Svenska tjänsteföretagares intresse av en väl fungerande inre marknad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska tjänsteföretagares intresse av en väl fungerande inre marknad"

Transkript

1 YTTRANDE Dnr För kännedom L Pagrotsky, N S-E Söder, N L O Lindgren, UD Chefen, UD-EIM G Grén, UD-EIM M Ramstedt, Brysselrepresentationen Utrikesdepartementet Enheten för exportfrämjande och inre marknaden STOCKHOLM Svenska tjänsteföretagares intresse av en väl fungerande inre marknad 1. Handel med tjänster har en mycket stor potential att utvecklas. I dagsläget avser endast 20 % av handeln mellan EU:s nuvarande medlemsstater handel med tjänster. - En teoretiskt perfekt handel med tjänster mellan medlemsstaterna bedöms kunna öka handeln med tjänster mellan medlemsstaterna med drygt 1/3 eller 100 miljarder euro. - De två viktigaste strukturella bristerna är ineffektivt administrativt samarbete och att EG-rätten inte följs upp i me dlemsstaterna. 2. Vi föreslår: - Att kommissionens kommande ramdirektiv bör för tjänster innehålla rättsliga åligganden om administrativt samarbete som fylls ut med en icke-bindande uppförandekod. - En ökad satsning på kunskapsöverföring till de nya medlemsstaterna. 3. Ovanstående förslag bör understödjas av bättre lagstiftning och förstärkt tillsyn på tjänsteområdet bl.a. genom: - Ökad harmonisering på vissa områden. - Att ge kommissionen ett formellt snabbspår att vidta åtgärder mot medlemsstater som bryter mot EG-rätten. - En mekanism i varje medlemsstat som med tillräckliga resurser och oberoende kan verka för en korrekt tillämpning av EG-rätten.

2 Yttrande Sida 2(54) Executive summary 1 Inledning Utredningsuppdraget Metod och avgränsning Dominoeffekt av hinder Vilka hinder är allvarligast? Allmänna utgångspunkter för bedömningen Strategiska och transaktionskostnadssänkande tjänster Sektorsgenomgång Finansiella tjänster Hinder i EU/EES Hinder inom de blivande medlemsstaterna IT/Telekomtjänster Hinder i Sverige Hinder inom övriga EU/EES Transporttjänster Hinder i Sverige Hinder inom EU/EES Företagstjänster Hinder inom EU/EES Yrkesrelaterade tjänster Hinder i Sverige Hinder inom övriga EU/EES Biotekniktjänster Hinder i Sverige Hinder inom EU/EES Kostnader för de specifika hindren Hindrens orsaker Gemensamma kännetecken för den svenska marknaden Gemensamma kännetecken inom EU/EES Gemensamma kännetecken i de nya medlemsstaterna Vilka typer av hinder kan finnas kvar i de blivande medlemsstaterna efter EU-medlemskapet? Vilka strukturella problem leder oftast till hinder för tjänstehandeln? Hur åtgärdas de strukturella orsakerna till de allvarligaste hindren? Pågående horisontellt arbete inom EU Konventets förslag till nytt fördrag påverkar lagstiftningsprocessen Vitbokens förenklingsförslag Regelförenkling Utvidgning av direktiv 98/34/EG till hela tjänsteområdet Standardisering på tjänsteområdet Pågående arbete med att stärka principen om ömsesidigt erkännande Pågående sektoriellt EU-arbete om tillfällig tjänsteutövning...28

3 Yttrande Sida 3(54) Vad kan ramdirektivet åstadkomma för att lösa hinder? Harmonisering av säljfrämjande åtgärder Otillbörliga affärsmetoder och vilseledande reklam Erkännande av professionella kvalifikationer Övriga sektorsinitiativ för ökad tjänstehandel Harmonisering av tjänster i allmänhetens intresse En fungerande inre marknad för finansiella tjänster Lamfalussyproceduren inom ramen för finansiella tjänster 33 5 Kommerskollegiums förslag: Bättre tillsyn Inledning Förstärkt administrativt samarbete Administrativ samarbetsmodell- alternativ Administrativ samarbetsmodell alternativ Administrativ samarbetsmodell alternativ Behovet av stöd till de nya medlemsstaterna Ekonomiska argument till stöd för förslaget om administrativt samarbete Bättre efterlevnad och uppföljning Ökad information i två led Utveckling av systemet för informell problemlösning i medlemsstaterna Utveckling av systemet för formell problemlösning Skapandet av inremarknadsmekanismer Kommerskollegiums förslag: Lagstiftningen Horisontellt arbete för bättre lagstiftning Vilken form bör rättsakterna ges? När bör soft-law användas? Kan nya metoden användas på tjänsteområdet? Hur gör vi lagstiftningsarbetet effektivare? Hur gör vi lagstiftningsarbetet mer transparent? Sektoriellt arbete på lagstiftningsområdet EU-harmonisering på vissa områden Behovet av svensk rättslig översyn för att lösa identifierade handelshinder? Sammanfattande förslag till åtgärdslista för förbättringar av tjänsteområdet 50 Bilaga 1:Sammanfattande förteckning över inrapporterade hinder Bilaga 2:Uppskattning av handelsvinsterna av att avlägsna hindren för fri rörlighet av tjänster

4 Yttrande Sida 4(54) 1 Inledning 1.1 Utredningsuppdraget Utrikesdepartementet har uppdragit åt Kommerskollegium att göra en analys för att identifiera svenska problemområden för den fria rörligheten av tjänster på den inre marknaden och då peka på sådana hinder som är särskilt viktiga ur ekonomisk synvinkel eller genom att de leder till följdeffekter på andra områden. I uppdraget ingår även att föreslå åtgärder för att komma åt de strukturella problem som orsakar handelshindren. 1.2 Metod och avgränsning Vi har i vår analys utgått ifrån ett antal tjänstesektorer som är att betrakta som tillväxtsektorer inom svensk tjänstehandel. 1 Dessa sektorer är: IT/Telekom, yrkesrelaterade tjänster, företagstjänster av olika slag, finansiella tjänster och bioteknik. Den metod vi har använt är en form av inventering där vi har tagit upp de hinder som förefaller vanligast inom de olika sektorerna. Dessa hinder har sedan rangordnats efter en bedömning av vad som verkar vara allvarligast inom varje enskilt sektorsområde. 2 Vi har använt följande källor för att göra denna inventering: - Europeiska kommissionens rapport om situationen på den inre marknaden för tjänster, 3 - EG-domstolens praxis, - Kommerskollegiums egna erfarenheter av inkomna handelshinder och tidigare utredningar. 4 Hinderinventeringen har sedan skickats för synpunkter till företrädare för berörda branscher. Därutöver har vi genomfört intervjuer med företrädare för berörda branscher. 5 1 Utredning av Svenskt Näringsliv: Svensk internationell tjänstehandel, 17 företagsintervjuer, januari Vi kan därutöver se att exempelvis turism och upplevelseindustrin är sektorer som är viktiga för Sverige. Dessa sektorer ingår dock inte i denna analys. 2 Uppdelning och rangordning av olika tänkbara hinder som kan möta en tjänstetillhandahållare inom de valda sektorerna har gjorts med utgångspunkt i en indelning som i stort överensstämmer med den indelning som kommissionen har valt i sin tjänstestrategi. 3 Se Rapport från kommissionen till Rådet och EP, Situationen på den inre marknaden för tjänster, rapport inom ramen för det första etappen av strategin för tjänster på den inre marknaden, KOM (2002) 441 slutlig. 4 Se särskilt kollegiets utredning av den 26 oktober 2000 (dnr ) om principen om ömsesidigt erkännande på tjänsteområdet. 5 En förteckning över inrapporterade hinder finns i bilaga 1.

5 Yttrande Sida 5(54) Utredningen har i enlighet med utredningsuppdraget inriktats på att i första hand visa på hinder som svenska tjänstetillhandahållare upplever vid handel med andra länder inom EU/EES. Trots att det formellt inte ingick i uppdraget har vi även försökt ta reda på de allvarligaste hindren bland de nya medlemsstaterna. 6 Vi har även redogjort för betydelsen av hinder på grund av svenska regler med avsikten att betona att den inre marknaden inte är ett merkantilistiskt nollsummespel. Ytterligare ett argument är att tjänstehandelns värde från inre marknadssynpunkt inte bara handlar om värdet av utförseln utan även av värdet på införseln till och från olika regioner inom EU. Vi har inte gjort någon uppdelning i juridiskt berättigade och oberättigade hinder. I stället tar vi upp de problem som branschföreträdare själva har valt att särskilt betona efter att ha hört företagen. 7 De flesta av de hinder som härvid identifierats har redan tidigare varit kända för kollegiet genom vår handelshinderverksamhet. Vi har inom ramen för denna utredning, för att fullständiga bilden, muntligen stämt av inkomna synpunkter från branscherna med ansvariga tillsynsmyndigheter. 8 Under utredningens gång har vi även samrått med Svenskt Näringsliv, NUTEK, Svensk Handel, Invest in Sweden Agency (ISA), Exportrådet, EuroInfoCentres 9 och samtliga regionala handelskammare i Sverige. 1.3 Dominoeffekt av hinder Tillhandahållandet av tjänster kräver ofta, till skillnad från exempelvis vid varuhandel, att tjänstetillhandahållaren rent fysiskt förflyttar sig till det medlemsland där tjänsten skall tillhandahållas. Dessutom krävs ofta att denna för med sig såväl personal som utrustning. Detta leder till att olika typer av nationella regler spelar in I förhållandet till tredje land vill vi hänvisa till kollegiets tidigare utredningar på området (Dnr H ), Prioriteringar och svenska önskemål om marknadsöppningar på tjänsteområdet del Åkeriförbundet och Sveriges redareförening (transporter), Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), Svenska fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen, Försäkringsförbundet (finansiella tjänster), IT-företagen, Sveriges Reklamförbund, Bioteknik Foru m och Sweden BIO (bioteknik), Ingenjörsförbundet, Arkitektförbundet, Advokatsamfundet, Mäklarsamfundet, Sveriges byggindustrier, Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund (STR). 8 Sådana kontakter har förekommit med tjänstemän på Boverket, Banverket, Finansinspektionen, Konsumentverket, Konkurrensverket, Luftfartsverket, Migrationsverket, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen (PTS), Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket, Vägverket, Fastighetsmäklarnämnden och Revisorsnämnden. 9 Samtliga regionala EuroInfocentres inom Sverige. 10 Det rör sig om kompetenskrav på tjänstetillhandahållaren själv och dennas personal, tekniska krav på den utrustning och det material denna för med sig, associationsrättsliga regler om strukturen på den bolagsform som han arbetar genom, regler kring ansvarsförsäkringar, krav på tillhandahållandet av finansiella garantier, marknadsrättsliga regler kring marknadsföring, konsumenträttsliga regler, arbetsrättsliga

6 Yttrande Sida 6(54) När tjänster tillhandahålls över nationsgränserna innebär detta i praktiken att den inre marknaden utsätts för ett prov som kanske är hårdare än vad som är fallet vid övriga friheter enligt EG-fördraget. Skälet till att graden av integration eller bristen på integration på den inre marknaden blir tydligare när det gäller tjänster beror till stor del på tjänsternas karaktär och de konsekvenser som detta får vid gränsöverskridande handel. Tjänsterna i sig, och därmed konsekvenserna av de handelshinder som drabbar tjänstetillhandahållaren, är komplexa till sin karaktär. Tjänstetillhandahållaren behöver ofta tillgång till andra tjänster för att kunna utföra sina tjänster. De tjänster som denna tillhandahåller påverkar i sin tur andra aktörers möjligheter att tillhandahålla sina tjänster. Tillhandahållandet av olika tjänster är ofta inbördes beroende vilket gör att konsekvenserna av ett hinder ofta får ses som en dominoeffekt av konsekvenserna av ett hinder. På samma sätt som flera tjänster ofta är beroende av varandra kan även fri rörlighet för varor, personer och kapital vara beroende av tjänster. Tjänster ingår ofta som en ekonomiskt sett mycket betydelsefull del i exempelvis handeln med varor. 2 Vilka hinder är allvarligast? 2.1 Allmänna utgångspunkter för bedömningen Handelshinder kan sägas vara särskilt allvarliga på åtminstone två sätt: 1. Höga kostnader kan hindra eller begränsa möjligheten för tjänsteföretagen att handla gränsöverskridande. 2. Hindren kan få följdeffekter på så sätt att andra tjänster hindras eller blir svårare att tillhandahålla. Handelshinder av det första slaget kan gälla både tjänster som senare tillhandahålls till konsumenter och tjänster som tillhandahålls till andra företag. Den typen av hinder tar bara sikte på sådana hinder som påverkar förutsättningarna att tillhandahålla tjänster mellan företag. 2.2 Strategiska och transaktionskostnadssänkande tjänster Hinder inom vissa tjänstesektorer är av betydelse för om andra tjänster skall kunna tillhandahållas. Vi kallar sådana sektorer för strategiska tjänster. Sådana hinder är särskilt viktiga att lösa. Sådana strategiska tjänster är bland annat transporttjänster, IT/telekom och finansiella tjänster. Just på det senare området anser branschen att regler och skattelagstiftning. Denna uppräkning är naturligtvis inte fullständig och varierar från medlemsland till medlemsland.

7 Yttrande Sida 7(54) handlingsplanen för finansiella tjänster kommer att avlägsna de allra viktigaste hindren inom EU/EES. 11 Strategiska tjänster är generellt sett föremål för en omfattande detaljreglering i medlemsländerna. Genom de initiativ som planeras på EU-nivå kommer de även att omfattas av en hög grad av detaljreglering på detta plan. Utöver strategiska tjänster har vi valt att särskilt studera sådana tjänster som är viktiga genom att de minskar transaktionskostnaderna för företag som handlar gränsöverskridande. 12 Det kan röra sig om juridiska tjänster, revisorstjänster, ingenjörstjänster, marknadsföringstjänster, mäklartjänster, byggtjänster, bemanningstjänster m.fl. Dessa tjänster, för så vitt gäller själva yrkeskategorierna, omfattas i vissa EU-länder av omfattande detaljreglering. Därutöver finns för närvarande en omfattande sektorsreglering för olika yrkeskategorier på det EG-rättsliga planet och som framförallt klargör reglerna kring själva rätten att tillhandahålla tjänster. De transaktionskostnadssänkande tjänsterna kan i viss mån även påverka förutsättningarna att tillhandahålla olika tjänster inom strategiskt viktiga sektorer. Ett exempel på detta är att skillnader i medlemsstaternas lagstiftning om konsumentskydd och affärsmetoder gör det omöjligt att ha en alleuropeisk marknadsföringsstrategi. 13 Detta kan exempelvis påverka förutsättningarna att tillhandahålla IT- eller telekomtjänster. Bristen på harmonisering på marknadsrättens område får även negativa konsekvenser för andra strategiska tjänster, såsom finansiella tjänster. 2.3 Sektorsgenomgång Företrädare för branscherna i de undersökta tjänstesektorerna har framhållit vissa hinder i Sverige, EU/EES och de nya medlemsländerna. Dessa redovisas nedan i avsnitt I handlingsplanen uppskattas att en fungerande europeisk detaljhandelsmarknad för finansiella tjänster skulle effektivisera sektorn med omkring 5 miljarder euro om året och öka den ekonomiska tillväxten med 0,5 %, Se Financial Services Action Plan, KOM(1999) Se Global Economic Prospects, kapitel 3 (Trade in services: using openness to grow), sid Se rapport som nyligen utarbetats på uppdrag av European Financial Round Table, 14 I bilaga 1 finns en förteckning på samtliga inrapporterade hinder inom de behandlade tjänstesektorerna. Av dessa har kollegiet valt ut vissa hinder som särskilt allvarliga. Dessa behandlas i denna huvudrapport. För en överblick av övriga hinder hänvisas till bilaga 1.

8 Yttrande Sida 8(54) Av de hinder som branscherna tar upp vill vi lyfta fram vissa hinder såsom särskilt allvarliga på de grunder som angivits i avsnitt 2.2. Den informationen har vi sedan stämt av dels med våra egna erfarenheter och handelshinderstatistik, dels med tjänstemän på ansvariga tillsynsmyndigheter eller departement. I den mån dessa instanser tillfört information i anslutning till sådana hinder som vi bedömt som särskilt viktiga tas även dessa kommentarer upp i avsnitt Finansiella tjänster Hinder i EU/EES Banktjänster Enligt Svenska Bankföreningen täcker kartläggningen i Europeiska kommissionens handlingsplan för finansiella tjänster de allra viktigaste problemen. 16 I handlingsplanen finns även aviserade åtgärder som Svenska Bankföreningen tror kommer att lösa dessa problem. Svenska Bankföreningen anger att tjänsteutbudet kan delas upp i tre huvudkategorier: Utlåning, inlåning och betalningsförmedling. Bankerna väljer nästan uteslutande att etablera sig genom filialer i de länder inom EU/EES där de vill verka. Närheten till kunderna upplevs som viktig. Enligt Svenska Bankföreningen är det regelmässigt inom betalningar som mer tydliga hinder finns. När det gäller hinder som medför höga kostnader hänvisar Svenska Bankföreningen till skiftande lokal praxis för hur ett betalningssystem skall hantera en automatiserad inhemsk betalning. Det krävs specialanpassade lösningar för varje land. Det kan, enligt Svenska Bankföreningen, bli ännu mer komplicerat när det gäller lokal praxis för att hantera manuella betalningar. I vissa länder är exempelvis checkar ett dominerande betalningsmedel och detta kräver en kostsam administration. När det gäller inhemska system för betalningar pågår ett arbete inom EU för att utforma systemen så att hinder inte uppstår vid gränsöverskridande betalningar I bilaga 1 återges övriga kommentarer som muntligen inhämtats från respektive myndighet. 16 KOM(1999)232, Att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna: En handlingsplan. 17 Se Förordningen 2001/256/EG om gränsöverskridande betalningar och direktivet (med samma namn) 97/5/EG i anslutning till pågående arbete inom ramen för ett ko mmande förslag från kommissionen för samordning (New legal framework for payments in the Internal market). Det kommande förslaget har tagits fram i samarbete med branschen på europaplanet som kommit med förslag inom ramen för projektet SEPA (Single European Payment Area).

9 Yttrande Sida 9(54) Efter kontakter med Finansinspektionen framgår att det i Sverige saknas tvingande lagstiftning kring hur ett betalningssystem skall hantera en automatiserad inhemsk betalning. Detta sköts helt av bankerna själva. Enligt Svenska Bankföreningen är det i vissa länder dyrt att bli medlem i den lokala clearingen. En lösning som många banker använder är att köpa tjänster som clearingfunktion och checkhantering m.m. från banker som redan är på plats. Enligt vad vi har inhämtat från Konkurrensverket är det naturligt med avgifter för att bli medlem i den lokala clearingen. Medlemsländerna har i regel flera clearingsystem. 18 I Sverige har Konkurrensverket framhållit betydelsen av att nyetablerade banker får tillträde till betalningssystemen på rimliga villkor. Det gäller bl.a. bankgirot, dataclearingen, CEK AB och Riksbankens RIX. Nischbanker har, enligt Konkurrensverket, vid olika tillfällen gjort gällande att de fått betala dyrt för att få tillgång till systemen. 19 Försäkringstjänster Försäkringsförbundet och Svenska Bankföreningen anger som ett hinder som är särskilt kostsamt, att skillnader i medlemsstaternas regler när det gäller personbeskattning förhindrar tillhandahållandet av tjänstepensionsförsäkringar. Det generella problemet med gränsöverskridande handel med livförsäkringar, särskilt pensionsförsäkringar och tjänstepensionsförsäkringar, är enligt företag i branschen de olika medlemsländernas skatteregler. Innan en riktig skatteharmonisering sker går det, enligt branschen, i praktiken inte att förmedla pensionsförsäkringar över gränserna inom EU. EU-ländernas olika nationella regler om avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för pensionsförsäkringspremier gynnar generellt försäkringar tecknade i det egna landet. Detta bedöms av försäkringsförbundet vara ett generellt problem inom EU. Även om tillhandahållandet av tjänstepensionsförsäkringar inte behandlas i Konkurrensverkets rapport om konkurrensen i Sverige 20 är problemet, enligt muntliga kontakter, känt för verket. 18 Ett för betalningar och ett för värdepapper. 19 Se rapporten Konkurrensen i Sverige Ibid.

10 Yttrande Sida 10(54) Hinder inom de blivande medlemsstaterna När det gäller hinder i de blivande medlemsstaterna uppger Svenska Bankföreningen att polsk sekretesslagstiftning hindrar att information om bankkunder delas mellan polska banker. Detta hindrar polska banker från att lägga ut olika tjänsteuppdrag på andra banker. Enligt det föreliggande förslaget till ny polsk banklag skall dock utländska banker ges möjlighet att under särskilda villkor erhålla ett statligt tillstånd för outsourcing från den polska nationalbanken. Vid sidan av osäkerheten kring den nya lagens innehåll innebär de nuvarande reglerna ett hinder för att lägga ut tjänsteuppdrag på andra aktörer. Därmed får detta hinder konsekvenser för tjänsteutövare i senare led. Ytterligare ett sådant hinder som Svenska Bankföreningen identifierat i Polen är att det förekommer nationella regler om att revisorer måste bytas ut med jämna mellanrum. Detta leder enligt Svenska Bankföreningen till att det blir mindre attraktivt att tillhandahålla finansiella tjänster och även svårare att tillhandahålla revisorstjänster. Enligt den svenska Revisorsnämnden är det naturligt att det förekommer nationell lagstiftning som begränsar rätten för en revisor att vara verksam i ett företag, t.ex. en bank över en längre tid, eftersom det handlar om att bygga in rättsliga garantier för revisorns oberoende. 21 När det gäller särskilt kostsamma hinder nämner Svenska Bankföreningen polska administrativa krav i form av omfattande rapporteringsskyldighet samt språkkrav när det gäller dokumentation och företagsledning. 22 Detta visar, enligt Svenska Bankföreningen, på en bristande anpassning av den nationella administrationen i de nya medlemsstaterna när det gäller service till tjänstetillhandahållare från andra medlemsländer. Svenska Bankföreningen gör gällande att det finns en risk för att Polen, vid fullgörande av sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, kommer att 21 Enligt den svenska Aktiebolagslagen 1975:1385, ändrad genom SFS: 1998:760 finns en gräns på 4 år. Ytterligare regler finns enligt den svenska Revisorslagen (SFS 2001:883). Härutöver har kommissionen utfärdat en rekommendation (KOM 2002:590/EG) som anger en längsta tid på 7 år. 22 Bankerna har en rapporteringsskyldighet till den polska tillsynsmyndigheten som är ytterst betungande, särskilt i etableringsfasen. Enligt Svenska Bankföreningen medför detta ytterligare kostnader. Myndigheter i Polen accepterar inte officiella dokument skrivna andra språk än på polska. Vidare följer det av polsk rätt att om en av parterna i ett avtal är polack skall avtalet vara skrivet på polska. Vidare krävs av chefen för ett bankkontor att denne måste tala flytande polska. Detta har, enligt Svenska Bankföreningen lett till att bankerna anlitat polskspråkig personal som kan skylta som chefer inför polska myndigheter medan verksamheten i realiteten leds av den som banken själv anser som bäst meriterad för arbetet. Detta framhåller Svenska Bankföreningen såsom ett handelshinder som både är betungande och kostsamt.

11 Yttrande Sida 11(54) använda utformningen av kraven i direktivet 23 som en förevändning för att behålla det administrativt tunga tillståndsförfarande och återrapporteringskrav som hittills verkat utestängande på möjligheterna för svenska banker att vinna tillträde till den polska marknaden. 2.5 IT/Telekomtjänster Hinder i Sverige Inom området för IT-tjänster uppger branschföreningen IT-företagen och ISA 24 att det förekommer strukturella problem i samband med att en utländsk arbetsgivare måste anpassa sig till arbetsrättsliga regler i Sverige vid en tillämpning av direktivet om utstationering av arbetstagare. Detta hinder upplevs som kostsamt för tjänsteutövarna. Som ett annat sådant hinder uppger IT-företagen att inflexibla migrationsrättsliga regler försvårar för tjänsteföretagen att rekrytera spetskompetens från länder utanför EU/EES, särskilt vid tillfällig tjänsteutövning. Kontakter med Migrationsverket visar att det ( vid migration av personer inom EU/EES) krävs uppehållstillstånd för vistelser i Sverige längre än tre månader. Vid rekrytering från länder utanför EU/EES krävs dessutom arbetstillstånd 25. Den första april 2002 infördes ett undantag i utlänningsförordningen 26, just med tanke på IT och Telekomföretagen, för att göra det lättare att rekrytera spetskompetens från länder utanför EU/EES för uppdrag på upp till 1 år. Enligt uppgift från Migrationsverket kan IT-branschens klagomål bero på två saker. Antingen har Migrationsverkets information om ändringen inte nått fram till branschen eller så föreligger det en viss osäkerhet hos IT-företagen om hur undantaget skall tillämpas och om det gäller för den sortens specialistkompetens som företagen vill anlita. Dessutom gäller ju undantaget bara för specialistuppdrag på upp till ett år. Bedömningen av vad som skall ses som behovet kring tillfälliga specialistuppdrag kan också vara en orsak till klagomålen. Utöver det hinder som nämnts av IT-företagen har PTS anfört något som tidigare upplevts som ett särskilt kostsamt hinder för IT- branschen på den svenska marknaden. PTS beviljar tillstånd för olika marknadsaktörer 23 Artikel 48 punkten 2 ger, enligt Svenska Bankföreningen, polska tillsynsmyndigheter möjlighet att anta regler för villkoren för bedrivandet av bankverksamhet på den polska marknaden. 24 Invest in Sweden Agency. 25 Härutöver finns det regler med krav på visum från vissa länder utanför EU/EES, medan andra länder är viseringsfria. 26 Se Förordning 1989:547, 4 kapitlet 2 punkten 10

12 Yttrande Sida 12(54) att lämna ut certifikat för kvalificerade elektroniska signaturer. 27 Kostnaden kring utfärdande av certifikat för elektroniska signaturer regleras i PTS föreskrifter. 28 Inför antagandet av dessa föreskrifter föreslog PTS att kostnaden för tillsynen skulle leda till en avgift som år 1 skulle uppgå till kronor. Under de därpå följande åren skulle avgiften uppgå till minst detta belopp per år. Föreskriftsförslaget anmäldes till kommissionen inom ramen för informationsproceduren för informationssamhällets tjänster 29 och ledde bland annat till ett detaljerat utlåtande från kommissionen. Kommissionen anmärkte bland annat på att avgiften var för hög. Förslaget uppfyllde därför inte kravet på proportionalitet enligt EG-rätten. Den föreslagna avgiften bedömdes av kommissionen även verka hämmande på etableringsfriheten. Numera uppgår avgiften till 5000 kronor per år. Trots detta har PTS inte fått in en enda ansökan sedan föreskriften antogs. Detta kan enligt PTS bero på att företagen inte anser det vara värt kostnaden eller på det faktum att lagen om kvalificerade elektroniska signaturer 30 innehåller en regel som handlar om att certifikatutfärdaren kan hållas skadeståndsskyldig om användaren av certifikatet vållar skada och certifikatet inte uppfyller lagens krav Hinder inom övriga EU/EES IT-företagen anger att krav på förhandstillstånd och registrering för bedrivande av verksamheten ofta leder till förfaranden som upplevs som komplicerade och utdragna och därmed kostsamma. Härutöver förekommer höga kostnader i form av avgifter för erhållande av tillstånd för viss verksamhet. Ytterligare ett hinder som uppges vara kostsamt är att det inom vissa länder inom EU/EES förekommer krav på etablering och lokal representation samt krav på viss associationsform för bedrivande av verksamheten. Kollegiet har varit i kontakt med PTS som inte har några synpunkter på att handläggningstiden hos ansvariga myndigheter inom andra länder inom EU/EES kan variera. PTS hanterar tillstånd för två olika typer av verksamhet, nämligen tillstånd för spektrum i radiofrekvenser och för verksamhet när det gäller s.k. nummertilldelning. Detta regleras genom lagen om elektronisk kommunikation 31 som införlivar fyra direktiv och 27 Detta regleras genom direktiv 99/93/EG om elektroniska signaturer och har införlivats i svensk rätt genom lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. 28 PTSFS 2003: Direktiv 98/34/EG, ändrat genom direktiv 98/ Se SFS 2003:389

13 Yttrande Sida 13(54) ett beslut i svensk rätt. 32 När det gäller tillstånden för spektrum i radiofrekvenser kan exempelvis sägas att för svensk del skall handläggningen ta högst 6 veckor Transporttjänster Hinder i Sverige Sjötransporter Svenska Redareföreningen uppger som ett särskilt kostsamt hinder att skattekostnader uppstår vid omflaggning till svensk flagg av fartyg. Stämpelskatten uppgår till 0,004% av ett fartygs inteckningar. Vid kontakter med Sjöfartsverket framkom att verket är medveten om kostnaden. Trots detta upplever verket inte att kostnaden verkar avhållande på intresset att flagga om fartyg till svensk flagg. Flygtransporter Sektorn är, enligt Svensk Handel, i stort sett avreglerad. Ett problem har dock varit att vissa flygbolag av tradition haft tillgång till attraktiva starttider, vilket skapat utträngningseffekter. Detta torde, enligt kontakter med Konkurrensverket, innebära ett hinder som bör ses såsom särskilt kostsamt. Nuvarande system som t.ex. ger ett fåtal flygbolag 34 tillgång till 60 % av start- och landningstider är kopplade till s.k. grandfather rights, som innebär att om flygbolagen kan uppfylla 80 % av sina tilldelade start- och landningstider får bolagen behålla dessa tider under nästkommande år. 35 Luftfartsverket har delvis en annan bild av i vilken utsträckning det rör sig om ett betydande handelshinder. Flera mindre bolag har, enligt Luftfartsverket, inte varit för att ta bort de s.k. grandfather rights. I den mån det ändå skulle röra sig om ett betydande handelshinder ser verket dock att det främst handlar om persontrafiken och inte godstrafiken. 32 Det så kallade ramdirektivet 2002/21/EG, Tillträdesdirektivet 2002/19/EG, Auktoris ationsdirektivet 2002/20/EG,det s.k. Universal Services Obligation directive (USO) 2002/22/EG samt beslut 676/2002/EG (spektrumbeslutet). 33 Lagen om (2003:389) om elektronisk kommunikation, kapitel 8, 3, 1 stycket. 34 SAS och Skyways. 35 KKV:s rapport om start och landningstider inom flyget 2001:7.

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 Avgränsningar 3 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN 3 Produkter och intäkter 3

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling SFS 0668-0666.fm Page 1 Tuesday, June 7, 2011 3:31 PM Svensk författningssamling Fastighetsmäklarförordning; utfärdad den 19 maj 2011. Utkom från trycket den 10 juni 2011 Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter.

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju 2011/8586/KO Yttrande Stockholm 2012-01-09 Yttrande över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och till

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Presentation av Tord Gransbo, Finansdepartementet

Presentation av Tord Gransbo, Finansdepartementet Försäkringsförmedling Presentation av Tord Gransbo, Aktörer Försäkringsbolagen - anställda säljare Ombud enbolagsombud flerbolagsombud specialombud franchisetagare fritidsombud bancassurance Försäkringsmäklare

Läs mer

Konsekvensutredning av Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter om underrättelse om tillfällig verksamhet som fastighetsmäklare

Konsekvensutredning av Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter om underrättelse om tillfällig verksamhet som fastighetsmäklare Dnr Konsekvensutredning av Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter om underrättelse om tillfällig verksamhet som fastighetsmäklare 1. Beskrivning av problemet och syftet 1.1 Överordnade bestämmelser

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-04-26 Dnr: PJ2-2/1213

Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-04-26 Dnr: PJ2-2/1213 Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-04-26 Dnr: PJ2-2/1213 Remissvar: förslag till direktiv om forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pair-arbete

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Registrering för tillfällig verksamhet som fastighetsmäklare i Sverige

Registrering för tillfällig verksamhet som fastighetsmäklare i Sverige Bra för i utlandet etablerade fastighetsmäklare att veta om Registrering för tillfällig verksamhet som fastighetsmäklare i Sverige Detta faktablad innehåller kortfattad information om vad som gäller för

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

~+1.1 1(1) Konsekvensutredning och förslag till nya föreskrifter om un derrättelse om tillfällig verksamhet som fastighetsmäklare. Remiss 20 12-12-18

~+1.1 1(1) Konsekvensutredning och förslag till nya föreskrifter om un derrättelse om tillfällig verksamhet som fastighetsmäklare. Remiss 20 12-12-18 M FastlOhetsmäklarinspektionen Remiss 20 12-12-18 Dm ~+1.1 1(1) Enligt sändlista Konsekvensutredning och förslag till nya föreskrifter om un derrättelse om tillfällig verksamhet som fastighetsmäklare Fastighetsmäklarinspektionen

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

EU - utbildningar 2015

EU - utbildningar 2015 EU - utbildningar 2015 Allmänna EU-utbildningar Grundläggande EU-kunskap EU och Sverige Den lokala och regionala nivån i EU EU:s institutioner i praktiken Public Speaking Skills in an International Context

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Granskning av fastighetsmäklare

Granskning av fastighetsmäklare Granskning av fastighetsmäklare Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning och slutsatser... 3 3. Syfte... 5 4. Metod... 5 5. Avgränsningar och urval... 5 6. Resultat...

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1(6) Carina Larsson KONSEKVENSANALYS Generaldirektörens stab 2011-06-01 Dnr 11EV1250 0550-851 22 carina.larsson@elsakerhetsverket.se KONSEKVENSANALYS AVSEENDE ELSTÄNGSELAPPARATER OCH ELSTÄNGSEL 1. Beskrivning

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Boverket maj 2015 Titel: Konsekvensutredning Ändring i föreskrifterna om certifiering av vissa installatörer

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Agneta Bäcklund. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer