Räkneramsors betydelse för yngre barns tidiga matematiklärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räkneramsors betydelse för yngre barns tidiga matematiklärande"

Transkript

1 Examensarbete Räkneramsors betydelse för yngre barns tidiga matematiklärande Författare: Kristina Liljekvist och Gunnel Nilsson Termin: ST11 Ämne: Matematikdidaktik Nivå:15hp Kurskod: GO7982

2 Räkneramsors betydelse för yngre barns tidiga matematiklärande The role of counting rhymes for young children s early mathematics learning Abstrakt Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse räkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklärande. För att få svar på vår frågeställning utfördes kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingick åtta barn i åldern två till tre år. Resultatet visar att yngre barn på förskolan ges möjlighet att lära sig matematik genom räkneramsor, till exempel när det gäller antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjälp av räkneramsor, grundlägga det matematiska lärandet på ett medvetet sätt genom att barnen får uppleva variation och mångfald i flera olika miljöer. Fingerramsor som är en väsentlig del av räkneramsor är ett bra sätt att stimulera förmågan, subitizing. Nyckelord Räkneramsor, yngre barn, förskola, matematik Kristina Liljekvist och Gunnel Nilsson Antal sidor: 34

3 Innehåll 1. Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Teoretisk bakgrund Räkneramsor: fingerramsor Definition av de fyra kritiska villkoren för lärande Subitizing Fem grundläggande räkneprinciper enligt Gelman och Gallistel Räkneordens innebörd och funktion Antalskonstans abstrakta egenskaper Lärande och språk Olika syn på barns lärande Miljöns betydelse i småbarns möten med matematik Metod Urval Datainsamlingsmetoder Genomförande Undersökningens validitet och reliabilitet Etiska principer Resultat och Analys Hur kan barns taluppfattning stärkas med hjälp av räkneramsor? När brukar du räkna? Hur många år är du? Hur gör du när du räknar? Observationer av hur yngre barn erfar matematik i både planerade och i spontana aktiviteter Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Referenser Bilagor

4 1. Inledning Yngre barn använder dagligen matematiska begrepp i samspel med andra i sin omgivning (Björklund, 2009). Redan i tidig ålder har barnet behov av att kommunicera och ge verbalt uttryck för hur det uppfattar något i sin omvärld. Detta har väckt vårt intresse och därför har vi valt att fördjupa oss i matematik för de yngre barnen. Vi vill i tidig ålder grundlägga en positiv bild av matematik. Det gör vi genom att skapa ett medvetande hos barnen som visar att matematik är roligt och lustfyllt och där vi utgår från barnens perspektiv. Eftersom vi båda arbetar med barn i åldern 2-3 år, så använder vi talen upp till fem. Dels för att vi har fem fingrar på vår ena hand och dels för att det blir lättare att synliggöra för barnen. Genom fingerramsor stimuleras det auditiva, taktila och visuella lärandet på ett konkret sätt. Vårt syfte är att undersöka hur de yngsta barnen i förskolan kan ges förutsättningar för ett matematiskt lärande med hjälp av räkneramsor. Matematik i förskolan ger barnen en positiv attityd och motivation till matematik om inlärningen sker av bra upplevelser och erfarenheter (Devold, 2008). Matematik är inte något som sker vid enstaka tillfällen utan kan tillämpas i olika vardagliga situationer. För yngre barn är antal knutna till konkret material t.ex. bollar, pärlor, knappar. Pedagogen ska ge barnen möjlighet att uppfatta de fyra kritiska villkoren, samtidighet, variation, rimlighet och hållpunkter, i ett fenomen (Björklund, 2007). Enligt Björklunds vetenskapsteori har dessa fyra kritiska villkor ett samband med de yngsta barnens lärande i matematik. Vi är också intresserade av olika teorier och tankar kring hur yngre barns lärande kan och har sett ut: Gallistels och Gellmans fem räkneprinciper samt John Deweys, Friedrich Fröbels, John Lockes, Loris Malaguzzis, Jean Piagets och Lev Vygotskijs teorier. Vi anser att matematiken ska få ta stor plats i förskolan och i vårt arbete tillsammans med barnen. Matematiken finner vi i olika miljöer omkring oss. Det handlar om hur vi synliggör den och hur vi skapar ett grundligt medvetande hos barnen kring ämnet. I den nya reviderade upplagan av läroplanen, Lpfö-98 (rev.2011) fokuseras det på matematiken i en allt större utsträckning. Med denna studie hoppas vi kunna inspirera lärare som arbetar med yngre barn att ta på sig sina matteglasögon i förskolans värld. 3

5 2. Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de yngsta barnen i förskolan kan ges förutsättningar för ett matematiskt lärande med hjälp av räkneramsor Frågeställningar Hur kan barns taluppfattning stärkas med hjälp av räkneramsor? 2.2 Avgränsningar I undersökningen valde vi att intervjua och observera barn i åldern 2-3 år. 4

6 3. Teoretisk bakgrund Här presenteras räkneramsor och fingerramsor som ett pedagogiskt verktyg, kritiska villkor för lärande och antalsuppfattning i en blink, subitizing. Dessutom finns fem grundläggande räkneprinciper, räkneordens innebörd och funktion, antalskonstans, språk och matematik, olika syn på barns lärande och miljöns betydelse i sammanhanget också med. 3.1 Räkneramsor: fingerramsor Fingerramsor är en del av vårt kulturarv och har sina rötter i pedagogen Friedrich Fröbels, Kindergarten (Granberg, 1996). Fingerramsor fyller en viktig funktion för både språkutveckling och kroppsuppfattning samt att kopplingen mellan kropp och tanke tränas. Alla som arbetar med yngre barn bör använda fingerramsor dagligen just av dessa skäl. Det är genom ständig upprepning av talserier som barn lär sig i vilken ordningsföljd talen kommer (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004). Genom fingerramsor avgränsas och markeras fingrarna som separata delar (Björklund, 2008). De bildar samtidigt en tydlig helhet i form av hela handen. Fingerramsor ger tillfällen att uppmuntra de yngsta barnen till ett matematiskt tänkande Barns erfarenheter av hur delar och helheter relaterar till varandra är avgörande för att senare kunna förstå räkneprinciper, att kunna använda räkneord och att använda de olika räknesätten på ett effektivt sätt. Grunden för förståelsen av matematiska relationer, mellan delar och helhet, utgörs av olika aspekter (Björklund, 2007). De olika aspekterna är avgränsade delar, mängddelning, mängdökning/minskning, konstant mängd, parbildning och ordningsföljd. Ur ett pedagogiskt perspektiv kan det vara intressant att synliggöra hur barns matematiska färdigheter och förståelse kommer till användning i de vardagliga aktiviteterna som sker på förskolan. Björklund (2007) menar att skillnader och likheter är grundläggande för allt lärande. Denna förståelse utvecklas av tidigare erfarenheter. Särskilt för det matematiska tänkandet har det stor betydelse att kunna urskilja fenomenens likheter och skillnader Men också genom att fokusera på vilken egenskap är som skiljer fenomen åt och hur skillnader kan beskrivas. Matematik handlar om ett sätt att beskriva mätbara relationer mellan objekt i omvärlden som till exempel skillnaden mellan två och tre saker. Det är ofta visuella likheter och skillnader som synliggörs i vardagen. Fast också med erfarenhet av upptäckter med de andra sinnena stimuleras lärandet på ett konkret sätt med hjälp av räkneramsor. I gemensamma aktiviteter där barnens förståelse uttrycks på varierande sätt ges ökade möjligheter att erfara samma fenomen ur flera perspektiv (Björklund, 2007). Till exempel vid räkning av olika saker i olika sammanhang, urskiljer och fokuserar barnet på olika antal Barn har olika uttryckssätt, olika språk (Johnsen; Björklund, 2008). Det mest naturliga som de flesta barn använder är det muntliga språket, fingrarna och bilderna. När barnet använder fingrarna meddelar sig barnet med andra. Vid räkning med fingrarna, fungerar de som ett tankeredskap som hjälper barnet i det egna tänkandet (Björklund, 2008). Att låta barnet få sin hand konturritad skapar en förståelse för att handens fingrar består av delar som tillsammans bildar en helhet, hela handen. Barnet lär sig delarna före helheten. Vid räkneramsans uppräkning kopplas föremål, ett och ett, till de olika räkneorden. 5

7 Uppfattningen är inte enbart ett synintryck utan har också motsvarigheter i de auditiva och taktila sinnesintrycken (Sterner & Johansson, 2007). Johansson (2005) hävdar att alla sinneserfarenheter har en mening. Vi erfar världen med vår kropp och den är i ständig interaktion med allt vi möter och ständigt närvarande i allt vi gör. Ju mer barnen blev medvetna om sin kropp och dess begränsningar, desto mer använde de sin egen kropp för att utforska världen (Merleau Ponty; Björklund, 2007). Den levda kroppen är barnets tillgång till världen. Om kroppen förändras, förändras också världen för barnet. Kroppsuppfattningen hör intimt samman med den upplevda världen i och med att den egna kroppen är det som är mest välbekant för barnet. Därför är det också naturligt att barnet har sin kropp som referenspunkt i mötet med omvärlden (Björklund, 2007). När barnet jämför olika föremål använder de sin kropp eller en kroppsdel som referens t.ex. denna krita är lika lång som min tumme eller jag har lika många fingrar som dockan. Ofta är det visuella likheter och skillnader som lyfts fram i vardagen (Björklund, 2007). Erfaranden med andra sinnen och upptäckten av andra kvalitativa likheter och skillnader bör ses som grundläggande. Detta sker när barnet upptäcker relationer mellan egenskaper hos föremål och företeelser. Delar i en mängd har en viss relation till andra delar och till helheten, det är förståelsen för detta system som bygger på de matematiska principerna. Förståelsen växer därmed fram när olika sätt att förstå denna relation kommuniceras och problematiseras i samspel med andra barn och vuxna (Björklund, 2007). Barnet måste få undersöka och lära känna materialet för att kunna urskilja, uppfatta och öppna sina sinnen för att få olika aspekter av det. Fokusering är det som är grundläggande i barnets räknefärdigheter (Björklund, 2009). Barn använder fingrarna för att räkna och de som är yngre än skolåldern använder gärna fingrarna för att gestalta omfång. När ett barn till exempel ska beskriva mycket eller litet visar barn upp ett antal fingrar (Neuman; Björklund, 2009). Barn tycks göra detta innan räkneorden har fått någon numerisk innebörd och innan fingrarna har fått sina givna talnamn. De förstår ändå att antalet uppsträckta fingrar motsvarar den uppskattade mängden. Fingrarna fungerar som en konkret talbild för barnet där fem fingrar på ett naturligt sätt bildar en grupp som kan uppfattas med flera sinnen (Björklund, 2009). Att använda fingrarna konkret har en utvecklande betydelse i och med att barn så småningom upptäcker att fem fingrar alltid är en hel hand och ett visst antal fingrar ser ut på ett visst sätt. Fingertalen som barnen själva skapar då de håller upp sina fingrar är ett bra stöd för deras tänkande (Sterner, 2006). Fingrarna representerar antalet som det talas om, i detta fall antalet stavelser i barnets namn. Då barnet får erfarenheter utvecklas förståelse för att två alltid anger samma antal: två nallar, två barn eller två klappar. Barn använder sig av olika sorters uttrycksformer för att undersöka och visa hur många till exempel genom att använda sina fingrar Definition av de fyra kritiska villkoren för lärande Björklund (2007) anser att pedagogen ska ge barnen möjlighet att uppfatta de fyra kritiska villkoren, samtidighet, variation, rimlighet och hållpunkter, i ett fenomen 6

8 För att barnet ska kunna uppfatta likhet och skillnad ska pedagogen bestämma vad som ska hållas konstant och vad som ska variera. Då skapas förståelsen för en djupare innebörd. Att erfara likheter och skillnader är grundläggande för allt lärande. De kritiska villkoren ska användas i strävan efter att förstå det lilla barnets omvärld och för att stödja dem i deras tänkande och lärande. Dessa fyra kritiska villkor är också betydelsefulla för att barnet skall utveckla sin förståelse av den matematik de möter i vardagen (Björklund, 2007). Björklunds fyra kritiska villkor beskrivs enligt följande: Samtidighet handlar om att barnet förstår och använder räkneord på ett medvetet sätt. Där barnet inser att den numerära aspekten är densamma oberoende av objekt och situation. Barnet upptäcker något gemensamt och specifikt hos ett fenomen t.ex. i fråga om föremål där formen är densamma men skiljer på storleken. För att barnet ska kunna förstå och använda räkneord bör barn inse att det gemensamma är den numerära aspekten, oberoende av vilket objekt som räknas eller i vilket sammanhang. Syftet kan vara olika men har samma numerära innebörd då antalet alltid är detsamma. Siffran två kan variera på olika sätt. Två kan finnas i räkneramsan men också som antal, t.ex. två klossar i leken är lika många som två köttbullar på tallriken. Markering av delar är ett sätt att gestalta hur en mängd avgränsas som enskilda delar och som en helhet samtidigt. Upprepning är centralt i mönsterbildning där delarna har en speciell relation till varandra och som så småningom bildar en helhet. Pekräkning ingår också i detta kritiska villkor. Barnet räknar samtidigt som det pekar på föremål i takt med räkneorden. Björklund anser att samtidigheten är ett villkor som är avgörande för att variationen ska kunna träda fram, eftersom barnet både ska kunna urskilja och medvetet fokusera på vad som varierar. Variation menas att barnet vidgar förståelsen för fenomenet genom erfarenheter i olika sammanhang. Genom variationen har barnet möjlighet att se likheter och skillnader för händelser och saker. Det är i variationen som det är möjligt att upptäcka och generalisera hur saker kan ha samma innebörd vid olika tillfällen. Likadana objekt kan dyka upp i olika sammanhang, t.ex. att det i en saga dyker upp tre bockar fast vid helt olika tillfällen i boken. Eller att man kan hitta cirklar på många olika ställen, fast de kan variera i storlek och färg. Cirklar ingår i gruppen former som också kan variera i olika sammanhang. Variation görs till ett mycket betydelsefullt villkor för lärande eftersom det ger ett förändrat sätt att förstå omvärlden. Barnen har möjlighet att skilja ur vad föremål eller företeelser har gemensamt. I variationen erfar barnen att en och samma idé kan variera i olika sammanhang. Pedagogen hjälper barnen att reflektera över den variation som finns i de olika sätten att ge uttryck för samma antal, genom att barnen grupperar sina fingrar på olika sätt. En del barn använder ena handens tumme samt pekfinger för att skapa en modell av talet två, andra använder ena handens pekfinger och långfinger. Detta kan bidra till att barnen utvecklar den första förståelsen för att två inte kan modelleras eller göras på ett annat sätt. T.ex. då pedagogen höll upp sina fingrar och visade antalet stavelser som barnet hade i sitt namn: Nej, inte den två! sa barnet. 7

9 Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) är variation källan till allt lärande Den ger barn förutsättningar att urskilja och uppleva mångfalden, samt ger beredskap för möten med nya situationer. Vid olika tillfällen under dagen ges barnen möjlighet att möta ett stort antal situationer som kan tolkas som matematiska erfaranden och matematisk begreppsinlärning (Doverborg & Pramling Samuelsson, 1999). För att matematik skall bli meningsfullt måste barn få möjlighet att erfara och uppleva matematik i en mängd olika sammanhang. Det är i variationen av erfarenheter som ger förutsättningarna för en djupare förståelse. Rimlighet menas att barnet uppskattar och värderar rimligheten i en situation, barnet bestämmer rätt innebörd av begreppet. Genom relationer till tidigare begrepp och erfarenheter diskuterar barnet sig fram till vad som kan tänkas vara logiskt eller rimligt i en situation som det stöter på t.ex. får alla bollar plats i denna skokartong eller behöver jag en större låda? Barnets egna erfarenheter och utforskande av omvärlden utgår ofta från barnets egen kropp. Kroppen används som ett redskap, en referens för hur kroppen förhåller sig till omvärlden. Detta uttrycks i barnets handlingar, kroppsspråk och verbalt. Ett vanligt exempel är när det lilla barnet hämtar en stol att stå på när det inte når upp till pärlorna på hyllan. Detta visar att barnet har skapat erfarenhet och kan relatera till en tidigare situation eller händelse. Hållpunkter får barnet av alla erfarenheter och lärande från alla fenomen och det stöder barnets fokus ur olika aspekter. Det skapar struktur och ordning i barnets omvärld om det utgår från barnets perspektiv. Hållpunkter för barns lärande behövs för att de ska kunna relatera till tidigare erfarna fenomen och för att relatera till en referenspunkt. Även att strukturera händelser och att kategorisera har betydelse för hur barnet handlar i en viss situation. Situationer där barnet synliggör sin förståelse kan vara att barnet använder det konkreta som det upplevt som utgångspunkt för att vidare utforska nya fenomen. Om vuxna kan uppfatta hur barn betraktar matematik i deras värld, delar deras upplevelser och sätter ord på matematiska termer, involveras också barnet i den matematiska världen (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2001). Barnets värld expanderar och så småningom görs de matematiska begreppen som barnets egna. 3.3 Subitizing Sterner och Johansson (2006) förklarar subitizing som tidig förmåga att uppfatta antal. Människan har förmågan att kvantifiera sin omvärld och att räkna. Det verkar som att den utvecklas ur kombinationen av en medfödd förmåga att kunna uppfatta antal upp till tre eller fyra i en enda blink, subitizing. Men även praktiska erfarenheter av räkning och av antalsbestämning spelar in i kulturen som vi lever i. Barn kan tidigt även avgöra vilken av två mängder som har flest föremål. Subitizing - förmågan påvisas också i att barn tidigt, meddetsamma uppfattar att de har slagit till exempel en tvåa på tärningen, har fem fingrar på ena handen eller att traktorn har fyra hjul. Det handlar om ett automatiserat förhållande mellan någon form av talbild och räkneord (Sterner & Johansson, 2006). 8

10 Skillnaden från aspekten av antalsbegreppet som grundar sig på uppräkning kan det sägas att barnet lär sig helheten före delarna. Denna omedelbara uppfattning har med synintrycket att göra men den har också sin motsvarighet i hörseln och känseln (a. a). 3.4 Fem grundläggande räkneprinciper enligt Gelman och Gallistel Uppräknandets idé bygger Gelman och Gallistel på fem olika grundläggande räkneprinciper (enligt Sterner & Johansson, 2006). De anser att barn måste ha tagit till sig dessa för att förstå räkneorden och för att kunna räkna. Detta sker genom vardagliga erfarenheter av räkning och antalsbestämning tillsammans med förmågan subitizing. Björklund skriver i Förskolan nr.4 (2010), att Gelman och Gallistel anser att barn brukar ha en grundläggande förståelse för räkneprinciperna och talraden vid ca 5 års ålder. De första tre principerna utvecklas i tidig ålder och anses vara genetiskt nedärvda. Principerna används endast av barnet om det finns en miljö där det kan hantera dem (Bergman, 2010). Räkneprinciperna beskrivs så här: 1. Abstraktionsprincipen handlar om att föremål som ingår i en väl avgränsad mängd kan räknas oberoende av slag av föremål. Det behövs en avancerad insikt hos barnet för detta (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004). Förståelsen för att antal är en abstrakt egenskap som talar om något allmänt och kan då behandlas allmänt. Barnet ser tre som en abstrakt egenskap samt att tre bilar, som barnet ser framför sig är något helt annat än tre blommor. 2. Ett till ett- principen handlar om att ett föremål i den ena mängden får bilda par med ett föremål i den andra mängden. Principen bygger på att kvantifiera genom att bilda par. Till exempel då ett barn leker i dockköket och delar ut skedar till sina tre dockor. Barnet kommenterar detta högt: En till den, en till den och en till den. För detta behöver man inte kunna räkna. 3. Principen om godtycklig ordning handlar om förståelsen då vi räknar antalet föremål i mängden. Det spelar ingen roll i vilken ordning uppräkningen sker eller hur de är grupperade. Det viktiga är att hålla reda på vilka föremål som är räknade och vilka som inte är medräknade. Denna princip är viktig för förståelsen av den kommutativa lagen för addition, där a+b = b+a, som gäller för alla naturliga tal. Till exempel: tre katter och två katter blir fem katter och att två katter och tre katter blir fem katter, alltså detsamma. Genom att använda språket så blir det effektivare att kvantifiera och hålla reda på antal. Fast det är ännu mer effektivare att lära sig en generell ramsa med talord: ett, två, tre samt därefter bilda par mellan föremål i en mängd och namn i denna ordnade talrad. Sedan kan vi bestämma antal genom uppräkning med hjälp av språket. Dessa två principer kräver träning och utvecklas i en social kontext (Bergman, 2010). 4. Principen om räkneordens ordning handlar om att orden måste komma i en bestämd ordning samt att varje räkneord följs av ett annat bestämt räkneord. Antalet saker i mängden bestäms genom att varje sak som ska räknas paras ihop med ett särskilt bestämt ord i räkneramsan. Barnet pekar på föremålet i tur och ordning, samtidigt som det räknar ett, två, tre. Förståelsen för denna princip innebär att varje föremål paras ihop med ett räkneord i den ordning som det förekommer i räkneramsan. 9

11 5. Antalsprincipen, kardinaltalsprincipen, handlar om att då varje föremål i mängden har parats ihop med ett räkneord så anger det sist uttalade räkneordet antalet saker i denna mängd. Antalet föremål mäts av de ordnade räkneorden. Om ett barn har problem med att hantera tal eller antal, kan det bero på att barnet ifråga har problem med en eller flera av de nämnda principerna (Bergman, 2010). 3.5 Räkneordens innebörd och funktion Sterner och Johansson (2006) menar att barns förståelse för räkneramsor och räkneord är mycket beroende av barnets tidigare erfarenheter av möten, prövande och användning i olika situationer. Behärskandet av räkneramsor varierar också mycket mellan olika åldrar och mellan olika barn. Den utvecklas oftast stegvis: Räkneramsan är varken korrekt eller stabil. Barnet räknar två, tre, fem, tio samt en annan gång ett, tre, sex, nio. Räkneramsan är inte korrekt men stabil. Barnet räknar vid upprepade tillfällen räkneramsan på ett inkorrekt sätt: ett, tre, fem, sex. Räkneramsan är upp till ett givet räkneord både korrekt och stabilt: Ett, två, tre, fyra o.s.v. I början uppfattas räkneramsan av barn som en odelbar frekvens av ord. Barnet måste då alltid börja räkna från ett, de kan inte börja räkna från tre. Detta påvisar en av anledningarna till att behärskningen av bakåträkning är svårare än framåträkning. I början är det bättre att barnet först räknar uppåt sedan nedåt. Struktur av räkneramsa: Räkneorden ett till tolv har en språklig struktur. Ton -talen har ett gemensamt mönster. Tal och räkning är en naturlig del av vår vardag (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004). Barn använder och fångar upp det språk vilket även inbegriper talorden, som talas i vardagen av andra runtomkring dem. Det är viktigt att få lika många chokladbitar som sin lillasyster och en stor skillnad på att vara fyra eller fem år. Barn visar ofta sin ålder med hjälp av sina fingrar. Talorden används här på olika sätt och räkningen blir ett redskap för olika slags problemlösningar. Devold (2008) poängterar att all utveckling av taluppfattning måste förankras i praktiska erfarenheter i vardagen. Taluppfattningen handlar om kunskapen, färdigheten och erfarenheten av tal, räkning och antal. Det lilla barnet möter talord som beskriver antal genom de vuxnas småprat: Var har vanten tagit vägen? Vi måste ha två vantar, en till varje hand, en två händer. Sedan används talorden i flera olika sammanhang: Vad stor du har blivit. Du är redan tre år! Åh, du har tagit med dig tre bilar till mormor. Kardinaltal av typ A talar om hur många det är eller antal objekt, kan också kallas för mängdtal eller antal som i detta fall, tre bilar (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004). Uppräkning av tal blir som en slags lek med ljud och ord, som också ibland följs med gester, såsom finger- eller handrörelser (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004). 10

12 Barn möter talord i flera olika sammanhang liksom i deras lek med talord, vilket har stor betydelse för utvecklingen av talbegreppet. Dessa talbegrepp hamnar inte alltid rätt på samma sätt och vid exakt samma ålder hos alla barn. Det är en stor variation i denna förståelse av talbegreppet hos barn i samma åldersgrupp. En del barn klarar av detta och då har barnet ett rikt talbegrepp medan andra barn har ett fattigare talbegrepp och behöver då lite extra hjälp på vägen. Räkneramsor och sammanparning är två viktiga komponenter som utvecklas parallellt med barns uppfattning om antal (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004). Med fingerramsor stimuleras sammanparning Genom att säga ett ord och att ta på fingret till exempel i ramsan: Tummetott, slickepott, långeman, gullebrand och lille vickevire. När fingret berörs och samtidigt benämns med ett eller flera ord, verkar vara ett utbrett fenomen i många kulturer. Barn beskriver och arbetar med olika antal utan att behöva använda särskilt många talord. Fast talorden spelar ändå en central plats för förståelsen av antal. Parallellt med utvecklingen samt vid användningen av sammanparning arbetar barnen ofta med att lära sig talord genom räkneramsor. Barnen behärskar talserien då de säger talen i rätt ordningsföljd, ett talord för varje sak som räknas. Uppräknande av tal kan vara en sorts ordlek, i leken syns det om talet fått ett numeriskt innehåll d.v.s. barnet känner igen talbilden så det kan berätta hur många element som mängden innehåller utan att behöva räkna den (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004). Barnet behärskar talserien när det kan säga talens ordningsföljd på ett korrekt sätt (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004). Barnets mognad, tid för träning samt genom att den vuxna stimulerar räkning så utvecklas barnets förståelse. Samtidigt som barnet arbetar med talserien får det många erfarenheter av sammanparning. Barnet upptäcker att talord förekommer i samband med att något räknas. Efterhand kommer det att klara av sammanparning mellan objekt och talord i talserien. Till exempel då barnet räknar rätt antal samtidigt som det säger ett talord för varje sak 3.6 Antalskonstans abstrakta egenskaper Heiberg Solem och Lie Reikerås (2004) menar att det inte alltid är så lätt att avgöra vilken talförståelse barnet har. Det är flera faktorer som spelar in när barn räknar. Begreppsförståelsen kan vara situationsbunden samt begränsad i sin omfattning. Till konkreta saker knyter barnet ofta talord genom stimulering av räkning i olika vardagliga situationer. För de yngre barnen är antal knutna till konkreta saker. Talar vi om två dockor så ser barnet detta framför sig, två bilar är något helt annat än två dockor. Två blir här en abstrakt egenskap, som är generell och kräver en ganska avancerad förståelse Barn kan mycket tidigt se antalet i mängden två. Dessutom har flera barn väldigt tidigt kunskap om hur många fingrar som representerar deras ålder samt antalet fingrar på sin ena hand. Denna förmåga att se antal utan att behöva räkna är tidsbesparande. Det är viktigt att träna för att kunna se mängden som en helhet och inte bara som en samling enskilda element. Ett bra sätt att stimulera denna förmåga, att se antal, kan vara att använda sig av ramsor och barnsånger där fingrarna utnyttjas för att visa detta. I en fingerramsa hålls fem fingrar upp på den ena handen och viks sedan in, en i taget tills handen är knuten. 11

13 År 1965 skrev Piaget (enligt Sterner & Johansson, 2006) om begreppet antalskonstans. Han lyfte fram detta i sina studier om små barns taluppfattning Antalskonstans är en viktig aspekt av talbegreppet som är kopplat till principen av godtycklig ordning. Han ansåg att barn själv måste få upptäcka att antal är oberoende av objektens art. Piaget menade att hur sakerna än är placerade samt i vilka situationer dessa förekommer så blir antalet alltid detsamma. Dessutom ha förståelse för var vi börjar räkna, då alla saker är med, och att antalet är detsamma varje gång vi räknar samma saker (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004.). Det gäller även förståelsen för att antalet blir detsamma oberoende av om föremålen ligger tätt ihop eller är utspridda (Sterner & Johansson, 2006). 3.7 Lärande och språk Lek och skapande ska lyfta språket och matematiken i förskolan lyder Skolverkets förslag till förtydligandet av förskolans läroplan. Leken är en av de viktigaste arenorna för barns utveckling och lärande poängterar Kristina Wester, projektledare på Skolverket ( ). För barnet blir räknandet som en ordlek i början innan de lärt sig förstå sammanhanget (Sterner & Johansson, 2006). Frågar man ett barn hur många år det är och det svarar fyra genom att räkna på fingrarna är det ofta ett inlärt språk, det har blivit som en ordlek: 1,2,3,4. Om man stimulerar barnets talräkning måste man tänka på att mognad och tid har stor betydelse innan barnet förstår vad antal står för. Att kunna talserien betyder inte alltid att barnet har fått ett numeriskt innehåll. Så småningom förstår barnet att talorden har ett samband med något man räknar, att delar blir en helhet. Enligt Sterner (2006) hänger språk och tanke samman. Därför ska barn ges olika möjligheter att utveckla sin förmåga att lyssna, samtala och reflektera över språket och matematiken i omvärlden. Barns tankar, uppfattningar och idéer ska synliggöras och komma till uttryck på flera olika sätt. Detta ska göras med tanke på barnens ålder, vilket innehållet är och på barnens egna önskningar och idéer. Om barn får möta, använda och reflektera över tal i sin omvärld så hjälper det dem att utveckla denna förståelse för viktiga matematiska situationer redan i två treårsåldern. Grunden för utveckling av kvantitativt tänkande ger god taluppfattning, därför är det viktigt att använda dokumentation och reflektion över dessa begrepp tillsammans med yngre barn. Att leka med språket, att göra rim och ramsor samt att klappa och räkna stavelser i sitt namn, brukar barn tycka om. Genom att återupprepa detta i en samling eller i en vardagsaktivitet synliggör och reflekterar barnet över antal (Sterner, 2006). Läroplan för förskolan Lpfö-98( Skolverket, 2006), reviderad 2010, säger att förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet. Detta sker då förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet genom att bilda en helhet av lärande, omsorg och fostran. Verksamheten ska utgå från barnens intressen, erfarenheter, motivation och drivkraft att söka kunskap. Detta sker då barnet själv erövrar och söker kunskap genom lek, socialt samspel, skapande, forskande och genom att se, diskutera och reflektera. Vygotskij påtalar att det är viktigt att lärare i samspel med barnet utmanar det i språket och tänkandet, att språk och tanke hänger samman (Sterner, 2006). 12

14 Barns tankar, uppfattningar och idéer ska synliggöras och komma till uttryck. Om barnet får möta ord och begrepp i varierade och meningsfulla situationer lär sig barnen förstå dessa innebörder, de införlivas i barnets eget ordförråd och i deras egna begrepp, menade Vygotskij. Barn behöver möta tal och räkning i många olika situationer (Ahlberg, 1994; 1995). Detta ska upplevas med alla sinnen för att utveckla förståelsen för matematikens innebörd och dess funktion (Björklund, 2009). Om matematik, på ett naturligt sätt, införlivas i barns erfarenhetsvärld vidgas och fördjupas deras matematiska förståelse. Barn gör då nya erfarenheter som kan leda till att de så småningom inser att matematikens användningsområde inte är begränsat till endast specifika situationer (Björklund, 2007). 3.8 Olika syn på barns lärande Förskolepedagogikens skapare Friedrich Fröbel ( ) knyts till bildningstankens program för Kindergarten, barnens trädgård (Pramling & Sheridan, 1999). Hans teorier byggde på att all utveckling skedde utifrån barnets inre drift att vara aktiv och att söka erfarenhet i kombination med yttre stöd. Fröbels tanke var att barnen skulle växa och utvecklas under ordnade förhållanden likt blommor i en växande trädgård. Han utarbetade ett material som kallades för lekgåvor som kunde användas i ett grundläggande matematiskt syfte. Lekgåvorna bestod av tjugo stycken olika aktiviteter och kunde användas av barn redan i småbarnsåldern (Doverborg, 2007). Fröbel ansåg matematik som en ständig utvecklande verksamhet av kunskapsalstrande. Den bestod inte bara av bestämda former och sanningar utan utvecklades oavbrutet genom människans sökande efter enhetlighet och mångfald (Björklund, 2007). Fröbel ansåg också att barnet utmanas till jämförelse och upptäckter av samband när det får utvecklas som en helhet, där alla barnets sinnen stimuleras. Han menade att barnet först bör bekanta sig med grundformer för att sedan arbeta med delar som tillsammans bildar en helhet. Den amerikanska filosofen och progressiva pedagogikens fader John Dewey ( ) menade att utbildningens funktion var att ge elever levande kunskap (www.quicknet.se.) Denna skulle de ha praktisk nytta av, både yrkesmässigt och personligt. Det bästa sättet att lära sig var genom praktiska övningar som i så hög grad som möjligt fjärmade sig från ett konstruerat inlärningssätt, menade Dewey. Denna aktivitetspedagogik där teori och praktik, reflektion och handling skulle hålla ihop kallade han learning by doing. Han menade att kunskap måste ha verklighetsanknytning och kunna bli till nytta. Deweys tanke var att utbildning tjänade till att utveckla människans förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande i stället för memorering. Skolan skulle påminna om det verkliga livet, ansåg han. Loris Malaguzzi ( ) ansåg att barn är som forskare (www.quicknet.se). Barn både vill och kan kommunicera med sin omgivning. Barn behöver en stimulerande miljö och jämnåriga kamrater som kan se dem som individer. I samspel med andra barn ska de få utvecklas individuellt. I detta pedagogiska förhållningssätt ska barnens arbete dokumenteras. Dokumentationen ska inte bara användas till pedagogers fortbildning, utan även för föräldrar och barnet själv. Det är detta som bildat ramen för den svenska förskolans läroplan som idag anses vara bland den mest framgångsrika i världen. Piaget ( ) tankar var att eftersom nya erfarenheter anpassas efter förståelsen är ett lärande möjligt. Han ansåg att människan redan från födseln var en upptäckande och aktivt forskande varelse (Björklund, 2008). 13

15 Piaget beskriver också hur lärandeprocessens motpoler, assimilation och ackommodation måste vara i balans med varandra i ett barns beteende. Assimilation beskrivs som en inåtgående process, barn uppfattar världen på annorlunda sätt jämfört med vuxna. Exempel på en assimilationsprocess kan man hitta i barns lek där t.ex. en boll kan bli en potatis, en pinne kan bli en gaffel. Ackommodation är en utåtgående process där individen anpassar sig efter omgivningen t.ex. genom imitation. Barnet förändrar sig själv för att efterlikna imitationsobjektet. Piaget poängterade dock att både den fysiska och sociala miljö som barn växer upp i är avgörande för hur utvecklingen framskrider. Han menade att handen är hjärnans förlängda redskap (Malmer, 2002). Barn är som ett vitt oskrivet blad, tabula rasa, ansåg empiristen John Locke ( ). Locke menade att all undervisning går ut på att barnet successivt tränar färdigheter på allt mer avancerad nivå (Wikipedia.org/wiki/). Locke påstod att all kunskap och lärdom man fått bygger på konkreta erfarenheter och de olika sinnena. Den empiristiska synen på kunskap innefattar fostran och undervisning. Enligt empirismens teori är det detta som gör människan till den hon är. Ur denna syn är läraren väldigt betydelsefull ((Björklund, 2009). Lärarens roll är att styra riktningen på utvecklingen, dämpa oönskade drag i personligheten och gynna framväxten i önskade drag. Barns lärande var att barn tar till sig och lär sig använda nya kunskaper och färdigheter i interaktion med andra var Lev Vygotskijs ( ) teori (Björklund, 2009). I interaktion med mer kunniga personer, skulle barnet senare själv kunna använda färdigheten i andra sammanhang. Vygotskij pratade ofta om den proximala utvecklingszonen (Björk & Liberg, 2001). I denna ligger det som barnet redan kan och här finns också utrymme för det som barnet inte klarar på egen hand. Men som de kan klara tillsammans med andra barn och vuxna i sin omgivning Vygotskij lyfte redan på 1930-talet fram att miljön och det sociala sammanhang som barnet möter, bör erbjuda optimala förutsättningar (Björklund, 2008). De ska vara ett stöd för barns utveckling och lärande Han såg därmed barns kognitiva utveckling ur ett socialt perspektiv och hävdar att andra människors handlande har betydelse för barnets fortsatta utveckling. Barnet föds till en värld där föremål och handlingar har en innebörd, som redan är definierad av kulturen. Vad barnet riktar sitt intresse mot är i första hand beroende av vilka behov barnet har. Men det är de olika föremålen som i sin tur stimulerar barnet till handling, menade Vygotskij. 3.9 Miljöns betydelse i småbarns möten med matematik Enligt Magne (2003) har man gjort en undersökning om barns matematiska aktivitet som visar att bäst resultat nås när aktiviteterna präglas av frihet (Devold, 2008). De vuxnas uppgifter är att stödja, inspirera och stärka barnens utveckling och lärande med utgångspunkter i aktiviteter, lekar och intressen (Devold, 2010). Hur barn blir bemötta i det dagliga samspelet av vuxna, har stor betydelse för lärandet. Yngre barn lär sig och utvecklas när vuxna uppmuntrar, stödjer och interagerar aktivt tillsammans med dem. Barn utvecklar matematisk förståelse bäst i vardagliga, funktionella och meningsfulla sammanhang (Pramling & Sheridan, 1999). Att uppmärksamma barn på olika matematiska begrepp i vardagen är oändlig, då vardagen är fylld av matematik. Hur många barn ska äta 14

16 idag? Hur många barn ska sitta vid varje bord? osv. Begreppet matematik kan klassificeras till informell och formell matematik (Ahlberg, 2004). Den informella matematiken är den som barnen möter under sin vardag på förskolan. Det bör finnas möjligheter för barnen att i deras miljö kunna jämföra och utforska (Björklund, 2010). Det är i kontrasterna som barnet uppmärksammar om något är mindre, större eller likadant. Klossar och bollar är utmärkt material att använda vid jämförelser av olika slag. Vill man jämföra begrepp som t.ex. flest - färst, högst lägst, är statistik ett utmärkt sätt att synliggöra de olika begreppen på. Man kan i stort sett föra statistik på allt som intresserar barnen, utifrån deras egen mognad och nivå. I vardagen på förskolan ges barnen flera olika sorters matematiska utmaningar och erfarenheter. Sterner (2006) menar att om barn tycker att det är roligt att leka med talord så lär sig barnen dessa. Barn lär sig innebörder i de nya ord de möter om de får anledning att använda dem i meningsfulla sammanhang. 15

17 4. Metod I detta avsnitt redogör vi för urval av metoder, datainsamlingsmetoder och genomförande samt hur vi har behandlat materialet. Undersökningens validitet och reliabilitet och etiska principer finns också med. 4.1 Urval Intervjuerna och observationerna har gjorts på två olika förskolor, förskola 1 och 2. Dessa förskolor ligger i två olika kommuner. Vi har begränsat åldern på barnen i vår studie till 2-3 åringar. Fyra av flickorna är tre år, dessa benämner vi med bokstäverna A, B, C och D. Förskola nummer 1, består av 20 barn i åldrarna 1-5 år. I denna studie ingår fyra utvalda barn, 3 flickor och 1 pojke. Förskola nummer 2, har 24 barn inskrivna som är 2-5 år. Här har fyra barn valts ut, 3 flickor resp. 1 pojke. I studien valde vi ut barn som ingick i de yngre åldrarna. Det mest framhävande hos de barn vi valde ut var att de visade intresse och engagemang för de olika aktiviteter vi genomförde på förskolan t.ex. räkneramsor. Att könsfördelningen blev ojämn berodde dels på hur ofta barnet befann sig på förskolan och dels att det övervägande fanns flickor i dessa yngre åldrar. Vårt examensarbete inföll under semestertider då många av barnen var frånvarande. Det kändes inte riktigt bra att det blev ett uppehåll mitt i studiens slutskede. 4.2 Datainsamlingsmetoder Johansson och Svedner (2001) anser att den mest givande undersökningsmetoden vid examensarbeten är kvalitativa observationer som kompletterats med kvalitativa intervjuer. Detta tog vi fasta på och valde därför båda dessa metoder. Bandspelare används ofta när kvalitativa intervjuer görs som sedan skrivs ut (Bryman, 2002). I vårt fall användes en diktafon. Vi funderade och diskuterade tillsammans om vilka intervjufrågor som kunde ge svar på vår frågeställning och på vårt syfte. Vi har intervjuat barn i åldrarna 2-3 år. I bilagor nummer 3 och 4 redovisas dessa. Frågorna vi valde att ställa till barnen i intervjuerna har använts i syfte för att få en uppfattning om hur barns taluppfattning kan stärkas med hjälp av räkneramsor. Intervjuerna utgick från styrda och förutbestämda frågor. I våra intervjuer ville vi utgå från barnets perspektiv. Vi vill försöka förstå hur barnet tänker och vilka erfarenheter barnet har. I observationssammanhang använde vi oss av loggbok, dagboksanteckningar, eftersom vi ansåg att ett observationsschema inte skulle tillföra något till undersökningen. Vi har valt att använda den kvalitativa forskningsmetoden. Vi anser att den ger en mer korrekt och sann bild av hur vi kan framföra vad, hur och varför vi undersökt detta syfte i examensarbetet. Inom socialvetenskapen skiljer man på kvantitativ metodteori och kvalitativ metodteori (Bryman, 2002). Kvantitativa metoder innehåller ofta insamling av en mängd fakta som sedan analyseras med statistiska metoder. Medan den kvalitativa metoden ofta innebär till exempel djupintervjuer eller deltagande observationer (www. Wikipedia.se). Det innebär att forskaren befinner sig i den sociala verklighet som ska undersökas. Observatören gör sin egen beskrivande tolkning av situationen (Bryman, 2002). 16

18 I den kvalitativa metoden arbetar man oftare med språkliga analyser då variationen ofta blir större och mer inriktad på ord än på siffror. En del kvalitativa forskare ger uttryck för att vilja uppfatta den sociala verklighet som finns för att få se världen med andras ögon. Nationalencyklopedin beskriver (www.wikipedia.se) kvalitativ metod inom samhällsvetenskapen som ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt. Metoden bygger på en samtidig växelverkan mellan datainsamling och analys, där forskaren tar till vara på människors handlingar och dessa handlingars innebörder. Forskaren befinner sig själv i den sociala verklighet som analyseras. 4.3 Genomförande Föräldrar och pedagoger på förskolan informerades om undersökningens innehåll. Vårt arbete skulle bestå av intervjuer och observationer på barn i åldern 2-3år. Intervjufrågorna ställdes till det enskilda barnet på förskolorna. Detta gjorde vi för att få ett så sanningsenligt och rättvist svar som möjligt. Frågorna som ställdes vid intervjun valde vi för att försöka förstå hur yngre barn räknar och uppfattar antal. Diktafon användes för att samtidigt kunna anteckna hur barnet gör med sina fingrar när det räknar. I vissa sekvenser hördes det inte så bra, då har vi inte heller använt det i vår undersökning. Intervjufrågor: 1. När brukar du räkna? 2. Hur många år är du? 3. Hur gör du när du räknar? Observationer på barnen genomfördes både individuellt och i grupp. Vi har ibland varit observatörer när någon annan pedagog har utfört olika övningar tillsammans med barnen. Vi använde också digitalkameran för att dokumentera. Vår dokumentation sattes upp på väggen så barnen själva kunde reflektera över sitt eget lärande. Vi har inte använt oss av något specifikt observationsschema utan använt oss av loggbok som ett stöd till undersökningen. I loggboken skriver man ned vad man anser vara viktiga händelser och vad man kommer ihåg efter ett observationstillfälle (Johansson & Svedner, 2001). I både spontana och lärarledda praktiska aktiviteter användes räkneramsor vid upprepade tillfällen som innehöll taluppfattning upp till antal fem. Förutom att endast använda händerna användes också konkret material som stimulerar det auditiva, taktila och visuella lärandet t.ex. pärlor, bollar och klossar. I varje observation skrev vi ner vad barnet gjorde och sa. Vi benämnde varje barn med kön och ålder i både observationer och intervjuer när vi skrev i vår loggbok. Att alltid bära med sig papper och penna i fickan har gett oss många tillfällen att anteckna vad barnen säger och att observera barnen i olika situationer. 17

19 4.4 Undersökningens validitet och reliabilitet Dessa två begrepp, validitet och reliabilitet, fungerar som mätinstrument i olika forskningssyfte (Bryman, 2002). Validiteten ger oss svar på om vi undersökt det vi avsett att undersöka. Reliabiliteten ger oss svar på frågan om undersökningen gjorts på ett tillförlitligt sätt. I vårt examensarbete har vi genom observationer och intervjuer undersökt hur de yngsta barnen kan ges förutsättningar för ett matematiskt lärande genom fingerramsor. Vi har undersökt det vi avsett att undersöka, utan att lägga egna värderingar. Genom vår närvaro och delaktighet i barngruppen har vi säkerställt en hög grad av begrepp och observationer. Därmed anser vi att validiteten är hög i vår undersökning. Reliabilitet handlar om graden av tillförlitlighet vid denna mätningsprocess (Bryman, 2002). Vi anser att reliabiliteten är ganska hög i vår undersökning eftersom resultatet hade visat ungefär samma resultat om man gjort den vid flera olika tillfällen. Det som kan skilja och påverka om studien görs vid ett annat tillfälle, kan vara att miljön som barnet befinner sig i inte är densamma eller att urvalet av barn är ett annat. Vi har kommit överens om hur vi ska tolka resultaten av vad vi sett och hört i vår undersökning, både i spontana och lärarledda aktiviteter. För att undvika missuppfattningar har vi använt diktafon och antecknat under intervjuerna. Detta ökar reliabiliteten i våra intervjuer vi gjort på barnen. Barnen fick tid att förklara och visa för oss vad de menade och tänkte. 4.5 Etiska principer Vetenskapsrådet (www.vetenskapsrådet.se,) har ställt samman en rapport om forskningsetiska principer för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I den finner man det grundläggande individskyddskravet som delas upp i fyra punkter: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. De deltagande i undersökningen ska få reda på forskningens syfte och att det är frivilligt att delta i den. De som är med i undersökningen ges största konfidentialitet och uppgifter om enskilda personer kommer endast att användas för forskningsändamål. Vi har informerat föräldrar kring vårt examensarbete och att det förekommer namnlösa intervjuer och observationer på förskolan under denna tid. Föräldrarna kan då välja om de samtycker eller vill avstå (bilaga nr. 5). All inspelning som skett med diktafon under intervjuerna har raderats. I våra egna anteckningar har vi endast använt kön och ålder på barnet som observerats eller intervjuats. I en kvalitativ undersökning ska varken person eller plats kunna identifieras. Både identitet och allt som sägs av undersökningspersonerna ska behandlas på ett konfidentiellt sätt (Bryman, 2002). Diener och Crandall (1978) beskriver de fyra etiska principfrågorna på följande sätt (enligt Bryman, 2002): 18

20 Uppkommer det någon skada för deltagarnas del? Förekommer det någon brist på samtycke från deltagarnas sida? Inkräktar man på privatlivet? Förekommer det någon form av bedrägeri, falska förespeglingar eller undanhållande av viktig information? 19

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Matematik i sällskapsspel för förskolebarn - sällskapsspel som redskap för matematikinlärning

Matematik i sällskapsspel för förskolebarn - sällskapsspel som redskap för matematikinlärning School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Matematik i sällskapsspel för förskolebarn - sällskapsspel som redskap för matematikinlärning Annelie Rosén Martina Karlsson

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Matematik i förskolans måltidssituationer

Matematik i förskolans måltidssituationer Självständigt arbete 15hp Matematik i förskolans måltidssituationer Författare: Erika Johansson Linda Kårhammer Handledare: Birgitta Lundbäck Examinator: Ingeborg Moqvist Lindberg Termin: Ht13 Kurskod:

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Mäta och jämföra längder En studie om förskolebarns förståelse för begreppet längd och hur de arbetar med detta

Mäta och jämföra längder En studie om förskolebarns förståelse för begreppet längd och hur de arbetar med detta School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Mäta och jämföra längder En studie om förskolebarns förståelse för begreppet längd och hur de arbetar med detta Karin

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

En grundpelare i förskolans pedagogik

En grundpelare i förskolans pedagogik Görel Sterner Skoaffären har öppnat Här fortsätter den beskrivning som inleddes i förra numret, av förskolorna Ekängens och Ekebackens arbete med skoaffären. Arbetet fokuserar dels barnens språkutveckling

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

barn och matematik 0 3 år

barn och matematik 0 3 år barn och matematik 0 3 0 3 år Till alla småbarnsföräldrar! Denna broschyr har tagits fram i förhoppning om att den ska inspirera dig att tänka på vilken matematik ditt barn kommer att möta under sina första

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Matematik i en barnbok Att arbeta med matematik ur en barnbok i förskolans pedagogiska verksamhet

Matematik i en barnbok Att arbeta med matematik ur en barnbok i förskolans pedagogiska verksamhet Matematik i en barnbok Att arbeta med matematik ur en barnbok i förskolans pedagogiska verksamhet Lise-Lott Martinsson och Sara Pettersson LAU350 Handledare: Tobias Pettersson Examinator: Marie Carlson

Läs mer

Förskollärares beskrivningar av att arbeta med teknik

Förskollärares beskrivningar av att arbeta med teknik LÄRARUTBILDNINGEN Självständigt arbete, 15 hp Förskollärares beskrivningar av att arbeta med teknik Hur synliggörs och väcks barnens nyfikenhet av teknik? Ansvarig institution: Institutionen för utbildningsvetenskap

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Pedagogers roll i barns lärande

Pedagogers roll i barns lärande Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Pedagogers roll i barns lärande En studie om hur pedagoger resonerar om sin roll i barns lärande Teachers role in children

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Rosenvägens förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014, Rosenvägens förskola (i kommunal regi) Kvalitetsdokument 2014, Rosenvägens förskola (i kommunal regi) Vi vill att alla barn ska ha roligt, ta hand om varandra, känna sig stolta och utvecklas hos oss. Både barn och föräldrar ska känna sig trygga

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer