nfo Tema: Val 2010 TIDNINGEN Nr Årgång 21 HÄNT I KLUBBEN REPORTAGE Tema EVAS BOKTIPS KULTUR HÄNT I SVERIGE

Transkript

1 nfo TIDNINGEN Nr Årgång 21 Tema: Val 2010 HÄNT I KLUBBEN REPORTAGE Tema EVAS BOKTIPS KULTUR HÄNT I SVERIGE

2 ORDNING&REDA Now open in The Hague WEBSHOP Frederikstraat LL Den Haag Tel Fax

3 Redaktör Ordförande Ordet 3 Det kliar i fingrarna! Sommar och politik Vårtider betyder trädgårdstider och jag har väntat hela vintern på det här. Förra vintern köpte vi ett hus som vi renoverade på i all evinnerlighet. Och som vi fortfarande inte är klara med (jag menar, måste verkligen alla fönster målas?!). Till huset hör en för nederländska mått mätt rätt ordentlig täppa gräs. Det ville vi ha och vi såg framför oss hur vi skulle grilla hela sommaren och njuta av trädgårdsdofter, grilldofter och solnedgångar. Den här trädgården liknar mer än djungel då trädgårdsmästaren lämnade jordelivet för 10 år sedan och växterna lämnats åt sitt öde sedan dess men en utmaning har aldrig skadat någon. Och kunde vi fixa till huset så skulle väl resten ordna sig. Bra växtkraft var det ju i jorden i alla fall, det kunde man ju tydligt se. Det var ju bara det att förra sommaren kantades av, just det, renovering och hela säsongen försvann i ett dammoln. Men att de första möblerna till huset var just trädgårdsmöblerna säger ju en del om vad vi egentligen hade i åtanke. När de första svaga solstrålarna tittade fram i våras tittade jag och min man hoppfullt på varandra. Nu skulle det ske! Det var då vi upptäckte det. Att ingen av oss har någon som helst aning om hur man sköter en trädgård. Långsamt och bit för bit har jag grävt mig fram genom djungeln på framsidan och försökt navigera mellan planterade växter och mer ovälkomna gäster. Vad är vad? Vår hjälpsamme granne har stått bredvid och skakat på huvudet och mer än en gång föreslagit att vi skall lägga sten istället. Skulle inte tro det! Än så länge stormtrivs jag i rabatterna med fingrarna långt ner i myllan. Men så är det ju knappt juni månad ännu. Vi får väl se hur länge entusiasmen håller i sig. Karin Stenback redaktor@svenskaklubben.nl Den nya styrelsen har haft sitt första möte och lagt ett preliminärt program för året. Lena Hederström är ny medlem i styrelsen och presenterar sig själv i detta nummer av INFO. Årsmötet i februari har gett oss i styrelsen nya rekommendationer att följa upp, men också stöd att fortsätta de aktiviteter som påbörjades förra året. Vi planerar till exempel att finna effektivare vägar att nå våra medlemmar med information och på så vis också förenkla sättet att anmäla sig till aktiviteter Samtidigt vill vi öka möjligheterna att deltaga i de andra föreningarnas aktiviteter genom ett närmare samarbete med dem, bl. a. med direkt utbyte av information till medlemmarna. Flera av våra systerföreningar arrangerar aktiviteter som liknar varandra och dessa skulle mycket väl kunna slås samman till en där alla medlemmar i dessa föreningar kan deltaga. En förening blir då huvudarrangör och samordnar arbete och planering, men kallar också in hjälp från de andra föreningarna för att genomföra aktiviteten. Antalet deltagare vid varje aktivitet har visat en avtagande trend och kan delvis förklaras med det utökade utbud av aktiviter som varje förening har på programmet. Sommaren är redan i antågande när du läser detta och vårt traditionella Midsommarfirande kommer att hållas på samma plats som förra året. Jag hoppas vi kan hälsa många båda gamla och nya medlemar välkomna till denna glada fest och vädergudarna brukar inte lämna oss i sticket. I detta nummer av INFO har redaktionen gjort politik till tema. Detta passar med valet både i Nederländerna och i Sverige som sker under våren och sommaren. Det sociala klimatet är väldigt lika, men den politiska situationen i dessa båda länder är mycket olika, med alla små partier här jämfört med det ringa antalet i Sverige. Det blir en intressant situation att följa! Vi ses på midsommar! Göran Fredriksson ordforande@svenskaklubben.nl FRAMSIDA: Cecilia Thorfinn Innehåll Ordet 3 Hänt i klubben 4-7 Tema: Politik 8-16 Reportage Litteratur Hänt i Sverige Utflyktstips 28 Kultur 29 Kalendern 30 Anslagstavlan 31 Inbjudan 32 Information 33 Svenska Klubben Nederländerna 34

4 4 hänt i klubben CSMART Text: Alexandra Albrecht FOTO: Henry Arvidsson När vi klev in i klassrummet utbrast en av pojkarna - Det här verkar vara en rolig skola! Och visst var det så. När Svenska Klubben var på studiebesök vid en fartygssimulator var alla medlemmar mönsterelever. Väl inne i KLAssrUMMet fick vi veta mer om bemanningspersonalen på ett fartyg. Bland annat fick vi reda på att det inte är kaptenen som styr utan kaptenen övervakar allt som händer och fattar beslut. Styr, det gör ju styrmannen. Vi fick dessutom berättat för oss hur viktigt det är med samarbete, de ofantligt höga kostnaderna då olyckan varit framme och besparingar som kan göras genom kunskapsförmedlande aktiviteter. Det är just besparingssyftet som legat bakom grundandet av CSMART, och arrangerandet av utbildningar som ges här varje vecka. Vi fick en rundvandring i lokalerna och kom till slut ett rum som var utrustat med överdimensionella skärmar samt oräkneliga spakar och knappar. Det var som att befinna sig mitt i ett enormt datorspel. Nu var det ju inte direkt något datorspel vi hamnat i utan i hjärtat av hela träningscentret, simulatorn. Skärmarna gav ett mer realistiskt intryck än vad vi först kunnat ana och alla kände sig mer eller mindre sjösjuka inom loppet av bara en minut. Upplevelsen involverade en fiktiv resa på ett lastfartyg som skulle ta sig in i Fort Lauderdale. Vågorna gick 10 meter höga och regnet öste ner. Efter att ha avnjutit en fantastiskt god pyttipanna (man vill ju inte navigera ett lastfartyg på tom mage) kom tillfället att för en liten stund få vara besättningspersonal. Vi fick veta att Fort Lauderdale var en av de enklaste hamnarna att ta sig in i och vi fick chansen att själva styra fartyget. Vi gjorde det galant, i alla fall trodde vi det. Till vår förvåning fick vi snart veta att några veteraner hade tagit kontrollen vid ett styrbord vid sidan om. Snopet för oss, som kände oss redo att ta på oss riktiga uniformer. Det hela var en trivsam upplevelse och vi ser fram emot ett andra besök!

5 Bokbytardag - Å andra sidan Text & FOTO: Karin Stenback hänt i klubben 5 För er som missade vårens bokbytardag kan jag bara beklaga sorgen. Förberedelserna inför dagen var nämligen minst sagt minutiöst utförda. Sweadamernas våffeljärn var väl insmorda, pastor Jönssons skjorta alldeles nystruken, det doftade av nybryggt kaffe och körens medlemmar var uppsjungna till höga F. Verkligen alla var redo. Böckerna? Ja, böckerna var precis så många, så vällästa och så dammiga som de skall vara en sån här dag. Allt var perfekt till och med solen sken. svenskspråkiga böcker för både barn och vuxna. Var man sugen på en engelsk variant så stod även det till buds, i en låda under bordet. För er som nu sitter och grämer er över en missad bokbytardag kan jag berätta att det kommer en till i höst. Förgylld av samma kör, kantad av andra läckerheter och med om möjligt ännu fler böcker! Att kunna se saker från olika synvinklar, det är en mycket viktig egenskap som dock kan vara svår att tillämpa i verkliga livet. Budskapet pastor Jönsson icke att förväxlas med pastor Janson gav oss under gudstjänsten i svenska sjömanskyrkan i Rotterdam var dock att värna om denna egenskap. Följ inte alltid andra utan ta dig tid att hitta din egen väg. Svenska sjömanskyrkans kör sjöng för kung, fosterland och hela församlingen denna soliga marsdag, en av årets första vårdagar. Körledare Lena Ottosson har på kort tid fått till en samsjungen kör av en brokig skara människor ur olika åldersgrupper och med olika musikbakgrund. Applåderna brakade loss efter ett något stelbent försök till svenskt gospel och kören log lättat. Halleluja, repertoaren gick hem hos åhörarna! Håll utkik i kyrkans program efter körens uppträdanden under hösten. Ibland blir till och med körmedlemmarna själva ödmjukt imponerade över hur bra de kan låta. Böcker är ett viktigt redskap när trånga synvinklar behöver luftas, vidgas och - varför inte - helt ändra riktning. Ett av Svenska klubbens syften är att värna om det svenska språket i såväl tal som skrift och tycker därför att det är så roligt att bokbytardagen lockar så mycket folk. Bokborden är fulla av

6 6 hänt i klubben Ny ledamot i styrelsen Text & FOTO: Lena Hederström Jag heter Lena Hederström och är uppvuxen på Orust i Bohuslän. Efter studenten flyttade jag till Göteborg för att studera vidare och har bott där sedan dess. NästAN hela mitt yrkesverksamma liv har kretsat kring båtar och för närvarande är jag tjänstledig från Sjörädd-ningssällskapet där jag arbetar som VD-assistent. Eftersom min man, Hans, började ett nytt arbete i Almere för drygt 1½ år sedan flyttade jag till Nederländerna i höstas och vi bor nu i Almere Stad. Här hjälper jag till på en lunchrestaurang ibland för det är alltid kul att träffa nya människor! En av anledn-ingarna till att jag också är medlem i Svenska klubben. Våra tre barn är alla utflugna och två av dem har egna barn vilket gör att jag åker tillbaka till Mölndal ganska ofta för att hälsa på barnbarnen. Fritiden tillbringar jag helst utomhus, gärna med att cykla eller gå långa promenader. Att fjällvandra, åka skidor eller läsa är också något jag gillar. Dessutom älskar jag att resa och se andra kulturer. Vi bodde i början av 2000-talet fyra år i Kuala Lumpur, Malaysia en mycket intressant upplevelse och ett ställe jag lärde mig att älska. Jag hoppas vi ses på midsommarfesten den 13 juni! Eller kanske på en pubkväll? Maktens korridorer i Staten Generaal Text: Cecilia Thorfinn FOTO: Maria Stodart I början AV MArs besökte politiskt intresserade klubbmedlemmar Tweede Kamer för en diskussion med Han Ten Broeke, som är riksdagsledamot för det liberala partiet VVD. Gruppen fick en timslång rundvandring i byggnaden och fick dessutom se det gamla anrika biblioteket som inte vanligtvis är öppet för allmänheten. Fram till 1400-talet var det nuvarande Nederländerna och Belgien ett löst sammansatt förbund av olika regioner med vardera egna härskare. År 1464 var Filip den Gode prins i ett antal olika regioner samtidigt och han kallade för första gången till ett möte i Brugge, där representater från alla stater i regionen samlades. Detta möte kom att kallas Staten Generaal ( Generalstaterna ) som än idag är det officiella namnet på det styrande organet i Nederländerna. Det styrande organet består av en första och en andra kammare, Eerste och Tweede Kamer. Under ledning av den liberala minsitern Thorbecke ( ) fick Nederländerna år 1848 en ny grundlag. De principer som lades fast i den utgör grunden för den moderna nederländska demokratin. Scenen för skådespelet i den nederländska politiken är en grupp historiska byggnader i centrala Haag, >

7 hänt i klubben 7 > kallade Binnenhof och Buitenhof. Redan 1230 fanns det en byggnad här och Staten Generaal har sedan 1446 sitt centrum på Binnenhof. Binnenhof är omgivet av vattnet Hofvijver, och avbildas ofta med premiärministerns åttkantiga tornformade Torentje i mitten. Tweede Kamer sammanträder i en jämförelsevis ny plenumsal som invigdes så sent som Arkitekten har här medvetet strävat efter att spegla det nederländska landskapet så mycket som möjligt. Stolarna är blå och karaktäristiskt formade som tulpaner, mattan grön som gräs och taket har den speciella blå-grå färg som bara den nederländska himlen kan ha. De 150 stolarna har placerats i en skarp halvcirkel och påminner om en romersk-grekisk amfiteater. Röd-lila väggpaneler med sjutton(!) lager olja av Rudi van der Windt understryker ytterligare salens teatrala karaktär. Kvalitetskontroll i Eerste Kamer Text: Cecilia Thorfinn NederländerNA har sedan 1815 ett tvåkammarsystem. De 75 medlemmarna i senaten, Eerste Kamer väljs indirekt vart fjärde år av de regionala provinsråden. Ofta har medlemmarna redan en betydande samhällsställning och väljs förvisso efter partifärg men främst på egna meriter och sakkunskaper. De är inte heltidspolitiker utan verkar en till två dagar i veckan som senatorer. I lagstiftningsprocessen kan Eerste Kamer formellt inte ändra utan kan bara förkasta eller acceptera en lag, efter det att Tweede Kamer har uttalat sig. Detta föregås förstås av en grundlig granskning och debatt, som vanligtvis fokuserar på huvuddragen i förslaget och fungerar som en kvalitetskontroll angående förslagets överensstämmelse med grundlagen, medborgarrätten och internationella avtal. Regeringen och Tweede Kamer ändrar i praktiken ofta texten i en proposition under denna process, och tar på så vis hänsyn till synpunkter framförda av Eerste Kamer. Debatterna i Eerste Kamer bildar också ett viktigt juridiskt underlag till senare lagtolkningar. På grund av de dubbla läsningarna kan lagstifningsprocessen vara ganska lång: ibland tar det fem eller sex år innan ett lagförslag blir lag. Eftersom medlemmarna av Eerste Kamer inte är direktvalda, är de längre bort från den dagliga politiken och har utrymme att verka lite mer självständigt än Tweede Kamer. Liksom sina kollegor i Tweede Kamer har första kammarens ledamöter rätt att ställa skriftliga frågor till regeringen och debatterar årligen regeringens budgetförslag. Under särskilda omständigheter kan ett utskott också besluta att hålla en utfrågning, men dessa är mycket sällsynta.

8 8 Tema Politik Det är valår i år Text: Cecilia Thorfinn ILLUSTRATION: Karin Cederblad I sverige tar det rödgröna blocket upp kampen mot alliansen inför valet i september. Här i Nederländerna har vi haft ordinarie val till kommunfullmäktige och det stundar till nyval till riksdagens andra kammare. I Sverige pekar opinionssiffrorna i skrivande stund på ett troligt regeringsskifte, och även i Nederländerna förväntas det stundande valet möblera om ordentligt i de politiska leden. Många av oss svenskar som bor här har ju inte nederländskt medborgarskap och får därmed inte får rösta i nationella valet. Då är det lätt att sätta sökarljuset på den svenska valrörelsen som ju också börjar ta fart och som många av oss förstås följer med stort intresse. Andra har kanske gradvis engagerat sig allt mindre i den svenska inrikespolitiken och fattat större intresse för vem som sitter vid makten i Haag. Men alla vi utlandssvenskar som bor och verkar här i Nederländerna - röstberättigade eller inte, aktivt politiskt intresserade eller inte har ett gemensamt: vi kommer utan tvivel att påverkas av resultatet den 9 juni. För i finanskrisens spår handlar den nederländska valrörelsen om stora frågor och debatten bjuder på svepande svängningar. För den som kanske inte hittills haft möjlighet att sätta sig in i hur det fungerar här men ändå är nyfiken på vad som händer bjuder INFO därför med detta temanummer POLITIK på en snabbguidad tur i det nederländska politiska landskapet. Vi hoppas också att ni håller med om att det är spännande att spegla den svenska och den nederländska valrörelsen med varandra liksom att jämföra likheter och skillnader i de respektive politiska systemen. Nyval i Nederländerna - vad hände? Text: Cecilia Thorfinn OrdiNArie riksdagsval i NederländerNA är schemalagt först Men i slutet av mars i år föll den sittande regeringen och nyval utlystes. Tidigt i våras började det mullra i de politiska leden i Nederländerna. Dag för dag växte oenigheten mellan de dåvarande regeringspartierna över de nederländska militära truppernas vara eller icke vara i Afganistan. I början av 2006 beslöt Nederländerna, efter en intensiv debatt, att sända ytterligare trupper till Afganistan för en begränsad tid. Socialdemokraterna (PvdA), som då befann sig i opposition, var starkt emot beslutet men det drevs igenom av framförallt kristdemokraterna (CDA) och deras partiordförande tillika premiärminister Balkenende. Nu, år 2010, befann sig regeringen återigen med frågan om mandatet skulle förlängas i någon form, något som NAto och USA uttryckligen bad Nederländerna att överväga. Den här gången befann sig de före detta motståndarna i denna fråga, PvdA och CDA, på samma sida bordet som kollegor i regeringen. Återigen kunde de inte komma överens; PvdA ville inte under några omständigheter gå med på en förlängning i någon form, medan CDA ville tillmötesgå omgivningens förväntningar. Regeringen föll den 20 mars, då Balkenende lämnade in sin avskedsansökan till drottningen. Därmed var den fjärde koalitionen under hans totalt åtta år som premiärminister på fall och det är återigen dags för nyval den 9 juni. Trepartikoalitionen med CDA, PvdA och det kristna partiet (CU) tillträdde 2007 och höll i nästan tre år. Det är ungefär lika länge som som dess företrädare, Balkenende II, vilken var en center-höger koalition med de båda liberala partierna VVD och D66. Den allra första regeringen med Balkenende, tillsammans med VVD och Lijst Pim Fortuyn, bildades 2002 men föll dock redan efter 87 dagar.

9 Stabila Text: Cees Westera och nyckfulla tema politik 9 Snart är det val igen, både i Sverige och Nederländerna. Redan den 9 juni är det dags i Nederländerna och söndagen den 19 september 2010 anordnas Riksdagsval i Sverige. Min svenska fru har bott här i 10 år nu och sett ur hennes perpektiv skulle man nästan dra slutsatsen att Nederländerna är en bananrepublik. Sedan hon kom hit har inte en enda regering regerat hela mandatperioden. Regeringen Kok II föll 2002 på grund av en rapport om Nederländska militärers roll i Srebrenica (föredetta Jugoslavien) och efter det har fyra regeringar ledda av CDA politikern Jan Peter Balkenende lyckats avsluta sin regeringsperiod i förtid av olika anledningar. I februari i år var det en militär fråga som utgjorde dödsstöten, inom regeringen fanns det oenighet om framtiden för trupperna i Uruzgan (Afganistan). Balkenende har definitivt sämre resultat än Thorbjörn Fäll-din (what s in a name) som bara lyckades få regeringen på fall två gånger på 70-talet. Hur är det möjligt att ett så stabilt land som Nederländerna har hamnat i en så politiskt instabil situation? Det finns inte tillräckligt med utrymme här för hela förklaringen. Delvis beror det kanske på Balkenendes (bristande) lederskapskvaliteter, men det finns viktigare anledningar. Traditionellt sett fanns det en vertikal struktur i det nederländska samhället som kallas verzuiling [en slags uppdelning efter religiös tillhörighet, reds anm]. Man kan urskilja en protestantisk, en romersk-katolsk, en socialistisk och en mer liberal gruppering i samhället. En protestant läste t. ex. tidningen Trouw, tittade på TV-program från Evangelische Omroep och röstade på Christelijk Historische Unie. En socialist å andra sidan läste Het vrije volk, tittade på VARA och röstade på PvdA. Det fanns även skolor, affärer, fackförbund osv speciellt för en gruppering. De första tecknen på urvattning av grupperingarna blev synliga redan under 1950-talet och idag har uppdelningen nästan helt försvunnit även om vissa rester av den religiösa uppdelningen finns kvar, som t.ex. olika offentliga TV företag. I och med urvattningen fanns det plötsligt utrymme för flera olika nya politiska partier. Redan 1966 var det D66 (Demokraterna 66) som erövrade en plats på den politiska scenen. Framgångarna har växlat med åren men de finns kvar än idag. År 2002 kom Pim Fortuyn, som mördades 9 dagar före valet, med det kontroversiella partiet LPF (från 0 till 17% av alla röster). Sedan dess har det politiska systemet varit ur balans. Redan 2006 var LPF försvunnet och det var Geert Wilders (Partij voor vrijheid) med sina anti-islam uttalande som tog platsen. Det ser ut som att PVV kommer att växa ordentligt i det kommande valet. Om även ett mer nischat parti som det så kallade Partij voor de Dieren (Djurens parti) kommer enligt prognoserna för andra gången att finnas med i parlamentet. I alla fall har det funnits mycket utrymme för anti-establishment strömningar de senaste 10 åren. Många väljare i Nederländerna var inte längre nöjda med den gamla politiken och detta är en av de viktigaste förklaringarna för det instabila politiska klimatet. Om man nu tittar på valresultaten i Sverige och Nederländerna skulle man kunna säga att Sverige är mer vänsterorienterat än Nederländerna. Jag skulle däremot inte vilja påstå att detta är förklaringen till den relativt stabila politiska situationen. I Sverige finns det bara två stora partier, och om man tittar längre tillbaka i tiden var skillnaden mellan Socialdemokraterna och Moderaterna minst 10 till 20%. Även nu är Socialdemokraterna nästan 5% större än Moderaterna. Att det bara finns ett eller två partier som har makten bidrar i min åsikt mycket till stabiliteten i Sverige. Nu när valdagen närmar sig är det förstås också ganska viktigt vem man kan rösta på, och valet 2010 i Nederländerna blir säkert ett val mellan statsministerkandidaterna. I Sverige är det ganska enkelt, Mona Sahlin eller Fredrik Reinfeldt blir nästa statsminister. I Nederländerna finns det fler val, blir det Job Cohen (PvdA), Geert Wilders (PVV), Mark Rutte (VVD) eller Balkenende (CDA)? Nu när trenden i Sverige är att Socialdemokraterna och Moderaterna närmar sig varandra mer och mer och nu när Mona Sahlin har valt att omge sig med politiska stofiler i valrörelsen har vi kanske kommit till brytpunkten när allt förändras i svensk politik, precis som i Nederländerna för 10 år sen. Vem vet - när jag bor i Sverige framåt 2015 känner jag mig kanske hemma bland nya kontroversiella partier och politiker med blonderat hårsvall...? Cees Westera (1975) jobbar som lobbyist i Haag. Han har också jobbat som medarbetare till VVD parlementsledamot Henk Kamp. Cees Westera är gift med Johanna, hon kommer ursprungligen från Piteå i Norrbotten. cwestera@publicmatters.nl Tips Om du vill läsa om besluten som formar framtiden i Sverige prenumera på Riksdag & Departement (

10 10 Tema politik Val 2010: Sverige vs Nederländerna Text: Cecilia Thorfinn Det finns ett tydligt tema som förenar de pågående valrörelserna i Sverige och Nederländerna, och det är den starka frammarschen för partier som öppet driver en linje om begränsning av invandring. I Sverige ligger Sverigedemokraterna det senaste året över den magiska 4-procentsspärren för att ta sig in i riksdagen och sitter redan i många kommunfullmäktige. Både vänster- och högerblocken har uttryckligen sagt att de inte kommer att samarbeta med Sverigedemokraterna i en regering. Det innebär att Sverigedemokraterna potentiellt kan få en vågmästarroll om inget av blocken uppnår egen majoritet. Efter det politiska mordet i november 2004 på journalisten och filmaren Theo van Gogh har integrationspolitiken ställts ännu mer på sin spets här i Nederländerna. Geert Wilders och hans Frihetsparti (PVV), som får sägas ha den skarpaste politiken på det här området, förväntas i år fördubbla sina nuvarande 9 riksdagsmandat minst. Dock innebär detta en betydlig dalning i jämförelse med opinionsläget för något år sedan då mätningar gav Wilders ledningen och förutspådde att han skulle knipa statsministerposten. Temat invandring och integration är onekligen en fråga som spelar stor roll för många väljare i Nederländerna. I övrigt bidrar de skilda utgångslägena i valsystemen, politiska traditioner och läget i statsfinanserna till många olikheter i de båda valrörelserna. Regional spridning på många kandidater från geografiska valkretsar vs Färre politiker, nationell lista, tydligt personval och rödpennor I Sverige måste som bekant en aspirerande riksdagsledamot profilera sig i en valkrets för att ta sig in i riksdagen och får vi därmed en garanterad regional spridning. Med 349 riksdagsledamöter i en enda kammare representerar varje svensk folkvald ca 26,000 svenska medborgare. I Nederländerna, med en betydligt större befolkning, väljs 150 ledamöter till Tweede Kamer, som är den viktigaste i lagstiftningsprocessen. Detta innebär att varje folkvald representerar över 117,000 nederländare. Hela landet är en valkrets. Därmed finns det bara en lista per parti och kallas frontfiguren ofta lijsttrekker eller fritt översatt listdragare. Inte att förväxlas med partiordförande, som vi ju i Sverige är vana vid är partiets enda ledare. Här i Holland är alltså partiordföranden och lijsttrekker inte nödvändigtvis samma person. Traditionellt röstas det i Nederländerna genom att man markerar sitt val med en röd penna på en enorm valsedel, där alla kandidater för alla partier finns med. Det har experimenterats med valdatorer istället där det räcker med en knapptryckning något som förstås betydligt underlättar rösträknandet men som givit upphov till misstänkt manipulation med resultatet. Kandidaterna väljs både i Sverige och i Nederländerna som individer, inte som partirepresentanter. Därmed får någon som utstötts eller lämnat sitt parti förbli som politisk vilde tills mandatperioden löper ut. Personen kan då starta ett helt nytt parti, En Big Bang valdag vs Skilda val till nationella, regionala och lokala lagstiftande församlingar I Sverige lägger vi kuvert i tre valurnor på en och samma dag, och på så sätt har vi ju på så sätt skapat synergi i debatterna inför valen på lokal respektive nationell nivå. I Nederländerna, med sina spridda val till Tweede Kamer, indirekta val till provinsernas församlingar (som i sin tur utser Eerste Kamer) och kommunala val, tas den politiska temperaturen oftare. De möjliga konsekvenserna av detta har vi sett ett tydligt exempel på i år. Den partipolitiska profileringen i debatten inför lokalvalen den 3 mars var en starkt bidragande orsak till regeringens fall några veckor senare.

11 Stabilare väljarsympatier vs tema politik 11 Jojo i opinionsmätningarna Den svenska valrörelsen måste ju ännu ta ordentlig fart, och vilka svängningar den kommer att bjuda på. Men oppositionens försprång till alliansen har i alla fall legat stabilt runt ca 10 procentenheter under det senaste året. I Nederländerna är det snarare berg - och dalbana i väljarsympatierna. På kort tid sedan regeringen föll i mars har till exempel socialdemokraternas partiledarbyte från Wouter Bos till Job Cohen inspirerat till en ökning med så mycket som 11 mandat, och har PVV dalat betydligt. Slaget om skatterna vs Mega besparingar I Sverige står det bättre till med statsfinanserna och där handlar det mer om sysselsättningen och en ideologiskt betonad höger-vänsterdebatt om hur jobben kan stimuleras och samhällsklyftorna minskas genom skatte- och bidragssystemet. Oppositionen föreslår sänkt avgift till A-kassan, höjd skatt på månadsinkomster över 40,000 SEK, höjd pension och en omställning av bensin och energiskatter. Alliansen å sin sida försvarar de senaste årens arbetslinje och införandet av skatteavdrag som RUT (skatteavdrag för hushållsnära tjänster), ROT (dito för renovering av bostad) och det omstridda jobbskatteavdraget som DN i en debattartikel kallat alliansens paradreform (DN ). Detta helt nya avdrag infördes 2006 ger dem som aktivt förvärvsarbetar rätt till ett extra skatteavdrag i deklarationen. Det syftar till att stimulera människor att välja jobb istället för bidrag. Om alliansen får behålla makten vill de t ex sänka arbetsgivaravgiften för anställning av ungdomar i småföretag. I Nederländerna domineras alla partiernas program av föreslagna åtgärder för att åstadkomma gigantiska och strukturella förbättringar i statsfinanserna. Ett nödvändigt ont i finanskrisens dyra spår. Beroende på vilket parti som vinner kommer detta att uppnås genom en kombination av förhöjd pensionsålder, begränsningar i mammaledigheten, skattehöjningar, rekordbantning i budgetarna för vård och skola, begränsat u-landsbistånd eller radikal minskning av de generösa skatteavdragen på bostadsräntor... Vem som än vinner kommer vi alla att känna det i plånboken under åren framöver på det ena eller andra sättet. Blockpolitik och tydliga regeringsalternativ vs Parlamentarisk splittring. I Sverige står block mot block i valet Den sittande alliansens höger-liberala program står mot de rödgrönas valplattform. De svenska väljarna har därmed färre men tydliga alternativ, eftersom partierna tar sin utgångspunkt i tydliga val av samarbetspartners och går till val på gemensamt program med dessa. Kontrasten med Nederländerna kunde inte vara större. En låg tröskel för att ta mandat i Tweede Kamer (80,000 röster eller motsvarande ca 0,6% av valjarkåren) skapar en större splittring på småpartier. Detta gav exempelvis utrymme för Partij voor de Dieren (Djurrättspartiet) att ta två mandat i valet 2006 och blev därmed det första renodlade djurrättspartiet att ta plats i ett europeiskt parlament. Den grundläggande samhällsbärande tanken bakom denna låga tröskel är övertygelsen att olika religiösa och ideologiska uppfattningar ska ges en röst och få möjlighet att påverka de beslut som fattas. Den nederländska traditionen bjuder att det största partiet förhandlar med möjliga koalitionspartners först när valet är klart. I princip är det partiledaren för det största partiet i riksdagsvalet som blir premiärminister och som utgör grunden för en koalition. Drottningen spelar en huvudroll i regeringsbildningen och leder förhandlingarna tillsammans med en oberoende informatör. Först därefter kompromissar den bildade koalitionen om innehållet i ett gemensamt regeringsprogram. Med så många partier inblandade kräver denna ofta detaljerade regeringsöverenskommelse långa förhandlingar och stora kompromisser. Ofta måste alla partier göra avsteg från i alla fall några av de löften som de har drivit i valrörelsen. I genomsnitt har det under efterkrigstiden tagit 72 dagar att bilda regering i Nederländerna efter ett riksdagsval. Med det nuvarande opinionsläget räknar man med att minst fyra partier måste samarbeta för att skapa en majoritet, oberoende om det är vänstern eller högern som tar hem spelet om premiärministerposten. Vi kan därför förvänta oss att det tar hela sommaren minst - innan vi vet hur den nya regeringen ser ut och hur de kommer att styra Nederländerna under de kommande fyra åren. Eller kanske är det säkrare att säga tills nästa riksdagsval, när det nu må ske!