Kundorienterad biblioteksverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kundorienterad biblioteksverksamhet"

Transkript

1 Kundorienterad biblioteksverksamhet en jämförelse mellan bibliotek och lärcentra i Sverige och England Rapport LiTH-IKP-R-1379 Anette Hallberg, MSc. Avdelningen för kvalitetsteknik/ikp Linköpings universitet Linköping 1

2 Sammanfattning I Sverige har vuxnas lärande av regeringen givits hög prioritet. I England finns exempel på integrerade bibliotek och lärcentra med gemensamma och tydliga mål där samverkan bygger på ett utbyte av aktiviteter utifrån kundens behov. Syftet med studien är att, utifrån ett biblioteksperspektiv, identifiera faktorer som kan bidra till en utveckling av biblioteksverksamheten i Sverige. Studien har inte ambitionen att förklara orsakerna till skillnader i prestation, utan visar hur man kan gå vidare för att finna förbättringspotentialer. Studien är att betrakta som en explorativ (utforskande) jämförande analys med fokus på områden där förbättring kan ske, en typ av benchmarking studie för bättre prestation. Valet av Idea Store som jämförande exempel är baserat på att man arbetar med att integrera biblioteks- och utbildningsverksamhet. Dover Discovery Centre har valts därför att det kompletterar bilden av hur biblioteks- och utbildningsverksamhet kommunicerar med användarna. Gemensamt för de båda verksamheterna är att de studerandes behov och förväntningar har haft ett avgörande inflytande på utvecklingen av tjänster. Studien bygger på en fallstudie av tre bibliotek i Östergötland; Boxholm, Motala och Norrköping samt utvalda lärcentra i länet. Analysen är baserad på forskningsintervjuer med verksamhetsansvariga vid bibliotek och lärcentra i Östergötlands län. Studien har identifierat att man i de svenska och de engelska fallen har olika syn på de studerande. I England har ett starkt kundorienterat förhållningssätt och strävar efter en långsiktigt starkt beredskap för att möta de studerande i det livslånga lärandet. Man har en nära kommunikation med marknaden, både med befintliga kunder och med potentiella brukare. Studien visar även att personalens kompetens i de engelska fallen är bredare än vad som är fallet vid de svenska biblioteken. De aktiviteter som erbjuds i England har en tydligare koppling till verksamhetens mål och visioner och kan knytas till ett identifierat behov hos användarna. De engelska exemplen står för en fokusering av verksamheten, vilket tar sig i uttryck i en medveten inriktning av aktiviteter för utvalda målgrupper. I Sverige är biblioteken involverade i en rad olika aktiviteter till olika målgrupper i samhället, det är personalens kompetens styr vilka aktiviteter som erbjuds. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning.4 2. Syfte Metod Datainsamling Tillförlitlighet Teoretiskt ramverk Kund och kvalitet Utveckling av kompetens Analysobjekt Forskningsfrågor Bibliotekens mål Lärcentra Lärcentra i Östergötland Samverkan mellan bibliotek och lärcentra Mötesplats, mäklare och motor Resultat av erfarenheter från England Idea Store - everyone working together to put on the show Varumärket IDEA Dover Discovery Centre Diskussion Kommunikation med kunden Mål och strategier Organisation och kompetens Forskningsfrågor som behöver analyseras ytterligare Slutsatser.24 Referenser.25 Bilaga 1. Intervjufrågor Östergötland Bilaga 2. Intervjufrågor England 3

4 1. Inledning Svenska kommuner har i uppdrag från regeringen att vara samordnare av vuxenutbildningen. Två regeringspropositioner visar på en inriktning mot vuxnas lärande nämligen: 2000/01:72 Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen samt 2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. I stöd till kommunernas utveckling av en infrastruktur för vuxnas lärande har 350 miljoner kronor i statliga medel fördelats för budgetåret Regeringen har i 2005 års vårproposition (2004/05:100) föreslagit att det riktade statsbidraget till kommunernas vuxenutbildning bör finnas kvar t o m I flertalet av landets kommuner har lärcentra etablerats som en del i infrastrukturen för vuxnas lärande. Bibliotek, lärcentra, komvux agerar ofta i samverkan för att stödja vuxnas lärande. Samverkan kan grundas på interna skäl som finansieringsskäl där man strävar efter att hålla nere kostnaden för den egna verksamheten, eller på externa skäl för att man vill samverka i en gemensam infrastruktur för den vuxenstuderande. I England finns etablerade Idea Store som förebild för hur en verksamhet kan utvecklas mot nya målgrupper. Kan svenska folkbibliotek 2 ha nytta av utvecklingen vid engelska integrerade bibliotek och lärcentra när verksamheten utvecklas för att stödja de vuxenstuderande? 2. Syfte Syftet med studien är att utifrån ett verksamhetsperspektiv identifiera faktorer som verksamhetsformer, arbetsmetoder och organisationsformer, vilka i en jämförelse mellan svenska och engelska bibliotek och lärcentra kan bidra till en utveckling av biblioteksverksamheten i Sverige. Studien är en explorativ studie och syftar i första hand till att vara till nytta för ansvariga chefer för bibliotek liksom för bibliotekens huvudmän. Resultatet kan användas som underlag för förbättringar i verksamheten utifrån lokala förutsättningar. Frågorna i studien har ställts utifrån ett fallstudieperspektiv. Förutsättningarna i Sverige och England skiljer sig beträffande finansiering, verksamhetsinnehåll, verksamhetsomfång, marknadsförutsättningar och kostnadsläge. Syftet med rapporten är inte att i detalj beskriva verksamheterna vid engelska Idea Store, Tower Hamlets i London eller vid Dover Discovery Centre i Dover. 3. Metod Studien har pågått från maj 2003 t o m december Analysen bygger på en fallstudie av tre bibliotek i Östergötland; Boxholm, Motala och Norrköping och utvalda lärcentra i länet. Biblioteken har valts i syfte att utgöra ett representativt material med hänsyn till besöksstatistik. Lärcentra har valts med hänsyn till att man haft ett samarbete med I studien likställs termen folkbibliotek med bibliotek. 4

5 kommunens bibliotek. Vid denna studies genomförande var inga bibliotek och lärcentra integrerade genom samlokalisering. I England studeras Idea Store i Tower Hamlets i London samt Dover Discovery Centre i Dover i en jämförande studie med de svenska biblioteken och lärcentra. Motivet för att använda fallstudien som forskningsmetod grundar sig på studiens frågeställningar (Yin, 2003) och Merriam (1994). Intervjuer, observationer och skriftlig information har kombinerats genom metodologisk triangulering (Merriam, 1994). Forskningsintervjuer (Kvale, 1997) med verksamhetsansvariga utgör tyngdpunkten för analysen. Intervjupersonerna och den verksamhet de representerar har valts ut i en kontinuerlig process, s k teoretiskt urval (Merriam, 1994). Graden av strukturering på intervjuerna (Patel, 1987) har valts att ligga ungefär i mitten på en tänkt skala med ostrukturerade och helt strukturerade intervjuer i vardera änden. Syftet har varit att uppnå en avvägning mellan flexibilitet och en strukturerad datainsamling. Flexibiliteten är viktig eftersom detta är en explorativ studie. Detta innebar att det var vikigt att ge intervjupersonerna möjlighet att utveckla tankar och synpunkter på frågor i ett eget resonemang. Det var samtidigt viktigt att få med alla typer av frågor kopplade till forskningsfrågorna samt att kunna göra jämförelser mellan olika intervjuer. Totalt har 19 personer intervjuats, varav 12 personer har intervjuats individuellt. I övriga fall har grupper av personer intervjuats tillsammans. Intervjupersonerna har valts ut av personal vid länsbiblioteket i samråd med aktuella bibliotekschefer. Samtliga intervjuer utom en har genomförts vid intervjupersonernas arbetsplatser. Varje intervju har spelats in på band och skrivits ut ordagrant och i sin helhet. Några intervjuer har genomförts per telefon, men även dessa har bandats. I samband med besöket i England bokades alla intervjuer av länsbiblioteket, medan jag själv tog kontakt inför de efterföljande telefonintervjuerna. I England har en person svarat på muntliga frågor via e-post istället för en bandad telefonintervju. Samtliga intervjuer har varat mellan 0,5 1,5 timme. Intervjuerna har sammanställts och tolkats utifrån en fenomenologisk ansats (Patel, 1987). Syftet har varit att förstå hur personal på ledningsnivå vid bibliotek och lärcentra ser på verksamhetsformer, arbetsmetoder och organisationsformer. Intervjumaterialet har skrivits ut i sin helhet och bearbetats systematiskt varefter det innehållsmässigt sammanfattats i nyckelbegrepp. Härigenom har olika centrala delar utkristalliserats. 3.1 Datainsamling Direkt datainsamling Intervjuer i Sverige Intervju med projektledare och konsulent Birgitta Hellman, Länsbibliotek Östergötland, Intervju med bibliotekschef Urban Bäckström, Motala bibliotek, Intervju med bibliotekschef Conny Äng, studiebibliotekarie Håkan Blomqvist, avdelningschef Ola Gustafsson och bibliotekarie Lena Starborg, Norrköpings stadsbibliotek,

6 Intervju med bibliotekschef Lena Johansson, ansvarig för lärcentrum Hans Sjögren och kvalitetsutvecklare Birgitta Palmqvist, Boxholms bibliotek, Intervju med vuxenutbildningsansvarig Annika Annell, rektor utbildningskontoret Norrköpings kommun, Intervju med ansvarig för lärcentraprojektet i Östergötland, Per-Olof Larsson, Intervju med ansvarig för Carlsund Utbildningscentrum i Motala, tillika lärcentrautvecklare vid Östsam, Per de Faire, Intervju med enhetschef för vuxenutbildning Pernilla Elving, Ekenäs lärcentrum, Motala, Intervju med planeringschef vid Östsam, Jan-Erik Lund, Intervju med bibliotekschef i Valdemarsvik/Åtvidaberg, Elisabeth Axelsson, Intervju med konsulent Ann Wiklund, Kulturrådet, bandad telefonintervju, Intervjuer i England Idea Store, Tower Hamlets, London Heather Wills, Programme Director, muntliga frågor vid besök samt skriftliga intervjufrågor via mail. Sergio Dogliani, Manager, bandad telefonintervju Dover Discovery Centre, Dover Roger Gabriel, Manager Adult Education, muntliga frågor vid besök Roger Gabriel, bandad telefonintervju Indirekt datainsamling Projektägarmöte, Stockholms stadsbibliotek, Konferens i Boxholm Bibliotek/lärcentra som utvecklingsmotor i små och medelstora kommuner, Projektledarmöte, Kulturrådet, Studieresa lärcentra och bibliotek i Sölvesborg och Värnamo, Resource (The Council for Museums, Archives and Libraries) i London, Diskussionsseminarium med inbjudna politiker, biblioteks- och lärcentrapersonal, länsbiblioteket, Seminarium Åtvidaberg för bibliotek och lärcentra, Arbetsmöten inom projektet för Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande, länsbiblioteket i Östergötland, hösten 2003 och våren

7 4. Tillförlitlighet För att göra resultaten så trovärdiga som möjligt har intervjufrågor och resultaten av intervjuerna lästs igenom av intervjupersonerna själva. Intervjupersonerna har haft möjlighet att komplettera intervjuerna. Intervjuernas trovärdighet har även prövats genom triangulering av data (Merriam, 1994). Studien är baserad på bibliotek och lärcentra i Östergötlands län och har bedrivits i nära samverkan med länsbibliotekets projekt Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande. Detta projekt syftar till att utveckla den pedagogiska rollen vid länets bibliotek. Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande ingår i ett nationellt nätverk. Även lärcentra i länet ingår i regionala och nationella nätverk. Det är möjligt att man genom att studera andra bibliotek och lärcentra kommit till annorlunda slutsatser, men studien måste ses i ett vidare sammanhang. Genom mitt deltagande i Kulturrådets nationella nätverk för vuxnas lärande samt i ett flertal konferenser och seminarier med bibliotek och lärcentra som medverkande, har resultaten från de östgötska exemplen kunnat värderas i förhållande till annan biblioteksverksamhet i landet. Min uppfattning är därför att resultaten av jämförelserna mellan bibliotek och lärcentra i Östergötlands län och de engelska integrerade bibliotek och lärcentra är av intresse även för annan biblioteks- och utbildningsverksamhet. Jag har själv försökt att inte själv låta mina uppfattningar om vare sig biblioteks- eller lärcentraverksamhet påverka analysen. 5. Teoretiskt ramverk 5.1 Kund och kvalitet Kvalitet är idag ett nyckelbegrepp inom olika typer av verksamheter och branscher. Det finns en omfattande forskning om tjänstekvalitet och kvalitetsutveckling inom offentlig verksamhet. Kvaliteten på en produkt eller tjänst är dess förmåga att tillfredsställa, och helst överträffa, kundernas behov och förväntningar. (Bergman och Kelfsjö, 1991) Definitionen har sin grund i att behov och förväntningar är olika saker. Vi har ibland förväntningar på egenskaper, som vi egentligen inte behöver. Vi har också som kunder behov som vi inte förväntar oss att få uppfyllda, vi kanske inte alltid kan inse våra egna behov. Ur definitionen av kvalitet följer att kundbegreppet är centralt. Med begreppet kund 3 menas de personer eller organisationer vår verksamhet är till för, d v s de vi skall skapa värde åt. I vissa verksamheter, framför allt inom offentlig sektor, kompliceras detta av att den som betalar för tjänsten är någon helt annan än den som tjänsten skall skapa värde åt. Bibliotek är exempel på en sådan verksamhet. 3 Med kunden avses den externa kunden, d v s den vuxenstuderande. I studien likställs termen användare med brukare. 7

8 I de allra flesta fall är verksamheten till för olika kategorier av kunder, varför man inte genast ska låsa diskussionen till att fokusera på etablerade kundgrupper. Olika grupper har olika behov och förväntningar. I stället bör man fråga sig Vilka är våra kunder? Vilka försöker vi skapa värde åt? Att arbeta effektivt med att förbättra kvalitet i en organisation handlar om att systematiskt och resurseffektivt arbeta med att: ta reda på vilka kunderna till organisationen är ta reda på deras behov och förväntningar se till att uppfylla, och helst överträffa dessa behov och förväntningar (Bergman och Kelfsjö, 2001) Johansen (1995) citerar Peter Brophy från University of Central Lancashire som föreslår en värdebaserad definition av kvalitet i en akademisk bibliotekskontext: Quality is the closest fit to users needs that resources permit. Trots att det i en sådan definition ryms subjektiva skillnader om vad som är ett acceptabelt pris eller kostnad menar Johansen att formuleringen är viktig. Formuleringen rymmer nämligen möjligheten att balansera kundernas förväntningar och medvetandegör kostnadsaspekten i en kontext där biblioteks- och informationstjänster erbjuds gratis. Det riktas ofta kritik mot Total Quality Management, TQM, då man menar att det är ett synsätt som passar i tillverkningsindustrin och att konceptet inte kan implementeras i en annan omgivning. Det finns också en rädsla för att man genom att använda ett kundorienterat synsätt skulle förändra biblioteken till supermarkets och bibliotekarierna till affärsbiträden. Sanningen är att ett kundorienterat synsätt är mycket mer komplext och mångfacetterat än vad man först kan tro. Det är inte bara en fråga om att leverera den information som kunden efterfrågar utan också en fråga om att upptäcka underliggande behov samt att överraska kunden med tjänster. En proaktiv syn på service är helt enkelt samma sak som att närma sig kvalitet genom kundens ögon (Johansen, 1995). För att kunna producera och leverera kvalitet måste de anställda få kunskap om vad såväl interna som extern kunder förväntar sig av dem. Endast när de anställda har denna information kommer de att kunna börja påbörja ett förbättringsarbete inom ramen för TQM. Begreppet TQM, kan definieras som: En gemensam vision kännetecknad av ökad kundtillfredsställelse genom ständiga förbättringar där alla anställda i en organisation aktivt deltar. (Dahlgaard, 2002) Hörnstenarna i TQM är processorientering, ständiga förbättringar, participation, ledningsstöd och kundfokus (Bergman och Klefsjö, 2001). Kvalitet eller kundtillfredsställelse kan ses som gemensamt mål för alla i en verksamhet. Strävan efter kvalitet kräver interaktion inte bara internt utan även med kunden. Eftersom arbetsuppgifterna tenderar att bli bredare förändras kraven på kompetens hos de anställda. Organisationsformerna blir plattare och processorienteringen tydligare. En kundorienterad organisation kan ses som en process av interna leverantörer och kunder där slutprocessen är den externa kunden. 8

9 Genom att introducera kundorientering i en verksamhet där kunden är en av de viktigaste delarna utvecklar man interaktionen mellan arbetsgivare, anställda och kunder. (Eklund, 1998). Eklund menar att man genom att utveckla en organisations kundrelationer även får större möjligheter att förbättra arbetsvillkoren för de anställda på olika nivåer i en verksamhet. 5.2 Utveckling av kompetens Biblioteken är för närvarande inne i en fas där man arbetar lokalt med olika projekt och aktiviteter för att stärka stödet till de vuxenstuderande. I sin uppgift att utgöra ett stöd för vuxnas lärande kommer man förmodligen att se ett ökat behov av att utveckla långsiktiga och stabila relationer med aktörer som är viktiga ur den vuxenstuderandes perspektiv. I syfte att nå nya grupper av vuxenstuderande kan biblioteken även ha nytta av att bredda sitt externa nätverk till att omfatta aktörer i vilka de studerande är en del. Enligt Awuah (2001) är ett företags kompetens sällan ett resultat av dess egen förmåga utan utvecklas snarare i samspel med omgivningen. Snehota (1990) skriver att, citat: en organisations kompetens utvecklas som resultatet av att länka intern förmåga, aktiviteter och resurser till externa aktörers dito. Även Sadler-Smith (2000) menar att, citat: kompetens utvecklas inte enbart inom ett företag. Awuah (2001) definierar kompetens som ett företags förmåga att möta de krav som ställs. Denna förmåga påverkas av både Snehotas resonemang samt av de ömsesidiga erfarenheter av lärande som ett företag förvärvar i interaktion med andra. Mot bakgrund av detta resonemang ligger utvecklingen av en organisations kompetens utanför den egna förmågan. Tillämpat på biblioteken skulle detta innebära att kompetensen kring vuxnas lärande bara delvis ligger inom ramen för biblioteken. Kunskapsutvecklingen behöver därför ske i samverkan med aktörer i bibliotekets nätverk. Exempel på aktörer är den externa kunden och lärcentra. En studie från Prahalad och Ramaswany (2000) är följande av speciellt intresse i detta sammanhang. Studien pekar på att, citat: ledningen måste åtminstone hantera fyra fundamentala verkligheter när det gäller att ta i anspråk kundernas kompetens. De måste engagera sina kunder i en aktiv, uttrycksfull och fortskridande dialog; de måste mobilisera kundspecifika grupper; de måste kunna hantera mångfald och de måste skapa personliga erfarenheter tillsammans med kunderna. Awuah visar i en studie från 2001 att varje aktörs effektiva nyttjande av sin egen interna kapacitet samt dess effektiva nyttjande av extern kapacitet tillsammans formar den totala kapaciteten. Den totala kapaciteten möjliggör för ett företag att möta den efterfrågan som ställs. I detta sammanhang är bibliotekens nätverk en viktig tillgång. Effekterna av en organisations nätverkskompetens kan mätas i graden av interaktion med andra organisationer, positionen i nätverket eller genom innovation och framgång (Ritter, 1999). Det är även viktigt att analysera bibliotekets position i nätverket. Turnbull (1996) föreslår en trefaldig indelning. Tillgång till de resurser som andra aktörer i nätverket har. En medlems rykte, vilket är en funktion av andra nätververksaktörers erfarenhet och har att göra med vilken kvalitet som andra förväntar sig av en aktör. Förväntningar som både kan underlätta och utgöra en restriktion för en aktörs handlingar. 9

10 5.3 Analysobjekt Utgångspunkten för fallstudien är bibliotekens arbete med vuxnas lärande i Östergötlands län. Biblioteken är valda med hänsyn till besöksstatistik 4 under 2003 (Boxholm besökare, Motala besökare, Norrköping besökare). Den första analysenheten består av bibliotek och lärcentra i Östergötlands län och är av typen embedded (Yin, 2003). Motivet för detta val är att bibliotek och lärcentra representerar två separata aktörer i den studerandes kontext. De två engelska exemplen är av typen single-case och utgörs av Idea Store samt av Dover Discovery Centre (DDC). Kontext Kontext Kontext Lärcentrum Bibliotek Idea Store DDC Östergötland England Fig. 1. Analysenheter i design av fallstudie (Yin, 2003)

11 5.4 Forskningsfrågor Syftet med studien har varit att utifrån ett verksamhetsperspektiv identifiera faktorer som verksamhetsformer, arbetsmetoder och organisationsformer, vilka i en jämförelse mellan svenska och engelska integrerade bibliotek och lärcentra skulle kunna bidra till en utveckling av biblioteksverksamheten i Sverige. Forskningsfrågorna delas in i följande underrubriker: Kommunikation med kunden - Hur ser man på kunden? Mål och strategier - Vilka är bibliotekens mål och strategier i arbetet med de vuxenstuderande? Organisation och kompetens - Vilken kompetens finns i organisationen? - Vilken kompetens krävs? 6. Bibliotekens mål Traditionellt har bibliotekens roll och inflytande över vuxenstuderande varierat över tiden. Olika inriktningar mot barn- och ungdom har avlöst varandra och till syvende och sist ska biblioteken serva alla medborgare. Bibliotekens verksamhetsmål eller inriktning antyder den bredd i verksamheten som biblioteken förväntas uppfylla. Tonvikten ligger på att biblioteken ska främja läsande, utgöra en kulturell resurs och främja demokratin. Några av målbeskrivningarna för biblioteken antyder dock att man ska ta hänsyn till brukarnas önskningar och behov. Följande citat är tagna ur några olika kommuners mål/verksamhetsidéer för biblioteksverksamheten: Biblioteket ska tillhandahålla biblioteksservice som öppet och generöst står till kommuninvånarnas förfogande. Med det menas att erbjuda tillgång till både äldre och nyare medier, att vara en plats där det går att söka all form av information, att fungera som en plats för studier samt vara en arena för möten mellan människor. Kommunbiblioteket ska vara en mötesplats för alla. Kommunbiblioteket ska erbjuda kulturella upplevelser och kunskap och uppmuntra till ökat läsande. Kommunbiblioteket ska med sina resurser ge förutsättningar för personlig utveckling och eget skapande samt vara en resurs för ett livslångt lärande. Kommunbiblioteket ska ta aktiv del i samhällslivet och i all sin verksamhet främja demokrati och integration. 11

12 Biblioteket ska ha ett biblioteksutbud som ständigt förnyas med utgångspunkt i brukarnas önskningar och behov. Biblioteket ska vara ett kultur- och informationscentrum och genom sin allsidiga verksamhet vara en naturlig social träffpunkt. Biblioteket ska främja lustfylld läsning för alla kommuninvånare. Biblioteket ska ge upplysning, främja utbildning, fakta- och kunskapsinhämtande och stimulera till annan kulturverksamhet genom att ställa böcker och andra media till förfogande för alla kommunens invånare. Biblioteket ska aktivt söka samarbete med skola, studieförbund, institutioner, myndigheter, förvaltningar, föreningar m fl. Länsbibliotek Östergötland har varit aktivt i sin roll att positionera sig inom området vuxnas lärande. Länsbiblioteket påpekar vikten av att samverka med aktörer som lärcentra och utbildningsanordnare för att utgöra en resurs för vuxnas lärande. Länsbibliotek Östergötland driver mellan 2003 och 2005 projektet Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande, ett av sex nationella projekt finansierat av Statens Kulturråd. Även de involverade biblioteken bidrar med finansiering. Följande citat är hämtat från länsbibliotekets hemsida: Länsbibliotekets uppgift är att stödja och utveckla de kommunala biblioteken och verka för att den samlade biblioteksverksamheten i regionen kan spela en aktiv roll för regionens utveckling. Länsbiblioteket har som syfte att ge länets invånare en effektiv och jämlik informations- och litteraturförsörjning genom att: erbjuda kurser, konferenser och seminarier till kommunbiblioteken svara för kompletterande medieförsörjning utreda, analysera och samordna verksamheter 5 Länsbibliotek Östergötland finansieras av Statens Kulturråd, Kulturrådet. Sedan 1 jan 2004 har Regionförbundet Östsam ersatt landstinget som huvudman. Kulturrådets övergripande uppdrag är att, citat: förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som regering och riksdag beslutar om. Kulturrådet fördelar statligt stöd inom kulturområdet, ger regeringen underlag för kulturpolitiska beslut och informerar om kultur och kulturpolitik 6. Kulturrådets mål är, citat: att göra kulturen kvalitativt bra och tillgänglig i hela landet 7. Östsam prioriterar det livslånga lärande som ett av sina verksamhetsprogram. Sammantaget kan man säga att många intressenter påverkar bibliotekens målbild och att målbilden är komplex. Man befinner sig i en svårmanövrerad värld där gränserna för handlingsfriheten sätts av interna och externa aktörer med direkt eller indirekt inflytande över verksamheten. Det kan vara kommunledningen, bibliotekspersonalens specialiserade kompetensprofiler, inflytande från huvudman, Kulturrådet eller Länsbiblioteket. Samtidigt utsätts biblioteken av samhällspåverkan och krav på att vara till optimal nytta för sina brukare Intervju med Ann Wiklund, Kulturrådet,

13 Kommunal styrning Kunder Kulturråd Statlig styrning Bibliotek Länsbibliotek Regionförbund Bibliotekariernas kompetens Samhällspåverkan Fig. 2. Bibliotekets intressenter. 7. Lärcentra Begreppet lärcentra är ett dynamiskt begrepp. Eftersom verksamheten vid ett lärcentrum ofta är ett uttryck för regionala och kommunala intressen och det är svårt att uttala sig i generella termer om begreppet. Politiskt utgör lärcentra en del i statsmakternas vision om att tillgängliggöra utbildning till studieovana grupper och har därmed en politisk dimension. Ett lärcentrum inryms ofta i den lokala komvuxorganisationen. I skriften Lärcentrum och flexibelt lärande för vuxna gör Inlandsdelegationen och Tillväxtdelegationen en beskrivning av lärcentra där man menar att lärcentrum står för, citat: ett system för lärande, kontinuerligt anpassningsbart till lokala behov. Ett lärcentrum kanske till och med bör vara en till stora delar virtuell företeelse för att flexibiliteten ska kunna upprätthållas 8. Det finns i landet tre intresseorganisationer för lärcentra; Nitus 9, Westum 10 och KHiS 11. KHiS beskriver ett lärcentrum som, citat: Ett lokalt lärcentrum är en samlande punkt för kommunens medborgare. Vid ett lärcentrum sker samverkan mellan utbildningsanordnare och samlokalisering av deras verksamhet. Genom denna samverkan utnyttjas resurser av olika slag effektivt och bidrar till bredare kompetens i kommunerna Nätverket för kommunala lärcentra, Nätverket Westum Lärcentra Västra Götaland, Kommuner och Högskolor i Samverkan,

14 Följande faktorer tycks vara av betydelse för att en verksamhet ska uppfylla benämningen lärcentrum: centrat fungerar som mäklare av distansutbildningskurser centrat marknadsför genom annonsering ett kursutbud, vanligtvis från en högskola studerande är inskrivna vid centrat centrat har teknisk utrustning i form av videokonferensutrustning och datorer för distansutbildning vid centrat finns en handledare/coach/tekniker som servar och agerar bollplank åt de studerande Dessutom tycks det vara så att centrat ofta saknar inflytande över det pedagogiska upplägget av kurserna, vilket sköts av respektive utbildningsanordnare. Antal mötesplatser för studerande har ökat i och med lärcentras framväxt. År 2001 hade 60 % av landets kommuner ett lärcentrum. Av dessa hade 134 st. högskoleutbildning. Enligt glesbygdsverket studerade personer (såväl hel- som halvtid) år 2001 vid lärcentra. Av dessa studerade på högskolenivå. (Kartläggning av lärcentra i Sverige 2001, Glesbygdsverket). År 2003 fanns lärcentra i 86 % av Sveriges kommuner och man uppskattar att man under 2004 har ett lärcentrum i 89 % av kommunerna (Lärcentra 2003, Glesbygdsverket). Lärcentra utgör en del av den strukturella förändringen i infrastrukturen för den vuxenstuderande. 7.1 Lärcentra i Östergötland I länet finns idag olika konstellationer av lärcentraverksamhet där finansieringsform och verksamhet varierar. Fem av länets 13 kommuner är del av det av EU Mål 2-finansierade projektet Lärcentra Östergötland, benämns lärcentraprojektet. Dessa kommuner är Valdemarsvik, Ödeshög, Boxholm, Ydre och Kinda 13. Projektets övergripande syfte är att skapa ett utbud av högskoleutbildning med hjälp av IT i länet. Projektet består av två delar. Den ena delen är den fysiska utrusningen av lärcentra (teknik, lokaler och personella resurser). Den andra delen är den rent innehållsmässiga, d v s själva kursutbudet. Nuvarande lärcentraprojekt löper mellan åren och är en fortsättning på ett tidigare genomfört projekt mellan 2001 och 2003 i samma kommuner. Den sedan 2001 dominerande utbildningsanordnaren för lärcentraprojektet är högskolan i Kalmar 14. Man får intrycket att lärcentraprojektet har en starkt styrande och bakomliggande tanke av vad som kännetecknar en bra pedagogisk verksamhet för den studerande. Även om det pedagogiska upplägget av kurser styrs av respektive utbildningsanordnare, tycks det finnas en tanke om att det är viktigt att de studerande träffar varandra och även att de studerande träffar läraren. Även att ha kontroll över de inskriva studerande anses viktigt. Man får därmed anta att lärcentra anser sig ha en slags socialpedagogisk roll. 13 Kinda kommun är en s k utfasningskommun inom Mål 2-området och deltar inte i kompetensutvecklingsdelen av projektet och inte under hela programperioden. 14 Även Högskolan i Trollhättan/Uddevalla samt Högskolan i Jönköping medverkar. 14

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Regional biblioteksplan Kalmar län

Regional biblioteksplan Kalmar län Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland REGIONBIBLIOTEK VÄSTRA GÖTALAND Bill-projekten i Västra Götaland Billprojekten är en del av utvecklingsprogrammet

Läs mer

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Regional biblioteksplan

Regional biblioteksplan TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och

Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden För att en kommun och dess invånare ska få möjligheten till en bra biblioteksverksamhet krävs det

Läs mer

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje Biblioteksstrategi Program Strategi Policy Riktlinje S i d a 2 Dokumentnamn: Biblioteksstrategi Berörd verksamhet: Kultur- och fritidsnämnden Fastställd av: Kultur- och fritidsnämnden 2018-12-05,, dnr

Läs mer

Biblioteksverksamhet

Biblioteksverksamhet Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Lärcentrum en miljö för vuxnas lärande ERFA

Lärcentrum en miljö för vuxnas lärande ERFA Lärcentrum en miljö för vuxnas lärande ERFA 2019-02-05 Lärcentrum Mötesplats, mäklare, motor. (Grepperud & Thomsen, 2001: Villkår for et regionalt utdanningslöft) I första hand en miljö för lärande, en

Läs mer

Strategi för digitalisering

Strategi för digitalisering Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:

Läs mer

LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002

LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 VISION Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Kvalitet och verksamhetsutveckling RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus

Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus Uppdraget Regeringen uppdrar åt Kungliga biblioteket (KB) att under 2018-2020 nationellt samordna och finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.

Läs mer

Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST

Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST Regionbibliotek Stockholm Skrivelse 2018-10-31 KN 2018/883 Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST Dokumentet har beretts av Regionbibliotek Stockholm

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar

Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar 1) Man eller kvinna? 9 män 44 kvinnor 2) a) Typ av utbildning? Kommunal vuxenutbildning 14 st 26,9 % Högskoleutbildning

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J Totte Staxäng, SIQ Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter @tottestax Jag svarar på mycket men läser allt J Introduktion Om oss SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? 2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel En kampanj A new era? för digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel Affischen Överenskommelse mellan Regionbibliotek Kalmar, LänsbibliotekSydost

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN

BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Inledning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020 Nämndsplan 2020-2023 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN - Preliminär nämndsplan år 2020 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Mål- och resultatstyrning i Lomma kommun... 3 1.2 Nämndsplan och målkedja... 3

Läs mer

Plattform för välfärdsfrågor

Plattform för välfärdsfrågor Plattform för välfärdsfrågor Den 4 maj 2017 samlades ett trettiotal aktörer från Kalmar och Kronobergs län samt Linnéuniversitetet för att diskutera hur samverkan mellan samhällsaktörer och universitetet

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy SID 1(6) Kommunikationspolicy PROGRAM PLAN RIKTLINJER Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(6) Helsingborgs stads styrdokument

Läs mer

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 6DPELEOLRWHNHWL+lUQ VDQG I inbjudan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Biblioteksplan. Åtvidabergs kommun

Biblioteksplan. Åtvidabergs kommun Biblioteksplan 2017-2020 ÅKF: 2017:09 Dnr: ATVKS 2017-00116 600 Antagen: Kommunfullmäktige 55, 2017-05-31 Reviderad:- Dokumentansvarig förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen

Läs mer

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Riktlinjer Information och kommunikation Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Datum: 2012-02-02 Dnr: Sida: 2 (8) Riktlinjer för information och kommunikation Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR CHEF.

TILL DIG SOM ÄR CHEF. TILL DIG SOM ÄR CHEF. Vi ska skapa en. e s l e v e l p p u v i t i s po Till dig som arbetar eller söker arbete som chef i Söderköpings kommun. LEDARSKAPET- EN NYCKEL TILL FRAMGÅNG Du som är eller vill

Läs mer

Varför är Badges användbara?

Varför är Badges användbara? Guide för lärare Vad är en Open Badge? En badge är en digital bild som ger verifierbar information om prestationer, färdigheter, kompetenser eller en enskild persons kvalitéer. Det gör det möjligt att

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer