ARBETAREN. greppet. Vintern. kopplar. ar nu uttjänt fl kassan. Borgen..,, miljoner. vidare. betalar. .bygger. Ny strid. lttalrnö. om skydd INSIDORNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETAREN. greppet. Vintern. kopplar. ar nu uttjänt fl kassan. Borgen..,, miljoner. vidare. betalar. .bygger. Ny strid. lttalrnö. om skydd INSIDORNA"

Transkript

1 UTGIVARKORSBAND ARBETAREN Årgång 8 Sv. Hamnarbetareförbundets medlemsorgan Nr Vintern kopplar greppet INSIDORNA lttalrnö.bygger vidare Borgen..,, ar nu uttjänt fl kassan betalar miljoner Ny strid om skydd * ig bqrg

2 2 HAMNARBETAREN Var går egentligen gränsen? Den svenska fackföreningsrörelsen har kommit i nya problem. Man börjar på allvar diskutera frågan var gränsen egentligen går då det gäller att ta ut löner och andra förmaner. Hur stort skall det så kallade samhällsansvaret vara'? Är det endast de fackliga organisationerna och dess medlemmar som skall vissa och bära sådant ansvar'? Frågorna är berättigade. Speciellt sedan det nu visat sig att den nyss genomgångna lågkonjunkturen inte alls var så hård och svår för företagen som de ville göra gällande då det var dags att förhandla om avtal och skriva avtal. Nu erkänner till och med de etablerade fackförbundsledarna att man vilseleddes och att det hade gått att få ut mer om man uppträtt hårdare. Det visar sig också att de så kallade centrala uppgörelserna inte alls varit så lyckosamma som man haft anledning vänta sig. Den massiva enhet, som skulle utgöras av LO och PTK-förbunden, visade sig vara ganska räddhågade och undfallande då dd blev hårda bandage i avtalsrörelsens slutskede. Man måste ta hänsyn till samhällsintressen i stort, sades det. Och så blev det en uppgörelse som inte var speciellt matnyttig för det stora medlemsantalet. Det kan vara värt att minnas då det återigen blir aktuellt med nya uppgörelser. Har man inte modet, kuraget - och kanske framförallt den rätta viljan - så är det inte heller lätt att nå de stora resultaten. Det kan i det här sammanhanget vara på sin plats erinra om den insats vårt eget lilla förbund gjorde för några år sedan. Utan hårdnackat motstånd hade " vår" uppgörelse blivit mycket magrare än vad den till sist blev. Visserligen fick vi inte ens då skriva ett eget avtal, men vi vet ändå vilka som låg bakom avtalets slutliga bestämmelser. Det var h.amnarbetarförbundets egna medlemmar. Det som är avgörande sådana här gånger det är inte enbart medlemsskarans storlek och ombudsmän på skilda nivåer. Inte ens förhandlingsföreträdarnas titel och så kallade status. Nej. Det är det förtroende företrädarna åtnjuter hos sina med le mm ar. Det är vetskapen om, att fä stöd i svåra situationer. Vetskapen att medlemmarna verkligen trycker på och ger sin mening till känna och att få framföra ett samlat krav. Det är också vetskapen om att man har en tillräckligt målmedveten kår av medlemmar bakom kraven. Det är också vetskapen om att man tillhör en grupp, med möjligheter att ställa till problem om man inte får sin vilja och önskan respekterad. Till den gruppen måste hamnarbetarna höra. Och ändå har vi inte raserat alla hinder och nått den fullständiga lyckan att segra i strider mot arbetsgivarna. Nej, naturligtvis har vi inte det. En av orsakerna är det faktum att vi fortfarande är delade. Hade alla hamnars stuveriarbetare gått över till oss hade vi säkert vunnit större framgångar. Nu har vi ju upprepade gånger fått uppleva hur så kallade kamrater svikit i situationer då det varit bra om alla stått på samma sida. Det förefaller som om det blir så också i fortsättningen. Visst har det gjorts försök att få oss tillbaka till de gamla fackliga tillhörigheterna. Men det är inte det som är det primära. Det viktigare är i stället det omvända förhållandet. Detta att de som står vid sidan av oss egentligen fick bättre möjligheter om de kom över till vårt förbund. Här finns ju handlingskraft, enighet och stridsvilja. Här finns en ärlig vilja att slå vakt om arbetet och de villkor som är förenade med detta. Här finns inte den svek fulla tendens som varit rådande på sina håll mot kåren och arbetsuppgifterna. Vi vet varför vi är beredda att slåss för våra åsikter och låter inte andra grupper bestämma våra villkor. Det vore bra om denna känsla genoll}syrade större delen av svensk fackföreningsrörelse, men tyvärr tycks detta inte vara fallet. Vi beklagar detta, men får vara nöjda med vetskapen om stämningen i det egna förbundet. Kampviljan har manifesterats vid skilda tillfällen. Just nu blåser en frisk vind genom förbundets medlemsled. Viljan att deltaga i det fackliga arbetet är stor. Viljan att lära sig mer rent fackligt är också stor. Det bådar gott för vad som väntar. Ty vad som väntar är nya fackliga drabbningar. Mot en motståndare som lierat sig med flera krafter. Som åberopar det traditionella flosklerna om lönsamhet, indragningar och svårigheter om man ställer kraven för hårda. Som inte ger vika förrän det v ~rkligen blåser upp till storm är ett viktigt år därför att det skall ge anvisningar om hur vi skall ha det i framtiden. Det är tryggt att veta, att det är Du själv - som medlem i värt förbund - som bestämmer hur Jen framtiden skall gestalta sig. HAMN ARBETAREN Ansvarig utgivare: Karl Nilsson, Nygatan 11, Örnsköldsvik. Tel. 0660/ Redaktör: Lasse Åkerlund. Tel. 0660/ Tryck: AB Örnsköldsviks Allehanda 1979

3 HAMNARBETAREN 3 Sctvjetiska fartygsbesättningar hjälper arbetsköparna till högre profit på bekostnad ~v arbetslösa svenska arbetare. Återigen har det inträffat att sovjetiska sjömän deltagit i arbeten som rätteligen borde vara förbehållna stuveriarbetarkåren. Helsingborg är återigen platsen för dessa övergrepp. Men, nu sker de här arbetena med Transports goda minne. En överenskommelse mellantransportoch stuveriet har därmed ryckt undan grunden fiir vårt förbunds agerande i frågan. Hamn har nämligen fått besked från de sovjetiska faclif7irenings ledarna, att den här typen av intrång på våra arbeten skall upphöra. Från vår avdelning i Helsingborg har vi fått nedanstående skrivelse. Skåneterminalen AB - stuveribolaget i Helsingborgs Hamn - har i samråd med Svenska Transportarbetaretörbundet avd 14 sektion 6 träffat en muntlig överenskommelse som medger Skåneter':: minalen att använda sig av fartygens egna besättningar för att förkorta liggtiden i hamn. Den lok ala överenskommelsen har träffats efter det att sektionen på ett medlemsmöte 22 aug 78 beslutat tillåta fartygsbesättningar att ta våra arbeten om ej annat folk fanns att tillgå. Det gäller lossning av frusen fisk, ett arbete som många anser monotont, slitsiipit och kallt. Men när det gäller att försvara våra jobb kan vi inte plocka russinen ur kakan! Skrivelse från ryssarna Vårt förbund har tidigare erhållit ett brev från ryska livsmedelsarbetarförbundet - som organiserar denna typ av fartygs besättning - i vilket det sägs att fartygens besättningar inte få r utföra stuveriarbete utan den lok ala fack förenin gens godkännande. Detta godkännande har alltså Transport givit däremot inte H amnarbetarförbundet. Skrivelsen betydelselös Den 28 nov 78 var det stor anhopning av fartyg i hamnen och det fattades folk. D å lät Skåneterminalen ta ut 8 besätt ningsmän fr ån "Vasilij Surikov" av Murmansk att arbeta i nämnda fartyg. När vår ordförande in fo rmerade farty gets kapten om skri vel sen fr ån sovjetiska livsmedelsarbetarforbundet samt had honom meddela sin besättning att avbry ta arbetet. meddelade han att mäklaren beställt arbetet. Mäklare i detta fall var Olson & Wright. Men vid samtal förn e kade de att de skulle gjort denna beställning utan hän visade till godsmottagaren ~EHTP AJihHblR KOMHTET IlPO«l>COI03A PAB011HX IlHII~EBOR IlPOMhIIIIJIEHHOCTH n p H OTDCTe CCblJl1Hl.oCll Ha 113Ul HOMt'p Mocua, , Jl c11x11c11 11ri npocnellit, 42, Aaopcat TPYA flpe11ce11ate nro npocjjcoid3a l\ok p0b illb81\hll TOB. OHE BJ1KGTPEMY UeHTpa.JJbHHH KOMHTeT npo~coro3a pa6o4hx nh~eao~ npomhlillj!eh HOCTH Brune nmcbmo o c11ytiae pa3rpy3km ph6011oahoro cy11ha "OcTpoa ATJiacoaa" c1111amm 3KMnaJKa Kopa6Jlll, HM8BlllHM MeCTO B XeJibCHHr6opre B Ha4a.JJe I978 ro11a, nojiytihji. no 3TOMY aonpocy MH o6pathjihcb 3a pa3bhch HH8M B MHHHCTep CTBO ph6f!oro X03H~CTaa CCCP, KOTopoe 3aeepH110 Hac e TO M, 4TO 6y llyt nphhhth ece MepH HCKJIID4aro~He no1106hh cnyqah B 6y~eM. c 6paTCKHM npmb TOM Dpocjlcoro3 pa604hx nu~eeo~ npomhlillj!ehhocth CCCP CeKpeTapb l.\k npocjlco~ ~ <li.m. KopOBl1H Det brev som vi återger i faksimile här ovan berättar ganska klart om vårtförbunds initiativ och kontakterför attfå bort den här typen av arbeten. I översättning lyder brevet så här: Bästa kollega Livsmedelsindustriarbetarförbundets centralkommitte har mottagit ert brev angående lossning av fisk från det sovjetiska fartyget "Ostrov A tlasova" m so1:jetisk besättning i Helsingborg i början av Vi bad det sovjetiska.fiskeriministeriet Torgny Göransson. Joint Travlers. Denne erkände att han på Skåneterminalens begäran vidtalat ryssarna att arbeta själva. Skåneterminalen hävdade att det ej fann s folk att tillgå och trots detta hade de ej till arbetsförmedlingen meddelat behov av folk denna dag. Både Transport och ryssarna bryter mot ILO-skrivelsen Vi måste här ha i minnet att detta handlande står i strid med!lo-konvention nr 13 7 samt!lo rekommendationen nr 140 vilka är antagna av Sveriatt ge oss en förklaring i denna fråga och de har försäkrat oss att de ska vidta alla mått for att und1 ika en sådan händelse iframtiden. Bästa hälsningar S oljets Livsmedelsarbetarförbund Centralkommittensjörbundssekr. FM Korovih ges regering på inrådan av bland andra LO och Svenska Transportarbetareförbundet. Innebörden i dessa ILO-skrivel ser borde också vara känt för ryssarn a. Försvarar Transport våra jobb? Vi i Hamnarbetarförbundet ser med stark ogillande på detta sakernas tillstånd. och frågar oss verkligen om det är på detta sätt som Transportarbetareförbundet menar sig bevaka och försvara stuyeriar betarnas arbetsmöjligheter. Helsingborg i december 1978 Avd 6 :s styrelse

4 4 HAMNARBETAREN Skyddso1Dbudens rätt att ingripa i jobb skall prövas av AD En ny tvist har seglat upp i hamnen i Göteborg. Det gäller frågan om vem som äger rätt avgöra om ålagda arbetsuppgifter är farliga att utföra. Arbetare, förmännen eller företagsledningen. Arbetsdomstolen kommer nu att få slita tvisten som anses De 20 harnnarbetarna har nämligen drabbats av löneavdrag på några timmar. De avvaktade med att utföra arbeten på två fartyg till dess att skyddsåtgärder vidtagits. Skyddsombuden stoppade arbetet, förmännen kallar det för arbetsvägran och företagsledningen har gått på arbetsledarnas linje. Det hela rör sig om två tillfällen i början av nove mber förra året. Hamnarbetarförbundets skyddsombud ingrep vid ett av dessa och stoppade arbetena med truckar i lastrummen då arbetet ansågs vara farligt. Det gällde dieseltruckar som hade avgaser som gjorde arbetsmiljön omöjlig att klara, enligt arbetarna och skyddsombuden. Vid ett annat tillfälle gällde det också arbeten i lastrum. Totalt blev det i ena fallet 3 timmar och i det andra 2,5 timmars stillestånd innan arbetena kom igång. Och detta sedan vissa förändringar vidtagits så att arbetet kunde utföras utan detidigare påtalade olägenheterna. I ett av fallen bytte man helt enkelt till eltruckar. Förmännen anmälde arbetarna för arbetsvägran och företagsledningen gjor- Glad julfest förde gamla i Stockholm Enligt traditionen saml ades pensionärerna i Stockholm till en julfest helgen före jul. Det ble v i runt tal 125 gaml a stu veriarbetare som mötte upp och åt skillig a av dem hade si na fruar med på tillställningen. Man höll i år till på San Marco. för de äldre mer känt som Astor. som kvällen till ära hade tagit sig an de fe stklädda pensionärerna. Arne Skoglund med or kester underhöll och spelade till den ef terföljande dansen. Den här samlingen dagarna före jul har pågått under lång tid och det betraktas som en fin tradition som man inte 1 ill bryta eller mi sta. För de äldre är det inga utgifter förenade med deltagande utan det kan betraktas som en förmån för lång tj änst inom stuveriarbetarkåren. Men det har vi också sagt att arbets!!.i varen svarar för kal aset _::. för ett sådant är de här träffarna i hög grad. Stämningen var god redan fran början och många höll ut ända till de sista danstak tern a tonade ut mitt i natten. de vid löneutbetalningen avdrag för den tid ar betet låg nere. Facket anser det helt orimligt att arbetarna drabbas av löneavdrag för att de slagit vakt om säkerhetsfrågor i samband med arbetet. Facket anser att det varit arbetsgivarens skyldighet att i stället tillkalla yrkesinspektionen som i sin tur fått avgöra huruvida arbetena skulle bedrivas på sätt som angetts av förmännen. Nu kom yrkesinspektionen till arbetsplatserna. Båda gångerna på tillskyndan av fackföreningen. Vid båda tillfällena beordrades också förändringar, som gjorde att arbetena därefter kunde återupptagas. MBL-förhandlingar har förekommit, men de har varit resultatlösa och facket har beslutat hemställa till förbundet att frågan förs till Arbetsdomstol för avgörande. Arbetsgivarna anser, enligt sin verkställande direktör, Alf Johansson, att samtliga arbetsstopp varit onödiga och att skyddsombudens ingripande inte varit rik tiga. - Stuveribolagets agerande är rena sabotaget mot skyddsombudens arbete i hamnen, anser ombudsmannen i facket, Karl Axel Kandevik. En förlust i Arbetsdomstolen i det här fallet är en förlust för I Göteborg är det en mycket inflammerad atmosfär mellan arbetsledning och hamnarbetare och det förekommer med jämna mellanrum trakasseringar mot de arbetande skyddsombuden. Enligt göteborgsavdelningens eget informationsblad inträffade ytterligare ett fall för någon tid sedan. Det var ett skyddsombud som påpekade nödvändigheten av att sätta upp ett mantåg som skydd för passage förbi öppna luckor med en fallhöjd på 7 meter ner till lastrummens botten. Vid kontroll efter det att mantåget satts upp visade det sig att det var så bristfälligt uppsatta att fortsatt risk före låg. Då skyddsombudet återigen påpekade detta blev det i stället för att åtgärd a felet rapport till företagsledning med an klagelser att skyddsombudet trakasserat förmannen. Ytterligare ett bevis på nonchalansen mot den lagstiftnin.g som finn s på området och som gäller för all a oavsett vilken facklig tillhörighet arbetstagaren har. vara av viktig principiell betydelse och som kan bli vägledande för hela den svenska arbetsmarknaden. Det är i aktuellt skede 20 hamnarbetare som det formellt gäller, men - som nämnts - i en förlängning kanske hela den svenska arbetsmarknaden. samtliga löntagare. Det innebär att arbetsmiljölagen är helt meningslös och skyddsombudens arbete helt onödigt, anser Kandevik vidare. Det är självklart att förbundet i Arbetsd.omstolen kommer att kräva lönen för de 20 hamnarbetarna under den tid de erhållit avdrag. Dessutom begär förbundet skadestånd av arbetsgivarna. Det är en principiellt viktig fråga som här kommer att prövas. Den är viktig inte minst därför att AD tidigare inte haft att pröva den här formen av tvist. Utslaget blir alltså vägledande för stora delar av den svenska arbetsmarknaden. Tvisten kan också anses utgöra ett bevis på motsättningar mellan arbetsledare i hamnen och arbetstagare med anslutning till Svenska Hamnarbetareförbundet. Det är därför intressant se att arbetsgivat:_na helt okritiskt accepterat de rapporter förmännen lämnat om förhållandena. Det är också klart att Göteborgs Stuveri AB fått försäkringar om stöd från centrala instanser inn an man så hårdnackat vägrat acceptera en uppgörelse vid förhandlingsbordet. Det betyder att i det här speciella fallet så står för :nännen, stuveribolaget och stuveriförbundet på samma linje. Instruktörer till truckar får ny kurs För att råda bot på bristen av instruktörer har SÖ (Skolöverstyrelsen) beviljat pengar till en kurs för utbildning av in struktörer. Det är TY A som fått uppdraget och kursen arrangeras under tiden 23 april - I I maj. Söderköpings Brunn blir kursplats. För att få vara med på kursen krävs att instruktörerna har mycket god kännedom och vana när det gäller såväl körning som materialhantering. Efter preliminär uttagning kommer kontroll att ske av de antagnas körförmåga och först därefter kan bekräftelse ske att sökande antagits. Ingen kurskostnad uttages. A vtalsklart Stuveriarbetarna och hamnarbetsgivarna i Montreal. Kanada har tecknat avtal. Det skall gälla i tre år och genomfördes utan några störningar i arbetet. Hamnen har fått ökad trafik och det kan ha bidragit till att avtalet kunde klaras utan problem.

5 HAMNARBETAREN 5 Olyckorna har minskat men fortfarande farligt Många av de farliga olyckorna minskar även inom hamnarbetarkåren och 1978 var det bästa året någonsin. Trots detta är siffrorna fortfarande skrämmande höga och en av de högsta inom arbetslivet totalt sett. Av det statistikmaterial som Arbetsskyddsstyrelsen nu framlagt framgår att riskerna är större för extra anställda medan den ordinarie kåren har lägre olycksfallsfrekvens. Vi publicerar rapporten i sin helhet: Redogiirelse för yrkesskador i samband med lastning och lossning avfartyg 1977 Primärmaterialet till redogörelsen och statistiken utgörs av Sveriges Stuvareförbunds statistik jämte de under året inkomna yrkesskadeanmälningar som av stuveriinspektörerna efter granskning och eventuell åtgärd översänds till arbetarskyddsstyrelsens stuverisektion. Arbetsled are är medräknade i uppgifterna. Under å ret fullgjordes arbetstimmar vilket är en ökning med 6,267 arbetstimmar eller 0, 1 % jämfört med föregående år. Sammanlagt har under redogörelseåret inkommit 560 anmälningar om yrkesskador varav 2 st avsett skadefall med dödlig utgång. Under 1976 var motsvarande anmälningar 577 st varav 8 st med dödlig utgång. En jämförelse mellan de båda senaste åren visar sålunda att antalet inrapporterade skadefall minskat med 17 st eller 2,9 %. Baserat på dessa siffror blir yrkesskadefrekvensen 8,4 jämfört med 8,6 för Av de bäda skadefallen med dödhg utgång inträffade ett vid Gruvöns Bruk och ett vid Sandvikens lastageplats i Ådalen. Vid Gruvöns Bruk klämdes en arbetstagare mellan fr amhjul och skopa på en I astmaskin. Vittne till olyckan finn s ej. Enligt rekonstruktionen har arbetstagaren troligen stigit ur lastmaskinen på höger sid a där det inte fanns fotsteg, halkat och ramlat ner mellan skopan och framhjulet. I fallet har han troligen kommit åt manöverspaken till skopan som därefter fortsatt sänkningsrörelsen och klämt honom. Manöverorganet var inte så utfört att det automatiskt återgick till 0-läget då det släpptes. Vid Sandvikens lastageplats kom en arbetstagare under två nedfallande massabalsenheter (vardera 8 m assabalar, 1440 kg). Enheterna var uppsatta med truck. tre enheter högt, långskepps mot fartygssidan. D å en truck lyftes ombord med fartygets lyftinrättning krängde fartyget enligt uppgift över 2-3 varvid de två översta enheterna föll ner över arbetstagaren. Som framgår av tabell 1 har det totala antalet yrkesskador under 1977 jämfört med föregående år minskat såväl i absoluta tal som i relation till antalet fullgjorda arbetstimmar. Av tabell 2 framgår bl a att 22,0 % varit skador på handled och hand och 23,9 % varit skador på fotled och fot. Antal yrkesskador, arbetstimmar och olycksfallsfrekvens År Antal Arbets skador timmar Huvudsakligast Huvud, hals Öga Axel, arm Handled, hand Bål utom rygg Rygg, rygg rad Höftled Knä, ben Fotled, fot Skador per arbets timmar , , , , , , , , , , ,4 skadad kroppsdel % Antal 7,9 44 1,1 6 10, , , ,0 73 0,9 5 15, ,9 134 Kroppen i sin helhet 0,5 3 Totalt Skadans art eller huvudsaklig a beskaffenhet % Antal Mjukdelsskada utan sår 31,8 178 Sår skada 12,3 69 Av tabeu 3 framgår bl a att halkning, snavning och nedtrampning angetts som olycksfallsorsak i 25, 7% av skadefallen. Tillsammans med fall och hopp som angetts som olycksfallsorsaker över 1/ 3 av samtliga skadefall. Detta bör mana till eftertanke. Av de 560 arbetstagare som drabbades av yrkesskador var 405 att hänföra till ordinarie och 155 till extra eller tillfälliga arbetstagare. Enligt Sveriges Stuvareförbunds statistik var olycksfallsfrek vensen 8,9 för ordinarie och 10,8 för extra eller tillfälliga arbetstagare. Förlust av kroppsdel 1,8 10 SJ:ukning, sträckning, vrickning30,4 170 Skelettskada 15,4 86 Tandskada 2, 7 15 Brännskada 0,5 3 Frätskada 0, 7 4 Annan skada 4,4 25 Totalt Olycksfallsorsaker % Antal Halkning, slintning 17,3 97 Snavning 2,5 14 Nedtrampning, snedtramp 5,9 33 Spiktramp 0,5 3 Fall 2,9 16 Hopp 2, 1 12 Oförsiktighet från arbetskamrat 0,5 3 Felhandlat av den skadade 11,6 65 Tappat gods, redskap och liknande 0,7 4 Övrigt 9,3 52 Nedfallande gods från stuv 0,9 5 från sling och längor o d 1,3 7 från fordon~järnvägsvagnar 0,9 5 från övrigt 0,5 3 Klämning och liknande mellan gods -gods 3,2 18 mellan gods-underlag 1,6 9 mellan gods-redskap 1,8 10 mellan gods-fordon o d mellan övrigt Klämning och slag orsakat av redskap o d Fel och bristfälligheter på redskap o d Nedfallande luckor. vagnslämnar. red skap- o d Slag av last och liknande 7,5 42 Totalt MBL-kurs för norra i Övik Tidigare i höst inställdes en planerad kurs i Örnsköldsvik om Medbestämmandelagen. Då blev det kollisioner med andr a intressen och en nyttning blev aktuell. Kursen arrangeras nu sista helgen i januari. Lördagen den 2 7 och sönd agen den 28 samlas deltagarna från i första hand avdelningarna i norrlandsdistriktet för att få veta mer om MBL-lagen och dess följdverkningar. Ledare blir jur kand Curt Junesjö. som svarar för den rent juridiska biten av problemen. samt vu-ledamoten Karl H allgren. Avdelningarna har att anmäla deltagare senast den 15 januari så att deltagarli stor och di verse kurslitteratur kan sändas ut till deltagarna.

6 6 HAMNARBETAREN Malmö slår ihop hamnföretagen Stuveriet tar över de anställda En sammanslagning har skett i Malmö av det kommunalägda frihamnsbolaget och det fristående stuveribolaget. Verksamheten skall i fortsättningen bedrivas i stuveribolagets regi och det betyder att allt terminalarbete i fortsättningen sköts av stuveribolaget. 38 anställda berörs och av dessa är det 27 som övergår till stuveribolaget. Sammanläggningen görs för att få en bättre effektivitet och därmed lägre kostnader som i sin tur skall leda till att öka hamnens konkurrenskraft om godset och dess hantering. - Den här utvecklingen är helt nödvändig för att Malmö skall hävda sin konkurrenskraft, påpekar stuveribolagets direktör, Bertil Cederholm. Han berättar också att arbetsstyrkan hos företaget stiger till i runt tal I 00 från de 71 man tidigare hade registrerade som fast anställda. Diskussioner har pågått en längre tid att råda bot på det otidsenliga förhållandet med skilda företag för så likartade arbeten. Som det har varit har frihamnsbolagets personal svarat för magasinsarbeten och även framforsling till kaj. Där Niels Nklsen med sitt prydliga skägg Håkan Kar/ström har stuveribolagets gubbar tagit hand om godset och lastat eller lossat. Det fanns skilda alternativ, men man fastnade slutligen för den lösning som nu offentliggjorts. Egentligen det 38 man som fanns hos frihamnsbolaget. Sex av dessa kvarstår i det gamla företagets tjänst. Fem har erbjudits annat arbete inom kommunen och även accepterat sådant. De återstående 27 är från årsskiftet stuveribolagsanställda. - Det är de vikande siffrorna med godsmängd över Malmö som gjort det nödvändigt att företaga någonting och det här är en del i det stora paket som ingår i den totala satsningen. De övriga åtgärderna är förbättringar av hamnanläggningarna, nybyggnad av magasin, bättre utnyttjande av kranresurser och en modernisering av hela anläggningen. Halva godsmängden Godsmängd över Malmö har varit vikande sedan 1974 då man hade ett bra år. Då hade man via stuveribolagets hantering ganska precis I miljon ton gods. Det sjönk året därpå till ton, ökade till ton men har sedan åter minskat. Var 1977 nere i ton och under förra året nådde man bottensiffran ton. Det är siffror som ingen företagsledare kan vara belåten med eller ens acceptera. Så har man inte heller gjort i Malmö. Här har man nu gemensamt beslutat sig för en rad åtgärder. Stuveribolagets övertagande av det praktiska arbetet är en av dem. De övriga åtgärderna åvilar kommunen och man är redan i färd med att effektuera dem. I en särskild artikel berättar vi om nybyggnad av ytterligare en djuphamn med möjlighet till 11 meters djupgående. Styckegodset koncentreras En förbättring håller på att göras då det gäller möjligheterna att ta emot containertrafik. En satsning på 25 miljoner gör det möjligt att ta större containers och det klaras genom förbättrad kran och en enda stor enhetsterminal för just container. Plats för lagring av dessa skapas och möjligheterna till en förbättrad effektivitet skapas. Det är inom fri hamnsområdet som satsningen på enhetsterminalen för containerhanteringen sker. Den tidigare splittrade verksamheten med godset fördelat på många avsnitt

7 HAMNARBETAREN 7 kommer succesivt att förändras. Det är nu helt otidsenligt med flera små godsplatser där man har omoderna magasin, dåliga kranar och omoderna metoder för lossning och lastning. Man gör nu en omfattande satsning på just styckegodset. Det skall i fortsättningen behandlas endast i vissa avsnitt. Det blir den så kallade "Tutti-Frutti" hamnen. Där blir det ny ytbeläggning på kajanläggningen. Där moderniserar man kranarna, fl yttar dem, där bygger man om magasin och där skall man också muddra upp vid kajerna så att man får ett vattendjup som klarar dagens fartyg utan att det skall bli problem och komplikationer. Bland annat blir det en isoleringsanläggning som medger frukthantering på ett helt annat sätt än de möjligheter som i dag erbjuds. Malmö kommun har numera tagit beslut på de här satsningarna och nu råder det enighet mell an alla parter om det viktiga och riktiga i den här satsningen. Hamnarbetarna i Malmö har också instämt i att det måste ske en utbyggnad, modernisering och rationalisering i hamnen. På det sättet anser man att arbetena tryggas också för framtiden och gör det möjligt att vända den på senare åren så negativa utvecklingen då det gäller godset över deras hamn. Malmö ansågs för något decennium sedan som en av landets mest utvecklingsbara regioner men de senaste åren har visat att de profetiorna var dåligt underbyggda. Det är i stället så att man brottas med problem. Nu har man dock bestämt sig för att ta itu med dem. Martinius Nielsen Kjell Nordin är ett av skyddsombuden hos Hamn i Malmö 52 miljoner satsas i Malmöhamn Nybygge stärker konkurrenskraften Malmö hamn skall åter ta upp konkurrensen om tonnaget. Det står klart sedan kommunstyrelsen nu beslutat att starta byggandet av en ny hamn. 52 miljoner kronor investeras i anläggningen. Det är djupfartstonnaget som skall anlita den nya hamnbassängen. Hamndirektionen har en längre tid arbetat med projektet, men först i december blev det klart att kommunen tar beslutet i sin helhet. För hamnarbetarna i Malmö måste den nya satsningen betyda större trygghet i arbetet och dessutom kan man hoppas på att kåren också får en utökning. Den nya hamnbassängen får ett djup om 11 meter. Den blir 200 meter lång och en kaj byggs längs den östra delen av bassängen. Byggnationen sker 1 etapper och i första hand är det ett område på kvadratmeter som invallas. Totalt skall det bli nära nog det dubbla, eller åtminstone kvadratmeter. Den konstgjorda hamnbassängen kan sedan förlängas om behov uppstår av ytterligare plats. Det område som avses är dock redan i första etappen så pass stort att det räcker för en rejäl utökning av verksamheten. Den här satsningen råder det stor enighet om i kommunen. Man har under de senaste å ren måst konstatera att åtskilligt av det tonnage, som tid igare anlöpte Malmö senare gått förbi och sökt sig till andra hamnanläggningar. Skälet ti ll detta har man naturligtvis sökt. men något svar i klartext har aldrig givits. Det är dock helt klart att man i for t sättningen satsar mycket på en ökande containertrafik, men man försöker också behålla så stor del av styckegodstrafiken som möjli1!t.

8 8 HAMNARBETAREN Martinius Nielson, ordförande i Malmöavdelningen, i samtal med Karl Erik Karlsson nere i hamnen i Malmö". Konkurrensen på hamnsidan är dock stenhård och Malmö har haft svårt att hävda sig under de senaste åren. Nu startar man arbetet för att vinna tillbaka trafiken och förstärka sin position som en hamnstad av betydelse. Malmö delad Malmö är en delad hamn ur facklig synpunkt. Hamns avdelning och Transport har i stort sett lika många av hamnarbetarna, men det är här som på de flesta andra platser att medlemmarna i Hamn är diskriminerade på så sätt att de inte har samma stöd i lagstiftningen som sina kolleger på fartygen och kajerna under lossning och lastning. Oet märks kanske inte så mycket i själva arbetet, men det är klart att då Transports gubbar får gå de fackliga ärendena på betald arbetstid medan Hamns får ta tjänstledigt eller permission så känns det lite besvärande. Det är iu samma uppgifter som utförs. Numer har även Hamns skyddsombud och börjar få samma respekt för dessa som lagstiftarna avsett, men aldrig satt ut i lagtexten. Bland gubbarna i jobbet märks ingen skillnad. Men nog märks det att " våra" gubbar har mer direkt kontakt med sina fackliga företrädare än vad Transport har. Hamn har den glade dansken Martinius Nielsen som ordförande i avdelningen. Han åtnjuter respekt bland kolleger, förmän och arbetschefer. Numera är det stabilitet i det fackliga arbetet i Malmö och det börjar också synas att återväxten kommer med flera yngre intresserade för det fackliga arbetet. Tidigare upplevde Martinius sig själv som den ensamme slitvargen, men nu börjar han få hjälp i arbetet. Volvobilar lastas från Göteborg Sista veckan under 1978 lämnade den första lasten Volvo-bilar hamnen i Göteborg. Den hanteringen har således återgått till Göteborg efter det att skeppningarna under lång tid skett via hamnen i Vallhamn. Nu har den här godslastningen återkommit till den naturliga hamnen i det här avseendet. En stor del av bilfabrikens fordon, både då det gäller personbilar och lastfordon går ju på export och kommer att bidra till att öka godsmängden över Göteborg igen. Pensionerad hamnarbetare illustrerar Pensionerade hamnarbetaren Carl Ragnar Sundström, tidigare medarbetare i denna tidning, har fått ett hedrande uppdrag. Han skall för Sjöhistoriska museets räkning illustrera olika arbets. moment vid lastning på däck av trävaror. Sundström säger sig vilja uttrycka arbetsmiljön med bogserbåt som drar pråmar med trälast och han vill skildra stuveriarbetets manuella metoder vid virkeshantering förr i tiden. Carl Ragnar Sundström är i dag 78 år. Från det han pensionerades från sitt arbete vid Sundsvallsstuveriet har han ägnat sig till konstnärlig verksamhet och i denna tidning har vi också publicerat en del av hans bilder. Han har i hemorten blivit en känd medarbetare i dagspress och radio med initierade skildringar från arbetet förr i tiden. Hans uppdrag nu för Sjöhistoriska museet gäller deras historiska forsk ningsarbete om norrlandshamnarna.

9 HAMNAR BETAR EN Förbundets styrelse har sagt NEJ till transports invit Just då tidningen redan tryckts jdrdig och ligger klar för att distribueras till medlemmarna, kommer beskedet att förbundets styrelse diskuterat frågan om samgående med Transport. I detta extranummer - som bifogas ihladat i ordinarie nummer av vår tidning - redogörs for förbundsstyrelsens inställning till.frågan. Förbundsstyrelsen säger Nej! till sammanläggning och menar, att detta är en fråga som enligt stadgarna måste tas upp på behandling av kongress och dels vid medlemsomröstning. Styrelsen finner nu inget skäl till att vidtaga åtgärder som inkallande av extra kongress eller inbjuda till medlemsomrö'stning. Styrelsen är enig i sin uppfattning. Det råder just nu inget intresse bland medlemmarna till ett samgående mellan förbunden. Styrelsen hoppas dock att den här inviten dock kan vara ett skäl till att förbunden agerar gemensamt i frågor som är av intresse för alla hamnarbetare.

10 HAMNARBETAREN Styrelsen avvisar inviten otnförbundenssatngående Det blir inget samgående mellan Svenska Hamnarbetarförbundet och Transport. Vid styrelsesammanträde med Hamnarbetarförbundet, hållet den 19 januari, avvisades den invit som kommit. Skälen är flera, dels anser förbundsstyrelsen att det för närvarande inte finns någon medlemsvilja till att återvända, dels medger förbundets stadgar inget beslut i sådan riktning. Det behövs kongress och medlemsomröstning för att sådan fråga skall kunna avgöras. Styrelsen kommer nu att meddela Transport detta. I det svar Transport får hoppas dock styrelsen att det skall kunna bli ett bättre gemensamt agerande förbunden emellan i konkreta frågor som är av intresse för hamnarbetare i landet. Bakgrunden är det samtal som förekom mellan transportordföranden Hans Ericson samt Olle Wikström och Karl Nilsson i Hamns ledning. Ett samtal som ägde rum i Luleå den 12 oktober. Där öppnade Ericson frågan om ett samgående mellan förbunden och angav vissa riktlinjer, som skulle vara tänkbara för ett återförenande. Bland annat skulle Transport kunna tänka sig att avdelningarna inom Hamn skulle bestå som självständiga enheter och-inte behöva ingå i storavdelningssystemet. Göteborgsavdelningen skulle ta över alla hamnarbetare i den hamnen. Transport utfäste sig dessutom att förtroendemännen i Hamn skulle erhålla anställnmg inom Transport. Det skulle då gälla Wikström på förbundskontoret, Arne Svensson i Karlshamn, K A Kandevik i Göteborg och Lennart Johnson i Stockholm. Gunnar Norberg skulle ku1,rna få anställning som regionalt skyddsombud för Norrland. Tran spe,, ts invit kompletterades formellt med brev av den 14 november och då hade en konferens inom Transport godkänt att sonderingar skett. Hamns styrelse konstaterar nu, att eftersom det är mycket omfattande förändringar som föreslås så saknar styrelsen kompetens att avgöra frågan. Det är en sak som kongressen måste diskutera. Förbundets stadgar säger dessutom, att ett upplösande av förbundet måste föregås av en medlemsomröstning. Denna omröstning måste också ge det resultatet att 5/ 6 av berörda medlemmar skall ha röstat för en upplösning av förbundet. I sitt beslut säger styrelsen, att förbundet i och för sig är för ett gemensamt agerande bland hamnarbetarna såväl nationellt som internationellt. Detta till följd av den utveckling arbetet genomgått på senare år.. Förbundet hoppas givetvis att de båda förbunden i fortsättningen - efter det att handen nu räckts ut på det här sättet - skall kunna agera gemensamt i skilda frågor med gemensamt intresse. Hur blir reaktionen? Det är självklart omöjligt att nu spekulera i hur Transport kommer att agera efter det här beslutet. I och för sig kanske man väntat en sådan här utveckling eftersom man inte kan vara omedveten om de regler som gäller inom Hamn. De är i det här avseendet inte speciellt skilda från andra organisationers stadgar. Vilka förbund kan upphöra med förbundets verksamhet genom beslut enbart i styrelsen? Alternativet hade naturligtvis varit att styrelsen inom Hamn ansett frågan så brådskande och så intressant att man inkallat till extra kongress. Styrelsen har dock inte funnit detta nödvändigt. Och i bakgrunden till detta måste vara i att styrelsens ledamöter funnit att reaktionen ute på arbetsplatser och ute i avdelningarna inte varit speciellt positiva till ett samgående. Flera avdelningar har ju också gjort uttalanden i den riktningen. Transport kan naturligtvis aktualisera frågan på nytt. Genom nya diskussioner eller genom något nytt bud - men troligt är väl att frågan kommer att vila ännu någon tid. Styrelsen för Hamn har ännu inte tagit ställning till om den här inviten skall föras upp på dagordningen vid nästa kongress. Den skall hallas nästa höst. Naturligtvis är det fritt fram för intresserade medlemmar eller avdelningar att till kongressen motionera i frågan. Slutsatsen måste i alla fall bli den, att ingenting nytt kommer att hända i det här ärendet förrän någon gång under nästa år, kongressåret.

11 HAMNAR BETAR EN Medlemsomröstning krävs för att diskutera frågan Styrelsen ställer sig inte helt kallsinnig', till någon form av samarbete med Transport. Det framgår av formuleringen där man önskar möjlighet till bättre samarbete mellan förbunden. Det måste tolkas som De här synpunkterna betyder alltså att styrelsen inte anser sig kunna tillmötesgå förslaget från Transport om utredning av frågan beträffande övergång till ett enda förbund. att båda förbunden skall bemöda sig om att inte i onödan skärpa motsättningarna. Ingen utredning Transports förslag om tillsättande av en utredningsgrupp kan inte heller accepteras av styrelsen för Hamn. Detta med hänvisning till stadgarna. Det skulle uppfattas som ett ja till sammanläggning av verksamheten och upplösning av förbundet, om man nu tillsatte en grupp för att utreda sådana förutsättningar. Styrelsen anser att också detta är en fråga som måste behandlas av kongressen. Internationellt hamnarbetarmöte till Göteborg Styrelsen beslöt vid sitt sammanträde att ställa sig bakom det internationella hamnarbetarmöte som planeras att hållas i Göteborg senare under vintern. Det är troligt att mötet kommer att hållas i mars månad. De engelska hamnarbetarna svarar för det mesta av förberedelsearbetet, men en hel del arbetsuppgifter åvilar vårt förbund. Göteborgsmötet arrangeras med deltagare från ett flertal europeiska länder och utgör en fortsättning på de kontakter och diskussioner som hållits tidigare vid en träff i England. Det är inte uteslutet att man kommer att på allvar diskutera någon form av internationell organisation just då det gäller gemensamma hamnarbetarintressen. Sådana tankar har framförts av flera länder. Om göteborgsmötet är moget för ett konkret beslut i den frågan är dock ännu inte klart. Det blir naturligtvis en diskussion kring just den frågan. Den internationella verksamheten är ett av de angelägna i förbundets verksamhet och syftar till att finna former för ett gemensamt agerande i gemensamma angelägenheter. Anslag till Zimbabwes nödlidande Förbundsstyrelsen anslog vid sitt sammanträde ett belopp på kronor till de nödlidande offren för terrorbombningar i Zimbabwe. Det har kommit ett hödrop om hjälp från den fackliga landsorganisationen i denna afrikanska stat. Förbundet är medveten om att denna hjälp endast är en droppe i havet jämfört med det behov som föreligger, men vill ändå visa god vilja att hjälpa då verklig nöd föreligger. Översyn 0 av var ekonomi Förbundsstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde i fredags att i samband med bokslut för det gångna verksamhetsåret också göra en översyn av den budget som upprättats. Det kan behövas vissa justeringar. Budgeten pekade på att man 1979 skulle nå ett ekonomiskt utfall som skulle medge att i runt tal fanns till förfogande som överskott. Just nu pekar det dock på att den målsättningen inte kan hållas. Budgetjusteringen kommer att ske i samarbete med förbundets auktoriserade revisor.

12 HAMNARBETAREN Sundsvalls Förenade Stuveri AB och Sundsvallskorpen, ber att få inbjuda alla intresserade bordtennisspel~re inom stuveribolag i Sverige till 2tt riksmästerskap i bordtennis 1 Sundsvail. Plats: Tid: ~lassindelningar Sundsvalls Sporthall Lördagen den kl och om de1tagareantaiet blir stort ~~nciagen den kl Klass A Tremanna1ag B Herrar seniorer C Herrar Oldboys (35 och och äldre) 0 Damer singel (minst åtta anmjlda) E öppen klass dubbel (al1a deitar oavsett kön och ålder) Obs! Var god u~pge om spelaren är eller ~ar varit licensierad samt uppge deltagarna i rangordning för att underlätta sianing. Arrangörsklubben står för kostnasen för hal1hyra och priser, varför ingen anm~1ningsavgift uttages. övriga kostnacer tör resor och eventuell övernattning betalas JV respektive deltagare. Anmälan skall vara inlämnad senast den till: Markku,Joutsen Sundsvalls Förenade Stuveriaktiebolag Fack Sundsvc1l Tel. 050/ ankn 528 e11 ~ r 52~ Vl\L MöTT iiu. rn TREVLIG TUR~IERI:lG'.

13 HAMNARBETAREN 9 Ökad effektivitet oeh bättre serviee målsättning i Stoekhobns frihamn Stockholms Hamn har under hösten gjort en utredning, som syftar till att kartlägga varför betydande kvantiteter gods till stockholmsområdet transporteras över kringliggande konkurrenthamnar. Man har också studerat hamnfrågor och hamnservice i hamnar som kan vara av intresse för trafiken också på Stockholm. Och det här betyder att även huvudstadshamnen kastar sig in i det allt tilltagande kriget mellan hamnar främst i södra- och mellansvenska områden. I sin rapport, daterad november 1978, konstaterar utredarna Rolf Noren och Erik Boberg, att frihamnen i Stockholm för närvarande har linjetrafik med Tyskland och England. Tidigare upprätthållen trafik med Holland har numera upphört. Kvantiteten gods som transporteras till och från Tyskland har minskat. Dels har importen fr ån Tyskland minskat och dels har lokalgods nästan helt lagts över till landtrafik. I rapporten framgår det, att utgående baslaster för vissa av tysklandslinjerna egentligen utgörs av exportgods från Västerås och Norrköping. Man hoppas dock att utvecklingen skall vara gynnsam för Stockholms vidkommande och tror sig kunna skönja en positiv inställning till detta från något rederi. När det gäller England har man även där en minskning av tonnaget främst beroende på att skogsprodukterna lagts om till systemtransport i skogsföretagens egen regi. Även den försämrade konjunkturen har drabbat Stockholm i det avseendet. Man anger också att konkurrensen på englandsgods är stenhård. En viss omdisponering av turlistan för vissa av englandslinjerna är aktuell, men ännu är inget klart vilken av hamnarna Stockholm, Norrköping eller Gävle som drabbas av detta. Något av hamnlöpen tror man måste slopas. Englandstrafiken utgör nu det största problemet för Stockholms hamn. Sammanfattningsvis säger man att eftersom linjetrafiken på ostkusten brottas med stora problem kan ytterligare trafikbortfall vara att vänta. Om man skall kunna fortsätta så måste de som svarar för trafiken erbjudas låga priser som en kompensation för västkusttrafikens snabbare turtäthet och större flexibilitet. För att ta upp konkurrensen pekår man då på att det måste åstadkommas effektiv organisation av hamnarbetet och bättre service och det skall i sin tur betyda att hamnkostnaderna skall pressas tillbaka. Rapporten utmynnar inte i något förslag till åtgärder av speciell karaktär utan är ganska allmänt hållen. Modernisering inledd Frånsett de dystra profetiorna i den ovannämnda rapporten kan konstateras, att hamnen redan vidtagit en del åtgärder för att ta upp konkurrensen med grannarna i regionen. En ny stor lyftkran står snart beredd att ta hand om gods ur fartygen. Det är en anläggning för container och den reser sig som en jätte i området. Den klarar de största containertyperna och har en lyfthöjd av 26 meter över vattnet. J?en kan ocksa flytta containerlasten hka långt över land. Här är ett kapacitetstillskott av verk ligt format. Den största - och enda - på hela ostkusten. De gamla hamnarbetarna ryser redan vid tanken att arbeta i dess närhet. I ena benet på den stora hamnj ätten finns en hiss upp till förarhytten. Inte behöver man knata upp de många stegen inte - hiss skall det vara. Rolf Lindholm, Lennart Johnson och Rune Asker har träffats för au diskutera aktuella fackliga problem inomfrihamnen i Stockholm.

14 10 HAMNARBETAREN ''Borgen'' skfdl bort som stuverilokfd Den gamla hamnarbetarbyggnaden mitt i slussen, Kolingsborg, skattas nu till förgängelsen. Byggnaden blir kvar förstås, men verksamheten med upprop den flyttas. En naturlig förändring för övrigt. Det mesta av verksamheten har ju flyttat från inre hamnområdet till frihamnen. De nya lokalerna kommer nästa höst ute i frihamnen. Där skall det bli en ordentlig byggnad med uppehållsrum, servering och omklädningsutrymmen. Gamla Kolingsborg blir nu discotek. Redan julveckan invigs huvudstadskommunens största disco. Pop-musiken skall eka mellan de kakelklädda väggarna och i tre barer skall ungdomar i skilda åldrar få sina drycker, bekantskaper skall knytas och en ny generation inleda sina nöjesfärder. I lokaler som minst av allt minner om nöjen utan fast mer om hårt slit i en ar- Inga Andersson svarar for den expeditionella delen i stockholmsavdelningen. Hon känner "sina" gubbar väl och är som en klockarmor for dem alla. I hamnen jobbar bl a Jan Halldin och Hugo "Hugge" Granqvist och vi fångar dem i en paus i arbetet. betssituation som varit en av de mest krävande i arbetslivet. Lokaler som kommer att inbringa sina nuvarande ägare stora belopp hyresintäkter och dess sentida utnyttjare kanske större belopp än de som svarat för stuverihanteringen under alla dessa år. Hamns flyttar också Flyttningen till frihamnen innebär uppbrott också för Hamnarbetarförbundets facklokal i "borgen''. Men den flyttningen dröjer till nästa årsskifte. Då tar Lennart och Inga plats i den nya byggnaden. Får närmare till medlemmarnas vardagliga slit med arbetsuppgifterna. Men kanske också fler besök av tillfälligt ledig hamnjobbare och framförallt lättare att ta direkt kontakt på plats om - och när - de fackliga problemen uppstår. I frihamnen är den överväldigande majoriteten av jobbare anslutet till Hamns. Enstaka överlöpare finns hos Transport. men det är en mycket liten

15 HAMNARBETAREN 11 del. På det lokala planet sker det fack liga arbetet jämsides. Hamn bestämmer i kraft av sin styrka medlemsmässigt, men Transport har den lag liga och formella rätten. Men i praktiken är det faktiskt så att dessa helt enkelt får följa med det som Hamns medlemmar bestämmer vid sina stormöten. H amnarbetarkåren i Stockholm har minskat. Nu är det inte mer än halvannat hundratal som tillhör den ordinarie kåren. Dels har rationaliseringarna gjort sitt. naturligtvis - och dystra rapporter siar ju om ytterligare åtgärder i den riktningen - och del s har den minskade godsmängden starkt bidragit till detta. En halv miljon mindre i godsmängd un der den senaste tioårsperioden bär synliga spår. Den här kvartett.en ''gubbar" hittade vi under strövtåget i Stockholms frihamn. Uppe till vänster "Näbbmusen" Stig Nilsson. I mitten en ofta seddfrihamnsbesökare, men inte hamnarbetare utan SJ-anställd. Avgift vid dispenser i miljölagen Jordbruksministern föreslår i en proposition att när undantag!11edges fr ån bestämmelserna om hantering eller import av hälso- och miljöfarliga varor, skall en avg ift tas ut. som ehmmerar eventuell ekonomisk vinning. Den föreslagna avg iften avses hindra att konkurrensen snedvrid s till följd av dispens. Dessutom men ar man att avgiften håller nere omfattningen av dispenserna. Regeringen föreslås kunna överlåta till förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter om hur avg iften skall beräknas och de andra regler som kan komma att behövas i fr ågan. Lagens bestämmelser om hantering av hälso- och miljöfarliga varor avses inte på något sätt mildras. Den skäggige till höger antecknade vi aldrig namnet på, men till höger här ser vi Rolf Lindholm, en av styrelseldamöterna i avdelningen.

16 12 HAMNARBETAREN Av KNUT OVING Bland alla de förlisningar och katastrofer, som inträffat till sjöss under detta århundrade, torde det inte vara någon som varit mer gåtfull och mer uppseendeväckande än skolskeppet " Köpenhavns" spårlösa försvinnande. Det inträffade år 1928, alltså för jämt 50 år sedan, då fartyget befann sig på en världsomspännande resa. Den 5-mastade barken "Köbenhavn" tillhörde Det Östasiatiske Kompagni i Köpenhamn, och den var byggd i Leith Barken hade imponerande dimensioner - en längd av I JO meter, en bredd av 15 meter, och den hade ett djupgående av 8,2 meter. Fartyget var utrustat med 4 dieselmototer på 460 hk, som i lugnt väder kunde ge det en fart av 7 knop. Barken mätte bruttoton och nettoton. De fyra främsta stålmasterna hade vardera en höjd av inte mindre än 56,4 meter, medan mesanmasten var något lägre, och segelytan var kvm. Fartyget var byggt av stål till Lloyds högsta klass, master, rår och annan rundholt var av järn, och den stående riggen av järnwire, och det var naturligtvis utrustat med radio. På sin första resa hade fartyget en besättning på 64 man, varav 5 styrmän och 18 elever, som här ombord skulle få en 4-årig praktisk utbildning. Efterhand som kadetterna steg i graderna från elev via jungman och lättmatros till matros, var det meningen att de ensamma skulle utgöra fartygets besättning, och de erhöll alltid den hyra som deras ställning avtalsmässigt förde med sig. Befälhavare på skolskeppet " Köbenhavn" på dess jungfruresa var kaptenen i marinen, baron Niels Juel-Brocksdorff, som tidigare hade fört några av Östasia- En av världshavens olösta gåtor Det är 50 år sedan skolskeppet '' Köbenhavn'', världens största segelfartyg, spårlöst försvann med mon och allt tiskes motorfartyg. Det vackra fartyget, som året därpå - och sedan det franska järnskeppet "La France" hade förlist - blev världens största segelfartyg, hade under sitt uppehåll i Köpenhamn blivit besett och beundrat av tusentals människor. Bogen pryddes av en ståtlig gal ion sfigur föreställande biskop Absalon - staden Köpenhamns grundläggare. Den 26 oktober avseglade "Köbenhavn" från hemmahamnen på sin jungfruresa, som kom att sträcka sig jorden runt och tog 376 dagar. Under de närmast följande åren fortsatte skolskeppet sina långfärder under olika befälhavare och allt gick väl. År övertog den 40-årige kaptenen H P Andersen befälet ombord och gjorde en lyckad resa till Buenos Aires och tillbaka till Danmark. Och så, i september 1928, lämnade " Köbenhavn" hemmahamnen för att anträda sin sista ödesdigra resa. Denna gick med styckegods från Köpenhamn och cement från Nörresundby via Rio de Janeiro till Buenos Aires, dit fartyget anlände den 14 november Efter utlossning beslöt rederiet att sända fartyget i ballast till Melbourne i Australien för att där lasta vete till Danmark, och den 14 december avgick "Köbenhavn" från Buenos Aires. Som ballast hade fartyget l 200 ton vatten i sina ballasttankar och 700 ton sandball ast i akterrummet. Den 21 december var den norske..., \. I :.:::_~.... T, I.:, ' - \ ~:~- "' -. -V -!-... ~ - "'

17 ångaren "William Blumer" i radioförbindelse med skolfartyget. men då man föl jande dag åter försökte anropa det. fick man inget svar. Och sedan dess har man inte hört något från skolskeppet "Köbenhavn" - den danska handelsflottans stolthet hade på ett oförklarligt sätt försvunnit, efterlämnade sorg inte blott bland de omkomnas efterlevande, utan hos hela den danska nationen. Med fartyget försvann allt som allt 60 personer, varav 15 utgjordes av fartygets befäl och intendqturpersonal, medan 45 bestod av elever som samtidigt var manskap. Av dessa hade 9 tjänstgjort ombord i nära tre år, 17 i närmare två år och 19 omkring ett år. De flesta av de unga männen var med andra ord väl befarna. I mars 1929 blev fartyget officiellt för klarat för saknat, och alla fartyg som antogs skola passera i närheten av "Köbenhavns" route blev anmodade att hålla utkik efter fartyget. När det under vårens lopp inflöt underrättelser om att ett fartyg, som fömodades vara det saknade skolskeppet, hade siktats av invånarna på klippön Tristan da Cunha, som ligger i Sydatlanten ca 1500 sjömil från Kapstaden, beslöt rederiet att utrusta en expedition. Man ville försöka finna vraket av fartyget, som nu måste anses vara förolyckat, eventuella överlevande eller i varje fall något, som kunde hjälpa till att förklara hur förlisningen hade gått till. Motorfartyget " Mexico" - en tankbåt på bruttoton - lämnade Rio de Janeiro i mitten av juni Som expeditionsledare ombord medföljde kapten H K Christensen, som hade varit befälhavare på " Köbenhavn" åren " Mexico" satte kurs på Tristan da Cunha, men det visade sig snart att det vid ön iakttagna fartyget inte kunde ha varit " Köbenhavn" men däremot det fin ska 4-mastade skeppet "Ponape". " Mexico" fortsatte sin resa och undersökte öarna i Söderhavet, där det kunde tänk as att vittnesbörd om fartygets för modade förlisning kunde påträffas. Sålunda besöktes öarna Prince Edward Island, Crozets Island och Kerguelen Island. Rederiet hade dessutom hyrt den norska ångaren "Lars Risdahl" och den brittiska Junee till att undersöka Afrikas kust både öster och väster om Goda Hoppsudden vid Afrikas sydspets. An dra brittiska fartyg hade vidare avvikit HAMNARBETAREN 13 från sina vanliga router för att undersöka bland annat Nya Amsterdam-öarna och St. Poul. Men tyvärr fann man ingenting - mysteriet var olösligt, och i september 1929 beslöt rederiet att inställa efterforskningarna och kalla hem "Mexico". Man torde utan överdrift kunna påstå att inget rederi i hela sjöfartens historia hade offrat så väldiga belopp för att återfinna ett saknat fartyg och dess besättning som Östasiatiske Kompagniet hade gjort i detta fall. Hela efterforskningen visade sig ha kostat bolaget kronor medan "Köbenhavns" försäk ringssumma var kronor. I kapten H K Christensens utförliga berättelse om efterforskningarna fastslår han som sin åsikt, att fartyget har kolliderat med ett isberg, och denna uppfattning delas av många. Det finns emellertid också många som hyser den åsikten, att fartyget har kullseglat i en orkanby. Att nu försöka finna lösningen på gåtan är utsiktslöst. Det stolta fartygets försvin nande kommer sannolikt att för alltid förbli en av världshavens olösta gåtor. Miljonomsättning i A kassan arbetslöshetsdagar Kalix är hårdast drabbat A-kassan har under 1978 verkligen haft stor omsättning. Trots att det ju gäller ett för den här typen av kassor litet medlemsantal har stora summor utbetalats till de försäkrade medlemmarna. Enligt de preliminära uträkningarna kronor. Det betyder nära nog arbetslöshetsdagar för medlemmarna. Naturligtvis är det här ett bevis på den rådande konjunkturen, men också i någon mån vittnande om de förändringar av strukturell karaktär som sker inom hamnrörelsen. Som vänt:it har problemen 'a rit stora 1 norrlanushamnar11 :1.men Jet finns också sydswnska arbetsplatser som haft hög arbetslöshet. Luleå har tagit ut mest ur kassan och svarar nära nog för halvmiljonen. Drygt arbetslösa dagar har det blivit för de 58 medlemm arna i hamnen där uppe. Kalix och Lögdeå kommer närmast efter. Stora belopp trots ganska få medlemmar. Av de sydsvenska hamnarna är det Göteborg som toppar med en kvarts miljon ur A -kassan. Hamnen har dock många medlemmar i kassan och per medlem blir det inte speciellt mycket. Karlshamn har nära nog lika stort uttag på betydligt färre medlemmar. Det är dock inte antalet medlemmar och de belopp som tagits ut som är viktigt. Det viktiga i sammanhanget är ju att det finns en A-kassa som ger samma skydd till förbundets och den här kassans medlemmar som till andra grupper inom arbetslivet. Vi kan notera. att några av avdelningarna inte haft något uttag under året fr å n kassan. Det gäller Vallhamn. Stocka. Iggesund, Skellefteå (men där tillhör de flesta av avdelningens medlemmar fortfarande transports A -kassa), Mönsterås och Åhus. Avd. ant.dag. brutto I Stockholm : - 4 Göteborg : - 5 Norrköping 209, : - 6 Helsingborg : - 8 Sundsvall 318, : - 10 Vallhamn 12 Oxelösund : - 13 Ronneby : - 21 Halmstad : - 22 Örnsköldsvik : - 24 Hudiksvall 249, : - 30 Malmö : - 40 Lunde : - 47 Stocka 49 Köping 160: - 5 I Iggesund 54 Kalix 2.384, :- 64 Skellefteå 73 Lögdeå : - 75 Hörnefors :- 78 Västerås : - 80 Holmsund 85, : - 81 Söderhamn : - 82 Oskarshamn : - 9 I Sölvesborg 434, : - I 09 Mönsterås 121 Karlshamn : Piteå : Luel å (Boden I ) : - Åhus : -

18 14 HAMNARBETAREN Kvinnor, skepp och sågverk En ålderdomlig sågverksmiljö i modell av konstnären Anders Åberg utgjorde central fantasistimulans i Sjöhistoriska museets utställning om stuveriarbetande kvinnor. Skonertskeppet Hoppets skans med nyskapad kringmiljö är ett spännande komplement till de virkeslastande jäntor vars slitsamma tillvaro nu för första gången presenteras på museum. De maritima näringsfången har sedan urminnes tider varit kfart mansdomfrierade. Visst upplevde vi klockor, trissor och restauratiser ombord redan kring sekelskiftet. Men det hårdare arbetet på däck och till väders var förbehållet männen. De norrländska splitvedj äntorna torde ha utgjort den första kvinnoarbetarkår som under 1800-talet gick om bord och äntrade ner i lastrummen. Hantering av klenare virke, som spiltved, knubb och "rävskinn" krävde inga större kroppskrafter. Noggrannhet och tålamod vid stuvningen var viktigare och den kvinnliga arbetskraften ansågs därför passa bra. Ångmaskiner och dieselmotorer har sedan dess bidragit till en total omdaning av sjömanslivet. Antalet kvinnor ombord i alla slag av befattningar har också ökat. Men, som sagt, splitvedjäntorna tillhörde pionjärernas skara. Deras verksamhet och samhällets sätt att bemöta dem är av stort intresse i vår av kvinnodebatten starkt präglade tid. I utställningens form har intendenterna Anders Björklund och Gunnar Nordlinder nu försökt att förmedla några glimtar av ett utdött kvinnoyrke. Riksutställningar har välvilligt ställt en del material till förfogande. Kulisserna utgörs av det gamla sågverket med brädgårdar, kajer och arbetarkaserner. Den som vill veta mera om dessa ofta robusta kvinnor kan läsa museets nyligen utkomna rapport nr 6 "Spiltvedjäntor och an dra arbeterskor vid de norrländska lastageplatserna". Virkeslastade skonertskeppet Hoppet tycks nyss ha lämnat norrlandskusten. Det står en frisk doft av kådrikt furuvirke kring henne. Hon rör sig sävligt i sjön, när hon med lättade skot styr sydvart för en behaglig sommarbris. Hon gjorde i verkligheten sin sista resa år Den gick till Torekov för upphuggning eller sönderbråkning. Då hade hon sammanlagt 55 års trogen tjänst bakom sig. Hoppet byggdes nämligen vid Bergfors varv i Gävle år Hon kunde lasta ca 425 ton, var 35 m lång och 7,5 m bred. Efter att ha varit hemmahörande i H äverö och Rådmansö fick Hoppet slutligen Länna i Roslagen som hemort. Hennes sista ägare Per A Elfving var välkänd skeppsbyggare och segelskutsredare. Skansen med inventarier räddades i sista stund till Sjöhistoriska museet, där den ger en vältalig bild av livet i de många små segelskutor som ännu för ett halvsekel sedan var i livlig verksamhet längs våra kuster. Här kan till slut nämnas att de första skonertskeppen dök upp i början av 1800-talet. Riggtypen - med den för masten råriggad och de andra två slättoppade - blev mera allmän i mitten av seklet. De förekom i flera utvecklingsformer och var känd under olika namn, tex skonertbark och barkantin. Kustbonde vardag i tenn Sågverksarbetaren Åke Melin, född 1 Nord in grå år 1940, visar några episoder ur kustbondens vardag framställda i en unik teknik. Försedd med lödkolv, tenn, tålamod, erfarenhet och förmåga till bildskapande har Åke Melin tecknat den strävsamme kustbondens tillvaro. Typiskt för den norrländske småbrukaren är mangsyssleriet, jordbruket, skogsbruket, fisket, boskapsskötseln osv, allt återskapat med kunskap och kraft i små, för tätade scener i tenn.

19 Födelsedagar HAMNARBETAREN år Ivan Pettersson Franz Schacherl Temperaturgatan 20 3V Västerslänt Göteborg Grattis Angered 3 fe b janl929 Sven Bengtsson 1549 Bromsäng Kaj Hjort Söderhamn Karlslundsgatan 32 lofeb 1919 Egon Pettersson 15 I 60 Södertälje Lingonstigen 8 3!Ojan 1929 Tord Lundkvist Luleå Ängsvägen 14 4 feb 1909 Börje Lindstrand Härnösand N ärlundavägen 13 15febl9ll) Joel Karlsson Helsingborg Box 178 l 18jan 1929 Gustav Magnusson Sangis Trädgårdsgatan 5 6 tr 15 feb 1909 Karl -Johan Granström Oxelösund Fack 37 18febl919 Per Oskar Johansson Gideå Degerögatan 25 5 feb 1929 ~ Karl Axel W Höglund 95 I 00 Luleå Emågatan I 04 N B 4 mars 1909 Allan Nilsson Johanneshov Kronetorpsgatan 54 B 24 feb 1919 E Axel Åkerdahl Malmö Svanvä~~n 5 feb Ornsköldsvik 8 mars 1909 H In gemar Andersson Furnäsvägen 6 65 år Einar Ahl 73 I 00 Köping Axel Samuelsson Störtloppsv ägen 18 13febl92Y Ekdr ägatan l l) Hägersten 4 I 7 12 Göteborg 11 mars 1909 Djuricic Zivomir 4 j an 1914 Inägogatan 33 B 41 7 I 0 Göteborg Uno Andersson I 7 feb 1929 Dr Liboriusgatan 8 B Göteborg 75 år Bertil Olausson I 2 l'e b l l) 14 Erik W Nilsson Nordvik 1003 Selebovägen Skärhamn Enskede 24 feb 1929 Ernst J akobsson S.E. Blomk vist 70 år PI 1011 Haverdal PI 1012 Knut Gustav Karlsson Harplinge Ramvik Vi selgrensgatan 5 20 jan mars I 7 Göteborg 3 jan 1909 John Gustavsson Sven Axel Herbert Magnusson Östra Lyckan 8 A Trappvägen 6 Ingvar Segerlund I Halmstad Karlshamn Fack feb mars llj29 95 I 00 Luleå 7 jan 1909 Ivar Larss,111 Hulmgardcn 60 år 85-2 _q Sunds\ all Gustav Pettersson Emil Holmhist 5 111,irs l 904 Box 285 Odengatan J ärved 94 I oo Pitea 7janl919 8 jan år Sixten Olsson Konrad Häggbom Josef Andersson Långehall PI 1184 Åsgatan 8B Trensum Norrfjärden 8].6 00 Söderhamn 15 j an jan jan 1899

20 En av vinterns jättar!

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter.

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. DAGORDNING STYR ELSEMÖTE. 2000/02/21 Möte nr, 2 I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. a. Flytt av Kontoret till Skandiahamnen b. Blixtens agerande ang. Timo

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen.

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen. 1 Avtal om facklig verksamhet inom bolaget SJ AB. 1 Tillämpningsområde Avtalet tillämpas i förhållandet mellan SJ AB och facklig organisation, som är part i detta avtal. Facklig förtroendeman utsedd av

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Klass Dokumenttitel A Avtal om facklig verksamhet inom Green Dokumentnummer Dokumentkategori Giltig från Utgåva Sida A 78-14 Policydokument 2004-04-22 1 1 (5) Utgivande funktion Sakredaktör Ansvarig utgivare

Läs mer

SVENSKA H.AMNARBETARFÖRBUNDET Avd. 4 Göteborg PM ANGÅENDE AVDELNINGENS ADMINISTRATION

SVENSKA H.AMNARBETARFÖRBUNDET Avd. 4 Göteborg PM ANGÅENDE AVDELNINGENS ADMINISTRATION SVENSKA H.AMNARBETARFÖRBUNDET Avd. 4 Göteborg PM ANGÅENDE AVDELNINGENS ADMINISTRATION Bakgrund Under senare år har antalet medlemmar inom Hamnarbetarförbundet hai't en negativ utveckling. främst beroende

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17 STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND Giltiga från 2013-06-17 1 Förbundets namn och geografiska omfattning Förbundets namn är Stockholms Schackförbund, i fortsättningen benämnt Förbundet, bildat den 28 januari

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF)

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Ändamål och uppgifter 1 Sveriges Universitetslärarförbunds lokalförening SULF/X, är lokal organisation för SULFs medlemmar

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Skarholmens båtklubb i Uppsala 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intresse genom att se

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Örjanshus 12-09-24 1 Allmänt S:t Örjans Scoutkår är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Scoutverksamheten bedrivs

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. Föreningen Sambruk är en ideell förening, som har bildats på initiativ av Bollnäs, Borlänge, Botkyrka, Jönköping, Kungälv,

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är de fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Avtal om förslagsverksamhet

Avtal om förslagsverksamhet Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 78 FASTIGO Avtal om förslagsverksamhet Överenskommelse om revidering av avtal om Förslagsverksamhet

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

EXTRA RIKSOMBUDSMÖTE 14-15 APRIL 2012 I MALMÖ

EXTRA RIKSOMBUDSMÖTE 14-15 APRIL 2012 I MALMÖ EXTRA RIKSOMBUDSMÖTE 14-15 APRIL 2012 I MALMÖ 1 Innehåll Välkommen till ROM 3 Program 4 Dagordning 5 Stadgepropositioner 6 Beslutsunderlag 9 Praktiskt 10 Fullmakt 12 Ombudsfullmakt 13 2 Välkommen till

Läs mer

Förbundet består lokalt av regionsansvariga med därtill underliggande länsföreningar. Medlem i länsförening är automatiskt medlem i förbundet.

Förbundet består lokalt av regionsansvariga med därtill underliggande länsföreningar. Medlem i länsförening är automatiskt medlem i förbundet. STADGAR POLISENS HUNDFÖRARFÖRBUND 1. Förbundet har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen samt vara rådgivande organ till Svenska Polisförbundet i frågor rörande polishundtjänsten. Förbundet

Läs mer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer Konsument verket KO PROTOKOLL Dnr Datum 2012/273 2012-12-17 Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer

Läs mer

Tips & Råd Så startar du en egen förening

Tips & Råd Så startar du en egen förening Tips & Råd Så startar du en egen förening Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då ska du läsa detta! Samla några personer som har ett gemensamt intresse. Vid den första träffen

Läs mer

Inledande bestämmelser

Inledande bestämmelser 2 (6) INLEDANDE BESTÄMMELSER... 2 TRAFIKBESTÄMMELSER... 3 FÖRTÖJNING, FÖRHALNING, FÖRFLYTTNING MM.... 3 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET M M... 4 LASTNING, LOSSNING, UPPLÄGGNING AV GODS M M... 5 SÄRSKILDA ORDNINGSFÖRESKRIFTER...

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:29 2014-05-29 ÄRENDET

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:29 2014-05-29 ÄRENDET Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:29 2014-05-29 ÄRENDET Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 27 maj 2014 en framställning från Gernandt & Danielsson Advokatbyrå i egenskap av juridisk rådgivare åt Shelton

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Fullvärdigt medlemskap förutsätter att medlemmen

Fullvärdigt medlemskap förutsätter att medlemmen 1 ÄNDAMÅL Sveriges Tvätteriförbund är en ideell förening. Som branschorganisation har man till ändamål att främja den svenska tvätteri- och textilservicenäringens utveckling samt ta tillvara och stödja

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Stadgar ideell förening MAT + INTEGRATION

Stadgar ideell förening MAT + INTEGRATION ideell förening MAT + INTEGRATION 1 Namn och säte Föreningens firma är Mat + Integration, ideell förening. Föreningen har sitt säte i Råneå, Luleå kommun. 2 Form & Ändamål Föreningen är fristående, partipolitiskt

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Stadgar för Sollentuna Norra Scoutkår Organisationsnummer: 814800-3513 Antagna av Kårstämman den 2012-10-10 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda

Läs mer

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM Datum 2015-09-14 Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO Mål nr fi löo //5 i Stämningsansökan Kärande: OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2003:14 Stadgar för Mälardalsrådet Beslutade på Mälardalsrådets möte den 15 maj 2003 (Ersätter Kfs 1993:4) Inledande bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

Exempelstadga för scoutkår

Exempelstadga för scoutkår Exempelstadga för scoutkår Stadgar för scoutkåren, organisationsnummer [xxxxxx-xxxx] Antagna av kårstämman den [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Allmänt Scoutkåren [Namn] är en sammanslutning av enskilda personer och har

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Scouterna Stadgar för Engelbrekt scoutkår, organisationsnummer 875001-8676 Antagna av kårstämman den 2012-03-01 med tillägg vid stämma 2013-03-07 1 Allmänt Engelbrekt scoutkår

Läs mer

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Innehåll sid 1 Namn 2 2 Ändamål 2 3 Medlemskap 2 4 Möten 2 Tid för årsmötekallelse motioner 2 Extra årsmöte 3 Antal möten 3

Läs mer

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Skolförvaltningen Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Sala kommun ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Nov 2006 Allmänt Nittio (90) procent av den vuxna befolkningen i Sverige konsumerar alkohol.

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Företagarförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Stadgar Noaks Ark lokalförening Antagna av föreningsmöte 2013 03-21

Stadgar Noaks Ark lokalförening Antagna av föreningsmöte 2013 03-21 Stadgar Noaks Ark lokalförening Antagna av föreningsmöte 2013 03-21 Namn och organisation 1 1. Föreningens namn är Noaks Ark Syd 2. Föreningen är lokalförening inom Riksförbundet Noaks Ark. Ändamål och

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

STADGAR FÖR GRÖNA HÄGERNS ODLINGSLANDSFÖRENING

STADGAR FÖR GRÖNA HÄGERNS ODLINGSLANDSFÖRENING STADGAR FÖR GRÖNA HÄGERNS ODLINGSLANDSFÖRENING 1. FÖRENINGENS NAMN 1:1 Föreningens namn är Gröna Hägerns Odlingslandsförening. 2. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 2:1 Gröna Hägerns Odlingslandsförening är en ideell

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Stockholm i januari 2015 Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Vid SPFs kongress 11-14 juni 2014 togs beslut om ändrade stadgar för förbundet samt förändring av normalstadgar för

Läs mer

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-02-26 59 Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten PROTOKOLL (det justerade protokollet finns i FLS arkiv) Möte Årsmöte för Föreningen Långörasläkten Datum Söndagen den 26 juli 2009 Plats Långören Närvarande: ett hundratal medlemmar 1 Efter 20 minuters

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning. Stadgar antagna 2014-04-28 Stadgar för Zolcell 1:1 Ekonomisk Förening Org. nr: 1 Föreningens namn Föreningens namn är Zolcell 1:1 ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA

IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA STADGAR 1. ÄNDAMÅL Ideella Föreningen Eketånga Montessoriskola har till ändamål att bedriva montessoriförskola, montessoriförskoleklass, montessoriskol- och

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING 1(6) Förbundsstyrelsen

SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING 1(6) Förbundsstyrelsen SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING 1(6) PROTOKOLL FÖRT VID FÖRBUNDSSTYRELSEMÖTE Tid: måndag 5 november 2007 kl 18.00 20.50 Plats: Sofiahuset, Jönköping Närvarande: Jan-Egon Leo (m), ledamot Jönköpings kommun

Läs mer