Vuxnas lärande i Sverige Utvecklingstendenser och visioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vuxnas lärande i Sverige Utvecklingstendenser och visioner"

Transkript

1 Vuxnas lärande i Sverige Utvecklingstendenser och visioner En översikt och problematisering av vuxen- och vidareutbildningens situation i Sverige Ove Jobring Ingemar Svensson , GÖTEBORGS UNIVERSITET, Institutionen för Arbetsvetenskap Projekttitel: Projekt ID: RM J.nr.: Nordisk Kompetenceudviklingsnetværk (Förberedande projektet) Förb-KASK (Delforløb: KASK Kattegat/Skagerak)

2 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND HISTORIK Mål Det offentliga skolväsendet för vuxna Kommunal vuxenutbildning (komvux) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Påbyggnadsutbildning Särvux SFI Folkbildning Studieförbund Folkhögskolor Kompletterande utbildningar Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Arbetsmarknadsutbildning Privata anordnare VUXNAS LÄRANDE I SVERIGE UTVECKLING Från rättvisa till tillväxt Vuxenutbildningens pågående omvandling Från katederundervisning till Flexibelt lärande Från utbildningsanordnare till upphandlare Från skola till lärcentrum Från kommunal till regional samverkan Regionala strategier och stödorganisationer Nationella strategier och stödorganisationer Statliga myndigheter som stöd Övriga stödorganisationer för vuxnas lärande Folkbildningens roll Nordiska strategier och nordiska stödorganisationer TVÅ OLIKA SYSTEM EN UTGÅNGSPUNKT Utbud & förmedling kontra Nätverk o deltagande

3 Appendix: Från griffel- till digitala skoltavlor LITTERATUR OCH KÄLLOR

4 1. Bakgrund Följande rapport är genomförd som en del av ett sk mikroprojekt inom projektet Nordiska kompetensnätverket. Ett projekt ställt till Europeiska regionala utvecklingsfonden Interrerg IVA, som avser regionen Öresund, Kattegatt och Skagerack. I projektbeskrivningen presenteras bakgrund och mål på följande sätt: I både Danmark och Sverige, har globaliseringen och den tekniska utvecklingen inneburit förändringar i samspelet mellan läroanstalter och företag. De akademiska institutionerna skall kunna fungera som "kompetens- hubbar" och erbjuda sig som nav för kompetensutveckling och för utveckling av den regionala ekonomin. Med detta uppstår ett behov av nytänkande vad gäller utveckling av utbildningsorganisation och dess administration som det uttrycks i projektet och därav ett behov att behandla följande områden: (a) Behovet av att utveckla utbildningstjänster i relation till företag, industrier och lokala företag. (b) Behovet av att öka lärares och/eller utbildningskonsulters analytiska förmåga och förmåga att arbeta med företag på deras villkor. (c) Behovet av att utveckla utbildningsorganisationerna så att de kan bygga upp och fungera som interinstitutionella nätverk och projektorganisationer. (d) Behovet av att utveckla administrativa förfarandena och utvecklingsmässiga tillvägagångssätt, dvs. utveckling av modeller och metoder för användning av partnerskap som instrument. Mikroprojektet är ett begränsat analytiskt och undersökande projekt - ett förberedande steg inför ett huvudprojekt med syfte att utveckla och inrätta ett nordiskt Competence Network. Mikroprojektet ska utgöra underlag för en bedömning av hur det kan vara lämpligt att gå vidare med projektet och syftet med mikroprojektet är att ge ett väl underbyggt underlag för efterföljande beskrivning och ansökningsförfarande. Huvudansökan till Interreg IVAprogrammet, Kattegatt/Skagerack-delprogrammet är då underbyggd med en forskningsdokumentation över faktisk behov. Det samlade mikroprojektet är planerat att löpa under perioden Denna rapport utgör en del i mikroprojektet och omfattar: - Beskrivningar av nationella och regionala initiativ på kompetensutvecklingsområdet - Beskrivningar av utbildningssystemen i Danmark och Sverige - Beskrivning av verksamheten (verksamheter i de berörda områdena) - Beskrivningar av tidigare beslut och organisationsinitiativ på området - Kortfattad litteraturundersökning, dvs. en bilaga som sammanfattar de mest relevanta publikationerna (utvärderingar, analyser, rapporter osv.) och kunskaperna om kompetensutvecklingsinsatser i de regioner som berörs. Som en avslutande del av det gemensamma mikroprojektet kommer en lägesrapport att utarbetas som ger en översyn av institutionella/organisatoriska och strukturella utmaningar och möjligheter när det gäller att etablera ett nordiskt KompetensNätverk. Den slutliga skrivningen kommer att ta formen av instruktioner som riktar sig direkt till den senare ansökningsprocessen. 4

5 2. Historik Vuxenutbildningen har en lång tradition i Sverige. Redan på 1860-talet inrättades de första folkhögskolorna efter dansk förebild. Vid sekelskiftet startade de första föreläsningsföreningarna och studiecirklarna som ett resultat av de stora folkrörelserna, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen. Vid denna tid startade också det första korrespondensinstitutet, Hermods, sin verksamhet. Under första hälften av 1900-talet skapades på privat och kommunalt initiativ ett stort antal tekniska aftonskolor, handelsskolor och yrkesskolor, som erbjöd ungdomar och vuxna yrkesutbildning på kvällstid. Särskilda kvällsgymnasier för vuxna startades av några studieförbund. Två statliga skolor för vuxna (SSV) inrättades, en i Norrköping (1956) och en i Härnösand (1962) för att ge vuxna möjlighet att skaffa sig behörighetsgivande utbildning, huvudsakligen genom korrespondensstudier. En avgörande vuxenutbildningsreform genomfördes år 1968, då varje kommun fick ansvaret för att anordna utbildning för vuxna motsvarande grundskolan och såväl det teoretiska som det yrkesinriktade gymnasiet. Tillväxtperspektivet var tydligt och utbildningen skulle främja framstegstakten i den svenska ekonomin. Snart inriktades dock uppmärksamheten på de svaga grupperna i samhället. Under tidigare delen av 1970-talet stod fördelningspolitiken i centrum och stödet till folkbildningen ökades, eftersom denna del av vuxenutbildningen ansågs ha goda förutsättningar att nå dessa grupper. För att ytterligare underlätta för dessa att delta genomfördes en rad studiesociala reformer, bl.a lagen om rätt till ledighet för studier och generösa studiestöd för vuxna. Kopplingen mellan arbetslivets demokratisering och satsningen på folkbildning var tydlig. De fackliga organisationerna var aktiva förespråkare för en utökad möjlighet till vuxenstudier. Den ökade ekonomiska demokratin ansågs i sig motivera individen till vuxenutbildning, medan folkbildningen också blev ett instrument för en ökad demokratisering. Den första hälften av 1990-talet kännetecknades av stora förändringar i ekonomin, arbetslivet och samhället. Den nya tekniken och en ny arbetsorganisation ställde ökade krav på kompetens hos arbetskraften och hos de arbetslösa för att dessa skulle kunna återinträda på arbetsmarknaden. Den omfattande arbetslösheten ledde till att särskilda kurser anordnades för arbetslösa, både inom ramen för den traditionella arbetsmarknadsutbildningen, i kommunal vuxenutbildning och vid folkhögskolor. En omfattande arbetsmarknads- och utbildningspolitisk satsning, Kunskapslyftet, riktad mot vuxna inleddes år 1997 och avslutades Satsningen syftade i första hand till att minska den omfattande arbetslösheten men också till att förnya vuxenutbildningen. Kommunerna fick ansvaret för att genomföra denna satsning med uppmaningen att också anlita andra anordnare än den egna utbildningsorganisationen. Kommunerna fick öronmärkta statsbidrag för ca heltidsplatser per år, huvudsakligen för gymnasial vuxenutbildning, och folkhögskolorna fick statsbidrag motsvarande platser. 5

6 2.1. Mål Våren 2001 antog riksdagen regeringens proposition om Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. I denna utvecklas målen för vuxnas lärande och strategin för att nå de uppsatta målen: Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Hur det uppställda målet ska nås preciseras i en strategi för förverkligande av vuxnas lärande i ett samhälle präglat av livslångt lärande. Den omfattar följande punkter: Pedagogik och arbetsformer utvecklas för att motsvara individernas föränderliga och ökande behov av lärande i ett kunskapsbaserat samhälle. Individens lärande och kunskapssökande stöds genom rådgivning och vägledning, baserad på erkännande av faktiska, redan förvärvade kunskaper. Ändamålsenliga lärmiljöer samt undervisning, handledning och nätbaserad utbildning tillhandahålls i en omfattning som så långt möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov av och förutsättningar för lärande. Ekonomiskt stöd erbjuds vuxna för att stimulera deltagande i utbildning och kompetensutveckling. Samhället, arbetsgivarna och de enskilda ansvarar gemensamt för att olika individers och olika gruppers behov av såväl allmänt som specialinriktad utbildning tillgodoses. Allt formellt och ickeformellt lärande, som åtnjuter samhällets stöd, genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och respekt för allas lika värde. En grundläggande samsyn över politikområden och samverkan mellan myndigheter, arbetsmarknadens parter och folkrörelser eftersträvas för att förverkliga individernas lärande och kompetensutveckling. Läs mer om propositionen om Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen: Det offentliga skolväsendet för vuxna Komvux, särvux och sfi (Svenska för invandrare) bildar det offentliga skolväsendet för vuxna. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas av det allmänna som komplettering till vuxenutbildningen inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet. Myndigheten för skolutveckling hade till uppgift att stödja kommuner och andra huvudmän i deras utveckling av verksamheten så att nationellt fastställda mål och likvärdighet i utbildningen uppnåddes (Obs att myndigheten för skolutveckling lades ner den 1/ Myndighetens arbetsuppgifter övergick i stort till skolverket). Läs mer om Skolverket och Myndigheten för skolutveckling: 6

7 Kommunal vuxenutbildning (komvux) Den kommunala vuxenutbildningen finns i de flesta av landets kommuner. Den kommunala vuxenutbildningen regleras främst i Skollagen och i Vuxenutbildningsförordningen. Utbildningen omfattar enskilda kurser som följer nationellt fastställda kursplaner. Härutöver kan kommunerna utarbeta lokala kursplaner efter lokala behov. Deltagaren kan välja att läsa en eller några kurser på deltid eller på heltid. Undervisningen kan vara förlagd till dagtid eller kvällstid. I många kommuner har man utvecklat flexibla studieformer, där stor hänsyn tas till den enskilda eleven och hans eller hennes egna önskemål och förutsättningar. Ett flexibelt lärande ger den studerande möjlighet att välja tid, plats, tempo och form för studierna. Den organisatoriska lösningen har i många fall visat sig bli funktionen Lärcentrum som en del i en infrastrukturell helhet. Enligt Glesbygdsverkets rapport (Lärcentra 2003) säger sig 248 kommuner bedriva någon form av lärcentraverksamhet (Obs att myndigheten Glesbygdsverket lades ner den 31 mars Delar av verksamheterna vid Glesbygdsverket övertogs den 1 april 2009 av två nya myndigheter, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser). För att utveckla det flexibla lärandet inrättades 2002 myndigheten Nationellt centrum för flexibelt läranden, CFL. CFL hade till uppgift att främja livslångt lärande för alla, genom att stärka och stimulera utvecklingen av flexibelt lärande inom vuxenutbildning, folkbildning och arbetsliv. Myndigheten lades ner den 1/ Mer om CFL och dess roll längre fram. Läs mer om CFL: För komvux gäller Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Efter genomgången kurs utfärdas betyg. Den kommunala vuxenutbildningen består av tre delar: Grundläggande vuxenutbildning, Gymnasial vuxenutbildning och Påbyggnadsutbildning. Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att informera om och anordna grundläggande vuxenutbildning i sådan omfattning att de kommuninvånare som har rätt till utbildningen och önskar delta i den får göra det. Kommunerna ska vidare sträva efter att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning som svarar mot efterfrågan och behov Grundläggande vuxenutbildning Utbildningen syftar till att ge deltagarna kunskaper motsvarande dem som barn och ungdomar får i grundskolan. Vuxna som har behov av grundläggande vuxenutbildning har rätt att delta under förutsättning att man fyllt 20 år och är folkbokförd i en kommun. De ämnen som kan studeras är svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap (kärnämnen). Även andra ämnen finns i utbildningen. Följande betyg finns: Icke godkänd, Godkänd och Väl godkänd. När man fått godkänt betyg från alla kärnämnen kan man få slutbetyg från grundläggande vuxenutbildning. Läsåret 2002/2003 var antalet studerande Kvinnorna utgjorde 63%, medan andelen studerande som var födda utomlands var 73%. Läs mer om grundläggande vuxenutbildning: 7

8 Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge deltagarna kunskaper motsvarande dem som utbildningen i gymnasieskolan ger. Behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning är varje kommuninvånare som är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor. Man ska ha fyllt 20 år eller ha slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan. Vidare ska den sökande sakna eller ha brister i de kunskaper som kursen ska ge samt ha förutsättningar att följa kursen. De studerande som har slutfört samtliga kärnämneskurser (600 gymnasiepoäng) och andra kurser, delkurser eller projektarbete som enligt kursplanerna uppgår till sammanlagt minst gymnasiepoäng har rätt till slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning (sammanlagt gymnasiepoäng). Kärnämneskurser är Svenska/svenska som andraspråk A+ B, Engelska A, Matematik A, Naturkunskap A, Religionskunskap A och Samhällskunskap A. Läsåret 2002/2003 var antalet studerande Kvinnorna utgjorde 66%, medan andelen studerande som var födda utomlands var 21%. Läs mer om gymnasial vuxenutbildning: Påbyggnadsutbildning Påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en sådan utbildning som leder till en ny nivå inom deras yrke eller till ett nytt yrke. För påbyggnadsutbildningar gäller i princip samma behörighetsregler som för gymnasial vuxenutbildning. Påbyggnadsutbildningarna avser i allmänhet att bygga på en gymnasial utbildning. Kurser inom påbyggnadsutbildningen redovisas i ett slutbetyg. Till slutbetyget ska bifogas en översikt som visar utbildningens syfte och yrkesinriktning. Betyg ska sättas på varje avslutad kurs. Som betyg används beteckningarna Icke godkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Observera att enligt regeringens proposition om Yrkeshögskolan (prop.2008/09:68) kommer påbyggnadsutbildningar att finnas i regelverket för den planerade yrkeshögskolan. Det innebär att bestämmelserna om påbyggnadsutbildningar i skollagen tas bort. Det finns emellertid ett litet antal påbyggnadsutbildningar som inte är av eftergymnasial karaktär. Regeringen bedömer att dessa utbildningar bör kunna anordnas som gymnasiala vuxenutbildningar inom komvux. Mera om Yrkeshögskolan längre fram. Läsåret 2002/2003 var antalet studerande Kvinnorna utgjorde 56%, medan andelen studerande som var födda utomlands var 16%. Läs mer om påbyggnadsutbildning: Särvux Särvux är utbildning för vuxna utvecklingsstörda. Särvux är en egen skolform för psykiskt utvecklingsstörda vuxna som vill komplettera sin utbildning. Man måste vara minst 20 år för 8

9 att få delta i särvux. Man måste vara utvecklingsstörd eller "har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom". Vuxna med "autism eller autismliknande tillstånd" är också behöriga. Kommunen ansvarar för särvux och ska erbjuda utbildningen. Kommunen ska sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfrågan. Inom särvux finns ämnen, kurser, kursplaner och timplaner. Betyg sätts på varje avslutad kurs eller delkurs inom den del av särvux som motsvarar grundsärskolan och inom gymnasial särvux. Som betyg ska användas beteckningarna: Godkänd och Väl godkänd. Antalet studerande inom särvux var läsåret 2002/ Det genomsnittliga antalet undervisningstimmar i veckan var 2,7. Andelen män var i stort sett lika stor som andelen kvinnor. Andelen personer födda utomlands var 9%. Läs mer om särvux: SFI Svenska för invandrare (SFI) ger grundläggande utbildning i svenska språket och om det svenska samhället för vuxna som inte har svenska som modersmål. Syftet med utbildningen är att underlätta integrationen i samhället och inträdet på arbetsmarknaden. Nya kursplaner för sfi infördes 2003 med tre olika studievägar. Det nya kurssystemet underlättar att kombinera studier i sfi med studier inom komvux eller med arbete eller praktik. När en elev har avslutat kursen sätts betyg. Som betyg används någon av beteckningarna Godkänd och Väl godkänd. Man har rätt att studera i sfi från och med 1 juli det år man fyller 16 om man inte har grundkunskaper i svenska samt är folkbokförd i en kommun. Varje kommun har ansvar för att vuxna. som har rätt till sfi och bor i kommunen, också får utbildning. När någon, som har rätt till utbildningen, har anmält sig för att studera i sin hemkommun ska utbildningen starta inom tre månader. Läsåret 2002/2003 deltog studerande i sfi. Ungefär var flyktingar, medan ca utgjordes av övriga invandrare. Läs mer om sfi: Folkbildning Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter och inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. Folkbildningsrådet har av staten anförtrotts: att fördela statsbidrag till studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet 9

10 att följa upp och utvärdera verksamheten, att lämna budgetunderlag och årsredovisningar. Läs mer om Folkbildningsrådet: Studieförbund Det finns idag nio studieförbund som får del av det statliga folkbildningsanslaget. Varje studieförbund har en profilering utifrån vilka folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive förbund. Studieförbundens verksamhet består av studiecirklar, seminarier och kulturprogram. Studieförbunden ska verka för ökad medvetenhet om samhällsfrågor och till en fördjupad demokrati. Detta åstadkoms bl.a. genom ett aktivt deltagande och demokratiska mötesformer. Under 2003 anordnades ca studiecirklar med ungefär 2,5 miljoner deltagare. Studieförbunden anlitas ofta även av kommuner, arbetsförmedlingar, företag och andra organisationer för att, i form av uppdragsutbildning och oftast i separata företag, genomföra kurser. De nio studieförbunden är följande: ABF - Arbetarnas bildningsförbund Bilda - Studieförbundet Bilda f.d. Frikyrkliga studieförbundet FU Folkuniversitetet Ibn Rushd Ibn Rushd studieförbund NBV - Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Sensus - F.d. Sveriges Kyrkliga Studieförbund och KFUM/KFUKs studieförbund Sfr - Studiefrämjandet Mbsk - Studieförbundet Medborgarskolan SV - Studieförbundet Vuxenskolan Läs mer om studieförbunden: Folkhögskolor Folkhögskolorna har ingen centralt fastställd läroplan. Varje folkhögskola utarbetar sin egen profil och beslutar själv om sin verksamhet, som ofta är knuten till skolans inriktning. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Karakteristiskt för folkhögskolorna är temastudier och ämnesövergripande projektarbeten. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna. Den allmänna kursen kan ge kompetens motsvarande grundskola eller gymnasieskola. Folkhögskolorna utfärdar inte betyg utan ger i stället studieomdömen. Folkhögskolan har en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Skolorna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. 10

11 De 148 folkhögskolorna i Sverige drivs av folkrörelser eller andra organisationer (104), kommuner (1) och regioner/landsting (43). Undervisningen bedrivs ofta i internatform. Folkhögskolorna har varje termin ca deltagare i långa kurser och ca deltagare på korta kurser. Läs mer om folkhögskolor: Kompletterande utbildningar Vid sidan om det offentliga skolväsendet i Sverige finns det s.k. Kompletterande utbildningar med statligt stöd för ungdomar och vuxna. Kännetecknande för dessa är att utbildningen inte anordnas av kommun eller landsting utan att de har en enskild huvudman. Utbildningarna utgör ett komplement till gymnasial utbildning genom att de koncentrerar sig på ett ämnes- eller yrkesområde. De ger inte någon formell behörighet till fortsatta studier, utan kan ses som yrkesutbildningar eller förberedande till fortsatt högskoleutbildning där en viss färdighet krävs, inom områden som dans, teater, musik, hantverk, hälsa, friskvård, hudvård, miljö och konst. Enligt regeringens proposition om Yrkeshögskolan (prop.2008/09:68) kommer ansvaret för kompletterande utbildningar att flyttas över till den nya myndigheten för yrkeshögskolan i och med att den börjar sitt arbete den 1 juli Hösten 2003 deltog personer, varav 64 % kvinnor. Läs mer om kompletterande utbildningar: Kvalificerad yrkesutbildning (KY) KY är en eftergymnasial utbildningsform under statlig tillsyn inom det reguljära utbildningssystemet som utformas i samarbete med arbetslivet för att leda till jobb. En tredjedel av utbildningstiden sker som lärande i arbetet i på en arbetsplats. Utbildningarna är mellan ett och tre år långa. För närvarande finns ca 300 utbildningar inom de flesta branscher. Huvudman för utbildningen kan vara kommuner, utbildningsföretag eller högskolor i samverkan med arbetslivet. En särskild myndighet, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, administrerar denna utbildningsform och ansvarar för tillsynen av densamma. Vid beviljande av ansökningar tas stor hänsyn till bl.a. arbetslivets behov och arbetslivets medverkan och engagemang. Den 26 februari 2009 fattade riksdagen beslut om inrättandet av en yrkeshögskola i Sverige den 1 juli I samband med detta avvecklas KY- myndigheten och verksamheten kommer att tas över av den nya Myndigheten för yrkeshögskolan. År 2002 var antalet studerande i KY , varav 46% utgjordes av kvinnor. De största yrkesområdena är tillverkning, ekonomi och IT. 11

12 Läs mer om KY-utbildning: Arbetsmarknadsutbildning Syftet med en arbetsmarknadsutbildning är att stärka den enskilde arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Arbetsmarknadsutbildningen skall särskilt användas för personer med svag ställning på arbetsmarknaden samt medverka till att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Målet med arbetsmarknadsutbildning är att den skall leda till ett stadigvarande arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildning ges i första hand vid de kurser som länsarbetsnämnden eller Arbetsförmedlingen upphandlar av olika utbildningsanordnare, till exempel utbildningsföretag, högskolan eller kommunala uppdragsverksamheten. Eftersom utbildningen ska leda till arbete ska den vara yrkesinriktad men den får också innehålla allmänteori eller orientering som är en nödvändig förberedelse för en yrkesutbildning. Det kan också förekomma att en arbetsmarknadsutbildning ges för en plats i det reguljära utbildningsväsendet, t.ex. vid komvux, folkhögskola eller högskola. Högskoleutbildning får omfatta högst 40 veckor. Utbildningstiden beror på den arbetssökandes bakgrund och utbildningens art. Den genomsnittliga tiden är nu ca 6 månader. Den som är arbetslös eller riskerar bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till en arbetsmarknadsutbildning från den dag han eller hon fyller 20 år. Under tiden i arbetsmarknadsutbildning får deltagaren aktivitetsstöd/utbildningsbidrag. År 2003 avslutade drygt personer en arbetsmarknadsutbildning. Läs mer om arbetsmarknadsutbildningen: Privata anordnare Kunskapslyftet, en ökande personalutbildningen och upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning har bidragit till att ett stort antal privata utbildningsanordnare har uppträtt på marknaden. Dessa erbjuder alternativ till de utbildningar som de offentliga anordnarna genomför. Det är idag ganska vanligt att kommunerna upphandlar en del av sin komvux av en eller flera privata anordnare. Bland dessa kan nämnas Lernia, Eductus och Liber Hermods. 12

13 3. Vuxnas lärande i Sverige Utveckling 3.1. Från rättvisa till tillväxt Vuxenutbildningens pågående omvandling. Under 1960-talet ser vi i Sverige ett framväxande intresse för att möta vuxnas utbildningsbehov. Forskare och olika aktörer betonade vuxenpedagogikens särart och utvecklade metoder och arbetssätt. Folkbildningen blev en utvecklingsverkstad och en ny politik för vuxnas lärande började växa fram. Läroverkssystemet skrotas och vi får den nioåriga grundskolan och den nya gymnasieskolan, gamla klassbarriärer rivs och vi får en ungdomsskola för alla. På 1970-talet kommer låginkomstutredningen och tidens jämlikhetsdebatt. Speciellt talade man om utbildningsklyftor och fördelningspolitik. Komvux inrättas. FÖVUX, uppsökande verksamhet och en stor satsning på studieledighet och studiefinansiering var andra kännetecken. Den starkaste motorn för vuxenutbildningens utveckling var samma som för reformeringen och moderniseringen av ungdomsskolan. Det handlade om att motverka utbildningsklyftor och med ett starkare fokus på utsatta grupper. En tilltagande internationalisering av ekonomin, IT-revolutionen, den allt snabbare tekniska utvecklingen och den medföljande allt hårdare konkurrensen på världsmarknaderna, Sveriges medlemskap i EU och den fria rörligheten för varor och tjänster medför ständigt ökande krav på en utveckling av produktiviteten, det lilla exportlandets överlevnadsvillkor. Sakta men säkert börjar man definiera om värdet av ny kunskap och kompetens hos vuxna. Vi börjar tala om Livslångt Lärande, om validering, om lärande i arbetet, om flexibelt lärande. Perspektivskiftet från vuxenutbildningen som ett vapen för rättvisa och jämlikhet till ett instrument för regional ekonomisk tillväxt sker steg för steg under ett par decennier. Men den stora, närmast omvälvande omställningen av vuxenutbildningens pedagogik, organisation och infrastruktur som detta kräver och som vi nu är mitt uppe i, har i stort sett skett de senaste tio åren Från katederundervisning till Flexibelt lärande Det kommunala vuxengymnasiet har varit nära kopplat till ungdomsgymnasiet. I allmänhet har man använt samma lokaler och lärarna på komvux har varit utbildade gymnasielärare och har i allmänhet haft sin tjänst delad mellan ungdomsgymnasiet och komvux. Man har samma kursplaner och också samma läroplan. Vuxenutbildningen är likvärdig med utbildningen i ungdomsgymnasiet, men inte identisk. Den kommunala vuxenutbildningen är kursutformad och kurserna i de olika ämnena bygger oftast på varandra. Det är samma betygskriterier som gäller inom kommunal vuxenutbildning som inom gymnasieskolan för ungdomar. Kurslitteraturen har ofta varit samma som på ungdomsgymnasiet. Skillnaden har varit att komvux delvis har haft sin undervisning förlagd till kvällstid och att studieformen har varit friare. De program som komvux har erbjudit har i huvudsak varit nationella. 13

14 När vuxenutbildningen blir ett instrument för tillväxt ställs den kommunala vuxenutbildningen inför helt nya krav på flexibilitet. Det blir ett viktigt krav från arbetsförmedling och näringsliv att människor som tappar, eller riskerar att tappa, sina anställningar på grund av företagsnerläggningar, på grund av omstrukturering av produktion, på grund av införande av ny teknik och övriga produktivitetshöjande åtgärder, omedelbart skall kunna placeras i studier och att dessa studier är anpassade efter en målgrupp som inte givet är studiemotiverad. En traditionell terminsindelning med sommar- och jullov omöjliggörs av AMS studiefinansieringssystem. Den aktuella målgruppen för studier har ett varierat utbildningsbehov, från grundvux till högskolestudier. Deltagarna kan ha helt olika utbildningsmål, som kan dokumenteras i en individuell studieplan. Det blir också viktigt att på olika sätt kunna kombinera arbete och studier. Den tiden är förbi då man samlar de studerande i klassrum med en lärare i en kateder. Studierna individualiseras och man måste nu skapa studier som kännetecknas av en frihet i tid och rum. Flexibel utbildning blev lösningen. En återgång till Hermodsstudierna? En ny vår för de båda statliga skolorna för vuxna, Statens Skola för Vuxna i Norrköping och Statens Skola för Vuxna i Härnösand? Både bedrev (med vissa olikheter) sedan slutet av femtiotalet respektive början av sextiotalet distansstudier i Hermods anda, men nu med datorstöd. När myndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL, startade 2002 genom en sammanslagning av de båda SSV-skolorna, kunde man tänka sig att staten såg detta som lösningen. Så var inte fallet, de båda SSV-skornas kursutbud lades ner, deras metodik passade möjligen högmotiverade vuxenstuderande som önskade ta sig igenom gymnasiekurserna snabbt och effektivt, men fungerade i allmänhet dåligt i ett livslångt lärande där heterogena grupper av vuxna med varierande studiebakgrund och motivation, behövde ny kunskap och/eller kompetens. Statens medvetna satsning på en myndighet vars främsta uppgift ursprungligen blev att stödja utvecklingen av flexibelt lärande i folkbildning och vuxenutbildning innebar nydefinitioner av, men också en tilltagande begreppsförvirring, gällande innebörden i begreppet Flexibelt lärande. Emellanåt har man genom begreppen betonat sättet att studera, exempelvis korrespondensstudier. I andra fall har det tekniska stöd som utnyttjats för studierna inspirerat till en ny term, exempelvis webbaserat lärande. Andra gånger har utgångspunkten varit den organisatoriska formen, som i flerformsutbildning, blended learning. Folkbildningen har betonat vikten av den kollaborativa kvaliteten, mötet och ser tydliga gränser för vad som är möjligt vad gäller friheten i tid. Hur kommunerna har utvecklat det flexibla lärandet har i hög grad varierat. I en del kommuner utvecklade man och drev egna distanskurser, inte sällan med goda kollaborativa ambitioner. En tendensen i dag är att man satsar på olika former av flexibelt lärande i form av blended learning, där man på olika sätt arbetar med samlade grupper i det fysiska rummet, uppbackade av dator- och handledarstöd. I en hel del fall meddelar lärcentra frankt att det är självstudier och inget annat man erbjuder och för den som önskar studera helt på distans och helt individuellt, som individen kan påbörja när den vill och studera i sin egen takt utan att behöva ta hänsyn till alternativt söka stöd hos studiekamrater blir det allt mer vanligt att kommunerna köper in webbaserade distanskurser av självstudiekaraktär, från kommersiella kursanordnare som Liber Hermods, Jensen Education etc, prismässigt har det visat sig svårt för ickekommersiella aktörer att konkurrera med denna typ av utbildningsföretag och priset är, i de flesta fall, den helt avgörande faktorn vid upphandling av denna typ av distanskurser. Vi skriver mera om upphandling längre fram. 14

15 Med flexibelt lärande kunde kommunerna dramatiskt öka tillgängligheten till studier, både genom friheten i tid och genom friheten i rum. Arbetsplatsförlagd utbildning blev möjlig liksom moderna former av validering, en stor valfrihet möjliggjordes vad gäller kurser, metod och handledning, även genom regional samverkan. I vilken grad kommunerna verkligen använder sig av de möjligheter till pedagogisk utveckling som det flexibla lärandet ger, är en annan sak. Öppenheten för- och fokus på ett kvalitetshöjande pedagogiskt nytänkande i den kommunala vuxenutbildningen har inte varit alltför stor efter millenniumskiftet då i stort sett allt fokus har legat på att utveckla infrastruktur och regionalisering av vuxnas lärande. Mera om detta längre fram Från utbildningsanordnare till upphandlare Traditionellt har kommunerna, de som haft gymnasieskola och därtill kopplat komvux, själva anordnat sina kurser, oftast då ett begränsat urval av kurser från det nationella programmet. En viss upphandling har skett sedan länge mellan kommuner, då kommuner utan egen gymnasieskola/komvux, har köpt utbildningsplatser hos större grannkommuner. I och med de nya och ökande kraven på vuxenutbildningen i kombination med de möjligheter som det flexibla lärandet ger, blir det ogörligt och ekonomiskt- kompetensmässigt omöjligt för de flesta kommuner att möta kraven på flexibilitet i utbud som den nya tiden ställer. Allt fler kommuner ställer därför om sin verksamhet på vuxenutbildningsområdet till att i större omfattning i första hand bli upphandlingsorganisationer i stället för utbildningsanordnare. Därigenom kan de snabbt ställa om sig för att möta de utbildningsbehov som såväl kommunens invånare, som lokalt - regionalt näringsliv och offentlig sektor har. Men man har härvidlag kommit olika långt i Västsverige. Vuxenutbildningen i Göteborg t ex har inga egna skolor och lärare. Man upphandlar nästan all utbildning och erbjuder kurser på flera olika skolor. I Varberg å andra sidan, står ett traditionellt komvux för huvudparten av den gymnasiala vuxenutbildningen. Hela kursutbudet ges i egen regi i form av traditionella kurser med ett litet utbud av egna flexibla kurser (medan eftergymnasiala kurser helt upphandlas av Campus Varberg). KomVux i Halmstad erbjuder såväl traditionella kurser som kurser på distans, men då helt i egen regi. Inte heller här upphandlar man några kurser medan man i Laholm inte längre har något komvux, här upphandlar vuxenutbildningen all den gymnasiala utbildning som man erbjuder, medan grund- och särvuxutbildningar görs i egen regi. På flera håll i Halland, där man är kvar i en traditionell komvuxroll, är man uppenbarligen på väg att ställa om sin organisation till att bli beställare i stället för genomförare Från skola till lärcentrum På sajten Lärcentra: man av följande meddelande till presumtiva studerande: Lärcentrum erbjuder dig som vuxenstuderande en kreativ lärmiljö för dina studier! Vid ditt lokala lärcentrum träffar du andra studerande. Här får du tillgång till vägledning, lokaler och tekniska funktioner såsom t ex datorer med Internet, videokonferens, kopiering och tentamensmöjligheter. Här kan du boka lokaler för grupparbeten och enskilda studier. 15

16 Du har också tillgång till pentry eller liknande. Lärcentret kan i de flesta fall ge dig tillgång till lokaler och utrustning långt utöver kontorstid. Lärcentra kan se lite olika ut beroende på var du bor. Benämningen kan också variera. Det kan heta t ex kompetenscentrum, studiecentrum eller högskoleenhet. Det finns lärcentra både i kommunal regi och inom t ex folkbildningen och hos fackförbund. Undersök möjligheterna på din ort. Oavsett vilka vuxenstudier du bedriver kan lärcentrum vara en resurs för dig som studerande! Här uttrycks den ursprungliga, och för den studerande fortfarande giltiga, synen på vad ett lärcentrum är. En fysisk lokal som erbjuder den studerande teknik och handledning. För tio år sedan var lärcentrat ett typiskt glesbygdsfenomen, ett sätt för kommuner långt ifrån högskolor och universitet att erbjud sina invånare en möjlighet till högskoleutbildning med hjälp av de kurser som gavs på distans. Kommunerna tackade den aktuella högskolan/universitetet och köpte dyra telebildanläggningar, för kommunikationen mellan högskolan och lärcentrat var till stor del ensidig, videoöverförda föreläsningar. Några andra tjänster än så erbjöds oftast inte och heller inga andra kurser eller utbildningsmöjligheter än de den aktuella högskolan bjöd ut på distans. Några närmare kopplingar mellan lärcentrum och kommunens vuxenutbildning fanns i allmänhet inte. Man hade helt enkelt olika uppgifter. Lärcentrum från videostuga till infrastruktur för vuxnas lärande Sedan dess har lärcentrum utvecklats snabbt, både geografiskt (finns i någon form i de flesta svenska kommuner) och till sin funktion. Av den fysiska stugan har, i alla fall på en del håll, blivit en infrastruktur för vuxnas lärande, huset har vuxit till att i stället bli funktion alt. en samling sammanhängande funktioner för vuxnas lärande. Där utvecklingen har kommit längst har lärcentrum ersatt den traditionella komvuxorganisationen. Lärcentrum är inte längre bara en länk mellan en kursanordnare någonstans och kursdeltagaren, lärcentrum har övertagit hela ansvaret för kommunens aktiviteter på området vuxnas lärande, ett ansvar inte bara gentemot de studerande utan i lika hög grad gentemot näringsliv och offentlig sektor och deras behov av lämpligt utbildad arbetskraft. Ett sådant lärcentrum erbjuder sina vuxna kommuninvånare studier på i stort sett alla nivåer, från grundvux över gymnasiala kurser till specialsydda personal- och uppdragsutbildningar, arbetsplatsförlagd utbildning, KY - utbildningar och högskoleutbildningar, och man står allt oftare inte längre med mössan i hand gentemot en särskild högskola utan köper det man vill ha från den som bäst levererar det man önskar. Lärcentrum sköter upphandlingar av utbildningar på alla nivåer och kan därmed på ett maximalt flexibelt sätt erbjuda rätt utbildning vid rätt tillfälle. Förutom själva kurserna erbjuder man ofta de studerande validering, handledning, vägledning, möjlighet till organiserat gruppbaserat lärande. Man erbjuder stöd till dyslektiker m m Ett utmärkt konkret exempel på en kommun där man tagit detta steg fullt ut är Laholm i Halland. Här finns inte längre något komvux Ett annat utmärkt exempel är Katrineholms kommun, som gått samman med grannkommunen Vingåker och skapat Viadidakt, en gemensam förvaltning för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad, men också ett lärcentrum i stil med det i Laholm. (http://www.katrineholm.se/templates/page.aspx?id=38387) 16

17 Viadidakt tar även ansvar för dem som sökt utbildningar vi lärcentrat, men inte blivit antagna och ställer även upp med stöd och coachning till arbete och sysselsättning för personer med försörjningsstöd i Katrineholms kommun. I Göteborg har man skapat en egen förvaltning för vuxnas lärande, Vuxenutbildningen i Göteborg som ersätter den gamla komvux-organisationen I Varbergs kommun ansvarar Centrum för Livslångt Lärande (CLL) för att samordna och utveckla vuxenutbildningen, från grundläggande nivå till högre utbildning. CLL har en egen chef, tillika rektor för vuxenutbildningen. Ändå har man i kommunen även ett konventionellt komvux, med egen rektor och med nästan helt egenproducerade kurser, nästan allt i traditionell klassrumsform. Vid sidan av detta finns alltså det moderna Campus Varberg som profilerar sig mera som just ett framgångsrikt högskolecampus än som ett lärcentrum. På sin hemsida (http://www.campus.varberg.se/) lyfter man fram enbart KY och högskoleutbildningar och man betonar starkt sin nära koppling till samhälle och lokalt näringsliv. Man betonar att På Campus finns inte bara studenter och lärare utan här anordnas också en rad olika aktiviteter för andra målgrupper där den gemensamma nämnaren är lärande. Vi vill, skriver man, vara den naturliga mötesplatsen för individer, företag och organisationer i Varbergsområdet. Camus Varberg driver också Alexanderssoninstitutet, ett projekt som ska bidra till regional utveckling genom att utveckla modeller och kompetensförsörjningssystem för företagsnätverk och implementera dem som metoder för att stödja och stimulera förändringsarbete och kontinuerlig kompetens- och affärsutveckling Ambitionen är att ett tätare samarbete mellan forskare och yrkesverksamma kan utveckla verksamheter på flera plan och skapa korsbefruktning där yrkesverksammas professionella praktik kan utvecklas och stimuleras. Alexandersoninstitutet bedriver tillämpad forskning och utveckling genom nya och innovativa samarbetsformer och med stöd av moderna kommunikationsmedel i nära samarbete med företag. Alexanderssoninstitutets verksamhet bestäms på grundval av de aktiviteter som prioriteras av de partners med vilka institutet samverkar och medverkar till att skapa institutets verksamhet. Samverkan är basen för ett kontinuerligt flöde av idéer, perspektiv och frågeställningar från arbetslivet till högskolan, samtidigt som det skapas effektiva och direkta kanaler för spridande och tillämpande av forskningsresultat i professionernas praxis. Lärcentrum från kommunens utbildningsnämnd till närings/arbetsmarknadsnämnd Kommunernas vuxenutbildning har, av skäl som redan nämnts, traditionellt varit organisatoriskt kopplat till ungdomsgymnasiet och därmed också politiskt sorterat under kommunernas utbildningsnämnder. Det har varit oproblematiskt så länge syftet med vuxenutbildningen har definierats huvudsakligen i kompensatoriska termer och så länge vuxnas lärande därmed innehålls- och inriktningsmässigt har varit nära kopplat till ungdomsgymnasiet. Skolfrågor skall naturligtvis hanteras av politisk och förvaltningskompetens inriktat på skolan och på skolans pedagogik och administration. När målet med vuxnas lärande nu förskjuts mer och mer mot att bli ett medvetet instrument för regional utveckling (och där begreppet regional utveckling i det närmaste helt likställs 17

18 med begreppet regional tillväxt) förändras naturligtvis vuxnas lärande både innehållsmässigt (från ett fokus på gymnasiets nationella program till ett fokus på kompetensutveckling kopplad till definierade lokala och regionala arbetsmarknads- och näringslivsbehov. Fler och fler kommuner ser då att denna omvandlingsprocess av vuxnas lärande hämmas av att vuxenutbildningsfrågorna sorterar under utbildningsnämnderna och härtill kopplade förvaltningar där varken kunskap eller motivation naturligt finns för ett sådant omvandlingsarbete. Genom att flytta ansvaret för vuxnas lärande till näringslivs/arbetsmarknadsnämnder har omvandlingsarbetet fått en starkare dynamik. I region Halland finns ett tydligt exempel på detta. I Laholm, där vuxenutbildningsfrågorna flyttats till näringslivsnämnden, har, som vi sett ovan, omvandlingen av ett traditionellt komvux till ett lärcentrum med inriktning på regional tillväxt gått snabbt. I grannkommunen Halmstad, där vuxenutbildningsfrågorna fortfarande sorterar under utbildningsnämnden, går omvandlingsarbetet långsammare och den ursprungliga organisationen för, och inriktningen av, vuxnas lärande är oförändrad. I Varbergs kommun sorterar CLL direkt under kommunstyrelsen, vilket naturligtvis är en ännu starkare markering av vuxenutbildningsfrågornas tyngd. Dock sorterar komvux i samma kommun, under utbildningsnämnden. I Göteborg sorterar vuxenutbildningsfrågorna under en helt egen nämnd, Vuxenutbildningsnämnden, som politiskt ansvarar för alla frågor kring utveckling och förnyelse av vuxnas lärande. Naturligtvis är det inte givet oproblematiskt att flytta frågor kring lärande från ett politik- och förvaltningsområde vars främsta profession är just pedagogik och organisation av lärande till ett politik- och förvaltningsområde där denna profession naturligt saknas. Med rätta kan man säkert hävda att den pedagogiska kompetens som finns i de traditionella utbildningsförvaltningarna representerar ett pedagogiskt tänkande som inte fungerar i en modern och snabbt föränderlig värld. Tyvärr finns en uppenbar risk att dynamiska och resultatinriktade förändringsagenter med starkt definierade ekonomiska tillväxtmål för ögonen ser allt pedagogiskt utvecklingsarbete som kostbara och utvecklingshämmande flaskhalsar. Stort fokus läggs på många håll i dag, i kommuner och regioner, på denna omställning vilket kan vara naturligt och befogat i ett intensivt förändringsskede. Frågan är i vilken mån detta sker på bekostnad av pedagogisk kvalitet och pedagogisk utveckling. Lärcentrum och 3M (Materialet som presenteras under kommande två rubriker är till största delen hämtat från rapporten Samverkan för lokal och regional utveckling när lärcentrum är en motor Davoust, Ljungzell, Holmgren 2006) I de senaste årens diskussion om lärcentra och utvecklingen av vuxnas lärande har begreppet 3M varit centralt. Begreppet lanserades av den norske professorn Gunnar Grepperud vid universitetet i Tromsö. Lärcentra är enligt Grepperud en gräsrotsrörelse som vuxit fram ur lokala initiativ från eldsjälar i kommuner och regioner. I en utvärdering av studiecentra i Nordnorge urskilde forskarna tre basfunktioner för lärcentra och studiecentra. Det gäller för lärcentra att vara mäklare, mötesplats och kompetensmotor. (Gunnar Grepperud, Terje Thomsen, 2001). Dessa tre funktioner mäklare, mötesplats och kompetensmotor har i Sverige blivit en röd tråd för diskussionen om lärcentras uppgifter för en regional utveckling. Begreppen har mött en viss kritik i Sverige. En begränsning med orden mötesplats, mäklare 18

19 och motor som det nationella lärcentranätverket Nitus ( se s 34) varnar för att är att det pedagogiska perspektivet lätt faller utanför (se våra kommentarer på samma tema ovan) Hur definierar man då dessa tre M? Mötesplats Lärcentrum som mötesplats innefattar såväl det fysiska som det virtuella rummet. I dessa rum träffar den studerade andra studerande, sin handledare eller lärare, vägledare och andra resurspersoner. Mötet mellan olika utbildningsanordnare faller sig naturligt eftersom det är individens behov som styr. Många kommuner satsar på gemensamma lokaler för både genomförande av utbildning och kontor för lokala näringslivet. Mäklare Lärcentrum kartlägger individernas, arbetsmarknadens och samhällets behov av kompetensutveckling. Genom samverkan, i exempelvis lokala och regionala kompetensråd, mellan kommunens vuxenutbildningsorganisation, folkbildningen, högskolan och andra utbildningsanordnare kanaliseras behoven och mötesplatsen lärcentrum får därmed naturligt en mäklande roll. Motor Tillsammans med utbildningsanordnare samverkar lärcentrum med bibliotek, arbetsförmedling, försäkringskassa och andra aktörer för att ta fram gemensamma visioner, mål och strategier för att bidra till en infrastruktur för alla vuxnas lärande. Genom att tillgodose behov av utbildning och i övrigt bidra till kompetensförsörjningen i näringsliv och samhälle blir lärcentrum en del av motorn för tillväxt i den lokala och regionala utvecklingen. (Definitionen från CFL 2004/693 Riktlinjer och kvalitetskriterier för lärcentra) De tre funktioner som representeras av begreppet skall inte ses var för sig. Var och en av funktionerna är beroende av de andra. Den av de tre funktionerna som de senaste åren har lyfts fram och betonats särskilt är det tredje M-et. Funktionen som motor Från kommunal till regional samverkan Enligt professor Grepperud är grundidén med lärcentra att skapa kompetenser som ger en grund för regional tillväxt och utveckling. Betoningen är på kompetens. Det gäller, säger han vidare, för lärcentra att inte slå sig till ro med att kopiera den traditionella vuxenutbildningen, lärcentra måste arbeta med vuxnas lärande i ett samhällsperspektiv. Integrationen handlar här om lärcentras samverkan med arbetslivet, att man använder lärcentra som ett redskap för lärande och utveckling. Näringslivet vet inte alltid hur man kan använda lärcentra. Samarbetet mellan lärcentra och den högre utbildningen behöver enligt Grepperud gå vidare från regionala till nationella nätverk för att göra lärcentra till en maktfaktor när det gäller utvecklingen av vuxnas lärande. Hur ska man då få lärcentra fungera som motor för lokal och regional utveckling i Sverige? Det gäller, menar många, att skapa rätt kultur på lärcentra och inse att organisationen har en identitet. Det räcker inte med eldsjälar för att driva utvecklingen framåt. Man måste också lyfta blicken, ha visioner och en strategi för utvecklingen, säger man vidare. Det är viktigt att ha ett starkt politiskt stöd, både lokalt, regionalt och nationellt och det är viktigt att ha starka 19

20 nationella nätverk som stöd för denna utveckling (vi återkommer längre fram till en närmare analys av den nationella politiska synen på denna utveckling samt en beskrivning av nationella nätverk och andra stödjande nationella aktörer). Samverkansdelegationen, som tillsattes av regeringen i januari 2002 och som lämnade sin slutrapport 2005 har haft som uppgift att stimulera samverkan inom högre utbildning mellan högskolan, företag, kommuner och landsting. Utifrån delegationens erfarenheter växte det fram ett synsätt att utbildning och kompetensutveckling gynnar tillväxt. Enligt Lissabondeklarationen, som Sverige har undertecknat, skall Europa vara världens ledande ekonomi år Utbildning ska då hjälpa till att skapa tillväxt genom: Bättre kvalitet och effektivitet i utbildningssystemet. Underlätta tillträdet till alla utbildningssystem. Öppna utbildningssystemen mot omvärlden. Underifrånperspektiv För att utbildning ska leda till tillväxt krävs då först och främst ett underifrånperspektiv. Det innebär att utbildningen måste tillgodose ett efterfrågat behov. Samverkansdelegationen kom fram till fyra nödvändiga villkor för att utbildning ska främja regional och lokal tillväxt: långsiktighet, vision, strategi. helhetssyn på utbildning. infrastruktur för utbildning. samverkan mellan olika aktörer och inom regioner. Vision och långsiktighet Det är viktigt att det finns en vision om framtiden, en omvärldsanalys och en strategi i en kommun. Några frågor är då till exempel: Hur ska kommunen se ut om 20 år? Vad krävs det för skatteintäkter? Hur ska vi nå vårt mål? Vilka starka och svaga tillgångar har vi lokalt? Vilken strategi leder till målen? Hur ska vi utnyttja utbildning och kompetensutveckling strategiskt för att främja näringslivsutveckling och arbetskraftsförsörjning? Det är viktigt att koppla ihop utbildning med näringslivsutveckling och framtida arbetskraftsförsörjning. Möjligheten att lyckas ligger i ett tydligt och starkt ledarskap i kommunen. Utbildningsanordnarna, inte minst högskolorna, måste anpassa utbildningarna bättre till det faktiska behovet med ett långsiktigt perspektiv. Det behövs en bättre regional samverkan. Samtidigt är det viktig att högskolan behåller sin självständighet och värnar sitt forskningsuppdrag. Infrastruktur Det behövs också goda förutsättningar för lärande. Det behövs den struktur som lärcentra och andra lärande miljöer kan erbjuda. En sådan struktur är ett nödvändigt villkor för att utbildning ska leda till regional utveckling och tillväxt. I denna infrastruktur bör det ingå lokaler, personal, teknologi, bibliotek, allt som underlättar lärande. 20

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732.

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732. Bilaga 1 2013-12-18 Till Rapport vuxenutbildningen i Eslöv Allmänt om Komvux i Sverige Verksamheten kommunal vuxenutbildning startade formellt i Sverige 1968. I mindre kommuner i regel som en rad kvällskurser

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne 2015

Vuxenutbildningen Sunne 2015 Vuxenutbildningen Sunne 2015 www.larcenter.sunne.se Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare SFI.. 7 Grundläggande

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

mötesplatsen för arbetsliv och lärande

mötesplatsen för arbetsliv och lärande MASUGNEN mötesplatsen för arbetsliv och lärande Mötesplatsen för arbetsliv och lärande Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande.

Läs mer

Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015.

Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015. 1 (7) Instruktion Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015. Uppgifterna ska vara SCB tillhanda senast 15 september 2015 och kan endast lämnas via Internet på webbplatsen

Läs mer

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande www.cfl.soderhamn.se Söderhamn Visionen om växande Centrum för flexibelt lärande, CFL, är Söderhamns arena för vuxnas lärande. CFL erbjuder flexibelt

Läs mer

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Vuxenutbildningen Ansvarig för redovisningen av kvalitetsarbetet: Anders Jelmbark 1 Redovisning av kvalitetsarbete Enhetens namn: Vuxenutbildningen

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 www.larcenter.sunne.se 1 Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Läsårstider 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare

Läs mer

Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Beslut 2009-06-10 Dnr: 2008:376 1 (8) Laholms kommun Humlegången 6 312 80 Laholm Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Bakgrund Vuxenutbildningen

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

Studieinformation hösten 2011

Studieinformation hösten 2011 Studieinformation hösten 2011 och information för dig som vill söka utbildning/kurs med start i början av år 2012 För kurs/utbildningsstart under januari-februari 2012 - gymnasiala kurser - sök under perioden

Läs mer

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur?

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? ViSa, Linköping,12-11-30 Kriminalvårdens uppdrag Kriminalvården ska verka för att 1. påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt,

Läs mer

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER 1 Innehåll Folkhögskolans väg till högre studier Folkhögskolans Allmänna kurs Behörighet till högskola, yrkeshögskola och folkhögskolans eftergymnasiala

Läs mer

KOMVUX I LUND 2014/15

KOMVUX I LUND 2014/15 KOMVUX I LUND 2014/15 FRAMTIDEN BÖRJAR HÄR När du besöker Komvux i Lund, stanna gärna till i dörren till det stora caféet. För det mesta är det fullt av människor i olika åldrar. Alla med olika bakgrund

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 FOLKHÖGSKOLESTUDERANDE PÅ ALLMÄN KURS KAN BLI BEHÖRIGA TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA. HÄR BERÄTTAR VI HUR DET GÅR TILL. Innehåll Folkhögskolans

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

Revisionsrapport. Västerviks kommun. Den kommunala vuxenutbildningens ändamålsenlighet. Lars Högberg. Certifierad kommunal revisor.

Revisionsrapport. Västerviks kommun. Den kommunala vuxenutbildningens ändamålsenlighet. Lars Högberg. Certifierad kommunal revisor. Västerviks kommun Revisionsrapport Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Håkan Lindahl Org. konsult Den kommunala vuxenutbildningens ändamålsenlighet Juni 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund, syfte

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Variabelförteckning fr.o.m. 2014

Variabelförteckning fr.o.m. 2014 Variabelförteckning fr.o.m. Variabel Folkhögskola, skolkod Radnummer Kursnummer Förklaring Unik kod tilldelas skolan av SCB Varje skola avgör själv i vilken löpande ordning man numrerar sina kurser. Kursnumret

Läs mer

Den formella vuxenutbildningen

Den formella vuxenutbildningen Den formella vuxenutbildningen Författare: Sven Salin Den formella vuxenutbildningen består huvudsakligen av kommunal vuxenutbildning (komvux). Den infördes 1968 som en kopia av ungdomsskolan för att ge

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2013-10-08 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till yrkeshögskolan (fr o

Läs mer

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2/13 Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till

Läs mer

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs?

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Information till folkhögskolestuderande Folkhögskolornas informationstjänst 2012 Innehåll: Behörighet till högskolan

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Vem får läsa hos oss. Vuxenutbildningen erbjuder

Vem får läsa hos oss. Vuxenutbildningen erbjuder Lär dig något nytt! Vill du börja studera för att utvecklas i ditt arbete, söka nytt arbete, bli behörig till eftergymnasial utbildning eller lära dig något nytt bara för din egen skull? I så fall är du

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders

LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders ..fenomenet Lärcentra..i ett evolutionsperspektiv .. Anders erfarenheter Butiksbiträde jourbutiker Fastighetsskötare/rörmokare Bild/medielärare/projektledare

Läs mer

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier Kontakta oss! Adress och telefonnummer: Skolexpedition Tel: 0500 49 77 00 Fax: 0500 49 77 05 E-post: vuxenutbildning@skovde.se Studievägledare Joakim Wetterskoog Tel: 0500 497706 E-post: studievagledning@skovde.se

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Bäste Mellerudsbo! Vuxenutbildningen Parkgatan 8, 464 31 Mellerud, Tel. 0530-183 71 Postadress: Box 74, 464 22 Mellerud

Bäste Mellerudsbo! Vuxenutbildningen Parkgatan 8, 464 31 Mellerud, Tel. 0530-183 71 Postadress: Box 74, 464 22 Mellerud KURSPROGRAM 2010 Bäste Mellerudsbo! En Vuxenutbildning med sikte på framtiden ställer stora krav på oss som utbildare när det gäller flexibilitet i tid och rum. Dina önskemål är vår utmaning! Vi erbjuder

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Kurskatalog 2008 www.liberhermods.se Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Välkommen till Liber Hermods! hos oss når du dina mål Sedan starten år 1898 har Liber

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

KURSKATALOG Våren 2012

KURSKATALOG Våren 2012 KURSKATALOG Våren 2012 1 VUXENUTBILDNINGEN INOM SYDNÄRKES UTBILDNINGSFÖRBUND Vilka kan anmäla sig till våra utbildningar? Du skall vara folkbokförd i Askersund, Hallsberg eller Laxå. I annat fall måste

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Kompetens- och arbetslivsnämnden

Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Utbildning av vuxna Svenskundervisning för invandrare (SFI) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Yttrande 08-06-26 Dnr: 013-2008-2651. Nuteks yttrande över betänkandet Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) U2008/2400/SV

Yttrande 08-06-26 Dnr: 013-2008-2651. Nuteks yttrande över betänkandet Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) U2008/2400/SV Yttrande 08-06-26 Dnr: 013-2008-2651 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks yttrande över betänkandet Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) U2008/2400/SV Nutek har anmodats

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Nu börjar din framtid. vetlandalarcentrum.se

Nu börjar din framtid. vetlandalarcentrum.se Nu börjar din framtid. vetlandalarcentrum.se Vill du ta ett steg i din utveckling? På Vetlanda Lärcentrum har vi samlat all vuxenutbildning under ett tak. Vi erbjuder ett brett utbud av kurser både på

Läs mer

Instruktion till modul om livslångt lärande i AKU 2003

Instruktion till modul om livslångt lärande i AKU 2003 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Instruktion till modul om livslångt lärande i AKU 2003 Inledning Modulen om livslångt lärande genomförs som ett tillägg i arbetskraftsundersökningarna i alla EU:s medlemsstater

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid 898 1 n a d e s ande r ä l t l e b i flex s d o m r Liber He Välkommen till Liber Hermods! hos oss når du dina mål Från och med

Läs mer

Västanviks folkhögskola

Västanviks folkhögskola UTBILDNINGAR läsåret 2015/2016 Västanviks folkhögskola Det som skiljer Västanviks folkhögskola från andra folkhögskolor är att skolan erbjuder en teckenspråkig miljö där alla använder teckenspråk. Skolans

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Studieinformation Våren 2011. Solna Vuxenutbildning

Studieinformation Våren 2011. Solna Vuxenutbildning Studieinformation Våren 2011 Solna Vuxenutbildning Solna Vuxenutbildning Adress: Hagalundsgatan 26 BV, 169 64 SOLNA Tel: 08-734 20 93 Fax: 08-734 28 73 E-post: vuxenutbildningen@solna.se Webbsida: www.solna.se/vuxenutbildning

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Karlstads universitet 2011-06-13

Karlstads universitet 2011-06-13 Karlstads universitet 2011-06-13 Allmänna riktlinjer och kvalitetskriterier för samarbete mellan lärcentra och Karlstads universitet vid genomförande av flexibel/distansutbildning, 2011-06-13. Inledning

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet Kompetens och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Svenskundervisning för invandrare (sfi) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svedala

Vuxenutbildningen i Svedala Vuxenutbildningen i Svedala 2015/16 Komvux Gymnasiekompetens för vuxna Grundvux Grundskolekompetens för vuxna Sfi Svenska för invandrare Nils Fredriksson Utbildning NFU Välkommen till vuxenutbildningen

Läs mer

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler Tillträdesregler för högskoleutbildningar Om du vill börja läsa en utbildning på grundnivå på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper för att kunna antas. Detta kallas för behörighet.

Läs mer

Deltagande i olika former av studier

Deltagande i olika former av studier Deltagande i olika former av studier 9 Vill inte vara med Avsluta intervjun Text i kursiv stil är instruktioner till intervjuarna som skall synas i DATI och behöver bara läsas upp för den intervjuade personen

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt

Läs mer

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 Hur står det till med vuxenutbildningen på grundläggande nivå? Ingen aning utan uppföljning Skolinspektionen sep 2009 Kommunerna följer inte upp sina vuxenutbildningar

Läs mer

GRUV-utredningen. Educateit Stockholm 2013-10- 04. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå

GRUV-utredningen. Educateit Stockholm 2013-10- 04. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå GRUV-utredningen Educateit Stockholm 2013-10- 04 geoff.erici@regeringskansliet.se Utredningens direktiv (2011:92; 2012:117) Kartlägga måluppfyllelse när det gäller anpassning efter individers behov och

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (5) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Vuxenutbildningsmässa. Komvux, Kulturhuset Sergelstorg Galleri 3, 1-2 okt.ober, kl.11.00-18.00

Vuxenutbildningsmässa. Komvux, Kulturhuset Sergelstorg Galleri 3, 1-2 okt.ober, kl.11.00-18.00 Vuxenutbildningsmässa Komvux, Kulturhuset Sergelstorg Galleri 3, 1-2 okt.ober, kl.11.00-18.00 Nystart i livet? Kommunal vuxenutbildning vänder sig i första hand till dig som helt eller delvis saknar fullständig

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer