AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER"

Transkript

1 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/213 AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER Anmärkningar 1. A) Varor (andra än radioaktiva malmer) som motsvarar en varubeskrivning i nr 2844 eller 2845 ska klassificeras enligt dessa nummer och inte enligt något annat nummer i tulltaxan. B) Om inte annat följer av A ovan ska varor som motsvarar en varubeskrivning i nr 2843, 2846 eller 2852 klassificeras enligt dessa nummer och inte enligt något annat nummer i denna avdelning. 2. Om inte annat följer av anmärkning 1 ovan ska varor, som omfattas av nr 3004, 3005, 3006, 3212, 3303, 3304, 3305, 3306, 3307, 3506, 3707 eller 3808 på grund av att de föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln, klassificeras enligt dessa nummer och inte enligt något annat nummer i tulltaxan. 3. Varor som föreligger i satser som består av två eller flera separata beståndsdelar, av vilka åtminstone någon omfattas av denna avdelning, ska, om beståndsdelarna är avsedda att efter hopblandning ge en produkt enligt avdelning VI eller VII klassificeras enligt det nummer som är tillämpligt för denna produkt, under förutsättning a) att det av förpackningssättet klart framgår att beståndsdelarna är avsedda att användas tillsammans utan att först omförpackas, b) att beståndsdelarna föreligger tillsammans, samt c) att beståndsdelarna, antingen på grund av sin beskaffenhet eller på grund av de inbördes proportioner vari de föreligger, är igenkännliga som produkter som är avsedda att komplettera varandra. KAPITEL 28 OORGANISKA KEMIKALIER; ORGANISKA OCH OORGANISKA FÖRENINGAR AV ÄDLA METALLER, AV SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLER, AV RADIOAKTIVA GRUNDÄMNEN OCH AV ISOTOPER Anmärkningar 1. Om inte annat är föreskrivet ska HS-numren i detta kapitel endast tillämpas för a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar, b) produkter nämnda i a ovan, lösta i vatten, c) produkter nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel, under förutsättning dels att lösningen är en handelsform som är normal och nödvändig och som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl, dels att lösningsmedlet inte gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk, d) produkter nämnda i a, b eller c ovan, försatta med ett stabiliseringsmedel (inbegripet klumpförebyggande medel) som är nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter, e) produkter nämnda i a, b, c eller d ovan, försatta med ett damningshindrande medel eller med ett färgämne för att underlätta deras identifiering eller av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna inte gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk. 2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter) och sulfoxylater, stabiliserade med organiska ämnen (nr 2831), karbonater och peroxokarbonater av oorganiska baser (nr 2836), cyanider, cyanidoxider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 2837), fulminater, cyanater och tiocyanater av oorganiska baser (nr 2842), organiska produkter inbegripna i nr och 2852 samt karbider (nr 2849) ska endast följande kolföreningar klassificeras enligt detta kapitel: a) Koloxider, hydrogencyanid (cyanvätesyra), fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 2811). b) Karbonylhalogenider (nr 2812). c) Koldisulfid (nr 2813). d) Tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, tellurocyanater, tetratiocyanatodiamminkromater (reineckater) och andra komplexa cyanater av oorganiska baser (nr 2842).

2 L 285/214 SV Europeiska unionens officiella tidning e) Hydrogenperoxid i fast form (i förening med karbamid) (nr 2847), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider samt cyanamid och metallderivat av cyanamid (nr 2853), andra än kalciumcyanamid, även ren (kapitel 31). 3. Om inte annat följer av anmärkning 1 till avdelning VI omfattar detta kapitel inte a) natriumklorid och magnesiumoxid, även rena, samt andra produkter enligt avdelning V, b) metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, andra än de som är nämnda i anmärkning 2 ovan, c) produkter nämnda i anmärkningarna 2, 3, 4 och 5 till kapitel 31, d) oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer, enligt nr 3206; fritta och annat glas av pulver, korn eller flingor, enligt nr 3207, e) konstgjord grafit (nr 3801); produkter som föreligger som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 3813; bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 3824; odlade kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 3824, f) ädelstenar och halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) samt stoft och pulver av sådana stenar (nr ) även som ädla metaller och legeringar av ädla metaller, enligt kapitel 71, g) metaller, även rena, och metallegeringar eller kermeter, inbegripet hårdmetall (metallkarbider som sintrats med en metall), enligt avdelning XV, h) optiska element, t.ex. av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller (nr 9001). 4. Kemiskt definierade komplexa syror som består av en syra enligt underavdelning II till detta kapitel och en metalloxidsyra enligt underavdelning IV ska klassificeras enligt nr Nr ska endast tillämpas för salter (inbegripet peroxosalter) av metaller eller ammonium. Om inte annat följer av HS-numrens lydelse ska dubbelsalter och komplexa salter klassificeras enligt nr Nr 2844 ska endast tillämpas för a) teknetium (atomnummer 43), prometium (atomnummer 61), polonium (atomnummer 84) och alla grundämnen med högre atomnummer än 84, b) naturliga eller konstgjorda radioaktiva isotoper (inbegripet sådana av ädla eller oädla metaller enligt avdelning XIV och XV), även blandade med varandra, c) oorganiska eller organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de inte är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra, d) legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter och blandningar som innehåller dessa grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar av dessa och som har en specifik radioaktivitet som är högre än 74 Bq (0,002 mikrocurie) per gram, e) förbrukade (bestrålade) bränsleelement till kärnreaktorer, f) radioaktiva återstoder, även användbara. Med isotoper förstås i denna anmärkning och i nr 2844 och 2845 isolerade nuklider, dock inte sådana som finns i naturen i form av enkla isotoper, blandningar av isotoper av ett och samma grundämne, anrikade på en eller flera av isotoperna, dvs. grundämnen hos vilka den naturliga isotopsammansättningen har modifierats på konstgjord väg. 7. Enligt nr 2848 ska klassificeras sådan kopparfosfid (fosforkoppar) som innehåller mer än 15 viktprocent fosfor. 8. Kemiska grundämnen (t.ex. kisel och selen) som är dopade för användning inom elektroniken ska klassificeras enligt detta kapitel under förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. När de är skurna till skivor, plattor eller liknande former ska de klassificeras enligt nr 3818.

3 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/215 Anmärkning till undernummer 1. Med kemiskt definierade i nr förstås alla organiska eller oorganiska föreningar av kvicksilver som uppfyller villkoren i anmärkning 1 a e till kapitel 28 eller i anmärkning 1 a h till kapitel 29. Kompletterande anmärkning 1. Med salter förstås, om inte annat föreskrivs, både sura och basiska salter Fluor, klor, brom och jod: I. KEMISKA GRUNDÄMNEN Klor , Jod Fri Fluor; brom: Fluor Brom , Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel... 4, Kol (kimrök och andra former av kol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans)... Fri 2804 Väte, ädelgaser och andra ickemetaller: Väte ,7 m 3 ( 1 ) Ädelgaser: Argon m 3 ( 1 ) Andra: Helium Fri m 3 ( 1 ) Andra m 3 ( 1 ) Kväve ,5 m 3 ( 1 ) Syre m 3 ( 1 ) Bor; tellur: Bor , Tellur ,1 Kisel: Innehållande minst 99,99 viktprocent kisel Fri Annan , Fosfor , Arsenik ,1 ( 1 ) Vid ett tryck av mbar och en temperatur av 15 C.

4 L 285/216 SV Europeiska unionens officiella tidning Selen Fri 2805 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jordartsmetaller, skandium och yttrium, även blandade eller legerade med varandra; kvicksilver: Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller: Natrium Kalcium , Andra: Strontium och barium , Andra , Sällsynta jordartsmetaller, skandium och yttrium, även blandade eller legerade med varandra: Blandade eller legerade med varandra ( 1 ) ,5 Andra: Med en renhetsgrad av minst 95 viktprocent: Cerium, lantan, praseodym, neodym och samarium ( 1 ) , Europium, gadolinium, terbium, dysprosium, holmium, erbium, tulium, ytterbium, lutetium och yttrium ( 1 ) , Skandium , Andra , Kvicksilver: I flaskor med en nettovikt av 34,5 kg (standardvikt) och ett fob-värde per flaska av högst Andra Fri II. OORGANISKA SYROR OCH OORGANISKA SYREFÖRENINGAR AV ICKEMETALLER 2806 Väteklorid (klorväte) och saltsyra (klorvätesyra); klorosvavelsyra: Väteklorid (klorväte) och saltsyra (klorvätesyra) , Klorosvavelsyra , Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra... 5, Fosforpentaoxid; fosforsyra; polyfosforsyror, även inte kemiskt definierade: Fosforpentaoxid ,5 kg P 2 O Fosforsyra och polyfosforsyror ,5 kg P 2 O Boroxider; borsyror: Dibortrioxid Fri Andra , Andra oorganiska syror och andra oorganiska syreföreningar av ickemetaller: Andra oorganiska syror: Vätefluorid (fluorvätesyra) ,5 ( 1 ) Statistiskt Taric-nummer: se bilaga 10.

5 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/ Andra: Vätebromid (bromvätesyra) Fri Vätecyanid (blåsyra) , Andra ,3 Andra oorganiska syreföreningar av ickemetaller: Koldioxid (kolsyra) , Kiseldioxid , Andra: Svaveldioxid , Svaveltrioxid (svavelsyraanhydrid); diarseniktrioxid , Kväveoxider Andra ,3 III. HALOGEN- OCH SVAVELFÖRENINGAR AV ICKEMETALLER 2812 Halogenider och halogenidoxider av ickemetaller: Klorider och kloridoxider: Av fosfor: Fosforylklorid (fosforkloridoxid) , Fosfortriklorid , Fosforpentaklorid , Andra ,5 Andra: Disvaveldiklorid , Svaveldiklorid , Fosgen (karbonylklorid) , Tionyldiklorid (tionylklorid) , Andra , Andra slag , Sulfider av ickemetaller; kommersiell fosfortrisulfid: Koldisulfid (kolsvavla) , Andra slag: Fosforsulfider, inbegripet kommersiell fosfortrisulfid , Andra ,7 IV. OORGANISKA BASER SAMT OXIDER, HYDROXIDER OCH PER- OXIDER AV METALLER 2814 Ammoniak, vattenfri eller i vattenlösning: Vattenfri ammoniak ,5

6 L 285/218 SV Europeiska unionens officiella tidning Ammoniak i vattenlösning , Natriumhydroxid (kaustik soda); kaliumhydroxid (kaustikt kali); natriumperoxid och kaliumperoxid: Natriumhydroxid (kaustik soda): I fast form , I vattenlösning (natronlut) ,5 kg NaOH Kaliumhydroxid (kaustikt kali) ,5 kg KOH Natriumperoxid och kaliumperoxid , Magnesiumhydroxid och magnesiumperoxid; oxider, hydroxider och peroxider av strontium eller barium: Magnesiumhydroxid och magnesiumperoxid , Oxider, hydroxider och peroxider av strontium eller barium , Zinkoxid; zinkperoxid... 5, Konstgjord korund, även inte kemiskt definierad; aluminiumoxid; aluminiumhydroxid: Konstgjord korund, även inte kemiskt definierad: Innehållande 98,5 viktprocent aluminiumoxid eller mer: Där partiklar med en diameter på mer än 10 mm utgör mindre än 50 % av totalvikten , Där partiklar med en diameter på mer än 10 mm utgör 50 % eller mer av totalvikten ,2 Innehållande mindre än 98,5 viktprocent aluminiumoxid: Där partiklar med en diameter på mer än 10 mm utgör mindre än 50 % av totalvikten , Där partiklar med en diameter på mer än 10 mm utgör 50 % eller mer av totalvikten , Aluminiumoxid, annan än konstgjord korund Aluminiumhydroxid , Kromoxider och kromhydroxider: Kromtrioxid , Andra slag: Kromdioxid , Andra , Manganoxider: Mangandioxid , Andra slag: Manganoxid innehållande minst 77 viktprocent mangan Fri Andra ,5

7 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/ Järnoxider och järnhydroxider; jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som Fe 2 O 3 : Järnoxider och järnhydroxider , Jordpigment , Koboltoxider och kobolthydroxider; kommersiella koboltoxider... 4, Titanoxider... 5, Blyoxider; mönja och orangemönja: Blymonooxid (massikot, blyglete) , Andra slag , Hydrazin och hydroxylamin samt oorganiska salter av dessa ämnen; andra oorganiska baser; andra metalloxider, metallhydroxider och metallperoxider: Hydrazin och hydroxylamin samt oorganiska salter av dessa ämnen , Litiumoxid och litiumhydroxid , Vanadinoxider och vanadinhydroxider , Nickeloxider och nickelhydroxider Fri Kopparoxider och kopparhydroxider , Germaniumoxider och zirkoniumdioxid , Molybdenoxider och molybdenhydroxider , Antimonoxider , Andra slag: Oxid, hydroxid och peroxid av kalcium: Kalciumhydroxid, med en renhetsgrad av minst 98 viktprocent beräknad på torrvikten, i form av korn varav högst 1 viktprocent har en kornstorlek på mer än 75 mikrometer och högst 4 viktprocent har en kornstorlek på mindre än 1,3 mikrometer Fri Annan , Berylliumoxid och berylliumhydroxid , Volframoxider och volframhydroxider , Kadmiumoxid Fri Andra ,5 V. METALLSALTER (INBEGRIPET PEROXOSALTER) AV OORGANISKA SYROR 2826 Fluorider; fluorosilikater, fluoroaluminater och andra fluorkomplexa salter: Fluorider: Av aluminium ,3

8 L 285/220 SV Europeiska unionens officiella tidning Andra: Av ammonium eller natrium , Andra , Natriumhexafluoroaluminat (syntetisk kryolit) , Andra slag: Dikaliumhexafluorozirkonat Andra , Klorider, kloridoxider och hydroxidklorider; bromider och bromidoxider; jodider och jodidoxider: Ammoniumklorid (salmiak) , Kalciumklorid ,6 Andra klorider: Magnesiumklorid , Aluminiumklorid , Nickelklorid , Andra: Av tenn , Järnklorider , Koboltklorider , Andra ,5 Kloridoxider och hydroxidklorider: Av koppar , Andra: Av bly , Andra ,3 Bromider och bromidoxider: Natriumbromid och kaliumbromid , Andra , Jodider och jodidoxider , Hypokloriter; kommersiellt kalciumhypoklorit; kloriter; hypobromiter: Kommersiellt kalciumhypoklorit och andra kalciumhypokloriter , Andra slag , Klorater och perklorater; bromater och perbromater; jodater och perjodater: Klorater:

9 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/ Natriumklorat , Andra , Andra slag: Perklorater , Kaliumbromat och natriumbromat Fri Andra , Sulfider; polysulfider, även inte kemiskt definierade: Natriumsulfider , Andra slag: Kalciumsulfid; antimonsulfider; järnsulfider , Andra , Ditioniter (hydrosulfiter) och sulfoxylater: Av natrium , Andra slag , Sulfiter; tiosulfater: Natriumsulfiter , Andra sulfiter , Tiosulfater , Sulfater; alunarter; peroxosulfater (persulfater): Natriumsulfater: Dinatriumsulfat , Andra ,5 Andra sulfater: Magnesiumsulfater , Aluminiumsulfat , Nickelsulfater Kopparsulfater , Bariumsulfat , Andra: Kadmiumsulfat; kromsulfater; zinksulfat , Koboltsulfater; titansulfater , Blysulfater , Andra Alunarter ,5

10 L 285/222 SV Europeiska unionens officiella tidning Peroxosulfater (persulfater) , Nitriter; nitrater: Nitriter ,5 Nitrater: Kaliumnitrat , Andra: Bariumnitrat; berylliumnitrat; kadmiumnitrat; koboltnitrat; nickelnitrat; blynitrat 5, Kopparnitrater , Andra Fosfinater (hypofosfiter), fosfonater (fosfiter) och fosfater; polyfosfater, även inte kemiskt definierade: Fosfinater (hypofosfiter) och fosfonater (fosfiter) ,5 Fosfater: Mononatrium- och dinatriumfosfat , Kaliumfosfater , Kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfat) , Andra kalciumfosfater , Andra: Triammoniumfosfat , Trinatriumfosfat , Andra ,5 Polyfosfater: Natriumtrifosfat (natriumtripolyfosfat) , Andra , Karbonater; peroxokarbonater (perkarbonater); kommersiellt ammoniumkarbonat innehållande ammoniumkarbamat: Dinatriumkarbonat , Natriumhydrogenkarbonat (natriumbikarbonat) , Kaliumkarbonater , Kalciumkarbonat Bariumkarbonat ,5 Andra slag: Litiumkarbonater , Strontiumkarbonat ,5

11 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/ Andra: Karbonater: Magnesiumkarbonater; kopparkarbonater , Andra , Peroxokarbonater (perkarbonater) , Cyanider, cyanidoxider och komplexa cyanider: Cyanider och cyanidoxider: Av natrium , Andra , Komplexa cyanider ,5 [2838] 2839 Silikater; kommersiella silikater av alkalimetaller: Natriumsilikater: Natriummetasilikater Andra Andra slag Borater; peroxoborater (perborater): Dinatriumtetraborat (renad borax): Vattenfritt Fri Annat: Dinatriumtetraboratpentahydrat Fri Andra , Andra borater: Natriumborater, vattenfria Fri Andra , Peroxoborater (perborater) , Salter av metalloxosyror och metallperoxosyror: Natriumdikromat , Andra kromater och dikromater; peroxokromater ,5 Manganiter, manganater och permanganater: Kaliumpermanganat , Andra , Molybdater , Volframater ,5

12 L 285/224 SV Europeiska unionens officiella tidning Andra slag: Zinkater och vanadater , Andra , Andra salter av oorganiska syror eller peroxosyror (inbegripet aluminiumsilikater, även inte kemiskt definierade), andra än azider: Dubbelsilikater och komplexa silikater, inbegripet aluminiumsilikater, även inte kemiskt definierade , Andra slag: Salter, dubbelsalter och komplexa salter av selensyror eller tellursyror , Andra ,5 VI. DIVERSE 2843 Ädla metaller i kolloidal form; oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, även inte kemiskt definierade; amalgamer av ädla metaller: Ädla metaller i kolloidal form: Silver , Andra ,7 Silverföreningar: Silvernitrat , Andra , Guldföreningar g Andra föreningar; amalgamer: Amalgamer , Andra g 2844 Radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper (inbegripet klyvbara och fertila kemiska grundämnen och isotoper) samt föreningar av sådana grundämnen och isotoper; blandningar och återstoder innehållande dessa produkter: Naturligt uran och föreningar av naturligt uran; legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter samt blandningar, innehållande naturligt uran eller föreningar av naturligt uran: Naturligt uran: Obearbetat; avfall och skrot (Euratom) Fri kg U Bearbetat (Euratom) Fri kg U Ferrouran Fri kg U Andra (Euratom) Fri kg U

13 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/ Uran anrikat på U 235 och föreningar av sådant uran; plutonium och plutoniumföreningar; legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter samt blandningar, innehållande uran anrikat på U 235, plutonium eller föreningar av dessa produkter: Uran anrikat på U 235 och föreningar av sådant uran; legeringar, dispersioner (inbegipet kermeter), keramiska produkter samt blandningar, innehållande uran anrikat på U 235 eller föreningar av sådant uran: Ferrouran Fri gi F/S Andra (Euratom) Fri gi F/S Plutonium och plutoniumföreningar; legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter samt blandningar, innehållande plutonium eller plutoniumföreningar: Blandningar av uran och plutonium: Ferrouran Fri gi F/S Andra (Euratom) Fri gi F/S Andra Fri gi F/S Uran utarmat på U 235 och föreningar av sådant uran; torium och toriumföreningar; legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter samt blandningar, innehållande uran utarmat på U 235, torium eller föreningar av dessa produkter: Uran utarmat på U 235; legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter samt blandningar, innehållande uran utarmat på U 235 eller föreningar av sådant uran: Kermeter , Andra ,9 Torium; legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter samt blandningar, innehållande torium eller toriumföreningar: Kermeter ,5 Andra: Obearbetat; avfall och skrot (Euratom) Fri Bearbetat: Stång, profiler, tråd, plåt och band (Euratom) Fri Andra (Euratom) ,5 ( 1 ) Föreningar av uran utarmat på U 235 eller av torium, även blandade med varandra: Av torium eller av uran utarmat på U 235, även blandade med varandra (Euratom), med undantag av toriumsalter Fri Andra Fri ( 1 ) Autonom tullsats: Fri.

14 L 285/226 SV Europeiska unionens officiella tidning Radioaktiva grundämnen, isotoper och föreningar som inte omfattas av nr , eller ; legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter samt blandningar, innehållande dessa grundämnen, isotoper eller föreningar; radioaktiva återstoder: Uran utvunnet ur U 233 och föreningar av sådant uran; legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter samt blandningar utvunna ur U 233 eller föreningar av dessa produkter Fri Andra: Icke naturliga radioaktiva isotoper (Euratom) Fri Föreningar av icke naturliga radioaktiva isotoper (Euratom) Fri Andra Fri Förbrukade (bestrålade) bränsleelement till kärnreaktorer (Euratom) Fri gi F/S 2845 Isotoper som inte omfattas av nr 2844; oorganiska och organiska föreningar av sådana isotoper, även inte kemiskt definierade: Tungt vatten (deuteriumoxid) (Euratom) , Andra slag: Deuterium och föreningar av deuterium; väte och föreningar av väte anrikade på deuterium; blandningar och lösningar innehållande dessa produkter (Euratom) , Andra , Oorganiska och organiska föreningar av sällsynta jordartsmetaller, yttrium eller skandium eller av blandningar av dessa metaller: Ceriumföreningar , Andra slag: Föreningar av lantan, praseodym, neodym eller samarium ( 1 ) , Föreningar av europium, gadolinium, terbium, dysprosium, holmium, erbium, tulium, ytterbium, lutetium eller yttrium ( 1 ) , Skandiumföreningar , Föreningar av blandningar av metaller , Hydrogenperoxid (väteperoxid), även i fast form (i förening med karbamid)... 5,5 kg H 2 O Fosfider, även inte kemiskt definierade, med undantag av järnfosfid (fosforjärn)... 5, Karbider, även inte kemiskt definierade: Kalciumkarbid , Kiselkarbid (karborundum) , Andra slag: Borkarbid , Volframkarbider ,5 ( 1 ) Statistiskt Taric-nummer: se bilaga 10.

15 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/ Aluminiumkarbid; kromkarbider; molybdenkarbider; vanadinkarbid; tantalkarbider; titankarbid , Andra , Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider, även inte kemiskt definierade, med undantag av sådana föreningar som även utgör karbider enligt nr 2849: Hydrider; nitrider , Azider; silicider , Borider ,3 [2851] 2852 Oorganiska och organiska föreningar av kvicksilver, även kemiskt definierade, med undantag av amalgamer: Kemiskt definierade , Andra , Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vatten och ledningsförmågevatten samt vatten av motsvarande renhetsgrad); flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft; amalgamer, med undantag av amalgamer av ädla metaller: Destillerat vatten och ledningsförmågevatten samt vatten av motsvarande renhetsgrad 2, Flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft , Cyanklorid , Andra slag ,5

16 L 285/228 SV Europeiska unionens officiella tidning KAPITEL 29 ORGANISKA KEMIKALIER Anmärkningar 1. Om inte annat föreskrivs ska HS-numren i detta kapitel endast tillämpas för a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar, b) blandningar av två eller flera isomerer av samma organiska förening (även innehållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än stereoisomerer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (kapitel 27), c) produkter enligt nr , sockeretrar, sockeracetaler och sockerestrar samt salter av sockeretrar, sockeracetaler och sockerestrar enligt nr 2940, även som produkter enligt nr 2941, även om produkterna inte är kemiskt definierade, d) produkter nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten, e) produkter nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel, under förutsättning dels att lösningen är en förvaringsform som är normal och nödvändig och som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl, dels att lösningsmedlet inte gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk, f) produkter nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med ett stabiliseringsmedel (inbegripet klumpförebyggande medel) som är nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter, g) produkter nämnda i a, b, c, d, e eller f ovan, försatta med ett damningshindrande medel eller med ett färgämne eller ett luktämne för att underlätta deras identifiering eller av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna inte gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk, h) följande produkter, utspädda till standardstyrka, för framställning av azofärgämnen: diazoniumsalter, kopplingskomponenter för sådana salter samt diazoterbara aminer och salter av sådana aminer. 2. Detta kapitel omfattar inte a) varor enligt nr 1504 samt rå glycerol enligt nr 1520, b) etanol (etylalkohol) (nr 2207 eller 2208), c) metan och propan (nr 2711), d) de kolföreningar som är nämnda i anmärkning 2 till kapitel 28, e) immunologiska produkter enligt nr 3002, f) karbamid (urinämne) (nr 3102 eller 3105), g) färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 3203), syntetiska organiska färgämnen, syntetiska organiska produkter av sådana slag som används som optiska vitmedel eller som luminoforer (nr 3204) samt färgämnen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3212), h) enzymer (nr 3507), ij) metaldehyd, hexametylentetramin och liknande ämnen som föreligger i former (t.ex. tabletter, stavar eller liknande former) som visar att de ska användas som bränsle samt flytande eller till vätska förtätade gasformiga bränslen i behållare av sådana slag som används för fyllning av cigarettändare eller liknande tändare och som har en rymd av högst 300 cm 3 (nr 3606), k) produkter som föreligger som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 3813; bläckborttagningmedel i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 3824, l) optiska element, t.ex. av etylendiamintartrat (nr 9001). 3. Varor som skulle kunna inbegripas i två eller flera HS-nummer i detta kapitel ska klassificeras enligt det sista av de nummer som kan komma i fråga. 4. I nr , och ska alla omnämnanden av halogen-, sulfo-, nitro- eller nitrosoderivat också gälla alla kombinationer av dessa derivat, t.ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfo- och nitrosulfohalogenderivat.

17 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/229 Nitro- och nitrosogrupper anses inte som kvävefunktioner enligt nr Med syrefunktion i nr 2911, 2912, 2914, 2918 och 2922 avses endast de syrefunktioner som karakteriserar de föreningar som är omnämnda i nr A) Estrar som är bildade av organiska föreningar med syrafunktion enligt underavdelning I VII till detta kapitel och organiska föreningar enligt dessa underavdelningar ska klassificeras enligt samma nummer som den förening, vilken är placerad sist i dessa underavdelningar. B) Estrar som är bildade av etanol och organiska föreningar med syrafunktion enligt underavdelning I VII till detta kapitel ska klassificeras enligt samma nummer som motsvarande föreningar med syrafunktion. C) Om inte annat följer av anmärkning 1 till avdelning VI eller av anmärkning 2 till kapitel 28 ska 1) oorganiska salter av organiska föreningar, såsom föreningar med syra-, fenol- eller enolfunktion och organiska baser, enligt underavdelning I X till detta kapitel eller enligt nr 2942, klassificeras enligt samma nummer som den organiska föreningen, 2) salter som är bildade av organiska föreningar enligt underavdelning I X eller enligt nr 2942 klassificeras enligt det nummer som står sist i kapitlet av dem som omfattar den bas eller syra (inbegripet föreningar med fenol- eller enolfunktion) varav salterna är bildade, 3) koordinationsföreningar, andra än produkter som kan klassificeras enligt underavdelning XI i detta kapitel eller enligt nr 2941 ska klassificeras enligt det nummer i kapitel 29 som kommer sist bland dem som svarar mot de fragment som bildas genom klyvning av alla metallbindningar, med undantag av metallkolbindningar. D) Metallalkoholater ska klassificeras enligt samma nummer som motsvarande alkoholer, dock med undantag av alkoholater med etanol (nr 2905). E) Halogenider av karboxylsyror ska klassificeras enligt samma nummer som motsvarande syror. 6. Föreningar enligt nr 2930 och 2931 är organiska föreningar, vilkas molekyler, utom väte-, syre- eller kväveatomer, innehåller atomer av andra ickemetaller eller av metaller (såsom svavel, arsenik eller bly) direkt bundna vid kolatomer. Nr 2930 (svavelorganiska föreningar) och nr 2931 (andra metallorganiska föreningar och organiska föreningar av ickemetaller) omfattar inte sulfo- och halogenderivat (inbegripet kombinerade derivat) vilka, bortsett från väte, syre och kväve, endast innehåller sådana vid kol direkt bundna svavel- och halogenatomer som ger dem karaktär av sulfo- eller halogenderivat (eller kombinerade derivat). 7. Nr 2932, 2933 och 2934 omfattar inte epoxider med tre atomer i ringen, ketonperoxider, cykliska polymerer av aldehyder eller av tioaldehyder, anhydrider av polykarboxylsyror, cykliska estrar av polyalkoholer eller polyfenoler med flerbasiska syror samt imider av flerbasiska syror. Dessa bestämmelser gäller endast när den heterocykliska strukturen uppkommit som ett resultat enbart av de ovan uppräknade ringbildande funktionerna. 8. I nr 2937 förstås med a) hormoner: även hormonfrigörande eller hormonstimulerande faktorer, hormoninhibitorer och hormonantagonister (antihormoner), b) använda främst som hormoner: inte bara hormonderivat och strukturellt analoga ämnen som används främst för sin hormonella verkan, utan även de derivat och strukturellt analoga ämnen som främst används som mellanled i syntes av produkter enligt detta nummer.

18 L 285/230 SV Europeiska unionens officiella tidning Anmärkningar till undernummer 1. Inom varje HS-nummer i detta kapitel ska derivat av en kemisk förening (eller en grupp av kemiska föreningar) klassificeras enligt samma varunummer som denna förening (eller grupp av föreningar), under förutsättning att de inte omfattas av något annat varunummer med mera specificerad varubeskrivning och att det inte finns något slumpnummer (med texten andra slag eller andra ) i den serie av varunummer som kan komma i fråga. 2. Anmärkning 3 till kapitel 29 ska inte tillämpas för undernumren i detta kapitel. I. KOLVÄTEN SAMT HALOGEN-, SULFO-, NITRO- OCH NITROSO- DERIVAT AV KOLVÄTEN 2901 Acykliska kolväten: Mättade Fri Omättade: Eten Fri Propen Fri Buten och butenisomerer Fri Butadien-(1,3) och isopren Fri Andra Fri 2902 Cykliska kolväten: Cyklaner, cyklener och cykloterpener: Cyklohexan Fri Andra Fri Bensen (bensol) Fri Toluen (toluol) Fri Xylener (xyloler): o-xylen Fri m-xylen Fri p-xylen Fri Blandade xylenisomerer Fri Styren (styrol) Fri Etylbensen Fri Kumen Fri Andra slag Fri 2903 Halogenderivat av kolväten: Mättade klorderivat av acykliska kolväten: Monoklormetan (metylklorid) och monokloretan (etylklorid) , Diklormetan (metylenklorid) , Triklormetan (kloroform) ,5

19 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/ Tetraklormetan (koltetraklorid) , Etylendiklorid (ISO) (1,2-dikloretan) , Andra ,5 Omättade klorderivat av acykliska kolväten: Vinylklorid (monokloreten) , Trikloreten , Tetrakloreten (perkloretylen) , Andra ,5 Fluor-, brom- eller jodderivat av acykliska kolväten: Etylendibromid (ISO) (1,2-dibrometan) , Andra: Bromider: Brommetan (metylbromid) , Dibrommetan Fri Andra ,5 Mättade fluorider: Difluormetan , Trifluormetan , Pentafluoretan och 1,1,1-trifluoretan , ,1-difluoretan , ,1,1,2-tetrafluoretan , Pentafluorpropaner, hexafluorpropaner och heptafluorpropaner , Perfluorerade mättade fluorider , Andra mättade fluorider ,5 Omättade fluorider: ,3,3,3-tetrafluorpropen , ,3,3,3-tetrafluorpropen , Andra omättade fluorider , Jodider ,5 Halogenderivat av acykliska kolväten innehållande två eller flera olika halogener: Klordifluormetan , Diklortrifluoretaner , Diklorfluoretaner ,5

20 L 285/232 SV Europeiska unionens officiella tidning Klordifluoretaner , Diklorpentafluorpropaner , Bromklordifluormetan, bromtrifluormetan och dibromtetrafluoretaner: Bromklordifluormetan , Bromtrifluormetan , Dibromtetrafluoretaner , Andra, fullständigt halogenerade enbart med fluor och klor: Triklorfluormetan, diklordifluormetan, triklortrifluoretaner, diklortetrafluoretaner och klorpentafluoretan , Andra , Andra fullständigt halogenerade derivat , Andra: Halogenerade endast med brom och klor, fluor och klor eller med fluor och brom 5, Andra ,5 Halogenderivat av cyklaner, cyklener och cykloterpener: ,2,3,4,5,6-hexaklorcyklohexan (HCH (ISO)), inbegripet lindan (ISO, INN)... 5, Aldrin (ISO), klordan (ISO) och heptaklor (ISO) , Andra: ,2-dibromo-4-(1,2-dibromoetyl)cyklohexan; tetrabromcyklooktan Fri Andra ,5 Halogenderivat av aromatiska kolväten: Klorbensen, o-diklorbensen och p-diklorbensen , Hexaklorbensen (ISO) och DDT (ISO) [klofenotan (INN), 1,1,1-triklor-2,2-bis (p-klorfenyl)etan] , Andra: ,3,4,5,6-pentabromoetylbensen Fri Andra , Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten, även halogenerade: Derivat med enbart sulfonsyragrupper, samt salter och etylestrar av sådana derivat , Derivat med enbart nitrogrupper eller enbart nitrosogrupper , Andra slag: Triklornitrometan (klorpikrin) , Andra ,5 II. ALKOHOLER SAMT HALOGEN-, SULFO-, NITRO- OCH NITROSO- DERIVAT AV ALKOHOLER 2905 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana alkoholer: Mättade monoalkoholer:

AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER

AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER Anmärkningar 1. A) Varor (andra än radioaktiva malmer) som motsvarar en varubeskrivning i nr 2844 eller 2845 ska klassificeras enligt dessa nummer

Läs mer

AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER

AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER 28.10.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning L 294/217 AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER Anmärkningar 1. A) Varor (andra än radioaktiva malmer) som motsvarar en varubeskrivning

Läs mer

AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER

AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER 31.10.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 282/217 AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER Anmärkningar 1. A) Varor (andra än radioaktiva malmer) som motsvarar en varubeskrivning

Läs mer

AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER

AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER 31.10.2018 SV Europeiska unionens officiella tidning L 273/217 AVDELNING VI PRODUKTER AV KEMISKA OCH NÄRSTÅENDE INDUSTRIER Anmärkningar 1. A) Varor (andra än radioaktiva malmer) som motsvarar en varubeskrivning

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning FÖRORDNINGAR L 226/2 30.7.2014 FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 825/2014 av den 30 juli 2014 om ändring av förordning (EU) nr 692/2014 om restriktioner för import till unionen av varor med ursprung i Krim eller

Läs mer

Sjätte avdelningen. Produkter av kemiska och närstående industrier. Allmänna anvisningar

Sjätte avdelningen. Produkter av kemiska och närstående industrier. Allmänna anvisningar Sjätte avdelningen Produkter av kemiska och närstående industrier Allmänna anvisningar Anm. 1 Enligt anm. 1 A till sjätte avd. klassificeras alla radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper

Läs mer

Atomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson,

Atomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson, Atomernas byggnad Om en 2400 år gammal idé Jonas Arvidsson, 2012 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: förklara och använda begreppen proton, neutron och elektron, samt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer; SFS 1998:941 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Hjälpmedel: bifogade konstanter, formler och omräkningsfaktorer, atomvikter samt egen miniräknare. För godkänt krävs minst 15 poäng

Läs mer

AVDELNING V MINERALISKA PRODUKTER KAPITEL 25 SALT; SVAVEL; JORD OCH STEN; GIPS, KALK OCH CEMENT

AVDELNING V MINERALISKA PRODUKTER KAPITEL 25 SALT; SVAVEL; JORD OCH STEN; GIPS, KALK OCH CEMENT AVDELNING V MINERALISKA PRODUKTER KAPITEL 25 SALT; SVAVEL; JORD OCH STEN; GIPS, KALK OCH CEMENT Anmärkningar 1. Om inte annat följer av HS-numrens lydelse eller av anmärkning 4 till detta kapitel omfattar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer; SFS 2012:506 Utkom från trycket den 10 juli 2012 utfärdad den 28 juni 2012. Regeringen

Läs mer

Vägledning om 12 kap. MPF Kemiska produkter

Vägledning om 12 kap. MPF Kemiska produkter Vägledning om 12 kap. MPF Kemiska produkter Detta dokument vägleder om 12 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) MPF, Kemiska produkter. Uppdateringar sker löpande. Dokumentet innehåller en generell

Läs mer

Vägledning om 12 kap. MPF Kemiska produkter

Vägledning om 12 kap. MPF Kemiska produkter Vägledning om 12 kap. MPF Kemiska produkter Detta dokument vägleder om 12 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) MPF, Kemiska produkter. Uppdateringar sker löpande. Dokumentet innehåller en generell

Läs mer

Kopparrörs härdighet i kontakt med olika kemiska ämnen

Kopparrörs härdighet i kontakt med olika kemiska ämnen 1(5) Kopparrörs härdighet i kontakt med olika kemiska ämnen Koppar är välkänt som ett pålitligt och långlivat rörmaterial med erfarenhetsmässigt mycket goda egenskaper. Användandet av kopparrör är inte

Läs mer

AVDELNING XIV KAPITEL 71

AVDELNING XIV KAPITEL 71 L 285/448 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.10.2015 AVDELNING XIV NATURPÄRLOR OCH ODLADE PÄRLOR, ÄDELSTENAR OCH HALVÄDELSTENAR, ÄDLA METALLER OCH METALLER MED PLÄTERING AV ÄDEL METALL SAMT VAROR

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer; SFS 2001:882 Utkom från trycket den 4 december 2001 utfärdad den 22 november

Läs mer

Ändringar i Brukstariffen (THB II)

Ändringar i Brukstariffen (THB II) Förtullningsenheten Päivi Mäkelä Cirkulär 22.12.2015 Nr 113/2015 Ändringar i Brukstariffen (THB II) Ändringar i varukoder Varukod Varubeskrivning Tariffenlig tullsats; K; S Extra mängdenhet Bilaga gäller

Läs mer

AVDELNING XIV KAPITEL 71

AVDELNING XIV KAPITEL 71 31.10.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 282/465 AVDELNING XIV NATURPÄRLOR OCH ODLADE PÄRLOR, ÄDELSTENAR OCH HALVÄDELSTENAR, ÄDLA METALLER OCH METALLER MED PLÄTERING AV ÄDEL METALL SAMT VAROR

Läs mer

1. Råvaror och förnödenheter 243

1. Råvaror och förnödenheter 243 1. Råvaror och förnödenheter 243 Här i råvaror och förnödenheter skall råvaror, halvfabrikat, tillsatsvaror, förbrukningsmaterial, lego/underentreprenad, produktemballage mm ingå. Nedan ber vi Er att specificera

Läs mer

% Allmän oorganisk kemi

% Allmän oorganisk kemi Kalkvatten RGNISK Kalkvatten KEMI Koncentrerad svavelsyra % llmän oorganisk kemi Koncentrerad svavelsyra 614. Skriv formeln för magnesiumfosfat.* rmanganat 615. Skriv formeln för a) kalciumoxid b) magnesiumnitrid

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

1. Råvaror och förnödenheter 273

1. Råvaror och förnödenheter 273 1. Råvaror och förnödenheter 273 Specificera förbrukningen av råvaror, halvfabrikat, tillsatsvaror, förbrukningsmaterial, lego/underentreprenad, produktemballage m.m. på varunivå. Till Er hjälp har vi

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 244 Redovisade

Läs mer

AVDELNING XIV KAPITEL 71 ÄDLA METALLER OCH METALLER MED PLÄTERING AV ÄDEL METALL SAMT VAROR AV SÅDANA PRODUKTER; OÄKTA SMYCKEN; MYNT

AVDELNING XIV KAPITEL 71 ÄDLA METALLER OCH METALLER MED PLÄTERING AV ÄDEL METALL SAMT VAROR AV SÅDANA PRODUKTER; OÄKTA SMYCKEN; MYNT AVDELNING XIV NATURPÄRLOR OCH ODLADE PÄRLOR, ÄDELSTENAR OCH HALVÄDELSTENAR, ÄDLA METALLER OCH METALLER MED PLÄTERING AV ÄDEL METALL SAMT VAROR AV SÅDANA PRODUKTER; OÄKTA SMYCKEN; MYNT KAPITEL 71 NATURPÄRLOR

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

BILAGA I BOSNIEN OCH HERCEGOVINAS TULLMEDGIVANDEN FÖR INDUSTRIPRODUKTER MED URSPRUNG I GEMENSKAPEN

BILAGA I BOSNIEN OCH HERCEGOVINAS TULLMEDGIVANDEN FÖR INDUSTRIPRODUKTER MED URSPRUNG I GEMENSKAPEN Rådets beslut 2008/474/EG, EUT L 233, 2008 19 BILAGA I BOSNIEN OCH HERCEGOVINAS TULLMEDGIVANDEN FÖR INDUSTRIPRODUKTER MED URSPRUNG I GEMENSKAPEN BILAGA I a BOSNIEN OCH HERCEGOVINAS MEDGIVANDEN FÖR INDUSTRIPRODUKTER

Läs mer

Farligt avfall. Vi står redo att hjälpa dig. Kontakta kundservice Måndag - fredag kl. 8 16 Telefon +46 (0)31 70 10 600

Farligt avfall. Vi står redo att hjälpa dig. Kontakta kundservice Måndag - fredag kl. 8 16 Telefon +46 (0)31 70 10 600 Vi står redo att hjälpa dig Farligt avfall Kontakta kundservice Måndag - fredag kl. 8 16 Telefon +46 (0)31 70 10 600 Så sorterar, märker och emballerar du farligt avfall. Nordgroup Waste Management AB

Läs mer

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06

Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06 Bilaga 9:1 (9) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-11-06 kl.02:15 till kl.19:00. Kommun Härryda. Ort Rävlanda. Objekt

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter

PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter 1 / 24 ' Statistikcentralen PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter Näringsgren 20 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter I kolumnen 'Typ av produktion' definieras den information som förfrågas: S

Läs mer

Fråga 1. Tipstolva Berzeliusdagarna 2019 Tema periodiska systemet och grundämnen

Fråga 1. Tipstolva Berzeliusdagarna 2019 Tema periodiska systemet och grundämnen Fråga 1 I gruvan i Bastnäs, Västmanland, har man hittat många mineraler; bland annat tre olika former av Bastnäsit. De tre har en gemensam nämnare. De innehåller alla detta grundämne i högre eller lägre

Läs mer

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer; SFS 2008:245 Utkom från trycket den 20 maj 2008 utfärdad den 8 maj 2008. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna

Läs mer

http://www.skogsindustrierna.org/framtid/gymnasiet/kemilaromedel/grundamnen/teoritext_1 Grundämnen och kemiska föreningar 1. Grundämnen Människan har länge känt till nio grundämnen, nämligen metallerna:

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 201-202 Redovisade

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 243 Redovisade

Läs mer

Kap 71 TULLTAXA. Ändring nr 1 ä2 av 2014 års TFH I:1 (del 2) 71:1

Kap 71 TULLTAXA. Ändring nr 1 ä2 av 2014 års TFH I:1 (del 2) 71:1 TULLTAXA Kap 71 AVDELNING XIV NATURPÄRLOR OCH ODLADE PÄRLOR, ÄDELSTENAR OCH HALVÄDELSTENAR, ÄDLA METALLER OCH METALLER MED PLÄTERING AV ÄDEL METALL SAMT VAROR AV SÅDANA PRODUKTER; OÄKTA SMYCKEN; MYNT KAPITEL

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 171 Redovisade

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är

Läs mer

Aluminium i metallisk form är en vanlig ingrediens i fyrverkerier. Aluminium används för att åstadkomma vita och

Aluminium i metallisk form är en vanlig ingrediens i fyrverkerier. Aluminium används för att åstadkomma vita och Fyrverkerier har fascinerat och roat människor sedan 1200-talet. Ett stort fyrverkeri skapar feststämning och kan ge extra glans åt ett jubileum. Ett litet familjefyrverkeri markerar ett nytt år eller

Läs mer

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313 Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

KAPITEL 81 ANDRA OÄDLA METALLER; KERMETER; VAROR AV DESSA MATERIAL

KAPITEL 81 ANDRA OÄDLA METALLER; KERMETER; VAROR AV DESSA MATERIAL KAPITEL ANDRA OÄDLA METALLER; KERMETER; VAROR AV DESSA MATERIAL Anmärkning till undernummer. Definitionerna av uttrycken stång, profiler, tråd, plåt, band och folier i anmärkning till kapitel 74 gäller

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Topp 30-listan av farliga kemikalier.

Topp 30-listan av farliga kemikalier. Topp 30-listan av farliga kemikalier. Akrylnitril Farlighetsnummer: 336 o Mycket brandfarlig, hudkontakt och förtäring o Mängd som transporterades på vägarna 2002: 3667 ton Bindemedel i färg, lim etc.

Läs mer

Klassificeringslista UN-nummer

Klassificeringslista UN-nummer Stödjande dokument 1 (6) Klassificeringslista UN-nummer Alla kemikalier som klassas som farligt gods enligt lagen (2006:263) om transport av farligt gods ska hanteras och märkas på ett särskilt sätt när

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. Redovisade uppgifter

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Prop. 1984/85: 29. Regeringens proposition 1984/85: 29. om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, m. m.; beslutad den 25 oktober 1984.

Prop. 1984/85: 29. Regeringens proposition 1984/85: 29. om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, m. m.; beslutad den 25 oktober 1984. Regeringens proposition 1984/85: 29 om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, m. m.; beslutad den 25 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

Kapitel 2. Atomer, Molekyler och Joner

Kapitel 2. Atomer, Molekyler och Joner Kapitel 2 Atomer, Molekyler och Joner Kapitel 2 Innehåll 2.1 Kemins tidiga historia 2.2 Kemiska lagar 2.3 Daltons atomteori 2.4 Tidiga experiment att karaktärisera atomen 2.5 Den moderna synen på atomstrukturen:

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 2052 Redovisade

Läs mer

5730/16 ADD 9 MLB/cc DGC 1B

5730/16 ADD 9 MLB/cc DGC 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 2 maj 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0003 (NLE) 5730/16 ADD 9 ACP 19 WTO 19 COAFR 19 RELEX 68 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Ekonomiskt partnerskapsavtal

Läs mer

KAPITEL 81 ANDRA OÄDLA METALLER; KERMETER; VAROR AV DESSA MATERIAL

KAPITEL 81 ANDRA OÄDLA METALLER; KERMETER; VAROR AV DESSA MATERIAL KAPITEL 81 ANDRA OÄDLA METALLER; KERMETER; VAROR AV DESSA MATERIAL Anmärkning till undernuer 1. Definitionerna av uttrycken stång, profiler, tråd, plåt, band och folier i anmärkning 1 till kapitel 74 gäller

Läs mer

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041,

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, K081, K041, 2007-12-17 08.45-12.45 jälpmedel: bifogade konstanter, formler och omräkningsfaktorer, atomvikter samt egen miniräknare. För godkänt krävs minst

Läs mer

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.9.2016 COM(2016) 631 final ANNEXES 1 to 3 BILAGOR till Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av tillfälliga autonoma handelsåtgärder

Läs mer

KAPITEL 31 GÖDSELMEDEL

KAPITEL 31 GÖDSELMEDEL KAPITEL 31 GÖDSELMEDEL Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte a) djurblod enligt nr 0511, b) isolerade kemiskt definierade föreningar (andra än sådana som motsvarar beskrivningarna i anmärkningarna

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Kapitel 2. Atomer, Molekyler och Joner. Grekerna var de första att försöka förklara kemiska förändringar. Alkemin dominerade i 2000 år.

Kapitel 2. Atomer, Molekyler och Joner. Grekerna var de första att försöka förklara kemiska förändringar. Alkemin dominerade i 2000 år. Kapitel 2 Innehåll Kapitel 2 Atomer, Molekyler och Joner 2.1 2.2 Kemiska lagar 2.3 2.4 Tidiga experiment att karaktärisera atomen 2.5 Den moderna synen på atomstrukturen: en introduktion 2.6 2.7 En introduktion

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Atomer, molekyler och joner

Atomer, molekyler och joner Daltons Atomteori (1808) 1. Grundämnen är sammansa.a av extremt små par4klar kallade atomer. Atomer, molekyler och joner Kapitel 2 2. Alla atomer av e. grundämne är iden4ska, har samma storlek, massa och

Läs mer

Grundläggande Kemi 1

Grundläggande Kemi 1 Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Indikator BTB. lösning

Indikator BTB. lösning Sura, neutrala och basiska Lösningar Sura ar smakar surt vilket du själv har märkt då du ätit syrliga karameller eller smakat på saften från en citron. Motsatsen till sura ar är basiska ar. Man skulle

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

PRODCOM-listan 2015 / B. Ämnen och varor

PRODCOM-listan 2015 / B. Ämnen och varor 1 / 6 ' Statistikcentralen PRODCOM-listan 2015 / B. Ämnen och varor Näringsgren 25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater I kolumnen 'Typkod' definieras den information som förfrågas:

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

ÄMNESFÖRTECKNING. Tecken- och utmatningsordningen enligt ASCII-systemet är följande:

ÄMNESFÖRTECKNING. Tecken- och utmatningsordningen enligt ASCII-systemet är följande: Bilaga 1 ÄMNESFÖRTECKNING 1. Inledning I ämnesförteckningen anges de farliga ämnen vilkas klassificering och påskrifter har samordnats inom den Europeiska gemenskapen. 2. Ämnets namn Ämnena är uppräknade

Läs mer

Periodiska systemet. Namn:

Periodiska systemet. Namn: Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Bilaga I Bosnien och Hercegovinas tullmedgivanden för industriprodukter med ursprung i gemenskapen

Bilaga I Bosnien och Hercegovinas tullmedgivanden för industriprodukter med ursprung i gemenskapen Bilaga I Bosnien och Hercegovinas tullmedgivanden för industriprodukter med ursprung i gemenskapen SV 1 SV Bilaga I a Bosnien och Hercegovinas medgivanden för industriprodukter (som avses i artikel 21)

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 3 december 2013 (OR. en) 17261/13 DENLEG 146 SAN 502 AGRI 812

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 3 december 2013 (OR. en) 17261/13 DENLEG 146 SAN 502 AGRI 812 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 december 2013 (OR. en) 17261/13 DENLEG 146 SAN 502 AGRI 812 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 2 december 2013 till: Komm. dok. nr: D030001/02 Ärende:

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Skrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Måndag

Skrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Måndag Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6) CALMERS TEKISKA ÖGSKOLA ISTITUTIOE FÖR KEMI- OC BIOTEKIK Skrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Del 1. Termodynamik

Läs mer

Prop. 1983/84: 22. Regeringens proposition 1983/84: 22. om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa; beslutad den 22 september 1983.

Prop. 1983/84: 22. Regeringens proposition 1983/84: 22. om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa; beslutad den 22 september 1983. Prop. 1983/84: 22 Regeringens proposition 1983/84: 22 om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa; beslutad den 22 september 1983. Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer