Nybro kommun Hanemålaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMEN

Transkript

1 Nybro kommun Hanemålaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMEN HANEMÅLASKOLAN

2 Likabehandlingsplan för Hanemålaskolan En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn skall ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Vi stödjer vårt arbete med Likabehandlingsplanen på Skollagen (2010:800) kap 6, Diskrimineringslagen (2008:567) och Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Definitioner Se bilaga 1. Vår vision För att alla på Hanemålaskolan, som består av grundskola och fritidshem, ska trivas och må bra arbetar vi utifrån följande: Var och en ska respekteras för den man är oavsett etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller kön. Alla barn och vuxna är lika mycket värda. Alla på enheten ska visa varandra hänsyn, respekt, omtanke, hjälpsamhet, och visa förståelse. Vi ska motverka alla former av diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för våld. Alla vuxna på vår enhet är goda förebilder för barn/elever då det gäller hur man agerar i situationer där man umgås med varandra. Kartläggning Skolans trivselenkät genomförs inför Likabehandlingsplanens utarbetande. Kommunens trivselenkät genomförs en gång per läsår i förskoleklass, fritidshem, åk 2 och 5 samt föräldrar till eleverna i dessa verksamheter och samtliga årskurser. Skolsköterskan har hälsosamtal i Förskoleklass, åk 2 och 4 samt åk 6. Där tas även barn/elevers trivsel upp. Utvecklingssamtal där barn/elevers trivsel tas upp. Klassråd/samlingar där läraren ständigt läser av klimatet i klassen. Elevråd där första punkt på dagordningen är arbetsmiljön. Trygghetsgruppen. Regelbunden kontakt med berörda vårdnadshavare.

3 Nuläge Likabehandlingsplanen har diskuterats med elever vid klassråd och elevråd, på förskoleklass och fritids vid samlingar, samt med pedagoger på grundskolans arbetsplatsträffar. Grundskolan Eleverna känner sig till stor del trygga på skolan. Tillsyn på rasterna är dock nödvändig för att eleverna ska fortsätta känna sig trygga. De som har tillsyn bär gula västar för att eleverna lätt ska kunna placera dem om de behövs. Fadderverksamheten är igång även om aktiviteterna är olika i olika årskurser. När eleverna känner varandra ökar tryggheten är den tes vi grundar denna verksamhet på. De yngre eleverna känner sig otrygga bakom kullen (där de ej får vara), i träsket, längst bort vid idrottssalen, vid bord-borden, ekollonträdet, gula ruschkanan, ett träd vid gula rutschkanan, affären på Safiren, eftersom det finns stora stenar i backen. Ordningsreglerna fungerar, även om någon ibland glömmer en regel. Då finns det alltid någon som kommer ihåg och påminner. Trivselenkät åk 1-6 Denna höst har elever i åk 1, 2, 4 och 5 svarat på enkäten. Glädjande är att 97,6% av eleverna trivs på Hanemålaskolan, 98,2% menar att de alltid eller oftast har någon att vara med på rasterna och 95,3% anger att de lär sig intressanta och nyttiga saker i skolan. Men 26,6% av eleverna anger att det finns barn som inte är snälla mot dem och 4% uppger att det också finns vuxna som inte är snälla. Då handlar det om att de vuxna inte låter eleverna göra som de vill. Pedagogerna följer nogsamt upp varje avvikande svar och åtgärdar detta. Förskoleklass/fritidshem Eleverna anger att det inte känns tryggt/bra vid de stora granarna - om det skulle komma någon, i träsket - rädd för ormar och sånt, rädd för clowner vid skogen vid dagis, stora granarna ut mot grusvägen - om man skulle komma bort, höga räset nedanför stora stenen - om det ska komma ormar. Det kan också bli bråk bakom kullen eller att någon slåss med pinnar. En vuxen behövs vid borden eftersom en del fuskar. Någon uppger att det finns elever som tar saker ur väskorna i korridoren och stör vid bordspel. Det är många elever på fritids och det är svårt att veta var alla barn är. Det händer mycket kring eleverna. Vuxna försöker dock alltid vara med.

4 Analys grundskolan Rasttillsyn gör att leken på rasterna fungerar bra men tillsynen måste fortsätta som tidigare, särskilt på nämnda och undanskymda ställen. Fler vuxna skulle dock behövas på lunchrasten onsdagar och torsdagar. Prioriteringen av tillsyn vid omklädning till idrott har gett gott resultat. Detta fortsätter vi med. Ordningsreglerna är accepterade men måste revideras. Värdegrundsarbetet måste fortsätta och målet vara att inga elever anger att andra elever är dumma mot dem. Analys förskoleklass/fritidshem Verksamheten fungerar bra. Stora grupper på avdelningarna gör dock att det är många att hålla reda på, vilket i sin tur kan påverka tryggheten. Eleverna känner sig dock, enligt kommunens trivselenkät, trygga och det finns alltid någon att vara med. De är medvetna om riskerna i sin arbetsmiljö. Plan mot kränkande behandling Mål för läsåret Grundskolan Alla ska känna sig trygga i skolan, på rasten och i omklädningsrummet. Öka elevernas förmåga att fungera ännu bättre tillsammans. Alla ska få vara som de är, kränkningar ska upphöra. Förskoleklass/fritidshem Alla ska känna sig trygga inomhus, utomhus och i matsalen. Skapa en utesituation så att alla elever känner sig trygga överallt. Öka elevernas förmåga att fungera bättre tillsammans. Ansvariga: rektor/pedagoger Åtgärder grundskolan Den/de som har rasttillsynen rör sig på skolgården och besöker också undanskymda platser. Det förebyggande värdegrundsarbetet för att motverka kränkande behandling ska fortsätta i klasserna varje vecka. Fadderverksamheten fortsätter. Varje klass går igenom ordningsreglerna och lyfter fram det som är viktigast för gruppen. I förskoleklass och vid klasslärarbyte skickas ordningsreglerna hem för underskrift. Vi prioriterar också fortsättningsvis rast- och idrottstillsyn. När mer än en klass är ute på rast ska det finnas 1 person som har rasttillsyn. När 4-6 klasser är ute

5 samtidigt har vi 2 vuxna med tillsyn. När fler än 6 klasser är ute behövs 3 vuxna. Trygghetsvandring i skolans lokaler kan vara ett sätt att öka tryggheten ytterligare. Åtgärder förskoleklass/fritidshem Den/de som har tillsyn över uteleken ska också kontrollera leken i träsket bakom backen. Om eleverna är många kan lekytan begränsas. Det förebyggande värdegrundsarbetet fortsätter liksom arbetet med att varje avdelning går igenom ordningsreglerna och lyfter fram det som är viktigast för gruppen. Trygghetsvandring erbjuds. Främjande, förebyggande och motverkande arbete Organisationsnivå Regelbundet värdegrundsarbete. Fadderverksamhet. Trygghetsgruppen träder in vid akuta situationer. Elevhälsakonferens ca 4 gånger per termin. Föräldrarna är delaktiga i diskussioner och förebyggande arbete bl a genom föräldramöten och verksamhetsråd. Det ska finnas vuxna där det finns barn såväl ute som inne. I samband med FN-dagen arbetar klasserna med FN:s barnkonvention. Ansvariga: rektor/pedagoger Gruppnivå Regelbundet värdegrundsarbete. Att främja ett tolerant och vänligt klimat genom samtal om relationer i grupper och enskilt. Att lyfta fram demokratiska värden i vardagsarbetet. Barn/elever ges möjlighet att delta aktivt i exempelvis klassråd, elevråd och samling. Ansvariga: rektor/pedagoger Individnivå Två gånger om året genomförs utvecklingssamtal i grundskolans åk 1-6, ett samtal i förskoleklass. Vid samtalet tas barnet/elevens trygghet och trivsel upp. Utvecklingssamtal erbjuds också på fritidshemmen. Genomgång av ordningsregler genomförs och skickas hem för underskrift till F-klasselever och vid klasslärarbyte. Skolsköterskan har samtal kring elevens trivsel enligt särskild plan. Ansvariga: rektor/pedagoger

6 Upptäcka, utreda och åtgärda En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 6 kap 10 ) Alla vuxna inom verksamhetsområdet har ett ansvar att motarbeta och upptäcka olika former av trakasserier. Rutiner Incidentrapport fylls i vid varje tillbud. Personal som får information om att ett barn/elev känner sig utsatt för kränkande behandling gör en bedömning av kränkningens karaktär och vilka åtgärder som ska vidtas. Anmälan om kränkande behandling fylls i utan dröjsmål och lämnas till rektor som skickar denna till huvudmannen. Ärenden lämnas över till trygghetsgruppen i de fall som kräver ytterligare kartläggning: 1. Samtal inleds med alla berörda. 2. Vårdnadshavare till de barn/elever som utövat kränkningen och den/de som blivit utsatta, informeras samma dag som samtal genomförts. 3. Information till rektor. 4. Rektor bedömer om anmälan till annan myndighet ska göras. 5. Uppföljningssamtal med samtliga berörda genomförs. 6. Utifrån varje enskilt fall görs en bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas, i syfte att förändra barnet/elevens situation nu och på längre sikt, 7. t.ex. anpassad rastsituation, seriesamtal och extra samtalstid. 8. Om personal/barn misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av personal/barn/elever ansvarar rektor för utredningen. 9. Processen dokumenteras och arkiveras. Ansvarig: pedagoger/rektor och Trygghetsgruppen Förankringsprocess kring likabehandlingsplanen Barn/elever Utifrån elevs ålder ska ges möjlighet att vara delaktig i arbetet med likabehandlingsplanen. Detta sker genom t ex klassråd, elevråd och samlingar. Ansvariga: pedagog/rektor

7 Föräldrar Likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöte och verksamhetsråd och ligger på hemsidan. Ansvariga: rektor/pedagog Personal Vid höstlovet ska likabehandlingsplanen vara utvärderad/reviderad och utgöra grund för kommande nulägesanalys. Presentation av aktuell likabehandlingsplan görs på nästkommande arbetsplatsträff. Ansvarig: rektor Likabehandlingsplanen gäller fr o m vecka 45 läsår innevarande läsår t o m vecka 44 kommande läsår.

8 Bilaga 1 Kränkande behandling Definitioner Gemensamt för kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Även institutioner som t ex skolan, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer, när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av, och drabbar såväl barn som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han/hon har blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara - fysiska (slag, knuffar) - verbala (hot, svordomar, öknamn) - psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. De sex diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning och funktionshinder. Direkt diskriminering innebär att ett barn/elev missgynnas i förhållande till andra. Indirekt diskriminering innebär att ett barn/elev missgynnas genom tillämpning av bestämmelser eller förfaringssätt som framstår som neutrala men i praktiken ändå missgynnar någon. Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning Annan kränkande behandling innebär ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns/elevs värdighet. Inget krav på uppsåt! Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör.