3. Ovanstående förslag bör understödjas av bättre lagstiftning och förstärkt tillsyn på tjänsteområdet bl.a. genom: - Ökad harmonisering på vissa områden. - Att ge kommissionen ett formellt snabbspår att vidta åtgärder mot medlemsstater som bryter mot EG-rätten. - En mekanism i varje medlemsstat som med tillräckliga resurser och oberoende kan verka för en korrekt tillämpning av EG-rätten.

2 Yttrande Sida 2(54) Executive summary 1 Inledning Utredningsuppdraget Metod och avgränsning Dominoeffekt av hinder Vilka hinder är allvarligast? Allmänna utgångspunkter för bedömningen Strategiska och transaktionskostnadssänkande tjänster Sektorsgenomgång Finansiella tjänster Hinder i EU/EES Hinder inom de blivande medlemsstaterna IT/Telekomtjänster Hinder i Sverige Hinder inom övriga EU/EES Transporttjänster Hinder i Sverige Hinder inom EU/EES Företagstjänster Hinder inom EU/EES Yrkesrelaterade tjänster Hinder i Sverige Hinder inom övriga EU/EES Biotekniktjänster Hinder i Sverige Hinder inom EU/EES Kostnader för de specifika hindren Hindrens orsaker Gemensamma kännetecken för den svenska marknaden Gemensamma kännetecken inom EU/EES Gemensamma kännetecken i de nya medlemsstaterna Vilka typer av hinder kan finnas kvar i de blivande medlemsstaterna efter EU-medlemskapet? Vilka strukturella problem leder oftast till hinder för tjänstehandeln? Hur åtgärdas de strukturella orsakerna till de allvarligaste hindren? Pågående horisontellt arbete inom EU Konventets förslag till nytt fördrag påverkar lagstiftningsprocessen Vitbokens förenklingsförslag Regelförenkling Utvidgning av direktiv 98/34/EG till hela tjänsteområdet Standardisering på tjänsteområdet Pågående arbete med att stärka principen om ömsesidigt erkännande Pågående sektoriellt EU-arbete om tillfällig tjänsteutövning...28

3 Yttrande Sida 3(54) Vad kan ramdirektivet åstadkomma för att lösa hinder? Harmonisering av säljfrämjande åtgärder Otillbörliga affärsmetoder och vilseledande reklam Erkännande av professionella kvalifikationer Övriga sektorsinitiativ för ökad tjänstehandel Harmonisering av tjänster i allmänhetens intresse En fungerande inre marknad för finansiella tjänster Lamfalussyproceduren inom ramen för finansiella tjänster 33 5 Kommerskollegiums förslag: Bättre tillsyn Inledning Förstärkt administrativt samarbete Administrativ samarbetsmodell- alternativ Administrativ samarbetsmodell alternativ Administrativ samarbetsmodell alternativ Behovet av stöd till de nya medlemsstaterna Ekonomiska argument till stöd för förslaget om administrativt samarbete Bättre efterlevnad och uppföljning Ökad information i två led Utveckling av systemet för informell problemlösning i medlemsstaterna Utveckling av systemet för formell problemlösning Skapandet av inremarknadsmekanismer Kommerskollegiums förslag: Lagstiftningen Horisontellt arbete för bättre lagstiftning Vilken form bör rättsakterna ges? När bör soft-law användas? Kan nya metoden användas på tjänsteområdet? Hur gör vi lagstiftningsarbetet effektivare? Hur gör vi lagstiftningsarbetet mer transparent? Sektoriellt arbete på lagstiftningsområdet EU-harmonisering på vissa områden Behovet av svensk rättslig översyn för att lösa identifierade handelshinder? Sammanfattande förslag till åtgärdslista för förbättringar av tjänsteområdet 50 Bilaga 1:Sammanfattande förteckning över inrapporterade hinder Bilaga 2:Uppskattning av handelsvinsterna av att avlägsna hindren för fri rörlighet av tjänster

4 Yttrande Sida 4(54) 1 Inledning 1.1 Utredningsuppdraget Utrikesdepartementet har uppdragit åt Kommerskollegium att göra en analys för att identifiera svenska problemområden för den fria rörligheten av tjänster på den inre marknaden och då peka på sådana hinder som är särskilt viktiga ur ekonomisk synvinkel eller genom att de leder till följdeffekter på andra områden. I uppdraget ingår även att föreslå åtgärder för att komma åt de strukturella problem som orsakar handelshindren. 1.2 Metod och avgränsning Vi har i vår analys utgått ifrån ett antal tjänstesektorer som är att betrakta som tillväxtsektorer inom svensk tjänstehandel. 1 Dessa sektorer är: IT/Telekom, yrkesrelaterade tjänster, företagstjänster av olika slag, finansiella tjänster och bioteknik. Den metod vi har använt är en form av inventering där vi har tagit upp de hinder som förefaller vanligast inom de olika sektorerna. Dessa hinder har sedan rangordnats efter en bedömning av vad som verkar vara allvarligast inom varje enskilt sektorsområde. 2 Vi har använt följande källor för att göra denna inventering: - Europeiska kommissionens rapport om situationen på den inre marknaden för tjänster, 3 - EG-domstolens praxis, - Kommerskollegiums egna erfarenheter av inkomna handelshinder och tidigare utredningar. 4 Hinderinventeringen har sedan skickats för synpunkter till företrädare för berörda branscher. Därutöver har vi genomfört intervjuer med företrädare för berörda branscher. 5 1 Utredning av Svenskt Näringsliv: Svensk internationell tjänstehandel, 17 företagsintervjuer, januari Vi kan därutöver se att exempelvis turism och upplevelseindustrin är sektorer som är viktiga för Sverige. Dessa sektorer ingår dock inte i denna analys. 2 Uppdelning och rangordning av olika tänkbara hinder som kan möta en tjänstetillhandahållare inom de valda sektorerna har gjorts med utgångspunkt i en indelning som i stort överensstämmer med den indelning som kommissionen har valt i sin tjänstestrategi. 3 Se Rapport från kommissionen till Rådet och EP, Situationen på den inre marknaden för tjänster, rapport inom ramen för det första etappen av strategin för tjänster på den inre marknaden, KOM (2002) 441 slutlig. 4 Se särskilt kollegiets utredning av den 26 oktober 2000 (dnr ) om principen om ömsesidigt erkännande på tjänsteområdet. 5 En förteckning över inrapporterade hinder finns i bilaga 1.

5 Yttrande Sida 5(54) Utredningen har i enlighet med utredningsuppdraget inriktats på att i första hand visa på hinder som svenska tjänstetillhandahållare upplever vid handel med andra länder inom EU/EES. Trots att det formellt inte ingick i uppdraget har vi även försökt ta reda på de allvarligaste hindren bland de nya medlemsstaterna. 6 Vi har även redogjort för betydelsen av hinder på grund av svenska regler med avsikten att betona att den inre marknaden inte är ett merkantilistiskt nollsummespel. Ytterligare ett argument är att tjänstehandelns värde från inre marknadssynpunkt inte bara handlar om värdet av utförseln utan även av värdet på införseln till och från olika regioner inom EU. Vi har inte gjort någon uppdelning i juridiskt berättigade och oberättigade hinder. I stället tar vi upp de problem som branschföreträdare själva har valt att särskilt betona efter att ha hört företagen. 7 De flesta av de hinder som härvid identifierats har redan tidigare varit kända för kollegiet genom vår handelshinderverksamhet. Vi har inom ramen för denna utredning, för att fullständiga bilden, muntligen stämt av inkomna synpunkter från branscherna med ansvariga tillsynsmyndigheter. 8 Under utredningens gång har vi även samrått med Svenskt Näringsliv, NUTEK, Svensk Handel, Invest in Sweden Agency (ISA), Exportrådet, EuroInfoCentres 9 och samtliga regionala handelskammare i Sverige. 1.3 Dominoeffekt av hinder Tillhandahållandet av tjänster kräver ofta, till skillnad från exempelvis vid varuhandel, att tjänstetillhandahållaren rent fysiskt förflyttar sig till det medlemsland där tjänsten skall tillhandahållas. Dessutom krävs ofta att denna för med sig såväl personal som utrustning. Detta leder till att olika typer av nationella regler spelar in I förhållandet till tredje land vill vi hänvisa till kollegiets tidigare utredningar på området (Dnr H ), Prioriteringar och svenska önskemål om marknadsöppningar på tjänsteområdet del Åkeriförbundet och Sveriges redareförening (transporter), Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), Svenska fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen, Försäkringsförbundet (finansiella tjänster), IT-företagen, Sveriges Reklamförbund, Bioteknik Foru m och Sweden BIO (bioteknik), Ingenjörsförbundet, Arkitektförbundet, Advokatsamfundet, Mäklarsamfundet, Sveriges byggindustrier, Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund (STR). 8 Sådana kontakter har förekommit med tjänstemän på Boverket, Banverket, Finansinspektionen, Konsumentverket, Konkurrensverket, Luftfartsverket, Migrationsverket, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen (PTS), Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket, Vägverket, Fastighetsmäklarnämnden och Revisorsnämnden. 9 Samtliga regionala EuroInfocentres inom Sverige. 10 Det rör sig om kompetenskrav på tjänstetillhandahållaren själv och dennas personal, tekniska krav på den utrustning och det material denna för med sig, associationsrättsliga regler om strukturen på den bolagsform som han arbetar genom, regler kring ansvarsförsäkringar, krav på tillhandahållandet av finansiella garantier, marknadsrättsliga regler kring marknadsföring, konsumenträttsliga regler, arbetsrättsliga

6 Yttrande Sida 6(54) När tjänster tillhandahålls över nationsgränserna innebär detta i praktiken att den inre marknaden utsätts för ett prov som kanske är hårdare än vad som är fallet vid övriga friheter enligt EG-fördraget. Skälet till att graden av integration eller bristen på integration på den inre marknaden blir tydligare när det gäller tjänster beror till stor del på tjänsternas karaktär och de konsekvenser som detta får vid gränsöverskridande handel. Tjänsterna i sig, och därmed konsekvenserna av de handelshinder som drabbar tjänstetillhandahållaren, är komplexa till sin karaktär. Tjänstetillhandahållaren behöver ofta tillgång till andra tjänster för att kunna utföra sina tjänster. De tjänster som denna tillhandahåller påverkar i sin tur andra aktörers möjligheter att tillhandahålla sina tjänster. Tillhandahållandet av olika tjänster är ofta inbördes beroende vilket gör att konsekvenserna av ett hinder ofta får ses som en dominoeffekt av konsekvenserna av ett hinder. På samma sätt som flera tjänster ofta är beroende av varandra kan även fri rörlighet för varor, personer och kapital vara beroende av tjänster. Tjänster ingår ofta som en ekonomiskt sett mycket betydelsefull del i exempelvis handeln med varor. 2 Vilka hinder är allvarligast? 2.1 Allmänna utgångspunkter för bedömningen Handelshinder kan sägas vara särskilt allvarliga på åtminstone två sätt: 1. Höga kostnader kan hindra eller begränsa möjligheten för tjänsteföretagen att handla gränsöverskridande. 2. Hindren kan få följdeffekter på så sätt att andra tjänster hindras eller blir svårare att tillhandahålla. Handelshinder av det första slaget kan gälla både tjänster som senare tillhandahålls till konsumenter och tjänster som tillhandahålls till andra företag. Den typen av hinder tar bara sikte på sådana hinder som påverkar förutsättningarna att tillhandahålla tjänster mellan företag. 2.2 Strategiska och transaktionskostnadssänkande tjänster Hinder inom vissa tjänstesektorer är av betydelse för om andra tjänster skall kunna tillhandahållas. Vi kallar sådana sektorer för strategiska tjänster. Sådana hinder är särskilt viktiga att lösa. Sådana strategiska tjänster är bland annat transporttjänster, IT/telekom och finansiella tjänster. Just på det senare området anser branschen att regler och skattelagstiftning. Denna uppräkning är naturligtvis inte fullständig och varierar från medlemsland till medlemsland.

7 Yttrande Sida 7(54) handlingsplanen för finansiella tjänster kommer att avlägsna de allra viktigaste hindren inom EU/EES. 11 Strategiska tjänster är generellt sett föremål för en omfattande detaljreglering i medlemsländerna. Genom de initiativ som planeras på EU-nivå kommer de även att omfattas av en hög grad av detaljreglering på detta plan. Utöver strategiska tjänster har vi valt att särskilt studera sådana tjänster som är viktiga genom att de minskar transaktionskostnaderna för företag som handlar gränsöverskridande. 12 Det kan röra sig om juridiska tjänster, revisorstjänster, ingenjörstjänster, marknadsföringstjänster, mäklartjänster, byggtjänster, bemanningstjänster m.fl. Dessa tjänster, för så vitt gäller själva yrkeskategorierna, omfattas i vissa EU-länder av omfattande detaljreglering. Därutöver finns för närvarande en omfattande sektorsreglering för olika yrkeskategorier på det EG-rättsliga planet och som framförallt klargör reglerna kring själva rätten att tillhandahålla tjänster. De transaktionskostnadssänkande tjänsterna kan i viss mån även påverka förutsättningarna att tillhandahålla olika tjänster inom strategiskt viktiga sektorer. Ett exempel på detta är att skillnader i medlemsstaternas lagstiftning om konsumentskydd och affärsmetoder gör det omöjligt att ha en alleuropeisk marknadsföringsstrategi. 13 Detta kan exempelvis påverka förutsättningarna att tillhandahålla IT- eller telekomtjänster. Bristen på harmonisering på marknadsrättens område får även negativa konsekvenser för andra strategiska tjänster, såsom finansiella tjänster. 2.3 Sektorsgenomgång Företrädare för branscherna i de undersökta tjänstesektorerna har framhållit vissa hinder i Sverige, EU/EES och de nya medlemsländerna. Dessa redovisas nedan i avsnitt I handlingsplanen uppskattas att en fungerande europeisk detaljhandelsmarknad för finansiella tjänster skulle effektivisera sektorn med omkring 5 miljarder euro om året och öka den ekonomiska tillväxten med 0,5 %, Se Financial Services Action Plan, KOM(1999) Se Global Economic Prospects, kapitel 3 (Trade in services: using openness to grow), sid Se rapport som nyligen utarbetats på uppdrag av European Financial Round Table, 14 I bilaga 1 finns en förteckning på samtliga inrapporterade hinder inom de behandlade tjänstesektorerna. Av dessa har kollegiet valt ut vissa hinder som särskilt allvarliga. Dessa behandlas i denna huvudrapport. För en överblick av övriga hinder hänvisas till bilaga 1.

8 Yttrande Sida 8(54) Av de hinder som branscherna tar upp vill vi lyfta fram vissa hinder såsom särskilt allvarliga på de grunder som angivits i avsnitt 2.2. Den informationen har vi sedan stämt av dels med våra egna erfarenheter och handelshinderstatistik, dels med tjänstemän på ansvariga tillsynsmyndigheter eller departement. I den mån dessa instanser tillfört information i anslutning till sådana hinder som vi bedömt som särskilt viktiga tas även dessa kommentarer upp i avsnitt Finansiella tjänster Hinder i EU/EES Banktjänster Enligt Svenska Bankföreningen täcker kartläggningen i Europeiska kommissionens handlingsplan för finansiella tjänster de allra viktigaste problemen. 16 I handlingsplanen finns även aviserade åtgärder som Svenska Bankföreningen tror kommer att lösa dessa problem. Svenska Bankföreningen anger att tjänsteutbudet kan delas upp i tre huvudkategorier: Utlåning, inlåning och betalningsförmedling. Bankerna väljer nästan uteslutande att etablera sig genom filialer i de länder inom EU/EES där de vill verka. Närheten till kunderna upplevs som viktig. Enligt Svenska Bankföreningen är det regelmässigt inom betalningar som mer tydliga hinder finns. När det gäller hinder som medför höga kostnader hänvisar Svenska Bankföreningen till skiftande lokal praxis för hur ett betalningssystem skall hantera en automatiserad inhemsk betalning. Det krävs specialanpassade lösningar för varje land. Det kan, enligt Svenska Bankföreningen, bli ännu mer komplicerat när det gäller lokal praxis för att hantera manuella betalningar. I vissa länder är exempelvis checkar ett dominerande betalningsmedel och detta kräver en kostsam administration. När det gäller inhemska system för betalningar pågår ett arbete inom EU för att utforma systemen så att hinder inte uppstår vid gränsöverskridande betalningar I bilaga 1 återges övriga kommentarer som muntligen inhämtats från respektive myndighet. 16 KOM(1999)232, Att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna: En handlingsplan. 17 Se Förordningen 2001/256/EG om gränsöverskridande betalningar och direktivet (med samma namn) 97/5/EG i anslutning till pågående arbete inom ramen för ett ko mmande förslag från kommissionen för samordning (New legal framework for payments in the Internal market). Det kommande förslaget har tagits fram i samarbete med branschen på europaplanet som kommit med förslag inom ramen för projektet SEPA (Single European Payment Area).

9 Yttrande Sida 9(54) Efter kontakter med Finansinspektionen framgår att det i Sverige saknas tvingande lagstiftning kring hur ett betalningssystem skall hantera en automatiserad inhemsk betalning. Detta sköts helt av bankerna själva. Enligt Svenska Bankföreningen är det i vissa länder dyrt att bli medlem i den lokala clearingen. En lösning som många banker använder är att köpa tjänster som clearingfunktion och checkhantering m.m. från banker som redan är på plats. Enligt vad vi har inhämtat från Konkurrensverket är det naturligt med avgifter för att bli medlem i den lokala clearingen. Medlemsländerna har i regel flera clearingsystem. 18 I Sverige har Konkurrensverket framhållit betydelsen av att nyetablerade banker får tillträde till betalningssystemen på rimliga villkor. Det gäller bl.a. bankgirot, dataclearingen, CEK AB och Riksbankens RIX. Nischbanker har, enligt Konkurrensverket, vid olika tillfällen gjort gällande att de fått betala dyrt för att få tillgång till systemen. 19 Försäkringstjänster Försäkringsförbundet och Svenska Bankföreningen anger som ett hinder som är särskilt kostsamt, att skillnader i medlemsstaternas regler när det gäller personbeskattning förhindrar tillhandahållandet av tjänstepensionsförsäkringar. Det generella problemet med gränsöverskridande handel med livförsäkringar, särskilt pensionsförsäkringar och tjänstepensionsförsäkringar, är enligt företag i branschen de olika medlemsländernas skatteregler. Innan en riktig skatteharmonisering sker går det, enligt branschen, i praktiken inte att förmedla pensionsförsäkringar över gränserna inom EU. EU-ländernas olika nationella regler om avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för pensionsförsäkringspremier gynnar generellt försäkringar tecknade i det egna landet. Detta bedöms av försäkringsförbundet vara ett generellt problem inom EU. Även om tillhandahållandet av tjänstepensionsförsäkringar inte behandlas i Konkurrensverkets rapport om konkurrensen i Sverige 20 är problemet, enligt muntliga kontakter, känt för verket. 18 Ett för betalningar och ett för värdepapper. 19 Se rapporten Konkurrensen i Sverige Ibid.

10 Yttrande Sida 10(54) Hinder inom de blivande medlemsstaterna När det gäller hinder i de blivande medlemsstaterna uppger Svenska Bankföreningen att polsk sekretesslagstiftning hindrar att information om bankkunder delas mellan polska banker. Detta hindrar polska banker från att lägga ut olika tjänsteuppdrag på andra banker. Enligt det föreliggande förslaget till ny polsk banklag skall dock utländska banker ges möjlighet att under särskilda villkor erhålla ett statligt tillstånd för outsourcing från den polska nationalbanken. Vid sidan av osäkerheten kring den nya lagens innehåll innebär de nuvarande reglerna ett hinder för att lägga ut tjänsteuppdrag på andra aktörer. Därmed får detta hinder konsekvenser för tjänsteutövare i senare led. Ytterligare ett sådant hinder som Svenska Bankföreningen identifierat i Polen är att det förekommer nationella regler om att revisorer måste bytas ut med jämna mellanrum. Detta leder enligt Svenska Bankföreningen till att det blir mindre attraktivt att tillhandahålla finansiella tjänster och även svårare att tillhandahålla revisorstjänster. Enligt den svenska Revisorsnämnden är det naturligt att det förekommer nationell lagstiftning som begränsar rätten för en revisor att vara verksam i ett företag, t.ex. en bank över en längre tid, eftersom det handlar om att bygga in rättsliga garantier för revisorns oberoende. 21 När det gäller särskilt kostsamma hinder nämner Svenska Bankföreningen polska administrativa krav i form av omfattande rapporteringsskyldighet samt språkkrav när det gäller dokumentation och företagsledning. 22 Detta visar, enligt Svenska Bankföreningen, på en bristande anpassning av den nationella administrationen i de nya medlemsstaterna när det gäller service till tjänstetillhandahållare från andra medlemsländer. Svenska Bankföreningen gör gällande att det finns en risk för att Polen, vid fullgörande av sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, kommer att 21 Enligt den svenska Aktiebolagslagen 1975:1385, ändrad genom SFS: 1998:760 finns en gräns på 4 år. Ytterligare regler finns enligt den svenska Revisorslagen (SFS 2001:883). Härutöver har kommissionen utfärdat en rekommendation (KOM 2002:590/EG) som anger en längsta tid på 7 år. 22 Bankerna har en rapporteringsskyldighet till den polska tillsynsmyndigheten som är ytterst betungande, särskilt i etableringsfasen. Enligt Svenska Bankföreningen medför detta ytterligare kostnader. Myndigheter i Polen accepterar inte officiella dokument skrivna andra språk än på polska. Vidare följer det av polsk rätt att om en av parterna i ett avtal är polack skall avtalet vara skrivet på polska. Vidare krävs av chefen för ett bankkontor att denne måste tala flytande polska. Detta har, enligt Svenska Bankföreningen lett till att bankerna anlitat polskspråkig personal som kan skylta som chefer inför polska myndigheter medan verksamheten i realiteten leds av den som banken själv anser som bäst meriterad för arbetet. Detta framhåller Svenska Bankföreningen såsom ett handelshinder som både är betungande och kostsamt.

11 Yttrande Sida 11(54) använda utformningen av kraven i direktivet 23 som en förevändning för att behålla det administrativt tunga tillståndsförfarande och återrapporteringskrav som hittills verkat utestängande på möjligheterna för svenska banker att vinna tillträde till den polska marknaden. 2.5 IT/Telekomtjänster Hinder i Sverige Inom området för IT-tjänster uppger branschföreningen IT-företagen och ISA 24 att det förekommer strukturella problem i samband med att en utländsk arbetsgivare måste anpassa sig till arbetsrättsliga regler i Sverige vid en tillämpning av direktivet om utstationering av arbetstagare. Detta hinder upplevs som kostsamt för tjänsteutövarna. Som ett annat sådant hinder uppger IT-företagen att inflexibla migrationsrättsliga regler försvårar för tjänsteföretagen att rekrytera spetskompetens från länder utanför EU/EES, särskilt vid tillfällig tjänsteutövning. Kontakter med Migrationsverket visar att det ( vid migration av personer inom EU/EES) krävs uppehållstillstånd för vistelser i Sverige längre än tre månader. Vid rekrytering från länder utanför EU/EES krävs dessutom arbetstillstånd 25. Den första april 2002 infördes ett undantag i utlänningsförordningen 26, just med tanke på IT och Telekomföretagen, för att göra det lättare att rekrytera spetskompetens från länder utanför EU/EES för uppdrag på upp till 1 år. Enligt uppgift från Migrationsverket kan IT-branschens klagomål bero på två saker. Antingen har Migrationsverkets information om ändringen inte nått fram till branschen eller så föreligger det en viss osäkerhet hos IT-företagen om hur undantaget skall tillämpas och om det gäller för den sortens specialistkompetens som företagen vill anlita. Dessutom gäller ju undantaget bara för specialistuppdrag på upp till ett år. Bedömningen av vad som skall ses som behovet kring tillfälliga specialistuppdrag kan också vara en orsak till klagomålen. Utöver det hinder som nämnts av IT-företagen har PTS anfört något som tidigare upplevts som ett särskilt kostsamt hinder för IT- branschen på den svenska marknaden. PTS beviljar tillstånd för olika marknadsaktörer 23 Artikel 48 punkten 2 ger, enligt Svenska Bankföreningen, polska tillsynsmyndigheter möjlighet att anta regler för villkoren för bedrivandet av bankverksamhet på den polska marknaden. 24 Invest in Sweden Agency. 25 Härutöver finns det regler med krav på visum från vissa länder utanför EU/EES, medan andra länder är viseringsfria. 26 Se Förordning 1989:547, 4 kapitlet 2 punkten 10

12 Yttrande Sida 12(54) att lämna ut certifikat för kvalificerade elektroniska signaturer. 27 Kostnaden kring utfärdande av certifikat för elektroniska signaturer regleras i PTS föreskrifter. 28 Inför antagandet av dessa föreskrifter föreslog PTS att kostnaden för tillsynen skulle leda till en avgift som år 1 skulle uppgå till kronor. Under de därpå följande åren skulle avgiften uppgå till minst detta belopp per år. Föreskriftsförslaget anmäldes till kommissionen inom ramen för informationsproceduren för informationssamhällets tjänster 29 och ledde bland annat till ett detaljerat utlåtande från kommissionen. Kommissionen anmärkte bland annat på att avgiften var för hög. Förslaget uppfyllde därför inte kravet på proportionalitet enligt EG-rätten. Den föreslagna avgiften bedömdes av kommissionen även verka hämmande på etableringsfriheten. Numera uppgår avgiften till 5000 kronor per år. Trots detta har PTS inte fått in en enda ansökan sedan föreskriften antogs. Detta kan enligt PTS bero på att företagen inte anser det vara värt kostnaden eller på det faktum att lagen om kvalificerade elektroniska signaturer 30 innehåller en regel som handlar om att certifikatutfärdaren kan hållas skadeståndsskyldig om användaren av certifikatet vållar skada och certifikatet inte uppfyller lagens krav Hinder inom övriga EU/EES IT-företagen anger att krav på förhandstillstånd och registrering för bedrivande av verksamheten ofta leder till förfaranden som upplevs som komplicerade och utdragna och därmed kostsamma. Härutöver förekommer höga kostnader i form av avgifter för erhållande av tillstånd för viss verksamhet. Ytterligare ett hinder som uppges vara kostsamt är att det inom vissa länder inom EU/EES förekommer krav på etablering och lokal representation samt krav på viss associationsform för bedrivande av verksamheten. Kollegiet har varit i kontakt med PTS som inte har några synpunkter på att handläggningstiden hos ansvariga myndigheter inom andra länder inom EU/EES kan variera. PTS hanterar tillstånd för två olika typer av verksamhet, nämligen tillstånd för spektrum i radiofrekvenser och för verksamhet när det gäller s.k. nummertilldelning. Detta regleras genom lagen om elektronisk kommunikation 31 som införlivar fyra direktiv och 27 Detta regleras genom direktiv 99/93/EG om elektroniska signaturer och har införlivats i svensk rätt genom lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. 28 PTSFS 2003: Direktiv 98/34/EG, ändrat genom direktiv 98/ Se SFS 2003:389

13 Yttrande Sida 13(54) ett beslut i svensk rätt. 32 När det gäller tillstånden för spektrum i radiofrekvenser kan exempelvis sägas att för svensk del skall handläggningen ta högst 6 veckor Transporttjänster Hinder i Sverige Sjötransporter Svenska Redareföreningen uppger som ett särskilt kostsamt hinder att skattekostnader uppstår vid omflaggning till svensk flagg av fartyg. Stämpelskatten uppgår till 0,004% av ett fartygs inteckningar. Vid kontakter med Sjöfartsverket framkom att verket är medveten om kostnaden. Trots detta upplever verket inte att kostnaden verkar avhållande på intresset att flagga om fartyg till svensk flagg. Flygtransporter Sektorn är, enligt Svensk Handel, i stort sett avreglerad. Ett problem har dock varit att vissa flygbolag av tradition haft tillgång till attraktiva starttider, vilket skapat utträngningseffekter. Detta torde, enligt kontakter med Konkurrensverket, innebära ett hinder som bör ses såsom särskilt kostsamt. Nuvarande system som t.ex. ger ett fåtal flygbolag 34 tillgång till 60 % av start- och landningstider är kopplade till s.k. grandfather rights, som innebär att om flygbolagen kan uppfylla 80 % av sina tilldelade start- och landningstider får bolagen behålla dessa tider under nästkommande år. 35 Luftfartsverket har delvis en annan bild av i vilken utsträckning det rör sig om ett betydande handelshinder. Flera mindre bolag har, enligt Luftfartsverket, inte varit för att ta bort de s.k. grandfather rights. I den mån det ändå skulle röra sig om ett betydande handelshinder ser verket dock att det främst handlar om persontrafiken och inte godstrafiken. 32 Det så kallade ramdirektivet 2002/21/EG, Tillträdesdirektivet 2002/19/EG, Auktoris ationsdirektivet 2002/20/EG,det s.k. Universal Services Obligation directive (USO) 2002/22/EG samt beslut 676/2002/EG (spektrumbeslutet). 33 Lagen om (2003:389) om elektronisk kommunikation, kapitel 8, 3, 1 stycket. 34 SAS och Skyways. 35 KKV:s rapport om start och landningstider inom flyget 2001:7.

14 Yttrande Sida 14(54) Hinder inom EU/EES Sjötransporttjänster Enligt Svenska Redareföreningen förekommer nationella monopol när det gäller lots- och stuveritjänster, vilket försvårar för vissa sjötransporttjänster. De höga kostnaderna uppstår eftersom rederierna måste betala höga priser för dessa tjänster som alltså inte får utföras av den egna besättningen. Monopolen leder även till att andra tjänster, som är kopplade till konkurrens inom lots- och stuverinäringen, inte kan tillhandahållas. Skillnader inom EU/EES när det gäller tekniska krav på fartygen upplevs också som ett omfattande och kostsamt hinder. Ett annat kostsamt hinder är enligt Redareföreningen att hamnadministrationen inom flera länder inom EU/EES är betungande. Enligt kontakter med Sjöfartsverket är dessa hinder välkända för verket. När det gäller hamnadministrationen uppger både Redareföreningen och Sjöfartsverket att det pågår ett internationellt arbete för att förenkla de nationella reglerna kring hamnadministration. Detta arbete bedrivs inom ramen för FN-organet International Maritime Organisation (IMO). Kommissionens möjligheter att driva olika frågor i IMO begränsas dock av att det är EU:s medlemsstater och inte EU som är medlemmar av IMO. 36 EU-samarbetet har, enligt Sjöfartsverket, också medfört att internationella regler genomförts inom den europeiska gemenskapen före tidtabell eller att strikta regionala regler införs både för att minska sjöfartens miljöpåverkan och för att statuera exempel och på så sätt bereda väg för internationella regler i samma anda. Ett sådant exempel är Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot bottenfärg med tennorganiska föreningar som fungerar som biocider enligt IMO:s regler. 37 Järnvägstransporttjänster Järnvägssektorn är enligt Svensk Handel fortfarande i hög grad föremål för nationella monopol. Detta är ett hinder som av Svensk Handel har påtalats som ett hinder med följdeffekter. Flera medlemsstater, däribland Sverige, har ännu inte fullt ut genomfört det första järnvägspaketet 38 i nationell rätt. Det första järnvägspaketet skapar möjligheter för 36 Se Sjöfartsverkets rapport Sjöfartens betydelse för transportpolitiken ( ). 37 AFS-konventionen (antifoulingsystem). 38 Direktiv 2001/12/EG, 2001/13/EG, 2001/14/EG. Syftet med dessa direktiv var att liberalisera järnvägstransportsektorn för godstransport i medlemsstaterna. Direktiven innehåller bl.a. krav på ett nationellt tillsynsorgan för övervakning av marknadsöppningarna och krav på ett regelverk för hur spårkapacitet skall fördelas vid konkurrens. Väsentliga funktioner för infrastrukturhållning (banhållning och trafik) skall delas upp. Det sis tnämnda kravet uppfyller dock Sverige enligt Banverket.

15 Yttrande Sida 15(54) gränsöverskridande gods- och persontransporter inom EU för järnvägsbolag, speditörer eller företag med stora behov av transporter. 39 Genomförandet av det andra järnvägspaketet 40 är viktigt för att åtminstone till 80 % genomföra en inre marknad för järnvägstransporttjänster. 41 Nationella krav på tillstånd för att få trafikera vissa järnvägssträckor försvårar tillhandahållande av transporttjänster, vilket enligt Svensk Handel upplevs som särskilt kostsamt. Ett annat särskilt kostsamt hinder är enligt Svensk Handel att det förekommer tekniska handelshinder när det gäller tågen, vilka bland annat berör signalsystem och rälsdimensioner. Banverket bekräftar den bild som Svensk Handel förmedlar. Vägtransporter Enligt Svensk Handel och Åkeriförbundet förekommer olika regler bland medlemsstaterna om kör- och viloregler för lastbilschaufförer. Detta är ett hinder som upplevs som kostsamt för åkeriföretagen. Härutöver uppger Svensk Handel, som ett hinder som upplevs som kostsamt, att de tekniska kraven på lastbilar inte är harmoniserade inom EU. Efter kontakter med Vägverket framgår att dessa hinder är kända för verket. Emellertid pågår ett arbete med att ta fram harmoniserande regler när det gäller lastbilar. För personbilar gäller redan att fordon som uppfyller harmoniserade tekniska krav fritt kan omsättas inom EES med det intyg om överensstämmelse som skall utfärdas av den tillverkare som begärt s.k. EG-typgodkännande. 42 Avsikten med harmoniseringen är att utsträcka EG-typgodkännandet till att gälla även andra kategorier av fordon exempelvis lastbilar. Enligt uppgift från Vägverket har man nu nått så långt att man bedömer att ett direktiv skall kunna antas senast under våren Exempelvis IKEA, som redan i april 2001 bildade ett transportföretag (IKEA Rail AB). Det första av 10 godståg per vecka avgick den 27 juni 2002 för att trafikera sträckan mellan varulagren i Älmhult och Duisburg, Se pressmeddelande från IKEA ( 40 Direktiv 96/48/EG (Höghastighetsdirektivet) och 2001/16 (Direktivet om driftsko mpatibilitet) innehåller regler om inrättande av en gemensam Järnvägsbyrå och även regler om teknisk harmonisering. 41 Se Europäischer Schienengüterverkehr nach dem Ersten EU -Eisenbahnpaket: Freie Bahn für alle?, EuZW, 15/2003, sid. 456 ff. 42 Det s.k. CoC-dokumentet.

16 Yttrande Sida 16(54) 2.7 Företagstjänster Hinder inom EU/EES Marknadsföringstjänster Enligt Reklamförbundet finns skillnader i nationella regler på marknadsoch konsumenträttens område som omöjliggör utformningen av en europeisk marknadsföringsstrategi. Detta försvårar anlitandet av andra än på värdlandets marknad verksamma reklambyråer och fördyrar även möjligheterna att tillhandahålla andra tjänster t.ex. finansiella tjänster och IT/telekomtjänster. Kollegiet har även varit i muntlig kontakt med Konsumentverket. Vid samtalet framkom att den centrala frågeställningen är vilket konsumentskydd som måste vara tillgodosett för att konsumenterna ska ha förtroenden på marknaden. All EU-lagstiftning måste vara en kompromiss mellan företagen och konsumenternas intressen. 2.8 Yrkesrelaterade tjänster Hinder i Sverige Byggtjänster Ett finländskt byggföretag, Heikius Hus, som tog med sig personal från hemlandet för att tillhandahålla sina tjänster i Sverige hindrades från att utföra sina tjänster. Byggfacket i Malmö lyckades hindra tjänstetillhandahållaren från att tillhandahålla sina tjänster med hänvisning till att Heikius inte hade betalat samtliga av de sociala avgifter som skall betalas enligt det tillämpliga svenska kollektivavtalet. Heikius invände att motsvarande avgifter redan hade betalats i hemlandet. Hindret bör enligt kollegiet ses som ett exempel ett handelshinder som är särskilt kostsamt för ett tjänsteföretag och visar på behovet av administrativt samarbete som ett slags stödjande struktur för att undvika att dubbla avgifter betalas av tjänsteutövaren i värdlandet. Fastighetsmäklartjänster Enligt Mäklarsamfundet hindrar den svenska fastighetsmäklarlagen 43 att svenska mäklare ägnar sig åt så kallad förtroenderubbande verksamhet. Detta innebär att svenska mäklare, till skillnad från sina europeiska 43 SFS 1995:400, se särskilt 14.

17 Yttrande Sida 17(54) konkurrenter, inte får tillhandahålla vissa kringtjänster, t.ex. finansiella tjänster. 44 Hindret minskar deras möjligheter att konkurrera om rena mäklaruppdrag inom EU/EES, eftersom kunderna söker efter en mäklare som kan tillhandahålla hela paketet av tjänster. Enligt Mäklarsamfundet är detta ett handelshinder som både är att anse som särskilt kostsamt och som hindrar mäklare från att tillhandahålla t.ex. finansiella tjänster. Ytterligare ett hinder som av Mäklarsamfundet anges som särskilt kostsamt är att förutsättningarna för att tillhandahålla tjänster varierar inom EU/EES beroende på stora skillnader utbildningskraven. I vissa länder inom EU ställs överhuvudtaget inga krav på utbildning. I vissa länder inom EU krävs, till skillnad från i Sverige, medverkan av en jurist och en notarius publicus för att registrering och legalisering av ett fastighetsköp skall kunna ske. I Sverige har man, enligt Fastighetsmäklarnämnden, till skillnad mot inom flera andra länder inom EU/EES sett fastighetsmäklarens uppdrag som en oberoende part som både skall tillvarata säljarens och köparens intresse. I andra länder inom EU/EES är det vanligt att varje part i ett fastighetsköp anlitar sin egen mäklare. Fastighetsmäklarnämnden känner dock till hindret som uppgivits av Mäklarsamfundet. Fastighetsmäklarnämnden har med anledning av hindret skickat en rapport till regeringen och begärt en översyn av fastighetsmäklarlagen. Enligt nämnden kan detta hinder även få konsekvenser för en annan typ av verksamhet som ligger nära fastighetsmäkleri och som har funnits i Sverige i ett tiotal år, nämligen så kallade relocationföretag. 45 Dessa företag förmedlar hyreslägenheter till kunder, ofta andra företag, som vill förse utlandsstationerade arbetstagare med bostad. I uppdraget skulle kunna ingå tjänster som, bortsett från själva förmedlingen av hyreslägenheten, även omfattar förhandlingar med hyresvärden om hyresbeloppet, uppsökande av lämpliga elleverantörer, skolor för de anställdas barn etc. Denna verksamhet skulle, enligt nämnden kunna ifrågasättas med hänsyn till den nuvarande utformningen av fastighetsmäklarlagen. Fastighetsmäklarnämnden uppger även att skillnader inom EU/EES i fråga om kraven på mäklarens yrkeskvalifikationer är ett känt problem som ger upphov till uppkomsten av handelshinder. 44 Se 14, 2 stycket. 45 Först från och med den 1 oktober år 2003 kom dessa företag omfattas av Fastighetsmäklarnämndens tillsyn trots att de redan tidigare omfattats av fastighetsmäklarlagen.

18 Yttrande Sida 18(54) Hinder inom övriga EU/EES Byggtjänster Svenska Trähusfabrikers Riksförbund (STR) har lämnat uppgifter om ett antal handelshinder på deras viktigaste marknad, Tyskland. Anmälningsplikt i Tyskland Bland de hinder som STR uppgivit vara särskilt kostsamma nämns de tyska reglerna som uppställer ett krav på en skyldighet att fullgöra en anmälningsplikt till en regionalt bestämd tillsynsmyndighet, Landesarbeitsamt, innan en byggtjänst tillhandahålls. Anmälningsplikten består i att tillhandahålla uppgifter om var och på vems uppdrag tjänsten skulle utföras, vilka byggnadsarbetare som skulle utföra arbetet för tjänstetillhandahållarens räkning, personuppgifter och anställningsintyg på dessa arbetare samt uppgifter om hur lång tid tjänstens tillhandahållande skulle komma att ta i anspråk. De tyska reglerna gäller för såväl tyska som utländska företag, men blir i praktiken svårare att fullgöra för tjänstetillhandahållare från andra medlemsländer. Enligt uppgift från företag 46 som kollegiet har haft kontakt med i pågående handelshinderärenden på detta område blir de tyska reglerna nästan omöjligt svåra att iaktta vid efterleveranser och vid reklamationer. Skattedeposition i Tyskland Ett annat hinder som STR uppger vara särskilt kostsamt för företagen inom branschen är de tyska reglerna om skattedeposition. Den 1 januari 2002 infördes en ny tysk lag om stävjande av illegal verksamhet inom byggsektorn. 47 Denna lag anger att tjänstetillhandahållaren har en skyldighet att deponera motsvarande 15 % av den ersättning han erhåller från sin avtalspart såsom motprestation för tjänstens tillhandahållande till ett skattekontor. Lagen ger vissa möjligheter till undantag efter att ansökan gjorts. Deponeringsskyldigheten liksom möjligheterna till undantag gäller för såväl tyska som utländska företag. När det gäller företag från andra medlemsländer ställs det s.k. friställningsintyget ut av det regionala skattekontor som är ansvarigt för respektive medlemsland. Möjligheterna att erhålla ett friställningsintyg är förenade med en omfattande administrativ börda Byggdos AB och Svenska Trähus AB. 47 Gesetz zur Eindämmung illegaler Betätigung im Baugewerbe 48 Långa, detaljerade formulär på kanslityska, bevis på utländsk registrering och skatteplikt från lokala skattemyndigheten i hemlandet med stämpel och underskrift.

19 Yttrande Sida 19(54) Semesterkassor i Tyskland Ytterligare ett handelshinder som, enligt STR, upplevs som särskilt betungande eller direkt avhållande är de nya tyska reglerna om avgifter till s.k. semesterkassor. De tyska reglerna ålägger svenska arbetsgivare som sysselsätter sina anställda i Tyskland att betala in avgifter till den tyska semesterkassan. 49 Den svenska lagen måste följas av svenska arbetsgivare även för arbete i Tyskland. Ett nyligen avkunnat avgörande från EG-domstolen visar att de tyska reglerna är förenliga med EG-rätten under förutsättning att den nationella domstolen finner att de är proportionerliga och nödvändiga. 50 Ingenjörstjänster Ingenjörsförbundet har framhållit, som ett hinder som kan få följdeffekter för förutsättningarna att tillhandahålla andra tjänster, de tyska reglerna om rätten att använda ingenjörstiteln i Tyskland 51 och de facto-krav på ackreditering av ingenjörer som förekommer i Storbritannien. Dessa hinder leder enligt ingenjörsförbundet till att svenska företag kan förlora byggtjänste- eller installationstjänsteuppdrag vid upphandlingar. Ingenjörsförbundet uppger samtidigt att de brittiska de facto-kravet på ackreditering är förenat med stora kostnader för de ingenjörer som vill vara verksamma i Storbritannien Biotekniktjänster Hinder i Sverige Branschföreningen SwedenBIO tar upp ett hinder såsom särskilt kostsamt, nämligen att inflexibla migrationsrättsliga regler försvårar för tjänsteföretagen att rekrytera spetskompetens från länder utanför EU/EES, särskilt vid tillfällig tjänsteutövning Dessa byggnadsarbetare är redan anställda i Sverige och omfattas av svensk arbetsrätt inklusive den svenska semesterlagen och svenskt kollektivavtal. 50 Se EG-domstolens förhandsavgörande i Finalarte-målet i de förenade målen C-49/98, C-50/98, C-52/98-C-54/98 och C-68/98-C-71/98. EG-domstolen har angivit att de tyska reglerna måste vara proportionerliga och nödvändiga. Denna fråga tog Arbeitsgericht i Wiesbaden nyligen ställning till och fann att de tyska reglerna inte uppfyllde dessa krav. Domen överklagades men bekräftades i högre instans. De praktiska konsekvenserna av detta avgörande borde bli att handelshindret därmed lösts, men det återstår att se. 51 Kan bara användas av personer med en tysk ingenjörsexamen. 52 Själva ackrediteringen kostar, krav på fullgörandet av vissa kurser, handledarledd praktik. 53 Se kommentarer ovan under avsnitt

20 Yttrande Sida 20(54) Hinder inom EU/EES Som ett särskilt kostsamt hinder uppger SwedenBIO att bioteknikföretag etablerade i andra länder inom EU/EES än Sverige får statsstöd i högre utsträckning än svenska bioteknikföretag. Detta leder till ojämlika konkurrensförutsättningar. Näringsdepartementet har vid muntliga kontakter uppgivit att problemet är känt och att den svenska positionen är att hålla nere stödnivåerna inom EU generellt. Som ett annat kostsamt hinder nämner SwedenBIO att skillnader i skattesatser vid inkomstbeskattning försvårar internationell rekrytering. Det finns därmed ett behov av att harmonisera pensionsvillkoren inom EU/EES Kostnader för de specifika hindren I samband med intervjuer har vi försökt få uppgifter om vilka kostnader som är förknippade med de inrapporterade hindren. För att undvika rena spekulationer om de ekonomiska effekterna av de uppgivna mest kostsamma hindren nämner vi bara det fåtal uppskattningar kostnader som har inkommit. För finansiella tjänster upplevs de kostnader som är förknippade med rapporteringsskyldigheten till den polska tillsynsmyndigheten som höga. Detta leder, enligt de berörda företagen, till att bankerna under etableringsfasen måste öka sin arbetskraft med cirka 30 % för att kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet. Svenska Bankföreningen har varit i kontakt med de berörda företagen som uppskattar kostnaden till flera miljoner SEK per år även för små banker. Vid sjötransporter uppstår skattekostnader vid omflaggning till svensk flagg av fartyg. Stämpelskatten uppgår till 0,004% av ett fartygs inteckningar. Om inteckningarna är på t.ex. 500 miljoner kronor, drabbas redaren av en kostnad på 2 miljoner kronor. Inom området för byggtjänster uppger ett klagande företag att en underlåtenhet att fullgöra den ovan beskrivna anmälningsplikten kan resultera i böter på upp till euro. 55 Flera av det klagande företagets svenska konkurrenter hade antingen tvingats avstå från den tyska marknaden eller till höga kostnader tvingats anställa betydande administrativa resurser. När det gäller handelshindret rörande 54 Detta tas även upp av försäkringsförbundet och Svenska bankföreningen, se avsnitt SverigeHUS AB.