Kundorienterad biblioteksverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kundorienterad biblioteksverksamhet"

Transkript

1 Kundorienterad biblioteksverksamhet en jämförelse mellan bibliotek och lärcentra i Sverige och England Rapport LiTH-IKP-R-1379 Anette Hallberg, MSc. Avdelningen för kvalitetsteknik/ikp Linköpings universitet Linköping 1

2 Sammanfattning I Sverige har vuxnas lärande av regeringen givits hög prioritet. I England finns exempel på integrerade bibliotek och lärcentra med gemensamma och tydliga mål där samverkan bygger på ett utbyte av aktiviteter utifrån kundens behov. Syftet med studien är att, utifrån ett biblioteksperspektiv, identifiera faktorer som kan bidra till en utveckling av biblioteksverksamheten i Sverige. Studien har inte ambitionen att förklara orsakerna till skillnader i prestation, utan visar hur man kan gå vidare för att finna förbättringspotentialer. Studien är att betrakta som en explorativ (utforskande) jämförande analys med fokus på områden där förbättring kan ske, en typ av benchmarking studie för bättre prestation. Valet av Idea Store som jämförande exempel är baserat på att man arbetar med att integrera biblioteks- och utbildningsverksamhet. Dover Discovery Centre har valts därför att det kompletterar bilden av hur biblioteks- och utbildningsverksamhet kommunicerar med användarna. Gemensamt för de båda verksamheterna är att de studerandes behov och förväntningar har haft ett avgörande inflytande på utvecklingen av tjänster. Studien bygger på en fallstudie av tre bibliotek i Östergötland; Boxholm, Motala och Norrköping samt utvalda lärcentra i länet. Analysen är baserad på forskningsintervjuer med verksamhetsansvariga vid bibliotek och lärcentra i Östergötlands län. Studien har identifierat att man i de svenska och de engelska fallen har olika syn på de studerande. I England har ett starkt kundorienterat förhållningssätt och strävar efter en långsiktigt starkt beredskap för att möta de studerande i det livslånga lärandet. Man har en nära kommunikation med marknaden, både med befintliga kunder och med potentiella brukare. Studien visar även att personalens kompetens i de engelska fallen är bredare än vad som är fallet vid de svenska biblioteken. De aktiviteter som erbjuds i England har en tydligare koppling till verksamhetens mål och visioner och kan knytas till ett identifierat behov hos användarna. De engelska exemplen står för en fokusering av verksamheten, vilket tar sig i uttryck i en medveten inriktning av aktiviteter för utvalda målgrupper. I Sverige är biblioteken involverade i en rad olika aktiviteter till olika målgrupper i samhället, det är personalens kompetens styr vilka aktiviteter som erbjuds. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning.4 2. Syfte Metod Datainsamling Tillförlitlighet Teoretiskt ramverk Kund och kvalitet Utveckling av kompetens Analysobjekt Forskningsfrågor Bibliotekens mål Lärcentra Lärcentra i Östergötland Samverkan mellan bibliotek och lärcentra Mötesplats, mäklare och motor Resultat av erfarenheter från England Idea Store - everyone working together to put on the show Varumärket IDEA Dover Discovery Centre Diskussion Kommunikation med kunden Mål och strategier Organisation och kompetens Forskningsfrågor som behöver analyseras ytterligare Slutsatser.24 Referenser.25 Bilaga 1. Intervjufrågor Östergötland Bilaga 2. Intervjufrågor England 3

4 1. Inledning Svenska kommuner har i uppdrag från regeringen att vara samordnare av vuxenutbildningen. Två regeringspropositioner visar på en inriktning mot vuxnas lärande nämligen: 2000/01:72 Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen samt 2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. I stöd till kommunernas utveckling av en infrastruktur för vuxnas lärande har 350 miljoner kronor i statliga medel fördelats för budgetåret Regeringen har i 2005 års vårproposition (2004/05:100) föreslagit att det riktade statsbidraget till kommunernas vuxenutbildning bör finnas kvar t o m I flertalet av landets kommuner har lärcentra etablerats som en del i infrastrukturen för vuxnas lärande. Bibliotek, lärcentra, komvux agerar ofta i samverkan för att stödja vuxnas lärande. Samverkan kan grundas på interna skäl som finansieringsskäl där man strävar efter att hålla nere kostnaden för den egna verksamheten, eller på externa skäl för att man vill samverka i en gemensam infrastruktur för den vuxenstuderande. I England finns etablerade Idea Store som förebild för hur en verksamhet kan utvecklas mot nya målgrupper. Kan svenska folkbibliotek 2 ha nytta av utvecklingen vid engelska integrerade bibliotek och lärcentra när verksamheten utvecklas för att stödja de vuxenstuderande? 2. Syfte Syftet med studien är att utifrån ett verksamhetsperspektiv identifiera faktorer som verksamhetsformer, arbetsmetoder och organisationsformer, vilka i en jämförelse mellan svenska och engelska bibliotek och lärcentra kan bidra till en utveckling av biblioteksverksamheten i Sverige. Studien är en explorativ studie och syftar i första hand till att vara till nytta för ansvariga chefer för bibliotek liksom för bibliotekens huvudmän. Resultatet kan användas som underlag för förbättringar i verksamheten utifrån lokala förutsättningar. Frågorna i studien har ställts utifrån ett fallstudieperspektiv. Förutsättningarna i Sverige och England skiljer sig beträffande finansiering, verksamhetsinnehåll, verksamhetsomfång, marknadsförutsättningar och kostnadsläge. Syftet med rapporten är inte att i detalj beskriva verksamheterna vid engelska Idea Store, Tower Hamlets i London eller vid Dover Discovery Centre i Dover. 3. Metod Studien har pågått från maj 2003 t o m december Analysen bygger på en fallstudie av tre bibliotek i Östergötland; Boxholm, Motala och Norrköping och utvalda lärcentra i länet. Biblioteken har valts i syfte att utgöra ett representativt material med hänsyn till besöksstatistik. Lärcentra har valts med hänsyn till att man haft ett samarbete med I studien likställs termen folkbibliotek med bibliotek. 4

5 kommunens bibliotek. Vid denna studies genomförande var inga bibliotek och lärcentra integrerade genom samlokalisering. I England studeras Idea Store i Tower Hamlets i London samt Dover Discovery Centre i Dover i en jämförande studie med de svenska biblioteken och lärcentra. Motivet för att använda fallstudien som forskningsmetod grundar sig på studiens frågeställningar (Yin, 2003) och Merriam (1994). Intervjuer, observationer och skriftlig information har kombinerats genom metodologisk triangulering (Merriam, 1994). Forskningsintervjuer (Kvale, 1997) med verksamhetsansvariga utgör tyngdpunkten för analysen. Intervjupersonerna och den verksamhet de representerar har valts ut i en kontinuerlig process, s k teoretiskt urval (Merriam, 1994). Graden av strukturering på intervjuerna (Patel, 1987) har valts att ligga ungefär i mitten på en tänkt skala med ostrukturerade och helt strukturerade intervjuer i vardera änden. Syftet har varit att uppnå en avvägning mellan flexibilitet och en strukturerad datainsamling. Flexibiliteten är viktig eftersom detta är en explorativ studie. Detta innebar att det var vikigt att ge intervjupersonerna möjlighet att utveckla tankar och synpunkter på frågor i ett eget resonemang. Det var samtidigt viktigt att få med alla typer av frågor kopplade till forskningsfrågorna samt att kunna göra jämförelser mellan olika intervjuer. Totalt har 19 personer intervjuats, varav 12 personer har intervjuats individuellt. I övriga fall har grupper av personer intervjuats tillsammans. Intervjupersonerna har valts ut av personal vid länsbiblioteket i samråd med aktuella bibliotekschefer. Samtliga intervjuer utom en har genomförts vid intervjupersonernas arbetsplatser. Varje intervju har spelats in på band och skrivits ut ordagrant och i sin helhet. Några intervjuer har genomförts per telefon, men även dessa har bandats. I samband med besöket i England bokades alla intervjuer av länsbiblioteket, medan jag själv tog kontakt inför de efterföljande telefonintervjuerna. I England har en person svarat på muntliga frågor via e-post istället för en bandad telefonintervju. Samtliga intervjuer har varat mellan 0,5 1,5 timme. Intervjuerna har sammanställts och tolkats utifrån en fenomenologisk ansats (Patel, 1987). Syftet har varit att förstå hur personal på ledningsnivå vid bibliotek och lärcentra ser på verksamhetsformer, arbetsmetoder och organisationsformer. Intervjumaterialet har skrivits ut i sin helhet och bearbetats systematiskt varefter det innehållsmässigt sammanfattats i nyckelbegrepp. Härigenom har olika centrala delar utkristalliserats. 3.1 Datainsamling Direkt datainsamling Intervjuer i Sverige Intervju med projektledare och konsulent Birgitta Hellman, Länsbibliotek Östergötland, Intervju med bibliotekschef Urban Bäckström, Motala bibliotek, Intervju med bibliotekschef Conny Äng, studiebibliotekarie Håkan Blomqvist, avdelningschef Ola Gustafsson och bibliotekarie Lena Starborg, Norrköpings stadsbibliotek,

6 Intervju med bibliotekschef Lena Johansson, ansvarig för lärcentrum Hans Sjögren och kvalitetsutvecklare Birgitta Palmqvist, Boxholms bibliotek, Intervju med vuxenutbildningsansvarig Annika Annell, rektor utbildningskontoret Norrköpings kommun, Intervju med ansvarig för lärcentraprojektet i Östergötland, Per-Olof Larsson, Intervju med ansvarig för Carlsund Utbildningscentrum i Motala, tillika lärcentrautvecklare vid Östsam, Per de Faire, Intervju med enhetschef för vuxenutbildning Pernilla Elving, Ekenäs lärcentrum, Motala, Intervju med planeringschef vid Östsam, Jan-Erik Lund, Intervju med bibliotekschef i Valdemarsvik/Åtvidaberg, Elisabeth Axelsson, Intervju med konsulent Ann Wiklund, Kulturrådet, bandad telefonintervju, Intervjuer i England Idea Store, Tower Hamlets, London Heather Wills, Programme Director, muntliga frågor vid besök samt skriftliga intervjufrågor via mail. Sergio Dogliani, Manager, bandad telefonintervju Dover Discovery Centre, Dover Roger Gabriel, Manager Adult Education, muntliga frågor vid besök Roger Gabriel, bandad telefonintervju Indirekt datainsamling Projektägarmöte, Stockholms stadsbibliotek, Konferens i Boxholm Bibliotek/lärcentra som utvecklingsmotor i små och medelstora kommuner, Projektledarmöte, Kulturrådet, Studieresa lärcentra och bibliotek i Sölvesborg och Värnamo, Resource (The Council for Museums, Archives and Libraries) i London, Diskussionsseminarium med inbjudna politiker, biblioteks- och lärcentrapersonal, länsbiblioteket, Seminarium Åtvidaberg för bibliotek och lärcentra, Arbetsmöten inom projektet för Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande, länsbiblioteket i Östergötland, hösten 2003 och våren

7 4. Tillförlitlighet För att göra resultaten så trovärdiga som möjligt har intervjufrågor och resultaten av intervjuerna lästs igenom av intervjupersonerna själva. Intervjupersonerna har haft möjlighet att komplettera intervjuerna. Intervjuernas trovärdighet har även prövats genom triangulering av data (Merriam, 1994). Studien är baserad på bibliotek och lärcentra i Östergötlands län och har bedrivits i nära samverkan med länsbibliotekets projekt Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande. Detta projekt syftar till att utveckla den pedagogiska rollen vid länets bibliotek. Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande ingår i ett nationellt nätverk. Även lärcentra i länet ingår i regionala och nationella nätverk. Det är möjligt att man genom att studera andra bibliotek och lärcentra kommit till annorlunda slutsatser, men studien måste ses i ett vidare sammanhang. Genom mitt deltagande i Kulturrådets nationella nätverk för vuxnas lärande samt i ett flertal konferenser och seminarier med bibliotek och lärcentra som medverkande, har resultaten från de östgötska exemplen kunnat värderas i förhållande till annan biblioteksverksamhet i landet. Min uppfattning är därför att resultaten av jämförelserna mellan bibliotek och lärcentra i Östergötlands län och de engelska integrerade bibliotek och lärcentra är av intresse även för annan biblioteks- och utbildningsverksamhet. Jag har själv försökt att inte själv låta mina uppfattningar om vare sig biblioteks- eller lärcentraverksamhet påverka analysen. 5. Teoretiskt ramverk 5.1 Kund och kvalitet Kvalitet är idag ett nyckelbegrepp inom olika typer av verksamheter och branscher. Det finns en omfattande forskning om tjänstekvalitet och kvalitetsutveckling inom offentlig verksamhet. Kvaliteten på en produkt eller tjänst är dess förmåga att tillfredsställa, och helst överträffa, kundernas behov och förväntningar. (Bergman och Kelfsjö, 1991) Definitionen har sin grund i att behov och förväntningar är olika saker. Vi har ibland förväntningar på egenskaper, som vi egentligen inte behöver. Vi har också som kunder behov som vi inte förväntar oss att få uppfyllda, vi kanske inte alltid kan inse våra egna behov. Ur definitionen av kvalitet följer att kundbegreppet är centralt. Med begreppet kund 3 menas de personer eller organisationer vår verksamhet är till för, d v s de vi skall skapa värde åt. I vissa verksamheter, framför allt inom offentlig sektor, kompliceras detta av att den som betalar för tjänsten är någon helt annan än den som tjänsten skall skapa värde åt. Bibliotek är exempel på en sådan verksamhet. 3 Med kunden avses den externa kunden, d v s den vuxenstuderande. I studien likställs termen användare med brukare. 7

8 I de allra flesta fall är verksamheten till för olika kategorier av kunder, varför man inte genast ska låsa diskussionen till att fokusera på etablerade kundgrupper. Olika grupper har olika behov och förväntningar. I stället bör man fråga sig Vilka är våra kunder? Vilka försöker vi skapa värde åt? Att arbeta effektivt med att förbättra kvalitet i en organisation handlar om att systematiskt och resurseffektivt arbeta med att: ta reda på vilka kunderna till organisationen är ta reda på deras behov och förväntningar se till att uppfylla, och helst överträffa dessa behov och förväntningar (Bergman och Kelfsjö, 2001) Johansen (1995) citerar Peter Brophy från University of Central Lancashire som föreslår en värdebaserad definition av kvalitet i en akademisk bibliotekskontext: Quality is the closest fit to users needs that resources permit. Trots att det i en sådan definition ryms subjektiva skillnader om vad som är ett acceptabelt pris eller kostnad menar Johansen att formuleringen är viktig. Formuleringen rymmer nämligen möjligheten att balansera kundernas förväntningar och medvetandegör kostnadsaspekten i en kontext där biblioteks- och informationstjänster erbjuds gratis. Det riktas ofta kritik mot Total Quality Management, TQM, då man menar att det är ett synsätt som passar i tillverkningsindustrin och att konceptet inte kan implementeras i en annan omgivning. Det finns också en rädsla för att man genom att använda ett kundorienterat synsätt skulle förändra biblioteken till supermarkets och bibliotekarierna till affärsbiträden. Sanningen är att ett kundorienterat synsätt är mycket mer komplext och mångfacetterat än vad man först kan tro. Det är inte bara en fråga om att leverera den information som kunden efterfrågar utan också en fråga om att upptäcka underliggande behov samt att överraska kunden med tjänster. En proaktiv syn på service är helt enkelt samma sak som att närma sig kvalitet genom kundens ögon (Johansen, 1995). För att kunna producera och leverera kvalitet måste de anställda få kunskap om vad såväl interna som extern kunder förväntar sig av dem. Endast när de anställda har denna information kommer de att kunna börja påbörja ett förbättringsarbete inom ramen för TQM. Begreppet TQM, kan definieras som: En gemensam vision kännetecknad av ökad kundtillfredsställelse genom ständiga förbättringar där alla anställda i en organisation aktivt deltar. (Dahlgaard, 2002) Hörnstenarna i TQM är processorientering, ständiga förbättringar, participation, ledningsstöd och kundfokus (Bergman och Klefsjö, 2001). Kvalitet eller kundtillfredsställelse kan ses som gemensamt mål för alla i en verksamhet. Strävan efter kvalitet kräver interaktion inte bara internt utan även med kunden. Eftersom arbetsuppgifterna tenderar att bli bredare förändras kraven på kompetens hos de anställda. Organisationsformerna blir plattare och processorienteringen tydligare. En kundorienterad organisation kan ses som en process av interna leverantörer och kunder där slutprocessen är den externa kunden. 8

9 Genom att introducera kundorientering i en verksamhet där kunden är en av de viktigaste delarna utvecklar man interaktionen mellan arbetsgivare, anställda och kunder. (Eklund, 1998). Eklund menar att man genom att utveckla en organisations kundrelationer även får större möjligheter att förbättra arbetsvillkoren för de anställda på olika nivåer i en verksamhet. 5.2 Utveckling av kompetens Biblioteken är för närvarande inne i en fas där man arbetar lokalt med olika projekt och aktiviteter för att stärka stödet till de vuxenstuderande. I sin uppgift att utgöra ett stöd för vuxnas lärande kommer man förmodligen att se ett ökat behov av att utveckla långsiktiga och stabila relationer med aktörer som är viktiga ur den vuxenstuderandes perspektiv. I syfte att nå nya grupper av vuxenstuderande kan biblioteken även ha nytta av att bredda sitt externa nätverk till att omfatta aktörer i vilka de studerande är en del. Enligt Awuah (2001) är ett företags kompetens sällan ett resultat av dess egen förmåga utan utvecklas snarare i samspel med omgivningen. Snehota (1990) skriver att, citat: en organisations kompetens utvecklas som resultatet av att länka intern förmåga, aktiviteter och resurser till externa aktörers dito. Även Sadler-Smith (2000) menar att, citat: kompetens utvecklas inte enbart inom ett företag. Awuah (2001) definierar kompetens som ett företags förmåga att möta de krav som ställs. Denna förmåga påverkas av både Snehotas resonemang samt av de ömsesidiga erfarenheter av lärande som ett företag förvärvar i interaktion med andra. Mot bakgrund av detta resonemang ligger utvecklingen av en organisations kompetens utanför den egna förmågan. Tillämpat på biblioteken skulle detta innebära att kompetensen kring vuxnas lärande bara delvis ligger inom ramen för biblioteken. Kunskapsutvecklingen behöver därför ske i samverkan med aktörer i bibliotekets nätverk. Exempel på aktörer är den externa kunden och lärcentra. En studie från Prahalad och Ramaswany (2000) är följande av speciellt intresse i detta sammanhang. Studien pekar på att, citat: ledningen måste åtminstone hantera fyra fundamentala verkligheter när det gäller att ta i anspråk kundernas kompetens. De måste engagera sina kunder i en aktiv, uttrycksfull och fortskridande dialog; de måste mobilisera kundspecifika grupper; de måste kunna hantera mångfald och de måste skapa personliga erfarenheter tillsammans med kunderna. Awuah visar i en studie från 2001 att varje aktörs effektiva nyttjande av sin egen interna kapacitet samt dess effektiva nyttjande av extern kapacitet tillsammans formar den totala kapaciteten. Den totala kapaciteten möjliggör för ett företag att möta den efterfrågan som ställs. I detta sammanhang är bibliotekens nätverk en viktig tillgång. Effekterna av en organisations nätverkskompetens kan mätas i graden av interaktion med andra organisationer, positionen i nätverket eller genom innovation och framgång (Ritter, 1999). Det är även viktigt att analysera bibliotekets position i nätverket. Turnbull (1996) föreslår en trefaldig indelning. Tillgång till de resurser som andra aktörer i nätverket har. En medlems rykte, vilket är en funktion av andra nätververksaktörers erfarenhet och har att göra med vilken kvalitet som andra förväntar sig av en aktör. Förväntningar som både kan underlätta och utgöra en restriktion för en aktörs handlingar. 9

10 5.3 Analysobjekt Utgångspunkten för fallstudien är bibliotekens arbete med vuxnas lärande i Östergötlands län. Biblioteken är valda med hänsyn till besöksstatistik 4 under 2003 (Boxholm besökare, Motala besökare, Norrköping besökare). Den första analysenheten består av bibliotek och lärcentra i Östergötlands län och är av typen embedded (Yin, 2003). Motivet för detta val är att bibliotek och lärcentra representerar två separata aktörer i den studerandes kontext. De två engelska exemplen är av typen single-case och utgörs av Idea Store samt av Dover Discovery Centre (DDC). Kontext Kontext Kontext Lärcentrum Bibliotek Idea Store DDC Östergötland England Fig. 1. Analysenheter i design av fallstudie (Yin, 2003)

11 5.4 Forskningsfrågor Syftet med studien har varit att utifrån ett verksamhetsperspektiv identifiera faktorer som verksamhetsformer, arbetsmetoder och organisationsformer, vilka i en jämförelse mellan svenska och engelska integrerade bibliotek och lärcentra skulle kunna bidra till en utveckling av biblioteksverksamheten i Sverige. Forskningsfrågorna delas in i följande underrubriker: Kommunikation med kunden - Hur ser man på kunden? Mål och strategier - Vilka är bibliotekens mål och strategier i arbetet med de vuxenstuderande? Organisation och kompetens - Vilken kompetens finns i organisationen? - Vilken kompetens krävs? 6. Bibliotekens mål Traditionellt har bibliotekens roll och inflytande över vuxenstuderande varierat över tiden. Olika inriktningar mot barn- och ungdom har avlöst varandra och till syvende och sist ska biblioteken serva alla medborgare. Bibliotekens verksamhetsmål eller inriktning antyder den bredd i verksamheten som biblioteken förväntas uppfylla. Tonvikten ligger på att biblioteken ska främja läsande, utgöra en kulturell resurs och främja demokratin. Några av målbeskrivningarna för biblioteken antyder dock att man ska ta hänsyn till brukarnas önskningar och behov. Följande citat är tagna ur några olika kommuners mål/verksamhetsidéer för biblioteksverksamheten: Biblioteket ska tillhandahålla biblioteksservice som öppet och generöst står till kommuninvånarnas förfogande. Med det menas att erbjuda tillgång till både äldre och nyare medier, att vara en plats där det går att söka all form av information, att fungera som en plats för studier samt vara en arena för möten mellan människor. Kommunbiblioteket ska vara en mötesplats för alla. Kommunbiblioteket ska erbjuda kulturella upplevelser och kunskap och uppmuntra till ökat läsande. Kommunbiblioteket ska med sina resurser ge förutsättningar för personlig utveckling och eget skapande samt vara en resurs för ett livslångt lärande. Kommunbiblioteket ska ta aktiv del i samhällslivet och i all sin verksamhet främja demokrati och integration. 11

12 Biblioteket ska ha ett biblioteksutbud som ständigt förnyas med utgångspunkt i brukarnas önskningar och behov. Biblioteket ska vara ett kultur- och informationscentrum och genom sin allsidiga verksamhet vara en naturlig social träffpunkt. Biblioteket ska främja lustfylld läsning för alla kommuninvånare. Biblioteket ska ge upplysning, främja utbildning, fakta- och kunskapsinhämtande och stimulera till annan kulturverksamhet genom att ställa böcker och andra media till förfogande för alla kommunens invånare. Biblioteket ska aktivt söka samarbete med skola, studieförbund, institutioner, myndigheter, förvaltningar, föreningar m fl. Länsbibliotek Östergötland har varit aktivt i sin roll att positionera sig inom området vuxnas lärande. Länsbiblioteket påpekar vikten av att samverka med aktörer som lärcentra och utbildningsanordnare för att utgöra en resurs för vuxnas lärande. Länsbibliotek Östergötland driver mellan 2003 och 2005 projektet Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande, ett av sex nationella projekt finansierat av Statens Kulturråd. Även de involverade biblioteken bidrar med finansiering. Följande citat är hämtat från länsbibliotekets hemsida: Länsbibliotekets uppgift är att stödja och utveckla de kommunala biblioteken och verka för att den samlade biblioteksverksamheten i regionen kan spela en aktiv roll för regionens utveckling. Länsbiblioteket har som syfte att ge länets invånare en effektiv och jämlik informations- och litteraturförsörjning genom att: erbjuda kurser, konferenser och seminarier till kommunbiblioteken svara för kompletterande medieförsörjning utreda, analysera och samordna verksamheter 5 Länsbibliotek Östergötland finansieras av Statens Kulturråd, Kulturrådet. Sedan 1 jan 2004 har Regionförbundet Östsam ersatt landstinget som huvudman. Kulturrådets övergripande uppdrag är att, citat: förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som regering och riksdag beslutar om. Kulturrådet fördelar statligt stöd inom kulturområdet, ger regeringen underlag för kulturpolitiska beslut och informerar om kultur och kulturpolitik 6. Kulturrådets mål är, citat: att göra kulturen kvalitativt bra och tillgänglig i hela landet 7. Östsam prioriterar det livslånga lärande som ett av sina verksamhetsprogram. Sammantaget kan man säga att många intressenter påverkar bibliotekens målbild och att målbilden är komplex. Man befinner sig i en svårmanövrerad värld där gränserna för handlingsfriheten sätts av interna och externa aktörer med direkt eller indirekt inflytande över verksamheten. Det kan vara kommunledningen, bibliotekspersonalens specialiserade kompetensprofiler, inflytande från huvudman, Kulturrådet eller Länsbiblioteket. Samtidigt utsätts biblioteken av samhällspåverkan och krav på att vara till optimal nytta för sina brukare Intervju med Ann Wiklund, Kulturrådet,

13 Kommunal styrning Kunder Kulturråd Statlig styrning Bibliotek Länsbibliotek Regionförbund Bibliotekariernas kompetens Samhällspåverkan Fig. 2. Bibliotekets intressenter. 7. Lärcentra Begreppet lärcentra är ett dynamiskt begrepp. Eftersom verksamheten vid ett lärcentrum ofta är ett uttryck för regionala och kommunala intressen och det är svårt att uttala sig i generella termer om begreppet. Politiskt utgör lärcentra en del i statsmakternas vision om att tillgängliggöra utbildning till studieovana grupper och har därmed en politisk dimension. Ett lärcentrum inryms ofta i den lokala komvuxorganisationen. I skriften Lärcentrum och flexibelt lärande för vuxna gör Inlandsdelegationen och Tillväxtdelegationen en beskrivning av lärcentra där man menar att lärcentrum står för, citat: ett system för lärande, kontinuerligt anpassningsbart till lokala behov. Ett lärcentrum kanske till och med bör vara en till stora delar virtuell företeelse för att flexibiliteten ska kunna upprätthållas 8. Det finns i landet tre intresseorganisationer för lärcentra; Nitus 9, Westum 10 och KHiS 11. KHiS beskriver ett lärcentrum som, citat: Ett lokalt lärcentrum är en samlande punkt för kommunens medborgare. Vid ett lärcentrum sker samverkan mellan utbildningsanordnare och samlokalisering av deras verksamhet. Genom denna samverkan utnyttjas resurser av olika slag effektivt och bidrar till bredare kompetens i kommunerna Nätverket för kommunala lärcentra, Nätverket Westum Lärcentra Västra Götaland, Kommuner och Högskolor i Samverkan,

14 Följande faktorer tycks vara av betydelse för att en verksamhet ska uppfylla benämningen lärcentrum: centrat fungerar som mäklare av distansutbildningskurser centrat marknadsför genom annonsering ett kursutbud, vanligtvis från en högskola studerande är inskrivna vid centrat centrat har teknisk utrustning i form av videokonferensutrustning och datorer för distansutbildning vid centrat finns en handledare/coach/tekniker som servar och agerar bollplank åt de studerande Dessutom tycks det vara så att centrat ofta saknar inflytande över det pedagogiska upplägget av kurserna, vilket sköts av respektive utbildningsanordnare. Antal mötesplatser för studerande har ökat i och med lärcentras framväxt. År 2001 hade 60 % av landets kommuner ett lärcentrum. Av dessa hade 134 st. högskoleutbildning. Enligt glesbygdsverket studerade personer (såväl hel- som halvtid) år 2001 vid lärcentra. Av dessa studerade på högskolenivå. (Kartläggning av lärcentra i Sverige 2001, Glesbygdsverket). År 2003 fanns lärcentra i 86 % av Sveriges kommuner och man uppskattar att man under 2004 har ett lärcentrum i 89 % av kommunerna (Lärcentra 2003, Glesbygdsverket). Lärcentra utgör en del av den strukturella förändringen i infrastrukturen för den vuxenstuderande. 7.1 Lärcentra i Östergötland I länet finns idag olika konstellationer av lärcentraverksamhet där finansieringsform och verksamhet varierar. Fem av länets 13 kommuner är del av det av EU Mål 2-finansierade projektet Lärcentra Östergötland, benämns lärcentraprojektet. Dessa kommuner är Valdemarsvik, Ödeshög, Boxholm, Ydre och Kinda 13. Projektets övergripande syfte är att skapa ett utbud av högskoleutbildning med hjälp av IT i länet. Projektet består av två delar. Den ena delen är den fysiska utrusningen av lärcentra (teknik, lokaler och personella resurser). Den andra delen är den rent innehållsmässiga, d v s själva kursutbudet. Nuvarande lärcentraprojekt löper mellan åren och är en fortsättning på ett tidigare genomfört projekt mellan 2001 och 2003 i samma kommuner. Den sedan 2001 dominerande utbildningsanordnaren för lärcentraprojektet är högskolan i Kalmar 14. Man får intrycket att lärcentraprojektet har en starkt styrande och bakomliggande tanke av vad som kännetecknar en bra pedagogisk verksamhet för den studerande. Även om det pedagogiska upplägget av kurser styrs av respektive utbildningsanordnare, tycks det finnas en tanke om att det är viktigt att de studerande träffar varandra och även att de studerande träffar läraren. Även att ha kontroll över de inskriva studerande anses viktigt. Man får därmed anta att lärcentra anser sig ha en slags socialpedagogisk roll. 13 Kinda kommun är en s k utfasningskommun inom Mål 2-området och deltar inte i kompetensutvecklingsdelen av projektet och inte under hela programperioden. 14 Även Högskolan i Trollhättan/Uddevalla samt Högskolan i Jönköping medverkar. 14

15 I takt med att antal utbildningsanordnare kan komma att öka samtidigt som teknikutvecklingen medför att videkonferensanläggningen förlorar sin dominerande ställning, kan lärcentras roll komma att förändras. I en avreglerad lärcentraverksamhet följer majoriteten av de studerande sina föreläsningar när de själva vill oberoende av utbildningsanordnarens givna datum och tidpunkter. Parallellt med denna struktur har andra, icke EU-finansierade lärcentra byggts upp. Exempel på ett sådant är Carlsunds Utbildningscenter i Motala och Bildningscentrum Facetten i Åtvidaberg. Dessa båda är exempel på lärcentra med uppsökande verksamhet där man bl a fokuserar på utbildningsbehoven i företagen i respektive kommun. Även lärcentrum i Kinda och Valdemarsvik vill utveckla verksamheten efter näringslivets behov. 8. Samverkan mellan bibliotek och lärcentra Det finns idag både motiv och viljeyttringar för samverkan mellan bibliotek och lärcentra. Länsbibliotekets huvudman, Östsam, prioriterar det livslånga lärandet som ett av fyra verksamhetsprogram. Under 2004 har man haft ett flertal aktiviteter tillsammans med bibliotek och lärcentra i Östergötland. Motiven för samverkan ter sig för lärcentras del som rent överlevnadsmässiga, medan de för bibliotekens del verkar utgöra en del av en mer långsiktig, strategisk satsning inför framtiden. En gemensam vision för samverkan mellan bibliotek och lärcentra i länet saknas för närvarande. Exempel på tillgängligt utbud för vuxenstuderande i Östergötland. En del av aktiviteterna drivs tillsammans med lokala lärcentrum: Mediabestånd anpassat efter vuxenstuderande Kursbibliotek för vuxenstuderande Kursbibliotek för vuxenstuderande Hemsidor på nätet Kurser i informationssökning för vuxenstuderande Jourhavande bibliotekarie Studiebibliotekarie Dataarbetsplatser för vuxenstuderande Handledare och bollplank Fjärrlånetjänst från kommunbiblioteken via nätet Vägledartjänster för vuxenstuderande Nya läsplatser Mål 2-projektet IT-utveckling på bibliotek har syftat till att utveckla bibliotekens hemsidor till pedagogiska verktyg. Tillsammans med lärcentra har man arbetat med aktiviteter som att: Biblioteken lägger in den kurslitteratur som köps in för lärcentras räkning i bibliotekskatalogen. Minst ett exemplar ska finnas på biblioteket. Ett litet kursbibliotek inrättas på biblioteken där referensexemplar på böcker som hör till det aktuella lärcentrumet kan stå. Öppettider mellan bibliotek och lärcentra ses över så att de tillfredsställer de vuxenstuderandes behov. 15

16 Biblioteken håller kurser i informationssökning för lärcentras studerande. Dessa äger rum antingen på biblioteket eller via storskärm i lärcentrum. Det är tydligt att aktiviteterna ovan inryms i bibliotekens verksamhetsmål. Vad som däremot är orsaken till att just dessa aktiviteter uppkommit är oklart. Utbudet verkar framför allt bygga på att förmedla tjänster till de vuxenstuderande där bibliotekspersonalen har sin huvudsakliga kompetens. Det är uppenbart att bibliotek och lärcentra i samverkan har en hel del att erbjuda de vuxenstuderande. Problemet är att man bygger detta utifrån en bild av ett nuläge där rollerna är givna. Lite tillspetsat kan detta formuleras som att lärcentra förmedlar utbildning medan biblioteken erbjuder kurser i informationssökning. Bibliotek Lärcentra Fig. 3. Samverkan mellan bibliotek och lärcentra. Pilarna symboliserar aktiviteter som erbjuds de studerande. 8.1 Mötesplats, mäklare och motor Enligt Grepperud (2001) kan lärcentra ha tre funktioner; mötesplats, mäklare och motor. Det är uppenbart att såväl lärcentra som bibliotek fungerar som mötesplatser. Att vara mäklare är en uppgift som ett lärcentrum har när man mäklar ett kursutbud från en högskola och marknadsför detta för kommuninvånarna. Frågan om att utgöra en mäklare blir aktuell när ett bibliotek inrättar en datasal och avsätter bibliotekspersonal för att stödja studerande. Är man de facto ett lärcentrum? Med Grepperuds definition saknas den kursmäklande delen, men gör den verkligen det? Är det inte de studerande själva som allt mer kommer att söka upp de kurser som finns, t ex genom Nätuniversitetets kursutbud? Man kan dessutom lyfta fram bibliotekens möjligheter att utveckla en pedagogisk kompetens för att stödja de studerande? Lärcentraprojektet menar att det är högskolan som bär det pedagogiska ansvaret och att detta inte är vad personalen vid ett lärcentrum ska arbeta med. Lärcentras personal ska istället vara ett bollplank och ge teknisk/praktisk hjälp åt de studerande. Den pedagogiska kompetensen betonas inte av Grepperud som ett kriterium i definitionen av lärcentra. Jag menar att biblioteken med pedagogiskt utbildad personal, studerande som själva söker sitt kursutbud och en tradition som mötesplats i samhället, har förutsättningar att kalla sig lärcentrum. Detta trots att motorfunktionen hos biblioteken saknas. 16

17 9. Resultat av erfarenheter från England 9.1 Idea Store - everyone working together to put on the show 15 Idea Store är ett koncept för att höja läsande och lärande och kan i korthet beskrivas som en kombinerad biblioteks- och utbildningsverksamhet. I Tower Hamlets i London fanns våren 2004 den enda Idea Store i England. Verksamhet finns nu även på Chrisp Street samt 2005 även i Whitechapel 16. Verksamheten finansieras av Tower Hamlets Council, UK Online 17, Bow Peoples Trust samt av New Opportunities Fund 18. Området Tower Hamlets kännetecknas av en starkt heterogen befolkningsstruktur. År 1998 beslutade man att området skulle utveckla en strategi för bibliotek och vuxenutbildning 19. Idea Store i Tower Hamlets som öppnade i maj 2002 har sitt ursprung i en av den mest omfattande medborgarundersökning som genomförts i Storbritannien. Hela 70 % av områdets invånare nyttjade aldrig de bibliotekstjänster som erbjöds. I undersökningen framkom att invånarna i området önskade kombinera ett besök vid biblioteket med ett besök vid områdets köpcentra. Bibliotekets läge var med andra ord mycket viktigt. Ur undersökningen framkom också att man ville ha stöd för utbildning i biblioteket samtidigt som man önskade tillgång till informationssökning. Det långsiktiga målet för verksamheten är att vara ett nav för att främja läsande och lärande, d v s att utgöra en spindeln-i-nätet-funktion. Medlet för att nå målet är kommunikation med omgivningen. De resurser man har satt in i verksamheten är personal med många färdigheter och förmågor samt med utpräglad förmåga till kommunikation med kunden. Från tidigare bibliotek har man haft erfarenheten att bibliotekarierna har en tendens att gärna prata böcker med de redan intresserade. Detta vill man komma bort ifrån och betonar att man gärna vill ha en ny sorts kompetens hos personalen. Man har funnit att erfarenhet av försäljning kan vara användbart för att nå nya kunder. I The Bow IDEA Store Staffing Structure Review 15, kan man läsa att, citat: The IDEA Store staffing structure (temporary and permanent) should incorporate the best of relevant commercial and retail sector practice, for example bookshops and other customer-focused services. Verksamheten rymmer många möjligheter för de besökande och kännetecknas av konstant utveckling, konstant förändring och konstant förbättring gentemot sin omgivning. Fokus är att skapa en positiv upplevelse för kunden. Man betonar att verksamheten är väl positionerad i det omgivande samhället. Viktiga framgångsfaktorer har varit att sätta in nytt kunnande i verksamheten samt att utveckla nya tjänster efter kundernas behov. Byggnadens strategiska läge vid områdets köpcentra betonas av ledningen som den mest avgörande framgångsfaktorn. 15 The Bow IDEA Store Staffing Structure Review, briefing paper A Library and Lifelong Learning Development Strategy for Tower Hamlets, January

18 Följande är exempel på verksamhet som kan finnas i en Idea Store, varav de flesta av aktiviteterna erbjuds av Idea Store i Tower Hamlets: Bibliotek med böcker, musik-cd, CD-ROM och DVD Klassrum och studielokaler Aktiviteter för familjen Läxklubbar Drop-in IT Vägledning för utbildning och arbete Caféverksamhet Konstutställningar Barnomsorg för studerande 9.2 Varumärket IDEA och det livslånga lärandet Idea Store är ett registrerat varumärke. Varumärket syftar till att erbjuda både bibliotekstjänster samt ett omfattande sortiment av utbildningstjänster. Varumärket stöttas av en kultur som kännetecknas av informations- och kunskapsspridning. Varumärket är unikt eftersom man erbjuder de båda tjänsterna i en kommersiell försäljningsmodell. Kring varumärket IDEA:s kärna, som består av det livslånga lärandet, har ett antal kärnvärden 20 utvecklats. Värdena är engage (engagera), empower (göra det möjligt) och enrich (berika). Det livslånga lärandet är centralt för IDEA:s vision, för dess strävan och för dess kärnvärden. Idea Stores önskan är att leverera ett bättre bibliotek med bättre tjänster inom lärande för hela samhället. Logiken är att IDEA engagerar kunden genom tjänster, vilka tillfredsställer kundens verkliga behov (innovation, welcoming, reliability, inclusive, learning and entertainment). När kunden fått erfarenhet av IDEA:s varumärke kan kunden engagera sig i IDEA:s kärnerbjudande, d v s det livslånga lärandet. Det livslånga lärandet möjliggörs genom att Idea Store erbjuder tillgång till både traditionella bibliotekstjänster och vuxenutbildning. Detta leder till att människor berikas i form av erhållen kunskap, erfarenhet och självförtroende. På så sätt skapas ett kontinuerligt engagemang. 20 Definieras av IDEA Brand Identity Manual som, citat: relativt stabila (inte nödvändigtvis statiska), övertygelser om vad en organisation ska göra, både gällande mål och sätt att uppträda. 18

19 reliability enrich innovation welcoming inclusive Lifelong Learning empower engage entertainment learning Fig. 4. IDEAs värden, fritt ur IDEA Brand Identity Manual. 9.3 Dover Discovery Centre Dover Discovery Centre (DDC) i grevskapet Kent i Dover startade sin verksamhet under 2003 och kan beskrivas som ett center för lärande med i huvudsak tre olika verksamheter. Dessa är centrum för vuxenutbildning, bibliotek och museum. I byggnaden inryms även ett UK Online Center, ett café, bio samt en mindre teaterscen. Det finns även möjlighet till barnpassning för de vuxenstuderande. DDC fungerar som ett nav med fem omgivande satellitcenter. Inom verksamheten finns flera unga volontärer som hjälper till inom ramen för learndirect 21 och som underlättare för rekrytering av nya grupper besökande. Som helhet har DDC olika mål för de olika verksamheterna som ryms i centrat. Det första målet, att öka antalet besökare vid centrat jämfört med antal besökare vid det tidigare biblioteket, lyckades man relativt snabbt med. Målet för utbildningsverksamheten är nu att i större utsträckning nå icke-brukare, d v s vuxna som annars inte skulle delta i en utbildning. Genom att centret kan erbjuda barnpassning har man kunnat få väsentligen fler kursdeltagare. Man försöker även öka antalet kurser som tillhandahålls. Man betonar att det långsiktiga målet förändras med omgivningen och att det är viktigt att ständigt anpassa verksamheten efter omgivningens behov. Detta har att göra med nya villkor för finansiering av centrat, där det krävs en utvecklad kommunikation med kunden

20 Man betonar behovet av konstant feedback och dialog med kunderna och arbetar aktivt med att förbättra och utveckla kvaliteten i verksamheten. Man samlar information om komplimanger och klagomål i syfte att förbättra information, rådgivning och handledning. Informationen används för att rapportera tillbaka till organisationer som är ansvariga för kvalitetsstandarder och finansiering 22 av verksamheten. Den smala kompetensen som tidigare karaktäriserade de olika verksamheterna vid centrat innebar att man blev inriktad på en viss typ av kunder. För att underlätta rörligheten mellan exempelvis biblioteks- och utbildning vill man att personalen ska ha många färdigheter och förmågor. Man strävar efter att göra centrat tillgängligt för fler användare. Man försöker även inrikta verksamheten mot det lokala näringslivet och har inlett ett samarbete med hamnen i Dover, en av stadens största arbetsgivare. Man försöker också finna nya sätt att göra byggnaden mer attraktiv för näringslivet. 10. Diskussion Kompetensen vid de svenska biblioteken i studien domineras av bibliotekariernas informationskompetens, vilket har inneburit att kontakterna med kunden ofta sker via kurser i informationssökning. För att behålla och vidareutveckla kundkontakterna krävs att personalens kompetens breddas samt att kunskapen om kunden fördjupas. Detta sker också när biblioteken direkt eller indirekt samverkar med studerande från universitet, lärcentra och vuxenutbildning. Denna kunskap måste dock omsättas i mål och strategier till praktisk nytta för de studerande. Annars finns risk för att biblioteken hamnar i kölvattnet efter mer offensiva aktörer. En viktig del i detta sammanhang är hur väl kommunikationen med kunden fungerar Kommunikation med kunden En viktig skillnad mellan de svenska och engelska biblioteken är personalens attityd till och kunskap om kunden. Båda de studerade verksamheterna i England betonar vikten av att personalen har många färdigheter och förmågor. Vid Idea Store menar man att kommersiell erfarenhet hos personalen är viktigare än informationskunskap när det gäller att värva nya kunder. Line (1996) menar att, citat: existerande kunder uppmärksammas till viss del, men till största delen på basis av hur verksamheten ser ut från dag till dag, när problem uppstår och när högljudda kunder klagar samt att kunskapen om marknaden därför är förhållandevis ytlig och otillräcklig. Man vet nästan ingenting om den stora mängden icke-brukare, penetrationen av marknaden är troligen låg, trots detta görs inga ansträngningar för att ta reda på i vilken utsträckning man når potentiella kunder. Tyvärr sker idag ingen systematisk informationsinsamling av de studerandes erfarenheter vid de svenska biblioteken i fallstudien. Det saknas en kontinuerlig och återkopplande dialog av de studerandes behov. Detta får till följd att man inte på ett offensivt sätt har möjlighet att ändra inriktning i utbudet av tjänster till denna grupp av användare. Traditionellt har inte biblioteken samverkat med de studerande annat än vid vissa givna tillfällen, t ex vid 22 Quality standards: the Kent Guidance Consortium or the National Guidance Council. Quality and funding: the Learning and Skills Council (LSC). 20

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland REGIONBIBLIOTEK VÄSTRA GÖTALAND Bill-projekten i Västra Götaland Billprojekten är en del av utvecklingsprogrammet

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel En kampanj A new era? för digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel Affischen Överenskommelse mellan Regionbibliotek Kalmar, LänsbibliotekSydost

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002

LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 VISION Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 6DPELEOLRWHNHWL+lUQ VDQG I inbjudan

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Johanna Hansson Annika Strömberg Datum 2014-04-01 Diarienummer KTN 2015-0276 Kulturnämnden Bibliotekplan för Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Skolbibliotek. Informationsblad

Skolbibliotek. Informationsblad Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken Bilaga 1 Beslutsförslag 2012-09-06 Policy för Region Skånes varumärken 1 1. Region Skåne som modermärke I dokumentets första del presenteras resultatet av arbetet att definiera Region Skånes identitet

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00 Kl 08.30 10.00 Dagordning 20/8 Inledning bakgrund presentation Genomgång av nätverkets och vars och ens/varje verksamhets uppdrag 10.00 10.20 Fika 10.20 12.30 Idéer om nya former och arenor för föräldrastöd

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer