Självhjälp i folkrörelsetraditionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Självhjälp i folkrörelsetraditionen"

Transkript

1 I självhjälpsrörelsen Länkarna kombineras internationell självhjälpsideologi med den svenska folkrörelsetraditionen. Därigenom har Länkarna lyckats utvidga de klassiska folkrörelsernas solidaritetsprincip till att gälla en individuell avvikelse. I denna artikel analyseras rörelsen i relation till svenska folkrörelser och staten, och till den konkurrerande rörelsen Anonyma Alkoholister. Noriko Kurube Självhjälp i folkrörelsetraditionen Den svenska Länkrörelsen För att förstå Länkarnas utveckling anses två historiska perspektiv vara viktiga. Det ena är att analysera Länkarna som ett led i de sociala rörelsernas historia i Sverige. Det andra är att diskutera Länkarnas utveckling i relation till den svenska statsmakten, d.v.s. förhållandena mellan den svenska statsmakten och det civila samhället. De svenska folkrörelsernas uppkomst och framväxt diskuteras ofta i de fyra organisatoriska utvecklingsvågor som avspeglar viktiga sociala, ekonomiska och politiska förändringar i det svenska samhället (se t.ex. Civildepartementet 1993; Micheletti 1994; Petersson & Westholm & Blomberg 1989). Den första vågen (under mitten av 1800-talet) beskrivs som föreningstankens genombrott eller en kulturell protest och omfattar den äldre nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen. Till den andra utvecklingsvågen ( ), som kännetecknas av att Sverige demokratiserades och folkrörelserna institutionaliserades, hör de klassiska rörelserna, bland annat fackföreningsrörelsen. Den tredje vågen ( ) bestod först av föreningsbildningen inom fritids- och bildningsorganisationerna. Nya folkrörelser, till exempel bostadskooperationen och tjänstemannarörelsen, gjorde också sitt genombrott. Perioden karakteriseras enligt Micheletti (a.a., 30) av "en tid av medveten självförbättring (personlig förändring) och kamp för medborgerlig makt och inflytande", vilket delvis beskriver Länkarnas ideologi. Många organisationer ökade sitt deltagande i statliga utredningar och folkrörelserna började betraktas som en del av den politiska ordningen. Den fjärde vågen (slutet av 1950-talet till 1990-talet) betecknas av uppkomsten av 197

2 nya och förnyade folkrörelser, de s.k. identitetsrörelserna (Engberg 1986), som omfattar bland annat klient- och handikapporganisationer, pensionärsföreningar och invandrarorganisationer. Länkrörelsen uppstod under den tredje vågen och blev på sätt och vis en föregångare till dessa identitetsrörelser. Länkrörelsens utveckling bör också förstås i ljuset av den svenska politiska kulturen, en kultur som kännetecknas av den integrativa statsmakten och av korporativa lösningar på samhällsproblem (Johansson 1995; Rothstein 1992). Rörelsens byråkratisering ska diskuteras utifrån den samhälleliga byråkratiseringsprocessen med ökande intresse för rationalisering av såväl produktion som administration, till exempel framväxten av den s.k. reformbyråkratin (se Nybom 1989). Tidigare forskning (t.ex. Nybom 1989; Stråth 1993) visar att den svenska politiska kulturen med centraliserade institutioner som utmärkande egenskap bidragit till bildandet av de starka rikstäckande organisationerna (t.ex. fackföreningsrörelsen, arbetsgivarorganisationer). Dessa organisationer kännetecknas enligt Nybom (a.a.) av en blandning av centralism (centraliserat beslutsfattande) och decentralism (decentraliserad implementering). Den här artikeln, som bygger på min doktorsavhandling Självhjälp och överlevnad en studie av Länkarna, analyserar Länkrörelsens förhållande till folkrörelserna och Anonyma Alkoholister (AA) samt staten. Data har samlats in via enkäter till länkmedlemmar, genom observation av länkaktiviteter av olika slag, via intervjuer och studier av Länkrörelsens tidskrifter och annat skriftligt material. Självhjälpsideologin Torstendahl (1989) betecknar perioden under och 1940-talen som en övergångsperiod från den organiserade kapitalismen till den participatoriska kapitalismen. Denna samhälleliga förändringsprocess, som gick ut på att statsmakten blev samhällelig eller att politiken erövrade staten, möjliggjorde enligt Nybom (1989) att en expansion i det kapitalistiska systemet förknippades med en rättvis fördelningspolitik och en konsekvent social reformpolitik. Från denna tid härstammar den sociala ingenjörskonstens ideal om att socialpolitiken genom att styra medborgarnas konsumtionsval, och därmed deras livsstil, skulle skapa en ny, mer rationell, upplyst och socialt välanpassad och engagerad medborgare. Detta gällde även på det alkoholvårdspolitiska området (se Rothstein 1992). Såväl inom alkoholistvården som inom psykiatrin och kriminalvården skedde en intensiv uppbyggnad av institutionsvården under 1930-, och 1950-talen, som en del av det moderna projektet (se t.ex. Börjesson 1994; Sjöström 1992). Länkarnas uppkomst förstås i detta socialhistoriska sammanhang som en reaktion mot institutionsvården och mot vetenskapsmännens socialingenjörskonst. Länkarna hade arbetarklassens självhjälpsideologi som utgångspunkt: det är alkoholisterna själva, och inte de sociala ingenjörerna eller nykterhetsfolket, som bäst kan förstå sitt eget och andras missbruk och kan "lägga det till rätta" (Kurube 1997). På så sätt blev Länkarna den första självhjälpsgruppen för och av alkoholister och ett alternativ till den offentliga nykterhetsvården som drevs av professionella yrkesgrupper. Rörelsen såg den statliga och kommunala institutionsvården som ett misslyckat projekt. Länkarnas starka förankring i arbetarklassen, trots att initiativtagarna hade en medelklassbakgrund, berodde främst på att den övervägande majoriteten av klienterna inom den offentliga alkoholistvården rekryterades just från arbetarklassen. 1 Dessa arbetarklassalkoholister var från början den viktigaste målgruppen för Länkarna. Vid grundandet var Länkarna inte en helt nationell idéprodukt. Rörelsen var starkt influerad av den s.k. Oxfordgrupp-rörelsen och AA-rörelsen. Oxfordgrupp-rörelsen introdu- 198

3 cerades i Sverige omkring mitten av 1920-talet och rörelsens aktiviteter för moralisk upprustning nådde sin höjdpunkt 1939 (se Ekstrand 1993; Jarlert 1995). Oxfordgrupp-rörelsen hade i början mer direkt inflytande på Länkarna än AA-rörelsen, genom att den stödde en filantropisk försöksverksamhet för alkoholisters tillfrisknande. 2 Denna försöksverksamhet blev grunden till att Länkarna bildades 1945, vilket var åtta år före den första svenska AA-gruppens tillkomst. Genom idéprogrammet de Sju Punkterna fick Länkarna definitivt ett ideologiskt inflytande från AA. 3 De Sju Punkterna författades av två länkmedlemmar i Borås 1948 som ett moraliskt upprustningsprogram, vilket i modifierad form motsvarade AA:s Tolv Steg (Berg 1967). 4 Inflytandet från Oxfordgrupp-rörelsen erkändes genom att dess fyra absoluta regler absolut ärlighet, renhet, kärlek till medmänniskor och osjälviskhet direkt antogs som den fjärde punkten i de Sju Punkterna. Emellertid vände sig Länkarna mot AA:s andliga idétradition genom att exkludera de andliga delarna i idéprogrammet. 5 Länkarna blev därmed en sekulariserad form av AA, en sekulariserad grupp självhjälpande nyktra alkoholister. Anledningen torde vara att Länkarna ville nå den viktiga målgruppen arbetarklassmän på alkoholistanstalterna. Det var en medveten strategi från Länkarnas sida. Idag tolkas den högre makten inom Länkarna snarare som rörelsens gemenskap eller styrka än som en andlig högre makt (se Jansson, årtal ej angivet). Länkarna bygger närmast på profan solidaritet mellan likar. Länkarna liksom AA betraktar alkoholism som en sjukdom, men avvisar diskussionen om varför alkoholism är en sjukdom och tar inte heller ställning till olika etiologiska teorier om alkoholism. Alkoholismen uppfattas än idag som någon slags allergi, eftersom det anses vara en bra metafor för att beskriva hur alkoholister upplever sitt alkoholproblem. En total avhållsamhet från alkoholhaltiga drycker är den enda möjligheten till upprätthållen nykterhet. Länkarna betonar det individuella ansvarstagandet som en av de viktigaste förutsättningarna för att en alkoholist skall kunna övervinna sjukdomsprocessen, dvs. tillfriskna. Länkrörelsen blev på så sätt en av drivkrafterna för att i det svenska samhället vinna legitimitet för en sjukdomssyn på alkoholism, vilket spelade en viktig roll för att så långt som möjligt avstigmatisera alkoholismen och få till stånd att alkoholister fått rätt till vård och behandling (Lindström 1986). I begynnelsen fanns ett stort intresse för anslutning till den internationella AA-rörelsen och många medlemmar betraktade Länkarna som en svensk motsvarighet till AA (se t.ex. Länk-Nytt, nr 4, 1952, 9). Genom Borås- Länkarnas kontakter med AA:s världsservicekontor översattes en del av AA-litteraturen till svenska i slutet av 1940-talet, varefter den spreds till hela Länkrörelsen (Berg 1967). 6 Intresset för AA fortsatte långt in på 1960-talet. Förhållandet till nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen Nykterhetsrörelserna har historiskt sett spelat en viktig roll för synen på alkohol och utformningen av alkoholpolitiken i Sverige (se t.ex. Lundkvist 1977). Den internationella Godtemplarrörelsen (IOGT) var den mest framgångsrika nykterhetsrörelsen i Sverige och organiserade en omfattande bildningsverksamhet och social verksamhet (se t.ex. Svensson 1979). Nykterhetsrörelsen stod för skolningen till individuell självdisciplin (skötsamhet) och gav nya möjligheter till individuellt och kollektivt agerande för samhällets utveckling (Ambjörnsson 1988). Skötsamheten blev ett projekt även inom arbetarrörelsen. Föreningen av individualism och kollektivism blev socialdemokratins bildningsideologi och dubbel anslutning till nykterhetslogen och arbetarrörelsen blev därmed vanlig (a.a.). Att förmå alkoholisten att ingå i någon nyk- 199

4 terhetsförening ansågs i 1913 års alkoholistlag som ett led i strävandet att återföra klienten till nykterhet (Fattigvårdslagstiftnings kommit tén 1911). Många dåtida nykterhetsnämnder ansåg detta som ett av de mest framstående medlen för att få alkoholisten att uppnå ett nyktert levnadssätt (Tidskrift för nykterhetsnämnderna, nr 5, 1923 och nr 5, 1924). De flesta tjänstemännen vid nykterhetsnämnderna var absolutister och tillhörde någon nykterhetsorganisation och de fann det därför naturligt att rekommendera alkoholisten medlemskap i den egna organisationen (Vi Länkar, nr 3, 1960). Samarbete etablerades på ett tidigt stadium mellan nykterhetsnämnderna och nykterhetsorganisationerna, men nykterhetsnämndernas klienter var inte önskvärda inom vissa godtemplarkretsar (se t.ex. Tidskrift för nykterhetsnämnderna, nr 6, 1939). Nykterhetsföreningarna var för "fina" för alkoholisterna och skulle i första hand tillfredsställa "födda godtemplare och herrskapsgodtemplare" (Tidskrift för nykterhetsnämnderna, nr 4, 1942, 9). Alkoholisten upplevde att nykterhetsrörelsen ofta saknade förståelse för alkoholismen och dess offer, trots att rörelsen vände sig till individen för att rädda mänskligheten från alkoholism (se Thörnberg 1926). Nykterhetsrörelsens moraliserande syn på alkohol ogillades inom Länkarna. Enligt Länkarna kunde hälften av medlemmarna i en nykterhetsförening vara alkoholister på så sätt att de var disponerade för sjukdomen men aldrig hade prövat spriten. Ståndpunkterna mellan nykterhetsrörelsen och Länkarna handlade framförallt om synen på alkoholismen som sjukdom och löftet om den totala avhållsamheten. De två rörelsernas utgångslägen var olika, d.v.s. nykterist kontra nykter alkoholist. Länkarna menade att en nykterist inte lider av alkoholism och att det inte är någon sjukdom att vara nykterist. Enligt Länkarnas sjukdomssyn på alkoholism var det omöjligt för rörelsen att kräva medlemmarnas fullständiga avhållsamhet och därmed omöjligt för dessa att avge nykterhetslöfte. Nykterhetsrörelsen hävdade däremot att rörelsen arbetade för den fullständiga avhållsamheten och inriktade sig på en preventiv nykterhetsvård med syftet att maximera helnykterheten i samhället. Distinktionen mellan nykterist och nykter alkoholist var inte heller helt kristallklar inom Länkarna. En del länkmedlemmar trodde sig tillhöra en nykterhetsförening och skaffade sig medlemskap även i riktiga nykterhetsorganisationer, till exempel i Motorförarnas Helnykterhetsförbund (se protokoll vid rikskongressen i Göteborg, maj 1958). 7 På vissa håll förekom också samarbete mellan länkföreningar och nykterhetsorganisationer, t.ex. de Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (se Sällskapet Länkarnas verksamhetsberättelse för 1947). Dessa förseelser ansågs vara ett allvarligt hot mot Länkarnas ideologiska grund (Länk-Nytt, nr 4, 1956, 8). Länkarnas förhållande till nykterhetsorganisationerna blev slutligen en av de avgörande punkterna för 1958 års splittring (se protokoll vid rikskongressen i Göteborg maj 1958). Nykterhetsrörelsen var redan en väletablerad politisk intresseorganisation som hade inkorporerats i den statliga politiska processen (Johansson 1995), medan Länkarna på detta stadium var en självhjälpsrörelse som koncentrerade sig på expressivt handlande, dvs. identitetsbildning. Klassens skötsamhet kontra personlig skötsamhet Trots att Länkarna rekryterade minst 80 procent av sina medlemmar från arbetarklassen och att flertalet av länkmedlemmarna även var fackligt organiserade (Länk-Nytt, nr 8, 1956), fick Länkarna inte något direkt stöd, varken ekonomiskt eller psykologiskt, från arbetarrörelsen. Detta förhållande framgår i några artiklar som publicerades i länktidningarna på och 1960-talen. Enligt Länkrörelsen kände sig fackföreningsrörelsen och arbetar- 200

5 rörelsen generade för att inom sin organisation hysa alkoholister-länkmedlemmar (a.a.). Arbetarrörelsen såg troligen gruppen alkoholister som en underklass till arbetarklassen. Länkrörelsen var också missnöjd med arbetarrörelsen för att arbetarrörelsens föregångsmän, såväl August Palm som Hjalmar Branting, inte reflekterade över att "spriten var värre än kapitalismen" (Länk-Nytt, nr 5, 1966, 11). Det var också ett faktum att nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen stod mycket nära varandra, trots att det centrala begreppet "skötsamhet" innehållsmässigt skilde sig mellan dessa rörelser (se Ambjörnsson 1988). Den skötsamhet som fackföreningarna sökte ingjuta i sina medlemmar var enligt Ambjörnsson ett led i arbetarnas organisering kring klassintressena, medan nykterhetslogens skötsamhet hela tiden var individuell (personlig skötsamhet). I synnerhet var en stor del av de fackligt aktiva också medlemmar av nykterhetslogen IOGT. Logens ledande män blev oftast socialdemokratins och arbetarkommunens förgrundsfigurer, vilket betyder att de på samma gång kunde vara individualister och kollektivister (a.a.). Den skötsamhet som Länkrörelsens sökte var däremot enbart individuell. Dessa olika utgångspunkter gjorde att Länkrörelsen aldrig fick komma nära arbetarrörelsen, trots att den övervägande delen av medlemmarna rekryterades från arbetarklassen. Länkarna och AA Länkarna och AA är, liksom de typiska s.k. nya sociala rörelserna, primärt sociala eller kulturella till sin natur och endast sekundärt politiska, dvs. att rörelserna fokuserar på medlemmarnas personliga förändringar (se t.ex. Bloomfield 1994; Cohen & Arato 1993; Scott 1990). Emellertid betyder det inte att Länkarna totalt tar avstånd från det politiska systemet. Till skillnad från AA är hälften av Länkrörelsens sällskap integrerade i den politiska beslutsprocessen, som en politisk intresseorganisation. Såväl Länkarnas som AA:s kollektiva identitet baseras på medlemmarnas existentiella problem alkoholism och inte på samhällsklass (se också Helmersson Bergmark 1995; Mäkelä & al. 1996). Emellertid är alkoholism inte den typ av existentiella problem som man tillfälligt upplever eller skaffar sig. Det handlar om ett livslångt problem som man är tvungen att leva med tills man dör, en gång alkoholist alltid alkoholist, vilket formuleras i de Sju Punkterna. Länkarna är liksom AA och många andra typiska självhjälpsgrupper en frivillig organisation. Rörelsen består av små grupper (sällskapsbasis) baserade på ömsesidig hjälp för tillfrisknande. Länkarna bygger på ansiktemot-ansikte relationer och förutsätter personligt ansvar av medlemmarna. Den organisatoriska enighet som är grundvalen i AA och formulerad i de Tolv Traditionerna har dock inte blivit en lika viktig princip för Länkarna. Till skillnad från AA är Länkarna ekonomiskt beroende av stat och kommun, men självfinansieringsgraden varierar mellan olika länkgrupper beroende på organisationens olika strategier i relation till statsmakten. Dessutom samarbetar delar av Länkrörelsen med staten, myndigheter, kommuner och andra organisationer. Det ekonomiska beroendet har även ökat genom anställning av personal. Anställningsfrågan har varit ett mycket kontroversiellt ämne inom rörelsen utifrån det ideella perspektivet (se t.ex. Vi Länkar, nr 3, 1970). Idag är det endast en del sällskap som anställer folk (både medlemmar och icke medlemmar) för vissa arbetsuppgifter, oftast genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Anonymitetsprincipen har utvecklats till den viktigaste principen inom AA men inte inom Länkarna (se t.ex. Mäkelä & al. 1996). Inom Länkarna är den externa anonymiteten fullständigt skyddad, medan den interna avgörs individuellt. Medlemmarna är vanligen 201

6 inte anonyma sinsemellan, eftersom rörelsen principiellt anser att man inte behöver vara anonym om man har erkänt sin alkoholism. Som behandlingsorganisation utgör både Länkarna och AA ett alternativ till den svenska offentliga vården som baseras på materiella och professionella resurser. Antalet medlemmar i Länkarna har under de senaste decennierna officiellt uppskattats till ungefär personer (SOU 1987:22). Länkarna tillsammans med AA (ca aktiva medlemmar enligt Helmersson Bergmark 1995) organiserar nästan nio procent av landets alkoholister (ca enligt SOU 1994:27). En del länksällskap har byggt upp en egen behandlingsverksamhet med alkoholmottagning eller konvalescenthem för sina medlemmar, i avsikt att man inte skall behöva vända sig till myndigheterna och den offentliga vården. Medlemmarnas erfarenheter är viktiga resurser för tillfrisknande och står i centrum för länkideologin. Länkarna har länge kritiserat den offentliga vården för att den fråntar alkoholisten ansvar för sin situation. Enligt rörelsen ska vägen till nykterhet vara alkoholistens eget verk, även om det behövs professionella insatser för vissa alkoholmissbrukare. Därför är rörelsen emot tvångsvård av missbrukare. Samtidigt har ett visst samarbete mellan Länkarna och den offentliga vården skett, till exempel genom att medlemmar respektive klienter hänvisats till den andra parten. Liksom AA representerar Länkarna ett särskilt slag av sociala nätverk som skiljer sig från formella och informella professionella nätverk, samt från de nätverk som bygger på släktband eller etnisk tillhörighet (Mäkelä & al. 1996). Nätverken är mest koncentrerade till den lokala nivån, men sträcker sig även till den regionala nivån och till riksnivån. Största delen av verksamheten bedrivs i sällskapslokaler, som oftast hyrs av kommunen. Många medlemmar upplever lokalen som ett andra hem där både formella och informella aktiviteter ständigt pågår. Den viktigaste aktiviteten för Länkarna, liksom för AA, är mötena där ömsesidigt kamratstöd för tillfrisknande ges. Till skillnad från AA organiserar Länkarna även en omfattande medlemsvård som består av fritidsverksamhet och sociala aktiviteter, studieverksamhet, jourtjänst och behandling. Enligt Länkarna har dessa aktiviteter sin egen betydelse för medlemmarnas tillfrisknande, då de förstärker medlemmarnas självförtroende och därigenom gör det lättare för dem att vidmakthålla nykterheten. Fritidsaktiviteterna sysselsätter medlemmar som saknar arbete och ger dem möjlighet att utveckla egna intressen. Länkarnas bildningsverksamhet har sina rötter i nykterhets- och arbetarrörelsens bildningsverksamhet, vilken syftar till skolning till individuell självdisciplin (skötsamhet). Länkarnas bildningsideologi premierar i likhet med nykterhets- och arbetarrörelsens bildningsideologi begrepp som medborgarskap och självtillit och den betonar betydelsen av att individen fattar självständiga val (jfr Ambjörnsson 1988). Det huvudsakliga syftet med dagens bildningsverksamhet (t.ex. rikskursen) är att ge medlemmarna allmän- och föreningskunskap samt att utbilda rörelsens funktionärer. Rikskurserna skapar ett nationellt nätverk mellan sällskap och medlemmar, där man lär känna varandra och utbyter idéer och erfarenheter. Jourtjänsten ger inte bara ett skyddsnätverk för medlemmarna vid återfall, utan hjälper även personer som har alkoholproblem både andligt och praktiskt. Såväl jourtjänsten som informationsarbetet sköts genom medlemmarnas ideella insatser och anses vara ett av de viktigaste länkarbetena, som förverkligar rörelsens valspråk: "Som du själv blivit hjälpt, ska du hjälpa andra". Länkarna skapar genom sin verksamhet sammanhang som möjliggör för medlemmarna att bygga nya individuella nätverk både innanför och utanför rörelsen. Länkarnas nätverk är i princip begränsade till de egna medlemmarna och inkluderar till 202

7 en viss del deras anhöriga och närstående. Inom Länkarna, till skillnad från många AAinfluerade rörelser och även andra behandlingsmodeller, har familjen inte tilldelats någon central betydelse för tillfrisknandet (Kurube 1992). Individens/alkoholistens eget ansvar för sitt missbruk och sitt tillfrisknande har fått en mer väsentlig plats i länkideologin. Inga systerorganisationer för familjemedlemmar, som till exempel Al-Anon och Alateen inom AA-rörelsen, har organiserats inom Länkrörelsen. Länkarnas kollektiva solidaritetsideologi bygger på en långtgående individualisering, d.v.s. att det är den enskilda individen som är den grundläggande aktionsenheten och inte familjen eller släkten eller samhället. Länkarna är i hög grad individcentrerad. På denna punkt skiljer sig rörelsen även från de flesta svenska folkrörelser, som ofta organiserar speciella sektioner, till exempel för kvinnor, barn och ungdomar. Medlemmar Det finns några intressanta skillnader mellan Länkarna och AA framförallt i fråga om rekryteringskanal och utbildningslängd. 8 De flesta länkmedlemmarna (över 60 procent) rekryteras genom enskilda samtal med äldre länkmedlemmar, medan hälften av AAmedlemmarna rekryteras direkt från Minnesotainstitutioner. Emellertid är det viktigt att notera att de AA-medlemmar som anslutit sig före 1984 oftare hade sin första kontakt med rörelsen genom personliga samtal med äldre medlemmar. Vikten av personliga kontakter avspeglas också i frågan om vilka faktorer som medlemmarna anser vara viktiga för att de skall upprätthålla sin nykterhet. Som viktiga faktorer uppgav majoriteten av länkmedlemmarna, för utom möten, sociala kontakter med andra länkmedlemmar, medan mötesaktiviteter eller annan ideologisk verksamhet var viktig för majoriteten av AA-medlemmarna. Den kanske mest väsentliga skillnaden är längden på medlemmarnas utbildning, vilket i hög grad hänger samman med människors klassbakgrund. Hälften av AA-medlemmarna har gått i skolan mer än 13 år (eftergymnasiala studier) mot endast en tiondel av länkmedlemmarna. Över hälften av länkmedlemmarna mot en tiondel av AA-medlemmarna har högst åtta års skolgång. Länkarna har historiskt sett haft en stark förankring i arbetar klassen. Även om en strukturell förändring (en minskning av antalet arbetare) skett i samhället, har detta inte förändrat rörelsens sammansättning, utan snarare inneburit en koncentration av arbetarklassmedlemmar (70 procent) i förhållandet till samhället i övrigt (47 procent i normalbefolkningen år 1994, Fritzell & Lundberg 1994). Det är också sär skilt viktigt att uppmärksamma att andelen gifta eller sammanboende var densamma (omkring hälften) i AA och Länkarna, eftersom civilstånd vanligen anses vara en kraftfull indikator på social utslagning. Det innebär att länkmedlemmarna, som huvudsakligen består av arbetarklass, inte är mer alkoholiserade eller utslagna än AAmedlemmarna, som består av välutbildade personer, och som ofta antas representera "finare" alkoholister. Den väsentligaste skillnaden mellan de två rörelserna gäller klassbakgrund och inte alkoholmissbrukskarriär. Skillnaderna i missbrukskarriär, indikatorer på social isolering och utslagning är relativt små mellan AA- och länkmedlemmarna och bör förstås som generationsskillnader. Till exempel är länkmedlemmarna mindre förankrade på arbetsmarknaden än AA-medlemmarna. Något fler länkmedlemmar har druckit T-sprit och använt psykofarmaka, medan något fler AA-medlemmar har prövat cannabis och andra droger. Det finns en del länkmedlemmar som har varit medlemmar i AA eller fortfarande, sporadiskt eller regelbundet, deltar i AA-möten. Emellertid uppger dessa medlemmar att de 203

8 väljer Länkarna och inte AA, eftersom: 1) de tycker det är obehagligt när de måste prata om sin egen drickandehistoria på AA-möten, 2) de anser att praktisk hjälp och kamratstöd utgör en viktig del av deras tillfrisknande, 3) de har fått information om Länkarna som ett alternativ till AA, 4) länklokalerna är tillgängliga hela dagen så att de som är pensionerade eller saknar arbete kan hitta aktiviteter och säll skap där (Kurube 1992). När det gäller karakteristik av medlemmarna i de olika länkorganisationerna är skillnaderna små. Överlevnadsstrategier i relation till statsmakten I begynnelsen stod Länkarna i ett visst motsatsförhållande till samhällets nykterhetsvårdande organ, och myndigheternas inställning till rörelsen var också ambivalent (SOU 1967:36). Rörelsens kontakter med myndigheter och utomstående organ var därför fåtaliga. Samtidigt växte den unga Länkrörelsen snabbt genom den unika metoden med självhjälp. De ekonomiska behoven ökade i takt med att rörelsen växte. Slutligen var rörelsen tvungen att söka statliga bidrag för sin verksamhet, även om det fanns starka krafter inom rörelsen som strävade efter ekonomiskt oberoende (se t.ex. Länk-Nytt, nr 5, 1956). Först från och med budgetåret 1952/53 fick rörelsen statliga bidrag. Rörelsen började därmed övergå från en begynnelsefas till en institutionaliseringsfas. Under 1950-talet bildades, enligt till Socialstyrelsen inkomna ansökningshandlingar om statsbidrag, totalt 147 länksällskap, vilket blev den största framgången i rörelsens historia. Statsmaktens ökade intresse och vilja att inkorporera Länkarna i den statliga beslutsapparaten aktualiserade behovet av en riksorganisation. En övervägande majoritet (108 sällskap), den s.k. fria eller AA-linjen, var emot att rörelsen skulle dras in den samhälleliga byråkratin (Länk-Nytt, nr 5, 1968). Schismen utvecklades slutligen år 1958 till en avgörande splittring av Länkrörelsen, och minoriteten (28 sällskap) bildade kort därefter en riksorganisation Sällskapen Länkarnas Riksförbund. Länkrörelsen blev då huvudsakligen uppdelad i tre olika fraktioner: 1) De Fria Sällskapen Länkarna, 2) Sällskapen Länkarnas Riksförbund och 3) Länkens Kamratförbund, ett riksförbund som bildades 1953 av ett antal föreningar, bland annat Kamratföreningen i Göteborg (1948) som bröt sig ur Sällskapet Länkarna i Göteborg (Figur 1). De Fria Sällskapen Länkarna valde som sin strategi att vara en från staten fristående självhjälpsgrupp med relativt lösa organisationsformer och en gräsrotsdemokrati som liknar AA:s. Denna grupp organiserar idag drygt hälften av rörelsens medlemmar. Både Sällskapen Länkarnas Riksförbund och Länkens Kamratförbund valde däremot en annan strategi, motsatsen till De Fria Sällskapen Länkarna, d.v.s. en orientering mot en intresseorganisation. De två riksorganisationerna byråkratiserades successivt i syfte att nå full legitimitet (politiskt erkännande) hos allmänheten. De ansåg att man på så sätt bättre kunde ta tillvara medlemmarnas intressen, till exempel arbeta för en avkriminalisering av fylleri och för förbättrad nykterhetsvård (se t.ex. Vi Länkar, nr 1, 1970). Bildandet av samarbetsorganet KALV (1977) mellan Länkens Kamratförbund, Alkoholproblematikernas riksorganisation (ALRO), Sällskapen Länkarnas Riksförbund, och nykterhetsorganisationen Verdandi möjliggjorde ytterligare Länkrörelsens aktiva deltagande i alkohol- och socialpolitiska frågor på och 1980-talen (se KALV informationsbroschyr, tryckår ej angivet). 204

9 Figur 1. Organisatorisk utveckling av Länkrörelsen (med år för bildande, antalet sällskap och det uppskattade antalet medlemmar) Nya krav på Länkarna Vid mitten av 1970-talet utsattes det sociala välfärdsnätet i de nordvästeuropeiska staterna för en tydlig påfrestning. Det sägs numera att Sverige lämnade en period av intensiv institutionalisering av socialpolitiken och påbörjade övergången till en ny period av förändring under 1980-talet och början av 1990-talet (se t.ex. Olsson 1990). Decentralisering och privatisering har enligt Olsson blivit en utmaning såväl som ett alternativ till välfärdsstatsparadigmet. Den samhälleliga förändringen ställde nya krav även på Länkrörelsen. Det finns ett par faktorer som kan identifieras. Den första är ekonomiseringen och privatiseringen av missbrukarvården, till exempel spridningen av Minnesotamodellen (Stenius 1991). Denna utveckling innebar att rörelsens inflytande över vårdpolitiken började bli hotad. Den andra är den snabba framväxten av svenska AA (Helmersson Bergmark 1995). Statsmakten såg inte längre Länkarna som den enda företrädaren för de nyktra alkoholisterna. Därmed blev AA en stark konkurrent som började hota Länkarnas dominerande ställning som självhjälpsrörelse. Utbrytningarna på 1980-talet karakteriseras, till skillnad från tidigare utbrytningar, av interna konflikter mellan Länkrörelsens ledning och lokala sällskap, vilket anses vara en konsekvens av rörelsens byråkratisering och centralisering (se Tabell 1). Länkrörelsens konfliktdimensioner har berört både interna och externa förhållanden: rösträttsvillkor, tolkning av idéprogram i religiöst avseende, relation till nykterhetsorganisationer, bildandet av en riksorganisation, ansökan om statsbidrag, inflytande över vård- 205

10 Tabell 1. Huvudsakliga splittringar och utbrytningar samt orsaker till dem 1948 Utbrytning av Kamratföreningen Länken För hårda rösträttsvillkor och meningsmotsättningar om den religiösa förankringen 1958 Splittring mellan De Fria Sällskapen Relation till nykterhetsorganisationer och bildandet av en Länkarna och Sällskapen Länkarnas riksorganisation Riksförbund 1963 Kamratföreningen Länken Ansökan om statliga anslag till verksamhet på konvalescenthem Göteborgs Distrikt Hivdehus 1983 Utbrytningar och bildandet av Inflytande över vårdpolitiken på lokal nivå och samarbete mellan Förenade Länkorganisationer olika länkorganisationer 1987 Utbrytningar och bildandet av Konflikt mellan riksförbundet och lokala sällskap angående Länkarnas Intresseorganisation utgivningen av en länktidning som gick ut med att tidningen var ett officiellt organ för hela Länkrörelsen 1989 Sällskapen Länkarna, Konflikt mellan riksförbundet och lokala sällskap i samband med Stockholms Läns Länkdistrikt att två länkmedlemmar öppnade ett privat behandlingshem politiken genom samarbete mellan olika länkorganisationer och relationen mellan ledning och lokala sällskap. Dimensionerna belyser också rörelsens institutionaliseringsprocess över tiden och där har den väsentligaste dimensionen varit rörelsens relation till statsmakten. Bidragsgivarnas hårdare krav på olika organisationer under den senaste ekonomiska krisen tvingade Länkrörelsen att genomföra en ökad byråkratisering och centralisering, vilket avviker från den bild en del forskare (t.ex. Micheletti 1994) ger av avkorporatiseringen och utvecklingen av en ny pluralism i Sverige. Såväl anslutning till någon riksorganisation som en rationalisering och effektivisering var några av statsmaktens viktiga krav på organisationerna (Socialstyrelsen ). En del länkfraktioner anslöt sig åter till någon av de två riksförbunden, medan några fraktioner var tvungna att upplösa sig. På grund av de senaste årens sammanslagningar och upplösning ar har rörelsen blivit mer centraliserad än tidigare. En ökad självfinansiering och ett ökat ansvarstagande från organisationernas sida inom de offentliga verksamheterna var andra krav som bidragsgivarna ställde på organisationerna. För att garantera intäkter tvingades en del länksällskap öka samarbetet med socialtjänsten i kommunerna, till exempel med dagvård för socialtjänstens klientel (intervju med en anonym länkmedlem ). Avslutande diskussion Länkarna bildades under den tredje organisatoriska vågen och blev på sätt och vis en föregångare till de s.k. identitetsrörelser som uppstod under den fjärde organisatoriska utvecklingsvågen (1950-). Många svenska klientrörelser och handikapprörelser bildades under denna våg. På missbruksområdet bildades till exempel Riksförbundet för Hjälp till Läkemedelmissbrukare (RFHL) 1965 och Sveriges Alkoholproblematikers riksförbund (SARF), en föregångare till Alkoholproblematikers riks organisation (ALRO) 1970 (Civildepartementet 1993). Svenska AA bildades 1953 men rörelsens verkliga framgång dröjde fram till mitten av 1980-talet. Den snabba tillväxten av svenska AA under 1980-talet kan framförallt förklaras av Minnesotamodellens explosiva spridning i kombination med förändringarna inom missbrukarvården (t.ex. ekonomisering och privatisering). Enligt Mäkelä (1992, 194) har den lokala kulturens anpassning till AA:s verksamhet, genom informella nätverk mellan 206

11 medlemmarna från landet ifråga, traditionellt varit avgörande för AA-rörelsens internationella spridning. På grund av den starka Länkrörelsen har svenska AA behövt en betydligt längre tid på sig för att etablera sig i den svenska kulturen (se också Helmersson Bergmark 1995). Relationen mellan Länkarna, AA och andra missbruksrörelser är inte konkurrerande utan snarare harmoniska, vilket kan bero på att de har olika inriktning och målgrupper. Det finns dock några beröringspunkter mellan dessa rörelser. Till exempel inledde Länkarnas två riksorganisationer ett samarbete med nykterhets- och klientrörelsen, d.v.s. Verdandi och ALRO på 1970-talet. Mellan Länkarna och AA förekommer dubbelt medlemskap för vissa medlemmar, men rörelserna vänder sig till alkoholister från olika samhällsklasser. Utvecklingen av de svenska sociala rörelserna på missbruksområdet kan eventuellt typologiseras på följande sätt: Nykterhetsrörelsen Länkarna Klientrörelsen (ARLO, RFHL) AA Det unika med Länkarna är för det första att den, delvis genom det ideologiska inflytandet från Oxfordgrupp- och AA-rörelsen, har lyckats utvidga solidaritetsprincipen från de klassiska folkrörelserna till att gälla en kategori av individuell avvikelse. Länkarnas solidaritetsideologi bygger emellertid på en långtgående individualisering: alkoholisten/individen som den grundläggande aktionsenheten och inte familjen eller klassen eller det lokala samhället. Från första början har Länkarna valt att rörelsen skall bestå endast av alkoholister och inte av familjemedlemmar eller professionella yrkes grupper. Detta är den grundläggande förklaringen till varför Länkarna blev en självhjälpsgrupp och inte en grupp med icke-alkoholister som hjälpte alkoholmissbrukare. Rörelsens mindre fokus på familjen skiljer sig definitivt från de klassiska folkrörelserna i Sverige och även från de flesta andra självhjälpsrörelser och AA-influerade rörelser i andra länder (Kurube 1992). För det andra förstås Länkrörelsens organisatoriska konflikter och utbrytningar som en överlevnadsstrategi i relation till den svenska statsmakten. I avsikt att få möjlighet till ekonomiskt stöd har rörelsen från början valt att följa samma organisatoriska principer som det svenska organisationsväsendet i allmänhet, med bland annat formella regler för beslutsfattande som betonar en stark majoritetsdemokrati. Länkarnas utveckling visar en kompromisslösning för att klara både den offensiva och den defensiva uppgift den haft i egenskap av en social rörelse, d.v.s. att hantera strategiska krav genom sina intresseorganisationer och att koncentrera sig på ett expressivt handlande som självhjälpsrörelse (Cohen & Arato 1993). Splittringarna och utbryt ningarna har varit nödvändiga strategier för rörelsens överlevnad i syfte att implementera dessa uppgifter, vilket också illustrerar rörelsens utvecklingsdynamik. Hälften av rörelsens sällskap har genom åren utvecklats till politiska intresseorganisationer, medan den andra hälften har valt att betona karaktären av en från staten fristående självhjälpsgrupp med relativt lösa organisationsformer och gräsrotsdemokrati. Det intressantaste är att alla dessa splittringar och utbrytningar inte har lett till att rörelsen avtynat, utan till en mångfald av motståndskraftiga rivaliserande organisationer. Länkrörelsens historia vittnar om livskraften i det svenska organisationsväsendet och i de svenska demokratiska traditionerna. NOTER 1. Initiativtagare var J.G. Andersson (polisman), Henrik Edenholm (professor), Gustav Holgersson (köpman), Fritz Löfström (mäklare), J.V. Ruthberg (fabrikör), Gustav Sundström (kontrollör) och Josef Woldt (lantmätare). 207

12 2. Två nyckelpersoner som möjliggjorde Oxfordgrupp-rörelsens inflytande var Axel Sällqvist, medlem i IOGT och inspektör vid nykterhetsnämnden i Stockholm, och Gustav Sundström, en alkoholist som blev den första ordföranden för det första sällskapet Länkarna i Stockholm. 3. De Sju Punkterna lyder som följer: 1) Du måste erkänna, att Du är alkoholist. Detta innebär inte bara att Du inte kan sköta sprit, /.../ utan det viktigaste är, att när Du en gång är alkoholist så kommer Du i all framtid att vara det. /.../ Vi betraktar alkoholismen som en sjukdom, närmast en allergisk, /.../ Enda möjligheten för oss är alltså att fullständigt och för all framtid sluta upp att använda sprit. 2) /.../ Den kraft, som hjälper oss är naturligtvis mycket större än vår egen, och erfarenheten gör, att vi obetingat tro på den. Du själv måste komma till absolut tro på denna kraft, antingen Du nu tror, att kraften kommer från någon högre makt, från den varma gemenskapen inom detta sällskap eller från Länkarnas erfarenheter. 3) Du måste ändra Din livsinställning. /.../ Alkoholister är bland de största egoister som finns. /.../ Du måste ändra på denna Din egoistiska inställning. Tänk inte bara på dig själv utan tänk mycket mer på andra. Ställ inga krav på Dina medmänniskor, men öka kraven på Dig själv. 4) Företag en grundlig granskning av Dina moralbegrepp. Vi eftertraktar absolut ärlighet, renhet, kärlek till medmänniskor och osjälviskhet. 5) Dryfta Dina missförhållanden och erkänn Dina fel och brister för någon annan människa. /.../ Dina kamrater i Länkarna vill ingenting hellre än att dela Dina bekymmer och genom sin erfarenhet hjälpa Dig att bära dem och hjälpa Dig att lösa Dina problem. /.../ 6) Gör upp med alla personer till vilka Du står i något missförhållande. /.../ Gör upp en lista för Dig själv på dessa personer. Begrunda noga varje persons beteende mot Dig och tänk efter om inte Du själv också i någon mån varit orsak till missförhållandet. Om Du skulle ha rent samvete och den andre alltså har fel, så glöm för all del inte att denne liksom Du kanske också är en lidande människa, vilket Du aldrig tänkt på. /.../ Behandla då honom eller henne, som en sjuk människa och visa överseende och villighet att ursäkta. /.../ De personer, som Du har gjort orätt, skall Du göra upp med. /.../ Det räcker inte bara med att be om ursäkt, Du måste försöka gottgöra vad Du förbrutit. 7) När Du nu kommit ifrån spriten och det har Du, om Du arbetat efter de här punkterna, så har Du upplevt någonting, som Du inte kan tacka enskilda människor för. Du får tacka genom att hjälpa andra alkoholister, och det är det enda vi begär av Dig. (Sällskapen Länkarnas Riksförbund, tryckår ej angivet) 4. Författarna till idéprogrammet Sju Punkter var Wilhelm Franck och Ernst Liljeqvist i Sällskapet Länkarna i Borås. 5. Följande steg är helt borttagna från de Sju Punkterna: Steg 6. Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsfel. Steg 7. Vi bad ödmjukt Honom att avlägsna våra brister. Steg 11. Vi försökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud, sådan vi uppfattade Honom, varvid vi endast bad om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den. 6. AA-litteraturen översattes av Wilhelm Franck i Sällskapet Länkarna i Borås. 7. Genom detta medlemskap fick bilägare billigare premier på sin bilförsäkring. 8. Jämförelsen mellan länk- och AA-medlemmar baseras på ett empiriskt material som samlades in genom en enkätundersökning (1990). Undersökningen genomfördes inom ramen för ett internationellt projekt om AA i åtta länder, The International Collaborative Study of Alcoholics Anomymous (ICSAA). Data om den svenska AA-rörelsen (n=216) samlades in av Karin Helmersson Bergmark på sociologiska institutionen vid Stockholms universitet och finns publicerat i bland annat Helmersson Bergmark (1995). Länkmaterialet består av enkätsvar av totalt 474 personer från fem olika länkgrupper: De Fria Sällskapen Länkarna, Sällskapen Länkarnas Riksförbund, Länkens Kamratförbund, Sällskapen Länkarna Stockholms Läns Länkdistrikt och Länkarnas Intresseorganisation. KÄLLOR OCH LITTERATUR Otryckta källor Socialstyrelsen. Inkomna ansökningshandlingar om statsbidrag 1955/ /95 Socialstyrelsen. Redovisning av bidragen till organisationer från E2-anslaget 1994/95 ( ) Sällskapet Länkarna. Avskrift av protokoll för det konstituerande mötet den 30 januari

13 Sällskapet Länkarna. Verksamhetsberättelse 1947 Sällskapet Länkarna. Protokoll för rikskongressen i Göteborg 24-26, maj 1958 Sällskapen Länkarnas Riksförbund. Sju Punkter Muntliga källor Intervju med en anonym länkmedlem Litteratur Ambjörnsson, R. (1988): Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle Stockholm: Carlssons bokförlag Berg, C.Th. (1967): Sällskapen Länkarna, Borås 20 år Borås Bloomfield, K. (1994): Beyond sobriety: The cultural significance of Alcoholics Anonymous as a social movement. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, 23 (1): Börjesson, M. (1994): Sanningen om brottslingen: rättspsykiatrin som kartläggning av livsöden i samhällets tjänst under 1900-talet. Stockholm: Carlsson Bokförlag Civildepartementet (1993): Folkrörelse- och Föreningsguiden. CE Fritzes AB, Allmänna Förlaget Cohen, J. & Arato, A. (1993): Det civila samhället och den politiska teorin. Göteborg: Daidalos Ekstrand, S. (1993): Tro och moral. Oxfordgrupp-rörelsen och MRA i Finland Åbo: Åbo Akademi Förlag Engberg, J. (1986): Folkrörelserna i välfärdssamhället. Akademisk avhandling. Umeå universitet, statsvetenskapliga institutionen Fattigvårdslagstiftningskommittén I. Förslag till lag om behandling af alkoholister. Stockholm 1911 Fritzell, J. & Lundberg, O. (1994): Välfärdsförändringar I: Fritzell, J. & Lundberg, O. (red.): Vardagens villkor. Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Stockholm: Blombergs Bokförlag Helmersson Bergmark, K. (1995): Anonyma Alkoholister i Sverige. Stockholm Studies in Sociology. N.S. 1. Stockholm: Almqvist & Wiksell International Jansson, K-E. (årtal ej angivet): Hur uppfattar vi vårt idéprogram? (stencil) Jarlert, A. (1995): The Oxford Group, Group revivalism, and the Churches in Northern Europe, , with special reference to Scandinavia and Germany. Lund: Lund University Press Johansson, L. (1995): Systemet lagom. Rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv Lund University Press KALV (tryckår ej angivet) (informationsbroschyr) Kurube, N. (1992): National models: self-help groups for alcohol problems not applying the Twelve Steps program. Contemporary Drug Problems 19 (4): Kurube, N. (1997): Självhjälp och överlevnad en studie av Länkarna. Rapport i socialt arbete nr 85. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Lindström, L. (1986): Val av behandling för alkoholism. Liber förlag. Lundkvist, S. (1977): Folkrörelserna i det svenska samhället Stockholm: Sober Förlags AB Länk-Nytt, Årgångarna Micheletti, M. (1994): Det civila samhället och staten. Publica Mäkelä, K. (1992): AA:s tolv steg och allmänna livsproblem. Nordisk Alkoholtidskrift 9 (5): Mäkelä, K. & Arminen, I. & Bloomfield, K. & Eisenbad-Stangl, I. & Helmersson Bergmark, K. & Kurube, N. & Mariolini, N. & Olafsdóttir, H. & Peterson, J.H. & Phillips, M. & Rehm, J. & Room, R. & Rosenqvist, P. & Rosovsky, H. & Stenius, K. & Swiatkiewicz, G. & Woronowicz, B. & Zielinski, A. (1996): Alcoholics Anonymous as a Mutual-help movement: A study in Eight Societies. Madison: University of Wisconcin Press Nybom, T. (1989): Samhällsformation och samhällsorganisation i Sverige en principskiss. I: Nybom, T. & Torstendahl, R. (red.): Byråkratisering och maktfördelning. Lund: Studentlitteratur Olsson, S.E. (1990): Social Policy and Welfare State in Sweden. Lund: Arkiv förlag Petersson, O. & Westholm, A. & Blomberg, G. (1989): Medborgarnas makt. Carlssons Rothstein, B. (1992): Den korporativa staten. Stockholm: Norstedts Sjöström, B. (1992): Kliniken tar över dårskapet: om den modernare svenska psykiatrins framväxt. Göteborg: Daidalos Scott, A. (1990): Ideology and the new social movements. London: Unwin Hyman SOU 1967:36: Nykterhetsvårdens läge. Del 1 SOU 1987:22: Missbrukarna Socialtjänst Tvånget SOU 1994:27: Vård av alkoholmissbrukare 209

14 Stenius, K. (1991): The most succesfull treatment model in the world: introduction of the Minnesota model in the Nordic countries. Contemporary Drug Problems 18 (Spring): Stråth, B. (1993): Folkhemmet mot Europa. Ett historiskt perspektiv på 90-talet. Tiden Svensson, A. (1979): IOGT 100 år. En krönika. Stockholm: Sober Förlag Tidskrift för nykterhetsnämnderna. Årgångarna Torstendahl, R. (1989): Teknologi och samhällsutveckling Fyra faser i västeuropeisk industrikapitalism. I: Nybom, T. & Torstendahl, R. (red.): Byråkratisering och maktfördelning. Lund: Studentlitteratur Thörnberg, E.H. (1926): Centralförbundet för nykterhetsundervisning Jubileumsskrift Vi Länkar. Årgångarna

15 Summary Noriko Kurube: Self-help in a Tradition of Popular Movements - the Swedish Link Movement The first Link Society was set up in 1945 in response to the intensive development of institutional care in Sweden. The Society was based on the working-class ideology of self-help as opposed to social engineering: the argument was that the only people who really understood alcohol abuse and who could resolve the problems of alcohol abuse were alcoholics themselves, not the scientists behind the social engineering or the temperance people. At the time that it was being formed the Link movement was very much influenced by the so-called Oxford group movement. As the movement's ideology took shape in subsequent years, the AA movement was a major influence. The Link movement's seven-point programme closely follows the AA's Twelve Steps, but the spiritual element has been replaced by the kind of profane solidarity that is typical of Swedish popular movements. The Link movement has thus extended the principle of solidarity from classical popular movements to a category of individual deviance. Primarily for reasons that had to do with securing adequate funding, the Link Society decided from the outset to follow the same principles of organization as govern Swedish associations in general: it has formal criteria for membership and the right to vote, detailed rules for decision-making and it adheres firmly to the majority rule for internal democracy. As a consequence of this the movement has undergone several organizational con flicts and breakups. Today, the movement is divided into several rival organizations, but it seems that all of them have remained viable. Over the years half of the associations involved in the Link movement have become more and more bureaucratic and evolved into interest organizations that are now incorporated into the political decision-making apparatus. The other half of the movement has opted to remain independent of the state, underlining its role as a self-help group with relatively loose organizational structures of grassroots democracy. Yhteenveto Noriko Kurube: Oma-apu kansanliiketraditiossa Länkrörelsen Ruotsissa Ensimmäinen Länkarna-seura perustettiin vuonna 1945 reaktiona Ruotsissa yhä lisääntyvää laitoshoitoa vastaan. Länkarna-liikkeen lähtökohtana oli työväestön oma-apuideologia, vastakohtana tiedemiesten sosiaaliselle insinööritaidolle: alkoholistit ymmärtävät parhaiten alkoholin väärinkäyttöä ja näinollen voivat myös löytää ongelmiin ratkaisuja paremmin kuin sosiaali-insinöörit tai raittiusihmiset. Perustamisvaiheessa liike sai voimakkaita vaikutteita Oxford-liikkeestä. Myöhemmin sen ideologiseen perusrakenteeseen vaikutti Anonyymit Alkoholistit-liike (AA). Länkarna-liikkeen Seitsemän Kohdan-ohjelma on laadittu AA-liikkeen Kahdentoista Askeleen pohjalta, mutta hengellinen sisältö on korvattu maallisella solidaarisuudella, joka on tyypillinen ruotsalaisille kansanliikkeille. Länkarna on onnistunut laajentamaan klassisten kansanliikkeiden solidaarisuusperiaatteen koskemaan myös yhtä yksilöllistä poikkeavuutta. Länkarna on alusta asti noudattanut samanlaisia järjestäytymisperiaatteita kuin ruotsalaiset yhdistykset yleensä, ensi sijassa sen takia, että tämä on mahdollistanut taloudellisen tuen saannin. Näiden periaatteiden mukaisesti liikkeellä on muodolliset kriteerit jäsenyydelle ja äänioikeudelle sekä yksityiskohtaisia päätöksentekoa koskevia sääntöjä. Liike myös painottaa sisäistä enemmistödemokratiaa. Järjestäytymisperiaatteista on seurannut sisäisiä ristiriitoja ja liikkeen pilkkoutumista. Tämän päivän Länkarna-liike muodostuu useasta kilpailevasta järjestöstä, mutta kaikki järjestöt näyttävät säilyttäneen elinvoimaisuutensa. Vuosien varrella puolet liikkeen seuroista on byrokratisoitunut ja kehittynyt etujärjestöksi, jonka asema valtiollisessa poliittisessa päätöksenteossa on vakiintunut. Muut seurat puolestaan painottavat luonettaan valtiosta riippumattomana oma-apuryhmänä, joka noudattaa verraten kevyttä järjestömuotoa ja ruohonjuuridemokratiaa. Key words: alcoholics, self-help, popular movements, tradition, social networks, Länkarna, Sweden 211

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige AA i ett nötskal Anonyma Alkoholister i Sverige Anonyma alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt

Läs mer

En nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige

En nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige En nykomling frågar Anonyma Alkoholister i Sverige AA Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa

Läs mer

Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015

Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Bakgrund IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Förslag till välkomsthälsning för Alateen

Förslag till välkomsthälsning för Alateen Förslag till välkomsthälsning för Alateen Vi hälsar dig välkommen till vår Alateen Familjegrupp,, och hoppas att du i denna gemenskap ska finna den hjälp och vänskap vi haft förmånen att åtnjuta. Vi som

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

Vad är Anonyma Narkomaners program?

Vad är Anonyma Narkomaners program? Vem är en beroende? De flesta av oss behöver inte fundera särskilt länge på den frågan. VI VET! Hela vårt liv och tänkande kretsade kring droger i en eller annan form hur vi skulle få tag på och använda

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet! Det Fria Sällskapet Länkarna Tillbaka till livet! Länkarna bildades av och för alkoholister år 1945 Förutsättningen för medlemskap är att vederbörande har en egen önskan om ett drogfritt liv. Från begynnelsen

Läs mer

Förslag till välkomsthälsning för Al-Anon

Förslag till välkomsthälsning för Al-Anon Förslag till välkomsthälsning för Al-Anon Vi hälsar dig välkommen till vår Al-Anon Familjegrupp,, och hoppas att du i denna gemenskap ska finna den hjälp och vänskap vi haft förmånen att åtnjuta. Vi som

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Präster ställer frågor om Anonyma Alkoholister

Präster ställer frågor om Anonyma Alkoholister Präster ställer frågor om Anonyma Alkoholister Anonyma Alkoholister i Sverige AA, Anonyma alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka

Läs mer

1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar 18.00 19.30, Hartwickska huset, St Paulsgatan 39.

1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar 18.00 19.30, Hartwickska huset, St Paulsgatan 39. 1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar 18.00 19.30, Hartwickska huset, St Paulsgatan 39. 1. Välkomna till Sex Addicts Anonymous och mötet From Shame

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar , Hartwickska huset, St Paulsgatan 39.

Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar , Hartwickska huset, St Paulsgatan 39. Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar 18.00 19.30, Hartwickska huset, St Paulsgatan 39. 1. Välkomna till Anonyma Sexmissbrukare och mötet From Shame to Grace. Det börjar klockan 18 och slutar

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Från AA Grapevine Servicematerial från General Service Office

Från AA Grapevine Servicematerial från General Service Office Från AA Grapevine Servicematerial från General Service Office Anonyma Alkoholister i Sverige Anonyma alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och

Läs mer

Certifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen.

Certifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen. Certifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen. GSKehf har varit verksam inom svensk tolvstegsbehandling sedan mitten av åttiotalet. Sedan 1988 har vi regelbundet

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

... ett hållbart ställningstagande en skrift om alkoholpolicy i svenska missionskyrkan

... ett hållbart ställningstagande en skrift om alkoholpolicy i svenska missionskyrkan ... ett hållbart ställningstagande en skrift om alkoholpolicy i svenska missionskyrkan 2 På jakt efter Och huru ofta hör man icke sägas, att man skall styrka sig med ett glas? Man tänker, att man skall

Läs mer

Copyright The AA Grapevine, Inc. Återges med innehavarens tillstånd.

Copyright The AA Grapevine, Inc. Återges med innehavarens tillstånd. AA Anonyma Alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Anonyma Alkoholister i Sverige

Anonyma Alkoholister i Sverige Anonyma Alkoholister i Sverige Anonyma alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SERVICEHANDBOK FÖR AA SVERIGE

SERVICEHANDBOK FÖR AA SVERIGE SERVICEHANDBOK FÖR AA SVERIGE Denna servicehandbok är en omarbetad version baserad på utgåvan från 2013. Det ursprungliga materialet har reviderats något men principerna om service har bibehållits. Innehållet

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Lobbyism & Strategisk kommunikation. Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun.

Lobbyism & Strategisk kommunikation. Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun. Lobbyism & Strategisk kommunikation Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun.se Den svenska modellen 2.0 Samband mellan stat & organisation

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag nr

Förbundsstyrelsens förslag nr Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Förslag på Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 avser mellanperioden i strategi 2016 2021. Förslaget innehåller färre

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2229, Socialt arbete i relation till den sociala ekonomin/ tredje sektorn, 15,0 högskolepoäng Social Work related to Social Economy and the third Sector, 15.0 higher

Läs mer

Copyright by The A.A.Grapevine, Inc.; Återges med innehavarens tillstånd

Copyright by The A.A.Grapevine, Inc.; Återges med innehavarens tillstånd AA Anonyma Alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna

Läs mer

- Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor?

- Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor? DRABBAD AV RATTFYLLERI - Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor? Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet och docent i trafikmedicin, Umeå universitet

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar , Hartwickska huset, St Paulsgatan 39.

1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar , Hartwickska huset, St Paulsgatan 39. 1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar 18.00 19.30, Hartwickska huset, St Paulsgatan 39. 1. Välkomna till Sex Addicts Anonymous och mötet From Shame

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

Prövning av stöd till nya ungdomsorganisationer

Prövning av stöd till nya ungdomsorganisationer Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Prövning av stöd till nya ungdomsorganisationer 1 FÖRSLAG TILL BESLUT Kulturnämnden föreslås besluta att godkänna att Syrianska ungdomsförbundet

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper

Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper Temat för detta nummer av Socialmedicinsk Tidskrift är hemlösas ohälsa. Hemlöshet i sig kan förklaras ur olika perspektiv, vilket bl

Läs mer

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning 2014 2015 Antagen vid kongressen i Borås 2013 Inledning IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass för hela vår organisation och vad vi gör. Genom

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Detta är AA. en introduktion till AA:s program för tillfrisknande. Anonyma Alkoholister i Sverige

Detta är AA. en introduktion till AA:s program för tillfrisknande. Anonyma Alkoholister i Sverige Detta är AA en introduktion till AA:s program för tillfrisknande Anonyma Alkoholister i Sverige AA - Anonyma Alkoholister - är en gemenskap av män och kvinnor, som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

Utsattas och hemlösas ohälsa under de senaste hundra åren

Utsattas och hemlösas ohälsa under de senaste hundra åren Utsattas och hemlösas ohälsa under de senaste hundra åren Jan Halldin I denna artikel görs en genomgång av studier av utsattas främst hemlösas ohälsa under de senaste hundra åren i Sverige. Under första

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Principerna om osjälviskt givande och självförsörjning

Principerna om osjälviskt givande och självförsörjning Självförsörjning: princip och tillämpning Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 2004 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER 3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER Välfärdspolitiken har rimligen bara två riktigt grundläggande uppgifter att sköta. Den första är att se till att de som i olika dimensioner är fattiga, och därför inte

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Om förbundets organisation

Om förbundets organisation 1 /5 Yttrande över inkomna synpunkter, Ert brev daterat 2016-06-13 (Dnr 10.4-13670/2016) Utan att ha sett den inkomna skrivelsen ni refererar till så ska vi försöka besvara era frågor och ge våra synpunkter.

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Socialt arbete I Course in Social Work I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: SU1001 Gäller från: VT 2009 Fastställd: 2007-05-20 Ändrad: 2008-12-03 Institution Institutionen

Läs mer

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Tobias Karlsson Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet tobias.karlsson@ekh.lu.se Tfn: 046-222

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer