Miljoner utdelade till forskare

Transkript

1 tidskrift för svenska frimurare orden no Miljoner utdelade till forskare

2 StiFtELSEN FriMUrArE BArNHUSEt i StOCKHOLM Allt sedan 1753 har stiftelsen givit stöd till barn och ungdomar. Under 2012 har 14 mkr lämnats som bidrag, lika fördelat på organisationer och på forskning om barn- och ungdomssjukdomar. Följande forskare i stockholmsregionen har tilldelats anslag för 2012: Alm Johan, Överläkare Andersson Ulf, Professor Blomgren Klas, Professor Blennow Mats, Professor Bölte Sven, Professor Eliasson Ann-Christin, Professor Fischler Björn, Docent Forssberg Hans, Professor Frenckner Björn, Adj professor Hedlin Gunilla, Professor Herlenius Eric, Docent Herthelius Maria, Med dr Hjelte Lena, Professor Krumlinde Sundholm Lena, Docent Marcus Claude, Professor Melén Erik, Med dr Nilsson Anna, Docent Nordenskjöld Agneta, Professor Nordenström Anna, Docent Norman Mikael, Professor Nowicka Paulina, Leg dietist Sävendahl Lars, Professor Söder Olle, Professor Wedell Anna, Professor Wickman Magnus, Professor Ådén Ulrika, Docent Totalt utdelas drygt 35 miljoner kronor från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser. Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre. Box 170, Stockholm

3 Tidskrift för svenska frimurare orden no Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 4 Årgång 85 ISBN Nästa nummer utkommer v 10. Materialstopp den 28 januari Prenumeration: Helår 250:- Utland 300:- Lösnummer 70:- PG SFMO Hemsida: Vid adressändring: - kontakta din loge! Frimuraren kan inte registrera adressändringar. Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, Hallsberg Tel , frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Lars Lindquist, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, Ordförande John Fahlnaes, GPL Pierre Dunbar, SVEA Björn Federley, SCF Bo Pettersson, VPL Rolf Prag, SPL Lars Klingström, ÖPL Svante Deljemark, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Kjell Mazetti, ÖPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box Laholm Upplaga ex, 4 ggr/år Innehåll Miljoner till forskare 4 Forskaren Pernilla Danielsson 4 Stöd till sjukhusclowner 5 Frimurare och psalmförfattare år på Österlen 9 Historisk loge i La Lumière 10 Kristineberg en blivande loge? talstradition i Göteborg 14 Frihjul för cancerforskning 17 Julen har hednisk tradition 18 Målet för vårt sökande 20 Portavgift till frimurarna 21 Ny Stormästare i Norge 22 Åbomöte för OHT-are 24 Amiralens brädspel 25 Sekelgammalt hus 26 Ett möte i det blå 27 Ny johannesloge i Ö-vik 28 Annonser: Pierre Dunbar pierre@dunbar.se Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma Värmdö pierre@dunbar.se Omslag: Pernilla Danielsson är medicine doktor men också Sophiasyster. Därför är hon klädd i deras högtidsklänning, fracken. Se sid 4. Foto: Lars Billström Skotskt frimureri fascinerar 30 Svenska frimurare i Frankrike 32 Dalabröder övar i Karlstad 35 Forskning om välgörenhet 36 OHP:s Reflexioner 37 Konsten att vara snäll 38 Debattsvar: What s in it 40 Debatt: Ska gamla uteslutas? 41 Heyerdahl i Bergslagen 42 Go West på MC 43 Magiska Trollflöjten 44 Notiser 47 Esoterik-konferens 48 Notiser 51 Från Ordens Kansli 52 Ärtlunch i Göteborg 53 Notiser 54 OSM:s krönika 55 Hör av dig till Frimuraren! Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift. Skriv och berätta!

4 Forskning o fetma Varför lyckas några gå ner i vikt och andra inte? Pernilla Danielsson, barnsjuksköterska och medicine doktor berättade för H.M. Drottning Silvia och övriga församlade vid årets stipendieutdelning om sin forskning och avhandling i ämnet. Drottningen delade ut miljoner till forskningsstipendiater I mitten av oktober besökte H.M. Drottning Silvia Ordens Stamhus för att traditionsenligt förrätta utdelningen av Stiftelsen Frimurare Barnhusets anslag till inte mindre än 32 forskningsprojekt och forskare som arbetar med barn- och ungdomssjukdomar. Stiftelsens ändamål är att till danande av goda och samhällsnyttiga medborgare understödja vård och fostran av barn och ungdom. Härutöver kan understöd lämnas till sådan vetenskaplig, främst medicinsk, psykologiskt eller pedagogisk forskning, som kan ha betydelse för huvudändamålet. Många projekt Under år 2012 kommer stiftelsen anslag till pediatrisk forskning att ha uppgått till 6,75 miljoner kr. Av 50 inkomna ansökningar om ramanslag har 26 forskningsprojekt tilldelats anslag på mellan och kr. Tillsammans 5,4 miljoner kr. Därtill kommer att sex forskare tilldelats doktorand- och utbildningsbidrag på totalt 1,35 miljoner kr. Några av de forskningsprojekt som beviljats anslag: Handfunktion och protes, störd manlig könsutveckling, sidoeffekter av cancerbehandling, allergiska luftvägssjukdomar, hjärnans utveckling hos för tidigt födda, astma, hjärnskador, komplikationer vid njursjukdom, hjärthälsa och mekanismer för tillväxt. Därutöver tillkommer en lång rad andra projekt, en del har anknytning till varandra. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM 4 Att fler och fler i vårt moderna samhälle lider av övervikt och fetma är allmänt känt. I Sverige säger vi att % av tio-åringarna har övervikt och 2-5 % lider av fetma. De senaste studierna visar att den lavinartade ökningen vi sett de senaste 20 åren har planat ut men vi måste komma ihåg att det fortfarande är historiskt höga nivåer. Dålig prognos Prognosen för barn med fetma, om inget görs, är dålig. Cirka 80 % av de med övervikt och fetma vid sju års ålder lider fortfarande av övervikt och fetma som unga vuxna. Sjukdomspanoramat som följer är stort och motsvarar det samma som för vuxna med fetma, några av dem drabbar dem redan som barn, andra kommer senare i livet. Enkelt förklarat beror övervikt och fetma på en obalans i intag och utgifter. Vilket innebär att den grundläggande behandlingen är att förändra sina kost- och motionsvanor med stöd av föräldrar och sjukvården. Några svarar bra på behandlingen och andra inte. Finns det några framgångsfaktorer, varför lyckas några men inte alla? Tidig behandling Med data från ett stort antal patienter behandlade vid Rikscentrum barnobesitas under tre år, visar avhandlingen att det är möjligt att nå bra resultat avseende viktnedgång med beteendeförändring avseende kost och motionsråd om behandlingen startar vid tidig ålder. Ju äldre barnen blir ju sämre blir resultaten och i högre utsträckning avslutar barnen, tonåringarna och dess familjer behandlingen i förtid. Tonåringar med grav fetma hade ingen effekt

5 m barns av beteendeförändrande behandling överhuvudtaget. Efter tre års behandling är bara 30% kvar i behandling av de som startade den som åringar. Behandlingseffekten och risken för avhopp är de samma oavsett kön eller åldern när barnets övervikt och fetma startade, förekomst av fetma i familjen och familjens socioekonomiska status. Vidare kan vi se att behandlingen av barn med svår fetma bör vara långsiktig, effekten efter ett år avspeglar dåligt resultatet efter tre år. Tonårsproblem Slutsatsen är att vi har bra behandlingsmetoder för de yngre barnen men att vården står inför ett stort problem med tonåringarna. 92 % av tonåringarna utan effekt av behandlingen var redan överviktiga som sjuåringar och hade vid den åldern kunnat behandlas med goda resultat. Viktigt är att notera att trots de Drottningen visade stort intresse för Pernilla Danielssons forskning och samtalade länge privat med henne efter anslagsutdelningen. socioekonomiska skillnader vi ser i prevalensen av fetma, ser vi ingen skillnad i dess förmåga att tillgodogöra sig behandling. För framtiden måste vi identifiera barnen med övervikt och fetma och starta behandlingen tidigare än vad som görs idag, säger Pernilla. Det måste provas och utformas bättre metoder för behandling av tonåringarna. För att förstå vilka de är och varför det är så många som hoppar av sin behandling i förtid. Kanske det är dem vi ska studera i framtiden. x Text och Foto: LARS BILLSTRÖM Långsiktigt stöd till clownverksamheten vid Barnsjukhusen i Huddinge och Solna Den uppskattade clownverksamheten vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge och Solna stöds av Barnhusstiftelsen sedan många år. Verksamheten bedrivs synnerligen professionellt och ingår som ett värdefullt segment i vårdarbetet kring de sjuka barnen och deras familjer. Sjukhusclownerna har direkt kontakt med barnen som därigenom får hjälp att hantera sin situation. Barnhusstiftelsen har sedan 1997 avsatt 6,8 milj. kr som stöd till verksamheten I september 2011 bildades en ideell förening som fick namnet KulturSjukhuset. Styrelsen har bred representation med företrädare för barnsjukvården, läkare, vårdadministration och clowner samt en representant för Barnhusstiftelsen. KulturSjukhuset träffade vid årsskiftet 2011/2012 avtal med Sachsska sjukhuset, som är Södersjukhusets barnklinik. Därmed har clownverksamheten expanderat och avtal har träffats med flera enheter på Huddinge sjukhus där barn vårdas, som ortopeden, transplantationsenheten och barnakuten. Vid Stiftelsen Frimurare Barnhusets anslagsutdelning i Stamhuset den 11 oktober uppträdde sjukhusclownerna Dr Lowe (Charlott Sjönneby) och Rutan (Susanne Flensted-Waleij) från Föreningen KulturSjukhuset, vilka gav en glädjefylld förevisning om sitt arbetssätt. Ett programinslag som H. M. Drottningen uppskattade mycket. x Text och Foto: LARS BILLSTRÖM 5

6 Rockhammarssonen Bertil Fredriksson, numera bosatt i Hallsberg, har renoverat af Wirséns minnessten två gånger. Dels som gesällprov 1951, dels nu i år där bland annat lyran fått nytt bladguld. Ordens administrator som skrev En vänlig grönskas rika dräkt Ibland, men inte ofta, händer det att en frimurare får en minnessten rest efter sig för sina gärningar i samhället. I år är det exakt 100 år sedan psalmförfattaren, akademiledamoten och frimuraren Carl David af Wirsén gick bort. Det uppmärsammades vid en högtid vid hans minnessten vid Sverkestaån i Rockhammar i Västmanland. Hela världen nästan kunde lyssna till sommarpsalmen En vänlig grönskas rika dräkt när den framfördes vid Kronprinsessan Victoras och Prins Daniels bröllop i Storkyrkan den 19 juni Det skulle ha glatt Carl David af Wirsén om han kunnat ana att så skulle ske när han skrev psalmen år Oscar II Utan tvekan stod han nämligen Ordens dåvarande Stormästare Oscar II och kungahuset nära. Inte bara genom sitt frimureriska engagemang utan också i egenskap av Svenska Akademiens ständige sekreterare. När af Wirsén höll i trådarna för Akademiens 100-årsjubileum 1886 upplät Oscar II både det kungliga slottet för firandet och svarade för festmåltiden I Akademien var sekreteraren känd som den oscarianska erans inflytelserike litteräre smakdomare. af Wirséns kultursyn kännetecknades, enligt Svenska Akademien själv, av en konsekvent genomförd konservatism i bl.a. politiska, moraliska, religiösa och 6 litterära frågor. af Wirsén ville hålla den nya tidens författare, i synnerhet Strindberg, utanför Akademien, och med hjälp av ett antal trogna anhängare lyckades han också i stort sett med detta. Det dröjde också längre än väntat innan Selma Lagerlöf fick Nobelpriset. Litteraturpriset Men af Wirsén gjorde också positiva och bestående insatser för Akademien. Utan hans starka engagemang att få igång ordboksarbetet skulle vi i dag

7 Rockhammar, som ligger i Lindesbergs kommun i Bergslagen, är känt sedan 1548 då Gustav Vasa anlade ett bruk på orten. Redan 1550 kunde man framställa stål som höll högre kvalitet än det tyska. Bruket var också först i landet med att tillverka plåt som användes både till harnesk och vid smide av bösspipor. Kanonkulor Det förekom också ett samarbete med det närliggande bruket Wedevåg och man kan säga att från dessa trakter kom i stort sett alla kanonkulor som gick åt under alla stormaktskrigen. Dessa leveranser tillsammans med de bördiga jordbruken gjorde socknen till en av de rikaste i landet vilket kyrkan bär vittne om. Den och Svärdsjö kyrka, norr om Falun, sägs vara de två största landskyrkorna i Sverige. I dag ägs Rockhammar av Korsnäs AB. x Frimuraren Carl David af Wirsén. kanske inte ha haft någon Svenska Akademiens ordbok. Det berodde också till stor del på af Wirsén, att Akademien efter mycken tvekan till sist beslöt sig för att ta på sig uppgiften att utdela Nobelpriset i litteratur, ett beslut som förvandlade Svenska Akademien från en helt nationell institution till en delvis internationell sådan. Ända sedan ungdomen var af Wirsén intresserad av frimureriet. Hans far var nämligen frimurare. Han var överste och hette Carl Thure af Wirsén. Denne, som 1837 blivit frimurare i S:t Erik, var under slutet av 1850-talet deputerad mästare i Nordiska Cirkeln och innehade sedan 1859 ämbetet som deputerad mästare i Den Nordiska Första S:t Johannislogen. Riddare Liksom många NF-bröder var Carl Thure af Wirsén engagerad i Frimurarbarnhusets ledning och skötsel, och hade 1867 blivit vice ordförande i barnhusdirektionen. Pappans OM-tid i NF blev dock kort - så kort att han aldrig riktigt hann ta ledningen över logen. Han dog redan våren 1869, bara några månader efter det han installerat sig som OM. Han var då också Stor-sekreterare i Stora Landslogen. Året innan, 1868, hade sonen Carl David af Wirsén recipierat i NF. Under några år på 1880-talet var han logens FDM och från 1903 och fram till sin död 1912 verkade han som Ordens administrator. Både far och son var riddare av Carl XIII:s Orden. Varför finns då Carl af Wirséns minnessten i Rockhammar? Jo, hans pappa ägde Rockhammars bruk och det var i brukets herrgård som den unge Carl David tillbringade en stor del av sin uppväxt. Text: LARS BILLSTRÖM Foto: BO PETTERSSON Psalm En vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar. Nu smeker vindens ljumma fläkt de fagra örtesängar, och solens ljus / och lundens sus och vågens sorl bland viden förkunna sommartiden. Fastighetsmäklare i samverkan Broder Bo Lingserius Auktoriserad mäklare För bröder i såväl söder som norr! 7

8 Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar. Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,5 miljoner kronor. Följande forskare har tilldelats anslag för 2012: Karolinska Institutet i Stockholm Docent leif ahrengart Professor alejandro Bertorello Professor maria eriksdotter-jönhagen Professor laura fratiglioni Professor caroline graff högskoleadjunkt Åsa gransjön craftman Professor göran hansson Docent margareta hedström Professor maj-lis hellenius Professor rolf hultcrantz Professor gunilla Källenius Professor John Pernow Dr. neil Portwood, Ph. D. Professor mårten rosenqvist Professor Karin schenck-gustafsson med. dr. Josefin skogsberg Professor magnus sköld högskoleadjunkt anna swall Professor mats trulsson Docent hui-xin Wang Docent inger Wårdh Lunds Universitet Professor Patrik Brundin Professor susanne iwarsson Docent ulf Jakobsson Professor arne lindgren Professor Bodil ohlsson Professor Jan sundquist Professor Kristina Åkesson Göteborgs Universitet Professor Kaj Blennow Professor sven enerbäck Professor anders lindén Docent mattias lorentzon Professor Dan mellström Linköpings Universitet Professor Per aspenberg Professor ann-christina ek Professor fredrik elinder Professor Per fagerholm Professor tiny Jaarsma Professor toste länne Professor Jan marcusson Docent anders Persson Professor anna strömberg Professor stefan Thor Professor carl Johan Östgren Umeå Universitet Professor anders Bergh Professor Yngve gustafson med. dr. niklas lenfeldt Professor lars nyberg Professor Thomas sandström Professor ingrid strömberg Uppsala Universitet Professor lars larsson Professor Per söderberg Universitet i Finland Professor Kaisu Pitkälä Professor timo strandberg med. dr. regina santamäki fischer Professor reijo tilvis Totalt utdelas drygt 35 miljoner kronor från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser. Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre. Box 170, Stockholm

9 Det var mörkt i lokalen Notera moderniteten trattgrammofonen. Bröderna i Simrishamn firade 100 år på Österlen Med samma ritual som gällde år 1912 har bröderna i Cimbris Simrishamn precis firat sitt 100-årsjubileum. Allt var tidsenligt och det innebar exempelvis att Ordens Stormästare på besök, då kallad VSV, fördes in utan de vördnadsbetygelser som vi är vana vid i dag. Det fanns helt enkelt inte något skrivet 1912 om hur höga besökare skulle tas emot, berättar föreningens Ordförande Stellan Karlsson. Och allt skulle ju vara precis som för 100 år sedan. Under sammanträdet, så kallades sammankomsterna för hundra år sedan, framfördes musiken på en för den tiden stor nyhet en trattgrammofon. Svärden var från år 1910 och en tavla från 1914 prydde lokalen. De tal som O Stellan Karlsson och Talmannen Staffan Percy, visdiktaren, framförde vid jubiléet var original från Broder Torsten Fälemark framförde också med bravur en prolog som föreningens dåvarande vo skrivit och framfört vid den allra första högtidsdagen. När man läser Cimbris historia, framgår det att frimurare varit aktiva på skånska Österlen redan Då vet man att fyra bröder började samla in pengar till lindring av vanlottade likars nöd. År 1905 samla- 9 Prologen från Cimbris första HD är på åtta verser. Här är två av dem för att spegla tidsandan: Allsmäktige! Hvars kärleks omsorg räcker till allt, som lyder tingens gifna lag: till Dig vår tanke sina vingar sträcker på denna vår förenings första dag. des frimurare från Kristianstad, Malmö och Simrishamn till en sommarträff i Simrishamn och när bröderna samlades i mars 1908 bestämde nio av dem att bilda Föreningen Brödraförbundet. Föreningens startkapital var 152 kronor och 43 öre. Bröderna förbjöds Under de närmaste åren höll Brödraförbundet ett antal möten, men de var inte sanktionerade av Orden efter ett besök av Visitator a latere, Professor Dunér, förbjöds föreningen att låna frimurerisk litteratur och alla sammanträden inställdes. Men bröderna gav inte upp. Man sände en underdånig framställan om att få bilda en laglig Brödraförening i Simrishamn. Bröderna beslöt också att på gemensam bekostnad inreda en lokal som vid den tiden var en enkel källare tillhörande en frimurarbroder. Underdåniga Den 23 oktober 1912 höll Föreningen Brödraförbundet sitt sista sammanträde, och det meddelades då att Hans Maj:t Konungen i nåder beviljat den hos honom gjorda underdåniga framställningen om bildandet av en laglig Frimurare Brödraförening i Simrishamn och den 30 augusti fastställt stadgar för densamma. Källarlokalen blev färdigställd i februari 1913 och verksamheten bedrivs än i dag i samma lokal beslutade Ordens Stormästare Anders Fahlman att Simrishamns Brödraförening fick byta namn till Frimurarföreningen Cimbris. Namnbytet skedde för att öka föreningens synlighet i samhället. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: ANDREAS von WACHENFELT Så låt Din sannings ljus sin glans här sprida och slut oss alla i Din kärleks famn! Lär oss att tåligt vår förlossning bida och skänk oss friden i Ditt helga namn!

10 De skådespelande bröderna i kläder från mitten av 1700-talet. Från vänster: Pehr Karell, Förste Stewart Broder, Anders Chrigström, Fadder, Peter Roos, Besökande broder, Joakim Helwig, recipient, Jan Skaring, FBB, Gösta Sandell, OM, Daniel Långström, ABB, Pär Falk, Grufvlige Brodern, Yalle Elehu, regissör/ berättare, Ola Aglén, Andre Stewart Broder och Joachim Clerk Bengtsson, S. Ej i bild Förste Tjänande Brodern Adam Stanczak Logekväll med influens av Ostindiska Kompaniet Den 25 oktober förflyttade sig Johannessalen i Stamhuset i Stockholm 256 år tillbaka i tiden. Det var S:t Johanneslogen La Lumière som traditionsenligt framförde en Historisk Loge i tidensliga kläder. Sedan grundandet 2003 har SJL La Lumière framfört historiska loger en gång per år för att beskriva ritualens utseende under olika tider och ge bröderna en möjlighet att förstå hur det Svenska Systemet växt fram i olika steg. Genom de historiska logerna får vi också bättre möjlighet att förstå hur våra fäder tänkte och resonerade. Fransk tradition Detta år framförde bröderna en första gradens ritual enligt den franska traditionen som gällde i Sverige vid denna tid. Ritualen är från 1756 och logen Salomon à Trois Serrures (Salomoniska Logen af trenne lås). Vi förflyttades till ett Göteborg som var mycket präglat av det Ostindiska Kompaniet och handeln med Kina och fjärran länder. Som de omkring 100 besökande bröderna fick se fanns det stora skillnader mot de ritualer vi har idag även om det mesta kändes igen. Exempelvis hade bröderna varierad klädsel och andra titlar än vi är vana vid. Renskrivits Efter logen samlades bröderna till en gemensam brödramåltid där det fanns möjlighet att ställa frågor och samtala vidare om det man sett. Arbetet med en Historisk Loge 10 inleds med framtagande av manus. I detta fall var det ett original i Stamhusets arkiv som hade forskats fram och renskrivits av bröderna Gösta Sandell och Ulf Lindgren. Frivilliga Frivilliga bröder ställer sedan upp och övar på framförandet i en dryg månad innan det är dags för genomförandet. Under aftonen varvas framförandet av ritualen med ett föredragande av det som sker och hur vissa detaljer har förändrats över tiden. x Text: YALLE ELEHU Foto: MIKAEL HAGANSBO

11 BESTÄLL DITT EGET PORTRÄTT av vår broder, konstnären och artisten Björn Lönnqvist, alias Johnny Lonn Ett porträtt i olja är ett värde som varar i generationer. Tel: , Mobil: johnnylonn@live.se Tranbärsgränd 5, Hässelby 11

12 ABADIA MANTRUS 2006 Ribera del Duero BRA VIN Världens Viner 1/2012 PRISVÄRT MYCKET BRA VIN Munskänken 6/2012 Utvecklad doft av björnbär, grön paprika, ek, läder och korinter. Knappt medelfyllig, lite örtig smak med sandiga tanniner, pigga syror och en aning bitterhet.! n e m m o Välk Druvor: 100% Tinta Fina del Pais (Tempranillo) rgs o b e t ö g l til b! u p a l m a mest nyg Alkoholhalt: 13,5% Pris: 134,00 iser r p a g i l n förmå e r a r u m i r f för Beställ hos närmsta Systembolag eller via eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö t s iskey. öl och wh Artikelnummer: (Systembolagets beställningssortiment) SAMPLEX nch dagens lu k After wor the golden days Alkohol kan skada din hälsa Södra Hamngatan 31 Tel:

13 O Stellan Måwe, till vänster, överlämnar ett ljus till avgående FABB Rune Underskog efter sex år som BB i Kristineberg. Kristineberg fyllde 30 och vill bli Johannesloge Skriv inte så mycket om vårt jubileum. Skriv istället om vår nya lokal. Den ger oss möjlighet att bilda en ny Johannesloge i Stockholm. Den första utanför Stamhuset. Orden är Stellan Måwes, Ordförande i brödraföreningen Kristineberg, i samband med föreningens 30-års jubileum i oktober. Tidigare i år berättade vi i Frimuraren om att det var 30 år sedan de första brödraföreningarna i Stockholm kom till. Först ut var brf Saltsjön som snart följdes av flera i olika väderstreck runt Ordens Stamhus. Brf Kristineberg har bedrivit sina sammankomstser på inte mindre än fyra olika adresser under åren. Det började 1982 i just stadsdelen Kristineberg i Frimurarebarnhusets lokaler från Trångt När föreningen tvingades lämna lokalerna i Kristineberg bedrev man verksamheten i några år i restauranglokaler i Spånga centrum. Där var det dock trångt och därför hamnade man istället på Scandic Hotell Bromma. Lokalerna i Bromma var inte heller perfekta och hyresavtalet skrevs bara på ett år i taget. Därför fortsatte bröderna att se sig om efter något mer permanent. Man tittade på Mariehällskyrkan i Bromma som var mer eller mindre outnyttjad. Efter samråd och godkännande av Logedirektoret slog man till. Kyrksalen Själva kyrksalen blev en förnämlig möteslokal utan alltför mycket färdigställande och i januari 2011 genomfördes den första sammankomsten i de nya lokalerna. Stellan Måwe kunde efter tre terminer summera lokalbytet som en succé. Inte minst ökade närvaron med cirka 15 procent, antalet medlemmar har också ökat. Tanken spirar Mariehällskyrkan används inte längre av Bromma församling till kyrkliga ändamål. En önskedröm är nu att kunna köpa byggnaden som också omfattar bostadslägenheter och ekonomiutrymmen. 13 Då skulle här kunna skapas både Johannes- och Andreasfrimureri i väl lämpade lokaler, säger Stellan Måwe. Möjligheten att bilda en S:t Johannesloge är en tanke som ligger och spirar bland medlemmarna. Med de receptionsköer som nu noteras i Stamhuset och med tanke på hur Storstockholm växer med drygt personer per år, så borde det finnas utrymme för både en och två nya Joannesloger och en Andreasloge, oaktat tillkomsten av nya loger i både Norrtälje och Södertälje. Men tillbaka till Kristinebergs 30-årsjubileum: Man måste ju också nämna bröderna Oskar Bly och Henrik Måwe som framförde synnerligen uppskattad sång och musik. Samt Kjell Fernström som spelade sin härliga jazzmusik på flygeln. Det alla talar om när man tar upp 30-årsfirandet är den fantastiska musiken. Den höll ju världsklass, säger Kristinebergs vo Peter Branderud. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: PETER BRANDERUD

14 Stipendiaten och sopranen Nina Ewald och mezzosopranen Amanda Flodin vid årets konsert i Göteborg. På cello längst till höger i bild, Göran Holmstrand musikföreståndare och producent för programmet. Tradition från 1700-talet återupptogs i Göteborg Just nu planeras det för fullt i Göteborg för den årliga vårkonserten. Den 30 mars, en lördag, kan alla musikintresserade skriva in i sin almanacka. Grunden till konsertväsendet i Stockholm lades 1731 av tonkonstnären J. H. Roman ( ). Han genomförde det året en välgörenhetskonsert på Riddarhuset i huvudstaden. Efter denna förebild inledde frimurarna år 1759, i det dåtida Stamhuset på Riddarholmen i Stockholm, en tradition med konserter till fromma för Frimurare Barnhuset, som har 1753 som tillkomstår. Stabat Mater Repertoaren 1759 upptog oratoriet Skapelsen och passionen Jesu sju ord på korset av Haydn, Stabat Mater av Pergolesi samt Kristus på Oljeberget av Beethoven. I Göteborg ville frimurarbröderna inte vara sämre utan begynte på Palmsöndagen i samband med Påskhelgen 1783 att årligen utföra en konsert med samma syfte som i huvudstaden. Programmen var likartade. Traditionen med Pergolesi i Göteborg bröts 1994 efter att man på Långfredagen det året kunnat njuta av just Stabat Mater, som är ett verk för sopran, alt, stråkar och basso continuo. Glädjande nog återupptog några entusiastiska bröder traditionen från 1783 i våras i samband med påsken. Det blev en konsert i Pelarsalen där man på nytt framförde det innerliga och smärtfyllda Stabat Mater (Modern stod vid Jesu kors). Nu ser man i Göteborg fram mot nästa tillfälle när en liknande konsert ska arrangeras. Stipendiat För en intensiv tolkning med modererad semistaccato svarade frimurarnas stipendiat Nina Ewald, sopran, och Amanda Flodin, mezzosopran. Det instrumentala förloppet, såväl solistiskt som ackompanjerande, gestaltades med insikt och inlevelse av bröderna Christer Thorvaldsson, Joachim Gustafsson, Michael Karlsson och därtill Hans Lindström, violin, Nils Edin och Bengt Ersson, viola, samt Göran Holmstrand, violoncello. Otto Kern trakterade cembalon och dirigerade denna Frimurare Kammarorkester i GPL. Det instrumentala föredraget, 14 präglat av ett av barockens ideal enligt nyuppförandepraxis, nämligen terrassdynamiken, utmärkte framförandet i sin helhet. Konsertern inleddes med orgelverk av J S Bach respektive Felix Mendelssohn, framförda av frimuraren och kyrkomusikern Tommy Jonsson med ett imponerande hand- och fotarbete, förnämlig registrering, rytm och frasering. Därpå följde Menuett och Scherzo innan det blev dags för G B Pergolesis verk som i samband med påsken uppförs traditionellt runt om i Europa. Till nästa vårkonsert blir det i huvudsak kammarmusik med egna musiker. Någon Stabat Mater blir det inte varje år. Att framföra just det verket kräver att det finns tillgång till externa medverkanden som kan framföra verket, säger Göran Holmstrand som är ansvarig för konsertverksamheten i Göteborg. Men när möjligheterna ges så kan våra konsertbesökare räkna med att få höra verket på nytt. x Recension: LENNART WÅHLANDER

15 information från informationsdirektoriet Angående inloggning på ordens hemsida Som medlem i Svenska Frimurare Orden har du möjlighet att logga in på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till: Medlemsmatrikeln Dina medlemsuppgifter Blanketter och material På sikt kommer du att få tillgång till ännu mer bra information, inte minst angående utbildning och annan information. På hemsidan kan du också ändra din e-postadress och telefonnummer, så att du får de nyhetsbrev som Orden skickar ut. För att logga in följer du dessa steg: 1. Gå in på 2. Klicka på Logga in. 3. På första raden skriver du in ditt SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av Frimuraren eller på ditt medlemskort. OBS: Du skall ange logenummer med fyra siffror, bindestreck och ditt individnummer med fem siffror. Om det bara står fyra siffror i ditt SFMO- ID skall du lägga in en nolla direkt efter bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex: om ditt ID är Klicka på Skicka. 5. Du får nu ett e-brev till den e-postadress som finns inlagd i Ordens medlemsregister. Felaktig e-postadress anmäls till logens sekreterare. 6. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på. 7. När du klickar på länken kommer du till en hemsida där du ännu en gång skall ange ditt SFMO-ID. Lösenordet som du nu själv skapar skall innehålla följande: - Minst åtta tecken - Minst en STOR bokstav - Minst en liten bokstav - Minst en siffra - Minst ett specialtecken (-/&!?) T ex kan ett lösenord se ut så här:?toyota93 Boston45! Du ser nu en s k ordbild med förvrängda bokstäver. Skriv av den och klicka OK. 8. Nu kan du logga in på Ordens hemsida och när du har gjort det så kommer ditt namn att synas där det tidigare stod Logga in. klas eriksson, mikael lindfors, klas-göran lundberg, peter trygg Engagemang och omtanke Vi på Fonus Öst är stolta över våra 60 år i branschen. I decennier har vi erbjudit våra kunder en värdig och personlig begravning. Och vi har lyckats idag är vi den ledande begravningsbyrån, verksamma i hela Östergötland. Vi är också stolta över att få vara en del av ett aktivt Frimurarsamhälle i Östergötland, där vi ingår i S:t Johannes logen S:t Jacob i Linköping. Drottninggatan 50 Linköping

16

17 Frihjulet och varm korv ger medel till cancerforskning Varför inte kombinera friskvård med välgörenhet. Det har Björn Lindblom i Linköping gjort på ett förtjänstfullt sätt. Dels har han startat en friskvårdsklubb som han kallar för Frihjulet. Dels säljer han varmkorv till bröderna före logen. välkommen att vara med i Frihjulet. Exempel på aktiviteter under vintern är spinning, simning och stavgång och så fort det blir cykelbart under våren så tränar vi utomhus två-tre gånger i veckan. Den som vill vara med och köpa en tröja kontaktar Björn på eller bjorn.lindblom3@comhem.se. Varm korv Björns andra verksamhet, att sälja varm korv till bröderna före logesammanträdet, är också en form av friskvård. Anledningen till korvförsäljningen är att bröder nästan svimmat innan det är dags för brödramåltiden. Tiden mellan lunch och brödramåltid blir för lång då inte alla hinner hem efter jobbet och kan äta något. Det kan bli 8-9 timmar utan någon energitillförsel och det kan vem som helst må dåligt av, säger Björn. Frihjulet gör bröderna friskare och pengarna från försäljningen av medlemströjan som Björn Lindblom har på sig, går till barncancerforskningen. Båda verksamheterna har på kort tid gett många sköna kronor till välgörande ändamål. Alla är välkomna att träna med Frihjulet, säger Björn. Oavsett var man bor i Sverige kan man vara medlem. Tanken är att vi gemensamt träffas och cyklar ett eller ett par lopp tillsammans under året. Det kan exempelvis vara Halvvättern och så sköter man träningen på hemmaplan. Vi är cirka 10 medlemmar i Linköping och 15 i Sverige. Blir vi många medlemmar i Frihjulet så planerar jag att arrangera årliga träningsläger över en helg. Gärna på olika platser varje gång. Naturligtvis ska ett sådant träningsläger förläggas till en ort där det även finns en loge, så att man kan besöka den samtidigt. Anhöriga Jag har även tänkt att anhöriga kan hänga med och då träna tillsammans eller hitta på andra roliga saker medan cyklisterna är ute och trampar eller besöker logen. Till Frihjulet har Björn också tagit fram en cykeltröja och överskottet på försäljningen går till en insamling som han har startat i samarbete med barncancerfonden. Björn kallar den insamling för Cyklister mot cancer. Cykeltröjan får bara köpas och användas av frimurare. Priset för tröjan är 600 kr, men då vet man att man bidrar till insamlingen också. Att röra på sig är bra och det ligger i tiden. Att göra det i grupp är trevligt och att göra det med bröder och eventuellt blivande bröder är idealiskt. Men alla är välkomna att vara med på våra träningstillfällen. Fru, sambo, flickvän, barn, släktingar och vänner, säger Björn. Att röra på sig i grupp gör träningen både trevligare, roligare och mer socialt. Om du inte gillar cykling men vill träna i grupp så är du också 17 Frimurarlamm Varmkorven gör bröderna piggare på logen. Björn har sålt korv innan i drygt ett år nu och det har gett cirka kr i överskott som gått till frimurarlammen. Vi i Linköping har under drygt ett år gett ett lamm till de barn som ska opereras på Linköpings universitetssjukhus och Caritasgruppen, som står för största delen av finansieringen, har redan delat ut lamm. Från i höst har Björn också startat en insamling som han kallar Frimurare mot cancer med mottot Ingen kan göra allt men alla kan bidra med något. Nu går behållningen av korvförsäljningen till den insamlingen och Caritasgruppen bekostar frimurarlammen på egen hand. Välgörenhet är något som ligger Björn varmt om hjärtat. Slutordet från honom är: Tänk på att det är små storlekar på Frihjulets tröjor, så har du normalt L så beställ en XL x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: ROLF DANDANELL

18 Delsbo-julbordet dukas av Nina Larsen. Julen är en tradition ända från hednisk tid December månad innebär många kristna traditioner och aktiviteter. En del av dem med ursprung i hedendomen. Inom vårt frimureri uppmärksammas julen med högtidliga adventsgudstjänster och lustiga julgransplundringar för de minsta. På många håll i landet avslutas snart terminen med en stämningsfull måltidsloge eller ett traditionellt julbord. På Skansen i Stockholm är man mån om traditionerna och visar varje år upp hur julfirandet kunde gå till i såväl rika som fattiga stugor. I sin information berättar Skansen att det i dagens julfirande finns innehåll från alla tider. Ordet jul är besläktat med fornisländskan och fornengelskan. I norra England talar man fortfarande om yule. När glasen höjs och man önskar varandra God jul är det en obruten tradition ända från hednisk tid. Det kallades att dricka in julen. Under katolsk medeltid infördes det kristna julfirandet i Sverige och firades under samma tid som tidigare den hedniska julen. Då började man äta lutfisk som från början ingick i julfastan. Fastan varade under advent och avslutades på julaftons kväll då man äntligen fick smaka av den goda julmaten talet Vår tids längtan efter en gammaldags jul är en förening av det gamla bondesamhällets julfirande och den borgerliga julen i staden vid sekelskiftet med sin blandning av julbrasor och julhalm, ett braskande borgerligt julbord, överdådiga granar och mängder av julklappar. 18 Många av jultraditionerna är gamla svenska traditioner blandade med inslag från andra länder. Från 1700-talet kom modet med klädda julgranar från Tyskland till herrgårdsmiljöer där man hade utländska kontakter. Julgranen blev vanlig under 1800-talets slut och den julklappsutdelande jultomten först under 1900-talet. Före tomten Jultomten är en blandning av den lilla gråklädda gårdstomte och den rödklädde St. Nikolaus. Tidigare var julbocken anlitad som julklappsutdelare talet förde också med sig adventsljus, adventskalender, adventsstjärnor och adventsstakar från Tyskland. I fornsvenskan var bisen den gamle kloke gubben och den som vakade över stall och gård före tomtens intåg. Ordet bisen finns redan på en runsten i Östergötland, då i betydelsen byäldsten. Man kan tänka sig att bisen blev tomte-bisen för att sedan bli tomte-nissen och slutligen bara tomten. På Skansen visas bondejulbord i de välmående gårdarna i Delsbo,

19 Julbord i Ekshäradsgården på Skansen. Ekshärad och Hornborga, medan Statarlängan visar ett mycket enkelt julfirande för de fattiga lantarbetarna. I Väla skola julpyntas det med julgran och i december bakas det pepparkakor i järnspisen. Julen pågår ända till den 6 januari då den avslutas med bland annat Staffansgång. Bröd och gröt Till vardags förr åt man enkelt. Bröd och gröt var basen i de dagliga måltider, och fick man kött eller fisk på tallriken så var den oftast rökt eller saltad. Därför var det fest när julen kom med färsk mat och många olika rätter att välja på. På ett riktigt julbord i Delsbotrakten skulle det finnas en färsk kalvstek. Huvudrätten var lutfisk med mjölksås och till efterrätt serverades korngrynsvälling smaksatt med kanel. Det fanns inga bestick på borden. Man använde den egna kniven och vid behov skedar. Tunnbrödet som bakades till jul veks i sex delar och fungerade som tallrik på julbordet. Högst upp på brödhögen ligger julkorset, ett speciellt julbröd som bakas i korsform som en lussekatt. Skådebröd Allt bröd utom tunnbrödet förr var skådebröd. Det skulle stå orört över helgen för att samla på sig av julens goda kraft. Senare under året kunde det användas för att bota sjukdomar eller ges till djur som behövde extra kraft. Till maten drack man julöl och söp brännvin från en supsked. Omkring 1860 i södra Halland hade man börjat använda enkla, vita porslinstallrikar. På bordet fanns den traditionella brödhögen men också ett fat med uppskuret bröd som man åt av under helgen. Mitt på bordet stod ett högt träfat, sömatsfatet, med julmaten kok skinka, salt fårbog och hackepölsa. Till maten dracks hembrygd juldricka och brännvin. Till efterrätt 19 åt man julgröt kokad på risgryn och garnerad med socker och malen kanel. Silversked I värmländska Ekshärad, hemma hos häradsdomaren Per Larsson firades jul i slutet av 1800-talet vid ett bord dukat med porslin, kniv, gaffel och silversked. Mitt på bordet står ett stop av porslin som alla drack ur. Smör och bröd, köttkorv, fläskkorv, sylta och rullsylta ingick i julmåltiden liksom julost, lutfisk med vitsås, skalad potatis och risgrynsgröt med hela kanelbitar. Efterrätten var en pudding av risgryn, ägg, mjölk, socker och smör som serverades med sylt av lingon, krusbär eller röda vinbär. På 1920-talet, i den fattiga statarlängan, dukade man upp det finaste man hade av porslin, enkla bestick och udda glas. Här serverades smör och bröd, lutfisk och skalad potatis, bogfläsk istället för skinkan den sålde man istället till stadsborna och så drack man svagdricka och snaps till maten. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: MARIE ANDERSSON

20 Målet för vårt sökande Det finns många sätt att närma sig frimureriet, liksom det finns många sätt att uppfatta det frimureriska budskapet för dem som söker ett sådant. Den klassiska boken Det förlorade paradiset. Den tanken slår mig när jag för en stund lägger ifrån mig den något snåriga, men självvalda, semesterlektyren: John Miltons Det förlorade paradiset, för att i stället ägna mig åt: Ecklöfwet Organ för Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff. Olika intryck, från bl.a. en artikel om frimureriets utbildningsmål, kan nog sammanfattas i att för de flesta frimurare består den etiska fostran endast till mindre del av sådan som Orden erbjuder. Etik har med mänskligt samspel att göra och kan inte utvecklas oberoende av det samhälle vi tillhör. Framförallt det är där den prövas. Ont och gott John Milton ( ) fick stort inflytande på sitt samhälles syn på kampen mellan ont och gott, och därmed förmodligen på hur den tidens frimurare tolkade sina ritualer. Jag har en känsla av att dagens frimurare, till skillnad från 1700-talets, gärna bortser från det onda och hoppas på en väg mot större värdighet utan alltför stora krav eller uppoffringar. En sådan inställning är förstås inte ny. Redan 1704 lär en brittisk soldat ha bett inför slaget vid Blenheim: O, Gud (om det finns någon), fräls min själ (om jag har någon). Helgarderad bön En helgarderad bön i ett trängt läge, ibland med löfte om motprestation, är inte ovanlig, men i oträngt mål kan det möjligen bli så, att vi hoppas uppnå en högre värdighet genom hemlig, eller åtminstone passiv, kunskap. Det är nog ett fåfängt hopp. Däremot kan en god vilja, gott omdöme och empati vara en god början på vägen mot ett sådant mål. I Andra boken av Det förlorade paradiset diktar Milton:... Låt oss alltså avstå från fåfängt våld och från en nåd vi inte bör ta emot, om nu den skänkes oss, den att på nytt bli lysande vasaller. Låt oss på egen hand i stället söka vad som är gott för oss och leva fria förutan skyldigheter; hellre välja hård frihet än himmelsk slavtjänsts gyllne och lätta ok. Mer uppenbart skall då vår värdighet stå fram, när av det ringa vi skapar stora ting, av skadligt nyttigt, välstånd av motgång, och varhelst vi vistas 20 finner oss väl tillrätta med det onda och genom flit och tålamod förvandlar till lycka våra plågor.... Allt talar, tror jag, för en fredlig lösning och fast planering hur vi bäst kan häva vårt olycksöde, med en skarpsynt blick för vad vi är, och var vi är. Var tanke på krig glöm bort den! Detta är mitt råd.... Detta kan låta förföriskt, men det är i själva verket Mammon, som talar under ett krigsråd i Pandemonium, med Satan, Belsebul, Molok och andra fallna änglar närvarande. Rådslaget utmynnar i att man avstår från direkt krig mot Gud, men man enas om att i stället angripa människorna. Satan åtar sig själv uppdraget. Efteråt diskuteras beslutet:... I avskildhet satt andra på en kulle, försjunkna djupt i allvarsamma samtal (sång gläder hjärtat, talekonsten själen) om öde, vilja, allvishet, försyn ofelbar allvishet, fri vilja, öde som är oblidkeligt och de gick vilse, fann ingen väg ur sina tankars irrgång. Sen diskuterades om gott och ont, om lycka och om plågor utan slut, om apati, passion, om skam och ära tom vishet allt och vrång filosofi... Nog låter detta frimureriskt, trots sammanhanget, förutsatt dock att inte även vi går vilse. x Text: Rune Carlsson John Milton född 1608