Internationella köp av fritidsfartyg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationella köp av fritidsfartyg"

Transkript

1 EXAMENSARBETE UPPSALA UNIVERSITET VT 2005 Internationella köp av fritidsfartyg Examensarbete med praktik Civilrätt, Sjörätt: 20 poäng Författare: Ida Dahlborg Handledare: Hugo Tiberg

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING BAKGRUND AVGRÄNSNINGAR SPRÅKLIGA FRÅGOR METOD... 8 KAPITEL 2 LAGVAL ROMKONVENTIONEN OCH IKL KÖP AV BEGAGNAT FRITIDSFARTYG Köp mellan privatpersoner av oregistrerade fartyg: IKL Köp mellan privatpersoner av registrerade fartyg: Romkonventionen Kommentar KÖP AV NYTT FRITIDSFARTYG Konsumentköp Kommentar...15 KAPITEL 3 BEHÖRIG DOMSTOL RÄTTSKÄLLOR Bryssel- och Luganokonventionerna Bryssel I-förordningen Nationella forumregler KÖP AV BEGAGNAT FRITIDSFARTYG Internationella bestämmelser Nationella forumregler Kommentar KÖP AV NYTT FRITIDSFARTYG/MÄKLARKÖP Internationella bestämmelser Nationella forumregler Kommentar...27 KAPITEL 4 REGLER OM KÖP SVENSKA KÖPREGLER SVENSK RÄTT VID KÖP MELLAN PRIVATPERSONER Köpets dispositiva karaktär Fel i fartyget KONSUMENTKÖP ENLIGT SVENSK RÄTT Konsumentköplagens skyddsregler Fel i fartyget ENGELSK RÄTT KOMMENTAR Kontraktet Besiktningens betydelse...35 KAPITEL 5 REGISTRERING, NATIONALITET OCH FLAGG NATIONALITET OCH FLAGG REGISTRERING

4 KAPITEL 6 MERVÄRDESSKATT INLEDNING MERVÄRDESSKATTEREGLERNA GEMENSKAPSINTERNA FÖRVÄRV EG:s mervärdesskatteområde Nya transportmedel Olika skattesatser IMPORT Import från tredje land Flyttsakstullfrihet Olika skattesatser CROSS BORDER LEASING Leasingavtal för att undgå mervärdesskatt Sjätte mervärdesskattedirektivets regler om köp respektive tjänst Exempel Leasing: Köp eller tjänst Svensk mervärdesskatt vid leasingavtal Sakrättsliga och obligationsrättsliga konsekvenser Slutsats...56 KAPITEL 7 CE-MÄRKNING FRITIDSBÅTSDIREKTIVET OCH DESS TILLÄMPNINGSOMRÅDE KÖP AV FRITIDSFARTYG INOM EES-OMRÅDET IMPORT FRÅN ÖVRIGA LÄNDER CE-märkning vid import Efterkontroll Konsekvenser Privatpersoners import...61 KAPITEL 8 KÄLLFÖRTECKNING OFFENTLIGT TRYCK, M.M LITTERATUR ÖVRIGT

5 Kapitel 1 Inledning 1.1 Bakgrund För många privatpersoner innebär köp av ett fritidsfartyg en mycket stor affär, kanske den största näst efter ett eventuellt köp av bostad. Ofta räknar man med ett högre pris och en mycket längre livslängd för ett fritidsfartyg än för t.ex. en bil. Ändå sker många av dessa affärer utan hjälp av en besiktningsman och annan rådgivning. Samtidigt blir det allt vanligare med internationella köp av fritidsfartyg. Svenskar intresserar sig i allt större utsträckning för utländska båtar. Vid köp av nya segelbåtar vänder sig allt fler till de stora tyska och franska varven. Många som har tänkt sig en begagnad fritidsbåt upptäcker att det finns en stor marknad i de europeiska Medelhavsländerna för segelbåtar som tidigare gått som charterbåtar där och som därefter säljs till privatpersoner. En sjunkande dollarkurs gör att det har blivit allt mer ekonomiskt fördelaktigt med privatimport från USA. Ofta rör det sig då om nya eller begagnade motorbåtar. En annan anledning att köpa båt utomlands kan vara att man vill använda den där. Om man har tänkt sig att segla i Medelhavet kan det passa bra att köpa en båt som redan finns där. Vid gränsöverskridande handel gäller emellertid andra regler än vid köp inom landet. De juridiska, praktiska och ekonomiska konsekvenserna kan vara svåra att överblicka för den som inte är insatt i dessa regler. Det är inte säkert att man kan vända sig till hemlandets domstolar vid en eventuell tvist. Lika osäkert är om hemlandets rätt blir tillämplig på avtalsförhållandet. Problem kan uppstå vid hemkomsten om fartyget inte uppfyller myndighetskraven. Till detta kommer att köpare och säljare, om de kommer från olika länder, kan ha olika syn på vem som skall ansvara för eventuella fel i fartyget. Kanske används ett kontrakt som man inte riktigt förstår. När det gäller fartyg som köps nya direkt från varv har dessutom momsfrågan stor ekonomiskt betydelse. 5

6 Många vänder sig till Svenska Kryssarklubben i samband med sitt fartygsköp, dels för att meddela sina erfarenheter, dels för att få råd och hjälp. Genom Hugo Tiberg har jag fått möjligheten att ta del av några av dessa erfarenheter och förfrågningar, och jag har förstått att kunskaper i ämnet kan göra skillnaden mellan en mardrömsaffär och ett lyckat köp. Följande exempel illustrerar hur illa det kan gå för en köpare som inte går rätt till väga vid ett utlandsköp. En svensk man vi kan kalla honom A - köpte en turkisk gület i februari 1995 vid ett besök i Marmaris i Turkiet. Köpet förmedlades av en grekisk mäklare. Eftersom A upptäckte en rad fel prutades priset ned till hälften, mot att mäklarens företag skulle anlitas för att utföra reparationer av gületen på Rhodos. A betalade det prutade priset utan att skriva något kontrakt. Reparationerna skulle vara färdiga i maj, men nästan inget av det arbete som utlovats var färdigt i tid. Istället fick A en ny offert, som innebar större kostnader för A än vad som överenskommits från början. I juli åkte A ner till Rhodos för att provsegla gületen och upptäckte bl.a. att däcket läckte och att riggen var så undermålig att spridarna slets av från masten innan man ens hunnit sätta segel. Flera saker som stod på inventarielistan fattades. A fick emellertid ett nytt löfte om att allt skulle åtgärdas, men när han i augusti åkte ner med några vänner för att hämta fartyget var i stort sett ingenting gjort. När A inte ville betala räkningen, som nu dessutom fått flera tillägg, hotade mäklaren att belägga fartyget med kvarstad, varpå A ändå betalade vad mäklaren begärde. För att kunna teckna försäkring och få avgångstillstånd ordnade A med en sjövärdighetsförklaring av gületen och gav sig av. Fartyget började genast läcka genom däck och ventiler. Efter sju timmars färd bröts mesanmasten, trots att man gick för motor och vädret var lugnt. Stormasten började spricka i limningen. Eftersom fartyget var i för dåligt skick för att seglas till Sverige tog A det till Piræus och skickade det som däckslast till Antwerpen. Efter att nödreparationer utförts i Antwerpen tog A fartyget till Stockholm. Hela affären har kostat A c:a två miljoner kronor, men fartyget är värdelöst. Mäklaren vill inte veta av fartyget och avsäger sig allt ansvar. Om A skulle vilja stämma mäklaren kan tvisten bara prövas inför 6

7 domstol på Rhodos. Allt detta elände hade gått att undvika om A hade vetat vad han borde tänka på vid ett utlandsköp. Syftet med min uppsats är att sammanställa en del av de kunskaper som kan behövas för att minska riskerna för att problem uppstår för en privatperson vid internationella köp av fritidsfartyg, eftersom han eller hon som köpare kan vara mindre skyddad då än vid köp inom landet. Uppsatsen avser den situation då en svensk privatperson köper, eller avser att köpa, ett fritidsfartyg som har en stark anknytning till utlandet, t.ex. för att fartyget skall levereras utomlands eller för att säljaren har sin hemvist där. 1.2 Avgränsningar Det förekommer naturligtvis att svenska privatpersoner såväl säljer som köper fritidsfartyg på den internationella marknaden, men det är särskilt köparen som har en utsatt position vid utlandsköp. Det är köparen som skall avgöra ifall en besiktningsman bör anlitas, och det är köparen som blir lidande av minskade möjligheter att göra gällande eventuella fel i fartyget. Köparen är också den som direkt drabbas om fartyget inte uppfyller myndigheternas krav. Det ligger också främst i köparens intresse att veta om och i så fall hur mycket som måste betalas i mervärdesskatt, eftersom det är han som slutligen får bära den kostnaden. En svensk köpare kanske dessutom är van vid ett större rättsligt skydd på säljarens bekostnad än som förekommer i en del andra rättssystem. På grund av detta, och eftersom det förefaller naturligt med ett svenskt perspektiv, har jag valt att bara behandla den situation då köparen är svensk, även om en del av de problem som tas upp i uppsatsen kan vara intressanta att känna till även för en svensk säljare. 1.3 Språkliga frågor När det gäller språket i uppsatsen är det främst valet av uttrycket fritidsfartyg som behöver förklaras. Vanligare är kanske att säga fritidsbåt om ett fartyg 7

8 som används för fritidsändamål, oavsett storlek. En nackdel med att i juridiska sammanhang tala om fritidsbåtar är emellertid att det kan orsaka förvirring när det gäller dimensionerna på fartyget. Enligt sjölagen (1994:1009) är en båt ett fartyg i ordets vidaste mening som inte är längre än tolv meter eller inte bredare än fyra meter; överskrids båda dessa mått kallas fartyget skepp. De flesta fritidsfartyg är utan tvivel båtar, men det finns även en del fritidsskepp, och även dessa kommer att behandlas i uppsatsen. Endast i vissa av de frågor som berörs i uppsatsen har fartygets dimensioner någon betydelse, och då det är inte alltid sjölagens gränsdragning som är avgörande. Flera författningar rörande s.k. CEmärkning 1 använder uttrycket fritidsbåt, och i mervärdesskattelagstiftningen används termen fritidsfartyg, men i båda dessa sammanhang rör det sig om andra gränsdragningar än de i sjölagen. Fartyg anses dock enligt sjölagen omfatta flytetyg av alla storlekar, och det gäller även i min uppsats. Om fartygets dimensioner har någon betydelse anges detta särskilt. Fokus ligger istället på fartygets användning, nämligen fritidsändamål. 1.4 Metod Uppsatsens metod är huvudsakligen att med hjälp av de traditionella rättskällorna beskriva gällande rätt. Eftersom ämnet spänner över flera rättsområden (IP-rätt, köprätt, EG-rätt, skatterätt och förvaltningsrätt) skiljer sig strukturen i de olika kapitlen åt i viss mån. Mervärdesskatt (kapitel 6) och myndighetskrav (kapitel 5 och 7) kräver en mer exakt och detaljerad genomgång av reglerna eftersom en köpare på dessa områden behöver veta vad han måste göra och hur mycket han måste betala. När det gäller IP-rätt (kapitel 2 och 3) och köprätt (kapitel 4) finner jag det mer intressant med en översiktligare genomgång av rättsläget, följd av praktiska råd och kommentarer om vad fritidsfartygsköparen bör tänka på för att undvika problem. 1 Lag (1996:18) och förordning (1996:53) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar, Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1996:14) med föreskrifter om säkerhets-, miljö- och marknadsföringskrav m.m. för fritidsbåtar. 8

9 På några ställen gör jag jämförelser med utländsk rätt, men eftersom uppsatsen är skriven ur ett svenskt perspektiv utgår jag från svensk rätt. Det svenska rättsläget styrs på de aktuella områdena till mycket stor del av internationella konventioner och av EG-rätt. I de fall då konventioner, förordningar och direktiv implementerats hänvisar jag i första hand till de svenska lagar, förordningar och föreskrifter som använts för att implementera den utländska rätten. Detta är inte ett självklart val, särskilt inte när det gäller EG-rätten, som delvis kan ha direkt effekt i Sverige, men jag anser ändå att det, ur den svenske köparens perspektiv är mest relevant att göra på det sättet. Avsnitt 6.5, som handlar om mervärdesskatt vid leasing, utgår emellertid från det aktuella EG-direktivet, eftersom den konstruktion som beskrivs där bygger på olika EG-länders tillämpning av direktivet. 9

10 Kapitel 2 Lagval Om en tvist skulle uppkomma angående ett fartyg som köpts utomlands uppkommer flera rättsliga frågor, såsom vilket lands lag som blir tillämplig på avtalsförhållandet, samt vid vilken domstol man kan väcka en eventuell talan. Sådana frågor styrs av varje lands internationella privat- och processrätt (IP-rätt). Den svenska IP-rätten skiljer sig från andra länders IP-rätt, låt vara att en hel del harmonisering förekommer på området i form av konventioner och EGförordningar. Detta kapitel behandlar frågan om tillämplig lag. 2.1 Romkonventionen och IKL I frågan om vilket lands lag som blir tillämplig på ett avtalsförhållande består den svenska IP-rätten numera i första hand av 1980 års Romkonvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, som i enlighet med lag (1998:167) sedan den 1 juli 1998 gäller som lag här i landet. Romkonventionens art. 21 stadgar att den inte skall inverka på tillämpningen av andra internationella konventioner. För Sverige betyder detta att lagen (1964:528) om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker (IKL), som bygger på en annan internationell konvention, 2 får företräde framför Romkonventionen. Enligt 1 1 st. tillämpas IKL på sådana köp av lösa saker som har internationell karaktär. Det är osäkert vilka köp som skall betraktas som internationella. Ett köp mellan en svensk i Sverige och en fransman i Frankrike har naturligtvis internationell karaktär. Men vad gäller om två svenskar träffas utomlands och kommer överens om ett köp? Enligt Seth skulle ett sådant köp också betecknas som internationellt, 3 men Tiberg menar att ett köp som både ingås och fullgörs i samma land inte bör betraktas som internationellt i IKL:s mening. 4 Bogdan hävdar å sin sida om man pga. köpets års Haagkonvention om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker. 3 Seth, Internationella affärstvister, s Tiberg, Båtjuridik, s

11 naturliga anknytning till mer än ett land känner tveksamhet om tillämplig lag så har köpet internationell karaktär och IKL kan användas. 5 Köp av registrerade fartyg och konsumentköp undantas från IKL:s tillämpningsområde (IKL 1 1 och 4 pp.). Detta leder till att IKL blir tillämplig på internationella köp av oregistrerade fartyg mellan privatpersoner, medan Romkonventionen tillämpas på köp av registrerade fartyg, samt på konsumentförhållanden, t.ex. vid köp av nya fartyg. Konventionen tillämpas i samtliga 15 av EU:s gamla medlemsländer, dvs. i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. 2.2 Köp av begagnat fritidsfartyg Som nämnts ovan gäller IKL vid köp mellan privatpersoner av oregistrerade fartyg. Vid köp av registrerade fartyg och vid konsumentköp avgörs lagvalet av Romkonventionen som har särskilda, skyddande regler för konsumenter. Om det begagnade fartyget säljs genom medverkan av en mäklare och därmed är att betrakta som ett konsumentavtal kan dessa skyddsregler träda in. Samma lagregler gäller då som vid köp av ett nytt fartyg, och frågan kommer därför inte att behandlas i detta avsnitt utan i nästa (2.3) Köp mellan privatpersoner av oregistrerade fartyg: IKL Enligt IKL 3 har parterna möjlighet att själva avtala om vilket lands lag som skall vara tillämplig på avtalet dem emellan, s.k. partsautonomi. Har de inte utnyttjat denna möjlighet tillämpas lagen i det land där säljaren har sin hemvist. Om man som svensk köper ett fartyg av någon som bor i ett annat land och inte avtalar särskilt om vilket lands lag som skall tillämpas är det alltså lagen i säljarens land som blir tillämplig vid avgörandet av en eventuell tvist. Detta 5 Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, s

12 gäller även om tvisten skulle komma att avgöras inför svensk domstol eller skiljedomare, t.ex. på grund av att man avtalat om behörig domstol eller skiljeförfarande Köp mellan privatpersoner av registrerade fartyg: Romkonventionen För köp av registrerade fartyg gäller som sagt Romkonventionen, och enligt dess art. 3 tillämpas även här i första hand den lag som parterna valt. I brist på sådant val skall kontraktet, enligt art. 4 p. 1, vara underkastat lagen i det land som det har närmast anknytning till. Med närmast anknytning menas, enligt p. 2, där den som skall utföra den karaktäristiska prestationen har sin vanliga vistelseort. Vid ett avtal om köp av t.ex. ett fartyg är det säljarens prestation som betraktas som karaktäristisk och det är följaktligen lagen i det land där han bor som kommer att tillämpas på kontraktet. 6 Detta är emellertid bara en presumtion, som enligt p. 5 kan brytas igenom ifall det framgår av de samlade omständigheterna att avtalet har närmare anknytning till ett annat land. 7 Detta får särskild betydelse när det gäller registrerade fartyg eftersom man skulle kunna betrakta en försäljning av ett fartyg som närmare anknuten till registreringslandet (flaggans lag) än till säljarens land. 8 Man kan tänka sig en situation då en svensk köpare ingår ett avtal med en utländsk säljare om att köpa ett svenskregistrerat fartyg som redan finns i Sverige, när också avtalet skrivs på här. I ett sådant fall vore det orimligt att tillämpa säljarens lag. Den lag som pekas ut av Romkonventionen behöver inte vara lagen i ett annat konventionsland. Svensk domstol (och övriga konventionsländers domstolar) kan mycket väl tillämpa lagen i ett land utanför konventionens område, om det är där säljaren har hemvist. 6 Se ang. karaktäristisk prestation Giuliano/Lagarde, EGT 1980 C 282, s På detta sätt skiljer sig Romkonventionens art. 4 från IKL:s 4, som inte är en presumtion och därför inte kan brytas igenom. 8 Pålsson, Romkonventionen, 1998, s

13 2.2.3 Kommentar Det kan vara klokt om man vill slippa överraskningar att redan i köpekontraktet ange vilket lands lag som skall gälla för kontraktet och alltså bli avgörande vid en eventuell tvist. Det finns inga krav på anknytning till den valda rättsordningen. En svensk köpare och en spansk säljare kan alltså mycket väl avtala om att engelsk rätt skall tillämpas på avtalet. Generellt kan man säga att svensk rätt oftast är mer fördelaktig för köparen än engelsk rätt. Det kan emellertid vara svårt att få en utländsk säljare att gå med på att avtala om att svensk rätt skall tillämpas. Ett alternativ kan då vara att i avtalet hänvisa till den internationella köplagskonventionen (CISG), som annars inte tillämpas på fartygsköp, 9 eftersom den är mer neutralt avvägd mellan säljare och köpare. Ett undantag i sammanhanget är dock vid mäklarmedverkan som utlöser konsumentreglerna. I de fallen finns praktiskt taget inget utrymme för lagval, och inte samma behov för köparen heller. Se mer om dessa fall nedan i avsnitt Köp av nytt fritidsfartyg Konsumentköp Liksom på många andra områden är det även vid lagvalet viktigt att först avgöra om det rör sig om ett konsumentköp. Konsumentköp av fritidsfartyg kan vara då någon köper direkt från varvet eller dess återförsäljare, ett nytt fartyg eller en beställning av nybyggnad. Men det kan också röra sig om köp av begagnade fartyg med mäklares medverkan 10 eller av en båthandlare. 9 Det har diskuterats om detta även gäller fritidsbåtar, eftersom dessa inte registreras. I samband med utarbetandet av konventionstexten övervägde man att begränsa undantaget till registrerade fartyg, men detta förslag antogs inte eftersom registreringspraxis skiljer sig åt i olika länder. En tolkning som innebär att CISG är direkt tillämplig på oregistrerade fritidsfartyg står alltså i strid med bestämmelsens ordalydelse. För en utförligare redogörelse se Ramberg och Herre, Internationella köplagen (CISG) En kommentar, 2 uppl., s. 95 f. 10 Se t.ex. ARN Änr Se också avsnitt i uppsatsen. 13

14 Eftersom konsumentköp inte omfattas av IKL är det Romkonventionen som bestämmer lagvalet i dessa fall. Enligt Romkonventionens art. 5 p.1 är konsumentavtal sådana avtal om leverans av varor eller utförande av tjänster åt en person (konsumenten) för ändamål som kan anses ligga utanför hans affärsverksamhet eller yrkesverksamhet. Det står inte i artikeln men förutsätts även att konsumentens avtalspartner ingått avtalet inom ramen för sin näringsverksamhet och att han visste eller borde ha vetat att hans motpart agerade i egenskap av konsument. 11 Men även om ett avtal i och för sig uppfyller dessa kriterier är det inte säkert att Romkonventionens skyddsregler skall tillämpas. Dessa träder nämligen endast in i tre delvis överlappande situationer som räknas upp i p. 2 i samma artikel. Det rör sig om avtal som föregåtts av ett särskilt anbud riktat till konsumenten i dennes hemland eller av annonsering där, och vid vilka konsumenten i samma land vidtagit de för avtalets ingående nödvändiga åtgärderna. Även fall där näringsidkaren mottog konsumentens beställning i konsumentens hemland omfattas av specialregleringen, liksom inköpsresor från ett land till ett annat då säljaren arrangerat resan. Vid övriga konsumentavtal (dvs. avtal som omfattas av den svenska konsumentköplagens definition men inte passar in under Romkonventionens tre konsumentsituationer) skall man följa konventionens vanliga regler, dvs. i första hand partsautonomi och i andra hand säljarens lag. Detta har behandlats utförligare under rubriken När det gäller säljarens annonsering i konsumentens hemland täcks t.ex. sådana situationer där ett utländskt varv (eller en utländsk mäklarfirma) marknadsfört fritidsfartyg i svenska tidningar eller tidskrifter och konsumenten sedan avgivit sin beställning i Sverige. Situationer då köparen rest utomlands och gjort beställningen där omfattas inte, även om den föregåtts av reklam i Sverige. Avtalet behöver däremot inte ha ingåtts här, det räcker med beställningen. 12 Vad som gäller då en konsument i sitt hemland tagit del av annonsering på säljarens 11 Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, s. 243; Giuliano/Lagarde, EGT 1980 C 282, s Pålsson, Romkonventionen, s. 75, jfr dock Kaye, The New Private International Law of Contract of the European Community, 1993, s. 216, som menar att det i viss mån är oklart huruvida avtalsslutet också måste ha skett i konsumentens hemland. 14

15 hemsida och sedan gjort beställning av ett fritidsfartyg via telefon eller post har diskuterats i litteraturen. 13 I förarbetena till Romkonventionen diskuteras det fall då annonsering skett i en amerikansk tidskrift som sålts i Tyskland. Sådan annonsering ansåg man bara omfattas av art. 5 ifall det var en särskild upplaga, avsedd att distribueras i Europa. 14 Motsvarande borde kunna gälla för hemsidor. Många av de stora varven har hemsidor där besökaren kan välja att läsa annonserna på flera olika språk. Detta är ett tecken på att hemsidan vänder sig till en internationell publik. Enligt förarbetena avses med att konsumenten vidtog de för avtalets ingående nödvändiga åtgärderna även när detta skett genom brevväxling. Om varvet har ett kontor i köparens hemland, eller deltar i en båtmässa och köparen där beställer ett fartyg av varvet omfattas detta av den andra situationen i art. 5 p. 2, och då är det fråga om konsumentköp. Den tredje situationen tar sikte på s.k. gränsöverskridande utflyktsförsäljning, vilket knappast har någon praktisk betydelse när det gäller köp av fritidsfartyg. Om det rör sig om någon av de specialreglerade situationerna får parternas lagval enligt art. 5 p. 2 inte medföra att konsumenten berövas det skydd som tillförsäkras honom enligt tvingande regler i det land där han har sin vanliga vistelseort. Lagvalsklausuler i dessa situationer fungerar alltså bara till konsumentens fördel. 15 I brist på parternas eget val av tillämplig lag skall avtalet enligt art. 5 p. 3 i de nämnda tre situationerna vara underkastat lagen i konsumentens land. För en svensk konsument betyder det alltså att de tvingande reglerna i bl.a. konsumentköplagen (1990:932) blir tillämpliga Kommentar När det gäller köp av fritidsfartyg direkt från varvet eller från en mäklare har köparen ofta svårt att påverka lagvalsfrågan. Ofta har säljaren färdigtryckta 13 Plender & Wilderspin, The European Contracts Convention, 2001, s Giuliano/Lagarde Report, EGT C 282, s Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, s

16 avtalsformulär med avtalsklausuler som reglerar sådana frågor till säljarens fördel. Detta uppvägs något av att vissa konsumentsituationer omfattas av Romkonventionens speciella konsumentregler. I dessa fall kan en svensk konsument inte berövas det skydd som erbjuds enligt den svenska konsumentköplagen, även om parterna har avtalat om att ett annat lands lag skall gälla. I alla andra fall tillämpas de vanliga reglerna, dvs. avtalsfrihet, och om denna inte utnyttjats blir säljarens lands lag tillämplig. 16

17 Kapitel 3 Behörig domstol Vid en tvist med utländsk anknytning kan även frågan om vilket lands domstol som är behörig att pröva tvisten bli aktuell. Varje land har, liksom när det gäller lagvalet, sina egna behörighetsregler, men jag behandlar endast de svenska reglerna. Det är möjligt och inte alls ovanligt att domstolarna i flera olika länder anser sig ha domsrätt helt oberoende av varandra. Det ligger då i kärandens intresse att välja den domstol som är fördelaktigast för honom (s.k. forumshopping). Normalt sett är det lättare att processa i sitt hemland, men det kan finnas undantag, t.ex. när en utländsk domstol tillämpar rättsregler som gagnar ens sak, eller om det är lättare att få domen verkställd i det främmande landet. Om inga överenskommelser finns mellan de aktuella länderna kan en tvist komma att prövas i båda/alla länderna, i värsta fall med olika resultat som följd. För att komma åt detta problem har reglerna emellertid samordnats i stora delar av Europa. 3.1 Rättskällor De regler som för Sveriges del kan vara av intresse när det gäller domsrätt vid internationella köp av fritidsfartyg kan delas in i tre kategorier. Till att börja med finns de båda konventionerna om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, dvs. Bryssel- och Luganokonventionerna. Mycket betydelsefull är också den s.k. Bryssel I-förordningen 16 som, även om den i huvudsak överensstämmer med Bryssel- och Luganokonventionerna, skiljer sig från dessa på en del punkter som kan vara av betydelse i det enskilda fallet. 16 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. 17

18 Slutligen behandlas de nationella forumregler som tillämpas när vare sig konventionerna eller förordningen är tillämpliga Bryssel- och Luganokonventionerna Bryssel- och Luganokonventionerna innehåller likadana regler, men de tillämpas i förhållande till olika länder. Sverige, som inte blev medlem i EG (ett krav för att få skriva på Brysselkonventionen) förrän 1995, kom att först ratificera Luganokonventionen. Denna trädde i kraft i Sverige den 1 januari Luganokonventionen var ett samarbete mellan de dåvarande (1988) EG- och EFTA-länderna, samt Polen. På grund av att flera av konventionsstaterna sedermera blivit medlemmar i EU (bl.a. Sverige), och därför tillämpar Bryssel I- förordningen istället, gäller Luganokonventionen för Sveriges del numera bara i förhållande till Island, Norge och Schweiz. Brysselkonventionen trädde i kraft i Sverige den 1 januari 1999 och har skrivits på av samtliga dåvarande EG-medlemsstater. 17 Brysselkonventionens regler tillämpas i svensk IP-rätt fortfarande i förhållande till Danmark Bryssel I-förordningen Som en följd av Amsterdamfördraget och det fördjupade samarbetet inom EG ersattes, för EG-medlemsstaternas del, de tidigare konventionerna av en EGförordning (den s.k. Bryssel I-förordningen). Denna äger, i sin egenskap av gemenskapsrättsakt, direkt tillämplighet i medlemsländerna. Av svenska domstolar tillämpas Bryssel I-förordningen på rättsliga förfaranden som har inletts efter den 1 mars Danmark har dock inte skrivit under Amsterdamfördraget och omfattas därför inte av förordningen. Som nämnts ovan fortsätter alltså Brysselkonventionen att tillämpas mellan Danmark och övriga 17 Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. 18 Bryssel I-förordningen art a). 18

19 medlemsstater. 19 I sin egenskap av EG-förordning gäller Bryssel 1-förordningen i de nya EG-medlemsstaterna från och med deras inträde i EU Nationella forumregler I förhållande till övriga länder där det inte finns något internationellt samarbete tillämpar svenska domstolar de nationella forumreglerna analogt, dvs. de regler i RB 10 kap. som avgränsar de olika svenska domstolarnas jurisdiktionsområden från varandra. 20 Som exempel på länder utanför EG- och EFTA-samarbetet som kan bli aktuella för en köpare av fritidfartyg kan nämnas USA och Turkiet. 3.2 Köp av begagnat fritidsfartyg I det här avsnittet behandlas de regler som gäller när köparen inte skyddas av de särskilda konsumentregler som jag redogör för i avsnitt 3.3. Vid köp av begagnade fartyg är säljaren ofta en privatperson (med eller utan hjälp av mäklarförmedling) och då är det tydligt att köpet inte styrs av några konsumentskyddsregler, men om säljaren är näringsidkare (dvs. en båthandlare eller en mäklarfirma som säljer fartyget i eget namn) träder skyddsreglerna ofta in och köpet behandlas då på samma sätt som köp av nytt fritidsfartyg. För en närmare genomgång av vilka situationer som omfattas av konsumentreglerna, se avsnitt Internationella bestämmelser När det gäller domsrätt vid köp av begagnade fritidsfartyg kan parterna för det första, enligt Bryssel I-förordningen art (Bryssel- och Luganokonventionerna art. 17), avtala om vilken domstol som skall vara behörig. Ett sådant avtal kallas prorogationsavtal och får inte förväxlas med skiljedomsavtal, 19 Storbritannien och Irland har inte heller skrivit på Amsterdamfördraget, men har ändå valt att omfattas av Bryssel I-förordningen. 20 Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 6 uppl. s. 114, Ekelöf, Rättegång I, s

20 vilka Bryssel I-förordningen inte är tillämplig på. 21 Man kan i prorogationsavtalet välja att domstol i ett visst land skall vara behörig. De nationella reglerna får då avgöra vid vilken enskild tingsrätt tvisten skall tas upp. Men man har också oftast möjligheten (beroende på om detta tillåts enligt det landets processrätt) att specificera exakt vilken domstol i det landet som skall vara behörig. Eftersom det kan bli mycket svårt att komma överens när en tvist redan uppkommit, är en prorogationsklausul redan i köpekontraktet att föredra. Om parterna inte har avtalat om domsrätten gäller, enligt förordningens (och konventionernas) art. 2, som huvudregel att talan skall väckas i den medlemsstat, där svaranden har sin hemvist. Frågan om en part har hemvist i den stat där talan väckts bedöms av domstolslandets lag. Hemvistbegreppet bedöms olika beroende på om svaranden är en fysisk person eller ett bolag. För fysiska personer behöver det inte vara folkbokföringen som avgör hemvisten. I Sverige är det t.ex. inte så. 22 Dessutom är det mycket möjligt att en person uppfyller de respektive nationella hemvistkriterierna i mer än en medlemsstat. I så fall blir domstolarna i båda länderna behöriga, och käranden kan alltså välja vilken domstol han anser vara fördelaktigast för honom (forumshopping). Man kan också tänka sig att en person inte uppfyller kriterierna i något medlemsland, trots att han eller hon hör hemma här och inte har någon som helst anknytning till tredje land (dvs. ett land utanför EG). 23 Det skulle t.ex. kunna inträffa i fråga om en person som bott ombord på sin båt i olika länder under många år och som därför inte anses bo någonstans. I en sådan situation blir, enligt art. 4.1, inte förordningen, utan domstolslandets nationella regelsystem om domstols behörighet tillämpliga. Dessa regler behandlas, för Sveriges del, i nästa avsnitt. Om motparten är ett bolag eller en annan juridisk person skall den, enligt art. 60.1, anses ha hemvist i orten för dess: a) stadgeenliga säte, eller b) huvudkontor, 21 För skiljedomsavtal, se avsnitt Pålsson, Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel I-förordningen, s Pålsson, Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel I-förordningen, s

Konsumentens skydd i handeln över landgränserna

Konsumentens skydd i handeln över landgränserna Konsumentens skydd i handeln över landgränserna MARIE LINTON IUSTUS FÖRLAG Innehåll 15 FÖRKORTNINGAR OCH ORDLISTA 17 1 INLEDNING 23 Konsumenten i handeln över landgränserna 23 1.2 Olika typer av konsumentskyddsregler

Läs mer

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE ConseilUE EUROPEISKA UNIONENSRÅD Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) 14997/12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE PUBLIC JUR538 JUSTCIV307 CONSOM124 CODEC2396 YTTRANDEFRÅNJURIDISKAAVDELNINGEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2004 Ö 1918-03 KLAGANDE RGP Dental Inc., 22 Burnside Street, 02809 BRISTOL R1, USA Ombud: advokaten HS MOTPART SunDesign

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 743-11 KLAGANDE Siv Ing Benum AS Drammensveien 130 B12 NO-0277 Oslo Norge Ombud: Advokat LL MOTPART Kinovox-Benum AB

Läs mer

Verkställighet av utländska domar på privaträttens område

Verkställighet av utländska domar på privaträttens område Lagrådsremiss Verkställighet av utländska domar på privaträttens område Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 7 februari 2002 Thomas Bodström Cecilia Renfors (Justitiedepartementet)

Läs mer

En kort sammanfattning av hovrättens synpunkter

En kort sammanfattning av hovrättens synpunkter YTTRANDE 2011-01-21 SVEA HOVRÄTT Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Medling i vissa privaträttsliga tvister (Ds 2010:39) Inledning Hovrätten, som inte har

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 2 juni 2006 Ö 2773-05 KLAGANDE Maxygen Inc. 515 Galveston Drive Redwood City, CA 94063 USA Ombud: advokaterna PS och PA MOTPART Alligator

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Internationell privat- och processrätt En introducerande föreläsning

Internationell privat- och processrätt En introducerande föreläsning Maarit Jänterä-Jareborg Internationell privat- och processrätt En introducerande föreläsning Syfte Att främja samfärdseln mellan privata aktörer över landsgränserna Dela kompetensen mellan rättsordningarna

Läs mer

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt?

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? En fråga som ställs så gott som dagligen till Mäklarsamfundets jurister är hur mäklaren ska agera när en köpare återkommer

Läs mer

Promemoria med utkast till lagrådsremiss

Promemoria med utkast till lagrådsremiss Promemoria med utkast till lagrådsremiss Lagvalsregler på civilrättens område Rom I- och Rom II-förordningarna Stockholm den 17 mars 2014 Promemorians huvudsakliga innehåll EU har antagit två förordningar

Läs mer

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet Ds 2006:21 Danmarksavtalen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Avtalet mellan EG och Danmark om

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Innehåll. Förord 5 Förkortningar 15

Innehåll. Förord 5 Förkortningar 15 Innehåll Förord 5 Förkortningar 15 I. ALLMÄN DEL 19 A. Presentation av konventionerna och förordningen 21 1 Brysselkonventionen 21 2 Luganokonventionen 23 3 Bryssel I-förordningen 25 4 Lugano Il-konventionen

Läs mer

KONVENTION OM DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR PÅ PRIVATRÄTTENS OMRÅDE

KONVENTION OM DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR PÅ PRIVATRÄTTENS OMRÅDE KONVENTION OM DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR PÅ PRIVATRÄTTENS OMRÅDE CONV/JUD/sv 1 INGRESS DE HÖGA AVTALSSLUTANDE PARTERNA I DENNA KONVENTION, SOM ÄR FAST BESLUTNA att

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 372, 31/12/1985 s. 0031-0033

Läs mer

Konsument verket KO /(' / PROTOKOLL 2012-12-07 2011/103. Konsumentverket och Sweboat - Båtbranschens Riksförbund har träffat följande överenskommelse:

Konsument verket KO /(' / PROTOKOLL 2012-12-07 2011/103. Konsumentverket och Sweboat - Båtbranschens Riksförbund har träffat följande överenskommelse: Konsument verket KO PROTOKOLL Datum Dnr 2012-12-07 2011/103 5 Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Sweboat Båtbranschens Riksförbund angående överenskommelsen 2012/15 angående

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument)

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) Bilaga 1 ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Husvagnsbranschens Riksförbund efter överenskommelse med Konsumentverket 1. Giltighet För

Läs mer

AVTALS & KÖPRÄTT. Daniel Nordström

AVTALS & KÖPRÄTT. Daniel Nordström AVTALS & KÖPRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Avtalslagen Avtalsförfarande Fullmakt Ogiltigt avtal Juridiska dokument i privatjuridik Kompletterande lagstiftning Köplagen

Läs mer

Inledning. Köplagen. Konsumentköplagen. lös egendom Dispositiv (3 ) köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 )

Inledning. Köplagen. Konsumentköplagen. lös egendom Dispositiv (3 ) köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 ) 2013-09-23 1 Inledning Köplagen lös egendom Dispositiv (3 ) Konsumentköplagen köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 ) Definition näringsidkare Definition konsument Tvingande mellan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 februari 2007 T 2932-05 KLAGANDE MA Ombud: Advokat TL MOTPART GK Ombud: Advokat LJ SAKEN Återbetalning av erlagd handpenning ÖVERKLAGADE

Läs mer

Sammanfattning av betänkandet

Sammanfattning av betänkandet Sammanfattning av betänkandet Bakgrund Bilaga 1 Köp av lös egendom regleras i Danmark, Norge och Sverige i köplagar som tillkommit efter gemensamt beredningsarbete. Lagarna infördes i Danmark år 1906,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol Justitiedepartementet 2014-03-06 Dokumentbeteckning KOM(2014) 46 slutlig Förslag till rådets beslut om

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 mars 2001 T 2703-97 KLAGANDE Magnus R Ombud: advokaten Anders I. Bengtsson MOTPART Torbjörn Ö Ombud: advokaten Leif Nauclér SAKEN Prisavdrag vid

Läs mer

Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 11.11.2011 ARBETSDOKUMENT om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål

Läs mer

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal 1 Denna lag gäller för avtal varigenom en näringsidkare överlåter eller upplåter lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument,

Läs mer

Våra tjänster. lrfkonsult.se. Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling. Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling

Våra tjänster. lrfkonsult.se. Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling. Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling Våra tjänster Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling 1 KÖPA OCH SÄLJA HÄST Vad kan regleras med avtal? 3 mars 2014 LRF KONSULT Vad säger lagen? KÖPLAGEN - Näringsidkare (s) Näringsidkare

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Avtal om val av domstol 2005 års Haagkonvention

Avtal om val av domstol 2005 års Haagkonvention Ds 2014:26 Avtal om val av domstol 2005 års Haagkonvention Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598

Läs mer

TILLFÄLLE 5 - KÖPRÄTT. Jur. dr Jessica Östberg Stockholm Centre for Commercial Law, SCCL

TILLFÄLLE 5 - KÖPRÄTT. Jur. dr Jessica Östberg Stockholm Centre for Commercial Law, SCCL TILLFÄLLE 5 - KÖPRÄTT Jur. dr Jessica Östberg Stockholm Centre for Commercial Law, SCCL Lagreglering 1. KöpL 1990 2. KköpL 1990 3. CISG 1980 (Internationella köplagen 1987) Gäller vid köp mellan två näringsidkare

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Stockholm den 29 juni 2011

Stockholm den 29 juni 2011 R-2011/0759 Stockholm den 29 juni 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/3132/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över dels EU-kommissionens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juli 2011 Ö 5155-10 KLAGANDE MB Ombud: Advokat ÅG MOTPART AW Ombud: Advokat AK SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2010 Ö 5591-09 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud: Chefsjurist R S MOTPART

Läs mer

Köp och försäljning av häst och levande djur i konsumentköplagen (KkL)

Köp och försäljning av häst och levande djur i konsumentköplagen (KkL) Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2483 av Mats Green och Cecilia Widegren (båda M) Köp och försäljning av häst och levande djur i konsumentköplagen (KkL) Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Av Evelina Lindgren, jur. stud. vid Göteborgs universitet

Av Evelina Lindgren, jur. stud. vid Göteborgs universitet Alternativa behörighetsregler för domstol vid varumärkesintrång på internet Av Evelina Lindgren, jur. stud. vid Göteborgs universitet 1. Introduktion Under senare år har ett flertal mål avseende gränsöverskridande

Läs mer

Partsautonomi vid underhållsskyldighet i gränsöverskridande situationer

Partsautonomi vid underhållsskyldighet i gränsöverskridande situationer Uppsala universitet Juridiska institutionen Vårterminen 2010 Författare: Lina Fällström Handledare: Professor Maarit Jänträ-Jareborg Partsautonomi vid underhållsskyldighet i gränsöverskridande situationer

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.7.2013 COM(2013) 554 final 2013/0268 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 juli 2005 Ö 4286-02 KLAGANDE PLS Rambøll Management A/S Olof Palmes Allé 20 DK-8200 Århus Danmark Ombud: Advokat OF och jur. kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 oktober 2005 Ö 4968-04 KLAGANDE Fila Sport S.p.A. Viale Cesare Battisti 26 13900 Biella Italien Ombud: Advokat SB MOTPART Maersk Sverige

Läs mer

Konsumentköplag (1990:932)

Konsumentköplag (1990:932) Konsumentköplag (1990:932) Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Denna lag gäller köp av lösa saker som en näringsidkare säljer till en konsument. Lagen gäller även i fall då säljaren inte är en

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.07.2006 KOM(2006) 400 slutlig GRÖNBOK OM LAGVAL I FRÅGOR OM MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN, SÄRSKILT NÄR DET GÄLLER DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH ÖMSESIDIGT

Läs mer

Kommittédirektiv. EU-bodelning. Dir. 2016:74. Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016

Kommittédirektiv. EU-bodelning. Dir. 2016:74. Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016 Kommittédirektiv EU-bodelning Dir. 2016:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016 Sammanfattning Om en bodelning eller någon annan fråga som rör makars eller registrerade partners förmögenhetsförhållanden

Läs mer

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2 R-2009/0800 Stockholm den 16 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2268/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 april 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över publikationen Avtalsslutande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 december 2006 Ö 151-04 KLAGANDE BE MOTPARTER 1. Andelsbanken för Åland, 0145021-8 Köpmansgatan 2 FI-221 00 Mariehamn Finland 2. CA

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

{Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG. av den 16 december 1996

{Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG. av den 16 december 1996 21.1.97 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 18/1 I {Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering

Läs mer

Tentakompendium IP rätten

Tentakompendium IP rätten Tentakompendium IP rätten Vilka länder omfattas av de olika förordningarna? B1 och B1a: Alla medlemsstater (dvs EJ andra, t.ex. ej Island, Norge, Schweiz) Rom 1 2 och B2 förordningen: alla medlemsstater

Läs mer

KONSUMENTKÖPLAGEN. Daniel Nordström

KONSUMENTKÖPLAGEN. Daniel Nordström KONSUMENTKÖPLAGEN Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Konsumentköplagen Felaktig vara Rättelse av fel Distans- och hemförsäljningslagen Konsumenttjänstlagen Oskäliga avtalsvillkor

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

JOHNNY HERRE UNDER MEDVERKAN AV JAN RAMBERG. Konsumentköplagen. En kommentar ANDRA UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB

JOHNNY HERRE UNDER MEDVERKAN AV JAN RAMBERG. Konsumentköplagen. En kommentar ANDRA UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB JOHNNY HERRE UNDER MEDVERKAN AV JAN RAMBERG Konsumentköplagen En kommentar ANDRA UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Översiktligt innehäll Förord 5 Förkortningar 27 Dell Inledning 31 1. Kommentarens uppläggning

Läs mer

Avtal och rättskällor. Rättskällor Vad säger lagen? Domstolar

Avtal och rättskällor. Rättskällor Vad säger lagen? Domstolar 2011-05-18 och rättskällor Rättskällor Vad säger lagen? Författning Lag Förordning Föreskrift Förarbeten Statens offentliga utredningar Propositioner EG rätt Fördrag, beslut, förordning, direktiv Rättspraxis

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och

Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och Konsument verket KO PROTOKOLL Dnr Datum 2012/1044 2013-12-12 Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och Elektronikbranschen Konsumentverket och Elektronikbranschen har träffat en överenskommelse

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven PROMEMORIA Till: Från: Göran Forssén och Mikael Persson, Svenska Bussbranschföreningens Riksförbund ( BR ) Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Christian Martinsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB (

Läs mer

Juridik, grundkurs OH nr 1. Svenska Kennelklubbens organisation

Juridik, grundkurs OH nr 1. Svenska Kennelklubbens organisation OH nr 1 Svenska Kennelklubbens organisation Svenska Kennelklubben sep 2009 OH nr 3 a 1. KVALITET OCH EGENSKAPER Om inte annat särskilt angetts i detta avtal gäller följande. Köpet avser en hund av angiven

Läs mer

Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister

Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister särskilt om Internetrelaterade inträng av Ulf Maunsbach INNEHÄLLSFÖRTECKNING FÖRORD INNEHÄLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR FÖRKLARINGAR I

Läs mer

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 2007-03-30 Justitiedepartementet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet Enhet C1 Civilrättsliga frågor B - 1049 Bryssel Kommissionens grönbok om internationellt privaträttsliga

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-26

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-26 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-26 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Nya regler för erkännande och verkställighet av

Läs mer

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare 1 Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Många gode män upplever ett ganska stort problem med telefonförsäljning och försäljning på stan

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV

AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV STATEN OCH SOM ANVÄNDS ELLER DRIVS AV DEN ELLER PERSONSKADA

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och

Läs mer

Svensk internationell privat- och processrätt

Svensk internationell privat- och processrätt MICHAEL BOGDAN Svensk internationell privat- och processrätt FEMTE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord 5 Litterat ur 13 Vissaförkortningar 16 1. Inledning 19 1.1 Ämnets natur 19 1.2 Ämnets problemomräde

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

Lagvalsregler för försäkringsavtal, särskilt konsumentförsäkringsavtal

Lagvalsregler för försäkringsavtal, särskilt konsumentförsäkringsavtal NFT 4/1996 Lagvalsregler för försäkringsavtal, särskilt konsumentförsäkringsavtal av jur. kand. Marie Larsson, doktorand i internationell privaträtt vid Uppsala universitet Marie Larsson Lagvalsproblem

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska äktenskapskonvention samt med lag om ikraftträdande av de bestämmelser i nämnda överenskommelse som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA A. Brev från Konungariket Sverige Jag ber att få hänvisa till avtalet mellan Konungariket

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juni 2010 Ö 4261-09 KLAGANDE AA Ombud: Jur.kand. FW MOTPART Goutera AB, 556605-4598 Vretvägen 13 142 43 Skogås Ombud: Advokat POJ SAKEN

Läs mer

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område Civilutskottets betänkande 2013/14:CU27 Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2013/14:219 Nya

Läs mer

Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd för vuxna

Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd för vuxna GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 17 juli 1997*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 17 juli 1997* ARO LEASE DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 17 juli 1997* I mål C-190/95, angående en begäran enligt artikel 117 i EG-fördraget, från Gerechtshof te Amsterdam, att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T KLAGANDE YÜ. Ombud: Advokat IA

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T KLAGANDE YÜ. Ombud: Advokat IA Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T 3445-15 KLAGANDE YÜ Ombud: Advokat IA MOTPART Gripenhus i Sverige AB, 556854-4471 Ombud: Advokat RS SAKEN Pris för konsumenttjänst

Läs mer

Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen

Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen

Läs mer

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare När du som konsument köper en bil från en bilhandlare Denna information innehåller de viktigaste regler som gäller för dig som konsument när du köper en bil från en bilhandlare. Den lag som reglerar köpet

Läs mer

Stockholm den 5 mars 2010 R-2010/0178. Till Justitiedepartementet. Ju2009/9247/L2

Stockholm den 5 mars 2010 R-2010/0178. Till Justitiedepartementet. Ju2009/9247/L2 R-2010/0178 Stockholm den 5 mars 2010 Till Justitiedepartementet Ju2009/9247/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 februari 2010 beretts tillfälle att avge yttrande angående ett förslag till

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Lagrådsremiss. Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 februari 2007 Nyamko Sabuni Anne Kuttenkeuler (Justitiedepartementet)

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 december 2008 Ö 4308-07 PARTER 1. PF 2. CS Ombud för 1 och 2: Jur.kand. MS 3. MA 4. JF Ombud för 3 och 4: Advokat JC SAKEN Fel i fastighet

Läs mer

George Jansizian. Min bakgrund

George Jansizian. Min bakgrund George Jansizian Min bakgrund Utbildad Affärsjurist Master of Laws (LL.M) Juridik i Newcastle Praktik i Bakersfield, California Genomfört uppsatspraktik vid Centrumadvokaterna i Olofström Specialisering

Läs mer

Konsumenterna och rätten

Konsumenterna och rätten Lena Olsen Juridik och förvaltningspolitik i socialt arbete Konsumenterna och rätten 1. Varför konsumentskydd? Läs NJA 1968 s. 303 2. Framväxten av konsumentskyddsregleringen Sverige 1995 EU - förordningar,

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer