nfo Tema: Val 2010 TIDNINGEN Nr Årgång 21 HÄNT I KLUBBEN REPORTAGE Tema EVAS BOKTIPS KULTUR HÄNT I SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nfo Tema: Val 2010 TIDNINGEN Nr 2-2010 - Årgång 21 HÄNT I KLUBBEN REPORTAGE Tema EVAS BOKTIPS KULTUR HÄNT I SVERIGE"

Transkript

1 nfo TIDNINGEN Nr Årgång 21 Tema: Val 2010 HÄNT I KLUBBEN REPORTAGE Tema EVAS BOKTIPS KULTUR HÄNT I SVERIGE

2 ORDNING&REDA Now open in The Hague WEBSHOP Frederikstraat LL Den Haag Tel Fax

3 Redaktör Ordförande Ordet 3 Det kliar i fingrarna! Sommar och politik Vårtider betyder trädgårdstider och jag har väntat hela vintern på det här. Förra vintern köpte vi ett hus som vi renoverade på i all evinnerlighet. Och som vi fortfarande inte är klara med (jag menar, måste verkligen alla fönster målas?!). Till huset hör en för nederländska mått mätt rätt ordentlig täppa gräs. Det ville vi ha och vi såg framför oss hur vi skulle grilla hela sommaren och njuta av trädgårdsdofter, grilldofter och solnedgångar. Den här trädgården liknar mer än djungel då trädgårdsmästaren lämnade jordelivet för 10 år sedan och växterna lämnats åt sitt öde sedan dess men en utmaning har aldrig skadat någon. Och kunde vi fixa till huset så skulle väl resten ordna sig. Bra växtkraft var det ju i jorden i alla fall, det kunde man ju tydligt se. Det var ju bara det att förra sommaren kantades av, just det, renovering och hela säsongen försvann i ett dammoln. Men att de första möblerna till huset var just trädgårdsmöblerna säger ju en del om vad vi egentligen hade i åtanke. När de första svaga solstrålarna tittade fram i våras tittade jag och min man hoppfullt på varandra. Nu skulle det ske! Det var då vi upptäckte det. Att ingen av oss har någon som helst aning om hur man sköter en trädgård. Långsamt och bit för bit har jag grävt mig fram genom djungeln på framsidan och försökt navigera mellan planterade växter och mer ovälkomna gäster. Vad är vad? Vår hjälpsamme granne har stått bredvid och skakat på huvudet och mer än en gång föreslagit att vi skall lägga sten istället. Skulle inte tro det! Än så länge stormtrivs jag i rabatterna med fingrarna långt ner i myllan. Men så är det ju knappt juni månad ännu. Vi får väl se hur länge entusiasmen håller i sig. Karin Stenback Den nya styrelsen har haft sitt första möte och lagt ett preliminärt program för året. Lena Hederström är ny medlem i styrelsen och presenterar sig själv i detta nummer av INFO. Årsmötet i februari har gett oss i styrelsen nya rekommendationer att följa upp, men också stöd att fortsätta de aktiviteter som påbörjades förra året. Vi planerar till exempel att finna effektivare vägar att nå våra medlemmar med information och på så vis också förenkla sättet att anmäla sig till aktiviteter Samtidigt vill vi öka möjligheterna att deltaga i de andra föreningarnas aktiviteter genom ett närmare samarbete med dem, bl. a. med direkt utbyte av information till medlemmarna. Flera av våra systerföreningar arrangerar aktiviteter som liknar varandra och dessa skulle mycket väl kunna slås samman till en där alla medlemmar i dessa föreningar kan deltaga. En förening blir då huvudarrangör och samordnar arbete och planering, men kallar också in hjälp från de andra föreningarna för att genomföra aktiviteten. Antalet deltagare vid varje aktivitet har visat en avtagande trend och kan delvis förklaras med det utökade utbud av aktiviter som varje förening har på programmet. Sommaren är redan i antågande när du läser detta och vårt traditionella Midsommarfirande kommer att hållas på samma plats som förra året. Jag hoppas vi kan hälsa många båda gamla och nya medlemar välkomna till denna glada fest och vädergudarna brukar inte lämna oss i sticket. I detta nummer av INFO har redaktionen gjort politik till tema. Detta passar med valet både i Nederländerna och i Sverige som sker under våren och sommaren. Det sociala klimatet är väldigt lika, men den politiska situationen i dessa båda länder är mycket olika, med alla små partier här jämfört med det ringa antalet i Sverige. Det blir en intressant situation att följa! Vi ses på midsommar! Göran Fredriksson FRAMSIDA: Cecilia Thorfinn Innehåll Ordet 3 Hänt i klubben 4-7 Tema: Politik 8-16 Reportage Litteratur Hänt i Sverige Utflyktstips 28 Kultur 29 Kalendern 30 Anslagstavlan 31 Inbjudan 32 Information 33 Svenska Klubben Nederländerna 34

4 4 hänt i klubben CSMART Text: Alexandra Albrecht FOTO: Henry Arvidsson När vi klev in i klassrummet utbrast en av pojkarna - Det här verkar vara en rolig skola! Och visst var det så. När Svenska Klubben var på studiebesök vid en fartygssimulator var alla medlemmar mönsterelever. Väl inne i KLAssrUMMet fick vi veta mer om bemanningspersonalen på ett fartyg. Bland annat fick vi reda på att det inte är kaptenen som styr utan kaptenen övervakar allt som händer och fattar beslut. Styr, det gör ju styrmannen. Vi fick dessutom berättat för oss hur viktigt det är med samarbete, de ofantligt höga kostnaderna då olyckan varit framme och besparingar som kan göras genom kunskapsförmedlande aktiviteter. Det är just besparingssyftet som legat bakom grundandet av CSMART, och arrangerandet av utbildningar som ges här varje vecka. Vi fick en rundvandring i lokalerna och kom till slut ett rum som var utrustat med överdimensionella skärmar samt oräkneliga spakar och knappar. Det var som att befinna sig mitt i ett enormt datorspel. Nu var det ju inte direkt något datorspel vi hamnat i utan i hjärtat av hela träningscentret, simulatorn. Skärmarna gav ett mer realistiskt intryck än vad vi först kunnat ana och alla kände sig mer eller mindre sjösjuka inom loppet av bara en minut. Upplevelsen involverade en fiktiv resa på ett lastfartyg som skulle ta sig in i Fort Lauderdale. Vågorna gick 10 meter höga och regnet öste ner. Efter att ha avnjutit en fantastiskt god pyttipanna (man vill ju inte navigera ett lastfartyg på tom mage) kom tillfället att för en liten stund få vara besättningspersonal. Vi fick veta att Fort Lauderdale var en av de enklaste hamnarna att ta sig in i och vi fick chansen att själva styra fartyget. Vi gjorde det galant, i alla fall trodde vi det. Till vår förvåning fick vi snart veta att några veteraner hade tagit kontrollen vid ett styrbord vid sidan om. Snopet för oss, som kände oss redo att ta på oss riktiga uniformer. Det hela var en trivsam upplevelse och vi ser fram emot ett andra besök!

5 Bokbytardag - Å andra sidan Text & FOTO: Karin Stenback hänt i klubben 5 För er som missade vårens bokbytardag kan jag bara beklaga sorgen. Förberedelserna inför dagen var nämligen minst sagt minutiöst utförda. Sweadamernas våffeljärn var väl insmorda, pastor Jönssons skjorta alldeles nystruken, det doftade av nybryggt kaffe och körens medlemmar var uppsjungna till höga F. Verkligen alla var redo. Böckerna? Ja, böckerna var precis så många, så vällästa och så dammiga som de skall vara en sån här dag. Allt var perfekt till och med solen sken. svenskspråkiga böcker för både barn och vuxna. Var man sugen på en engelsk variant så stod även det till buds, i en låda under bordet. För er som nu sitter och grämer er över en missad bokbytardag kan jag berätta att det kommer en till i höst. Förgylld av samma kör, kantad av andra läckerheter och med om möjligt ännu fler böcker! Att kunna se saker från olika synvinklar, det är en mycket viktig egenskap som dock kan vara svår att tillämpa i verkliga livet. Budskapet pastor Jönsson icke att förväxlas med pastor Janson gav oss under gudstjänsten i svenska sjömanskyrkan i Rotterdam var dock att värna om denna egenskap. Följ inte alltid andra utan ta dig tid att hitta din egen väg. Svenska sjömanskyrkans kör sjöng för kung, fosterland och hela församlingen denna soliga marsdag, en av årets första vårdagar. Körledare Lena Ottosson har på kort tid fått till en samsjungen kör av en brokig skara människor ur olika åldersgrupper och med olika musikbakgrund. Applåderna brakade loss efter ett något stelbent försök till svenskt gospel och kören log lättat. Halleluja, repertoaren gick hem hos åhörarna! Håll utkik i kyrkans program efter körens uppträdanden under hösten. Ibland blir till och med körmedlemmarna själva ödmjukt imponerade över hur bra de kan låta. Böcker är ett viktigt redskap när trånga synvinklar behöver luftas, vidgas och - varför inte - helt ändra riktning. Ett av Svenska klubbens syften är att värna om det svenska språket i såväl tal som skrift och tycker därför att det är så roligt att bokbytardagen lockar så mycket folk. Bokborden är fulla av

6 6 hänt i klubben Ny ledamot i styrelsen Text & FOTO: Lena Hederström Jag heter Lena Hederström och är uppvuxen på Orust i Bohuslän. Efter studenten flyttade jag till Göteborg för att studera vidare och har bott där sedan dess. NästAN hela mitt yrkesverksamma liv har kretsat kring båtar och för närvarande är jag tjänstledig från Sjörädd-ningssällskapet där jag arbetar som VD-assistent. Eftersom min man, Hans, började ett nytt arbete i Almere för drygt 1½ år sedan flyttade jag till Nederländerna i höstas och vi bor nu i Almere Stad. Här hjälper jag till på en lunchrestaurang ibland för det är alltid kul att träffa nya människor! En av anledn-ingarna till att jag också är medlem i Svenska klubben. Våra tre barn är alla utflugna och två av dem har egna barn vilket gör att jag åker tillbaka till Mölndal ganska ofta för att hälsa på barnbarnen. Fritiden tillbringar jag helst utomhus, gärna med att cykla eller gå långa promenader. Att fjällvandra, åka skidor eller läsa är också något jag gillar. Dessutom älskar jag att resa och se andra kulturer. Vi bodde i början av 2000-talet fyra år i Kuala Lumpur, Malaysia en mycket intressant upplevelse och ett ställe jag lärde mig att älska. Jag hoppas vi ses på midsommarfesten den 13 juni! Eller kanske på en pubkväll? Maktens korridorer i Staten Generaal Text: Cecilia Thorfinn FOTO: Maria Stodart I början AV MArs besökte politiskt intresserade klubbmedlemmar Tweede Kamer för en diskussion med Han Ten Broeke, som är riksdagsledamot för det liberala partiet VVD. Gruppen fick en timslång rundvandring i byggnaden och fick dessutom se det gamla anrika biblioteket som inte vanligtvis är öppet för allmänheten. Fram till 1400-talet var det nuvarande Nederländerna och Belgien ett löst sammansatt förbund av olika regioner med vardera egna härskare. År 1464 var Filip den Gode prins i ett antal olika regioner samtidigt och han kallade för första gången till ett möte i Brugge, där representater från alla stater i regionen samlades. Detta möte kom att kallas Staten Generaal ( Generalstaterna ) som än idag är det officiella namnet på det styrande organet i Nederländerna. Det styrande organet består av en första och en andra kammare, Eerste och Tweede Kamer. Under ledning av den liberala minsitern Thorbecke ( ) fick Nederländerna år 1848 en ny grundlag. De principer som lades fast i den utgör grunden för den moderna nederländska demokratin. Scenen för skådespelet i den nederländska politiken är en grupp historiska byggnader i centrala Haag, >

7 hänt i klubben 7 > kallade Binnenhof och Buitenhof. Redan 1230 fanns det en byggnad här och Staten Generaal har sedan 1446 sitt centrum på Binnenhof. Binnenhof är omgivet av vattnet Hofvijver, och avbildas ofta med premiärministerns åttkantiga tornformade Torentje i mitten. Tweede Kamer sammanträder i en jämförelsevis ny plenumsal som invigdes så sent som Arkitekten har här medvetet strävat efter att spegla det nederländska landskapet så mycket som möjligt. Stolarna är blå och karaktäristiskt formade som tulpaner, mattan grön som gräs och taket har den speciella blå-grå färg som bara den nederländska himlen kan ha. De 150 stolarna har placerats i en skarp halvcirkel och påminner om en romersk-grekisk amfiteater. Röd-lila väggpaneler med sjutton(!) lager olja av Rudi van der Windt understryker ytterligare salens teatrala karaktär. Kvalitetskontroll i Eerste Kamer Text: Cecilia Thorfinn NederländerNA har sedan 1815 ett tvåkammarsystem. De 75 medlemmarna i senaten, Eerste Kamer väljs indirekt vart fjärde år av de regionala provinsråden. Ofta har medlemmarna redan en betydande samhällsställning och väljs förvisso efter partifärg men främst på egna meriter och sakkunskaper. De är inte heltidspolitiker utan verkar en till två dagar i veckan som senatorer. I lagstiftningsprocessen kan Eerste Kamer formellt inte ändra utan kan bara förkasta eller acceptera en lag, efter det att Tweede Kamer har uttalat sig. Detta föregås förstås av en grundlig granskning och debatt, som vanligtvis fokuserar på huvuddragen i förslaget och fungerar som en kvalitetskontroll angående förslagets överensstämmelse med grundlagen, medborgarrätten och internationella avtal. Regeringen och Tweede Kamer ändrar i praktiken ofta texten i en proposition under denna process, och tar på så vis hänsyn till synpunkter framförda av Eerste Kamer. Debatterna i Eerste Kamer bildar också ett viktigt juridiskt underlag till senare lagtolkningar. På grund av de dubbla läsningarna kan lagstifningsprocessen vara ganska lång: ibland tar det fem eller sex år innan ett lagförslag blir lag. Eftersom medlemmarna av Eerste Kamer inte är direktvalda, är de längre bort från den dagliga politiken och har utrymme att verka lite mer självständigt än Tweede Kamer. Liksom sina kollegor i Tweede Kamer har första kammarens ledamöter rätt att ställa skriftliga frågor till regeringen och debatterar årligen regeringens budgetförslag. Under särskilda omständigheter kan ett utskott också besluta att hålla en utfrågning, men dessa är mycket sällsynta.

8 8 Tema Politik Det är valår i år Text: Cecilia Thorfinn ILLUSTRATION: Karin Cederblad I sverige tar det rödgröna blocket upp kampen mot alliansen inför valet i september. Här i Nederländerna har vi haft ordinarie val till kommunfullmäktige och det stundar till nyval till riksdagens andra kammare. I Sverige pekar opinionssiffrorna i skrivande stund på ett troligt regeringsskifte, och även i Nederländerna förväntas det stundande valet möblera om ordentligt i de politiska leden. Många av oss svenskar som bor här har ju inte nederländskt medborgarskap och får därmed inte får rösta i nationella valet. Då är det lätt att sätta sökarljuset på den svenska valrörelsen som ju också börjar ta fart och som många av oss förstås följer med stort intresse. Andra har kanske gradvis engagerat sig allt mindre i den svenska inrikespolitiken och fattat större intresse för vem som sitter vid makten i Haag. Men alla vi utlandssvenskar som bor och verkar här i Nederländerna - röstberättigade eller inte, aktivt politiskt intresserade eller inte har ett gemensamt: vi kommer utan tvivel att påverkas av resultatet den 9 juni. För i finanskrisens spår handlar den nederländska valrörelsen om stora frågor och debatten bjuder på svepande svängningar. För den som kanske inte hittills haft möjlighet att sätta sig in i hur det fungerar här men ändå är nyfiken på vad som händer bjuder INFO därför med detta temanummer POLITIK på en snabbguidad tur i det nederländska politiska landskapet. Vi hoppas också att ni håller med om att det är spännande att spegla den svenska och den nederländska valrörelsen med varandra liksom att jämföra likheter och skillnader i de respektive politiska systemen. Nyval i Nederländerna - vad hände? Text: Cecilia Thorfinn OrdiNArie riksdagsval i NederländerNA är schemalagt först Men i slutet av mars i år föll den sittande regeringen och nyval utlystes. Tidigt i våras började det mullra i de politiska leden i Nederländerna. Dag för dag växte oenigheten mellan de dåvarande regeringspartierna över de nederländska militära truppernas vara eller icke vara i Afganistan. I början av 2006 beslöt Nederländerna, efter en intensiv debatt, att sända ytterligare trupper till Afganistan för en begränsad tid. Socialdemokraterna (PvdA), som då befann sig i opposition, var starkt emot beslutet men det drevs igenom av framförallt kristdemokraterna (CDA) och deras partiordförande tillika premiärminister Balkenende. Nu, år 2010, befann sig regeringen återigen med frågan om mandatet skulle förlängas i någon form, något som NAto och USA uttryckligen bad Nederländerna att överväga. Den här gången befann sig de före detta motståndarna i denna fråga, PvdA och CDA, på samma sida bordet som kollegor i regeringen. Återigen kunde de inte komma överens; PvdA ville inte under några omständigheter gå med på en förlängning i någon form, medan CDA ville tillmötesgå omgivningens förväntningar. Regeringen föll den 20 mars, då Balkenende lämnade in sin avskedsansökan till drottningen. Därmed var den fjärde koalitionen under hans totalt åtta år som premiärminister på fall och det är återigen dags för nyval den 9 juni. Trepartikoalitionen med CDA, PvdA och det kristna partiet (CU) tillträdde 2007 och höll i nästan tre år. Det är ungefär lika länge som som dess företrädare, Balkenende II, vilken var en center-höger koalition med de båda liberala partierna VVD och D66. Den allra första regeringen med Balkenende, tillsammans med VVD och Lijst Pim Fortuyn, bildades 2002 men föll dock redan efter 87 dagar.

9 Stabila Text: Cees Westera och nyckfulla tema politik 9 Snart är det val igen, både i Sverige och Nederländerna. Redan den 9 juni är det dags i Nederländerna och söndagen den 19 september 2010 anordnas Riksdagsval i Sverige. Min svenska fru har bott här i 10 år nu och sett ur hennes perpektiv skulle man nästan dra slutsatsen att Nederländerna är en bananrepublik. Sedan hon kom hit har inte en enda regering regerat hela mandatperioden. Regeringen Kok II föll 2002 på grund av en rapport om Nederländska militärers roll i Srebrenica (föredetta Jugoslavien) och efter det har fyra regeringar ledda av CDA politikern Jan Peter Balkenende lyckats avsluta sin regeringsperiod i förtid av olika anledningar. I februari i år var det en militär fråga som utgjorde dödsstöten, inom regeringen fanns det oenighet om framtiden för trupperna i Uruzgan (Afganistan). Balkenende har definitivt sämre resultat än Thorbjörn Fäll-din (what s in a name) som bara lyckades få regeringen på fall två gånger på 70-talet. Hur är det möjligt att ett så stabilt land som Nederländerna har hamnat i en så politiskt instabil situation? Det finns inte tillräckligt med utrymme här för hela förklaringen. Delvis beror det kanske på Balkenendes (bristande) lederskapskvaliteter, men det finns viktigare anledningar. Traditionellt sett fanns det en vertikal struktur i det nederländska samhället som kallas verzuiling [en slags uppdelning efter religiös tillhörighet, reds anm]. Man kan urskilja en protestantisk, en romersk-katolsk, en socialistisk och en mer liberal gruppering i samhället. En protestant läste t. ex. tidningen Trouw, tittade på TV-program från Evangelische Omroep och röstade på Christelijk Historische Unie. En socialist å andra sidan läste Het vrije volk, tittade på VARA och röstade på PvdA. Det fanns även skolor, affärer, fackförbund osv speciellt för en gruppering. De första tecknen på urvattning av grupperingarna blev synliga redan under 1950-talet och idag har uppdelningen nästan helt försvunnit även om vissa rester av den religiösa uppdelningen finns kvar, som t.ex. olika offentliga TV företag. I och med urvattningen fanns det plötsligt utrymme för flera olika nya politiska partier. Redan 1966 var det D66 (Demokraterna 66) som erövrade en plats på den politiska scenen. Framgångarna har växlat med åren men de finns kvar än idag. År 2002 kom Pim Fortuyn, som mördades 9 dagar före valet, med det kontroversiella partiet LPF (från 0 till 17% av alla röster). Sedan dess har det politiska systemet varit ur balans. Redan 2006 var LPF försvunnet och det var Geert Wilders (Partij voor vrijheid) med sina anti-islam uttalande som tog platsen. Det ser ut som att PVV kommer att växa ordentligt i det kommande valet. Om även ett mer nischat parti som det så kallade Partij voor de Dieren (Djurens parti) kommer enligt prognoserna för andra gången att finnas med i parlamentet. I alla fall har det funnits mycket utrymme för anti-establishment strömningar de senaste 10 åren. Många väljare i Nederländerna var inte längre nöjda med den gamla politiken och detta är en av de viktigaste förklaringarna för det instabila politiska klimatet. Om man nu tittar på valresultaten i Sverige och Nederländerna skulle man kunna säga att Sverige är mer vänsterorienterat än Nederländerna. Jag skulle däremot inte vilja påstå att detta är förklaringen till den relativt stabila politiska situationen. I Sverige finns det bara två stora partier, och om man tittar längre tillbaka i tiden var skillnaden mellan Socialdemokraterna och Moderaterna minst 10 till 20%. Även nu är Socialdemokraterna nästan 5% större än Moderaterna. Att det bara finns ett eller två partier som har makten bidrar i min åsikt mycket till stabiliteten i Sverige. Nu när valdagen närmar sig är det förstås också ganska viktigt vem man kan rösta på, och valet 2010 i Nederländerna blir säkert ett val mellan statsministerkandidaterna. I Sverige är det ganska enkelt, Mona Sahlin eller Fredrik Reinfeldt blir nästa statsminister. I Nederländerna finns det fler val, blir det Job Cohen (PvdA), Geert Wilders (PVV), Mark Rutte (VVD) eller Balkenende (CDA)? Nu när trenden i Sverige är att Socialdemokraterna och Moderaterna närmar sig varandra mer och mer och nu när Mona Sahlin har valt att omge sig med politiska stofiler i valrörelsen har vi kanske kommit till brytpunkten när allt förändras i svensk politik, precis som i Nederländerna för 10 år sen. Vem vet - när jag bor i Sverige framåt 2015 känner jag mig kanske hemma bland nya kontroversiella partier och politiker med blonderat hårsvall...? Cees Westera (1975) jobbar som lobbyist i Haag. Han har också jobbat som medarbetare till VVD parlementsledamot Henk Kamp. Cees Westera är gift med Johanna, hon kommer ursprungligen från Piteå i Norrbotten. Tips Om du vill läsa om besluten som formar framtiden i Sverige prenumera på Riksdag & Departement (www.rod.se)

10 10 Tema politik Val 2010: Sverige vs Nederländerna Text: Cecilia Thorfinn Det finns ett tydligt tema som förenar de pågående valrörelserna i Sverige och Nederländerna, och det är den starka frammarschen för partier som öppet driver en linje om begränsning av invandring. I Sverige ligger Sverigedemokraterna det senaste året över den magiska 4-procentsspärren för att ta sig in i riksdagen och sitter redan i många kommunfullmäktige. Både vänster- och högerblocken har uttryckligen sagt att de inte kommer att samarbeta med Sverigedemokraterna i en regering. Det innebär att Sverigedemokraterna potentiellt kan få en vågmästarroll om inget av blocken uppnår egen majoritet. Efter det politiska mordet i november 2004 på journalisten och filmaren Theo van Gogh har integrationspolitiken ställts ännu mer på sin spets här i Nederländerna. Geert Wilders och hans Frihetsparti (PVV), som får sägas ha den skarpaste politiken på det här området, förväntas i år fördubbla sina nuvarande 9 riksdagsmandat minst. Dock innebär detta en betydlig dalning i jämförelse med opinionsläget för något år sedan då mätningar gav Wilders ledningen och förutspådde att han skulle knipa statsministerposten. Temat invandring och integration är onekligen en fråga som spelar stor roll för många väljare i Nederländerna. I övrigt bidrar de skilda utgångslägena i valsystemen, politiska traditioner och läget i statsfinanserna till många olikheter i de båda valrörelserna. Regional spridning på många kandidater från geografiska valkretsar vs Färre politiker, nationell lista, tydligt personval och rödpennor I Sverige måste som bekant en aspirerande riksdagsledamot profilera sig i en valkrets för att ta sig in i riksdagen och får vi därmed en garanterad regional spridning. Med 349 riksdagsledamöter i en enda kammare representerar varje svensk folkvald ca 26,000 svenska medborgare. I Nederländerna, med en betydligt större befolkning, väljs 150 ledamöter till Tweede Kamer, som är den viktigaste i lagstiftningsprocessen. Detta innebär att varje folkvald representerar över 117,000 nederländare. Hela landet är en valkrets. Därmed finns det bara en lista per parti och kallas frontfiguren ofta lijsttrekker eller fritt översatt listdragare. Inte att förväxlas med partiordförande, som vi ju i Sverige är vana vid är partiets enda ledare. Här i Holland är alltså partiordföranden och lijsttrekker inte nödvändigtvis samma person. Traditionellt röstas det i Nederländerna genom att man markerar sitt val med en röd penna på en enorm valsedel, där alla kandidater för alla partier finns med. Det har experimenterats med valdatorer istället där det räcker med en knapptryckning något som förstås betydligt underlättar rösträknandet men som givit upphov till misstänkt manipulation med resultatet. Kandidaterna väljs både i Sverige och i Nederländerna som individer, inte som partirepresentanter. Därmed får någon som utstötts eller lämnat sitt parti förbli som politisk vilde tills mandatperioden löper ut. Personen kan då starta ett helt nytt parti, En Big Bang valdag vs Skilda val till nationella, regionala och lokala lagstiftande församlingar I Sverige lägger vi kuvert i tre valurnor på en och samma dag, och på så sätt har vi ju på så sätt skapat synergi i debatterna inför valen på lokal respektive nationell nivå. I Nederländerna, med sina spridda val till Tweede Kamer, indirekta val till provinsernas församlingar (som i sin tur utser Eerste Kamer) och kommunala val, tas den politiska temperaturen oftare. De möjliga konsekvenserna av detta har vi sett ett tydligt exempel på i år. Den partipolitiska profileringen i debatten inför lokalvalen den 3 mars var en starkt bidragande orsak till regeringens fall några veckor senare.

11 Stabilare väljarsympatier vs tema politik 11 Jojo i opinionsmätningarna Den svenska valrörelsen måste ju ännu ta ordentlig fart, och vilka svängningar den kommer att bjuda på. Men oppositionens försprång till alliansen har i alla fall legat stabilt runt ca 10 procentenheter under det senaste året. I Nederländerna är det snarare berg - och dalbana i väljarsympatierna. På kort tid sedan regeringen föll i mars har till exempel socialdemokraternas partiledarbyte från Wouter Bos till Job Cohen inspirerat till en ökning med så mycket som 11 mandat, och har PVV dalat betydligt. Slaget om skatterna vs Mega besparingar I Sverige står det bättre till med statsfinanserna och där handlar det mer om sysselsättningen och en ideologiskt betonad höger-vänsterdebatt om hur jobben kan stimuleras och samhällsklyftorna minskas genom skatte- och bidragssystemet. Oppositionen föreslår sänkt avgift till A-kassan, höjd skatt på månadsinkomster över 40,000 SEK, höjd pension och en omställning av bensin och energiskatter. Alliansen å sin sida försvarar de senaste årens arbetslinje och införandet av skatteavdrag som RUT (skatteavdrag för hushållsnära tjänster), ROT (dito för renovering av bostad) och det omstridda jobbskatteavdraget som DN i en debattartikel kallat alliansens paradreform (DN ). Detta helt nya avdrag infördes 2006 ger dem som aktivt förvärvsarbetar rätt till ett extra skatteavdrag i deklarationen. Det syftar till att stimulera människor att välja jobb istället för bidrag. Om alliansen får behålla makten vill de t ex sänka arbetsgivaravgiften för anställning av ungdomar i småföretag. I Nederländerna domineras alla partiernas program av föreslagna åtgärder för att åstadkomma gigantiska och strukturella förbättringar i statsfinanserna. Ett nödvändigt ont i finanskrisens dyra spår. Beroende på vilket parti som vinner kommer detta att uppnås genom en kombination av förhöjd pensionsålder, begränsningar i mammaledigheten, skattehöjningar, rekordbantning i budgetarna för vård och skola, begränsat u-landsbistånd eller radikal minskning av de generösa skatteavdragen på bostadsräntor... Vem som än vinner kommer vi alla att känna det i plånboken under åren framöver på det ena eller andra sättet. Blockpolitik och tydliga regeringsalternativ vs Parlamentarisk splittring. I Sverige står block mot block i valet Den sittande alliansens höger-liberala program står mot de rödgrönas valplattform. De svenska väljarna har därmed färre men tydliga alternativ, eftersom partierna tar sin utgångspunkt i tydliga val av samarbetspartners och går till val på gemensamt program med dessa. Kontrasten med Nederländerna kunde inte vara större. En låg tröskel för att ta mandat i Tweede Kamer (80,000 röster eller motsvarande ca 0,6% av valjarkåren) skapar en större splittring på småpartier. Detta gav exempelvis utrymme för Partij voor de Dieren (Djurrättspartiet) att ta två mandat i valet 2006 och blev därmed det första renodlade djurrättspartiet att ta plats i ett europeiskt parlament. Den grundläggande samhällsbärande tanken bakom denna låga tröskel är övertygelsen att olika religiösa och ideologiska uppfattningar ska ges en röst och få möjlighet att påverka de beslut som fattas. Den nederländska traditionen bjuder att det största partiet förhandlar med möjliga koalitionspartners först när valet är klart. I princip är det partiledaren för det största partiet i riksdagsvalet som blir premiärminister och som utgör grunden för en koalition. Drottningen spelar en huvudroll i regeringsbildningen och leder förhandlingarna tillsammans med en oberoende informatör. Först därefter kompromissar den bildade koalitionen om innehållet i ett gemensamt regeringsprogram. Med så många partier inblandade kräver denna ofta detaljerade regeringsöverenskommelse långa förhandlingar och stora kompromisser. Ofta måste alla partier göra avsteg från i alla fall några av de löften som de har drivit i valrörelsen. I genomsnitt har det under efterkrigstiden tagit 72 dagar att bilda regering i Nederländerna efter ett riksdagsval. Med det nuvarande opinionsläget räknar man med att minst fyra partier måste samarbeta för att skapa en majoritet, oberoende om det är vänstern eller högern som tar hem spelet om premiärministerposten. Vi kan därför förvänta oss att det tar hela sommaren minst - innan vi vet hur den nya regeringen ser ut och hur de kommer att styra Nederländerna under de kommande fyra åren. Eller kanske är det säkrare att säga tills nästa riksdagsval, när det nu må ske!

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009 Valet i fickformat Europaparlamentet 2009 Valet i fick format Europaparlamentet 2009 1 Val till Europaparlamentet 7 juni 4 Rösta på parti och person använd valsedeln rätt! 6 De som har rösträtt får röstkort

Läs mer

Val till Europaparlamentet 2009

Val till Europaparlamentet 2009 Lättläst information Val till Europaparlamentet 2009 Så här röstar du Innehåll Vad är EU?... 3 Valet i Sverige... 3 Vem får rösta?... 4 Vem röstar du på?... 5 Så här röstar du... 6 Du kan rösta före valet...

Läs mer

Lättläst om val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2014. Så här röstar du

Lättläst om val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2014. Så här röstar du Lättläst om val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2014 Så här röstar du Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valen år 2014. Du kan också läsa om vad du kan göra om du

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

Val till Europarlamentet

Val till Europarlamentet För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är

Läs mer

Val 2010. Lättläst information. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta.

Val 2010. Lättläst information. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta. Lättläst information Val 2010 Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta. Du kan också läsa om hur du kan göra om du inte kan rösta på valdagen den 19 september.

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

Riksdagsval. Förhandsröstning 8 14.4.2015 Valdag söndagen den 19 april 2015. En lättläst broschyr

Riksdagsval. Förhandsröstning 8 14.4.2015 Valdag söndagen den 19 april 2015. En lättläst broschyr 2015 Förhandsröstning 8 14.4.2015 Valdag söndagen den 19 april 2015 En lättläst broschyr Riksdagens uppgifter Vi har riksdagsval vart fjärde år. är det folket som har makten i Finland. Enligt Finlands

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val

Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val BILAGA 2 a Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val SVKB 2004:1 KYRKOSTYRELSENS BESLUT MED NÄRMARE BESTÄMMELSER OM DIREKTA VAL MEDDELAT DEN 20 APRIL 2004 Kyrkostyrelsen föreskriver

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L6. Rubrik: Vallag (1997:157) Utfärdad: 1997-04-17. Författningen har upphävts genom: SFS 2005:837

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L6. Rubrik: Vallag (1997:157) Utfärdad: 1997-04-17. Författningen har upphävts genom: SFS 2005:837 Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning När hålls valet till Europaparlamentet? I Sverige hålls valet den 25 maj 2014. De övriga 27 medlemsländerna röstar alla inom

Läs mer

Bästa Gärdesmoderat!

Bästa Gärdesmoderat! Gärdesmoderaterna Medlemsbrev nr 4 november 2010 Bästa Gärdesmoderat! Ordförande har ordet. Nu är valet över och det blev en historisk valseger. Den moderatledda Alliansen fortsätter leda politiken i riksdagen,

Läs mer

INSTRUKTIONER FÖR VALETS GENOMFÖRANDE

INSTRUKTIONER FÖR VALETS GENOMFÖRANDE INSTRUKTIONER FÖR VALETS GENOMFÖRANDE SKOLVAL 2014 Det är dags att arrangera skolval på er skola. I det här häftet hittar ni instruktioner och riktlinjer för hur ni arrangerar skolval inför Europaparlamentsvalet

Läs mer

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Demokrativerkstaden i klssrummet Lärarhandledning 3 Demokrativerkstaden i klassrummet Vad är Demokrativerkstaden i klassrummet? Demokrativerkstaden

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Pirates of the European äntrar piraterna Europaparlamentet?

Pirates of the European äntrar piraterna Europaparlamentet? Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (1) Prime och United Minds har nu öppnat ansökningsförfarandet

Läs mer

VÄLKOMMEN! Om du undrar över något är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post info@skolval2014.se.

VÄLKOMMEN! Om du undrar över något är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post info@skolval2014.se. FÖR KONTROLLANTER VÄLKOMMEN! Du som läser det här är antagligen utsedd som kontrollant för Skolval 2014. Kanske är du elev, kanske förälder eller lärare. Oavsett har du en viktig uppgift i att se till

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011.

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. NOMINERINGSREGLER AVSEENDE VALSEDLAR I ALLMÄNNA VAL Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. 1. FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSREGLER 1.1 Förbundsstämma tre år före allmännaval

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012 Väljaropinion i samarbete med Metro April Löfven går hem, men inte Lööf Socialdemokraterna kan andas ut opinionen går åt deras håll igen. Dock ska man minnas att nu, så här i halvtid i en mandatperiod,

Läs mer

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater Din röst spelar roll! Söndagen den 20 september 2009 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut i kyrkan de kommande fyra åren? Det handlar både om

Läs mer

Innehåll. 1. Det svenska valsystemet... 2. 2. Valgeografi... 4. 3. Rösträtt och röstlängd... 5. 4. Partier och valsedlar... 6. 5. Röstning...

Innehåll. 1. Det svenska valsystemet... 2. 2. Valgeografi... 4. 3. Rösträtt och röstlängd... 5. 4. Partier och valsedlar... 6. 5. Röstning... Val i Sverige Innehåll 1. Det svenska valsystemet... 2 2. Valgeografi... 4 3. Rösträtt och röstlängd... 5 4. Partier och valsedlar... 6 5. Röstning... 10 6. Rösträkning på valnatten... 13 7. Slutlig rösträkning...

Läs mer

Almedalsopinion. April 2011

Almedalsopinion. April 2011 Almedalsopinion April 2011 1. Vad tänker du på när du hör ordet Almedalsveckan? Bas: 388 svar Almedalsopinion 2011 2 2. I vilken egenskap besöker du Almedalsveckan 2011? Bas: 388 svar För en organisation

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Rapport från SKOP 5 december 2014 Jämförelse mellan Löfven och Reinfeldt

Rapport från SKOP 5 december 2014 Jämförelse mellan Löfven och Reinfeldt Rapport från SKOP 5 ember - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker - Bottenkänning för Stefan Löfven tappar stort i SKOP:s skicklighetsliga - Lägsta nivån sedan Stefan Löfven blev partiledare - Bara 32,4

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Lagligt eller olagligt vad tror du? En undersökning om fildelning bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar

Lagligt eller olagligt vad tror du? En undersökning om fildelning bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar Lagligt eller olagligt vad tror du? En undersökning om fildelning bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar Bakgrundsfakta Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget NMA på uppdrag av Bredbandsbolaget

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet 1/5 BESLUT 2013-10-28 Dnr: 13/01275 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslagen fälls.

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Innehållsförteckning Inledning... 3 Så använder du studiematerialet... 3 Gruppens storlek och sammansättning... 3 Regler i gruppen...

Innehållsförteckning Inledning... 3 Så använder du studiematerialet... 3 Gruppens storlek och sammansättning... 3 Regler i gruppen... V I S Val I Sikte Innehållsförteckning Inledning... 3 Så använder du studiematerialet... 3 Gruppens storlek och sammansättning... 3 Regler i gruppen... 4 Utvärdering - reflektion... 4 Del 1 Yttrandefrihet...

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Många av oss är kanske inte alltför rutinerade årsmötesordförande och det händer att vi blir lite ställda ibland, vilka ordsvängningar

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

San Luis Obispo sett från Bishops Peak

San Luis Obispo sett från Bishops Peak Reseberättelse California Polytechnic State University 2014-2015 Om du läser detta och just nu funderar på att åka på utbytesstudier så har jag bara en sak att säga: SÖK! I denna reseberättelse tänker

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L6. Rubrik: Vallag (1972:620) Utfärdad: 1972-12-08. Författningen har upphävts genom: SFS 1997:157

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L6. Rubrik: Vallag (1972:620) Utfärdad: 1972-12-08. Författningen har upphävts genom: SFS 1997:157 Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut de kommande fyra åren? Det

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

AVSÄNDARE SVERIGES ELEVKÅRER INSTRUMENTVÄGEN 17 126 53 HÄGERSTEN ANMÄL DIREKT PÅ SKOLVAL2014.SE

AVSÄNDARE SVERIGES ELEVKÅRER INSTRUMENTVÄGEN 17 126 53 HÄGERSTEN ANMÄL DIREKT PÅ SKOLVAL2014.SE AVSÄNDARE SVERIGES ELEVKÅRER INSTRUMENTVÄGEN 17 126 53 HÄGERSTEN ANMÄL DIREKT PÅ SKOLVAL2014.SE I ÅR KOMMER 1 500 SKOLOR RUNT OM I SVERIGE ARRANGERA SKOLVAL 2014. KLART ATT DIN SKOLA OCKSÅ SKA VARA MED!

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i

Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Klimat 4AG-013: Sälj inte våra utsläppsminskningar! (Grupp X Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Sverige har haft mindre utsläpp än vad som krävdes av Kyotoprotokollet.

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014 SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet Sveriges Televisions vallokalsundersökning bygger på enkätsvar från väljare vid vallokaler och förtida röstningslokaler. Resultaten är ovägda. Valu är SVT:s återkommande

Läs mer

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 April 2012 Arbetsmarknadsfrågor stora bland politiska bloggar Unionen anser att bloggar och andra sociala medier är rätt

Läs mer

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll Information till valberedningen... 3 Inför årsmötet... 4 Att sätta ihop kravprofiler... 4 Saker att ta ställning till... 5 Att hålla informationsmöte... 5 Att förbereda en intervju...

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Piratpartiet årsmöte 2015-02-11

Piratpartiet årsmöte 2015-02-11 Piratpartiet årsmöte 2015-02-11 1. Mötet förklarat öppet. 2. Genomgång av röstlängd. Röstlängd enligt följande: Anton Nordenfur, Yuxuan Chen, Martin Åbom, Henrik Wallin, Tobias Jernér (tom punkt 11), Johannes

Läs mer

Resledaren Användarguide Android Innehåll

Resledaren Användarguide Android Innehåll Resledaren Användarguide Android Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 16 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa...

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

VI I KARLSTAD KARIN JOBBAR MED VALET VAL- RÖSTA! VARJE DETALJ ÄR VIKTIG FRÅGOR OCH SVAR: SPECIAL HÄR KAN DU FÖRTIDSRÖSTA LOKALER OCH ÖPPETTIDER

VI I KARLSTAD KARIN JOBBAR MED VALET VAL- RÖSTA! VARJE DETALJ ÄR VIKTIG FRÅGOR OCH SVAR: SPECIAL HÄR KAN DU FÖRTIDSRÖSTA LOKALER OCH ÖPPETTIDER VI I KARLSTAD EN TIDNING FRÅN KARLSTADS KOMMUN TILL ALLA KARLSTADSBOR AUGUSTI 2014 VAL- SPECIAL HÄR KAN DU FÖRTIDSRÖSTA LOKALER OCH ÖPPETTIDER FRÅGOR OCH SVAR: ALLT DU BEHÖVER VETA OM VALET KARIN JOBBAR

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER 23 APRIL Ras för Socialdemokraterna I TV4/Novus väljarbarometer för april tappar Socialdemokraterna stöd samtidigt som blockskillnaden fortsätter att minska. Stödet för Moderaterna

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Protokoll - Sydskanes Emse årsmöte 2012

Protokoll - Sydskanes Emse årsmöte 2012 Protokoll - Sydskanes Emse årsmöte 2012 Protokoll fört vid årsmöte för Sydskanes Emse på Ring Knutstorp den 27 oktober 2012. Ordföranden Thomas Christiansson hälsar samtliga mötesdeltagare välkomna till

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever. Juli 2012

Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever. Juli 2012 ! Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever Juli 2012 Vad tycker väljarna? Varje månad frågar vi de som deltar i någon av YouGovs undersökningar vad de

Läs mer