Lyssna är också att handla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lyssna är också att handla"

Transkript

1 Lyssna är också att handla Date : 07/06/2010 Under våren har»kritikens kris«debatterats på svenska kultursidor. Samtidigt möter oss en överraskande skörd bokutgivningar av svenska kritiker. Tidligere publisert i Vagant 1/2010 Den svenska tidskriften 00-tals sista nummer, # 30-31: Vässa kritiken, startade en kritikdebatt som pågått under hela våren. Med numret följde ett trådbundet särtryck: en pamflett författad av redaktionsmedlemmen Andreas Åberg, med titeln Den vältempererade kritiken. 137 sidor referensrik polemik om dagskritikens situation. Åberg uttrycker sin önskan om en kritisk nystart,»ett kollektivt återvändande till nollpunkten«, och argumenterar utifrån Emmanuel Levinas etik. Levinas förespråkade en syn på etiken (relationen till den andre) som en första filosofi. Åberg vill att etiken fungerar även som»en första kritik«. Den kritiske läsaren bör förhålla sig till estetiska subjekt, inte objekt. En vacker tanke. Vem kunde säga något annat? Var aktsam med ditt omdöme, är väl en enklare översättning. Svenska Dagbladets Magnus Eriksson hade å andra sidan också en poäng, när han i sin recension av boken den 5 januari, visade på hur även positiva omdömen kan försnäva diskussioner eller fungera exkluderande; med exempel ur Åbergs text. Eriksson tar upp hur Tomas Forsers»slarviga«bok Kritik av kritiken (2002) hos Åberg omtalas som»den enda omfattande genomgång som hittills gjorts av svensk litteraturkritik under 1900-talet«, medan en bok som Per Rydéns Domedagar (1987) glöms bort. Ett omdöme gestaltas: Den ene kritikern lyfter fram något han menar tidigare har saknats. Den andre tycker att det fanns något viktigare före som i och med den förstes påstående riskerar att helt försvinna i glömska. Kritik som etik Svenska Dagbladets kulturchef Stefan Eklund gav den 30 januari sitt svar på debatten. Hans artikel manar till kritisk»ödmjukhet«, med hänvisning till Maurice Blanchots bild av den ideale 1 / 16

2 kritikern som en snöflinga som faller på diktens klocka och sätter den i vibration (för att sedan själv försvinna ur bilden). Eklund för i en bisats också fram en kritik av»det mediala varumärkestänkandet«. Men kan det inte vara så att också kulturchefen själv känner varumärkets krav, när han menar att»insikten om att meningslösheten lurar bakom hörnet, borde vara kritikerns livsluft«? Den stora melankoliska gesten är en gammal tradition på Svenska Dagbladets kultursida. Kritikens meningslöshet, eller hotet mot dess existens, såsom kritikens»livsluft«: Liknar det inte också bilden av kritikern som humanistisk friherre? Oförtruten i sitt värv, oberoende av hur allmänheten värderar det. Det intressanta är att se hur Eklund och Åberg laborerar med i grunden samma ideal. I den åberopade Blanchot-bilden är dikten ett objekt (klockan), men det är kritikern också (snöflingan). Objekt-objekt-figuren och subjekt-subjekt-figuren resulterar här i samma idealfigur: Den rena dikten kommer till tals genom den rena kritiken. Kritikern går från snö till luftmolekyl, till förmån för den rena dikten. Eller kritikern blir till ett instrument för den rena förståelsen av den estetiske Andre. I samma ögonblick vi blir mer konkreta än så, är vi tillbaka i djungeln. Etik eller sofism? Nej, det är inte lätt att leva upp till den zenbuddhistiske kritikern (zen är en annan av Åbergs referenspunkter). Eller att likt en smula snö förflyktigas i ett evigt skapande ögonblick (vara gud). Det finns en dikt av Ulf Karl Olov Nilsson om en sorts självtillräcklig idealism vi alla ibland gör oss skyldiga till. Den heter Valtal (ur samlingen Synopsis, 2007) och är sju boksidor lång, jag citerar bara några rader: Jag tycker egentligen inte om att stå här och hålla tal inför andra. Jag tycker egentligen om att verka i det tysta. ( ) Mitt parti vill att rymden ska få det bättre. Mitt parti vill att våra cyklar, möbler och kavajer ska få det bättre. Mitt parti vill att prepositionerna ska få det bättre. Mitt parti är för demokrati och emot diktatur. Mitt parti är för samarbete och dialog och emot våld och hot. ( ) Ja, för att uttrycka mig enkelt: vi vill ha mindre av allt som är dåligt och mer av allt som är bra. Det är förstås grov satir, över en tom retorik av truismer. Men jag citerar den inte bara för att 2 / 16

3 göra mig lustig. Jag är gärna den förste (eller hellre den femhundrafemtioelfte) att skriva under på Åbergs kritiska»nystart«. Jag tror bara inte att den rena etiken räcker som grund. Så fort vi börjar skriva något utanför den rena etiken, slutar vi att vara etiker, och blir till etiska problem. Men etiska problem är vi bara så länge vi anlägger det etiska perspektivet på oss själva. För att tala med den danske fysikern Niels Bohr: Motsatsen till en sann utsaga kan mycket väl vara en annan sann utsaga. Kritik, liksom allt sanningsarbete, handlar om perspektiv. Frågan är bara: Hur får vi med en annan, mer konkret självkritisk syn på de perspektiv vi använder, så att vi kan använda dem bättre? Vi är alla är lika dåliga Bokrecensioner som mest liknar längre varianter av författarpresentationer som förlagen själva brukar skriva, plus en kort rads omdöme: Sådana är idag lika lätt att hitta på nätet, som det är svårt att finna en verksam kritiker som inte själv någon gång gjort sig skyldig till en lika störigt ytlig recension. Om vi utgår ifrån att vi alla är lika dåliga, borde det vara lätt att samsas kring tanken på en»nystart«. De flestas förklaring: utrymmes- och tidsbrist. För att inte tala om den ekonomiska nöden. Detsamma säger redaktionerna. Och som Dagens Nyheters Jonas Thente skriver i ett svar på en fråga jag skickade:»jag kan också idealisera det förflutna, men när jag tittar i läggen hur det faktiskt såg ut på kultursidan ja, det var bara en, eller en halv om dagen så konstaterar jag att det kanske inte var så väldigt bra som jag vill minnas det. Detta trots att antalet böcker i utgivningen var försvinnande litet jämfört med idag, vilket möjliggjorde längre recensioner om varje bok.drastiskt minskade annonsintäkter för papperstidningar«, är Åsa Beckman inne på i Dagens Nyheter den 27 januari, som den mest märkbara orsaken. Skribenter kan inte längre få ordentligt betalt; de har helt enkelt inte råd med den extra eftertanke som skiljer en bra text från en dålig. Det stämmer kanske. Å andra sidan är det tydligt att bland de skribenter som är anställda på tidningsredaktionerna, blir det alltmer sällsynt med specialiserade kritiker. Så även om tidningarna blir fattigare är det en prioriteringsfråga: Varför ges inga fasta anställningar åt kritiker? Tidsbristen skulle ju också enkelt förändras genom krav på förlagen att lämna större tidsutrymme mellan utsänd bok och första recensionsdatum. Men jag tror varken tids- eller utrymmesbristen är värsta problemet. Jag tror att kritiken drivits att bli ytligare, på grund av en redaktionell konsensus om hur en bokrecension ska/kan se ut. Dagskritik blir litteratur 3 / 16

4 Var det bättre förr? Kanske. Kanske inte. Ibland! Är det förflutna ens väsentligt här? Som tennisfilosofen och författaren Lars Gustafsson sade: Det existerar bara en boll, och det är den du har framför dig. Något som talar för relevansen i Åbergs grundtes (om kritikens kris) är det faktum att det publika behovet av bra kritik vuxit så pass att det plötsligt blivit möjligt att ge ut litteraturkritik i bokform. Inom loppet av några månader (den situationen måste vara unik) har inte mindre än fyra svenska litteraturkritiker fått varsin samling kritik utgiven: Horace Engdahl, Aase Berg, John Swedenmark och Erik Beckman. Lägger vi till Thomas Anderbergs märkliga, antropologiskt anlagda Alla är vi kritiker (som kom på bokförlaget Atlas 2009), och Åbergs bok, så har vi sex aktuella svenska böcker om kritik att ta ställning till. Jag vill koncentrera mig på de fyra nyss nämnda, eftersom dessa böcker till stor del är kompilationer av texter essäer, debattartiklar och recensioner, tillkomna under ett långt tidsspann: Horace Engdahl: Ärret efter drömmen, Aase Berg: Uggla, Erik Beckman: Alla är vi stora romaner, och John Swedenmark: Kritikmaskinen och andra texter. Den fromme kritikern Den fromme kritikern som Åberg och Eklund efterlyser finns redan. Han heter John Swedenmark. Hans nyligen utgivna urval kritik essäer, recensioner, föredrag, är på drygt 350 sidor. Bara själva urvalets disposition säger mig att det nog inte finns något jag kan säga om Swedenmarks kritik, som han inte själv redan vet. Varje gång jag får känslan att han möjligen gått lite för långt, eller för kort, med ett författarskap (bakom vilket finns en skapande individ som han då riskerar att förnärma), tar han upp den tråden i den text som omedelbart följer, på annan fason.»jag hade svårt med Fredrik Nybergs Åren «heter det på ett ställe. Mycket riktigt kommer nästa kapitel i boken att handla om poeten Fredrik Nyberg. Swedenmark skulle aldrig hysa öppna antipatier för ett eller annat sätt att skriva poesi. Hans käpphäst är istället en annan kritiker, avlägset mäktig och uppblåst:»tjocke«harold Bloom. Swedenmark kan visserligen själv bli lite smådidaktisk. Men det är så svårt att inte hålla med honom, att jag utan att reflektera så mycket över saken, instämmer i hur vi måste läsa poesi i termer av»manligt-kvinnligt«, och i samma stycke att vi måste läsa subjektkritiskt (»dikterna [har] inte något centrum, och inte vi mänskor heller«). Det är klart att det vore spännande om Swedenmark också försökte resonera sig fram till en samlad egen verklighetsuppfattning kring dessa idéer, som ju egentligen är svårkombinerade: Hur är avskrivningen av subjektivitetens»centrum«kompatibel med fokus på könsskillnad? Var för sig argumenteras för subjektkritik och genuskritik, ska vi inte nöja oss med det? Inte mig emot (Bohr!). Det är också så att»tillvarons fullständiga motsägelsefullhet«ses som ett väsentligt verklighetsnärmande hos Swedenmark. 4 / 16

5 Här är titeltexten»kritikmaskinen«(2003) ett gott exempel. Där argumenterar Swedenmark för kritikens nödvändiga»förvelning«genom att illustrera två sätt att bedriva kritik, med nog så precis analys av kritikens genre-knappar och -rattar. Men Swedenmark ägnar mycket textyta åt att bara finna en moraliskt korrekt ton. Det hela gestaltas som en tydlig kamp mellan det goda och det onda. Den onda»ideala kritikens«rolls Royce-förare ger beröm för mönstertrohet, god och konsekvent stil och eleganta metaforer, men avskyr obegriplighet. Medan den»immanenta kritikens«roland (efter Barthes) tvärtom framhäver mönsterbrotten, språkets inneboende fiktionalitet och mångfald, förbindelsen ångestspråk och tycker om det till synes icke-metaforiska. Vem skulle få svårt att välja mellan dessa båda? Om det verkligen är så och det tror jag att en gammal Über-smakdomare fortfarande lever och verkar och åker omkring och prålar i en Rolls Royce här och där i våra texter, så hade analysen mått bra av lite konkreta exempel. Inte nödvändigtvis genom polemik, men vad är det som skiljer gamla dagars smakdomare från dagens? Hur ser de mer svårtydda masker ut som Rolls Royce-gubben klär sig med? Hur ser han ut om han är en kvinna? Desto mer specifik blir Swedenmark i sin lingvistiskt orienterade kritik. Men då ska vi först förbi ställen där han skjuter från höften om språket och världen, som den om att»det är språket som gör oss till mänskor«. För att instämma i den tesen måste vi anta att han menar språk i mycket vid mening. All kultur är språk, kan vi ju säga. Men hur kommer vi med en sådan definition av människan undan dualismen kultur-natur? Visst, vi kan i burroughsk (eller thureriklundsk) anda se även språket som»natur«, men återkommande blir då den där lätt obehagliga gränsdragningen mellan människor och djur. Hur»människorna skiljer sig från djuren«återfinns som ett resonemang i Swedenmarks essä»freud och språket«(men även hos lingvisten Émile Benveniste, som också omtalas i boken). Då och då när jag läser Swedenmark, kan jag känna att den abstrakta överbyggnaden språket, ja, själva termen»språket«, står i vägen för en konkretare kritik. Utifrån namnen, grammatiken, könskillnaden, artskillnaden, och så vidare. Swedenmark citerar Hélène Cixous, som lyfte fram»tre skolor«författaren måste genomgå: De dödas skola Drömmarnas skola Rötternas skola Dessa»skolor«är enligt Swedenmark»krav man egentligen inte får ställa på litteraturen«. Krav det vill säga på författaren, för att författaren ska kunna betraktas som riktig författare? Varför kan sådana krav inte ställas? Vi får gissa. De döda, menar väl Swedenmark, är inte precis någon vanlig kategori på dagens kulturteoretiska agenda. Den döda kräver att vi ser 5 / 16

6 henne som något annat än bara en»social konstruktion«? Drömmarnas skola den bryr sig Swedenmark själv om bara såtillvida vi ser drömmarna som språk (Freud och Lacan). Rötternas skola där är Swedenmark själv en mästare. Jag är villig att gå långt även med språkeskatologen Swedenmark, i de tillfällen då han är som bäst. När han blir semiologen Swedenmark. Hans presentation av lingvisten Benveniste tar ner analysen av tecknen på detaljexempelnivå: Etymologisk kritik av fördomar kring ursprung, och kring själva verbet vara. I sina analyser av betoningar i poesin liknar John Swedenmark ingen annan svensk kritiker. Dikten har alltid rätt hos Swedenmark. Om den är värd att talas om, så har dikten alltid rätt. Poesikritikern har alltid mer eller mindre fel. Här låter Swedenmark sådär snälligen:»ibland måste man krossa dikten som en tallrik och ta upp och betrakta mönstret på en tvärt avbruten skärva för att utifrån den se hur helheten läker fram igen. Det är inte farligt; det du krossade var bara din egen dumhet.«men det fromma förhållningssättet till poesin, får en helt annan dimension i en av bokens mest överraskande texter,»om riktiga betoningar«; överraskande eftersom Swedenmark plötsligt refererar till en katolsk teolog, Jean-Luc Marion. Marion»undersöker en teoretisk motsättning mellan två helt olika förhållningssätt: ett som stänger och ett som öppnas. Idolen är den avbild vi gör oss av Gud: en tolkning som bara bekräftar färdiga förväntningar. Det kan vara en tavla eller ett begrepp. Ikonen som tavla eller som begrepp verkar däremot i oändlighet, möjliggör ett aldrig upphörande utbyte.«i citatet ur det kapitel i Marions Dieu sans l être (Gud utan vara) som Swedenmark själv översatt låter det såhär:»om människan gör idolen möjlig med sin blick så är det i det vördsamma kontemplerandet av ikonen tvärtom det osynligas blick, i egen person, som siktar på människan.«föredraget handlar helt konkret om betoningar och rytm i olika översättningar (Kalevala, Bibeln), samt i Ann Jäderlunds diktsamling mörker mörka mörkt kristaller(1994). Swedenmark uttalar det aldrig själv, men jag tycker att hans syn på poesi ganska exakt stämmer överens med Marions diskussion om idolen och ikonen. (I en annan text sammanfattar Swedenmark själv sin poesiuppfattning med ett mycket allmännare begrepp: språklig laddning.) Dikten hanteras av många kritiker som en idol; en sådan kritiker vill Swedenmark inte vara. För John Swedenmark är dikten en ikon. Därför är också hans ofta extremt detaljfokuserande närläsningar av poesi bland det mest kärleksfulla om litteratur jag läst. Det är inte så att jag önskar att Swedenmark blev mer teologisk. Tvärtom skapar hans ambivalenta, närmast motvilliga förhållande till religionen ett intressant motstånd. Dragningen till att ohämmat känna det goda värdet i något; mot vikten av aktsamhet med våra utsagor om det. 6 / 16

7 Vidden av olika sorters diktning som Swedenmark väljer att citera, referera och på djupet föra in i sina diskussioner är också nämnvärd. Från en perifer sida i Karin Boyes samlade verk, en folklig rimmare som Birger Sjöberg, Lars Forssell, Erik Axel Karlfeldt, Schlegel och Novalis, Sapfo, Sylvia Plath, Osip Mandelstam, Borges, Alain Badiou, till nämnda detaljer i intervjuer, Bibelpassager, Beowulf, Kalevala, Kierkegaard, och så alla samtida poeter, där de kvinnliga är i majoritet. Detta breda referensmaterial är den fenomenologiska utgångspunkten för den dialogiska, djupt underhållande litteratur som är Swedenmarks kritik. När det inte längre finns tid och ekonomi för det intensiva umgänge med litteraturen som den här boken avslöjar, upphör kritiken att existera, eller går tillbaka till att bli Friherrars kall. Manuskripthögen och Matchen Två perspektiv är alltid viktiga att hålla uppsikt på: urvalet (vilka texter omtalas?) ochmotståndet (hur kommer argumentets kamp till uttryck?). Vi skulle kunna leka med andra, mer bildliga ord: Manuskripthögen och Matchen. Vi betonar begränsningen i varje framställning av litteraturen; vi uppmärksammar det handgripliga i alla val urval, ordval, genom att kalla litteraturen Manuskripthögen. En manuskripthög = en ansamling manuskript där bara några kan urskiljas i taget. Manuskripthögen med versalt M = manuskripthögen framför andra: litteraturen. Vi visar att all kritik är arbete med sanning perspektivisk sanning genom att visualisera den kritiska stilens nödvändiga motstånd, argumentets kamp, i Matchen. Den utsatte kritikern Urvalsprincipen har också sin historia. Idag skriver kritiker önskelistor i början av boksäsongen, och har i rätt stor mån möjlighet att själva välja vad och vad de inte vill skriva om. Så var det kanske även på Erik Beckmans tid. Men hans texter signalerar något annat. Erik Beckman känner yngre läsare nog mest till som den 60-tals-konkretist som fick en renässans på 00-talet. Men han var också en mycket tongivande kritiker. Majoriteten av texterna i Alla är vi stora romaner, är dagskritik; recensioner, en del debattinlägg. Nästan uteslutande om samtidslitteratur. Ofrivilligheten är en viktig stilfaktor för Erik Beckman. Han ter sig som en nästan skrämmande vältalig figur utsatt i den fluktuerande samtidspoesin av halvlyckliga, olyckliga, och plötsligt, här och där, några våldsamt lyckliga samtalspartners. Den konfliktskygge kritikern ska skaffa sig ett exemplar av Erik Beckmans samlade kritik. Inga författare ägnar han mer omsorgsfull respekt än sina käpphästar. Och de var rätt så många. Poeter som var lite för mycket Schöngeiste för Beckmans smak, i högmodernismens Sverige. Då kanske det ter sig motsägelsefullt att direkt lyfta fram en beckmansk recension av en klassikerutgivning. Men början av hans 1983 års anmälan av François RabelaisGyckelmakaren Panurge och hans giftasfunderingar (i Holger Petersens svenska översättning) är ett av de 7 / 16

8 lyckligaste ögonblicken i svensk kritik. Beckman exemplifierar de kvantitativa orimligheterna som signifikativa för Rabelais stil:»tålamodet hos personer som väntar på replik är hos Rabelais mer än gudomligt det är ett symtom på mänsklig njutning: man har det bra hela tiden. Tiden, livet är en kvantitativ lust. Texten är en kvantitativ lust. Tid, liv, lärdom, kroppar, texter är lustfyllda kvantiteter.«men så övergår recensionen kort därefter i ett litet materialistiskt manifest: Någonstans på vägen från renässansen och Rabelais till nyliberalismen och oss miste tillvaron som kvantitet sitt lustbetonade värde. Kvalitativa och idealistiska urval,»högre«värden trädde i stället. Industrisamhällets framgångsmän förmerade förvisso sina egendomskvantiteter men lät ändå en abstrakt idealitet styra sina livsåskådningar. Materiellt framåtskridande belastades med antimaterialistiska förkunnelser. Om Beckman levt och verkat efter sekelskiftet (han dog 1995) hade det varit intressant att se hur hans poetik formulerats. Andra varianter av hans materialistiska manifest segrade väl närmast ihjäl sig under 00-talet. Att se Matchen i Beckmans kritik, flyttad till slutet av förra decenniet, vore att se honom stå och slunga in det ena perfekta serve-esset efter det andra. Utan motståndare. Ytlust och tingglädje är nyckelord för att förstå Erik Beckmans kritik. Men framför allt för att förstå honom i det högtidliga litterära klimat i vilket han verkade. Det finns många lyckliga ögonblick i den beckmanska kritiken. Inte minst i debattartiklarna. Den dialogiskt utformade»poesin är alltid felaktig«i Dagens Nyheter i augusti 1980 var ett svar på ett inlägg av poeten Ragnar Strömberg i Expressen (den svenska kvällstidningen med den gulsvarta insekten geting som symbol). En text som i sin tur var ett svar på ett utspel riktat till hela litteratur-sverige, skrivet av Svenska Dagbladets kritiker Mats Gellerstedt, om vad som på den tiden förstods som»modernistisk poesi«kontra proggig 70-tals-diktning. Beckmans svar till båda börjar såhär: Det känns ogiftigt att ge sig in i sommardebatter som man inte känner till. En rötmånadslösning är att likt spinnarlarven diskutera hela saken inom sitt eget självspunna nät, så får nyckelpigan och bladlössen göra upp mera på liv och död utanför.nästan alla svenskar är spinnarlarver och vet inget om nyckelpigan Gellerfelts holmgång bland de små gröna lössen, fast den utspelat sig i Insektsexpressen och lär ha omnämnts i TV:s rapport Resten av texten är skriven som en dialog mellan två namnlösa Beckman och Beckman. Snarast motsatsen till»ogiftig«satir, över de i Beckmans tycke inkrökt förinnerligade:» Tom Hedlund, ciselören du vet, han som graverar inskriptionerna på våra moderna poetbyster 8 / 16

9 beskriver Ragnar Strömberg som egensinnig, språklig registrator av psykiska förlopp med sociala bottnar (Lyrikvännen 1-2/1980). Observera att det enda uttryck som i någon mån pekar utanför Strömbergs själ är de sociala bottnarna, hur fasta de nu är «Resultatet av dialogen är den i debatten dessförinnan uteslutna tredje. Beckman uppskattar nymodernismens experiment med form, och dess»inåtvända näsor«, men önskar sig helst en något mer utåtvänd näsa.»inte orden, inte det de pekar på / men själva näsorna de pekar med är meningen«: Det var så hans eget författarskap började, i debutboken Farstu (1963). Beckmans utpräglat poetologiska attityd vore förstås omöjlig med Stefan Eklunds kritiska motto att»inte ställa sig framför verket«. Vi kunde med Beckmanboken i handen fråga: Om verket lika gärna kan tala för sig självt, vad ska vi då ha kritikern till? Är det inte i den poetologiska diskussionen som kritikern i konsumentupplysningstvångens tid gör sig mest värdig? Historiskt sett är det ofta kritikern som förändrar den litterära norm- och referensapparaten. Vi kunde nämna Georg Brandes introduktion av Nietzsche i Skandinavien i slutet av 1800-talet. Men denna process är lika viktig på mikronivå. Det visar inte mint Erik Beckmans kontextualisering av poetiska troper och typer. Det viktiga är inte perspektivet i sig, utan vad det skapar omkring sig. Och först och främst: hur det svarar mot omgivningen. Språkmaterialism? Gärna! När det ackordet går att spela igen. Till och med Beckman själv, den språkmaterialistiske idolen, kände en gräns för nyenkelheten, i sin tidiga hyllning till Lars Norén i Östersundsposten 1968: Notationer från enskilda slutna privatvärldar är de enda riktigt allmänintressanta. Det är knappast någon paradox: Jag tror vi alla inser att det är sant när vi verkligen stöter på något helt privat. Det sker bara så sällan. Privattecknaren låses av speciella ambitioner, sin syn på sig själv, egna dolda avsikter och reflektioner över det skrivna, tänkta läsarreaktioner, miljötryck, tankevanor. Nyenkel poesi från 60-talets början ger massor av exempel på privata vardagsnotationer som inte känns privata alls utan blir schablonbehängda typiseringar i stället för unika utsnitt ur privatmedvetandet: skrivaren»jag«vid frukostbordet blev frukostätaren»man«i största allmänhet och därmed intressant för ingen alls. Realism är en fråga om att vara unik, eftersom man ju är det, inte en fråga om att utnyttja det allmänna, det välbekanta, schablonen. Det här skulle Beckman knappast ha formulerat mot slutet av 70-talet. Bruksvärdet blir oundvikligt: Kritikens uppgift är att leva med litteraturen, och verka i förhållandet mellan det enskilda verket och ett större. Inte att leva upp till föredömet för en abstrakt och evig Andre. En kritisk exorcist Men ponera att den beckmanska, poetologiska dagskritiken är historia. Vad ersätter den? Kanske en tvärvetenskaplig, tvärgenre-, tvärfenomen- tvär-allt-du-vill-kritik. Som Aase Bergs. I förordet till sin essäsamling Uggla skriver Aase Berg om titelvalet: 9 / 16

10 [Det är] inte utifrån en önskan att bli»klok som en uggla«, utan med tanke på den stirrande ugglan som ett beslutsamt, alienerat ufo, denna stencoola varelse som ibland ser ut som en stubbe, en säl, och som kan snurra på huvudet nästan ett helt varv, precis som den djävulsbesatta Regan i Exorcisten. Sådan måste inställningen vara: övertygad om den egna, omänskliga förmågan att vrida nacken åt ett håll som varken man själv eller någon annan hade väntat sig. Citatet visar på några ingredienser i Bergs språk: den streetsmarta slangen, förkärleken för populärkultur, men också den i grunden, ja, surrealistiska attityden att försöka ge perspektiv åt det till synes omöjliga. Berg har ett förflutet i svenska Surrealistgruppen i Stockholm, tillsammans med exempelvis förläggaren (för Vertigo) och författaren Carl-Michael Edenborg. Aase Berg är en motståndsrörelse. I förordet säger hon också att:»lysande stilister är det värsta jag vet.«vad mer kunde utlova en essäsamling som inte är som alla andra? Men Aase Berg är samtidigt moralist. Det finns alltid en uppläxning i hennes texter, oftast inkluderande hennes stillsamma gäckande med det egna ärendet. Liksom Swedenmark är Berg starkt psykoanalytiskt orienterad. Även om hennes största fiender heter kapitalismen och patriarkatet, är»narcissismen«den lättast framlockade motståndaren. I en Aase Berg-kontext kan narcissismen sammanfattas som det omedvetna objektifierandet av omvärlden genom egna projicerade önskedrömmar. Därför blir också kritiken av de egna bevekelsegrunderna ett viktigt element i hennes stil. Jag har i en annan text kallat hennes essäistiska stilfigur för den dubbla känslans moral. Det finns som regel en dubbel känsla i hennes kritik: Det är inte sällan ett sting av första irritation som förädlas till en formulerad support av de författarskap hon gillar. Vilket i regel är generationskamrater. Som Nikanor Teratologen, Christine Falkenland, Magnus Dahlström, Mara Lee, Mare Kandre, Gunnar Blå och Johan Jönson. Gemensamt för dessa författare är en upptagenhet vid ondskan. Det klaustrofobiska skräcklet i Dahlströms prosa och dramatik, det karnevaliska päcklet i Teratologens prosa, och poeten Jönsons extrema bekännelsesystematik, har det gemensamt att subjektet, eller berättaren, istället för att avläsa det onda med analytisk blick, söker gestalta det inifrån. Explosionen av den här typen av text under 90- och 00-talet, tycks antyda att ondskans problem efter den postkoloniala teoribildningen, i det ofrånkomliga kriget mellan könen etc. måste omprövas inom ramarna för litteraturen. Idéhistoriskt leder spåren bakåt till de där sista åren av 60-talet, då många västerländska kulturteoretiker började undervisa i omöjligheten att ifrågasätta diskurser från en objektiv utsida.»ondskan«kan samtidigt vara många saker: historiskt har den alltid gett namn åt allt vi finner djupast främmande. Allt det vi inte orkar kännas vid. 10 / 16

11 Lars Norén är en ofrånkomlig föregångare till den här poetiken. Men som vi ser i citatet ur Beckmans presentation av Norén finns en kontextuell skillnad: Att tala om»det unika«har inte varit relevant på ett tag. Snarare är det tvärtom en twist på det allmänna som kommer fram i Bergs analys det allmänna som en fuktig kall stens framvända undersida; full av ljusskygga kryp och annat ögonobekvämt. Påvisandet av det förment privata som något allmänt blir en viktig bild. Som när Berg dekonstruerar outsider-stereotypen, i artikeln»outsidern är en man«. Andra av hennes texter visar omvänt lusten att demaskera det folkliga såsom en bluff. Det jag kallar den dubbla känslans moral uttrycker sig också i olika försök till diskursiv analys genom motställda, samtidiga perspektiv: Både offrets och förövarens (när Berg läser slaskiga kommersiella självbiografier om white trash-helveten i»intimitetsbluffen«); härskarens och slavens (i den öppet osäkra»den goda manligheten«); människans och djurets (när hon diskuterar barnpedagogik jämförd med hunduppfostran, i en briljant artikel med titeln»hundträning och barndressyr«); mänsklighetens och omänsklighetens; det mänskligas och det förmänskligas; från jordytan upp i kosmos och från kalla kosmos ner till jorden. De sistnämnda varianterna kommer i fråga i snart sagt alla essäer som rör hennes hjärteämnen: De upproriskt lyckliga texterna om barnet och hennes egen poesi, om poesi i allmänhet. Den nysurrealistiska ådran rymmer också ett romantiskt element, men formulerat med en utpräglat materiell naturvokabulär:»de inre landskapen ignorerar människosläktet. De kommunicerar inte på våra villkor. På så vis påminner de faktiskt om vilket ställe i naturen som helst.«låter det flummigt? Men samtidigt försöker Berg förankra dessa tankar i olika naturvetenskapliga diskurser: [Det är] ett fysiologiskt faktum att somliga förbindelser mellan hjärnans nervceller, i vårt fall de socialt användbara, ristas och fördjupas genom att brukas regelbundet, medan de oanvända förtvinar i passivitet. Enligt Berg är vi innerst de där främmande kanske ogästvänliga landskapen. Aase Berg, både som poet och essäist, låter dig kännas vid dem. Det sista citatet lämpar sig väl för diskussionen om det livaktiga perspektivet. Som synes är det jag väljer att lyfta fram från den här boken mer en Aase Berg-poetik i essä-, artikel- och recensionsform, än en litteraturkritik. Hennes artiklar om litteratur består väldigt ofta av tendensregistrering och innehåller väldigt lite direkt idémässig konfrontation med författaren om skriften som sådan. Vad sade jag nu författaren? Uggla består av texter publicerade i tidningar och tidskrifter de riktar sig till tidningens läsare och inte till någon författare? 11 / 16

12 Men vilka är»läsarna«? Vem är den där»författaren«? För vem skriver jag?»jag skriver inte för författaren, jag skriver för tidningens läsare.«det fick jag höra av en kritikerkollega nyligen, i ett litet gräl om recensioner. En variant av samma mening återkom i diskussionen med ytterligare en kritiker. Båda skriver för en av de största svenska dagstidningarna. Jag tror den meningen säger mer än allt annat i den här texten och i hela debatten om kritikens»kris«. Det räcker med att fråga sig vad den här utsagan har för redaktionell betydelse, så har vi ett svar på hela debatten. När svenska Sportbladets Erik Niva sätter sig och ska skriva om gårdagens omgång i fotbollens Champions League, behöver han inte tänka sig en läsare som inte kan reglerna för spelet fotboll. Likaledes behöver hans läsare inte förvänta sig att en svårare diskussion i ämnet förs någon annanstans än i Nivas spalt. Vi kan lita på att Niva säger det han själv uppfattar som relevant för dagen. Så är det inte med en poesirecension. Inte om poesikritikern förväntas syssla med konsumentupplysning snarare än kritik. Jag önskar att jag kunde rådfråga Erik Beckman om hur han såg på vem han skriver för. Finns det någon läsare som inte blir ledsen av att kallas konsument? Jag tror att tidningsläsaren bryr sig lika lite om vem»jag«är som om vem»jag«skriver för. Det enda litteraturrecensionsläsaren är intresserad av är Manuskripthögen och Matchen! Lyssna eller handla? Med vilken attityd närmar sig Horace Engdahl Manuskripthögen? Vilka är de verbala rörelser med vilka Horace Engdahl förhåller sig till den oöverblickbara kropp som är litteraturen, i boken Ärret efter drömmen? Vad kommer till tals, hur och för vem? Horace Engdahl tar ur Manuskripthögen omsorgsfullt men effektivt fram texter från framför allt och 1800-talen, samt några äldre, några yngre. För att tala om Denis Diderots Rameaus brorson (1760) krävs forskning i miljö. Engdahl gör en litteraturhistorisk poäng av att det vi upplever som modernt hos Diderot den precisa vårdslösheten, driften med karaktärer och konventioner,»den illusionsfria människosynen«hade»sin grund i en extrem inskränkning av publiken«. Diderots satiriska roman spreds i handskrift till ett mycket litet antal, mäktiga prenumeranter. Engdahl tycks mer inspirerad av fransosen Foucaults diskurskritik än av tysk mediekritik, när han talar om Diderots samtida läsare, som»betraktade det som en del av sina privilegier att ha 12 / 16

13 tillgång till den litteratur som deras polis skulle ha censurerat om någon varit djärv nog att trycka den«. Få kan så elegant som Engdahl berätta om hur en litterär idé rör sig och förvandlas med den mänskliga historien som bakgrund eller förgrund. Under rubriken»undergångens lockelse«skissar Engdahl en apokalyptik, från Miltons kristna epos om den störtade ängeln Satan, Paradise Lost (1667), trotset in i den absoluta förintelsen i Byrons dramamanfred (1817), över till andra halvan av 1800-talet med Wagners Nibelungens ring, via en arkitekturhistorisk utvikning av»ruinprincipen«i Adolf Hitlers och Albert Speers byggnadskonst, till Hermann Görings tal till tyska nyrekryter i januari Och så avslutas exkursen med katastrofestetiken i vår tids nyhetssändningar. En lakonisk gest hos Engdahl fäster uppmärksamhet vid en alternativ konklusion. Istället för attraktionen till världsödeläggelsen: antitesen om manlighetens epokala kris:»min historik ger vid handen att detta åtminstone i vår kultur är ett utpräglat manligt kristillstånd.«en centralt placerad essä i boken,»atterboms akustik«, visar fram en poesi som värjer sig mot kravet på handlingskraft. Per Daniel Amadeus Atterbom ( ) beskrivs som en lyssnandets romantiker. Här transponerar Engdahl dåtida kritikers spekulation:»objektiv kunskap är möjlig endast om det döda i konstverket. Resten är lyssnande ( ).«Perspektivet är här det»ordlösa tal«som romantikern tyckte sig, eller ville, höra i naturen. Med närläsning av enskilda strofer hos Atterbom visar Engdahl varför poeten med sin utsmyckande stil offrade både syntaktisk klarhet och logik: För att suggerera illusionen av en naturens röst. Det kommer också fram i diskussionen av Atterboms metapoetiska motiv eolsharpan. Med Engdahls omskrivning:»[v]ärldssjälens fläkt som rör strängarna i poetens bröst och bringar dem att ljuda likt ett spel i vinden.«det som till sist omöjliggör en modern läsning, menar Engdahl, är Atterboms oproblematiska förhållande till skönhetsbegreppet. Men Atterbomanalysen kopplas även till en samtida politisk ekologisk situation. Lyssnandets poetik hos Atterbom ställs mot dennes dåtida antagonist, den handlingsorienterade diktaren och prästen Esaias Tegnér.»Atterboms eolsharpa står för mottaglighet, inte handling«konkluderar Engdahl:»Det är först från en punkt där människans suveränitet börjar likna ödeläggelse som hans symbol kan försvaras.«horace Engdahl skriver sällan om samtida författare. I Ärret efter drömmen är det bara texterna om författaren och vännen Stig Larsson och konstkritikern Ulf Linde. De har båda karaktären av festskrift snarare än kritik. Men i boken finns trots allt några texter som riktar sig tydligt till samtiden, bland annat en om kritik. 13 / 16

14 Essän»Kritiken och dess dubbelgångare«överraskar med att sätta likhetstecken mellan kritik och smakdom. Det är inte alls självklart i andra texter i boken. Tidigare, om Carl Jonas Love Almqvist och idén om»det demoniska«, fick vi t.ex. följa hur»1700-talets kritiker tyckte sig se«nämligen med hjälp av idéer som»det sköna«eller»det sublima«. Nu får kritikern enbart smakdomarens roll;»föga värdig«. Engdahl talar om den»motvilliga«kritiken; som vet att»de flesta texter gott kan passera okommenterade, att varje ord i deras sak är för mycket«. Litteraturen skäms inför litteraturen, över sin roll som»mäklaremellan författare och publik«. Kritikern tillhör enligt detta synsätt alltså inte publiken. Kritikern är någon som kan uttala sig om litteraturen men helst inte gör det. Som helst lever sin litterära roll någon annanstans: [Motviljan är] bara förebudet om ett ännu starkare tvång, det som drar kritikerns uppmärksamhet till vissa andra verk, eller rättare sagt till något som framträder genom dem. Det är som ett svagt illamående, ty det är en fordran som är främmande för den sociala kropp i vilken kritikern valt att leva för att överleva. Alltså kommer han att skriva, även om det dröjer länge innan det faktiskt sker. (Ett illamående kan vara decennielångt.) Vad som menas med illamåendet står klart. Ingen gillar rollen som domare.»överleva«kan inte vara i meningen försörja sig (eftersom det kan dröja decennier innan denne idealkritiker finner sin roll). Det är med andra ord ett existentiellt överlevande. Så blir kritikern småningom varse sin egen»dubbelgångare«, en som reflekterar bortom smakomdömet; i vad som tycks utgöra ett litterärt ingenmansland mellan kritik, litteratur och filosofi. Med sin upphöjda men ännu obestämda ton, är det klart att denna nya kritiska skrift inte har så mycket med vanliga recensioner att göra. Men vad menas med den hemliga formuleringen»vissa andra verk«? Vilka är dessa verk? Det är i vilket fall uttalat»andra«verk än de som uppenbart står till buds. Oviljan att precisera här gestaltar en nästan platonsk förnämhet hos Engdahl. Kritikern intar ett örnperspektiv, för att hitta de verk som inte är belastade av den illamåendeframkallande allmänna smaken. (Kunde vi inte säga något liknande om Aase Berg, som ofta hellre väljer att skriva om populärkultur än om en traditionell finlitteratur, dvs. om mannens litteraturhistoria?) Den insnöade kritikern Den gode kritikern utmärker sig alltså först och främst genom att tvivla över sin roll som smakdomare. Den goda kritiska texten är en som undkommer sitt tvång att döma. Här 14 / 16

15 återkommer hos Engdahl den bild jag refererade till i inledningen. Den goda kritiken försvinner»i det ögonblick den får diktverket att klinga, att tala«. I texten»hur står det till med kritiken?«(1963) menade Maurice Blanchot alltså att den goda kritiska textens funktion liknar en smula snö, som försätter diktens klocka i vibration för att sedan smälta undan. Han lånar bilden från Heideggers Hölderlinläsning, men vill med den gestalta en kritik av kritiken. Det är värt att notera hur många gånger den här bilden använts i Sverige. Första gången var i utgåvan med utvalda essäer av Blanchot i skriftserien Kykeon (1990); andra gången i Horace Engdahls essä»kritiken och dess dubbelgångare«, i Bonniers Litterära Magasin 1992; tredje gången i återpubliceringen av samma essä i boken Ärret efter drömmen; fjärde gången i 00-tals återpublicering av Blanchots text»hur står det till med kritiken?«i tidskriftens aktuella nummer; och så alltså en femte gång i Stefan Eklunds artikel»kritiken som slutade lyssna«i Svenska Dagbladet den 30 januari i år. Det myckna bruket av bilden gör det nästan lite fånigt att fortfarande tala om en»snöflinga«. En rätt ansenlig mängd snö har fallit på den där klockan. Det märkvärdiga är att ingen slagits av hur paradoxal bilden är. Med hänvisning till denna bild påkallas nu kritikerns»ödmjukhet«. Ändå dikten är stum innan kritikerns»snö«faller över den. Enligt bilden är det kritikern och ingen annan som får dikten att klinga. Dikten liknar en komposition som först när kritikern tar sig an den ger ton. Kritikern blir som musikern som framför verket av en frånvarande kompositör (författaren själv?), medan övriga läsare förpassas till rollen som publik. Är detta att förminska kritikens roll, är det inte snarare att förhäva den? Horace Engdahl vill framlyfta av»andra texter«än de gängse (vi kan ju för enkelhetens skull tolka det som texter från en annan tid; texter av döda författare). Men i Eklunds fall handlar det tydligt om samtidskritiken. Hur fungerar egentligen bilden ihop med föreställningen om att verket lika gärna»kan tala för sig självt«? Den intuitive kritikern Rimligare är väl se att hur kritikern bara är en i publiken, men också en som, ombedd eller inte, försöker säga något om dikten som annars riskerar gå förlorat. En kanske anspråksfull roll, definitivt fåfäng. Men den kommer alltid att handla om något betydligt mindre rent än avlyssnandet av»diktens klocka«. Som när allt kommer omkring inte finns. Engdahl säger det själv i förordet till sin essäbok, om sina egna arbeten:»ändå ter sig dessa texter, när jag läser dem idag, ganska olika de minnesbilder jag hade av dem. Det som förändrats är emellertid inte ordalydelsen utan den tänkta läsare vars mottaglighet avgör vad 15 / 16

16 Powered by TCPDF (www.tcpdf.org) Vagant som är meningsfullt att säga.«ingen språkkonst kommer ifrån denna dynamik. Kritikern måste lyssna till verkets klang; men den kan inte avskiljas från rummets akustik. Kritikern tvingas ta hänsyn till alla de språk som verket resonerar mot. Annan litteratur, annan estetisk diskussion, vardagsspråken. Samt mer direkt, utmana de alltid i språket florerande förutfattade meningar som publiken, inklusive kritikern själv, hyser om verket. Det är ett försök att lyssna till ett större pågående verk, och för det måste kritikern använda sig av just det som Engdahl tillskriver sina 1700-tals-kritiker i Almqvistessän: idéer. Kritikern blir ur detta perspektiv den litterära textens sista eller rättare sagt senaste redaktör; efter att den redan finns i världen såsom ett verk. Kritikerns uppgift blir att verka för att den rörelse som strömmar ifrån verket inte drunknar i en massiv språkflod. Att på meningsfullast sätt sätta en estetisk rörelse i samklang med andra, så att rörelsen inte, på grund av ogynsamma omständigheter, stannar av. Att lyssna är också att handla. Den negativa kritiken handlar ideellt sett om motståndet mot överanvända ackord, klichéer. Det är fortfarande i det rörliga verkets tjänst. Den gode kritikern är varken smakdomare eller någon trafikpolis, utan endast en i publiken, som försöker hindra att den allmänna rastlösheten överröstar ett unikt mänskligt uttryck. Även om det ofta slutar med reträtten in i den egna upplevelsen den egna, ensamma kärleken: När det kritiska omdömet misslyckas, eller när ingen verkar vilja lyssna till det. Kritikern är bara den där melankoliske aristokraten så länge han själv önskar det. För mig är kritikern någon mindre förnäm men i gengäld verkligare: Den intuitive läsaren. 16 / 16

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Xstory. vägar till kvinnlig njutning av sexualpedagogen. Kristoffer Lind

Xstory. vägar till kvinnlig njutning av sexualpedagogen. Kristoffer Lind Xstory Våren 2007 Xstory För två år sedan publicerade vi en nyutgåva med de bästa erotiska novellerna ur Bengt Anderbergs serie Kärlek 1 14 en serie som uppnått kultstatus, som är närmast omöjlig att få

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av Daniel Goldmann Hej Det här är ett handledarmaterial för er som ska se Bröderna Pixon - och TV:ns hemtrevliga sken på Boulevardteatern. Här finns

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna En guide hur du kan använda dig av orakelkort för att träna upp din intuition. av Carina Jansson, goacarina@gmail.com Certifierad Oracle Messenger

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension bengt brülde & joakim sandberg: Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt & ekologiskt, Stockholm:

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 Bokförlaget thales svar till bauhn & demirbag-sten Torbjörn Tännsjö i vårt forskningsprojekt kring hedersrelaterat våld, och de problem sådant ger upphov

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift.

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Röda rummet - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux, Lektionstyp:

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Apostladagen, 8/6 Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Dagens tema är sänd mig. Dagens text, som vi strax ska läsa, handlar bland annat om själva grunden

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 1 PROVLEKTION Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion Svenska rum 1 Kapitlet Besök i författarverkstaden ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Diskursens makt - en presentation Bengt-Åke Wennberg Den typ av kunskaper det här är fråga om verkar inte spridas genom enkel förmedling av teorier och modeller.

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer