I F S R I S K M A N A G E M E N T J O U R N A L 1 / Dags att förbereda sig inför klimatförändringen

Transkript

1 Risk Consulting I F S R I S K M A N A G E M E N T J O U R N A L 1 / Dags att förbereda sig inför klimatförändringen Domsjö Fabriker här jobbar de hårt för hög säkerhet

2 Innehåll Ledare På jakt efter kvalitet Dags att förbereda sig inför klimatförändringen 10 Utgivare If Hallonnäsgränd 8 A, Helsingfors FIN IF Kontrollera brandriskerna i lager med pappersrullar 12 Professionalism är nyckeln till framgång Domsjö Fabriker här jobbar de hårt för hög säkerhet Dags att förbereda sig inför klimatförändringen Kontrollera brandriskerna i lager med pappersrullar Avbrottsskador kräver specialkompetens Bestämning av risknivån för turbogeneratorer i värmekraftverk Chefredaktör Juha Ettala Redaktionsråd Olav Breen Per Hagström Lars von Hertzen Harry Nordqvist Inkeri Salin Anna Maria Vähäkuopus Legionella og ansvar 20 Legionella og ansvar Växande marknad inom hälsovårdsprodukter och övriga välfärdsprodukter Försäkringarna i ordning allt bra på resan Pontontransport ett krävande men effektivt sätt att transportera stora objekt August Ramsay stiftelsens säkerhetspris år 2005 till Eka Polymer Latex Oy Produktion Markkinointiviestintä Dialogi Oy Tryckeri Salpausselän Kirjapaino Oy Adressändringar inkeri.salin@if.fi Risk Consulting utkommer även på engelska och på finska. ISSN Omslagsbild Index Open Försäkring är en ytterst viktig fråga för de flesta bolag och deras anställda. Skador inträffar faktiskt, både mindre skador som sker oftare och tyvärr någon gång också större skador. Vissa lägen och produkter är kortsvansade vilket betyder att skadorna blir kända inom en kort tidrymd medan andra är långsvansade och då framgår skadorna konkret först efter flera år. Försäkring är dessutom en komplicerad fråga; vi arbetar med det okända och försöker förutspå framtiden på basis av historiska fakta och information. Vi försöker förebygga skador, men det går inte att helt undvika att skador inträffar. Därför är det ytterst viktigt att fokusera på kvalitet i fråga om försäkring och riskhantering. På If strävar vi till att uppnå de högsta kvalitetsstandarderna i vårt arbete, genom högt kvalificerad personal, professionella system och metoder, sträng kvalitetskontroll och en stark underliggande kapitalisering. Vi vill vara en professionell och stabil försäkringspartner, som fokuserar på långsiktiga relationer med bolag i Norden. Tyvärr har vi under de senaste åren sett ett antal incidenter inom nordisk försäkringsindustri, där det är tydligt att man inte tagit tillräcklig hänsyn till kvaliteten. En förklaring till detta kan vara att företagen fäst för stor uppmärksamhet vid kortsiktiga besparingar, på grund av den lönsamhetsanalys som görs varje kvartal på kapitalmarknaden. En annan orsak kan vara att då försäkringsindustrin globalt sett äntligen visar sunda ekonomiska aspekter, dyker det upp nya aktörer på marknaden. Detta borde normalt vara positivt, men alla nykomlingar har inte samma höga kompetens, professionalism, kvalitetskontroll och finansiella styrka. Vissa kan rentav ha ett något opportunistiskt perspektiv på sin närvaro på den nordiska försäkringsmarknaden. Vi har nyligen sett olyckliga följder av sådana kvalitetsfrågor i Norden, då bolag har varit (eller åtminstone trott att de varit) försäkrade hos utländska försäkringsbolag som i själva verket inte existerat. Vi har även bevittnat hur försäkringsbestånd har sålts, med retroaktiv effekt, mellan försäkringsbolag, utan att kunderna blivit korrekt informerade om saken och sådana fall där bolag har dragit sig tillbaka från den nordiska marknaden och lämnat avvecklingarna till utomstående partners. Därför vill vi påminna våra kunder och partners om vikten av den kvalitativa dimensionen när det gäller skadeförsäkringar. Se till att din leverantör har en stark och sund kapitalisering, både i dag och i framtiden, och se till att din försäkringsgivare har den förmåga som behövs för att stödja din verksamhet i fråga om produkt och teckningsgaranti, service och inte minst behandling av skadeståndskrav. Se till att du till fullo förstår vem som bär de olika delarna av dina risker när allt kommer omkring och vem som alltså i sista hand beslutar om och utför betalningen av större skadestånd. Vi kan inte säga någonting säkert om framtiden: det enda vi vet är att skador tyvärr inträffar och att några av er därför kommer att behöva ett betydande stöd från er försäkringspartner. Se till att du och din organisation ser på försäkringsskyddet utifrån ett långsiktigt perspektiv och är tillräckligt uppmärksamma på den kvalitativa dimensionen både i den interna riskhanteringen och i valet av utomstående partners. Morten Thorsrud 2 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006

3 Professionalism är nyckeln till framgång Resultaten för år 2005 visar att vi lyckats med det effektiveringsprogram som genomförts inom If de senaste åren. Vi fortsatte att utveckla våra arbetssätt och vi lyckades behålla vår marknadsposition och samtidigt förbättra vår lönsamhet ytterligare. Affärsområdet If Industrial utvecklades Petri Ekman gynnsamt, trots ett stort antal storskador. Vi har nu skapat en bra grund för framtiden. Genom att implementera program för att förbättra kundservice, processer och serviceplattformar säkerställer vi att vi kan behålla vår position som det ledande försäkringsbolaget för storföretag i Norden. Den nordiska tillverkningsindustrin är hårt pressad att minska kostnaderna och förkorta leveranscyklerna, vilket har tvingat företagen att skapa täta leverantörsnätverk och att flytta tillverkningen till länder där lönekostnaderna är lägre och köparna närmare. En sådan utveckling medför att både banker och försäkringsbolag söker möjligheter att fortsätta erbjuda sina kunder service i deras nya verksamhetsländer, där företagen ofta möter nya utmaningar i och med en annorlunda lagstiftning. Vi på If har gjort ett medvetet val att upprätthålla ett eget filialnätverk i de länder där de flesta av våra internationella kunder är verksamma, samtidigt som vi anlitar utvalda partners för att tillhandahålla service på andra platser i världen. I syfte att säkra bästa möjliga riskbedömning oberoende av verksamhetsort har vi valt att hålla kvar vår riskbedömningsservice. Skillnader mellan branscher Det finns stora skillnader mellan bankoch försäkringsverksamheten i Norden. Det finns ett flertal banker som verkar i Norden, men If är det enda försäkringsbolaget med en genuint pannordisk verksamhet. De flesta av våra företagskunder anlitar utländska bolag för vissa specifika tjänster, men så gott som alla har en långvarig affärsrelation med en pålitlig partner som är djupt rotad i hemlandet. Av försäkringsbolagen har If det största antalet sådana företagskunder inom sitt verksamhetsområde. Våra mest krävande kunder har systematiska, professionella upphandlingsprocesser som bygger på en rad kriterier. Vi vill ge våra kunder bästa möjliga mervärde och därför nöjer vi oss inte med att uppfylla deras minimikriterier. Vår ambition är att sköta vår verksamhet professionellt och tillförlitligt, och att inte enbart tillhandahålla den efterfrågade rätta lösningen för våra kunder, utan att även visa på idéer för fortsatt optimering av kundernas riskhantering och försäkringsskydd. För att kunna göra detta måste vi samarbeta med våra kunder och deras mäklare så att vi till fullo förstår deras underliggande behov. If är ett bolag med omfattande verksamhet i Norden och Baltikum samt övriga Nordeuropa, varför vi kan erbjuda service till många av våra kunder via vårt eget nätverk av dotterbolag och filialer. Vårt mål är att ständigt förbättra vårt internationella partnernätverk i syfte att säkerställa bästa tänkbara service för de kunder vars internationella närvaro är större än vår egen. Köpförfarande Våra kunder har organiserat sina försäkringsrelaterade funktioner på olika sätt. Vissa är s.k. direkta kunder med egna riskhanteringsorganisationer medan andra låter riskhanteringen skötas av försäkringsmäklare, och i synnerhet de största företagen föredrar en kombination av dessa lösningar. Många företag har börjat betrakta sina risker ur ett allt mer holistiskt perspektiv. Den allmänna trenden verkar vara att slå samman riskhantering och kapitalförvaltning till en riskhanteringsfunktion som omfattar hela företaget och som även tar hand om företagens likviditet, valutaoch ränterisker. Vår uppgift är att föra fram skadeförsäkringsaspekterna för att säkerställa att vi tillför bästa möjliga mervärde genom att tillhandahålla optimala lösningar för våra kunder. Vår roll är naturligtvis att efter behov upplysa beslutsfattarna i kundföretagen om sådana riskfaktorer som de eventuellt inte känner till. Skillnader mellan länder De nationella inslagen är uppenbarligen mycket större inom försäkringsbranschen än inom bankverksamheten. Inom lagstadgad olycksfallsförsäkring och trafikförsäkring krävs exempelvis separata produktions- och leveranskedjor för varje land. Största delen av de nationella skillnaderna beror på lagstiftningen. Dessutom verkar priset på försäkringsskydd variera avsevärt i de olika länderna, vilket beror på skillnader mellan skyddens täckning. Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen är en mycket intressant fråga i Sverige, där man över huvud taget inte prövat privata tjänsteproducenters möjlighet att skapa mervärde i form av större verksamhets- och kostnadseffektivitet. De nordiska länderna skiljer sig även åt när det gäller distributionsmekanismerna. I Danmark och Sverige sköts majoriteten av vår företagsverksamhet via mäklare. Kunderna ger ofta försäkringsmäklarna mycket omfattande befogenheter, medan befogenheterna inom bankverksamheten ofta är mycket starkt begränsade och oftast hänför sig till enskilda projekt. På den norska marknaden används inte lika mycket mäklare som i Danmark eller Sverige, men även där sköts nästan all ny affärsverksamhet via mäklare. I det här avseendet ligger Finland något efter de övriga nordiska länderna. Kunderna har ofta både kostnadsoch kvalitetsmässig nytta av att anlita ett professionellt bolag med nödvändig erfarenhet, expertis och nätverk för att ge råd och stöd i hur företaget bäst sköter sina försäkringsärenden. If fungerar som en aktör i triangeln, som utgörs av kund, mäklare och försäkringsbolag. För oss är mäklaren en viktig kund. Tillväxtmöjligheter Ifs affärsområde Industrial fokuserar på olika delområden avseende anställningsförmåner, såsom tjänsteresor, utlandsplaceringar och hälsovård. Vi har två syften med detta: att producera mervärde för våra kunder och att ta del av den förväntade tillväxttrenden. Vi vill betjäna de nordiska storföretagen och hjälpa dem att möta utmaningarna i en snabbt föränderlig värld. För det första har dessa företag tillgångar och personal i ett allt större antal jurisdiktioner. För det andra inriktar de sig allt mer på sina kärnverksamheter, vilket vanligen innebär att de blir allt mer beroende av sin personal, dvs. sina kunskapstillgångar. Vi kan redan nu, och i framtiden blir vi ännu bättre på att ge våra kunder redskap för att motivera och behålla sina nyckelpersoner, och att hjälpa dem att koncentrera sig på sitt arbete i stället för att oroa sig för problem som går att lösa. Våra kunders produkter blir allt mer tekniska till sitt innehåll och mer invecklade. Detta sker inte enbart inom telekommunikation eller IT, utan även inom teknisk planering och byggbranschen, där utvecklings- och uppbyggnadsfasen ofta är lång och priset på en enskild slutprodukt kan vara häpnadsväckande högt. Vi tror att vi har möjligheter till tillväxt och att producera mervärde när det gäller behovet av CAR/EAR-försäkringsskydd. Hur utvecklas marknaden? En av de viktigaste faktorerna under de kommande åren är att minska osäkerhetsfaktorerna. När det gäller fågelinfluensan är exempelvis spridningsmönster 4 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006

4 och smittomekanismer fortfarande relativt oklara. Dessutom verkar i synnerhet antalet väderrelaterade naturkatastrofer hela tiden öka. Översvämningarna i Ungern, Tjeckien och Tyskland, samt de stormar och orkaner som ägde rum i Norden och USA år 2005 är de senaste exemplen på detta. Överraskande meteorologiska fenomen har tvingat återförsäkringsbolagen att skapa nya modeller. Som en följd av detta väntas en ökning av priserna på återförsäkringsskydd på medellång eller lång sikt, vilket också medför ett tryck på att höja premierna för direktförsäkringen. Petri Ekman Distributionskanal Danmark Finland Norge Sverige 22 % 30 % 38 % 70 % 62 % 56 % 78 % mäklare direkt 44 % Det första halvåret inom försäkringsvärlden Vem Petri Ekman? Petri Ekman utnämndes i början av maj till verkställande direktör för If i Finland. Han efterträder Hannu Kokkonen som går i pension. Petri Ekman började sitt arbete inom If i november 2005 som direktör av försäljnings- och kundservice. Han har 18 års erfarenhet av finansbranschen, där han har arbetat med stora företagskunder i Finland och utomlands. Innan han kom till If var han Country Executive på ABN AMRO/Alfred Berg i Finland. Ekman ser många likheter mellan bank- och försäkringsbranschen, men också skillnader. Jag anser att dessa två branscher har många gemensamma drag. Bägge branscher genomgår en likadan konsolideringsprocess både nationellt och internationellt, och lagstiftare och tillsynsmyndigheter ställer allt mer specifika solvenskrav inom bägge branscher, säger Petri Ekman. Dessutom möter vi främst inom segmentet storföretag en press från våra kunder rörande både priser och kvaliteten på det vi erbjuder. Detta är en stark allmän trend som Ekman anser att berör hela finansbranschen. Utmaningen inom försäkrings- och bankbranschen ligger i att bemöta våra kunders krav samtidigt som vi upprätthåller och ökar vår lönsamhet och avkastningen på det egna kapitalet. Mitt intryck är att bankbranschen när det gäller att tillhandahålla service via nätet hunnit något längre än försäkringsbranschen, konstaterar Petri Ekman. När Petri Ekman inte arbetar vilket han påstår att han har gjort mest hela tiden på sistone är han helst utomhus och motionerar eller dyker i havet. Övriga intressen är litteratur och musik. Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik är en av Ifs äldsta industrikunder. Anläggningen är ett föredöme när det gäller säkerhetsoch skyddsarbete. Man har omfattande rutiner för att förhindra olyckor och gör noggranna uppföljningar av alla olyckor och incidenter, också det som nästan inträffade. Domsjö Fabriker här jobbar de hårt för hög säkerhet Skyddsarbetet för att förhindra att människor och maskiner skadas är mycket framgångsrikt. Ett exempel: Enda olyckan med personskada under fjolåret var en medarbetare som fick ett metallspån i ett finger och var sjukskriven en dag. Medvetenheten om de risker som finns i anläggningen är hög och ledningen och skyddsansvariga är noga med att alla medarbetare ska fortsätta att vara det. Christer Larsson är skydds- och säkerhetschef på Domsjö. Sedan 2001, då han tillträdde, har han målmedvetet byggt upp säkerheten på Domsjö utifrån arbetsmiljölagen och dess föreskrifterna. Ledningen har, sedan dagens Domsjö uppstod, ägnat stort intresse åt säker 6 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 7

5 Domsjös interna brandkår finns ständigt på plats eftersom det i varje arbetsskift finns medarbetare som ingår i den. Två gånger per år övar de tillsammans med Örnsköldsviks räddningstjänst inne på Domsjö Fabriker. Domsjös specialceullosa återfinns till och med i Nasas rymdfärja i rymdkapselns värmesköld tack vare dess unika värmebeständiga egenskaper. hetsfrågorna och stöttat Christer Larsson i hans arbete. Han har tillsammans med övriga säkerhetsansvariga och skyddsombuden skapat ett omfattande policydokument på drygt femtio sidor Systematiskt arbetsmiljö- och brandskyddsarbete Samba kallas det internt. Här regleras i detalj ansvarsfördelningen inom skyddsarbetet och uppföljning vid incidenter eller olyckor. Alla ansvariga är namngivna i Samba, på så vis råder inte minsta tvekan om vem som ansvarar för vad. Vi har en tydlig arbetsmiljöpolicy som säger att arbetsmiljöarbetet ska bedrivas systematiskt och långsiktigt ute i linjeorganisationen, säger Christer Larsson. Skydd och säkerhet ska vara en naturlig del i Domsjös kvalitetstänkanden. Tydligt ansvar Domsjö Fabriker består av flera olika anläggningar som behövs för att tillverka sulfitmassan. Där finns kokeri, blekeri, spritfabrik, indunstning, ångcentral, reservkraft och VVS-verkstad, för att nämna några. Arbetet med att skapa ett fungerande säkerhetssystem inledde Christer Larsson med att dela upp fabrikens olika anläggningar i arbetsmiljöområden och utse en ansvarig för varje område sammanlagt sexton. Ett skyddsombud finns också för varje arbetsmiljöområde en bra arbetsmiljö går hand i hand med hög säkerhet på en arbetsplats. Men det räcker inte med att utse ansvariga arbetsledare och skyddsombud och ge dem den utbildning som krävs för att sköta jobbet, säger Christer Larsson. Alla anställda har tillsynsansvar och skyldighet att ta initiativ till att vidta åtgärder och att rapportera både olyckor, incidenter och händelser som skulle ha kunnat utvecklas till en olycka. Därför utbildas alla medarbetare i säkerhetsoch skyddsfrågor. Alla tillbud, oavsett art och storlek, rapporteras och analyseras. Det finns noggranna rutiner för sådan rapportering internt kallar man det ONT-rapport. Det står för Olycksfall, Nollskador och Tillbud. Är det en mindre händelse så åtgärdas den direkt och rapporteras till ansvarig arbetsledare. Vid större incidenter och olyckor görs en noggrann handlingsplan med strikt uppföljning. Skydd- och säkerhetschefen och den arbetsmiljöansvarige för området ska alltid underrättas. Allt analyseras Vi är noga med att betona att en allvarlig händelse mycket väl kan vara en nollskada eller ett tillbud och måste snabbt åtgärdas, säger Christer Larsson. Vi skapar en mapp för varje incident och den förblir öppen tills felet är åtgärdat, säger Christer Larsson. Varje händelse är en källa till kunskap och förbättring av säkerhet och arbetsmiljö. Allt som analyseras, eventuellt åtgärdas, och rapporteras samlas i Samba och skyddkommittén går igenom vid varje möte fyra gånger per år. Kontinuitet och fortbildning är viktigt i skydds- och säkerhetsarbetet, betonar Christer Larsson. Det är bara ett ständigt rapporterande av olyckor, incidenter och nollskador som ger resultat. All information är färskvara och vi behöver ständigt påminnas om att vara uppmärksamma och tänka i säkerhetstermer, säger han. Om hjärnan inte stimuleras finns det risk att du börjar ta genvägar och slappna av och är inte lika vaken för det som händer runt omkring dig. En absolut majoritet av de anställda på Domsjö har högt säkerhetsmedvetande tack vare den ständiga uppföljningen. Följer de inte reglerna kan det bli fråga om omplacering eller i extremfallet uppsägning. Ruska liv i folk Men inget är naturligtvis så bra att det inte kan bli bättre, påpekar Christer Larsson. Vi kan bli duktigare på att ruska liv i den lilla procent som inte tar till sig våra regler och bestämmelser och ta vara på varje tillfälle att informera om risker. Mycket av förbättrings- och reparationsarbetet på anläggningar inom Domsjö utförs av entreprenörer. Också de måste gå igenom en skydds- och säkerhetsutbildning och skolas in i Domsjös säkerhetstänkande innan de får påbörja arbetet. Brandskyddet är naturligtvis en väsentlig del av Domsjös systematiska arbetsmiljö- och säkerhetsarbete. Fabriken har delats upp i åtta brandskyddsområden, precis som anläggningen uppdelats i arbetsmiljöområden. Brandskyddsronder görs regelbundet och en viktig detalj man håller ögonen på är håligheter i väggar och tak, som har uppstått sedan senaste roden. Det borras ofta i väggarna här och gamla hål måste tätas. Naturligtvis är det också viktigt att branddörrar, sprinkleroch brandlarmssystem kontrolleras för att fungera säkert vid en eventuell olycka, säger Christer Larsson. Brandskyddet är det första som kontrolleras i varje område i de riskanalyser som regelbundet utförs på Domsjö Fabriker. Andra moment i analyserna är faktainsamling, man går till exempel igenom process- och situationsritningar, grovriskanalys med riskindentifiering, riskvärdering och förslag till och prioritering av åtgärder. När de beslutade åtgärderna har genomförts sker slutligen en uppföljning efter ett fastställt schema. Intern brandkår Domsjö har en egen brand- och räddningsstyrka, som leds av den tekniska brandskyddsgruppen. Denna interna brandkår finns ständigt på plats eftersom det i varje arbetsskift finns medarbetare som ingår i den. Två gånger per år övar de tillsammans med Örnsköldsviks räddningstjänst inne på Domsjö Fabriker. Förutom brandskyddsgruppen finns fler så kallade kompetensgrupper för säkerhet, skyddsmaterial, farligt gods, kemikalier och trafik. Domsjös omfattande och systematiska arbetsmiljö- och brandskyddsarbete har uppmärksammats utanför företaget, de har till och med fått beröm av Arbetsmiljöverket. Där har man också lånat vissa delar av Samba, berättar Christer Larsson. Förutom att konkurrenter visar intresse för hur vi lägger upp det här arbetet har vi ett visst erfarenhetsutbyte med företag inom gruv- och metallindustrin. Anneth Berglund-Hals är huvudskyddsombud på Domsjö Fabriker. När hon utsågs för tre år sedan var hon det första kvinnliga huvudskyddsombudet inom fackförbundet Pappers. Flera gånger i veckan Jag rör mig på golvet runt om i de olika skyddsområdena så mycket som möjligt och pratar med skyddsombuden, berättar hon. Vissa områden besöker jag flera gånger i veckan. Vi har många entreprenörer som jobbar för oss och de måste också följa våra säkerhetsföreskrifter. Hon deltar även i arbetsmiljöområdenas skyddsronder. En annan del av Anneth Berglund- Hals skyddsarbete är att delta i de projekt som ständigt pågår, för att se till att säkerhetsaspekterna tas till vara redan på ett tidigt stadium. Under skyddsronderna brukar hon också låta någon eller några från projekten följa med. Jag vill att de ska få se hur vi arbetar och ge dem en bild av varför det är viktigt att följa våra skydds- och säkerhetsregler. Anneth Berglund-Hals håller med Christer Larsson att det alltid finns något som går att förbättra från säkerhetssynpunkt. Man får aldrig bli passiv, säger hon. Anders Tjärnberg är riskingenjör på If och ingår i en grupp som varje år besiktigar Domsjö-anläggningen i Örnsköldsvik från ett försäkringsperspektiv. Han berömmer både säkerhetstänkandet och den höga säkerhet som faktiskt råder på Domsjö Fabriker. Tydligt samband Kompetensen är hög inte bara bland dem som arbetar direkt med olika säkerhetsfrågor, säger han. Särskilt glädjande är att den är hög också bland övriga medarbetare och inte minst hos företagsledningen som känner till riskerna och arbetar aktivt skadeförebyggande. Den försäkringsbesiktning som Anders Tjärnberg utför varje år brukar ta en dag. Han studerar hela anläggningen från pannor till förrådet med gasflaskor och noterar alla eventuella avvikelser. Han går också igenom de tillbud och olycksfall som registrerats i Samba. Enligt hans erfarenheter finns det ett tydligt samband mellan få olyckor med personskador på en arbetsplats och hög brandsäkerhet. Domsjö är enligt Anders Tjärnberg ett utmärkt exempel på en fabrik med mycket få skador både på personer och på själva anläggningen. Förutom den årliga försäkringsbesiktningen utfår If också så kallad blockvärdering på Domsjö Fabriker genom ett konsultföretag. Säkerhet kan ibland upplevas som något besvärligt, säger Anders Tjärnberg. Men på Domsjö kan jag konstatera att det är tvärtom, företagsledningen har alltid medvetet och konsekvent satsat på säkerhet och skydd. ANDERS KUMM anders.kumm@if.se Domsjö Fabriker Domsjö Fabriker ligger i Örnsköldsvik och tillverkar specialcellulosa för den internationella marknaden. Domsjö uppstod 2000 då MoDo sålde ceullulosatillverkningen till ett privat konsortium. Cellulosan från Domsjö har ett brett användningsområde. Förutom att bli papper används den för att göra syntetiskt tyg. Specialceullosan återfinns till och med i Nasas rymdfärja i rymdkapselns värmesköld tack vare dess unika värmebeständiga egenskaper. Den används också som så kallad medicinsk applikation, det vill säga bärare av den aktiva substansen i tabletterna. För att utnyttja vedråvarans alla komponenter producerar Domsjö också etanol, koldioxid och lignosulfat. Fabriken startade 1903 och har idag 340 anställda. Produktionen av massa var ton under 2005 och omsättning en miljard kronor. 8 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 9

6 Dags att förbereda sig inför klimatförändringen Under de senaste åren har vi sett en betydlig ökning av riskerna i anslutning till vädret. Väderrelaterade olyckor har medfört avsevärda ekonomiska förluster och betydliga skadekostnader för försäkringsbranschen. Ernst Rauch, som är chef för avdelningen för väder- och klimatrelaterade risker, georiskforskning och miljöfrågor vid Munich Åren 2004 och 2005 uppgick försäkringsbranschens utgifter efter tyfonerna i Japan och bland andra orkanerna Katrina, Rita, Wilma till över 100 miljarder dollar. Detta innebär att branschen måste se över sina riskbedömningsmetoder och riskhanteringsprocesser och anpassa prissättningen i utsatta områden därefter. Försäkringspremierna och ersättningarna måste vara i balans i annat fall kan försäkringsbranschen inte fungera. Global medeltemperatur Trend (C /årtionde) De tio varmaste åren sedan (Nov) Nio av dem sedan 1995! Reinsurance Company, föreslår en dubbel strategi mot naturkatastrofer Atmosfärens medeltemperatur har stigit med 0,5 1 ºC sedan man började föra väderstatistik för cirka 150 år sedan. Med stöd av det vi i dag vet om atmosfärens processer har forskarna kunnat lägga fram vetenskapliga belägg för att denna temperaturhöjning i huvudsak orsakats av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Enligt Ernst Rauch har detta medfört att förekomsten av orkaner och stormar i norra Atlanten ökat, samtidigt som vindhastigheterna tilltagit. Vetenskapliga undersökningar visar att den globala uppvärmningen av atmosfären kommer att fortsätta och ge upphov till ännu kraftigare orkaner, tropiska stormar, åskväder, hagelstormar och översvämningar. Rauch anser att denna utveckling fordrar en dubbel strategi. Den första strategin handlar om anpassning till förändringarna. Detta innebär bland annat att man skyddar områden som är utsatta för översvämningsrisk och reformerar byggbestämmelserna, så att byggnaderna kan motstå större vindhastigheter. Den andra strategin går ut på att minska utsläppen av koldioxid och vissa andra gaser betydligt. Denna väg är emellertid långsam, eftersom koldioxid som orsakas av den globala uppvärmningen. och andra gaser blir kvar i atmosfären i flera decennier, till och med i sekler. Det är emellertid nödvändigt att genomföra denna strategi för att skapa ett läge där det är möjligt för kommande generationer att anpassa sig till förhållandena. Historiens största väderrelaterade skador Ernst Rauch konstaterar att väderrelaterade skador medförde rekordhöga ekonomiska förluster och betydliga skadekostnader för försäkringsbranschen i fjol. De sammanlagda förlusterna till följd av orkanen Katrina på sydkusten i USA beräknas uppgå till miljarder amerikanska dollar. Den privata försäkringsbranschens utgifter väntas uppgå till 45 miljarder dollar. Denna uppskattning omfattar skadorna i New Orleans och Mexikanska gulfen tillsammans med skadorna på offshoreindustrin i området. Uppgifterna är ännu inte slutliga, eftersom delar av New Orleans blev tillgängliga först i december och arbetet med skaderegleringen fortfarande pågår. De slutliga kostnaderna kan vara högre än vad som uppskattats på grund av den inflation som uppstår genom att priserna för byggmaterial höjs till följd av den stora efterfrågan. Starka stormar också i Europa Trots att indikationerna på klimatförändringen i stort sett varit begränsade till vissa regioner har också Europa utsatts för starkare vinterstormar än vanligt. Tyskland drabbades av omfattande översvämningar år 2002, och år 2005 råkade Schweiz ut för en storm som medförde de största försäkringsskadorna som uppstått i landet till följd av en naturkatastrof. Vinterstormarna Anatol år 1999 och Gudrun år 2005 gav anledning att fråga om väderleksmönstret håller på att förändras även på det norra halvklotet. Enligt Rauch finns det tills vidare inga vetenskapliga belägg på detta antagande. Händelserna visade dock att många aktörer på marknaden undervärderat potentialen hos de väderrelaterade riskerna. Forskning visar att nederbördsmönstret i Europa har förändrats. Vintrarna är mildare och fuktigare och somrarna är varmare och torrare än förr. Perioder av skyfall orsakar översvämningar. Det finns tecken på att dessa händelser åtminstone delvis kan kopplas till den globala uppvärmningen. De borde enligt Rauch betraktas som signaler på att vi snabbt måste börja anpassa oss till klimatförändringen. MARJATTA PIETILÄ Ernst Rauch, ansvarig för väder- och klimatrelaterade risker, georiskforskning och miljöfrågor vid Munich Reinsurance Company, talade om klimatförändringar och deras inverkan vid If Institute Client Conference den 13 oktober 2005 i Stockholm. 10 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

7 exempel kraftliner -typer för förpackningsindustrin. Övriga pappersegenskaper som till exempel bestrykning, träfritt, blekt osv. har i princip ingen betydelse för brandegenskaperna. Olika föreskrifter använder ungefär följande klassificering för papperssorter: samt av att rullarnas papperslager lindas upp under branden. Det material som skalas av ökar snabbt de brinnande ytorna. Brandspridning till omgivande material befrämjas av att brandgaserna transportera brinnande pappers stycken. Brännbara material kan enbart på grund av strålningsvärmen antändas inom mer än 30 meters avstånd. Kontrollera brandriskerna i lager med pappersrullar Bränder i lagringsutrymmen för pappersrullar är katastrofala. Brandmän kan inte ens komma i närheten av platsen och fasta automatiska skyddssystem kan ofta inte klara av branden. Mycket stora värden och viktig produktionsutrustning kan utsättas för sådana bränder. Varför är denna risk så svår att kontrollera? Var finns våra gränser just nu? Vad kan vi göra? Bränder i lagringsutrymmen för pappersrullar är vanliga och dyra. Förlusterna är i storleksordningen en miljon euro för mindre och friliggande lagerlokaler, men har även uppgått till 20 miljoner euro för helautomatiska lager. I dessa summor ingår inte ens förluster på grund av verksamhetsavbrott eller i de fall när elden spritt sig till närliggande områden, till exempel värdefulla pappers- eller tryckerimaskinprocesser. I dessa fall överstiger den potentiella förlustrisken 100-miljonersgränsen och hamnar oftast i närheten av EML (Estimated Maximum Loss). Vilka typer av papper rör det sig om? Alla typer av papper rullas upp på rullar vid slutet av pappersmaskinen. Rullarnas diameter är 1,5 2,5 m och de väger flera ton. Papperet kapas sedan oftast till mindre bredd innan det behandlas vidare på plats eller i andra lokaler. Papperet kan vara extremt lätt och luftigt, som till exempel tissue, men det kan också vara tätt och kraftigt, som till Tissuelager. Manuellt hanterat lager för pappersrullar. Låg gramvikt: < 50 g/m 2, (tissue som uppfyller detta viktkriterium kräver speciella hänsynstaganden på grund av papperets textur) Medelhög gramvikt: g/m 2 Hög gramvikt: > 100 g/m 2 Om rullarna behöver paketeras, görs detta oftast genom att slå in dem i papper med medelhög eller hög gramvikt eller i plastfolie. Stål- eller plastband runt rullarna förekommer mycket sällan. Det är dessa rullar det rör sig om, lagrade som en slut-, mellan- eller råmaterialprodukt. Hur är lagren ordnade? I de flesta fall är de enskilda rullarna lagrade stående vertikalt, direkt på golvet. Att lagra rullarna liggande på sidan, på pallar eller i speciella hyllsystem är möjligt men inte särskilt vanligt. Hanteringen inom lagringsutrymmena sköts främst med speciella truckar av klämtyp. På senare tid har helautomatiska lager med datoriserade kranar och transportörsystem blivit de mest ekonomiska lösningarna för storskalig drift. Lagringshöjderna är mellan 5 9 m i manuellt hanterade lager och upp till 14 m i automatiska lager. Hur är brandegenskaperna? Ifs riskingenjörer får många gånger höra av den lokala fabrikspersonalen att dessa pappersrullar inte brinner. Detta är fel!!! Det är förvisso så att pappersrullarna, med undantag för tissue, är mycket svåra att tända eld på. Det räcker inte med en tändsticka eller en cigarett. När den initiala energin har tillförts, brinner de dock mycket snabbt och med extremt hög värmeutveckling. Temperaturerna når 1000 C inom några minuter. Takkonstruktionerna håller inte för påfrestningarna utan kollapsar. Bränderna förvärras också av den skorstenseffekt som skapas av de vertikala utrymmena mellan de olika pappersstaplarna Brandskyddssystem: Effektiv brandsläckning kan inte uppnås med manuell brandbekämpning! Sikten, värmen, röken och skadorna på byggnaden gör att människor inte ens kan komma tillräckligt nära brandplatsen. Rätt planerade och konstruerade automatiska sprinklersystem släcker branden i ett mycket tidigt skede. Frågan är hur ett sprinklersystem ska se ut för att vara lämpligt konstruerat. Tillräckliga sprinklers? Svar på denna fråga får riskingenjören från etablerade och allmänt erkända regelverk, till exempel CEA 4001, NFPA 13 eller FM Sedan varulagret har tilldelats korrekt klass, ger dessa standarder de viktigaste konstruktionsspecifikationerna. Klassificeringen i dessa standarder baserar sig på papprets densitet enligt ovan, men skiljer sig något beträffande tissue. CEA nämner inte specifikt termen tissue för standardsprinklertyper. Tissue nämns endast som en notering i tabell L.1 för ESFR-sprinklers, men inga konstruktionsdata anges. Användare av dessa bestämmelser kan strikt följa viktkriteriet och klassa tissue som papper med låg gramvikt. Detta kanske uppfyller standardens ordalydelse, men inte de senaste kunskaperna beträffande brandskydd. Tyska VdS, som i princip har antagit CEA i sina standarder, har fyllt denna lucka genom att utge speciella riktlinjer för tissue med låg gramvikt (VdS 2870), vilka innehåller samma konstruktionskriterier som FM8-21. NFPA behandlar tissue, men klassar det på samma sätt som papper med låg gramvikt. FM tar med tissue i klassen papper med låg gramvikt. Den vanliga frågan om våtrörs- eller torrörssystem (för områden med frysrisk) täcks enligt följande: Ingen standard godkänner torrörssystem som ESFR-sprinklersystem. För andra sprinklertyper kan torra system användas. 12 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

8 Torr eller våtrörssystem CEA: Torrörsystem bör undvikas för högrisklager NFPA: Våtrörssystem bör användas för lätta/ tissuetyper FM: Torra system bör undvikas och är inte tillåtna för kategorier med låg gramvikt De högsta tillåtna lagringshöjderna anges enligt följande: CEA NFPA FM Låg gramvikt 4,4 6,1 6,1 (7,6) Medelhög 7,2 7,6 6,1 gramvikt (9,1) Hög gramvikt 9,1 9,1 9,1 *olika konstruktioner och sprinklertyper, FM (endast styrläge) Vid dessa maximala lagringshöjder är kraven på kapacitet beträffande vattentäthet och vattentillförsel vid gränsen för de tekniskt tillgängliga lösningarna. En vattentäthet om 30 mm/m 2 /min. över en yta som är 300 m 2 kräver ett sammanlagt flöde om mer än liter vatten per minut, och sammanlagt minst 600 m 3 vatten. Om ESFR-sprinklers används, kan konstruktionen kräva minimitryck på 5 bar vid de 25 hydrauliskt mest avlägsna sprinklerhuvudena. Förutom dessa grundläggande krav på sprinklersystemens hydrauliska konstruktion måste andra viktiga faktorer alltid uppfyllas. Exempel: Storleken på de enskilda staplarna, Brandtest i ett lager med atmosfär med lägre syrehalt. Så snart som lågan med egen syreförsörjning tas bort, slocknar elden. Mellanlager inom produktionsområde. taklutningen, hinder i utströmningsmönstret osv. Konsekvenser vid avvikelser från regelverk Inom pappersindustrin i stort finns en tydlig tendens mot större lagerlokaler, ökade lagerhöjder och papperssorter med lägre gramvikt. Om dessa ändringar utförs i byggnader med befintliga sprinklersystem, används systemen ofta utanför de gränser de ursprungligen konstruerades för. För nya anläggningar kan det hända att de önskade lagringshöjderna helt enkelt hamnar utanför gränserna hos alla tillgängliga brandskyddsstandarder i världen. Förändringar av produkten i sig själv kan även flytta lagret utanför de godkända gränserna. Exempelvis kan TAD- ((Through Air Drying) tissue och papper laminerade med plast- eller metallfolie uppträda annorlunda än de papper som sprinklersystemen ursprungligen har brandtestats för. Extrapoleringar eller andra fantasi - tolkningar av de relevanta föreskrifterna är ett oacceptabelt tillvägagångssätt och kan leda till katastrof. Till och med små förändringar i papperets gramvikt, textur, lagringshöjd, lagringsgeometri eller den hydrauliska konstruktionen kan ändra en kontrollerbar risk till en okontrollerbar eller åtminstone okänd risk. Överskattade sprinklersystem har inte bara lite sämre prestanda, de misslyckas totalt. Om inte alla kriterier uppfylls samtidigt, måste de ansvariga cheferna och riskhanterarna leva med risken för totalförlust av papperslagret, och till och med övrig egendom i närheten angränsande utrymmen till rullpapperslagret! Alternativ till tillfredsställande sprinklerskydd: Gassläckningssystem Skum, vattendimma eller andra medel Inert gasatmosfär Brand teknisk sektionering Förutom sprinklers har inget annat system bevisat sin effektivitet i storskaliga brandtester eller riktiga bränder. Därför är den grundläggande frågan för alla system på marknaden: Fungerar det i den storleksordning vi tittar på, när det verkligen gäller? Kan resultaten från ett laboratorium eller ett rum som är några hundra eller tusen kubikmeter överföras till ett stort lager med kubikmeters volym? Nyligen visade åtminstone ett exempel på ett CO2-skyddat lager att detta inte är möjligt. Den totala skadan översteg 10 miljoner. Det finns också lagerlokaler som kan fyllas med lättskum på mycket kort tid. Sådana system är vanliga i flyghangarer, men fungerar de lika bra för ton rullat papper? Ett system som bygger på en helt annan princip, jämfört med traditionella släckningssystem, är ett system som konstant håller lagrets atmosfär vid en syrehalt som är lägre än den som krävs för förbränning. Eftersom en brand inte kan tändas i sådan atmosfär är frågan inte: Kan systemet kontrollera en brand? Systemet kontrollerar inte en brand, det förhindrar en brand! Å andra sidan ställer sådana system andra krav. I stället för lagringshöjder, lagerkonfigurationer, byggnadshöjder och brandmotstånd måste faktorer som byggnadens täthet, mängden in- och utlastning samt effekterna på människan utvärderas. I korthet kan sammanfattas att ett sådant system kan vara en bra lösning i nya och obemannade lager. En första konstruktionsstandard har nyligen införts i Tyskland, där det också finns flera driftsatta anläggningar. Om vi inte vill införa lämpliga brandskydds åtgärder enligt ovan, är enda chansen att hålla risken på acceptabel nivå att skilja lagret med rullar från andra värden, och att anordna produktionen på ett sådant sätt att totalförlust av lagret inte resulterar i ett oacceptabelt verksamhetsavbrott. Förlusten av själva lagret och de negativa effekterna på miljön eller företagets image kan dock inte undvikas i händelse av en sådan extrem brand. Vad är tillräcklig uppdelning? Denna fråga är mycket svår att besvara, eftersom det inte finns några lämpliga riktlinjer att följa. Temperaturerna och varaktigheterna för de bränder som kan förväntas överstiger designbränderna i olika nationella föreskrifter. Bevisad branderfarenhet: Det finns ingen praktisk lösning för uppdelning som garanterar att branden inte sprider sig. Glödande delar sprids över hundratals meters avstånd, skyddsanordningar i välkonstruerade väggar har varit verkningslösa eller misslyckats. Brandväggar som klassats för 90 minuter gav vika inom den första halvtimmen. Närliggande utrymmen (t.ex. returpapperslager, lätta byggnader med brännbara tak) och kvaliteten hos manuella insatser (t.ex. kylning eller vattenspärrar av utmärkta brandkårer samt vattentillgången) kräver en brandteknisk analys från fall till fall. Följande kommentarer om de tre principerna kan dock ge en viss ledning. Uppdelning genom konstruktion Uppdelning genom skyddsavstånd Uppdelning genom konstruktion och skyddsavstånd Endast fristående brandväggar av den högsta klassen enligt lokala byggnadsbestämmelser har en chans att stoppa brandens spridning. Beroende på vilka bestämmelser vi talar om kan dessa väggar kallas fyratimmarsväggar, brandanläggningsväggar, MFL-väggar eller W-180- väggar. Fristående betyder att konstruktionen på ena sidan av väggen kan kollapsa utan att väggen skadas. Inte ens horisontella stötar, t.ex. från fallande travar av pappersrullar, får resultera i att väggen faller samman. Öppningar skall vara mycket begränsade och skyddade på lämpligt sätt. Brandspridning runt och över väggen måste hindras m kraftig obrännbar konstruktion är ett krav. Eftersom alla dessa krav i praktiken inte kan uppfyllas i byggnader med flera våningar, måste lagerlokalerna begränsas till endast en våning. När det gäller skyddsavstånd är det ännu svårare att ge säkra och gemensamma regler, men allt avstånd över 30 m kan anses ge goda möjligheter till kontroll. I kombination med brandväggar och andra positiva faktorer (enligt ovan) kan acceptabel risknivå uppnås vid avstånd från 20 m ned till 10 m. Ingen lösning kan förutses fastsällas för skyddsavstånd understigande 10 m. Sammanfattning och slutsatser: Bränder i staplade pappersrullar står i dag på gränsen av kunskapen om tillförlitlig och effektiv brandbekämpning. Endast fasta automatiska system, som används inom de gränser de är konstruerade för, kan ge tillräcklig skyddsnivå. Att separera sådana utrymmen är i sig endast ett sekundärt medel, som överlämnar stora risker till den ansvariga parten, och bör därför endast tillåtas vid små och noggrant analyserade lagringsgeometrier. Oskyddade lager av rullpapper inom produktionsområden eller i byggnader med flera våningar är oacceptabla risker. Allt som beskrivs ovan har ökad betydelse på grund av minskningen av papperets gramvikt. Tissuesorter är de mest avgörande riskerna inom papperssorterna med lägst gramvikt. Framtiden Brandteknik och särskilt konstruktion av släckningssystem behöver utvecklas vidare för att klara av utvecklingen i branschen. Medel måste införskaffas och expertis måste samlas för att nå avgörande framsteg. Ottmar Zeizinger ottmar.zeizinger@if.se 14 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

9 Avbrottsskador kräver specialkompetens Ibland kan avbrottsskador vara mycket komplexa. I sådana fall är det bra att samarbeta med en partner som är specialiserad på reglering av svåra och komplicerade skador. James Stanbury vid RGL Forensic Accountants and Consultants har erfarenhet inom detta område. Enligt honom borde avbrottsförsäkringar egentligen döpas om till kontinuitetsförsäkringar, eftersom det som försäkringstagarna vill trygga är att företagets verksamhet fortsätter de vill alltså skydda företagets försäljning och vinster. RGL gick nyligen med i Ifs internationella nätverk för partnersamarbete Select Preferred Partners Network för att hjälpa If att utreda och analysera skadeärenden. RGL:s serviceavtal med Ifs team för internationella skadeärenden innebär att If och RGL kommer att ha ett nära samarbete framöver. RGL har medverkat vid skaderegleringsprocesser över hela världen i Europa, Mellanöstern, Nordamerika, Sydamerika, Afrika och Australien. RGL:s roll är främst att fastställa de ekonomiska effekterna av en händelse värdet på de förluster som en bestämd incident medför, i enlighet med försäkringsvillkoren. I sitt dagliga arbete kommer James Stanbury i kontakt med förluster av olika slag, exempelvis avbrottskador (bl.a. förlust av täckningsbidrag) skador till följd av försening, s.k. DSU, dvs. Delayed Start Up Claims Indirekta avbrottsskador, där skador på en ort kan ha följdeffekter i pro duktions- och försäljningsprocesserna på en annan ort återförsäljares avbrottsskador värdering av lager produktansvar och återkallande av produkter. En händelse medför emellertid inte alltid skada. Exempelvis innebär ett avbrott i produktionen inte nödvändigtvis att företaget drabbas av omsättningsförlust avbrott i produktionen kan förekomma under en tid då försäljningen är liten. På motsvarande sätt kan man fortsätta försäljningen genom att använda lagret på ett ändamålsenligt sätt och minska förlusten av en maskin genom att effektivisera användningen av en annan. När skall man anlita en expert inom forensic accounting, dvs. juridiskt inriktad redovisning? Typiska situationer är när skadan är omfattande eller komplex eller när förhandlingarna mellan berörda parter kommit i dödläge. Men det är också bra att anlita en expert när en händelse ser ut att leda till en rättsprocess, när bokföringen är bristfällig eller om man i allmänhet har en känsla av att allt inte står rätt till. Om ersättningsärendet är klart och av ringa omfattning eller om avbrottsskadan har en enda orsak medför en expert inom forensic accounting knappast något större mervärde till processen. Vår uppgift är att arbeta som en del av skadereglerarens team tillsammans med andra experter, och att hjälpa försäkringsgivaren att fastställa skadans omfattning. Vi ger inte råd i tolkningen av försäkringsvillkoren och vår avsikt är inte heller att styra skaderegleringsprocessen, tillägger Stanbury. Givande samarbete väntas Vi har verksamhet världen över. Därför är vi medvetna om kulturella skillnader, och vi har också lärt oss om olika förfaranden och konventioner inom redovisning i olika länder. Under skaderegleringsprocessen etablerar vi vanligen kontakt med försäkringstagarens redovisningsansvaring eller ekonomidirektör. Eftersom vi har en likadan bakgrund, talar vi samma språk. Vi vet också vilka handlingar vi behöver be att få se i avsikt att förstå klientens affärsverksamhet, hoten och möjligheterna i anslutning till verksamheten och förutsättningarna för framgång inom produktion och försäljning, säger Stanbury. En annan viktig omständighet är vårt oberoende. Tack vare det har vi ett idealiskt läge när det gäller att hjälpa till vid förhandlingar som siktar på uppgörelse eller medverka som expertvittnen inom redovisning vid domstolsbehandling eller vid medling i ärenden som gäller affärsverksamhet eller försäkringar. Men en försäkringsgivare anlitar oss naturligtvis inte för varje ersättningsärende det är väsentligt att vi ger processen mervärde, säger Stanbury. Har ditt företag en kontinuitetsplan? I dessa tider av ökande terroristattacker har en del försäkringsbolag i London gått in för att begära en kontinuitetsplan för företaget som ett villkor för en försäkringsoffert. En klar kontinuitetsplan underlättar ersättningshandläggarnas arbete vid skador och ökar också sannolikheten för att försäkringsgivaren kan tillmötesgå klientens förväntningar. En annan viktig fråga är försäkringsbeloppet, som har avgörande betydelse för ersättningskravet. Erfarenheten visar att underförsäkring är ett överraskande vanligt problem. Försäkringsbeloppen tillsammans med kontinuitetsplanerna för affärsverksamheten måste kontinuerligt evalueras och följas upp, påpekar Stanbury. Framgångsrik reglering ett gemensamt intresse När en skada inträffar är det vår uppgift att hjälpa försäkringsgivaren att bedöma förlustens omfattning och belopp i början, när det gäller att reservera medel för ersättningar, under pågående skadereglering vid a'conto utbetalningar, och oundvikligen också i slutet, när uppgörelsen diskuteras och slås fast, säger Stanbury. En effektiv process kräver också insatser av försäkringstagaren. När ett skadeärende löper smidigt beror det vanligen på att försäkringstagarens ansvarspersoner för riskhantering och försäkringar och deras team medverkar aktivt i processen, till exempel genom att ge information och presentera försäkringsgivarens skadehandläggare för de rätta personerna, som kan ge viktiga upplysningar exempelvis om företagets marknadsföring och försäljning. En modell för framtiden Stanbury är övertygad om att globala försäkringsbolag i framtiden kommer att gå in för det teambaserade koncept som If och några andra försäkringsbolag infört. I takt med den ökande globaliseringen kommer ett antal försäkringstagarnas verksamheter att vara allt mer beroende av varandra, och detta kommer att öka behovet av samordnad, teambaserad verksamhet. Stanbury väntar sig också att man kommer att ägna företagens kontinuitetsplaner allt större uppmärksamhet i dessa tider av klimatförändringar och global terrorism. MARJATTA PIETILÄ 16 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

10 Bestämning av risknivån för turbogeneratorer i värmekraftverk Turbinerna och generatorerna i värmekraftverk utgör kontinuerliga underhållsutmaningar för ägarna och är återkommande riskvillkors- samt prissättningsärenden hos försäkringsbolaget. Risknivån hos olika utrustningar kan skilja sig betydligt från varandra trots att storleksklassen och tiden i drift överensstämmer med varandra. Ingen detaljerad statistik angående skadornas antal och kostnaderna finns att tillgå för turbiner och generatorer. Ändå är det möjligt att få en viss överblick över skadefrekvensen och hur allvarliga skadorna är genom att kombinera uppgifter från olika källor. Enligt den senaste statistiken från IMIA (The International Association of Engineering Insurers) är turbogeneratorerna fortfarande ett av de mest betydande egendomsslagen med avseende på medlemsföretagens egendomsskador. I statistiken för år 2004 utgjorde turbogeneratorerna det tredje största egendomsslaget mätt i ersättningskostnader. Genom att med hjälp av statistiska uppgifter eller erfarenhetsbaserade källor utreda orsakerna till skadorna kan man fastställa vilka förfaringssätt och metoder som kan användas för att undvika skador och sänka risknivån. I nya värmekraftverk hanterar automatiken de kritiska situationerna och utför de regleringsåtgärder som behövs för att korrigera ett avvikande läge. Även i äldre kraftverk installeras i samband med moderniseringar automatik som motsvarar dagens förhållanden. Detta har minskat och delvis eliminerat felaktiga åtgärder, men också lett till färre övningar för fel- och nödsituationer. Avgörande för regleringsautomatikens funktion är att den slutligt styrda anordningen fungerar korrekt i en nödsituation. Regleringsautomatiken är oftast säkrad i de senaste systemen (redundans), men den slutliga åtgärden kan ändå vara beroende av en enskild ventil eller strömställare. Om en turbogenerator roterar med för högt varvtal leder detta mycket snabbt till turbinskador, och turbinen förstörs fullständigt om inte rotationen kan stoppas. Därför bör kraftverken helst vara utrustade med ett tredubbelt skydd mot för höga varvtal. Den avgörande faktorn är ändå att de styrda komponenterna fungerar när de skall reagera på ett styrkommando. De allvarligaste skadorna på en generator uppstår som en följd av att statorns eller rotorns isolering försämras eller att mekaniska skador uppstår. Med tillräckliga mätmetoder kan en försämring i isoleringen upptäckas redan flera år innan en skada uppkommer. Förebyggandet av mekaniska skador kräver bl.a. tillräckliga inspektioner i samband med revisioner. Två skadefall i kraftverk Produktionen i en produktionsanläggning måste köras ned. Samtidigt inleddes även nedkörningen av den ångproduktion som stöjder produktionen med tillhörande elproduktion. Turbinen kördes likaså ned på normalt sätt enligt anvisningarna. När ångventilen hade stängt kopplade inte 10 kv generatorbrytaren generatorn från nätet, eftersom utlösningen inte fungerade. Generatorn fortsatte att rotera som motor. Turbinen tål inte en generator som roterar som motor i mer än några minuter. I detta fall roterade turbogeneratorn i cirka 40 minuter innan den skar ihop. Turbinen fick svåra skador och reparationskostnaderna uppgick till 2,6 miljoner euro. Dessutom uppstod bidragsförluster till ett värde av cirka 2,4 miljoner euro. Korrosionsskador i generatorbrytaren var den direkta orsaken till att den inte löstes ut. Fukt hade trängt i tryckluftsbrytarens tryckluftsystem och de inre delarna i brytaren var kraftigt rostskadade. Kraftverket är även utrustat med en mekanisk knapp som kunde ha använts för att koppla generatorn från nätet. På grund av bristfälliga anvisningar och bristande övning kunde inte personalen i kontrollrummet agera på korrekt sätt, eftersom de inte kände till knappens placering. Frånskiljaren kopplade inte generatorn från nätet förrän turbinen hade skurit ihop. I ett annat större kraftverk än det ovan beskrivna kördes kraftverket ned inför julen. Generatorbrytaren fungerade inte heller i detta fall korrekt, med den påföljden att generatorn inte kopplades från nätet. Generatorn fortsatte att rotera som motor driven av återmatad effekt. Till slut uppstod skador på generatorn vilket medförde att den vätgas som användes för kylningen av generatorn läckte ut ur kylkanalerna och fattade eld. Vid branden förstördes hela generatorn och de totala skadorna uppgick till 110 miljoner euro. Underhållet och personalens kompetens är avgörande faktorer Exemplen ovan är inga unika skadefall. Därför läggs stor vikt vid underhållets nivå och olika åtgärder för underhållskontroll vid bedömningen av en turbogenerators risknivå. Ju äldre ett kraftverk är desto större betydelse har detta. Nivån på automatiken är också lägre i äldre kraftverk än i moderna anläggningar. I äldre kraftverk borde personalen kunna fatta beslut i lägen då den föråldrade automatiken inte utför avsedda funktioner. Detta kräver en löpande utbildning av personalen samt förmåga att hantera undantagstillstånd. Faktorer som påverkar risknivån Vid bedömningen av risknivån för värmekraftverks turbogeneratorer beaktar If bl.a. följande huvudpunkter: Turbogeneratorns skyddsautomatik Turbinens skyddsautomatik bedöms enligt flera olika kriterier. I dessa ingår bl.a. nivån på säkringen av skyddet mot övervarv, vibrationsmätningarnas online-nivå och separata vibrationsmätningar samt mätningarnas antal, olika temperaturmätningar, smörjsystemets konstruktion och säkringar etc. Turbogeneratorns revisionsprogram Programmen skall utföras enligt tillverkarens anvisningar. Om avvikelser från programmet sker, skall avvikelserna vara väl motiverade och tillverkarna skall lämna bedömningar över avvikelsernas effekter. Test av turbinens snabbstängningsventil Ett s.k. simuleringstest skall utföras på snabbstängningsventilen för ånga varje vecka, om automatiken tillåter detta. Om detta inte är möjligt, bör snabbstängningen alltid testas vid nedkörning och uppkörning. Snabbstängningsventilen bör helst öppnas med 2 års intervall. Minimikravet är att detta utförs i samband med turbinrevisioner. Endoskopinspektioner av turbinen Endoskopinspektioner av turbinen bör utföras regelbundet. Inspektioner bör utföras med 2 års intervall. Om turbinen saknar inspektionsöppningar anses detta vara en brist. Underhållskontrollmätningar på generatorn och resultaten av dessa Till detta område hör bl.a. elektriska och mekaniska mätningar under drift, mätningar under ned- och uppkörning samt elektriska konditionsmätningar i samband med service. Generatorbrytarens funktion Brytaren skall testas enligt tillverkarens anvisningar. Generatorns kappamaterial Inte ens generatortillverkaren har alltid klar kunskap om kappamaterialet. Om kännedom om kappamaterialet saknas, bör detta utredas vid nästa revision, och man bör se till att materialet inte är s.k. klyvbart material (18Mn-5Cr). Om så är fallet bör materialet bytas samtidigt. Bedömningen av en turbogenerators risknivå är en åtgärd som kräver tid och resurser. Utgångspunkten är samarbetet med kunden och de organisationer som producerar specialtjänster inom besiktning och underhåll. Försäkringsbolaget kan i samband med denna bedömning bidra med sina egna erfarenheter inom området. Slutresultatet är en bättre identifiering av riskerna och åtgärder i syfte att minska riskerna. VILLE VALTA ville.valta@if.fi 18 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

11 Den 21. mai 2005 varslet Sykehuset i Østfold, Fredrikstad om et utbrudd av legionærsykdommen. I ukene som fulgte ble det påvist stadig flere tilfeller av sykdommen, og totalt ble det påvist smitte hos 55 personer i området. Ti av de smittede døde av sykdommen. Smittekilden viste seg senere å være en "skrubber" ved en industribedrift i Sarpsborg. En skrubber renser luften fra industrielle prosesser for partikler. På bakgrunn av funnet av smittekilden, erkjente den aktuelle bedriften ansvar og ga tilbud om erstatning til de som var blitt rammet og deres pårørende. Legionella og ansvar Hva er legionella og legionellose? Legionellose ble erkjent som en egen sykdom i 1976, da en rekke deltakere på en kongress for amerikanske krigsveteraner (legionærer) ble rammet av alvorlig lungebetennelse. Året etter ble det slått fast at en spesiell bakterie hadde forårsaket sykdommen. Bakterien fikk navnet Legionella pneumophilia. Overføring av bakterien skjer fortrinnsvis gjennom innånding av aerosoler (luftbårne små vanndråper) fra vannkilder som er forurenset. Bakterien har de beste vekstbetingelser ved omkring 35 ºC, men den kan overleve opp til 60 ºC. Det er påvist en rekke ulike arter av bakterien. Bakterien kan forårsake to hovedformer av sykdom: Pontiacfeber som er en influensalignende febersykdom med hodepine, muskelsmerter og tretthet. Symptomene varer vanligvis i 2 5 dager. Legionærsykdom er en alvorlig lungebetennelse. Den starter ofte med hodepine, muskelsmerter og slapphet. I løpet av få dager utvikler det seg så høy feber, hoste og andre symptomer på lungebetennelse. Sykdommen kan ha et alvorlig forløp, og hos eldre og personer med svekket immunsystem har det vært rapportert en dødelighet på opptil 30 %. Legionellose kan forekomme som enkeltutbrudd eller som epidemier. Den mest omfattende epidemien i Norge hittil er den nevnte epidemien i Østfold i mai / juni Smittekilder Bakterien finnes i ferskvannsbassenger med temperaturer i området ºC. Det er særlig i lag med organisk materiale (biofilm) som dannes på veggene i kjøletårn og andre VVS-anlegg at bakterien lever og formerer seg. Av installasjoner som er kjent for å kunne forårsake smitte skal nevnes: kjøletårn med resirkulering av vann som er i kontakt med luft vannforsyningsanlegg med varmtvannsberedere, vannledninger og dusjhoder boblebad med vanntemperatur på omkring 35 ºC der vanntilførselen forårsaker vannsprut og aerosoler over vannoverflaten vannforsyningsanlegg med dårlige vedlikeholdsrutiner I den nevnte epidemien i Østfold i 2005 var det som nevnt en skrubber som var smittekilden. I en slik skrubber blåses den forurensede luften inn i et kammer der den møter vanndusjer som trekker med seg partikler til bunns. Luften blåses deretter ut gjennom pipen sammen med med vanndamp. Vannet pumpes opp fra bunnen av kammeret og opp i dysene. I et slikt anlegg kan det være vekstvilkår for legionella dersom temperaturen er innenfor de nevnte grensene, dersom vannet inneholder organisk materiale og det finnes steder der biofilm kan dannes, for eksempel i pumpen eller i rørsystemet. Undersøkelser gjort etter epidemien viste at risikoen for sykdom var betydelig økt hos personer som bodde innenfor en radius på 1 km fra anlegget. Denne risikoøkningen sank med økende avstand til anlegget. Samtidig ble det også påvist Legionella pneumophilia i anlegget, og disse bakteriene var av samme type som den som ble funnet hos de som var blitt syke. Forebyggende tiltak Det viktigste tiltak for å hindre utvikling og spredning av legionella fra de nevnte smittekildene, er å sørge for regelmessig vedlikehold og renhold av anleggene. Dette vedlikeholdet bør gjennomføres av personer som har god kjennskap til hvordan anlegget fungerer. I tillegg bør det gjennomføres regelmessige inspeksjoner og prøveuttak basert på en risikoog sårbarhetsanalyse av det enkelte anlegg. Lokale og sentrale helsemyndigheter vil kunne bistå med informasjon og praktisk bistand. Ansvar og ansvarsforsikring Eier av et anlegg som kan medføre smittespredning av legionella vil, i de aller fleste tilfeller, bli ansvarlig for de skader en eventuell smitte fra anlegget forårsaker. Dette vil blant annet kunne medføre erstatningsansvar overfor de som er rammet eller deres pårørende. Det kan i enkelte tilfeller være snakk om en betydelig erstatning. Det er derfor viktig at eiere av denne type anlegg, i tillegg til å gjennomføre det nødvendige vedlikehold av anlegget, også avklarer hvorvidt bedriftens ansvarsforsikring dekker slike forhold og hvilke vilkår som er knyttet til forsikringen. OLAV BREEN olav.breen@if.no Referanser: 1. Garåsen H, Sagvik E, Kvendbø JF et al. Legionella i Trondheim - smitteoppsporing og miljøkartlegging. Tidsskr Nor Lægeforen 2005; 125: Aavitsland P. Legionærsykdom - smittevern med blålys. Tidsskr Nor Lægeforen 2005; 125: IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

12 Växande marknad inom hälsovårdsprodukter och övriga välfärdsprodukter Skadeförsäkringen har av tradition varit inriktad på att trygga värdet på anläggningstillgångar. Genom att utvidga verksamheten till hälsorelaterade produkter kan vi nu dessutom erbjuda lösningar för företagens viktigaste resurser humankapitalet. År 2005 lanserade If ett program av nya tjänster och produkter inom risklivförsäkring, inklusive nordisk sjukförsäkring, rehabförsäkring och försäkring för allvarlig sjukdom. Som ett led i sin strategi att bli det största nordiska försäkringsbolaget inom riskliv- och sjukförsäkring, utgör dessa produkter tillsammans med reseförsäkringar och försäkringar för utlandsplacerad personal en viktig del av Ifs produktportfölj, i synnerhet vad gäller servicen till våra industrikunder. Fallstudie: Problem inom det svenska hälsovårdssystemet Sedan en tid har den offentliga hälsovården haft otillräckliga resurser att tillgodose efterfrågan och ibland är köerna till vissa operationer oacceptabelt långa. Om inte den offentliga hälsovården får avsevärt större resurser, kommer denna sektor sannolikt att stå inför stora problem i framtiden. Demografiska utmaningar Den demografiska utvecklingen är ett ytterst viktigt område. I dag har den så kallade befolkningspyramiden inte alls formen av en pyramid, och demografiska analyser visar att problemen på detta område ökar. I Sverige finns 1,5 miljoner personer som fyllt 65 år. Antalet ökar till 1,9 miljoner år 2015 och 2,4 miljoner år Antalet personer i medelåldern, i åldersgruppen år, minskar kraftigt från och med år Kort sagt: ett allt mindre antal produktiva arbetstagare blir tvungna att skapa resurser för vård av en kontinuerligt växande grupp människor. Moderna sjukdomar och begränsade skatteintäkter bidrar till problemet Utöver det demografiska dilemmat måste vi också räkna med den negativa trend som de moderna sjukdomarna medför. Två exempel på dessa sjukdomar är utbrändhet och övervikt, som i sin tur bidrar till att öka behovet av sjukvård ytterligare. Ett närbesläktat problem är den explosionsartade ökningen av läkemedelskostnaderna. När vi betraktar samhällets kostnader för sjukvård och läkemedel som en utgiftspost, får vi en förskjutningseffekt för sjukvården. Det finns många bevis på att kommunalbeskattningen inom en snar framtid inte längre räcker till för att finansiera alla välfärdstjänster som erbjuds i dag. Det är praktiskt taget omöjligt att höja kommunalbeskattningen i någon större omfattning, vilket gör att framtidsutsikterna för denna del är verkligen dystra. Slutsatsen är att vi måste hitta andra sätt att finansiera den framtida efterfrågan på sjukvård i stället för kommunalbeskattningen. Privat och offentlig hälsovård är inte oförenliga Inom politiken hör man ibland påståenden om att den privata hälsovården står i motsatsförhållande till den offentliga hälsovården. I Ifs värld är det tvärtom: den privata hälsovården är ett komplement till den offentliga. En ny vårdgaranti infördes på den offentliga sektorn i slutet av år 2005, vilket något förenklat innebär att alla specialiserade operationer skall utföras inom sex månader från att behov konstaterats. Det är ett positivt initiativ, men det beror på tillgången till privat hälsovård om målet kan uppnås. Och oavsett om målet uppnås eller inte, är sex månader en lång tid att vänta på en operation. Väntetiden utsätter patienten för avsevärd stress och medför också betydande kostnader för personen, arbetsgivaren och samhället. Men hälsovård handlar inte bara om volymer och väntetider, utan också om kvaliteten på de tjänster vi får som kunder. En utredning som gjorts med offentligt stöd visar att kunderna upplever att den privata sektorn levererar betydligt bättre kvalitet än den offentliga. I framtiden kommer den privata hälsovården antagligen att ha en kvalitetsmässigt positiv effekt på den offentliga hälsovården, då man inom den offentliga hälsovården kan lära sig av förfarandena inom den privata sektorn. If fokuserar på hög kvalitet och minimala väntetider Trenden inom hälsovårdssystemet är liknande i alla nordiska länder. If har beaktat detta vid struktureringen av bolagets produkter för hälsovårdssektorn. Våra samarbetspartner och serviceleverantörer inom hälsovårdssektorn har en nordisk fokus och ett omfattande nätverk i Norden och i många andra europeiska länder. De två viktigaste produkterna som If lanserat är sjukvårdsförsäkring och rehabförsäkring. Båda är inriktade på de två viktigaste frågorna inom hälsovården: kvaliteten och väntetiderna. All sjukvård levereras av utvalda partners, som garanterar att tjänsterna är högklassiga och pålitliga. Detta leder till att väntetiderna blir avsevärt kortare. Normalt utförs operationer av alla typer inom två veckor från det att behov konstaterats. Det innebär att man kan spara upp till sex månaders väntetid. De kortare väntetiderna höjer kundernas livskvalitet och spar pengar för arbetstagare och samhället i gemen. Detta möjliggör också besparingar för våra kunder arbetsgivarna. MARKKO WAAS markko.waas@if.se 22 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

13 If har kompletterat sina reseförsäkringsprodukter för industrikunder med en ny resenärförsäkring vid namn Nordic Business Travel Insurance (NBTI). Produkten har utvecklats i samarbete mellan If i de nordiska länderna. Försäkringen är avsedd för försäkring av korta tjänsteresor som görs av anställda på nordiska moderbolag och deras internationella dotterbolag. NBTI erbjuder ett enhetligt försäkringsskydd för alla anställda i koncernen och möjligheter att komplettera försäkringsskyddet med specifika specialskydd för de olika nordiska länderna och genom detta skapa ett skräddarsytt försäkringsskydd. Skadorna regleras lokalt i Norden. Försäkringarna i ordning allt bra på resan Denna text handlar om försäkringsprodukter och tjänster som erbjuds i Finland för storföretagens krissituationer. Resandets karaktär har förändrats betydligt under de senaste åren. Destinationen väljs inte längre utifrån landets eller områdets geografiska läge eller rådande förhållanden. Detta gäller särskilt tjänsteresor, som inte längre riktas enbart till så kallade trygga och välbekanta länder. Tilläggsskydd för kris- och krigsområden I dag reser man också på kris- och krigsområden. Förr tecknade man reseförsäkringar för att täcka traditionella resesjukdomar och bagage som kommit bort, men i dag frågar man efter tillläggsskydd för olika katastrofer, krig och andra förändringar i omständigheterna. Arbetsresor exempelvis till krigsområden kräver allt mer omfattande förberedelser och planering av företagen. Man måste beakta många olika säkerhetsfaktorer och fundera på hur man kan skydda den anställde under resan. De för industrikunder avsedda reseförsäkringsprodukterna tillsammans med Resenär- och Kommenderingsreseförsäkringen är planerade så att de lämpar sig för varierande behov. Företaget kan exempelvis försäkra sina anställda även för resor som riktar sig till krigsområden. Vid beviljandet av försäkringen beaktas det rådande läget i destinationslandet. Vid resor till särskilt riskfyllda länder krävs förhandsuppgifter om bland annat vilka säkerhetsarrangemang som planerats framme på destinationsorten. Aktuellt för våra kunder På temadagen för reseförsäkringar, ett evenemang som ordnas årligen för våra kunder och mäklare, behandlas aktuella frågor i anslutning till reseförsäkringar. Presentationer hålls av både externa talare och Ifs egna experter. I fjol var temat försäkring för exceptionella förhållanden, t.ex. kriser som orsakas av naturkatastrof eller krig. Under dagen hördes många olika presentationer om reseförsäkring och riskhantering i anslutning till resor. Fjolårets evenemang var populärt cirka 80 intresserade kunder och mäklare deltog. Nedan ett kort sammandrag över dagens anföranden. Reseförsäkringsskyddet vid katastrofer Kristian Ignatius, direktör, Personförsäkringar If, Industri Under de senaste åren har det på olika håll i världen inträffat flera katastrofer, som orsakats av människan eller naturen. I överraskande situationer av detta slag klarar man sig vanligen tyvärr inte utan personskador. Kristian Ignatius berättade att Ifs reseförsäkringar täcker skador som dessa avvikande händelser vållar. Försäkringarna har inga specialbegränsningar gällande exempelvis skador till följd av terrordåd eller naturkatastrofer. Tilläggsskydd behövs emellertid till exempel mot skador till följd av krig, bland annat olycksfall. Det är också bra att komplet tera försäkringsskyddet med tilläggsskydd för evakuering och katastrofer. Med dem kan man säkra att enskilda anställda eller större grupper transporteras till närmaste säkra ort vid osäkra situationer i landet eller naturkatastrofer (översvämning, jordbävning, cyklon osv.). Etablering av nätverk för sjukvård Raija Itzchaki, Director of Marketing Global Medical Management Inc. (gmmi) Global Medical Management Inc. (gmmi.) fungerar som Ifs samarbetspartner i USA, Kanada och Sydamerika. Gmmi:s representant Raija Itzchaki berättade hur företaget i praktiken bygger upp sitt sjukhusnätverk. Gmmi:s nätverk omfattar flera tusen läkare och sjukhus i USA, och bolaget har också ett internationellt nätverk i Sydamerika. I allmänhet måste nätverket kompletteras med en ny läkare eller ett nytt sjukhus, när ett försäkrat företag planerar att skicka anställda till en ort där nätverket inte har en läkare eller ett sjukhus sedan tidigare. If har också egna direktfaktureringsavtal på sådana destinationsorter där det kan vara svårt att få västerländsk vård. För närvarande omfattar nätverket främst sådana områden i Kina, Ryssland, Japan eller Hong Kong, där man vet att ett stort antal personer från kundföretagen reser eller befinner sig på kommendering. På arbetsuppdrag i krisområden Hannu Lindroos, fotograf Yhtyneet Kuvalehdet Oy Vid en naturkatastrof eller krigsutbrott eller i andra avvikande situationer i världen försöker de flesta ta sig bort sig från det drabbade området. Men för andra innebär dessa händelser däremot början av ett arbetsuppdrag, och de reser i stället till krisområdet. Det gör också Hannu Lindroos, fotograf vid Yhtyneet Kuvalehdet. Lindroos berättade om sina upplevelser på uppdrag i krisområden och visade dramatiska bilder från händelsernas centrum. Han gav också några praktiska tips om hur man kan undvika problem exempelvis när man reser på Västbanken i Israel. Där är det bra att se till att Finlands flagga inte är synlig, eftersom den påminner alltför mycket om Israels flagga. När man reser till arabländer, kan det uppstå svårigheter om man har Israels stämpel i passet. Ett finskt pass garanterar inte alltid att man kan ta sig in i landet utan problem. Vanligen täcker inte reseförsäkringar skador som krig vållar personer som arbetar i området. För dessa situationer är det möjligt att komplettera reseförsäkringarna med tilläggsskydd, som också täcker dessa skador. Resenärens vaccinationer Jukka Riutta, läkare Matkailuklinikka Resenärer utsätts för många olika sjukdomar ute i världen. Man kan skydda sig mot de flesta av dem med vaccinationer, men trots detta finns det skäl att vara försiktig och tänka på riskkällorna. Jukka Riutta, som är läkare på Matkailuklinikka, berättade om de vanligaste sjukdomarna som resenärer kan råka ut för och gav också praktiska tips om hur man kan undvika tråkiga överraskningar även i exotiska resmål. Ett bra tips är att undvika att dricka alltför mycket light-drycker, eftersom de kan orsaka magbesvär. Det är bra att då och då dricka salthaltig vätska, till exempel mineralvatten. Och viktigast av allt är att man aldrig får stoppa fingret i munnen. Ifs reseförsäkringar ersätter kostnader i anslutning till sjukdomar som börjat och olycksfall som inträffat på resa. Det är också möjligt att komplettera försäkringarna med skydd i händelse av dödsfall och bestående men som orsakats av en sjukdom som börjat på resan. Företagets reseförsäkring iftravel@if.fi 24 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

14 Pontontransport Bogsering och pontontransporter är välbekanta företeelser inom transportförsäkring och våra kunder använder dessa transportformer flitigt. Försäkring av dessa transportformer avviker emellertid från försäkring av normala land-, sjö- och lufttransporter exempelvis genom att kunden i stället för att teckna en årsförsäkring måste avtala med försäkringsbolaget separat om varje enskild transport. Varför det? För att det är fråga om en specialrisk. ett krävande men effektivt sätt att transportera stora objekt Vid sjötransporter kan fartyg opereras relativt fritt inom gränserna för ålderstilläggen, som för torrlastfartyg är 15 år och för fartyg som används i enlighet med linjetrafik 25 år. Om fartygets ålder överskrider gränsen, skall man avtala med försäkringsbolaget om fartygets användning. Bogseringsoch pontontransporter har inte klassificerats på detta sätt, utan de bedöms från fall till fall i syfte att få en så detaljerad helhetsbild av den planerade bogseringen och riskerna i anslutning till den som möjligt. Fartyg som går för egen maskin har sjöegenskaper av en helt annan klass än objekt som bogseras. Ett modernt handelsfartyg har en marschfart på 18 knop. Vid bogsering är farten ofta endast en tredjedel av detta, högst 6 knop. Man är på väg och utlämnad åt havets nycker en betydligt längre tid än vid vanlig fartygstransport. Ett typiskt exempel på en krävande bogseringstransport är transport av en 180 m lång lastbrygga med en 80 m lång ponton över Nordsjön. Hela 50 meter av lastbryggan sticker ut från pontonen både fram och bak. Även om man lyfter lastbryggan så högt som möjligt med bockar, tål inte transporten kraftig sjögång. En bryggkonstruktion som plöjer i vågorna kan mycket snabbt orsaka problem med tanke på konstruktionens 26 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

15 hållbarhet och hela transportens manövreringsduglighet. Väderbegränsningar vid försäkring av bogseringstransporter Försäkringsbolaget ställer sjögångsbegränsningar för försäkrade bogseringstransporter. Den högsta tillåtna vindhastigheten är 12 meter i sekunden och den maximala sjögången 2,5 meter. Om transporten är särskilt krävande, exempelvis på grund av att det bogserade objektet har en stor vindyta, kan vindgränsen sänkas, med motsvarande begränsning av våghöjden. Praktiken har visat att dessa gränser också godkänns bland fraktförarna. Det ligger i allas intresse att transporterna lyckas. En alltför stark sjögång är en av de viktigaste orsakerna till problem vid transporterna. Trots att bogservajern är stark och fungerar elastiskt när man matat ut flera hundra meter vajer, har dess hållbarhet sina gränser. I långa dyningar eller vid hård sjögång börjar bogserbåten och det bogserade objektet gå i olika takt. När den ena surfar på en våg och den andra klättrar upp för en annan, utsätts vajern för extrema påfrestningar. I dag finns pålitlig satellitbaserad väder- och sjöinformation att få på många olika håll. Transporten kräver en omsorgsfull väderanalys och att man hittar ett lämpligt väderfönster, så att man kan ge sig iväg. Enligt meteorologer kan man vid normala omständigheter ge pålitliga väderprognoser upp till tre dygn framåt, varefter prognosens pålitlighet faller till hälften. Detta är ofta en tillräcklig marginal för kustbogseringar i Europa och korsning av mindre havsområden. Man måste fästa speciell uppmärksamhet vid valet av rutt, eftersom den måste vara sjöfartsmässigt trygg och lämplig för bogsertransport. Nödhamnar måste utses på förhand med tanke på oväntade väderomslag eller andra svårigheter. Viktigt med erfarenhet och bra utrustning Transporterna inom varvsindustrin och hamnbygge har ökat kraftigt. En del av produktionen har spritts ut på olika orter, eftersom man på detta sätt kan öka de ordinarie produktionsanläggningarnas kapacitet och flexiblare tillgodose beställarnas önskemål. En fartygssektion kan smidigt lastas på en ponton med sektionsvagn eller specialkran. Pontonen fungerar som om det var ett vägavsnitt, som bogseras över Östersjön till ett skeppsvarv, där lasten lossas och används som en bit i det stora pussel som blir ett fartyg. Även om bogseringen utförs inom ramen för väderbegränsningarna är sjövägen inte alltid jämn. Därför måste lasten surras omsorgsfullt. Ofta blir man dessutom tvungen att stödja sektionskonstruktionen på grund av de accelerationskrafter som förekommer vid transporten. Pontontransporter medför avsevärt större belastning än fartygstransporter, eftersom pontonen har en madrassliknande konstruktion. Under färden måste lasten hållas på plats under alla tänkbara omständigheter. För att säkerställa detta är det bra att följa vissa tumregler. För surrning av däcklast rekommenderas en säkerhetsfaktor på hela 2,5, vilket i praktiken innebär att surrningen skall hålla 2,5 gånger lastens vikt. Vid normala laster är pontonens stabilitet sällan ett problem. Däremot är stabiliteten en kritisk faktor vid containerkrantransporter, där lastens höjd är närmare 80 meter och största delen av kranens vikt på ton finns på 60 meters höjd. En transport av detta slag kräver minutiösa stabilitetskalkyler och ritningar, där lastens placering och surrningsarrangemang presenteras i detalj. Lastning och lossning av en containerkran är ett kapitel för sig. Arbetet skall alltid utföras av erfarna fackmän och med tillräckligt tung utrustning. Lossningen av pontonen lyckas i allmänhet väl, om vågorna eller dyningarna på platsen inte är höga. I sådana situationer har man stor hjälp av de rätta metoderna. En av våra kunder utförde sluttransport av dieselmotorer till ett kraftverk på Ceylon. Den enda platsen där lasten kunde lossas var en sandstrand, där dyningarna slog kraftigt i land. Lösningen var att gräva en lagun på stranden och köra in pontonen i lagunen. Efter detta fylldes pontonens tankar med vatten så att pontonen lade sig stadigt på sandbottnen. Nu kunde man tryggt flytta motorerna i land och forsla dem över sandstranden längs en väg som förstärkts med stålplåtar. Bogserbåten spelar en väsentlig roll vid pontontransporter. En lyckad transport förutsätter rätt inställning och en heltäckande plan. Bogserbåten måste också ha de tekniska egenskaper och den sjöfartsutrustning som uppdraget förutsätter. Fartygets storlek och dragkraft måste stå i rätt förhållande till det objekt som bogseras. Båten måste också ha en tillräckligt stor aktionsradie, den får inte vara exempelvis begränsad till ett visst antal sjömil från kusten. Ibland måste vi ta ställning till brister inom dessa sektorer. Det är viktigt med erfarenhet och bra transportutrustning inom denna transportform. ILKKA KALPIO ilkka.kalpio@if.fi Vid normala laster är pontonens stabilitet sällan ett problem. Däremot är stabiliteten en kritisk faktor vid containerkrantransporter, där lastens höjd är närmare 80 meter och största delen av kranens vikt på ton finns på 60 meters höjd. Vid Eka Polymer i Uleåborg förverkligas principen om ständig förbättring effektivt genom att man utnyttjar de anställdas respons vid säkerhetsinvesteringarna och för att förbättra brandsäkerheten. På bilden från vänster Jari Kinnunen, Mika Louhimo och Ismo Hourula. EKA POLYMER LATEX satsar på ständig förbättring av brandsäkerheten Eka Polymer Latex Oy:s sätt att hantera brandsäkerhetsfrågor visar företagets engagemang och inställning till skadeförebyggande arbete. Företaget satsar kontinuerligt på att förbättra brandsäkerheten. Bland annat på dessa grunder tilldelades Uleåborgsföretaget August Ramsay stiftelsens säkerhetspris år Stiftelsen hör till If. Ifs riskhanteringsdirektör och ordföranden för prisnämnden Kari Häkkinen motiverade även valet med att företaget, som verkar inom den kemiska industrin, systematiskt och långsiktigt arbetar för att förbättra säkerheten. Vi fäste också uppmärksamhet vid att företagets personal ger företagsledningen respons som aktivt utnyttjas för 28 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

16 att utveckla brandsäkerheten, konstaterade Häkkinen. Temat för Säkerhetspriset, som ordnades för 13 gången var Noll bränder nya riktningar inom brandsäkerhet och säkerhetsledarskap på 2000-talet. Inom brandsäkerheten undersökte man bland annat följande delområden, dvs. vilka mål som företaget uppställt för brandsäkerheten, hur man beaktat brandriskerna och utvecklingen av eventuella bränder vid fastställandet av brandförsvarsresurserna samt räddningsverkets verksamhetsmöjligheter vid fastställandet av resurserna. Företaget säkerställer genom tillräckliga övningar att räddningsplanerna fungerar i praktiken. Det belönade företaget har systematiskt utvecklat och övat sin beredskap för brandförsvar tillsammans med Stora Ensos fabriksbrandkår, som finns på samma industriområde, samt med räddningsverket. I valet av vinnare fäste man också uppmärksamhet vid personalens utbildning samt hur företaget säkerställer funktionen av de konstruktioner och anordningar som ansluter sig till brandsäkerheten. Enligt prisnämnden utgör den interna brandsäkerhetsbesiktningen en viktig del av en mer omfattande säkerhetsbesiktning. Modern skadeförebyggande verksamhet omfattar även hanteringen av förändringar och dokumenteringssystem. Då uppföljningen, rapporteringen och dokumenteringen av risksituationer sköts systematiskt, får man genast information om avvikelser och hotande situationer och nödvändiga ändringar kan göras snabbt, betonar Kari Häkkinen som är ordförande för prisnämnden. verka på säkerheten på sin arbetsplats, berättar verkställande direktör Timo Suonperä på Eka Polymer Latex. De senaste fyra åren har företaget besparats från bränder, arbetsolycksfall och miljöskador. Det är en utmaning för oss att upprätthålla motivationen bland de anställda så att vi också i fortsättningen kan redovisa noll bränder och olycksfallsskador. Vi har fortgående utbildning som även omfattar produktionen. Vi belönar de anställda för goda resultat. Öppenheten är bl.a. ett av de värden som vi använder när vi bedömer vår dagliga verksamhet, påpekar Suonperä. Vi tar lärdom av våra misstag och tar gärna också del av andras erfarenheter. Eka Polymer Latex överräcktes på Ifs temadag för säkerhetsfrågor och skadeförebyggande verksamhet, som hölls i slutet av januari, ett stipendium på euro och ett diplom som erkännande för sitt långsiktiga och initiativrika arbete för att förbättra säkerheten. Evenemanget var samtidigt August Ramsay stiftelsens 75-årsjubileumsseminarium. Vi har bland annat använt prispengarna för att stödja vår personal i hanteringen av brandsäkerhetsfrågor förutom i arbetet även hemma och på fritiden, berättar verkställande direktör Suonperä. Till Säkerhetsdagarna hade If inbjudit ledningen för finländska storföretag tillsammans med experter inom riskhantering och säkerhetsledning. Anja Talasmo anja.talasmo@if.fi Riskkort med mångsidiga användningsmöjligheter Eka Polymer Latex tillverkar och marknadsför bestrykningslatex för pappersoch kartongindustrins behov. Företagets omsättning är ca 70 miljoner euro och det har en marknadsandel på cirka 23 procent i Norden. Vid produktionsanläggningen i Uleåborg, som för tillfället sysselsätter 50 anställda, har man tillverkat latex sedan år I Finland har företaget verksamhet också i Åbo. I Norden är verksamheten koncentrerad till Stockholm. Eka Polymer Latex Oy är ett samföretag som ägs av tyska Polymer Latex och holländska Akzo Nobel. Genom moderbolagen har företaget tillgång till gedigen erfarenhet av papperskemikalier samt forsknings- och produktutvecklingskunnande över flera årtionden. I företaget används riskkort för hanteringen av risksituationer och för utvecklandet av brandsäkerheten. Användningen av riskkort motiverar också personalen. Tack vare riskkortsförfarandet får vi snabbt information om eventuella missförhållanden och farliga situationer, och kan snabbt vidta de åtgärder som behövs. Vid Eka Polymer Latex motiveras beslutet för den som anmält om avvikelsen även när den aktuella avvikelsen inte kan rättas till. Riskkortsförfarandet omfattar naturligtvis också uppföljning. Hela personalen är engagerad, var och en kan inhttp://ifnews.if.fi August Ramsays stiftelse August Ramsays stiftelse grundades för att hedra minnet av statsrådet August Ramsay, den förste verkställande direktören för Industriidkarnas Ömsesidiga Brandstodsförening i Finland. Stiftelsens syfte är att främja det skadeförebyggande arbetet hos stor kunder. Stiftelsens syfte är att främja det skadeförebyggande arbetet i företag som är försäkrade i If Skadeförsäkringsbolag Ab samt att driva fram såväl praktisk som teoretisk forskning inom försäkringsbranschen. August Ramsays stiftelses Säkerhetspris grundades år Stiftelsen beviljar därtill stipendier och pris till personer och sammanslutningar som deltagit i det skadeförebyggande arbetet eller utvecklandet av försäkringsverksamheten. Stipendier kan på ansökan också beviljas för lärdomsprov inom säkerhetsbranschen. August Ramsay Eero Järnefelt 1913, olja, Ifs samling Tjänsten är engelskspråkig men artiklarna innehåller länkar till källorna på ursprungsspråken. Du kan själv påverka vilken information du får. Välj de ämnesområden som intresserar dig mest. Du kan välja mellan Skade-, Sjö- och Ansvarsmeddelanden. Ta emot meddelandena som nyhetsbrev i din e-postlåda och/eller rubriker som sms i din mobiltelefon. Registrera dig på web-adressen Registrera dig som prenumerant på nyhetsbrevet IfNews! Nyhetsbrevet IfNews som publiceras på nätet innehåller expertinformation om försäkring och riskhantering, information som är till nytta för dig i ditt arbete. 30 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2006 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/

17 SWEDEN If P&C Insurance S Stockholm Visit: Barks väg 15 tel. +46 (0) fax. +46 (0) If P&C Insurance Vikingsgatan 4 S Gothenburg tel. +46 (0) fax. +46 (0) firstname.lastname@if.se If P&C Insurance Västra Varvsgatan 19 S Malmö tel. +46 (0) fax. +46 (0) firstname.lastname@if.se If P&C Insurance Box 190 S Sundsvall Visit: Universitetsallén 2 tel. +46 (0) fax. +46 (0) firstname.lastname@if.se FINLAND If P&C Insurance FIN IF Visit: Vattuniemenkuja 8 A Helsinki tel fax firstname.lastname@if.fi NORWAY If P&C Insurance P.O. Box 240 N-1326 Lysaker Visit: Lysaker Torg 35 tel fax firstname.lastname@if.no If Safety Centre Ringvoll N-1827 Hobøl tel fax sikkerhetssenteret@if.no DENMARK If P&C Insurance Stamholmen 159 DK-2650 Hvidovre tel fax. fi firstname.lastname@if.dk FRANCE AND LUXEMBOURG If Assurances France 4, rue Cambon, 2e étage F Paris tel fax rstname.lastname@if.se GERMANY If Schadenversicherung AG Direktion für Deutschland Siemensstrasse 9 D Neu-Isenburg tel fax firstname.lastname@if.se THE NETHERLANDS AND BELGIUM If P&C Insurance Boompjes 413 NL-3011 XZ Rotterdam tel fax firstname.lastname@if.se GREAT BRITAIN If P&C Insurance 2nd fl oor, 40 Lime Street London EC3M 7AW tel fax firstname.lastname@if.se ESTONIA AS If Eesti Kindlustus Pronksi 19 EE Tallinn tel fax firstname.lastname@if.ee LATVIA AS If Latvia Kronvalda bulvaris 3 LV-1010 Riga tel fax firstname.lastname@if.lv LITHUANIA UAB If Draudimas Zalgirio 88 LT Vilnius tel fax firstname.lastname@if.lt RUSSIA If St.Petersburg Representative Office P.O.Box 16, FIN Lappeenranta Visit: Malaya Konyushennaya 1/3, office B St.Petersburg, Russia tel fax merja.vainio@if.fi...