Östersjörapport. FöreningsSparbanken informerar om konjunktur och struktur i länderna runt Östersjön i ett svenskt företagsperspektiv

Transkript

1 Östersjörapport FöreningsSparbanken informerar om konjunktur och struktur i länderna runt Östersjön i ett svenskt företagsperspektiv FöreningsSparbanken Analys nr augusti 2005 Se möjligheterna i Östersjöregionen! 2005 blir ett konjunkturellt mellanår för Östersjöregionen. För nästa år förutser vi att BNP-tillväxten förbättras till 2 ¾ %. Den starkaste tillväxten i regionen kommer från Baltikum och Ryssland. Tillväxtutsikterna för de baltiska länderna är fortsatt goda. Tidtabellen för EMU-inträde är fortsatt ambitiös trots vissa obalanser. Det höga oljepriset är gynnsamt för den ryska konjunkturen, men dämpar reformtrycket och ökar risken för finansiella överdrifter. Utvecklingen i Polen och Tyskland präglas av ekonomiskpolitisk osäkerhet på grund av de stundande valen. För båda länderna förutses ett förnyat reformarbete och något bättre tillväxt nästa år. Enligt vår nya Baltic Sea Region Panel behövs främst mikroekonomiska reformer för att få upp tillväxten i reformländerna. Danmark Estland Finland Lettland Litauen Norge Polen Ryssland Sverige Tyskland Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Innehållsförteckning Nyckeltal 3 Kommentarer till utvecklingen i Östersjöområdet 4 Sida Vår EMU-panel sommaren ekonomernas syn på EU, östutvidgningen och Sveriges ekonomiska framtid Polen konjunkturförbättring på gång 13 men osäker valutgång försvårar prognosen Ryssland lyckas inte till fullo dra nytta 21 av det höga oljepriset Estland - den robusta tillväxten fortsätter 30 Lettland stark tillväxt och ökade obalanser 36 Litauen hög tillväxt men fler strukturreformer 42 efterlyses Tyskland skattepolitiken efter valet 48 kan bli en joker Danmark hushållen har köpfest 52 Finland tillväxten tar ny fart 54 Norge bred uppgång i ekonomin 56 Sverige felriktat fokus på kortsiktiga stimulanser 58 Intressant färsk forskning avseende 60 Östersjöregionen 2 FöreningsSparbanken Analys Nr augusti 2005

3 Konjunkturen runt Östersjön Augusti 2005 Nyckeltal 1) BNP-tillväxt Inflation Bytesbalans Budgetsaldo (%) (KPI, %) (% av BNP) (% av BNP) Polen 5,4 3,5 4,5 3,5 2,6 2,5-1,5-1,3-1,7-4,9 2) -4,1 2) -3,8 2) Estland 7,8 6,5 6,2 3,0 3,3 2,7-12,7-10,5-8,3 1,7-0,5-1,0 Lettland 8,5 7,2 6,5 6,2 6,2 4,8-12,3-11,0-9,0-0,8-1,5-1,5 Litauen 6,7 6,5 6,0 1,1 2,5 2,3-7,2-7,5-8,0-1,4-2,7-2,5 Ryssland 7,2 5,8 6,2 11,0 12,0 10,8 10,3 12,6 8,5 4,2 6,1 3,2 Tyskland 1,6 0,9 1,4 1,8 1,7 1,5 3,6 3,5 3,0-3,7-3,8-3,4 Danmark 2,4 2,7 2,3 0,9 1,6 2,2 2,5 1,8 2,0 2,3 1,8 1,5 Norge 3) 2,9 3,1 2,5 0,4 1,8 2,4 13,5 15,2 14,5 11,5 15,4 15,5 Finland 3,6 2,2 3,3 0,1 1,0 1,5 4,1 2,2 3, ,5 1,5 Sverige 3,6 2,3 2,8 0,4 0,5 1,6 7,8 6,2 5,7 1,0 0,3-0,3 BNP för Östersjö länderna totalt 4) 5) 3,2 (2,9) 2,3 (2,8) 2,7 (2,5) Källor: Nationell statistik, FöreningsSparbankens egna bedömningar 1) Årsgenomsnitt. 2) Offentligt budgetunderskott (Eurostat, ESA 95) 3) Associerat analysland. Statistik för den totala ekonomin, dvs både fastlandsekonomin och oljesektorn. 4) Vägt efter svensk export till dessa länder Östersjöområdet har beräknats exklusive Sverige. Siffrorna från februariprognosen finns inom parentes. 5) Prognosarbetet avslutades den 30 augusti FöreningsSparbanken Analys Nr augusti

4 Kommentarer till utvecklingen i Östersjöområdet 1. Ny produkt med sikte på förstärkt analys vår Baltic Sea Region Economic Panel Vi har i denna rapport sedan en längre tid tillbaka utökat analysen från att ha varit en ren konjunkturrapport för hela Östersjöområdet till en skrift som också omfattar slutsatser för svenska företag och allehanda specialanalyser. För att ytterligare kunna vidga vyerna introducerar vi denna gång en ny produkt Föreningssparbankens Baltic Sea Region Economic Panel. I denna panel ställer vi frågor till ekonomer med speciella landkunskaper avseende de baltiska staterna, Polen och Ryssland. Dessa frågor är av mer långsiktig natur men kan redan idag ha betydelse för exempelvis svenska investeringsbeslut i dessa länder. Panelen består av minst tio experter för varje land. Flertalet bedömningar kommer från det analyserade landet, en del också från ekonomer i exempelvis Frankfurt eller London med speciella Ryssland- eller Polenkunskaper. Vår avsikt är att utkomma med en Baltic Sea Region Panel två à tre gånger per år. 2. Vår internationella prognos gäller som input i den nya bedömningen för Östersjöområdet Givetvis integreras de alltmer internationaliserade reformländerna kring Östersjön i allt högre grad i den globala ekonomin (se nedanstående tabell), även om den inhemska efterfrågan ger det riktigt stora bidraget till BNP-ökningarna (1995) Export Import % av BNP % av BNP Estland 78 (76) 86 (68) Lettland 45 (42) 60(48) Litauen 53 (50) 59 (61) Polen 39 (24) 41 (22) Ryssland 35 (29) 22 (26) I vår internationella prognos från den 3 augusti vilken för övrigt finns på Föreningssparbankens hemsida förutsåg vi bl a för 2006 en lätt förbättrad tillväxt i EMU-länderna från ett svagt utgångsläge, en ungefärligen motsvarande mindre dämpning av 4 FöreningsSparbanken Analys Nr augusti 2005

5 den skapliga USA-tillväxten och en oförändrad, minst 9- procentig tillväxt för Kinas del. Ett sådant scenario skulle medföra något stigande räntor i USA och Europa med troligen något mer upp på den långa än på den korta sidan. USA-dollarn gavs under loppet av 2006 ett något vikande prognosförlopp. Totalt innebar denna bedömning vilken vi också i grunden redan hade vid presentationen av förra Östersjörapporten den 14 februari en global tillväxt på 4 % under såväl 2005 som 2006 (2004: 4,9 %), vilket är i linje med den mer långsiktiga trenden. Vår globala prognos från början av augusti ligger fast En viss skillnad jämfört med februariprognosen tål dock att hänvisas till, det vill säga att vi reducerat sannolikheten för detta huvudscenario från tidigare 65 till numera 55 % (för en utveckling med sämre utfall än av oss förutsett: 30 %). Denna bias nedåt bör rimligen finnas kvar och har kanske trots vissa positiva konjunkturtecken under sommaren förstärkts något på sistone på grund av de höga oljepriserna och något stigande inflationstryck i en rad länder. Därmed har också ränteriskerna tilltagit, även om vi tills vidare håller fast vid våra fyra veckor gamla ränteprognoser. Vi hänvisade redan i denna globala prognos till den stora uppåtrisken för oljepriserna farhågor för tillväxt och (lång-)räntor som knappast blivit mindre sedan dess. 3. God utveckling i Östersjöregionen även 2006 Vi har sedan mer än ett årtionde tillbaka i denna rapport och i andra publikationer med emfas hänvisat till Östersjöregionens goda tillväxt- och affärspotential. Idag kan konstateras att denna optimism i de flesta avseenden varit befogad. Även inför 2006 ser vi fortsatt goda utsikter för regionen. De baltiska ländernas BNP-tillväxt är tveklöst imponerande. Polen kommer under nästa år att producera kring sin potential; detta är godkänt men kanske något undermåligt. Ryssland ser ytligt betraktat lovande ut. Den förväntade tillväxten understiger dock alltjämt potentialen; dessutom bedrivs det strukturpolitiska reformarbetet alldeles för långsamt. En viss ljusning skönjes för Tysklands del, även om mer synliga framsteg i struktur- och tillväxtarbetet tveklöst ligger en bit bortom vår prognosperiod. Kanske kommer det reformerande Tyskland takten kan alltid diskuteras så småningom att sätta ett ökat förändringstryck på det idag reformtröga Sverige. Man kan inte heller utesluta att en tänkbar enhetlig inkomstskatt i det stora Polen efter höstens parlamentsval ånyo sätter igång den europeiska skattekonkurrensen denna gång kanske med åtföljande skattereaktioner även hos de gamla OECDländerna? Detta vore bra för EU:s långsiktiga tillväxt. Inför 2006 ser vi relativt hyggliga tillväxtperspektiv för Östersjöregionen Skattekonkurrensen kommer att tillta FöreningsSparbanken Analys Nr augusti

6 4. Dags att återge Östersjöregionen erforderlig strategisk tyngd! Den cirka 2,7-procentiga tillväxten under 2006 (2005: 2,3 %) för Östersjöregionen i sin helhet låter således rätt bra. Men utnyttjas hela potentialen? För många svenska (små-)företags export och import har det öppnats en ny värld i närområdet. Det finns anledning att se Östersjöländerna som en region med förvisso tydligt bättre tillväxtutsikter än för Västeuropas del. Det gäller dock att förädla denna potential bättre än vad som varit fallet under de senaste åren. Den politiska sfären bör åter ge Östersjöregionens framtid och funktionssätt erforderlig strategisk tyngd och fokusera på den gemensamma tillväxtpotentialen. Tillväxtarbete kan givetvis främjas av överstatliga deklarationer och olika offentliga gränsöverskridande tillväxtprojekt; rent principiellt bör dock den konkreta tillväxtpolitiken börja på hemmaplan. Det vore fel om den politiska sfären här hemma mot bakgrund av ibland något obehagliga utflyttnings- och arbetsmarknadsfrågor skulle tillämpa en fortsatt tillbakadragen profil i debatten om möjligheterna som Östersjöregionen erbjuder. Sverige ett traditionellt land med värnande om frihandel på varusidan borde vara särskilt pådrivande i skapandet av en ny vision för Östersjöregionen. När de baltiska länderna 2007/2008 antagligen kommer med i EMU och Polen några år senare, kan Sverige inte längre hoppas på favorisering som grannland om vi exempelvis inte visar större förståelse för de nya EU-ländernas önskemål om bättre villkor för tjänstexport. Varför kan Sverige inte ta initiativ till ett nytt tjänstedirektiv eller åtminstone framföra nya idéer om EU:s interna uppryckning av tjänstesektorn (som gradvis skulle kunna förbättras framöver)? Östersjöregionens potential måste förädlas Fokusera inte för mycket på hoten se möjligheterna! Kan Sverige ej aktivera debatten om ett nytt tjänstedirektiv? Det gäller också att se realistiskt på utmaningarna för den svenska arbetsmarknaden. Dessa är i första hand globala och förstärks i vilket fall som helst. Faktum är också vilket visas tydligt av det renommerade WIIW-insitutet i Wien att minst 60 % av utlandets investeringar i de nya EU-länderna hittills gått till sektorerna detaljhandel, finansmarknad, fastigheter och telekommunikation sektorer som inte investerar utomlands på bekostnad av den inhemska sysselsättningen. Samtidigt syftade industrins direktinvesteringar i reformländerna så här långt främst till insteg på den inhemska marknaden. Från dessa företag kan gamla EU-länder visserligen framöver räkna med ökad konkurrens på bl a tredje marknader en ökad konkurrens som emellertid kommer att förstärkas också från egna produktionsenheter i Kina, Indien o s v. Och dessutom: Förbättrad levnadsstandard och ekonomi i reformländerna innebär också nya exportmöjligheter för exempelvis svenska företag. 6 FöreningsSparbanken Analys Nr augusti 2005

7 Summa summarum: Sverige behöver en bättre pedagogisk process i beskrivningen av Östersjöregionens potential. Vissa hotbilder får inte dominera över de enorma möjligheterna som denna lovande regionala marknad erbjuder. 5. Sverige kan titta på Storbritannien med växande tjänstesektor och problemfri invandring Europa kan inte klara sig framöver om inte den kanske främsta potentialen till ökad tillväxt inom EU åtminstone successivt frigörs. Om Sverige inte vill ge den privata tjänstesektorn mer ideologiskt stöd, kommer man aldrig till rätta med framtidens tillväxt (vilken i sin tur är avgörande för framtidens resurser till utbildning, forskning, välfärd, pensioner m m). Det är dags att börja tänka om och att även ta intryck av utländsk erfarenhet. Storbritanniens goda utveckling avseende både tillväxt och sysselsättning under det gångna årtiondet har mycket med frammarschen av tjänstesektorn att göra. Även under andra kvartalets konjunkturavmattning förblev den privata tjänstesektorn en god konjunkturmotor. Storbritannien är tillsammans med det framgångsrika Irland och Sverige hittills det enda gamla EU-landet som helt öppnat sina gränser för arbetssökanden från de nya EU-länderna. Storbritannien välkomnade sedan utvidgningen i maj 2004 inte mindre än invandrare från de åtta nya EU-länderna och uppenbarligen utan problem; cirka fanns dock av allt att döma redan i Storbritannien. Enligt officiella brittiska källor har hittills endast personer skickat in ansökningshandlingar om socialbidrag (vilket kan bli mer framöver, eftersom dylika ansökningar först ger konkreta bidrag efter två år. Som vi beskrev i vår internationella prognos kan det vara bra att mer frekvent än hittills titta på andra länders sätt att tackla olika utmaningar, även om säkerligen inte allt kan tillämpas här hemma. Vi behöver en större öppenhet och bättre kunskap vad gäller andra länders ekonomiska politik (mer om detta i vår internationella konjunkturprognos från den 3 augusti, sidorna 30-32). För egen del får jag ofta höra av utländska ekonomer att Sverige kan skatta sig lyckligt över att ha expansiva och framgångsrika länder som Estland, Lettland och Litauen som grannländer; liksom det inte till närmelsevis färdigstrukturerade grannlandet Polen med i stort samma antal invånare som Spanien. Icke att förglömma: Den länge sovande björnen Ryssland som håller på att vakna är inte heller särskilt långt borta. Storbritannien har tagit emot personer från de nya EU-länderna Vi behöver bättre kunskaper om andra länder På många håll i världen kommenteras Sveriges närhet till reformländerna och den åtföljande affärspotentialen FöreningsSparbanken Analys Nr augusti

8 6. Viktigt för Sverige att ta fram humankapital- och produktivitetsreserverna Granskar man nedanstående tabell, får man Sveriges främsta framtidsfråga indirekt i ett nötskal. Våra löner är avsevärt högre än i de baltiska staterna, Polen och Ryssland. (Vi har inte värden för de baltiska länderna och Ryssland från samma källa; siffrorna för dessa länder ligger dock inte särskilt långt från Polens). Timlönekostnad i euro (timlön + lönebikostnader) 2004 Danmark 28,14 (21,06 +7,08) Tyskland (v) 27,60 (15,45 +12,15) Finland 24,88 (14,06 +10,82) Norge 27,31 (18,46 +8,86) Sverige 23,32 (13,65 +9,67) Polen 3,29 (2,08 +1,21) Källa: IW, Köln Som framgår av ovanstående tabell, har Sverige ingen chans att lönekonkurrera med reformländerna. Antas exempelvis kanske något snålt tilltaget att Sverige framöver har löneökningar på 2 ½ % och Polen på 4 % inom tillverkningsindustrin, tar det inte mindre än 135 år för Polen att komma ikapp det svenska löneläget. Vid en antagen löneökning på mellan 3 och 5 % skulle det behövas cirka 80 år till lika lönenivåer. (Det bör kanske tilläggas att eventuella insourcing -beslut till Sverige mot bakgrund av minskande lönedifferenser givetvis tas långt innan till sist en 1:1-löneparitet har uppnåtts). Sverige kan inte lönekonkurrera med reformländerna Med detta sätts fingret på Sveriges stora framtidsfrågor, det vill säga att öka industrins förädlingsvärde att få fram nya industriprodukter att skapa rejäl tillväxt i såväl företags- och hushållsrelaterade tjänster. Denna uppräkning understryker inte minst behovet av målmedvetna och kraftfulla satsningar på humankapitalökningar, både från statsmakternas och företagens sida. Det handlar härvidlag inte enbart om kvantitativa satsningar utan också på skärpt kontroll av den kvalitativa standarden. På företagsnivå kan också den stora underutnyttjade potentialen avseende produktionsteknik och -processer betyda väsentligt förstärkt konkurrenskraft något som bl a Chalmers Tekniska Högskola ambitiöst sysslar med. Vi behöver omfattande humankapitalsatsningar från både offentligt och privat håll 8 FöreningsSparbanken Analys Nr augusti 2005

9 7. EMU-förseningar och Balassa-Samuelson-effekt Vi har i tidigare sammanhang vid upprepade tillfällen diskuterat riskerna med för tidiga ERM II-koppling och EMU-anslutning (i Östersjörapporter men också exempelvis i The Euro Moves East, Economic & Financial Review, 2002 nr 4, sidorna , skrivet av undertecknad). Det stora behovet av kvarvarande strukturella och institutionella förändringar och därmed behovet av valutapolitisk flexibilitet fungerade som huvudargument. Inte ens vi här hemma kände oss riktigt ekonomiskt mogna for euron i slutet av 1990-talet och hänvisade mycket till osäkerhet kring den svenska lönebildningens anpassningsförmåga. På mer vetenskaplig basis finns också ett argument som ofta används mot ett för tidigt inträde i en valutaunion, skräddarsytt för mindre utvecklade länder ( emerging markets ). Enligt den s k Balassa-Samuelson-effekten tenderar dessa länder att ha (något) högre inflation än mogna ekonomier, eftersom tjänstesektorn ( non-tradable goods ) med lägre produktivitetsökningar tenderar att anpassa sina löneökningar till exportnäringarnas. Därför bör vilket denna visdom leder fram till rekommenderas att reformländer väntar med en låsning av den egna valutan. Högre inflation än i de mer mogna konkurrentländerna måste rimligen efter ett antal år leda till otillräcklig konkurrenskraft, vilket är påfrestande om en växelkursjustering inte kan genomföras. Nödvändiga anpassningar måste då ske på hemmaplan i värsta fall med exempelvis Portugals numera svaga BNP-tillväxt som följd. Nu går emellertid uppfattningen om Balassa-Samuelson-effekten isär i de nya EU-länderna. Den ena skolan säger att inflationseffekterna är tämligen små. Andra studier menar att KPI framstår som ett otillfredsställande inflationsmått i detta sammanhang (exempelvis Egert/Drine/Lommatzsch/Rault i: The Balassa-Samuelson Effect in Central and Eastern Europe: Myth or realtity? ). Dessa författare ser också ökad inflation in nontradable goods. Oavsett vetenskapens rön om Balassa-Samuelson-effekten kan konstateras att flertalet nya EU-länder idag noterar inflationstal som ligger en bit över ECB-normen på strax under 2 %. Det officiella Estland räknar med 3 ½ % i år, Lettland t o m omkring dubbelt så mycket. Endast Litauen och Tjeckien verkar kunna klara en inflation nära 2 % under 2005 och Polen kommer dock inte att vara särskilt långt från detta inflationstal; å andra sidan missar Polen tills vidare kravet på det maximalt 3- procentiga budgetunderskottet med råge. Något som de baltiska staterna inte har några problem med. Dessa har dock mycket stora underskott i bytesbalansen. FöreningsSparbanken Analys Nr augusti

10 Det är uppenbart att flera länder på sistone skrivit ned sina ERM II/EMU-inträdesambitioner, till exempel Polen och Tjeckien. Detta är en vettig slutsats. Sedelfondländerna Estland och Litauen vill dock fortfarande klara införandet av euron år 2007, medan ERM II-nykomlingen Lettland kan tänka sig ett år senare. Hur som helst, när detta valutapolitiska steg kommer, förändras också konkurrensvillkoren för svenska företag. Närmare information om tänkbara ERM II-/EMU-inträden finns i vår Baltic Sea Region Economic Panel i de enskilda landrapporterna. Polen har på sistone skrivit ned sina EMU-ambitioner men de baltiska staterna vill klara sina mål i tid Hubert Fromlet 10 FöreningsSparbanken Analys Nr augusti 2005

11 Vår EMU-panel sommaren 2005 ekonomernas syn på EU, östutvidgningen och Sveriges ekonomiska framtid I somras bad vi närmare 100 ekonomer från de tolv EMUländerna att ge sin syn på mer kort- och långsiktiga Europafrågor. Nedan sammanställs de mer långsiktigt orienterade svaren. 1. Bör EU:s i år misslyckade tjänstedirektiv ses som - dåliga nyheter för Europa 75 % - goda nyheter för Europa 11 % - som varken bra eller dåligt för Europa 14 % Vår kommentar: Ekonomernas uppfattning är uppenbar: Det var fel av EU:s högst rankade politiker med Frankrike, Tyskland och Sverige i spetsen att rösta mot en långtgående gränsöverskridande öppning av EU:s tjänstehandel. Konsekvensen är en klar suboptimering av EU:s tillväxtpotential. Denna uppfattning bör delas av varje vän av långsiktig tillväxt. 2. Kommer vi så småningom att se ett nytt reviderat tjänstedirektiv från EU:s sida? Ja: 93% Nej: 7% Vår kommentar: Förhoppningsvis får panelen rätt. Vår uppfattning är att framtagningen av ett nytt tjänstedirektiv snarare kommer att ske successivt än i form av en big bang. 3. Vilka av de åtta nya EU-länderna har så här långt bedrivit den mest framgångsrika reform- och strukturpolitiken? - Slovenien 19% - Estland 18% - Tjeckien 18% Vår kommentar: Det överraskar föga att Estland nästan blivit etta på denna lista. Vårt intryck är också att ekonomerna från EMUländerna inte riktigt tagit till sig Litauens framgångar. Kan det vara dags för Litauen att aktivera sin internationella marknadsföring? FöreningsSparbanken Analys Nr augusti

12 4, Kommer EU totalt sett att vinna på sin utvidgning? a) Kortsiktigt ( ): Ja: 57% Nej:43% b) Långsiktigt (bortom 2007): Ja: 95% Nej: 5% Vår kommentar: Ekonomernas votum är entydigt. Kortsiktigt får man kanske inte förvänta sig alltför stora fördelar av EU-utvidgningen. Däremot tror 95 % av paneldeltagarna att EUutvidgningen kommer att ge positiva resultat på längre sikt för EU i sin helhet. För att nå dithän krävs dock enligt vår uppfattning ett bättre ekonomiskt integrationsarbete. 5. Vilket betyg ger Du svensk ekonomisk politik och Sveriges tillväxtpotential (5=mycket bra; 1=mycket svagt) a) på kort sikt ( ): 3,5 b) på längre sikt (bortom 2007): 3,2 Vår kommentar: Betyget 3,5 för svensk ekonomisk politik och tillväxtpotential i dagsläget ter sig rätt hyggligt. Reduceringen till mer medelmåttiga 3,2 bortom år 2007 är kanske inte särskilt alarmerande men bör här hemma likväl tolkas som en varningssignal. Fler dylika varningssignaler är nog att vänta p g a det bristande långsiktiga tillväxtarbetet. Hubert Fromlet 12 FöreningsSparbanken Analys Nr augusti 2005

13 Polen konjunkturförbättring på gång men osäker valutgång försvårar prognosen Invånare: BNP per capita 2004: Regering: 38,2 miljoner USD Minoritetsregering SLD (socialdemokrater) och UP (Labor Union, vänster) Marek Belka Aleksander Kwasniewski Regeringschef: President: Nästa parlamentsval: 25 september 2005 Nästa presidentval: 9 oktober 2005 Genomsnittlig BNP-tillväxt de senaste fem åren: 3,1 % Genomsnittlig inflationstakt de senaste fem åren: 4,3 % De tre viktigaste exportländerna: Tyskland, Italien, Frankrike De tre viktigaste importländerna: Tyskland, Ryssland, Italien FDI-stock som andel av BNP (2003): 24,9 % De tre viktigaste utländska direktinvesterarna: Frankrike,Nederländerna, USA/Tyskland Sammanfattning ekonomi och slutsatser för svenska företag Kortsiktigt står det stundande parlamentsvalet den 25 september och det sannolika regeringsbytet i fokus. Denna händelse påverkar också den ekonomiska politiken och tillväxten under nästa år och framöver. För 2005 förutser vi en BNP-tillväxt kring 3 ½ % och för 2006 kring 4 ½ %. EU-medel kommer att sätta förnyad fart på investeringarna. Exporten väntas gå fortsatt bra och konsumtionen i vart fall hyggligt. Våra tidigare farhågor om ett för tidigt polskt EMU-inträde verkar bekräftas av den aktuelle debatten i Polen. Som tidigaste inträdesår nämns numera mestadels 2009/2010. Enligt vår nya Polenpanel (se sidorna 18-19) ses ej tillräckligt kraftfulla regeringar, en otillfredsställande finanspolitik och den höga arbetslösheten (svaga sysselsättningen) som Polens största tillväxtrisker. FöreningsSparbanken Analys Nr augusti

14 Politik, konjunktur och struktur Svag inledning av innevarande år Efter ett starkt konjunkturår 2004 försvagades Polens ekonomi märkbart i början av innevarande år, mycket beroende på en påtaglig dämpning av investeringsaktiviteterna. Konsumenterna visade sig inte heller särskilt köpglada. Exporten fortsatte emellertid att utvecklas väl trots de senaste tolv månadernas påtagliga zlotyförstärkning (+ 9 % mot euron) och den beskedliga EUkonjunkturen. Även utlandets direktinvesteringar (FDI) utgjorde ett fortsatt glädjeämne med möjlighet till att 2005 kan bli ett nytt rekordår. Sedan 1993 har Polen tagit emot FDI i storleksordningen 85 miljarder USD, vilket inte minst givit nya fundament för management och till viss del även för export. Sedan 1993 har Polen fått utlandsinvesteringar i storleksordningen 85 miljarder USD Mot denna bakgrund och som följd av ett synnerligen starkt första kvartal 2004 kom BNP under det första kvartalet i år in med en föga imponerande 2,1-procentig tillväxt jämfört med samma period året innan; under helåret 2004 blev BNP-tillväxten inte mindre än 5,4 %. Under senvåren och sommaren noterades dock tecken på en lätt accelererande tillväxt. BNP-tillväxten under andra kvartalet förbättrades till 2,8 % i årstakt. För denna begränsade ljusning stod framför allt nettoexporten och i viss mån investeringarna. Konsumenterna förblev rätt avvaktande. Lageranpassningen blev påtagligt minus 2 % av BNP. Andra halvåret torde även av detta skäl ge bättre fart på tillväxten. Icke att förglömma: Centralbanken (Narodwy Bank) har hittills i år sänkt styrräntan inte mindre än fyra gånger med sammanlagt 1,75 procentenheter till 4,75 % tack vare gynnsammare inflationsperspektiv (KPI i juli: 1,3 %). Trots den dåliga starten verkar en cirka 3 ½-procentig BNPtillväxt fortfarande möjlig i år (vilket emellertid underskrider den potentiella eller trendmässiga tillväxten). Denna slutsats vilar på redan uppnådda lägre räntor, viss reducering av arbetslösheten, hyggliga företagsvinster, en (mycket) lätt uppskruvning av den europeiska tillväxttakten mot slutet av året och den efter septembervalet (troligen) förbättrade politiska stabiliteten. Efter en svag start i vintras ser vi nu en viss acceleration av tillväxten vilket delvis beror på fyra räntesänkningar hittills i år Sannolikt regeringsskifte början till en bättre tillväxtpolitik? Det bör i rättvisans namn sägas att Polens ekonomiska utveckling sedan 1990 i de flesta avseenden har varit mycket framgångsrik; som mest negativt framstår nog den alltjämt mycket höga men något vikande arbetslösheten (juli:17,9 %). De se- 14 FöreningsSparbanken Analys Nr augusti 2005

15 naste 6-7 åren har dock präglats av svaga regeringar, vilket givetvis underminerat en del av den ekonomiska reformpolitiken. Så sett var det bra att EU-anpassningsprocessen på senare år likväl drev fram en hel del strukturella förbättringar. Under de senaste två åren blev den sittande regeringen vilken dessutom under mandatperioden förbyttes till en minoritetsregering med endast socialdemokraternas SLD och böndernas PSL alltmer tandlös. Det blir således spännande att se om parlamentsvalet den 25 september kommer att medföra ett regeringsbyte. I praktiken förefaller dock det förestående valet till parlamentet Sejm utvecklas till allt annat än en thriller. Ett snart regeringsbyte är nog en given bedömning. Nuvarande regeringspartier halkar hopplöst efter. Blir det regeringsbyte den 25 september? Vem kommer då att bli störst i septembervalet? (I oktober är det sedan dags för presidentvalet; den polske presidenten har för övrigt mer makt än presidenterna i flertalet övriga väst- och centraleuropeiska länder.) Två partier ligger speciellt bra till Law and Justice (PiS) och Civic Platform (PO). Det är till och med möjligt att PiS och PO tillsammans får erforderlig majoritet. Däremot ter det sig omöjligt att förutse, vilket parti som kommer att bli störst och därmed också erhålla premiärministerposten. PO är ett mer näringslivsvänligt parti än PiS Helt säkert är det dock inte att PiS och PO verkligen kommer att klara en gemensam majoritet; en nödvändig tredje koalitionspartner skulle emellertid komplicera läget högst avsevärt. PiS är ett parti med synliga sociala och nationalistiska inslag, medan PO är mer internationellt orienterat och mer reformvänligt. Exempelvis efterlyser PO en tidigare introduktion av euron än PiS. För PiS verkar en stabil och starkare valuta mindre viktig än för PO. PiS förespråkar visserligen starkare statsfinanser men mindre skyndsamt än PO. Bägge partierna eftersträvar en skattereform och fler privatiseringar. Även här är PO i sina principiella tankar mer långtgående än PiS. Detaljer kring den framtida ekonomiska politiken är ej kända i dagsläget och måste dessutom förhandlas fram inom den kommande regeringskoalitionen. Den lätt försiktiga finanspolitiken, som planerats av den sittande regeringen, torde ligga fast under nästa år. Den nya regeringen kommer inte att genomföra större finanspolitiska förändringar redan under det kommande året varken vad gäller inriktning eller enskilda åtgärder. EMU:s för Polen hittills ej bindande konvergenskrav vill man nog på ett ungefär stå fast vid. FöreningsSparbanken Analys Nr augusti

16 På något förenklad vardagsjargong skulle kunna sammanfattas att PO är mer mittenorienterad och PiS något mer på den konservativa/nationalistiska sidan. Med dessa två positioneringar är det självklart att den nya premiärministerns hemvist kommer att ha betydelse för den ekonomiska politikens framtida tillväxtförmåga. Givetvis har också finansministern en viktig roll framöver en position som inte minst i Polen kräver ett stort mått av ekonomisk kompetens och politisk skicklighet. Ett kuriosum: PiS-kandidaterna till president- och premiärministerposterna är tvillingbröder: Lech och Jaroslaw Kaczynski. Det är givetvis tveksamt om en sådan kombination är hållbar. Vår slutsats är att Polens strukturella reformpolitik kommer att fortsätta efter valet. Tempo och innehållsmässig tyngd kan dock inte preciseras före det stundande parlamentsvalet. Att Polen är i behov av en ambitiös strukturpolitik framgår klart av vår nya Polenpanel med polska och internationella Polenexperter. Alltjämt existerande strukturella brister framkommer i undersökningen. Fler institutionella och mikroekonomiska reformer behövs för att kunna få upp den långsiktiga BNP-tillväxten. Den nuvarande cirka 4-procentiga trendmässiga (potentiella) BNP-tillväxten är inte dålig men ser ändå underperforming ut. Åtminstone 5 % torde kunna uppnås vid målmedveten reformpolitik under de kommande åren. Enligt vår Polenpanel ligger BNP-tillväxten kvar på sin 4-procentiga trend under de närmaste tre åren. Högre tillväxt behövs också för att nämnvärt kunna reducera den alltjämt starkt belastande (ungdoms-)arbetslösheten. Sysselsättningskvoten ligger i Polen på alltför låga 52 %. Detta låga tal måste ses som ett klart tillväxthämmande inslag av strukturell natur. Bättre tillväxt under 2006 Under 2006 förväntar vi oss en lätt förbättring av Europakonjunkturen, vilket vore goda nyheter även för polska exportföretag. Vidare räknar vi med att den nya regeringen kommer fram till en mer aktiv och framtidsorienterad ekonomisk politik än vad den sittande på sistone starkt försvagade regeringen lyckats åstadkomma under senare tid. Det borde bädda för en piggare investeringskonjunktur framöver liksom igångsättningen av en del tunga EU-finansierade projekt. En lätt förbättring av den privata konsumtionen torde också vara möjlig under nästa år. Vår Polenpanel pekar på behovet av fler strukturgrepp Polens 4-procentiga tillväxttrend skulle kunna förbättras 2006/2007 torde ge fler ekonomiska reformer Större räntesänkningar från dagens nivå verkar inte kunna verkställas under de kommande kvartalen med tanke på de senaste kvartalens rätt kraftfulla räntesänkningspolitik. Av denna anledning förefaller en mot euron starkare zloty under loppet av 2006 mer sannolikt än motsatsen, det vill säga när osäkerheten kring 16 FöreningsSparbanken Analys Nr augusti 2005

17 valet har lagt sig. En riskfakor för zlotyn skulle dock kunna vara att Polens förväntade EMU-inträde allt starkare och uppenbart skulle skjutas på framtiden. Redan idag finner vi vår tidigare tes om ett senare EMU-inträde än vad flertalet polska ekonomer, politiker och finansmarknaden räknat med mer än väl bekräftad. Idag förefaller år 2009 som det teoretiskt absolut tidigaste EMU-inträdesdatumet. Numera utgör 2010 eller 2011 vårt huvudscenario, vilket också vår nya Polenpanel kommit fram till. EMU-inträdesoptimismen har avtagit Under förutsättning att vår bedömning om en lätt europeisk återhämtning under de närmaste kvartalen och en någorlunda förtroendegivande ekonomisk politik kommer till stånd efter parlamentsvalet, torde Polen kunna uppnå en BNP-tillväxt kring 4 ½ % under 2006 jämfört med 3 ½ % i år. Slutsatser för svenska företag Svenska exportföretag i Polen Polen är idag ett av EU:s viktigaste länder med ungefärligen samma antal invånare som Spanien. Vi vet alla, hur viktigt Spanien har blivit för EU:s ekonomi och tillväxt (mer om detta av Caselli Tenreyro, Federal Reserve Bank of Boston Public Policy Paper, 2004, nr 8). Polen har möjligheten att gå samma väg på något längre sikt. Fortfarande verkar svenska företag underutnyttja potentialen på den växande polska marknaden. Valresultatet kan betyda mycket för handelsströmmarna För både svenska export-/importföretag och kapitalplacerare är det ytterst viktigt att under de närmaste månaderna mycket noggrant observera konsekvenserna av det snart kommande parlamentsvalet och därmed de närmaste årens ekonomiska politik. Både tillväxten och valutan påverkas av denna faktor. Euron fortfarande rätt långt borta På kort sikt kan en ökad volatilitet (fluktuation) visa sig på valutamarknaden i samband med den rådande politiska osäkerheten. Vid en någorlunda förnuftig ekonomisk politik kan den åtminstone under prognosperioden 2005/2006 fortsatt fritt flytande zlotyn komma att präglas av en fortsatt trendmässig appreciering (vilket kortsiktigt inte utesluter synliga svängningar). Zlotyprognoser är mycket svåra. En EMU-koppling skönjes numera även rent tekniskt inte förrän tidigast 2009/2010, eftersom hela ERM II-/EMU-processen FöreningsSparbanken Analys Nr augusti

18 torde ta cirka tre år. Även vid ett raskt ERM II-beslut efter valet talar vi redan om 2009 som det snabbaste EMU-inträdesalternativet betraktar vi som mer realistiskt än Statistiska brister 2005 års inledande månader gav till exempel en spektakulär inbromsning av investeringarna en inbromsning som ingen kan förklara med någon större precision. Det är dock mycket möjligt att småföretagens aktiviteter inte redovisas tillräckligt. Polen är ett land med relativt stor småföretagssektor. Ta således näringslivsstatistik med en viss nypa salt! Polen får mycket pengar från EU Polen kommer under de närmaste åren att tilldelas rätt mycket EU-pengar. Något som också kan förse alerta svenska företag med nya affärsmöjligheter. Alltjämt stor potential för tjänstesektorn Transformationsekonomier kännetecknas vanligen av en under flera årtionden underutvecklad tjänstesektor. Det främsta exemplet är den extremt höga varuproduktionsandelen i Kina med en hittills rudimentär tjänstesektor och åtföljande framtida potential. Men även i Polen är tjänstesektorn fortfarande otillräckligt representerad, speciellt i mindre gynnade regioner. Inte minst inom tjänstesektorn finns många affärsmöjligheter kvar. Hubert Fromlet Svensk varuhandel med Polen (miljoner kronor) jan-maj jan-maj Export Import Totalt FöreningsSparbanken Analys Nr augusti 2005

19 Swedbank s Baltic Region Panel för Polen Siffran 5=det mest positiva betyget; 1= det mest negativa betyget A. Polens institutioner Hur ser du på den institutionella utvecklingen under de senaste 2-3 åren? Svar: 4,0 Bedömning av dagsläget: 3,1 Hur ser du på den institutionella utvecklingen under de kommande 2-3 åren? Svar: 4,0 Ekonomisk forskning visar med all önskvärd tydlighet att formella och informella institutioner är av stor betydelse för tillväxten i framför allt reformländer. Betyget 3,1 är tillfredsställande men ej mer än så. Så upplever också (utländska) företag verkligheten kring myndigheter, byråkrati, korruption m m. EU-medlemskapet har redan framkallat förbättringar och fortsätter att göra så. Utvecklingen kan bara gå åt ett håll det positiva. B. Entreprenörskap Hur upplever du rådande förutsättningar för entreprenörskap? Svar: 3,2 Även denna andra fråga har en koppling till mikroekonomin och hur företagen ser på regelverk, skatter m m. 3,2 är inget dåligt betyg. Förbättringar är dock ofrånkomliga om arbetslösheten skall minska nämnvärt under detta årtionde. C. Utländska direktinvesteringar Hur förutser du att utländska direktinvesteringar kommer att utvecklas under de närmaste åren? Svar: 4,0 Bedömning av dagsläget: 3,5 Polen har under hela transformationsprocessen framstått som ett relativt attraktivt land för utländska investerare och hittills ackumulerat utländskt kapital motsvarande 85 miljarder USD. EU-inträdet och landets storlek gör att det råder en hel del tillförsikt om framtiden. D. Humankapital/utbildning Hur ser du på regeringens ambitioner att stärka humankapitalbildningen i Polen? FöreningsSparbanken Analys Nr augusti

20 Svar: 2,8 Bedömning av dagsläget: 3,0 Den moderna tillväxtforskningen fokuserar mycket på humankapitalbildningen som ytterst viktig tillväxtfaktor. Ovanstående bedömningar återspeglar också medelmåtta. Slutsatsen ligger nära till hands att staten trots budgetbegränsningarna bör göra mer för utbildningen. Å andra sidan bör sägas att Polen fått fram många privata högskolor, vilket givetvis är positivt och bör inkluderas i en mer omfattande bedömning av den polska humankapitalbildningen. E. Inflation och BNP-tillväxt Din bedömning av den genomsnittliga inflationstakten de kommande 3 åren: Svar: 2,5 % 2,5 % låter bra, eftersom denna prognos ligger precis på centralbankens inflationsmål. Bara en prognosmakare låg över 3 %. Centralbankens inflationsmål (2,5 % +/- 1 procentenhet) förefaller trovärdigt numera. Din bedömning av den genomsnittliga tillväxttakten i BNP de kommande 3 åren: Svar: 4,1 % En förväntad tillväxt kring 4 % under de närmaste tre åren är inte dålig men inte heller tillräckligt hög med tanke på den underliggande potentialen. Helt klart finns det institutionella och mikroekonomiska tillväxthinder kvar. Även den ej tillräckligt starka budgetpolitiken innebär en uppbromsning av den möjliga tillväxten. F. Vilka år kommer Polen att göra sitt inträde i ERM II resepektive EMU? ERMII (%) ännu senare EMU (%) Polackerna verkar få något mindre bråttom med EMU-anslutningen jämfört med tidigare bedömningar. Det är rätt. Trots många framsteg återstår mycket strukturarbete. G. Större hot och orosmoment Vilka anser du vara de mest oroande riskerna för den framtida utvecklingen? Svar: Ej tillräckligt kraftfulla regeringar Otillfredsställande finanspolitik Hög arbetslöshet Polen har på senare tid präglats av ganska svaga regeringar. Partier kommer och går, växer och krymper snabbt. Ej tillräckligt kraftfulla regeringar oroar vår Polenpanel allra mest tillsammans med den alltjämt otillfredsställande finanspolitiken. Polen klarar ännu inte konvergenskravens budgetdel. 20 FöreningsSparbanken Analys Nr augusti 2005

21 Ryssland lyckas inte till fullo dra nytta av det höga oljepriset Invånare (2004): 142,8 miljoner BNP per capita 2004 (PPP): USD Regering: Marknadsorienterad koalition Regeringschef: Mikhail Fradkov President: Vladimir Putin Nästa parlamentsval: December 2007 Nästa presidentval: Mars 2008 Genomsnittlig BNP-tillväxt de senaste fem åren: 6,8 % Genomsnittlig inflationstakt de senaste fem åren: 16,6 % De tre viktigaste exportländerna: Tyskland, Nederländerna, Kina De tre viktigaste importländerna: Tyskland, Kina, Ukraina FDI-stock som andel av BNP (2003): 12,1 % De tre viktigaste utländska direktinvesterarna: USA, Cypern, Nederländerna Sammanfattning ekonomi och slutsatser för svenska företag Konjunkturen stärks från det senaste årets svacka genom en viss stabilisering av den politiska osäkerheten, vilket gynnar investeringsklimatet något. BNP växer med 6 % i genomsnitt 2005/06. Hushållens konsumtion är likaledes en viktig drivmotor i allt högre grad även utanför Moskva och Sankt Petersburg. Ryssland missar chansen att fullt ut dra nytta av det höga oljepriset på kort och på lång sikt. Tillväxten når inte upp till sin potential. Däremot gynnas budget, bytesbalans och valutareserver av oljeprisutvecklingen. Ryssland får godkänt i sitt arbete med finans- och penningpolitiken. Återbetalning av bilaterala skulder prioriteras framför inflationsdrivande efterfrågestimulanser. Däremot har takten i reformansträngningarna avtagit under det senaste året och förväntas vara låg fram till nästa presidentval Vår Rysslandspanel visar genomgående ett sämre betyg än de övriga reformländerna i Östersjöregionen. Positivt är dock att den indikerar en viss förbättring under de kommande åren. Politik, konjunktur och struktur Goda tider för rysk ekonomi Ryssland har fått välbehövlig draghjälp av de höga råvarupriserna. De internationella valutareserverna samt överskotten i bytesbalansen och statsbudgeten sväller. BNP-tillväxten hade dock BNP-tillväxten är hygglig, men ändå undermålig FöreningsSparbanken Analys Nr augusti

22 enligt vissa beräkningar kunnat vara ungefär två procentenheter högre om den ekonomiska politiken hade inriktats på att förbättra investeringsklimatet under det år som gått. Yukos-affären och hårdare beskattning i oljesektorn har dämpat investeringarna. En lätt återhämtning i den ryska ekonomin ser nu ut att ha inletts. För åren 2005 och 2006 förutser vi att BNP ökar med i genomsnitt 6 %, jämfört med 7,2 % under Återhämtningen följer efter en stabilisering av den politiska osäkerheten. President Putins tal i april signalerade ett ökat åtagande gentemot näringslivet. Reformprocessen inleddes på nytt verbalt; även om ord inte nödvändigtvis behöver leda till handling. Hushållen har en fortsatt god realinkomstutveckling (ca 8 % i årstakt under det senaste året). Konsumtionstakten är dock högre (11 %), vilket innebär att de har använt en del av sitt höga sparande till att höja upp konsumtionstakten. Köpfesten märks inte enbart i Moskva, utan även i andra delar av landet där också inkomsttillväxten nu är högre än i huvudstaden (även om inkomstnivån per capita är betydligt lägre: Moskva 8300 USD, Ryssland 2600 USD). Bankernas höga utlåningstakt (+87 %) gentemot hushållen om än från en låg nivå signalerar också en fortsatt hög konsumtionstillväxt. Medelklassen ökar långsamt. Fortfarande räknas dock 18 % av befolkningen till den grupp som ligger under fattigdomsgränsen. Nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten är i avtagande. I värde ökar exporten snabbare än importen, men i volym är situationen den motsatta. Exporten är lägre än nödvändigt till följd av otillräcklig kapacitet i oljesektorn. Importen stiger till följd av hushållens allt högre krav på internationell kvalitet och ett ökat behov av utländska investeringsvaror. Reformerna har utlovats i ord när följer handling? Fokus ökar på regionernas tillväxt Exportvolymen dämpas av kapacitetsbrist Bytesbalansen visade ett överskott på 60 miljarder USD i fjol och bedöms stiga till drygt 90 miljarder i år. Det motsvarar en ökning från drygt 8 % av BNP till närmare 13 %. Utländska investeringar (FDI) har också börjat uppvisa något högre inflöden. Under det första halvåret inkom 9,3 miljarder USD, vilket är dubbelt så mycket som första halvåret i fjol. Ett större intresse märks för produktion av hushållsnära varor och av tjänster. Utländska bilar tillverkade i Ryssland förutses stiga från i fjol till inom fem år. Renault, Ford, Kia, BMW och Hyundai finns redan på plats. Daimler-Chrysler, Toyota och Volkswagen startar inom kort tillverkning. Även kinesiska biltillverkare planerar att förlägga produktion till Ryssland. Detaljhandelsföretag sprider sig utåt i regionerna. Intressenter under innevarande år inkluderar Coca-Cola, Alcoa och Dixon Group. Även om FDI ökar snabbare, förutser vi ingen boom. Andelen av BNP stiger marginellt till drygt 2 % de närmaste åren (jämfört FDI visar en positiv trend 22 FöreningsSparbanken Analys Nr augusti 2005

23 med 4,2 % i Tjeckien och 11,3 % i Bulgarien). Rysslands val att inte tillåta utländsk majoritet i strategiska sektorer (energi, transport) motverkar sannolikt en snabbare ökning av FDI. Ett inträde i Världshandelsorganisationen (WTO) är centralt för att attrahera utländska investeringar och utöka handeln. Förhandlingar har pågått sedan 1993 en lång tid jämfört med andra länder. Det är nu av stor vikt för Ryssland att hinna före Ukraina in i WTO. Misslyckas detta kan förhandlingarna kompliceras ytterligare inte minst vad gäller de nationella gaspriserna. Efter att förhandlingarna med EU officiellt är klara, de med USA uppges inofficiellt vara avklarade, återstår Kanada. Den ryska regeringen hoppas på att förhandlingarna avslutas i december i år. Ett inträde under 2006 eller i sämsta fall 2007 verkar vara mest sannolikt i nuläget. Till följd av inträdet i WTO bedöms exporten öka med 3-4 miljarder USD per år. Ökad import konkurrerar ut ineffektiva inhemska företag. Tillväxten i den ryska ekonomin förutses ändå öka med åtminstone en procentenhet under de två år som följer efter inträdet. Denna nivåhöjning bedöms hålla i sig på medellång sikt (4-5 år). Finanspolitiken blir mer expansiv, men mindre än väntat Oron för en alltför expansiv finanspolitik tilltog under våren och sommaren efter uttalanden från premiärminister Fradkov. När budgeten för 2006 nu har presenterats synes den vara bättre avvägd än många förväntat. Trots detta blir finanspolitiken mer expansiv. En allt större del av budgeten används till löner och pensioner samtidigt som otillräckliga resurser ges till genomförandet av välbehövliga strukturreformer. Hinner Ryssland före Ukraina in i WTO? Budgetdisciplinen är högre än vi förväntat De offentliga utgifterna ökar i nominella termer och även något som andel av BNP (från 16,6 % till 17,5 %). Intäkterna ökar dock ännu mer. Ett överskott i budgeten är givet med hänsyn till det höga oljepriset. Regeringen räknar med att oljepriset måste vara lägre än 28 USD för att ett underskott skall uppstå. Ett genomsnittligt pris på olja från Ural kring 48 USD ger snarare ett överskott kring 5,6 %. Att budgetöverskottet når upp över 6 % i år är både en följd av det höga oljepriset och skatteinbetalningar från Yukos (ca 1 % av BNP). Nästa år förutses ett lägre överskott (kring 3 %). Regeringens generellt sett hårdare beskattning av oljesektorn har medfört en ökad känslighet för oljepriset i de offentliga finanserna. Åtgärden kan vara motiverad utifrån behovet att diversifiera ekonomin; att hjälpa upp andra sektorer som påverkas negativt av höga kapitalinflöden och en åtföljande real appreciering av växelkursen. Å andra sidan dämpar höga skatter på olja investeringsmöjligheterna, vilket missgynnar hela ekonomin när överskott från oljesektorn inte längre investeras i andra sektorer. Regeringens hårdare beskattning av oljesektorn har mött kritik och kan komma att lättas upp FöreningsSparbanken Analys Nr augusti

24 Vart tar oljepengarna vägen? Regeringen har höjt nivån för överföringar till den s k stabiliseringsfonden från ett oljepris på 20 till 27 USD år Därmed ges utrymme för en mer expansiv finanspolitik. Pengarna i stabiliseringsfonden har dock vuxit från 19 miljarder i fjol, till beräknade 40 miljarder i slutet av året. Nästa år förutses 60,5 miljarder USD ha ackumulerats i fonden. Oljepengarna flödar in dags att spara eller slösa? Disciplinen avseende de offentliga finanserna har således naggats i kanten, men det är förståeligt med hänsyn till de ökade kraven som följer i spåren av ett högre oljepris. Finansminister Kudrins övertygelse om behovet av återbetalning av skulderna i Parisklubben har vunnit gehör. De ekonomiska argumenten är bland annat att lägga en god grund för framtiden, reducera räntekostnaderna och stärka kreditvärdigheten. Ratinginstitutet Fitch har som första av de tre största nyligen höjt kreditbetyget till BBB. Det handlar även om att motverka att oljepengarna spenderas i den inhemska ekonomin så att inflationen drivs upp. Ett politiskt argument är också att Ryssland slipper stå i skuld till G8-länderna; en sammanslutning Ryssland självt tillhör och vill vara jämlik med. Valutareserverna i slutet av året (160 miljarder USD) bedöms vara dubbelt så stora som de totala utlandsskulderna (knappt 80 miljarder USD). Samtidigt som regeringen i förtid betalar av landets skulder (15 miljarder USD nyligen och lika mycket planeras nästa år) ökar dock företagens upplåning, inte minst de statliga företagens. Det statliga gasföretaget Gazprom försöker få utländska banker att finansiera köpet av 75 % av Sibneft (som innehas till 57 % av oligarken Roman Abramovich). Detta är ett steg i regeringens plan att åternationalisera en betydande del av energisektorn. Ryssland betalar tillbaka Parisklubbsskulder i förtid Statens utlandsskuld minskar, men privata och statliga företag lånar allt mer Ekonomiminister Gref pekar också på behovet av att fortsätta strukturreformerna och investera i den fysiska och sociala infrastrukturen. En investeringsfond kommer att sättas upp i enlighet med den ekonomiska planen , men storleken är än så länge liten (2 miljarder USD årligen under tre år). Det mest förståndiga vore att använda åtminstone en del av oljepengarna till att snabba upp reformprocessen och att stödja de grupper som eventuellt påverkas negativt av reformerna. I avsaknad av detta förefaller den försiktigt mer expansiva finanspolitiken och återbetalning av skulder som en rimlig andrahandslösning. Penningpolitiken ett val mellan pest och kolera Penningpolitiken brottas med att å ena sidan hålla nere den reala apprecieringen (förstärkningen) av växelkursen som försämrar konkurrenskraften och å den andra sidan dämpa inflationstakten. En real appreciering av växelkursen dämpar konkurrenskraften 24 FöreningsSparbanken Analys Nr augusti 2005