EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 13.III.2006 K(2006)849. Statligt stöd nr N 112/2004 Sverige Skattebefrielse för biodrivmedel

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.III.2006 K(2006)849 Ärende: Statligt stöd nr N 112/2004 Sverige Skattebefrielse för biodrivmedel Fru minister, Kommissionen vill härmed meddela Sverige att den, efter att ha granskat de uppgifter som de svenska myndigheterna har lämnat i ovannämnda ärende, har beslutat att inte invända mot stödet. 1 Förfarande (1) Genom skrivelse av den 25 februari 2004 anmälde Sverige sin avsikt att bevilja stöd för biodrivmedel. 1 Stödåtgärden registrerades under nummer N 112/04. Kommissionen begärde ytterligare uppgifter genom skrivelser av den 22 april 2004, den 10 maj 2004, den 25 augusti 2004 och den 21 december Sverige svarade genom skrivelser av den 30 juni 2004, den 3 november 2004, den 26 januari 2005 och den 7februari 2006, där kommissionen underrättades om vissa väsentliga ändringar av den ursprungliga anmälan. 2 Beskrivning av åtgärden (2) Den svenska punktskatten föreskrivs i lagen (1994:1776) om skatt på energi och består av två delar, nämligen en energiskatt och en koldioxidskatt. Sverige har redan en stödordning som delvis befriar biodrivmedel från punktskatten på drivmedel 2. Sverige hade målsättningen att biodrivmedel skulle utgöra minst 3 %, räknat på grundval av 1 Sverige använder i själva verket begreppet koldioxidneutrala drivmedel. Kommissionen noterar emellertid att produktionen av biobränslen och odlingen av grödor i regel konsumerar fossila bränslen och ger upphov till koldioxidutsläpp. Begreppet biodrivmedel används i detta beslut som ett allmänt begrepp och inkluderar vätgas från förnybara källor, som inte säkert omfattas av definitionen av biobränslen i gemenskapslagstiftningen i övrigt, se punkterna 13 och 17 nedan. 2 Ärende N480/2002, EUT C 33, , s. 7. Statsrådet Laila FREIVALDS Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE Stockholm Commission européenne, B-1049 Bruxelles Belgique Europese Commissie, B-1049 Brussel België Telefon: (0)

2 energiinnehåll, av den totala konsumtionen av bensin och diesel för transportändamål år Denna målsättning är förenlig med det referensvärde på 5,75 % för 2010 som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen, se punkt 12 nedan. För att uppfylla målsättningen skulle det dock inte räcka att bara delvis befria biodrivmedel från skatt. Sverige anmälde därför sin avsikt att införa följande tre ändringar av den existerande stödordningen: 1. Öka nedsättningen av punktskatten, så att alla drivmedel som omfattas av stödordningen helt befrias från energi- och koldioxidskatten. 2. En utvidgning av stödordningen till vätgas som drivmedel och vätgas för framställning av el i bränslecellsdrivna fordon, förutsatt att vätgasen är framställd med en biologiskt baserad produktionsmetod eller annan metod som inte ger nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären. 3. En förlängning av stödordningen till den 31 december Beträffande bioetanol som använts för låginblandning i drivmedel är punktskattenedsättningen bara tillämplig på etanol klassificerad som odenaturerad etanol under KN-nr (3) Definitionen av koldioxidneutrala drivmedel är oförändrad, dvs. den avser animaliska och vegetabiliska fetter och derivat av dessa, alkoholer, etrar och kolväten, förutsatt att produktens kolatomer är av biologiskt och inte fossilt ursprung. Vätgas kommer också att omfattas av stödet, om den används antingen direkt som drivmedel eller för framställning av el i bränslecellsdrivna fordon, förutsatt att vätgasen framställs av el från förnybara energikällor eller med en biologiskt baserad produktionsmetod eller annan metod som inte ger nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären. (4) Till skillnad från i andra delar av Europa är det volymmässigt dominerande biodrivmedlet i Sverige etanol, till största delen som låginblandning med 5 % i bensin. En mindre men växande etanolmängd används för E85, som består av 85 % etanol, 12 % bensin och 3 % denatureringsmedel, och som bara kan användas i bränsleflexibla fordon (FFV). Ett antal stadsbussar drivs också med praktiskt taget ren etanol. (5) Energi- och koldioxidskatten på bensin av miljöklass 1 är 2,84 respektive 2,12 kronor per liter, sammanlagt 4,96 kronor (0,53 euro) per liter. Motsvarande skatt på dieselolja av miljöklass 1 är 1,036 respektive 2,609 kronor per liter, sammanlagt 3,645 kronor (0,39 euro) per liter. Stödet består i full befrielse från dessa skatter 3. I blandningar av biodrivmedel och fossila drivmedel är den andel som består av biodrivmedel befriad från punktskatter. (6) Åtgärden avser alla producenter och importörer av sådana biodrivmedel som omfattas av stödordningen. Sverige beräknar att stödet kommer att ge ett skatteinkomstbortfall på omkring miljoner kronor år 2005 (129 miljoner euro). Marknaden för låginblandad bioetanol skulle i stort sett vara mättad. Viss tillväxt väntas på marknaden för E85 för bränsleflexibla fordon och etanol för bussar. När anmälan gjordes fanns det drygt 20 potentiella aktörer i Sverige. I tabell 1 visas uppgifter om förväntad försäljning och förväntat skatteinkomstbortfall som Sverige lämnat. 3 Sverige har för närvarande tre olika punktskattesatser för både bensin och dieselolja i enlighet med olika miljönormer. För detta beslut är dock bara bensin av miljöklass 1 relevant, eftersom denna står för nästan 100 % av den svenska bensinmarknaden. 2

3 Tabell 1: förväntad försäljning och förväntat skatteinkomstbortfall Drivmedel/ ändamål Ersatt drivmedel Skatteinkomst bortfall 2004 (milj. kronor) Volym 2004 (m 3 ) Skatteinkomst bortfall 2005 (milj. kronor) Volym 2005 (m 3 ) Etanol/låginblandning Bensin Etanol/E85 Bensin Etanol/buss- Diesel drivmedel RME/låginblandning Diesel RME/100 % Diesel Summa: (7) Stödet för vätgas från förnybar el inskränker sig för tillfället till att gälla ett treårigt forskningsprojekt som avser tre stadsbussar i Stockholm, med ett beräknat stöd på bara kronor ( euro) per år 4. Den förnybara elen kan komma direkt från exempelvis ett kraftvärmeverk som drivs med biodrivmedel eller indirekt från nätet. I det senare fallet skall skattemyndigheten kontrollera elens ursprung genom det existerande elcertifikatssystemet. Direkt framställning av vätgas, exempelvis med trädbränsle, förekommer endast i mycket liten skala. Forskning förekommer om ny produktionsteknik, exempelvis användning av blågröna bakterier och fotosyntes, men väntas inte resultera i någon tillämpning vare sig på kort eller medellång sikt. (8) Sverige kommer att ta fram årliga övervakningsrapporter om stödets funktion och effekter. Uppgifterna kommer att användas för att se över beskattningen, i syfte att undvika överkompensation. Kommissionen skall få kopior av årsrapporterna. (9) Sverige har lämnat detaljerade beräkningar där kostnaderna för biodrivmedel jämförs med motsvarande fossila drivmedel. Dessa beräkningar sammanfattas i bilagan till detta beslut. (10) Kommissionen avser att under 2006 utarbeta en utvärderingsrapport efter halva tiden av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel 5. I detta sammanhang eller tidigare kan kommissionen komma att lämna rekommendationer till medlemsstaterna om de metoder som används för att främja biodrivmedel. Sverige har åtagit sig att på bästa sätt ändra stödordningen, om det skulle krävas för att på lämpligt sätt följa upp sådana eventuella rekommendationer. Sverige har åtagit sig att anmäla stödet på nytt, om sådana ändringar väsentligen skulle påverka stödvillkoren. Dessutom har Sverige åtagit sig att i årsrapporterna göra en bedömning av hur tillgång och efterfrågan utvecklar sig på den svenska biodrivmedelsmarknaden EUT L 123, , s

4 3 Bedömning av åtgärden 3.1 Statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget (11) Åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Den beviljas av en medlemsstat och finansieras med statliga medel, eftersom skattebefrielsen innebär att staten går miste om skatteintäkter som den annars skulle ha haft. Åtgärden snedvrider konkurrensen, eftersom den selektivt gynnar biodrivmedelsproducenterna, helt i enlighet med dess syfte. De som gynnas av skattenedsättningen kan inte betraktas som drivmedlets slutkonsumenter, eftersom det pris de betalar ungefär bör motsvara priset på drivmedel som direkt konkurrerar med biodrivmedel, nämligen traditionella drivmedel. Däremot gynnar åtgärden biodrivmedelsproducenterna, eftersom de får en högre vinst på sina produkter. Drivmedel och biodrivmedel är föremål för betydande handel mellan medlemsstaterna och åtgärden får därför antas påverka denna handel. 3.2 Gemenskapens politik för miljövänliga drivmedel (12) Att främja biodrivmedel och andra förnybara drivmedel som ersättning för dieselolja eller bensin för transportändamål är en väl förankrad prioritet för gemenskapen, eftersom de förstnämnda drivmedlen förväntas bidra till mål som minskade koldioxidutsläpp och säkrad tillgång till miljövänlig energi. Närmare bestämt fastställs i artikel 3 i direktiv 2003/30/EG ett referensvärde på 5,75 % för all bensin och diesel för transportändamål som släpps ut på medlemsstaternas marknader, vilket skall uppnås senast den 31 december Kommissionens politik för biodrivmedel framgår också av kommissionens meddelanden Handlingsplan för biomassa av den 7 december 2005 och En EU-strategi för biodrivmedel av den 8 februari (13) I direktiv 2003/30/EG definieras biodrivmedel som flytande eller gasformigt bränsle för transport, som framställs av biomassa. Biomassa definieras här som den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. Andra förnybara drivmedel betyder andra förnybara drivmedel för transportändamål än biodrivmedel, med ursprung från förnybara energikällor enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el 7. I artikel 2 a i sistnämnda direktiv anges följande förnybara energikällor: vindkraft, solenergi, jordvärme, våg- och tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas. (14) Politiken för biodrivmedel är en logisk del av den övergripande politiken för generellt främjande av förnybara energikällor 8. 6 KOM(2005) 628 slutlig och KOM(2006) 34 slutlig. 7 EGT L 283, , s Se exempelvis kommissionens vitbok från 1997 om förnybara energikällor [KOM (1997) 599 slutlig, ], grönboken om en strategi för trygg energiförsörjning i Europeiska unionen [KOM(2000) 769, ] samt kommissionens meddelande om alternativa bränslen för vägtransport och om åtgärder för att främja användningen av biobränslen [KOM(2001) 547, ]. 4

5 (15) Gemenskapens mål och politik på detta område återspeglas även i gemenskapens energiskattepolitik, särskilt i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet 9. Enligt artikel 16.1 i det direktivet får medlemsstaterna tillämpa skattebefrielse eller skattenedsättning på biodrivmedel, om de består av eller innehåller en eller flera av följande produkter: 1) produkter enligt KN-nummer (olika animaliska och vegetabiliska fetter och oljor), 2) produkter enligt KN-nummer och (olika blandningar av estrar och glycerol) för de beståndsdelar som framställts av biomassa, 3) produkter enligt KN-nummer och (etanol) som inte är av syntetiskt ursprung, 4) produkter som framställts av biomassa, inklusive produkter enligt KN-nummer 4401 och 4402 (olika träprodukter). För blandade drivmedel får nedsättningen bara avse biodrivmedelsdelen, vilket är fallet i förevarande ärende. (16) Av detta framgår att det finns en mindre skillnad mellan definitionerna i direktiv 2001/77/EG och definitionerna av energiprodukter i direktiv 2003/96/EG. Villkoren för sådan befrielse beror på hur drivmedlet klassificeras. Alla förnybara drivmedel som Sverige vill undanta omfattas av artikel 16.1 i direktiv 2003/96/EG, förutom vissa typer av vätgas för särskild användning. Vätgas finns inte i förteckningen över energiprodukter enligt artikel 2.1 i det direktivet, men om vätgas används direkt som drivmedel, skall det enligt artikel 2.3 andra stycket beskattas i nivå med likvärdigt motorbränsle. Framställs vätgasen av biomassa, kan den befrias från energiskatt enligt artikel 16.1 fjärde strecksatsen. Framställs den inte av biomassa, utan exempelvis av andra koldioxidneutrala elenergikällor som vattenkraft, kan skattebefrielse bara medges enligt artikel 15.1 a i det direktivet, om befrielsen är tillämplig på pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara källor. Sverige har bekräftat att man kommer att bevilja stöd för sådana projekt, dock inte enligt den förevarande anmälda stödordningen, utan endast enligt den svenska stödordning som medger stöd för pilotprojekt av denna typ 10. (17) Av punkt 2 ovan framgår att vätgas även kan användas för framställning av el i bränslecellsdrivna fordon. Sådan el är som huvudregel skattepliktig. Medlemsstaterna får dock enligt artikel 15.1 b femte strecksatsen tillämpa skattebefrielse på el som alstras från bränsleceller 11. (18) Den anmälda åtgärden är alltså förenlig med gemenskapens skattelagstiftning. 3.3 Förenlighet med den gemensamma marknaden enligt reglerna för statligt stöd (19) Ett undantag från den generella regeln om oförenlighet enligt artikel 87.1 i EG-fördraget medges enligt artikel 87.3 c för stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. 9 EUT L 283, , s N 512/2002 [EUT C75, , s. 2], utvidgat och förlängt genom N 197/2004, som kommissionen godkände den 1 juni 2005 och som ännu inte offentliggjorts. 11 En annan grund för att befria el som alstras från bränsleceller kan, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, vara artikel 21.5 tredje stycket andra meningen. 5

6 (20) Med beaktande av ändamålet med den anmälda åtgärden har kommissionen bedömt den på grundval av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön 12 (nedan kallade riktlinjerna ). Det kan inte uteslutas att en del av stödet kommer att avse sådana jordbruksprodukter som upptas i bilaga I till fördraget. Stödet för dessa produkter faller under gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn 13 och omfattas inte av riktlinjerna för miljöstöd enligt punkt 7 i dessa. I avsnitt i riktlinjerna för statligt stöd till jordbrukssektorn fastställs det emellertid att kommissionen i välgrundade fall, såsom stöd till utveckling av biobränslen, också får godkänna driftstöd i de fall där det är uppenbart att sådant stöd är nödvändigt för att kompensera för de extra kostnader det innebär att använda miljövänliga alternativ i stället för konventionella produktionsprocesser. Stödet bör vara begränsat till att neutralisera effekterna av de extra kostnaderna och bör ses över regelbundet, åtminstone vart femte år. Eftersom stödet enbart avser biodrivmedel som inte skulle vara konkurrenskraftigt på marknaden utan stöd och då stödnivån ses över varje år, uppfyller den anmälda stödordningen dessa villkor. (21) Enligt avsnitt E.3.3 i riktlinjerna skall driftsstöd till produktion av förnybar energi i princip godkännas. Kommissionen anser att sådant stöd bör särbehandlas på grund av de problem som dessa energikällor ibland haft med att kunna konkurrera med konventionella energikällor. Definitionen av biodrivmedel vätgas (22) Biodrivmedlen är förnybara energikällor i den mening som avses i punkt 6 i gemenskapens riktlinjer. Vätgas som framställs med förnybara energikällor är inget undantag, även om produktionskedjan har fler led än de flesta andra biodrivmedel. Undvikande av överkompensation (23) Kommissionen noterar att stödnivåerna är proportionerliga mot målen för Sveriges och gemenskapens biodrivmedelspolitik. Vidare visar uppgifterna om kostnaden för produktion av biodrivmedel i bilagan att stödet bara delvis täcker skillnaden mellan produktionskostnaden för biodrivmedel och marknadspriset för det energislaget. Kommissionen konstaterar att importerat biodrivmedel kan ha en stark konkurrensställning i förhållande till europeiska drivmedel, bl.a. beroende på valutakursen. Det är dock oundvikligt med olika konkurrenskraft på marknader där producenter av likartade produkter använder olika råmaterial, med olika produktionsteknik. Eftersom stödet i fråga ger samma förmån till alla bioetanolproducenter, är skillnaderna i lönsamhet bara ett uttryck för skillnader i effektivitet, som skulle förelegat även utan stöd. Kommissionen drar därför slutsatsen att det på det hela taget inte föreligger någon överkompensation i den mening som avses i punkt 56 i riktlinjerna. (24) I linje med punkt 60 i riktlinjerna finns det ingen anledning att begränsa driftsstödet till avskrivning av anläggningar, eftersom drivmedlen i fråga är biomassa eller jämställda produkter som kräver lägre investeringar men innebär högre driftskostnader än för andra förnybara energikällor. 12 EGT C 37, , s EGT C 28, , s. 2. 6

7 Andra villkor (25) Åtgärden uppfyller övriga krav i reglerna om statligt stöd. Den är tidsbegränsad och Sverige har åtagit sig att lämna årliga övervakningsrapporter till kommissionen, med all relevant information om produktionskostnaderna för biodrivmedel och marknadspriset på drivmedel för att visa att ingen överkompensation förekommer. Sverige har också bekräftat att man vid behov kommer att göra årliga anpassningar av skattebefrielsen, för att undvika eventuell överkompensation i framtiden. Vidare skall man på bästa sätt ändra stödordningen, om det skulle krävas för att på lämpligt sätt följa upp kommissionens rekommendationer om medel för att främja biodrivmedel. 4 Beslut (26) På ovan anförda grunder drar kommissionen slutsatsen att den anmälda stödåtgärden är förenlig med den gemensamma marknaden, eftersom den uppfyller villkoren i avsnitt E.3.3 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön. Kommissionen beslutar därför att inte invända mot åtgärden. (27) Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas, uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse offentliggörs i sin helhet. Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd, SPA 3 6/5 B-1049 Bryssel Fax: (32-02) Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Neelie KROES Ledamot av kommissionen 7

8 BILAGA Kostnadsjämförelser Använd växelkurs är 1 euro = 9,3086 kronor, som var den officiella kursen den 1 oktober Produktpriset på fossila drivmedel baseras på Rotterdamnoteringen för bensin Preem unleaded, high, cif och för dieselolja EN590, high, cif. Etanol för 5 % låginblandning (per liter) bioetanol bensin SEK Euro SEK Euro Total produktionskostnad i Sverige 5,25 0,56 2,62 0,28 Varav 3,20 0,34 - Råvarukostnader (vete) - Tillsatsämnen (enzymer/kemikalier) 0,15 0,02 - Personalkostnader och andra driftskostnader 1,59 0,17 - Avskrivning och finansiella kostnader 1,06 0,11 - Inkomster från biprodukter (t.ex. foder) -0,75 0,08 Normala distributionskostnader 14 0,90 0,10 0,90 0,10 Ytterligare kostnader, som inblandning, ökade 0,82 0,09 säkerhetskrav, kompensation till oljebolagen för justering Bruttomarginal 0,56 0,06 Energi/koldioxidskatt - - 4,96 0,53 Pris före moms 7,66 0,82 8,48 0,91 Moms 1,92 0,21 2,12 0,23 Pris inklusive moms 9,58 1,03 10,60 1,14 Kostnaden för högre konsumtion p.g.a. lägre 4,31 0,46 energiinnehåll i biodrivmedel 15 Kostnadsjämförelse 13,89 1,49 10,60 1,14 Fabrikspriset på bioetanol i exempelvis Brasilien är betydligt lägre, men till detta pris kommer ytterligare transportkostnader, depåkostnad vid brasiliansk hamn, avvattningskostnad och EUtull. Kostnadsjämförelsen ovan skulle därför även för importerad bioetanol resultera i ett högre pris än priset för fossilt drivmedel. 14 I detta ingår normala kostnader för lagring, transporter, kapital och underhåll av bensinstationer, hyror/arrenden, detaljistmarginal, marknadsföring, kontokort, bonus/återbäring/rabatter och nettovinst för detaljister. Dessa kostnader antas vara desamma som för fossila drivmedel. 15 Vid beräkningen av merkostnaderna använder kommissionen en justeringsfaktor för ren bioetanol på 1,45 och för biodieselolja en justeringsfaktor på 1,1. Värdena är hämtade från rapporten Stationary Applications of Liquid Biofuels, som finns tillgänglig på följande webbplats: Siffran för bioetanol motsvarar inte nödvändigtvis konsumentens intryck, eftersom effekten är mindre märkbar vid låginblandning. 8

9 Siffrorna ovan visar klart att även vid hög inblandning av etanol (E85) är förbrukningskostnaden för biodrivmedel högre än kostnaden för fossil bensin 16. Det samma gäller för etanol som används för bussar, om kostnaden jämförs med fossil dieselolja 17. Jämförelse mellan bensin och biogas för bilar från slaktavfall och gödsel I produktpriset för biogas ingår avskrivningar och finansiella kostnader, framställningskostnader (driftskostnader) samt krediter för råvaror. I bruttomarginalen ingår kapitalkostnader för distributionskedjan, detaljistmarginal, drifts- och underhållskostnader samt nettovinst. En mängdjustering har gjorts eftersom energiinnehållet i biogas är 9,7 kwh per Nm 3 (normalkubikmeter), medan energiinnehållet i bensin är 8,7 kwh per liter. En bensindriven bil förbrukar alltså cirka 11 % mer bensin i liter räknat än en jämförbar biogasdriven bil förbrukar biogas räknat i m 3. Biogas Bensin SEK Euro SEK Euro Total produktionskostnad 6,00 0,64 2,62 0,28 Distributionskostnader 3,73 0,40 0,90 0,10 Energi/koldioxidskatt - - 4,96 0,53 Pris före moms 9,73 1,05 8,48 0,91 Moms 2,43 0,26 2,12 0,23 Delsumma 12,16 1,31 10,60 1,14 Pris inklusive moms efter mängdjustering för ekvivalent bensin för bilar 10,91 1,17 10,60 1,14 Jämförelse mellan dieselolja och biogas för bussar från slaktavfall och gödsel (stora förbrukare) Distributionskostnaderna och därmed bruttomarginalen är lägre än distributionskostnaderna för biogas för bilar, eftersom de kan hållas nere genom geografisk närhet till kunderna när leveranserna främst avser tunga fordon i större städer (huvudsakligen bussar). Samma mängdjustering som vid biogas för bilar har gjorts. Biogas (m 3 ) Dieselolja (liter) SEK Euro SEK Euro Total produktionskostnad 6,00 0,64 2,94 0,32 Bruttomarginal 1,14 0,12 0,47 0,05 Energi/koldioxidskatt - - 3,64 0,39 Pris före moms 7,14 0,77 7,05 0,76 Moms 1,78 0,19 1,76 0,19 Delsumma 8,92 0,96 8,81 0,95 Pris inklusive moms efter mängdjustering för ekvivalent dieselolja för bussar 9,91 1,09 8,81 0,95 16 Vid kostnadsjämförelsen för E85 tillämpar Sverige en justeringsfaktor för energiinnehållet på 30 %. Denna siffra baseras på erfarenheter från i Sverige sålda bränsleflexibla bilar (FFV). 17 I detta fall hänvisar Sverige till en justeringsfaktor för energiinnehållet på 68 %, i linje med ovan nämnda studie, samt till en faktor på 74 % från branschen. 9

10 Rapsmetylester (RME) för 2% låginblandning För beräkningarna antas att kostnaderna i Sverige vid en produktion på m 3 per år skulle bli jämförbar med kostnaderna utanför landet. Bruttomarginalen för låginblandad RME beräknas som bruttomarginalen för drivmedlet den ersätter plus merkostnader för bland annat ytterligare distributionskostnader på 0,30 kronor (0,03 euro) per liter RME (inklusive lagring, myndighetskostnader, försäkringar, transporter och underhåll), före inblandning i dieselolja. Dessutom tillkommer en riskmarginal på cirka 0,50 kronor (0,06 euro) per liter RME. I denna ingår ägarnas avkastning på eget kapital (0,35 kronor (0,04 euro) per liter) samt riskmarginal i form av minskad lönsamhet vid variation i diesel- och rapsoljepriser. Det tillkommer även merkostnader för inblandning på cirka 0,10 kronor (0,01 euro) per liter RME. RME Dieselolja SEK Euro SEK Euro Total produktionskostnad 4,97 0,53 2,94 0,32 varav - Råvarukostnader (rapsolja) 4,50 0,48 - Tillsatsämnen och metanol 0,10 0,01 - Personalkostnader och andra driftskostnader 0,42 0,05 - Avskrivningar och finansiella kostnader 0,15 0,02 - Inkomster från biprodukter (råglycerol) -0,20-0,02 Bruttomarginal 2,25 0,24 0,47 0,05 Energi/koldioxidskatt - - 3,64 0,39 Pris före moms 7,22 0,78 7,05 0,76 Moms 1,77 0,19 1,76 0,19 Pris inklusive moms 8,99 0,97 8,81 0,95 RME (100 %) jämfört med dieselolja för mindre förbrukare När det gäller bruttomarginalen antas kostnaderna vid storskalig produktion och distribution vara cirka 0,77 kronor (0,08 euro) högre per liter jämfört med dieselolja. Ersättning krävs för uppgradering av tankstationer samt distributionskostnader till tankstället (inklusive lagring, myndighetskostnader, försäkringar, transporter och underhåll) och en viss riskmarginal. RME 100 % Dieselolja SEK Euro SEK Euro Total produktionskostnad 4,97 0,53 2,94 0,32 Bruttomarginal 2,10 0,23 0,47 0,05 Energi/koldioxidskatt - - 3,64 0,39 Pris före moms 7,07 0,76 7,05 0,76 Moms 1,77 0,19 1,76 0,19 Delsumma 8,84 0,95 8,81 0,95 Mängdjustering 18 0,53 0,06 Pris inklusive moms 9,37 1,01 8,81 0,95 18 Sverige har använt en justeringsfaktor på 6 %, som är något lägre än vad som framgår av den studie som nämns i fotnot 14 ovan. 10

11 Produktionskostnader för vätgas från elektrolys av vatten jämfört med bensin Sverige har givit in uppgifter om kostnaden för produktion av vätgas med förnybar energi i samband med projektet Clean Urban Transport for Europe (CUTE) i Stockholm. Av nämnda uppgifter framgår det att det med dagens teknik är uteslutet att vätgas överkompenseras i förhållande till fossila drivmedel. Av studier som den Well-to-Wheel-analys som har utförts av kommissionens gemensamma forskningscentrum 19 framgår det klart att kostnaden för produktion av vätgas med biomassa är i samma storleksordning, varför överkompensation även är utesluten i sådana fall