Kundorienterad biblioteksverksamhet
|
|
- Ellinor Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kundorienterad biblioteksverksamhet en jämförelse mellan bibliotek och lärcentra i Sverige och England Rapport LiTH-IKP-R-1379 Anette Hallberg, MSc. Avdelningen för kvalitetsteknik/ikp Linköpings universitet Linköping 1
2 Sammanfattning I Sverige har vuxnas lärande av regeringen givits hög prioritet. I England finns exempel på integrerade bibliotek och lärcentra med gemensamma och tydliga mål där samverkan bygger på ett utbyte av aktiviteter utifrån kundens behov. Syftet med studien är att, utifrån ett biblioteksperspektiv, identifiera faktorer som kan bidra till en utveckling av biblioteksverksamheten i Sverige. Studien har inte ambitionen att förklara orsakerna till skillnader i prestation, utan visar hur man kan gå vidare för att finna förbättringspotentialer. Studien är att betrakta som en explorativ (utforskande) jämförande analys med fokus på områden där förbättring kan ske, en typ av benchmarking studie för bättre prestation. Valet av Idea Store som jämförande exempel är baserat på att man arbetar med att integrera biblioteks- och utbildningsverksamhet. Dover Discovery Centre har valts därför att det kompletterar bilden av hur biblioteks- och utbildningsverksamhet kommunicerar med användarna. Gemensamt för de båda verksamheterna är att de studerandes behov och förväntningar har haft ett avgörande inflytande på utvecklingen av tjänster. Studien bygger på en fallstudie av tre bibliotek i Östergötland; Boxholm, Motala och Norrköping samt utvalda lärcentra i länet. Analysen är baserad på forskningsintervjuer med verksamhetsansvariga vid bibliotek och lärcentra i Östergötlands län. Studien har identifierat att man i de svenska och de engelska fallen har olika syn på de studerande. I England har ett starkt kundorienterat förhållningssätt och strävar efter en långsiktigt starkt beredskap för att möta de studerande i det livslånga lärandet. Man har en nära kommunikation med marknaden, både med befintliga kunder och med potentiella brukare. Studien visar även att personalens kompetens i de engelska fallen är bredare än vad som är fallet vid de svenska biblioteken. De aktiviteter som erbjuds i England har en tydligare koppling till verksamhetens mål och visioner och kan knytas till ett identifierat behov hos användarna. De engelska exemplen står för en fokusering av verksamheten, vilket tar sig i uttryck i en medveten inriktning av aktiviteter för utvalda målgrupper. I Sverige är biblioteken involverade i en rad olika aktiviteter till olika målgrupper i samhället, det är personalens kompetens styr vilka aktiviteter som erbjuds. 2
3 Innehållsförteckning 1. Inledning.4 2. Syfte Metod Datainsamling Tillförlitlighet Teoretiskt ramverk Kund och kvalitet Utveckling av kompetens Analysobjekt Forskningsfrågor Bibliotekens mål Lärcentra Lärcentra i Östergötland Samverkan mellan bibliotek och lärcentra Mötesplats, mäklare och motor Resultat av erfarenheter från England Idea Store - everyone working together to put on the show Varumärket IDEA Dover Discovery Centre Diskussion Kommunikation med kunden Mål och strategier Organisation och kompetens Forskningsfrågor som behöver analyseras ytterligare Slutsatser.24 Referenser.25 Bilaga 1. Intervjufrågor Östergötland Bilaga 2. Intervjufrågor England 3
4 1. Inledning Svenska kommuner har i uppdrag från regeringen att vara samordnare av vuxenutbildningen. Två regeringspropositioner visar på en inriktning mot vuxnas lärande nämligen: 2000/01:72 Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen samt 2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. I stöd till kommunernas utveckling av en infrastruktur för vuxnas lärande har 350 miljoner kronor i statliga medel fördelats för budgetåret Regeringen har i 2005 års vårproposition (2004/05:100) föreslagit att det riktade statsbidraget till kommunernas vuxenutbildning bör finnas kvar t o m I flertalet av landets kommuner har lärcentra etablerats som en del i infrastrukturen för vuxnas lärande. Bibliotek, lärcentra, komvux agerar ofta i samverkan för att stödja vuxnas lärande. Samverkan kan grundas på interna skäl som finansieringsskäl där man strävar efter att hålla nere kostnaden för den egna verksamheten, eller på externa skäl för att man vill samverka i en gemensam infrastruktur för den vuxenstuderande. I England finns etablerade Idea Store som förebild för hur en verksamhet kan utvecklas mot nya målgrupper. Kan svenska folkbibliotek 2 ha nytta av utvecklingen vid engelska integrerade bibliotek och lärcentra när verksamheten utvecklas för att stödja de vuxenstuderande? 2. Syfte Syftet med studien är att utifrån ett verksamhetsperspektiv identifiera faktorer som verksamhetsformer, arbetsmetoder och organisationsformer, vilka i en jämförelse mellan svenska och engelska bibliotek och lärcentra kan bidra till en utveckling av biblioteksverksamheten i Sverige. Studien är en explorativ studie och syftar i första hand till att vara till nytta för ansvariga chefer för bibliotek liksom för bibliotekens huvudmän. Resultatet kan användas som underlag för förbättringar i verksamheten utifrån lokala förutsättningar. Frågorna i studien har ställts utifrån ett fallstudieperspektiv. Förutsättningarna i Sverige och England skiljer sig beträffande finansiering, verksamhetsinnehåll, verksamhetsomfång, marknadsförutsättningar och kostnadsläge. Syftet med rapporten är inte att i detalj beskriva verksamheterna vid engelska Idea Store, Tower Hamlets i London eller vid Dover Discovery Centre i Dover. 3. Metod Studien har pågått från maj 2003 t o m december Analysen bygger på en fallstudie av tre bibliotek i Östergötland; Boxholm, Motala och Norrköping och utvalda lärcentra i länet. Biblioteken har valts i syfte att utgöra ett representativt material med hänsyn till besöksstatistik. Lärcentra har valts med hänsyn till att man haft ett samarbete med I studien likställs termen folkbibliotek med bibliotek. 4
5 kommunens bibliotek. Vid denna studies genomförande var inga bibliotek och lärcentra integrerade genom samlokalisering. I England studeras Idea Store i Tower Hamlets i London samt Dover Discovery Centre i Dover i en jämförande studie med de svenska biblioteken och lärcentra. Motivet för att använda fallstudien som forskningsmetod grundar sig på studiens frågeställningar (Yin, 2003) och Merriam (1994). Intervjuer, observationer och skriftlig information har kombinerats genom metodologisk triangulering (Merriam, 1994). Forskningsintervjuer (Kvale, 1997) med verksamhetsansvariga utgör tyngdpunkten för analysen. Intervjupersonerna och den verksamhet de representerar har valts ut i en kontinuerlig process, s k teoretiskt urval (Merriam, 1994). Graden av strukturering på intervjuerna (Patel, 1987) har valts att ligga ungefär i mitten på en tänkt skala med ostrukturerade och helt strukturerade intervjuer i vardera änden. Syftet har varit att uppnå en avvägning mellan flexibilitet och en strukturerad datainsamling. Flexibiliteten är viktig eftersom detta är en explorativ studie. Detta innebar att det var vikigt att ge intervjupersonerna möjlighet att utveckla tankar och synpunkter på frågor i ett eget resonemang. Det var samtidigt viktigt att få med alla typer av frågor kopplade till forskningsfrågorna samt att kunna göra jämförelser mellan olika intervjuer. Totalt har 19 personer intervjuats, varav 12 personer har intervjuats individuellt. I övriga fall har grupper av personer intervjuats tillsammans. Intervjupersonerna har valts ut av personal vid länsbiblioteket i samråd med aktuella bibliotekschefer. Samtliga intervjuer utom en har genomförts vid intervjupersonernas arbetsplatser. Varje intervju har spelats in på band och skrivits ut ordagrant och i sin helhet. Några intervjuer har genomförts per telefon, men även dessa har bandats. I samband med besöket i England bokades alla intervjuer av länsbiblioteket, medan jag själv tog kontakt inför de efterföljande telefonintervjuerna. I England har en person svarat på muntliga frågor via e-post istället för en bandad telefonintervju. Samtliga intervjuer har varat mellan 0,5 1,5 timme. Intervjuerna har sammanställts och tolkats utifrån en fenomenologisk ansats (Patel, 1987). Syftet har varit att förstå hur personal på ledningsnivå vid bibliotek och lärcentra ser på verksamhetsformer, arbetsmetoder och organisationsformer. Intervjumaterialet har skrivits ut i sin helhet och bearbetats systematiskt varefter det innehållsmässigt sammanfattats i nyckelbegrepp. Härigenom har olika centrala delar utkristalliserats. 3.1 Datainsamling Direkt datainsamling Intervjuer i Sverige Intervju med projektledare och konsulent Birgitta Hellman, Länsbibliotek Östergötland, Intervju med bibliotekschef Urban Bäckström, Motala bibliotek, Intervju med bibliotekschef Conny Äng, studiebibliotekarie Håkan Blomqvist, avdelningschef Ola Gustafsson och bibliotekarie Lena Starborg, Norrköpings stadsbibliotek,
6 Intervju med bibliotekschef Lena Johansson, ansvarig för lärcentrum Hans Sjögren och kvalitetsutvecklare Birgitta Palmqvist, Boxholms bibliotek, Intervju med vuxenutbildningsansvarig Annika Annell, rektor utbildningskontoret Norrköpings kommun, Intervju med ansvarig för lärcentraprojektet i Östergötland, Per-Olof Larsson, Intervju med ansvarig för Carlsund Utbildningscentrum i Motala, tillika lärcentrautvecklare vid Östsam, Per de Faire, Intervju med enhetschef för vuxenutbildning Pernilla Elving, Ekenäs lärcentrum, Motala, Intervju med planeringschef vid Östsam, Jan-Erik Lund, Intervju med bibliotekschef i Valdemarsvik/Åtvidaberg, Elisabeth Axelsson, Intervju med konsulent Ann Wiklund, Kulturrådet, bandad telefonintervju, Intervjuer i England Idea Store, Tower Hamlets, London Heather Wills, Programme Director, muntliga frågor vid besök samt skriftliga intervjufrågor via mail. Sergio Dogliani, Manager, bandad telefonintervju Dover Discovery Centre, Dover Roger Gabriel, Manager Adult Education, muntliga frågor vid besök Roger Gabriel, bandad telefonintervju Indirekt datainsamling Projektägarmöte, Stockholms stadsbibliotek, Konferens i Boxholm Bibliotek/lärcentra som utvecklingsmotor i små och medelstora kommuner, Projektledarmöte, Kulturrådet, Studieresa lärcentra och bibliotek i Sölvesborg och Värnamo, Resource (The Council for Museums, Archives and Libraries) i London, Diskussionsseminarium med inbjudna politiker, biblioteks- och lärcentrapersonal, länsbiblioteket, Seminarium Åtvidaberg för bibliotek och lärcentra, Arbetsmöten inom projektet för Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande, länsbiblioteket i Östergötland, hösten 2003 och våren
7 4. Tillförlitlighet För att göra resultaten så trovärdiga som möjligt har intervjufrågor och resultaten av intervjuerna lästs igenom av intervjupersonerna själva. Intervjupersonerna har haft möjlighet att komplettera intervjuerna. Intervjuernas trovärdighet har även prövats genom triangulering av data (Merriam, 1994). Studien är baserad på bibliotek och lärcentra i Östergötlands län och har bedrivits i nära samverkan med länsbibliotekets projekt Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande. Detta projekt syftar till att utveckla den pedagogiska rollen vid länets bibliotek. Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande ingår i ett nationellt nätverk. Även lärcentra i länet ingår i regionala och nationella nätverk. Det är möjligt att man genom att studera andra bibliotek och lärcentra kommit till annorlunda slutsatser, men studien måste ses i ett vidare sammanhang. Genom mitt deltagande i Kulturrådets nationella nätverk för vuxnas lärande samt i ett flertal konferenser och seminarier med bibliotek och lärcentra som medverkande, har resultaten från de östgötska exemplen kunnat värderas i förhållande till annan biblioteksverksamhet i landet. Min uppfattning är därför att resultaten av jämförelserna mellan bibliotek och lärcentra i Östergötlands län och de engelska integrerade bibliotek och lärcentra är av intresse även för annan biblioteks- och utbildningsverksamhet. Jag har själv försökt att inte själv låta mina uppfattningar om vare sig biblioteks- eller lärcentraverksamhet påverka analysen. 5. Teoretiskt ramverk 5.1 Kund och kvalitet Kvalitet är idag ett nyckelbegrepp inom olika typer av verksamheter och branscher. Det finns en omfattande forskning om tjänstekvalitet och kvalitetsutveckling inom offentlig verksamhet. Kvaliteten på en produkt eller tjänst är dess förmåga att tillfredsställa, och helst överträffa, kundernas behov och förväntningar. (Bergman och Kelfsjö, 1991) Definitionen har sin grund i att behov och förväntningar är olika saker. Vi har ibland förväntningar på egenskaper, som vi egentligen inte behöver. Vi har också som kunder behov som vi inte förväntar oss att få uppfyllda, vi kanske inte alltid kan inse våra egna behov. Ur definitionen av kvalitet följer att kundbegreppet är centralt. Med begreppet kund 3 menas de personer eller organisationer vår verksamhet är till för, d v s de vi skall skapa värde åt. I vissa verksamheter, framför allt inom offentlig sektor, kompliceras detta av att den som betalar för tjänsten är någon helt annan än den som tjänsten skall skapa värde åt. Bibliotek är exempel på en sådan verksamhet. 3 Med kunden avses den externa kunden, d v s den vuxenstuderande. I studien likställs termen användare med brukare. 7
8 I de allra flesta fall är verksamheten till för olika kategorier av kunder, varför man inte genast ska låsa diskussionen till att fokusera på etablerade kundgrupper. Olika grupper har olika behov och förväntningar. I stället bör man fråga sig Vilka är våra kunder? Vilka försöker vi skapa värde åt? Att arbeta effektivt med att förbättra kvalitet i en organisation handlar om att systematiskt och resurseffektivt arbeta med att: ta reda på vilka kunderna till organisationen är ta reda på deras behov och förväntningar se till att uppfylla, och helst överträffa dessa behov och förväntningar (Bergman och Kelfsjö, 2001) Johansen (1995) citerar Peter Brophy från University of Central Lancashire som föreslår en värdebaserad definition av kvalitet i en akademisk bibliotekskontext: Quality is the closest fit to users needs that resources permit. Trots att det i en sådan definition ryms subjektiva skillnader om vad som är ett acceptabelt pris eller kostnad menar Johansen att formuleringen är viktig. Formuleringen rymmer nämligen möjligheten att balansera kundernas förväntningar och medvetandegör kostnadsaspekten i en kontext där biblioteks- och informationstjänster erbjuds gratis. Det riktas ofta kritik mot Total Quality Management, TQM, då man menar att det är ett synsätt som passar i tillverkningsindustrin och att konceptet inte kan implementeras i en annan omgivning. Det finns också en rädsla för att man genom att använda ett kundorienterat synsätt skulle förändra biblioteken till supermarkets och bibliotekarierna till affärsbiträden. Sanningen är att ett kundorienterat synsätt är mycket mer komplext och mångfacetterat än vad man först kan tro. Det är inte bara en fråga om att leverera den information som kunden efterfrågar utan också en fråga om att upptäcka underliggande behov samt att överraska kunden med tjänster. En proaktiv syn på service är helt enkelt samma sak som att närma sig kvalitet genom kundens ögon (Johansen, 1995). För att kunna producera och leverera kvalitet måste de anställda få kunskap om vad såväl interna som extern kunder förväntar sig av dem. Endast när de anställda har denna information kommer de att kunna börja påbörja ett förbättringsarbete inom ramen för TQM. Begreppet TQM, kan definieras som: En gemensam vision kännetecknad av ökad kundtillfredsställelse genom ständiga förbättringar där alla anställda i en organisation aktivt deltar. (Dahlgaard, 2002) Hörnstenarna i TQM är processorientering, ständiga förbättringar, participation, ledningsstöd och kundfokus (Bergman och Klefsjö, 2001). Kvalitet eller kundtillfredsställelse kan ses som gemensamt mål för alla i en verksamhet. Strävan efter kvalitet kräver interaktion inte bara internt utan även med kunden. Eftersom arbetsuppgifterna tenderar att bli bredare förändras kraven på kompetens hos de anställda. Organisationsformerna blir plattare och processorienteringen tydligare. En kundorienterad organisation kan ses som en process av interna leverantörer och kunder där slutprocessen är den externa kunden. 8
9 Genom att introducera kundorientering i en verksamhet där kunden är en av de viktigaste delarna utvecklar man interaktionen mellan arbetsgivare, anställda och kunder. (Eklund, 1998). Eklund menar att man genom att utveckla en organisations kundrelationer även får större möjligheter att förbättra arbetsvillkoren för de anställda på olika nivåer i en verksamhet. 5.2 Utveckling av kompetens Biblioteken är för närvarande inne i en fas där man arbetar lokalt med olika projekt och aktiviteter för att stärka stödet till de vuxenstuderande. I sin uppgift att utgöra ett stöd för vuxnas lärande kommer man förmodligen att se ett ökat behov av att utveckla långsiktiga och stabila relationer med aktörer som är viktiga ur den vuxenstuderandes perspektiv. I syfte att nå nya grupper av vuxenstuderande kan biblioteken även ha nytta av att bredda sitt externa nätverk till att omfatta aktörer i vilka de studerande är en del. Enligt Awuah (2001) är ett företags kompetens sällan ett resultat av dess egen förmåga utan utvecklas snarare i samspel med omgivningen. Snehota (1990) skriver att, citat: en organisations kompetens utvecklas som resultatet av att länka intern förmåga, aktiviteter och resurser till externa aktörers dito. Även Sadler-Smith (2000) menar att, citat: kompetens utvecklas inte enbart inom ett företag. Awuah (2001) definierar kompetens som ett företags förmåga att möta de krav som ställs. Denna förmåga påverkas av både Snehotas resonemang samt av de ömsesidiga erfarenheter av lärande som ett företag förvärvar i interaktion med andra. Mot bakgrund av detta resonemang ligger utvecklingen av en organisations kompetens utanför den egna förmågan. Tillämpat på biblioteken skulle detta innebära att kompetensen kring vuxnas lärande bara delvis ligger inom ramen för biblioteken. Kunskapsutvecklingen behöver därför ske i samverkan med aktörer i bibliotekets nätverk. Exempel på aktörer är den externa kunden och lärcentra. En studie från Prahalad och Ramaswany (2000) är följande av speciellt intresse i detta sammanhang. Studien pekar på att, citat: ledningen måste åtminstone hantera fyra fundamentala verkligheter när det gäller att ta i anspråk kundernas kompetens. De måste engagera sina kunder i en aktiv, uttrycksfull och fortskridande dialog; de måste mobilisera kundspecifika grupper; de måste kunna hantera mångfald och de måste skapa personliga erfarenheter tillsammans med kunderna. Awuah visar i en studie från 2001 att varje aktörs effektiva nyttjande av sin egen interna kapacitet samt dess effektiva nyttjande av extern kapacitet tillsammans formar den totala kapaciteten. Den totala kapaciteten möjliggör för ett företag att möta den efterfrågan som ställs. I detta sammanhang är bibliotekens nätverk en viktig tillgång. Effekterna av en organisations nätverkskompetens kan mätas i graden av interaktion med andra organisationer, positionen i nätverket eller genom innovation och framgång (Ritter, 1999). Det är även viktigt att analysera bibliotekets position i nätverket. Turnbull (1996) föreslår en trefaldig indelning. Tillgång till de resurser som andra aktörer i nätverket har. En medlems rykte, vilket är en funktion av andra nätververksaktörers erfarenhet och har att göra med vilken kvalitet som andra förväntar sig av en aktör. Förväntningar som både kan underlätta och utgöra en restriktion för en aktörs handlingar. 9
10 5.3 Analysobjekt Utgångspunkten för fallstudien är bibliotekens arbete med vuxnas lärande i Östergötlands län. Biblioteken är valda med hänsyn till besöksstatistik 4 under 2003 (Boxholm besökare, Motala besökare, Norrköping besökare). Den första analysenheten består av bibliotek och lärcentra i Östergötlands län och är av typen embedded (Yin, 2003). Motivet för detta val är att bibliotek och lärcentra representerar två separata aktörer i den studerandes kontext. De två engelska exemplen är av typen single-case och utgörs av Idea Store samt av Dover Discovery Centre (DDC). Kontext Kontext Kontext Lärcentrum Bibliotek Idea Store DDC Östergötland England Fig. 1. Analysenheter i design av fallstudie (Yin, 2003)
11 5.4 Forskningsfrågor Syftet med studien har varit att utifrån ett verksamhetsperspektiv identifiera faktorer som verksamhetsformer, arbetsmetoder och organisationsformer, vilka i en jämförelse mellan svenska och engelska integrerade bibliotek och lärcentra skulle kunna bidra till en utveckling av biblioteksverksamheten i Sverige. Forskningsfrågorna delas in i följande underrubriker: Kommunikation med kunden - Hur ser man på kunden? Mål och strategier - Vilka är bibliotekens mål och strategier i arbetet med de vuxenstuderande? Organisation och kompetens - Vilken kompetens finns i organisationen? - Vilken kompetens krävs? 6. Bibliotekens mål Traditionellt har bibliotekens roll och inflytande över vuxenstuderande varierat över tiden. Olika inriktningar mot barn- och ungdom har avlöst varandra och till syvende och sist ska biblioteken serva alla medborgare. Bibliotekens verksamhetsmål eller inriktning antyder den bredd i verksamheten som biblioteken förväntas uppfylla. Tonvikten ligger på att biblioteken ska främja läsande, utgöra en kulturell resurs och främja demokratin. Några av målbeskrivningarna för biblioteken antyder dock att man ska ta hänsyn till brukarnas önskningar och behov. Följande citat är tagna ur några olika kommuners mål/verksamhetsidéer för biblioteksverksamheten: Biblioteket ska tillhandahålla biblioteksservice som öppet och generöst står till kommuninvånarnas förfogande. Med det menas att erbjuda tillgång till både äldre och nyare medier, att vara en plats där det går att söka all form av information, att fungera som en plats för studier samt vara en arena för möten mellan människor. Kommunbiblioteket ska vara en mötesplats för alla. Kommunbiblioteket ska erbjuda kulturella upplevelser och kunskap och uppmuntra till ökat läsande. Kommunbiblioteket ska med sina resurser ge förutsättningar för personlig utveckling och eget skapande samt vara en resurs för ett livslångt lärande. Kommunbiblioteket ska ta aktiv del i samhällslivet och i all sin verksamhet främja demokrati och integration. 11
12 Biblioteket ska ha ett biblioteksutbud som ständigt förnyas med utgångspunkt i brukarnas önskningar och behov. Biblioteket ska vara ett kultur- och informationscentrum och genom sin allsidiga verksamhet vara en naturlig social träffpunkt. Biblioteket ska främja lustfylld läsning för alla kommuninvånare. Biblioteket ska ge upplysning, främja utbildning, fakta- och kunskapsinhämtande och stimulera till annan kulturverksamhet genom att ställa böcker och andra media till förfogande för alla kommunens invånare. Biblioteket ska aktivt söka samarbete med skola, studieförbund, institutioner, myndigheter, förvaltningar, föreningar m fl. Länsbibliotek Östergötland har varit aktivt i sin roll att positionera sig inom området vuxnas lärande. Länsbiblioteket påpekar vikten av att samverka med aktörer som lärcentra och utbildningsanordnare för att utgöra en resurs för vuxnas lärande. Länsbibliotek Östergötland driver mellan 2003 och 2005 projektet Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande, ett av sex nationella projekt finansierat av Statens Kulturråd. Även de involverade biblioteken bidrar med finansiering. Följande citat är hämtat från länsbibliotekets hemsida: Länsbibliotekets uppgift är att stödja och utveckla de kommunala biblioteken och verka för att den samlade biblioteksverksamheten i regionen kan spela en aktiv roll för regionens utveckling. Länsbiblioteket har som syfte att ge länets invånare en effektiv och jämlik informations- och litteraturförsörjning genom att: erbjuda kurser, konferenser och seminarier till kommunbiblioteken svara för kompletterande medieförsörjning utreda, analysera och samordna verksamheter 5 Länsbibliotek Östergötland finansieras av Statens Kulturråd, Kulturrådet. Sedan 1 jan 2004 har Regionförbundet Östsam ersatt landstinget som huvudman. Kulturrådets övergripande uppdrag är att, citat: förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som regering och riksdag beslutar om. Kulturrådet fördelar statligt stöd inom kulturområdet, ger regeringen underlag för kulturpolitiska beslut och informerar om kultur och kulturpolitik 6. Kulturrådets mål är, citat: att göra kulturen kvalitativt bra och tillgänglig i hela landet 7. Östsam prioriterar det livslånga lärande som ett av sina verksamhetsprogram. Sammantaget kan man säga att många intressenter påverkar bibliotekens målbild och att målbilden är komplex. Man befinner sig i en svårmanövrerad värld där gränserna för handlingsfriheten sätts av interna och externa aktörer med direkt eller indirekt inflytande över verksamheten. Det kan vara kommunledningen, bibliotekspersonalens specialiserade kompetensprofiler, inflytande från huvudman, Kulturrådet eller Länsbiblioteket. Samtidigt utsätts biblioteken av samhällspåverkan och krav på att vara till optimal nytta för sina brukare Intervju med Ann Wiklund, Kulturrådet,
13 Kommunal styrning Kunder Kulturråd Statlig styrning Bibliotek Länsbibliotek Regionförbund Bibliotekariernas kompetens Samhällspåverkan Fig. 2. Bibliotekets intressenter. 7. Lärcentra Begreppet lärcentra är ett dynamiskt begrepp. Eftersom verksamheten vid ett lärcentrum ofta är ett uttryck för regionala och kommunala intressen och det är svårt att uttala sig i generella termer om begreppet. Politiskt utgör lärcentra en del i statsmakternas vision om att tillgängliggöra utbildning till studieovana grupper och har därmed en politisk dimension. Ett lärcentrum inryms ofta i den lokala komvuxorganisationen. I skriften Lärcentrum och flexibelt lärande för vuxna gör Inlandsdelegationen och Tillväxtdelegationen en beskrivning av lärcentra där man menar att lärcentrum står för, citat: ett system för lärande, kontinuerligt anpassningsbart till lokala behov. Ett lärcentrum kanske till och med bör vara en till stora delar virtuell företeelse för att flexibiliteten ska kunna upprätthållas 8. Det finns i landet tre intresseorganisationer för lärcentra; Nitus 9, Westum 10 och KHiS 11. KHiS beskriver ett lärcentrum som, citat: Ett lokalt lärcentrum är en samlande punkt för kommunens medborgare. Vid ett lärcentrum sker samverkan mellan utbildningsanordnare och samlokalisering av deras verksamhet. Genom denna samverkan utnyttjas resurser av olika slag effektivt och bidrar till bredare kompetens i kommunerna Nätverket för kommunala lärcentra, Nätverket Westum Lärcentra Västra Götaland, Kommuner och Högskolor i Samverkan,
14 Följande faktorer tycks vara av betydelse för att en verksamhet ska uppfylla benämningen lärcentrum: centrat fungerar som mäklare av distansutbildningskurser centrat marknadsför genom annonsering ett kursutbud, vanligtvis från en högskola studerande är inskrivna vid centrat centrat har teknisk utrustning i form av videokonferensutrustning och datorer för distansutbildning vid centrat finns en handledare/coach/tekniker som servar och agerar bollplank åt de studerande Dessutom tycks det vara så att centrat ofta saknar inflytande över det pedagogiska upplägget av kurserna, vilket sköts av respektive utbildningsanordnare. Antal mötesplatser för studerande har ökat i och med lärcentras framväxt. År 2001 hade 60 % av landets kommuner ett lärcentrum. Av dessa hade 134 st. högskoleutbildning. Enligt glesbygdsverket studerade personer (såväl hel- som halvtid) år 2001 vid lärcentra. Av dessa studerade på högskolenivå. (Kartläggning av lärcentra i Sverige 2001, Glesbygdsverket). År 2003 fanns lärcentra i 86 % av Sveriges kommuner och man uppskattar att man under 2004 har ett lärcentrum i 89 % av kommunerna (Lärcentra 2003, Glesbygdsverket). Lärcentra utgör en del av den strukturella förändringen i infrastrukturen för den vuxenstuderande. 7.1 Lärcentra i Östergötland I länet finns idag olika konstellationer av lärcentraverksamhet där finansieringsform och verksamhet varierar. Fem av länets 13 kommuner är del av det av EU Mål 2-finansierade projektet Lärcentra Östergötland, benämns lärcentraprojektet. Dessa kommuner är Valdemarsvik, Ödeshög, Boxholm, Ydre och Kinda 13. Projektets övergripande syfte är att skapa ett utbud av högskoleutbildning med hjälp av IT i länet. Projektet består av två delar. Den ena delen är den fysiska utrusningen av lärcentra (teknik, lokaler och personella resurser). Den andra delen är den rent innehållsmässiga, d v s själva kursutbudet. Nuvarande lärcentraprojekt löper mellan åren och är en fortsättning på ett tidigare genomfört projekt mellan 2001 och 2003 i samma kommuner. Den sedan 2001 dominerande utbildningsanordnaren för lärcentraprojektet är högskolan i Kalmar 14. Man får intrycket att lärcentraprojektet har en starkt styrande och bakomliggande tanke av vad som kännetecknar en bra pedagogisk verksamhet för den studerande. Även om det pedagogiska upplägget av kurser styrs av respektive utbildningsanordnare, tycks det finnas en tanke om att det är viktigt att de studerande träffar varandra och även att de studerande träffar läraren. Även att ha kontroll över de inskriva studerande anses viktigt. Man får därmed anta att lärcentra anser sig ha en slags socialpedagogisk roll. 13 Kinda kommun är en s k utfasningskommun inom Mål 2-området och deltar inte i kompetensutvecklingsdelen av projektet och inte under hela programperioden. 14 Även Högskolan i Trollhättan/Uddevalla samt Högskolan i Jönköping medverkar. 14
EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
Läs merVuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3
Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att
Läs merRätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga
Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare
Läs merLärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se
Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast
Läs merStatens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)
Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet
Läs merRegional biblioteksplan Kalmar län
Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merBilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13
Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund
Läs merMötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland
Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland REGIONBIBLIOTEK VÄSTRA GÖTALAND Bill-projekten i Västra Götaland Billprojekten är en del av utvecklingsprogrammet
Läs merProtokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017
Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden
Läs merVägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola
Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen
Läs merInriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.
Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på
Läs merBiblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum
Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling
Läs merB H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017
B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta
Läs merRegional biblioteksplan
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merLidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och
Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden För att en kommun och dess invånare ska få möjligheten till en bra biblioteksverksamhet krävs det
Läs merK v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige
K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merRegional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas
Läs merBIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad
BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda
Läs merNämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:
Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för
Läs merDigital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29
Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling
Läs merBibliotekets roll i lokal och regional utveckling
Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder
Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-
Läs merBIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK
BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION
Läs merBiblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107
Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund
Läs merBiblioteksplan för Lerums kommun
2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs merBiblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje
Biblioteksstrategi Program Strategi Policy Riktlinje S i d a 2 Dokumentnamn: Biblioteksstrategi Berörd verksamhet: Kultur- och fritidsnämnden Fastställd av: Kultur- och fritidsnämnden 2018-12-05,, dnr
Läs merBiblioteksverksamhet
Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den
Läs merLärcentrum en miljö för vuxnas lärande ERFA
Lärcentrum en miljö för vuxnas lärande ERFA 2019-02-05 Lärcentrum Mötesplats, mäklare, motor. (Grepperud & Thomsen, 2001: Villkår for et regionalt utdanningslöft) I första hand en miljö för lärande, en
Läs merStrategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Läs merLÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002
LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 VISION Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merBibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan
Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse
Läs merRapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3
1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets
Läs merKvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merProjektplan för Digitalt först med användaren i fokus
Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus Uppdraget Regeringen uppdrar åt Kungliga biblioteket (KB) att under 2018-2020 nationellt samordna och finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merBiblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig
Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058
Läs merGöteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland
Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merBiblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Läs merSynpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST
Regionbibliotek Stockholm Skrivelse 2018-10-31 KN 2018/883 Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST Dokumentet har beretts av Regionbibliotek Stockholm
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merResultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar
Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar 1) Man eller kvinna? 9 män 44 kvinnor 2) a) Typ av utbildning? Kommunal vuxenutbildning 14 st 26,9 % Högskoleutbildning
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merPersonal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...
Läs merTotte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J
Totte Staxäng, SIQ Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter @tottestax Jag svarar på mycket men läser allt J Introduktion Om oss SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merKOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015
STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merKommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011
Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form
Läs merAnsökan om projektstöd
Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation
Läs merBiblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018
Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en
Läs mer1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken
1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings
Läs merFOLKBILDNING 1997/98:115
FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse
Läs merKultur- och biblioteksplan 2012-2015
Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat
Läs merChefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merdigital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel
En kampanj A new era? för digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel Affischen Överenskommelse mellan Regionbibliotek Kalmar, LänsbibliotekSydost
Läs merSlutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur
Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merKommuners Öppna Ledarskapsprogram
Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.
Läs merBIBLIOTEKSPLAN
BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun
Läs merATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Läs merBIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK
BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:
Läs mer1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010
MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka
Läs merStrategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser
Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken
Läs merInformationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den
Läs merBiblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017
Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Inledning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merNämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020
Nämndsplan 2020-2023 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN - Preliminär nämndsplan år 2020 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Mål- och resultatstyrning i Lomma kommun... 3 1.2 Nämndsplan och målkedja... 3
Läs merPlattform för välfärdsfrågor
Plattform för välfärdsfrågor Den 4 maj 2017 samlades ett trettiotal aktörer från Kalmar och Kronobergs län samt Linnéuniversitetet för att diskutera hur samverkan mellan samhällsaktörer och universitetet
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merBiblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland
Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8
Läs merFuturum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation
Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merKommunikationspolicy
SID 1(6) Kommunikationspolicy PROGRAM PLAN RIKTLINJER Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(6) Helsingborgs stads styrdokument
Läs merBorås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand
0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 6DPELEOLRWHNHWL+lUQ VDQG I inbjudan
Läs merSammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten
Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående
Läs merCHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merBiblioteksplan 2012-2015
Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken
Läs merVerksamhetsstrategi 2015
Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete
Läs merBiblioteksplan. Åtvidabergs kommun
Biblioteksplan 2017-2020 ÅKF: 2017:09 Dnr: ATVKS 2017-00116 600 Antagen: Kommunfullmäktige 55, 2017-05-31 Reviderad:- Dokumentansvarig förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen
Läs merFördel Solna. En Biblioteksplan för
Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.
Läs merProfessionens medverkan i kunskapsprocessen
Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition
Läs merEkerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek
Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen
Läs merRiktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25
Riktlinjer Information och kommunikation Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Datum: 2012-02-02 Dnr: Sida: 2 (8) Riktlinjer för information och kommunikation Kommunfullmäktiges beslut
Läs merKurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem
Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En
Läs merBibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.
Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna
Läs merFramtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen
Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som
Läs merTILL DIG SOM ÄR CHEF.
TILL DIG SOM ÄR CHEF. Vi ska skapa en. e s l e v e l p p u v i t i s po Till dig som arbetar eller söker arbete som chef i Söderköpings kommun. LEDARSKAPET- EN NYCKEL TILL FRAMGÅNG Du som är eller vill
Läs merVarför är Badges användbara?
Guide för lärare Vad är en Open Badge? En badge är en digital bild som ger verifierbar information om prestationer, färdigheter, kompetenser eller en enskild persons kvalitéer. Det gör det möjligt att
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs mer