SLAKTHUSOMRÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLAKTHUSOMRÅDET 1912 2002"

Transkript

1 SALUHALLSFÖRVALTNINGEN SLAKTHUSOMRÅDET en jubileumsskrift

2 Finansborgarrådet Carl Cederschiöld Det spännande Slakthusområdet Det är inte alla som vet att den största delen av de köttprodukter som vi stockholmare äter kommer från eller via Slakthusområdet i Enskede. Det är ett cirka kvm stort område med över 200 företag och drygt arbetsplatser. Cirka 125 av dessa är livsmedelsföretag av olika slag. Det gör området mycket spännande och intressant. Senare års stora investeringar, rationaliseringar och moderniseringar har resulterat i effektivare, specialiserade och mer konkurrenskraftiga företag. Det finns här även en väl fungerande marknad och ett väl uppbyggt nätverk mellan företagen. Självfallet har det stor betydelse för mångfalden och samverkan. Staden är en stor fastighetsägare inom området genom saluhallsförvaltningen. Styrelsen och förvaltningen har också en övergripande uppgift och ett ansvar att främja livsmedelsförsörjningen till landets huvudstad. Under stadens ledning har Slakthusområdet fungerat väl under de 90 år, som området har funnits. För framtiden hoppas och tror jag att produktionen och handeln med olika typer av köttprodukter och andra livsmedel inom Slakthusområdet ska ges möjlighet att fungera på ett minst lika bra och effektivt sätt som hittills. Stockholm i januari 2002 Carl Cederschiöld Finansborgarråd 2

3 Slakthusområdet ett modernt livsmedelscentrum Slakthusområdet - norra Europas största partihandelsområde för kött-, fläskoch charkuteriprodukter fyller 90 år den 31 januari Kunskap, tradition och förnyelse har skapat ett väl fungerande livsmedelscentrum, främst för animaliska produkter, strax söder om stadskärnan i Stockholm. Det strategiska geografiska läget i storstockholmsregionen har stor betydelse för tillförseln av varor till området och distributionen av de känsliga närproducerade färskvarorna. Slakthusområdet bidrar i allra högsta grad till att behovet av mat till stockholmsområdets ständigt växande befolkning tillgodoses. Under årens lopp har stora investeringar skett i tekniska funktioner inom såväl infrastrukturen som i fastighetsbeståndet. I Börshuset från 1912 har Stockholms stads saluhallsförvaltning sitt kontor. Effektiva företag i sekelskiftesbyggnader Inom Slakthusområdet finns allt från nybyggda till snart hundraåriga fastigheter. De grå byggnaderna i kalksandstegel från invigningsåret 1912, ofta med stora karakteristiska halvmåneformade fönster, finns kvar och är idag renoverade, hyresgästanpassade och moderniserade förädlingsfabriker för till exempel styckning och/eller charkuteritillverkning. Där lokalerna inte passar för livsmedelsproduktion finns till exempel lager, kontor eller personalutrymmen. Saluhallsförvaltningens målsättning att verka för företagens utveckling och/eller expansion har i samarbete med deras entreprenadanda ökat effektiviteten. Företagen är oftast små till medelstora företag och specialister inom en viss del i förädlingskedjan. Stor arbetsplats ett företagskluster för livsmedel Områdets drygt 200 företag med över arbetstillfällen delar på resurser såsom mark, energi samt tekniska installationer. Det är kostnadseffektivt för företagen och skonsamt för miljön. Detta livsmedelskluster är beroende av goda transportförbindelser, god infrastruktur, ändamålsenliga lokaler, tekniska landvinningar och inte allra minst en kompetent och engagerad personal. 3

4 Tiden före Slakthusområdet På 1870-talet och flera decennier framåt var Stockholms stad och även alla dess slakterier i ett minst sagt miserabelt hygieniskt skick. Det var brist på vatten- och avloppsmöjligheter och det var mycket svårt för hälsopolisen att kunna övervaka slakterierna fanns det i Stockholms innerstad inte mindre än 28 stycken slakterier och i näromgivningarna runt tullarna ytterligare 100. Hygieniska problem inom huvudstaden På grund av alla hygieniska problem tillsatte överståthållaren 1877 en kommitté som skulle utreda möjligheterna att uppföra ett offentligt slakthus. Utredningen om hur ett offentligt slakthus skulle gestalta sig tog dock nästan 30 år. Att det behövdes ett sammanhållet område var man helt enig om, men det stora problemet var lokaliseringen. Olika lägen föreslogs. Det var Hjorthagen vid Värtan, Kräftriket vid Brunnsviken, Traneberg i Bromma och Ekelund i Solna. De hygieniska problemen ledde även till att stadsfullmäktige 1897 antog en lag om köttbesiktnings- och slakthustvång. Först 1904 började man diskutera Enskede som en lämplig plats. År 1905 segrade Enskedeförslaget över Traneberg i en omröstning i fullmäktige. Röstsiffrorna var 49 för Enskede och 29 för Traneberg. Stockholms stads slakthus- och saluhallsstyrelse bildas 1907 Lördagen den 1 juni 1907 bildades Stockholms stads slakthus- och saluhallsstyrelse. Dess första och främsta uppgift blev att uppföra den av stadsfullmäktige beslutade slakthusanläggningen ett offentligt slakthus på Enskede gårds domäner. Slakthus- och saluhallsstyrelsen fick också huvudmannaskapet över stadens saluhallar och torg. Gustav V invigde den 31 januari 1912 Stockholms första offentliga slakthus. På bilden är konungen i sällskap med prinsessan Ingeborg, ordförande och grosshandlaren C. O. L Rosengrén samt direktör Martin Sandeborg. 4

5 Slakthusområdet etableras Ansvarig arkitekt för uppförandet av Slakthusområdet var Gustaf Wickman. Av tomten som från början uppgick till kvm bebyggdes knappt hälften. Resten reserverades för kommande behov. Modern industriell enhet i grå kalksten Efter en viss försening bland annat på grund av strejk 1908 och lockout 1911 stod anläggningen klar att invigas av konung Gustav V den 31 januari Wickman hade då skapat en vacker fullt modern industriell enhet i grå kalksandsten med järnvägsanslutning. Ny teknik installerades såsom till exempel ett centralkylsystem med ammoniak, pann- och maskincentral, eget vattentorn, kylhus och avlopp. Resultatet av hans arbete kan ses än idag vid besök på partihallsområdet. Många av de ursprungliga byggnaderna finns fortfarande kvar. De är renoverade och ombyggda till moderna produktionsanläggningar såsom exempelvis slakthallen och marknadshallen. Den senare blev under trettiotalet ombyggd och kallades därefter Partikötthallen. Den nya slakterianläggningen innehöll många tekniska landvinningar såsom till exempel eget vattentorn, pann- och maskincentral, avlopp, kylhus och järnväg Saluhallsförvaltningens förste direktör var Martin Sandeborg. Han hade tidigare haft motsvarande befattning i Göteborg. Redan under planläggningen av det offentliga slakthuset i Enskede anlitades han som sakkunnig av byggnadskommittén i Stockholm. Han anställdes 1910 och betraktades som landets främste expert på slaktverksamhet, under det kvartssekel han var direktör i Stockholm. 5

6 Ett trettiotal byggnader byggs Den anläggning, som Sandeborg 1912 sattes att förvalta utgjordes av cirka kvm lokaler fördelat på tre huvudavdelningar: Kontorsbyggnader och bostäder Kreatursmarknadsavdelning med marknadshallar och stallar Slakthusavdelning med tre slakthus, flera kylhus samt ångpanne- och maskinhus Totalt blev det ett trettiotal byggnader, tekniska installationer, vattentorn, järnväg, gator etc till en kostnad av drygt sex och en halv miljon kronor. För att dimensionera storleken på anläggningen hade mycket noggranna beräkningar gjorts för hur stor den framtida kreatursslakten skulle bli. Kommittén hade utgått från slaktvolymen i Stockholm år 1905 och räknat upp den med två procent per år fram till Den beräknade prognosen utmynnade i att antalet slaktdjur skulle uppgå till ca djur per år och att maximalslakten per dag skulle vara 780 djur. Först år 1939 infrias målet att slakta djur Tyvärr, visade sig att dessa beräkningar för kommande slaktår i allmänhet var för höga. Endast år 1914 och 1917, under anläggningens första decennium, stämde prognosen med antal slaktade djur. Därefter skulle det dröja ända fram till år 1939 och 1940 innan prognosen infriades. Det var dock endast 25 procent av stockholmshushållens konsumtion av köttprodukter som tillgodosågs via de djur som slaktades i Enskede. Drygt hälften kom från djur slaktade på annan ort, men besiktigats vid stadens köttbesiktningsbyråer. En sista knapp fjärdedel härrörde sig från djur som både slaktats och kontrollerats vid olika slakterier i landsorten. Huvudorsaken till den låga tillförseln av slaktdjur var att Stockholm låg och ligger alltför långt från de köttproducerande trakterna i landet. Det geografiska upptagningsområdet motiverade inte en så stor tilltagen anläggning. Slakten sköttes av 250 stycken firmor eller fristående slaktare Slakthuset hade inga anställda slaktare, det var djurägarna själva som förväntades sköta slakten. Men den som inte ville eller kunde sköta slakten själv kunde anlita en så kallad hjälpslaktare. De flesta företagen var mycket små, rent av enmansföretag och organiserade som ett slags kooperativt slaktarlag. I genomsnitt fanns det omkring 250 stycken firmor eller fristående slaktare. De arbetade under de första åren enligt en ordningsstadga fastställd av kommunen och fick också betalt efter en kommunalt reglerad taxa. Tio procent av antalet firmor svarade för 75 procent av slaktvolymen, som varierade fram till 1939 mellan och djur per år. Framförallt slaktades storboskap, drygt 40 procent. Först i början av 1930-talet översteg svinslakten antalsmässigt storboskapsslakten. Långa arbetsdagar När slakteriverksamhet startade 1912 var arbetstiden 60 timmar per vecka, men efter förkortningar både år 1917 och 1919 infördes den lagstadgade 48- timmarsveckan Det låga kapacitetsutnyttjandet medförde att slaktverksamheten gick med stor förlust, vissa år ända upp till en halv miljon kronor. Det var mycket pengar efter dåtidens penningvärde. Den som fick bära och försöka bemöta kritiken var slakthusdirektören, Martin Sandeborg. 6

7 Många transporter skedde med häst och vagn. Redan på 20-talet fanns en vision om ett partihandelsområde Under 1920-talet gjordes flera olika försök att komma till rätta med överkapaciteten i slakteriet och med den alltför stora bindningen i outnyttjad mark, men inget förslag till lösning av de ekonomiska problemen genomfördes under Sandeborgs chefsperiod som slutade Hygienisk kontroll En av de viktigaste anledningarna till inrättandet av de offentliga slakthusen var att komma tillrätta med de rådande usla hygieniska förhållandena vid de många små privata slakterierna. I samband med Slakthusområdets öppnande 1912 infördes slakttvånget, det vill säga monopolet på slakt för de offentliga slakthusen, som det beslutats om redan Det var också förenat med köttbesiktningstvång för kött som levererades in till staden från landsorten. Den veterinärmedicinska verksamheten fick kortfattat följande omfattning: Kontroll och besiktning av alla slaktdjur, som mest djur per år. Köttbesiktning vid två besiktningsbyråer, som mest slaktkroppar per år. Ett veterinärhygieniskt laboratorium, där det genomfördes dels bakteriologisk köttkontroll och dels histologisk kontroll, dvs vävnadsundersökningar. En sanitetsanstalt, där slakt av sjuka djur skedde avskilt samt en destruktionsanstalt för förstöring av beslagtagna djurkroppar. Till den förra hörde även en steriliseringsavdelning för villkorligt godkänt kött. 7

8 Köttbesiktningsbyråer Personalen på den hygieniska avdelningen bestod under de första 25 åren främst av sju veterinärer, tio mikroskopister samt viss administrativ personal. Köttbesiktningsbyråerna var till en början två, den norra vid Vintervägen i Klarahallsområdet och den södra vid dåvarande Södra Bantorget (Medborgarplatsen). En period på 1920-talet fanns även en tredje vid Norrtull, men från och med 1930 blev de två igen, en vid Norrtull och en i Slakthusområdet. Dåtidens öppna transporter hade inte samma hygieniska krav som idag. För att visa omfattningen och utfallet av denna stora verksamhet kan exempelvis uppgifter hämtas ur årsredogörelsen för år Det året beslagtogs inte mindre än 28 procent eller ca djur på slakteriet. Sifforna på besiktningsbyråerna var 12 procent respektive djur. Sedan besiktningspersonalen kasserat sjukligt förändrade organ eller delar hos dessa beslagtagna djurkroppar behövdes omkring endast trefjärdedels procent helt förstöras. Tuberkulos en fruktad sjukdom Den absolut vanligaste sjukdomen hos slaktdjuren och som stod i en klass för sig var den fruktade tuberkulosen. Denna bakterie smittar både djur och människor. Oftast var smittkällan infekterad mjölk. Sjukdomen var tidigare mycket vanlig i vårt land. Bland husdjuren var det nötkreaturen och storboskapen, som för det mesta var bärare och hade tuberkulos. Bland svin och får var förekomsten betydligt lägre. Från år 1912 och in på 40-talet pendlade förekomsten av tuberkulos bland storboskap som kontrollerades i slakthuset mellan 25 till 33 procent och runt 20 procent för djur som endast kontrollerades av besiktningsbyråerna. Omkring år 1950 sjönk förekomsten mycket snabbt och försvann helt i slutet av decenniet. Sverige är för närvarande helt fritt från denna djursjukdom. 8

9 Under de sex följande åren närmast efter direktör Sandeborgs pensionering innehades direktörsposten först av Gunnar Bohman och därefter av Harald Göransson , som från sistnämnda år blev industriborgarråd och därmed också ordförande i slakthus- och saluhallsstyrelsen. Slakthusområdet omdanas under 30-talet Nu vidtogs en rad åtgärder rörande Slakthusområdets omdaning. Tidigare lagda förslag om ett kötthandelscentrum kunde iscensättas. I oktober 1935 anslog stadsfullmäktige medel för flera ombyggnads- och ändringsarbeten. Dessa avsåg bland annat en ombyggnation av marknadshallen för storboskap till partikötthall, byggande av ett nytt kylhus för partihandel, omändring av lilla marknadshallen för storboskap, renovering av det stora fryshuset från 1918 samt en modernisering av slakthusets utrustning. Korvtillverkning var ett personalkrävande och gediget hantverk från början till slut. Från och med 1939 behövdes bara en besiktningsbyrå. Den på Slakthusområdet räckte mer än väl för kvarstående uppgifter. En ny bestämmelse i lagen om köttbesiktning och slakthus föreskrev nämligen att färskt kött fick säljas i Stockholms kommun endast om det antingen kom från offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Den kommunala veterinärmedicinska kontrollverksamheten upphörde 1985 och övertogs av Livsmedelsverket. Partihandeln gör sitt intåg på Slakthusområdet Att organisera partihandeln med kött för stockholmsområdet hade hela tiden engagerat den förste direktören Sandeborg, som redan 1914 hade lagt fram ett förslag till centralisering. I början av 1930-talet ägde partihandel med kött rum på elva platser, varav Centralsaluhallen i city var den viktigaste, medan slakt endast förekom i slakthuset. Denna splittring av handeln hade flera 9

10 nackdelar, varav den viktigaste var svårigheten att få överblick över prisbilden. Trots en del motstånd blev det som Sandeborg förespråkat, nämligen att stora marknadshallen i Slakthusområdet byggdes om till partikötthall. Den öppnades i oktober 1936 och blev under drygt 30 år, en betydelsefull del av områdets verksamhet. Under de första 20 åren omsattes där runt ton köttprodukter årligen. Under det sista decenniet koncentrerades partihandeln med kött i Stockholm allt mer till Partikötthallen och årsomsättningen uppgick under denna period till drygt ton. Fram till år 1967 hade saluhallsstyrelsen huvudmannaskapet, därefter övergick verksamheten i Slakteriförbundets regi. Sveriges Slakteriförbund Slakthusområdets historia sedan 1930-talet är mycket nära förknippat med den aktör, som det senaste halvseklet spelat en avgörande roll i svensk slakterihantering, Sveriges Slakteriförbund. Det bildades 1933 som en paraplyorganisation för ett tjugotal slakteri- och slaktdjursförsäljningsföreningar i södra och mellersta Sverige. Dessa slakteriföreningar hade inte egna slakterier. Till en början hyrde de in sig i ett privat slakteri eller i något av Sveriges åtta offentliga slakthus. Så skedde också i Stockholm, vilket blev till stor nytta för slakthuset i Enskede, och redan 1935 hade Slakteriförbundet nära hälften av all slakt där. På 1960-talet skedde en förtätning av Slakthusområdet och transporterna ökade. Ett tioårigt avtal och ett litet överskott Slakthus- och saluhallsförvaltningen tecknade vid inrättandet av Partikötthallen ett avtal med Slakteriförbundet, som förpliktigade att förlägga sin partihandel med kött till hallen under en tioårsperiod. Med hjälp av denna betydelsefulla samarbetspartner både i fråga om slakt och handel började Slakthusområdet att från och med 1938 för första gången sedan starten 1912 visa på ett litet men dock - överskott. 10

11 talets sista år blev ett rekordår för slakthuset, djur slaktades, vilket skulle bli det största antalet någonsin. Året därpå när Ivar Karlöf tillträdde som ny direktör blev också ett stort år med djur. Samma år 1940 blev ett fryslagerhus färdigt och därmed var den totala golvytan i fryshusen uppe i kvm. Tomträtter upplåts till privata fastighetsägare Upplåtelse av tomträttsmark till styckningsföretag och charkuterifabriker inom området tog fart. Den första upplåtelsen hade skett år 1937 till firma H. W Forsberg. I deras spår följde i rask takt Slagteri AB i Stockholm (SABIS), Carl Larsson Slakteri AB, Möller & CO AB, Konsum Stockholm med flera. Carl Larsson förhyrde 1946 stora fryshuset på 20 år och lät också modernisera det. Under 1950-talet inkom önskemål från flera köttgrossister i Gamla stan om att förlägga sin verksamhet till Slakthusområdet. Även dessa fick tomträtter upplåtna där de kunde bygga sina egna anläggningar. Helsingborgs Fryshus AB uppförde ett nytt fryshus, en anläggning som sedan utvidgades i flera etapper. Några flyttar andra kommer Emellertid var det ett stort avbräck för området i och med att Stockholm Gävle Slakteriförening (Swedish Meats) flyttade till Uppsala i slutet av 50- talet. Positivt var dock från år 1959 kan noteras att större delen av Stockholms ägghandel koncentrerats till området sedan Stockholms Ägg AB och Svenska Ägghandelsförbundet etablerat sig i nybyggda anläggningar. Dåvarande Speceristernas Varuinköp AB, nuvarande ICA Partihandel Öst- AB byggde kontor och lager Slakthusområdet i det närmaste utbyggt - Slakthusområdet är nu i det närmaste utbyggt, konstaterar Stockholms stads slakthus- och saluhallsstyrelse belåtet i sin årsredovisning från Under det här året träffades en mycket betydelsefull uppgörelse med Sveriges Slakteriförbund om dess fortsatta verksamhet i området efter Staden upplät med tomträtt på 8o år ett område på sammanlagt kvm och arrenderade ut kvm för trafikändamål. Samtidigt sålde staden till Slakteriförbundet Partikötthallen, före detta Marknadshallen, centralfryshuset, två bostadshus samt ett kontorshus i kvarteret Kylhuset. Där uppförde förbundet sitt stora huvudkontor. Slakthusets hjälpslaktare, som under ett halvsekel spelat en betydelsefull roll för slaktandet i Slakthusområdet, övergick 1963 till anställning hos kommunen. 11

12 Maskinella hjälpmedel som motorsåg används 1965 vid storboskapsslakt Under den här perioden var först Erland Carbell direktör, , för att sedan efterträdas av Bengt Holmberg, Slakthusområdet behöver rustas upp Med undantag för en nybyggnad för skoldirektionens charkuteriskola och en lokal för en köttstyckningsfirma finns föga att notera under åren Sämsta året för slakteriverksamheten inträffade 1970, då endast djur slaktades. År 1977 konstaterade styrelsen att områdets infrastruktur i form av gator och vägar, ledningsnät för vatten och avlopp var ålderstigna och därför tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att föreslå lösningar på de akuta problemen. De skulle dessutom upprätta en långsiktig plan för områdets framtida disposition. Om området även i fortsättningen skulle kunna fungera som centrum för partihandeln med kött- och fläskprodukter inom stockholmsregionen, måste det anpassas till de krav som en modern partihandel ställer. De åtgärder som arbetsgruppens förslag utmynnade i blev endast marginella. Först 1982 färdigställdes en upprustnings- och förnyelseplan innefattande bland annat en ombyggnad av slakteriet, så att det fullt ut uppfyllde EG:s (EU:s) krav. Slakteriet hyrs ut till en privat entreprenör Slaktvolymen ökade på nytt igen, men uppgick dock bara till cirka 50 procent av tillgänglig kapacitet. Slakthus- och saluhallsförvaltningen köpte inte längre några slaktdjur själv, utan dessa levererades främst av två företag, 12

13 varav Sjöquist & Eriksson AB svarade för cirka 80 procent och Eklunds Handelsfirma för ungefär 20 procent. Slakthuset tog hand om djuren, slaktade, besiktigade och klassificerade dem. Nämnda företag hade egna styckningsverksamheter och tog tillbaka en del av slaktkropparna, men merparten av dem såldes vidare till styckningsfirmor i området eller på andra platser i storstockholmsområdet. Under 80-talet förändrades mycket i och runt Slakthusområdet När Bo Bengtssons tillträdde som direktör förändrades mycket. I området fanns i början av 1980-talet ett åttiotal olika fristående företag varav ungefär hälften sysslade med köttförädling. Omkring 20 företag var parti- och detaljhandelsföretag samt 15 var serviceföretag, de senare med anknytning till branschen. Den påbörjade upprustningen och förnyelsen av området i förening med en mer aktiv marknadsföring medförde att en rad nya företag etablerade sig i området. Centralsaluhallen rivs och huvudkontoret till Slakthusområdet I samband med att Centralsaluhallens, byggd 1912, sista del skulle rivas, flyttades 1985 förvaltningens huvudkontor till nyrenoverade lokaler i det så kallade Börshuset vid stora infarten till Slakthusområdet. Slakteriet läggs ner 1991 Slaktvolymen ökade och uppgick nu till djur, men tyvärr var denna uppgång högst tillfällig. Det ekonomiska utfallet av slaktverksamheten visade på nytt att en radikal åtgärd var nödvändig. Det alternativ som stod till buds var en uthyrning till ett privat företag. Den 13 juni 1988 beslöt sålunda kommunfullmäktige att godkänna ett avtal med Sjöquist & Eriksson Slakteri AB rörande uthyrning av stadens slakteri från och med i juli Detta var slutet på en 76-årig kommunal verksamhet. Emellertid lades slakteriet ner 13

14 1991 på grund av lönsamhetsproblem. Andra offentliga slakterier i Sverige var sedan länge borta, i Göteborg och Malmö hade de avvecklats Upprustning av byggnader samt artfrämmande verksamhet I slutet av 1980-talets högkonjunktur fanns det 165 företag i området - varav 100 sysslade med livsmedel, 35 var serviceföretag och 30 stycken hade artfrämmande verksamhet. För att möta framtida behov av en väl fungerande distribution av kött-, fläsk- och charkuteriprodukter uppdrog kommunfullmäktige 1989 förvaltningen att öka exploateringsgraden för områdets kvm markyta. Nya byggnader utmed Arenavägen mot det nya Globenområdet bedömdes som mest angelägna. Här uppfördes Bankgirocentralen med ett för området helt artfrämmande verksamhet. Längre ner utefter Arenavägen uppfördes Taurusfastigheten med lokaler för partihandel, restaurang och kontor Per Aronsons tid som direktör började i princip med att all slakteriverksamhet i området upphörde, invigning av den stora Hotell- och Restaurangskolan, där saluhallsstyrelsen var 40 procentig ägare, samt en djup lågkonjunktur. Den markanta konjunkturnedgången resulterade i ett tjugotal konkurser och betalningsinställelser bland företagen inom området - med åtföljande tunga hyresförluster. Tornfryshuset klart 1994, en stycknings- och charkfabrik med ett stort fryslager. Upprustningen av Slakthusområdet Men saluhallsstyrelsen satsade trots detta offensivt. Under 1992 påbörjades omfattande ombyggnadsarbeten av den tomställda slakthallen. Den byggdes om till några mindre företag inom stycknings- och charkuteribranschen. Flera nya byggnader uppfördes för hyresgästers räkning, samtidigt som en genomgripande upprustning av områdets samtliga kyl- och frysanläggningar ägde rum. 14

15 Nya krav på produktionslokaler för livsmedel Sveriges anslutning till EU 1995 påverkade kött-, fläsk- och charkuterinäringen påtagligt. För det första upphörde tullskyddet mot övriga medlemsländer, vilket medförde ökad konkurrens. Importen av nötkött och fläsk uppgick i det närmaste till 10 procent av marknaden. För det andra krävdes EUanpassade lokaler från och med 1997 för att få tillstånd till fortsatt produktion. Det här skapade en marknad för ändamålsenliga och godkända lokaler för stycknings- och charkuteriproduktion. Saluhallsstyrelsen blev en dominerande fastighetsägare på den marknaden. Stycknings- och charkuterifabriken åt Restaurangkött invigdes år Per Blomstrand, och Sten Wetterblad som blev direktör 2001 hade båda tidigare varit anställda på förvaltningen, innan de fick det övergripande ansvaret. Fortsatta upprustningar av byggnader och infrastruktur Den sedan tidigare planerade upprustningen av området och dess fastigheter fortsätter och nya projekt tillkommer kontinuerligt, för att området även i framtiden skall kunna spela en viktig roll som Stockholms köttbod. De gamla vackra byggnaderna från 1912 används för modern kötthantering, samtidigt som nya förtätningsprojekt planeras. Förutom en allmän upprustning hyresgästanpassas många produktions- och kontorslokaler. Vidare sker installationer och förbättringar av tekniska anläggningar såsom till exempel fettavskiljare och centralkyla. Trots debatter om djurhållning och sjukdomar, såsom galna kosjuka och mul- och klövsjuka, finns en konstant efterfrågan på hygieniska lokaler för förädlingsverksamhet. 15

16 Förädlingsfabriken åt Cedlerts Lax, Fågel & Vilt AB blev klar och invigd Slutord Inom Slakthusområdet finns många olika typer av livsmedelsföretag samlade. Det finns företag som styckar fläsk och kött, som tillverkar charkprodukter eller andra förädlade varor samt mäklare och agenter för olika typer av kött och livsmedel. Här finns även företag som erbjuder kyl- frys- och torrlager, en del erbjuder också packning och distribution. På underhållssidan finns exempelvis truckverkstäder och firmor som erbjuder tvätt av livsmedelsfordon in- och utvändigt. Utöver det här finns dessutom ett antal firmor som hanterar fisk och skaldjur samt några som handlar med frukt- och grönt. Vi som arbetar på saluhallsförvaltningen har genom åren samlat på oss bred kompetens om hur livsmedelsindustrin fungerar och vilka behov den har och ska fylla. Genom vår breda bakgrund av kunskap och tradition samt en stark vilja till förnyelse och förståelse har vi och Slakthusområdets företagare skapat ett modernt företagskluster för livsmedelsföretag Sveriges största - ja, till och med norra Europas största. Vi har inhämtat kunskap och tagit till oss nya tekniker och anses vara specialister på att bygga kylda produktionslokaler. Vi vet också att ett samlat område av små till medelstora företag inom hela förädlingskedjan ökar effektiviteten, flexibiliteten och mångfalden. Att området har ett centralt terminalläge är också en mycket stor fördel, inte minst ur miljö- och kostnadssynpunkt, då transporterna till slutkonsumenten blir kortare. Slakthusområdet kommer inom överskådlig framtid att fortsätta spela en viktig roll för Stockholms livsmedelsförsörjning. Sten Wetterblad Januari

17 Stockholms stads slakt- och saluhallsförvaltnings personal framför den gamla kanslibyggnaden ORDFÖRANDE I STYRELSEN G. E Östberg, fil. dr och riksgäldsfullmäktig C. 0. L Rosengrén, grosshandlare Harry Sandberg, borgarråd Yngve Larsson, borgarråd Harald Göransson, borgarråd Georg Styrman, borgarråd Gösta Agrenius, borgarråd Lennart Blom, borgarråd Carl Cederschiöld, borgarråd Mats Hulth, borgarråd Barbro Noreson Peter Lundén-Welden 17

18 DIREKTÖRER Martin Sandeborg Gunnar Bohman Harald Göransson Ivar Karlöf Erland Carbell Bengt Holmberg Bo Bengtsson Per Aronsson Per Blomstrand Sten Wetterblad Källor: I parti och minut av Rune Tilstam Partihandeln med färskvaror i Stockholmsområdet av Paula Bucht och Cecilia Henriksson Inregia Stockholms Stads Slakthus, arbetsberättelse för åren Stockholms stads slakthus och saluhallar, årsberättelser Saluhallsförvaltningen Box Johanneshov Besöksadress: Slakthusplan 3 Tel: Fax: e-post: 18

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten ANMÄLAN OM REGISTRERING Anläggning där livsmedel förvaras, bereds, behandlas eller bearbetas Anmälan om registrering Ny livsmedelsanläggning Skickas till: Vårgårda kommun Bygg- och miljöavdelningen 447

Läs mer

ÅRSTA PARTIHALLAR 1962 2002

ÅRSTA PARTIHALLAR 1962 2002 SALUHALLSFÖRVALTNINGEN ÅRSTA PARTIHALLAR 1962 2002 en jubileumsskrift Finansborgarrådet Carl Cederschiöld Årsta Partihallar - det gröna färskvaruskafferiet Under snart hundra år har staden genom saluhallsstyrelsen

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1998:30) om avgifter för veterinära besiktningar och kontroller vid slakterier, styckningsanläggningar

Läs mer

Uppkallande av plats till minne av Albert Aronson Motion av Barry Andersson (s) (2001:65) Namnsättning efter Albert Aronson Albert Aronsons Torg

Uppkallande av plats till minne av Albert Aronson Motion av Barry Andersson (s) (2001:65) Namnsättning efter Albert Aronson Albert Aronsons Torg Utlåtande 2008:141 RII (Dnr 312-1538/2001, 312-1676/2008) Uppkallande av plats till minne av Albert Aronson Motion av Barry Andersson (s) (2001:65) Namnsättning efter Albert Aronson Albert Aronsons Torg

Läs mer

KNORREVÅ NGEN SLAKT AB FRÅN BONDE TILL BUTIK

KNORREVÅ NGEN SLAKT AB FRÅN BONDE TILL BUTIK KNORREVÅ NGEN SLAKT AB FRÅN BONDE TILL BUTIK VÄLKOMMEN TILL KNORREVÅNGEN SLAKT! Knorrevången Slakt är en aktör som ser ljust på framtiden. De senaste åren har vi utvecklat vår verksamhet och moderniserat

Läs mer

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat 1 (5) Anmälan om registrering av anläggning där livsmedel förvaras, bereds, behandlas och bearbetas Ny livsmedelsanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet/sortiment i befintlig anläggning

Läs mer

Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik]

Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik] SFS 1971:810 Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik] Inledande bestämmelser 1 I förordningen meddelas bestämmelser för länsveterinärer, för distrikts- och besiktningsveterinärorganisationerna

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om fastställande av djurhälsoregler

Läs mer

FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN

FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN Hälsoinspektörernas svenskspråkiga utbildningsdagar 6.10.2015 Tammerfors livsmedelsöverinspektör Anna Lemström Jord- och skogsbruksministeriet Harmoniserad EU-lagstifning

Läs mer

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer:

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer: ANMÄLAN 1 (5) Om registrering av livsmedelsverksamhet enligt artikel 6 punkt 2 i förordning (EG) nr 852/2004. Anmälan avser Ny livsmedelsverksamhet Förändring av befintlig livsmedelsverksamhet Ny ägare:

Läs mer

Strålande utsikt mot vattnet Effektiv planlösning. Ljus. Alviks Strand. Gustavslundsvägen 133, plan 4-10, 1 550 5 000 kvm

Strålande utsikt mot vattnet Effektiv planlösning. Ljus. Alviks Strand. Gustavslundsvägen 133, plan 4-10, 1 550 5 000 kvm Strålande utsikt mot vattnet Effektiv planlösning Ljus Alviks Strand Gustavslundsvägen 133, plan 4-10, 1 550 5 000 kvm LOKALEN Ljus lokal med fin utsikt mot Mälaren Kontorsyta 1 550 5 000 kvm Antal arbetsplatser

Läs mer

RETAIL. Att äga, förvalta och utveckla en handelsfastighet UNITED BY OUR DIFFERENCE

RETAIL. Att äga, förvalta och utveckla en handelsfastighet UNITED BY OUR DIFFERENCE WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

Stockholm Årsta Kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING Tillverkning och förpackning

VERKSAMHETSBESKRIVNING Tillverkning och förpackning Diarienummer (ifylles av myndig het) : Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX -22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

SÄRSKILDA KRAV SOM GÄLLER BEHANDLINGEN AV KÖTTVAROR

SÄRSKILDA KRAV SOM GÄLLER BEHANDLINGEN AV KÖTTVAROR 3926 BILAGA 1 SÄRSKILDA KRAV SOM GÄLLER BEHANDLINGEN AV KÖTTVAROR Kraven enligt denna bilaga gäller sådana varor vid vars framställning använts kött som enligt 6 10 inte får levereras obehandlat till andra

Läs mer

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR om förståelsen av vissa bestämmelser om flexibilitet i hygienpaketet Vanliga frågor Riktlinjer för livsmedelsföretagare Europeiska

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1934 Lediga lokaler: från ca 12 m 2 Tillträdesdatum: Enligt överenskommelse Kontakt: JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Stockholm Maritime Business Centre. Sjönära kontor i Frihamnen

Stockholm Maritime Business Centre. Sjönära kontor i Frihamnen Stockholm Maritime Business Centre Sjönära kontor i Frihamnen frihamnsgatan 26 Välkommen till Stockholm Maritime Business Centre I Magasin 3 i Frihamnen introducerar Stockholms Hamnar ett spännande fastighetskoncept,

Läs mer

Instrumentfabriken [ 200-4 000 m²]

Instrumentfabriken [ 200-4 000 m²] KONTOR OCH SHOWROOM PROJEKT Instrumentfabriken [ 200-4 000 m²] NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett mycket expansivt och centralt område med goda kommunikationer. Under 1940-, 50-

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga 1. Varför rustar ni upp husen? Husen är byggda på 60-talet och är i stort behov av stambyte och upprustning. Elinstallationerna uppfyller

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénum

lidingö Lokalfakta Dalénum lidingö Lokalfakta Dalénum Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1912-1970 Lediga lokaler: ca 100 m 2 till 8 500 m 2 Tillträdesdatum: Kontakter: Enligt överenskommelse JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

EIO Sammanfattning av konjunkturrapport Mars 2012

EIO Sammanfattning av konjunkturrapport Mars 2012 EIO Sammanfattning av konjunkturrapport Mars 1 Starkare 11 än väntat Den svenska byggsektorn och industrin visade sig vara lite tåligare mot skuldkrisen i Europa än väntat. Visserligen skedde det en viss

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Modell för riskklassning av livsmedelsverksamheter

Modell för riskklassning av livsmedelsverksamheter Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Modell för riskklassning av livsmedelsverksamheter Från och med 2012 tillämpar bygg- och miljönämnden Livsmedelsverkets reviderade vägledning

Läs mer

A N M ÄL A N O M R E G I S T R E R I N G O C H U N D E R L A G F Ö R R I S K K L A S S I F I C E R I N G A V L I V S M E D E L S A N L Ä G G N I N G

A N M ÄL A N O M R E G I S T R E R I N G O C H U N D E R L A G F Ö R R I S K K L A S S I F I C E R I N G A V L I V S M E D E L S A N L Ä G G N I N G A N M ÄL A N O M R E G I S T R E R I N G O C H U N D E R L A G F Ö R R I S K K L A S S I F I C E R I N G A V L I V S M E D E L S A N L Ä G G N I N G Anmälan om registrering Observera att anmälan ska inlämnas

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 1 av 6 Från och med 2012 börjar vi tillämpa Livsmedelsverkets nya vägledning för riskklassning. Det kan

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Begäran om planändring för fastigheten Domnarvet 18 i stadsdelen Lunda

Begäran om planändring för fastigheten Domnarvet 18 i stadsdelen Lunda Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2015-01-19 Handläggare Fredrik Jensen Telefon 08-508 26 597 Till Stadsbyggnadsnämnden Begäran om planändring för fastigheten Domnarvet

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Stockholms livsmedelsbutiker och deras läge i förhållande till fjärrvärme och fjärrkylanät. Seminarium 2013-06-05 Gunilla Rönnholm, analytiker CELEC

Stockholms livsmedelsbutiker och deras läge i förhållande till fjärrvärme och fjärrkylanät. Seminarium 2013-06-05 Gunilla Rönnholm, analytiker CELEC Stockholms livsmedelsbutiker och deras läge i förhållande till fjärrvärme och fjärrkylanät Seminarium 2013-06-05 Gunilla Rönnholm, analytiker CELEC Inledning Från kyldiskar, kyllager, fryslager och infrysning

Läs mer

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet

Läs mer

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX SANCO/10667/2012 (POOL/G4/2012/10667/10667-EN.doc) D023049/06 [ ](2013) XXX draft KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX om ändring av bilagorna till Europaparlamentets

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) Bättre livsmedel Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet

Läs mer

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Drottninggatan 38, plan 5, 205 kvm LOKALEN Charmig lokal i gårdshus Kontorsyta 205 kvm Antal arbetsplatser Ca 10-12 Välkommen till en charmig lokal

Läs mer

Förvärv av aktier i Stockhome Fastighetsförvaltning AB

Förvärv av aktier i Stockhome Fastighetsförvaltning AB Utlåtande 2008: RI+VIII (Dnr 023-441/2008) Förvärv av aktier i Stockhome Fastighetsförvaltning AB Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Aktieöverlåtelseavtal mellan Stockholm Globe

Läs mer

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet December 2011 Från och med år 2012 börjar miljö- och hälsoskyddskontoret att använda Livsmedelsverkets reviderade vägledning för riskklassning av livsmedelsverksamheter.

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Flygbild över Slakthusområdet från nordväst. Foto 1980. FB 14861.

Flygbild över Slakthusområdet från nordväst. Foto 1980. FB 14861. SLAKTHUSOMR~ET (JOHANNESHOV 1:1, KYLHUSET 15,16,17, SANDHAGEN 2) Adress: Palmfeltsvägen 1-23 Verksamhet: Slakthus, livsmedelsindustri Ägare: Stockholms Slakthus- och Saluhallsstyrelse, Slakteriförbundet,

Läs mer

Upphäver / Ändrar. Bemyndigande

Upphäver / Ändrar. Bemyndigande JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 13/VLA/2004 Datum Dnr 30.12.2004 5550/01/2004 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.1.2005 - tills vidare Upphäver / Ändrar - Bemyndigande 5, 8 och 12 i lagen

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se

Läs mer

Välkommen till Folksam Fastigheter.

Välkommen till Folksam Fastigheter. Välkommen till Folksam Fastigheter. Välkommen till oss! Vi på Folksam Fastigheter arbetar med att förvalta och utveckla fastigheter. Med en långsiktig horisont och stort hjärta strävar vi efter att ha

Läs mer

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om Vad ska jag göra? Jag förstår inte Arbetsmiljöverkets krav för djurskötare! Vilka blanketter måste jag fylla i om jag anlitar utländsk arbetskraft? Facket kräver MBL-förhandling! Hur ska jag betala ut

Läs mer

Försäljning av Tegelhuset i Fatbursparken, Södermalm 9:1. Genomförandebeslut

Försäljning av Tegelhuset i Fatbursparken, Södermalm 9:1. Genomförandebeslut Bilaga TJÄNSTEUTLÅTANDE Kontaktperson Ralf Österberg Avdelning Fastighet Telefon: 08-508 269 34 ralf.osterberg@fsk.stockholm.se Till Fastighets- och saluhallsnämnden 2006-11-30 Försäljning av Tegelhuset

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv. BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram

Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv. BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram Ett stadsutvecklingsarbete i samverkan mellan SDN och SDN 2 (9) Innehåll Vision Angered Angered i ett

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénum

lidingö Lokalfakta Dalénum lidingö Lokalfakta Dalénum Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1912-1970 Lediga lokaler: ca 100 m 2 till 4 000 m 2 Tillträdesdatum: Kontakter: Enligt överenskommelse JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Med lång och gedigen erfarenhet av livsmedels logistik tillför vi specialistkunskap

Med lång och gedigen erfarenhet av livsmedels logistik tillför vi specialistkunskap Med lång och gedigen erfarenhet av livsmedels logistik tillför vi specialistkunskap är AEO-certifierade enligt EU:s och Tullverkets regelverk. Med vårt kunnande blir dina livsmedelstransporter optimala.

Läs mer

1. Närheten till service och kommunikationer. 2. Nyrenoverade kontorslokaler. 3. Centralt läge på Södermalm. Sveavägen 3820. En plats i solen.

1. Närheten till service och kommunikationer. 2. Nyrenoverade kontorslokaler. 3. Centralt läge på Södermalm. Sveavägen 3820. En plats i solen. Tre starka punkter som talar för Ringvägen 100 i Stockholm 3 Sveavägen 3820. En plats i solen. 1. Närheten till service och kommunikationer. 2. Nyrenoverade kontorslokaler. 3. Centralt läge på Södermalm.

Läs mer

Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden

Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden Hangövägen 25, plan 4-5 (3-4), 365-735 kvm LOKALEN Lokal fördelat på två plan med interntrappa Kontorsyta 365-735 kvm Antal arbetsplatser

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 7/VLA/2009 Datum Dnr 13.5.2009 2781/01/2008 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.6.2009 - tills vidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4 Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning

Kontrollhandbok Provtagning Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Landsvägen 50. Ett magnifikt läge mitt i centrala Sundbyberg. Ser du också affärsläget. Hyr denna lokal Ring oss: 08-34 54 55

Landsvägen 50. Ett magnifikt läge mitt i centrala Sundbyberg. Ser du också affärsläget. Hyr denna lokal Ring oss: 08-34 54 55 Ser du också affärsläget Landsvägen 50 Ett magnifikt läge mitt i centrala Sundbyberg Hyr denna lokal Ring oss: 08-34 54 55 Duvbo Näckrosen Kollektivtrafik av världsklass finns i direkt anslutning till

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

ett företag i Wäst-Bygg Gruppen

ett företag i Wäst-Bygg Gruppen ett företag i Wäst-Bygg Gruppen ProLogis Park DC1 och DC2 i Jönköping. Beställare ProLogis, total byggyta: 85 000 m 2 Vi utvecklar, bygger och tillhandahåller moderna, effektiva logistikanläggningar i

Läs mer

Plats för möten Hjärtat i din affär Vi är inget vanligt fastighetsbolag. Givetvis är husen grunden i vår verksamhet, men i själva verket är vi mer intresserade av människorna som vistas där. Det är vår

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Bror-Erik Israelsson Jan Forslund Elisabeth Hoikkala Lars-Erik Larsson Ulf Wilder Kenneth Larsson. Hendrik Burgering Ivar Fernemo

Bror-Erik Israelsson Jan Forslund Elisabeth Hoikkala Lars-Erik Larsson Ulf Wilder Kenneth Larsson. Hendrik Burgering Ivar Fernemo Protokoll nr 1 2013 tört vid styrelsesammanträde tör Norabostäder AB Tid: Plats: 4 februari 2013 kl. 08.30-12.00 Norabostäders kontor, Änggatan 11 Närvarande ledamöter: Frånvarande: Övriga närvarande:

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Utkom från trycket 29 december 2005 beslutade den 20 december 2005. Med stöd

Läs mer

Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand

Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand Gustavslundsvägen 129, Plan 3, 1 tr, 380 kvm LOKALEN Ljus lokal med fin utsikt mot Mälaren Kontorsyta 380 kvm Antal arbetsplatser 20

Läs mer

Slakthusområdet Informationsmöte. Fastighetsdirektör : Juan Copovi- Mena Projektledare: Sassan Sanjari

Slakthusområdet Informationsmöte. Fastighetsdirektör : Juan Copovi- Mena Projektledare: Sassan Sanjari Slakthusområdet Informationsmöte Fastighetsdirektör : Juan Copovi- Mena Projektledare: Sassan Sanjari Slakthusområdet förändras Stockholms stad planerar för en levande stadsdel med 2 500 3000 nya bostäder,

Läs mer

Hyra av lokaler för ny fritidsgård i Rissne centrum

Hyra av lokaler för ny fritidsgård i Rissne centrum 2014-10-22 1 (5) Kultur- och fritidsnämnden Hyra av lokaler för ny fritidsgård i Rissne centrum Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningens skrivelse, daterad den 22 oktober 2014 Bilaga hyreskontraktet

Läs mer

Västra Hamnen. Yteffektivt. Modernt. Malmö. Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10

Västra Hamnen. Yteffektivt. Modernt. Malmö. Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10 Västra Hamnen Yteffektivt Modernt Malmö Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10 LOKaLEn BÄSTA LÄGET I VÄSTRA HAMNEN! Kontorsyta 800-3 450 kvm Antal arbetsplatser Ca 70-350 Mitt i blickfånget har vi kvarteret

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Christian Bauer Journalnummer:

Läs mer

Byte av mark med ägare till Carlsson & Co rörande fastigheterna Reparatören 9 och 10, Skogstorp 3:49 och Tröinge 6:75. KS 2014-396

Byte av mark med ägare till Carlsson & Co rörande fastigheterna Reparatören 9 och 10, Skogstorp 3:49 och Tröinge 6:75. KS 2014-396 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-11 328 Byte av mark med ägare till Carlsson & Co rörande fastigheterna Reparatören 9 och 10, Skogstorp 3:49

Läs mer

FÖRSLAG 2007-03-14 Vägledning till definitionen av hushållsavfall

FÖRSLAG 2007-03-14 Vägledning till definitionen av hushållsavfall FÖRSLAG 2007-03-14 Vägledning till definitionen av hushållsavfall Syftet med denna text är att ge vägledning kring begreppet hushållsavfall och dess omfattning. Målet är att göra ansvarsfördelningen mellan

Läs mer

PROJEKT. Matfestival

PROJEKT. Matfestival PROJEKT Matfestival 2014 2014-10-22 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Resultat Vi utförde

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Miljö- och byggenheten Medborgarhuset 780 50 VANSBRO. UNDERLAG Datum. Riskklassificering. Sida 1 (5)

Miljö- och byggenheten Medborgarhuset 780 50 VANSBRO. UNDERLAG Datum. Riskklassificering. Sida 1 (5) Sida 1 (5) UNDERLAG Datum Riskklassificering Miljö och byggenheten 780 50 VANSBRO 0281-750 00, miljo-bygg@vansbro.se Skickas till Miljö- och byggenheten Medborgarhuset 780 50 VANSBRO Livsmedelsföretagets

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer