Foto: Leif Johansson/Bildarkivet.se. Budget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Leif Johansson/Bildarkivet.se. Budget 2014. www.bromolla.se"

Transkript

1 Foto: Leif Johansson/Bildarkivet.se 20

2 2 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Övergripande Kommunchefen har ordet 3 Inledning 4 Resultatbudget 6 Finansieringsbudget 6 Balansbudget 7 Diagram: Kommunens resultat i mnkr 7 Investeringsbudgetsammandrag 8 Lånebilaga 9 Utdebitering 9 Befolkningsutveckling 9 Finansförvaltning 10 Kommunfullmäktiges övergripande mål 11 Kommunens organisation 12 Kommunstyrelsens driftsbudget Bromölla Direkt 13 Gemensam service Stöd och omsorg 16 Tillväxt och utveckling 18 Utbildning 20 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen 22 Sölvesborg-Bromöllas kommunalförbund 23 Myndighetsnämnden, Myndighetskontoret 24 Revisionen 25 Valnämnden 25 Överförmyndarnämnden 26 Tilldelade ramar Foto: Viktoria Unosson Investeringsbudget 28 Ivöstrand 29 Kommunfullmäktiges beslut om budgeten 30 2 UTGIVARE: Bromölla kommun PRODUKTION: Ekonomienheten och Kommunikationsenheten TRYCK: Kontorsservice

3 Kommunchefen har ordet KOMMUNCHEFEN HAR ORDET 2 0 Du håller nu i budgeten 20 för Bromölla kommun. Den innehåller politiska viljeinriktningar och prioriteringar. För att möta dessa har verksamheten i uppdrag att se över och fördela samtliga resurser på det sätt som ger bästa kvalitet och service till dig som bor i kommunen. en tar utgångspunkt i det ekonomiska, men ger även en beskrivning av på vilket sätt och hur verksamheten planerar att utvecklas under perioden. 20 väntas bli ett ekonomiskt svårt år om prognosmakarna får rätt. Det kommer att påverka alla, men mest kommer det att påverka dem som mister sin sysselsättning och därmed även sin försörjning. Det ställer även ökade krav på kommunen som får sämre skatteutveckling samtidigt som vissa av våra verksamheter får ökad efterfrågan när det blir sämre ekonomiska tider. Vårt närområde har under de senaste åren drabbats av ett flertal varsel, stora som små. Vi har tidigare varit en brukskommun, men har idag ett flertal tekniskt avancerade och kunskapsintensiva företag. Det är en utveckling som vi måste välkomna även om övergången kan kännas svår och ställer krav på många olika sätt. Vi som arbetar i den kommunala organisationen måste skapa förutsättningar så att samhället kan utvecklas och kan möta andra och i vissa fall nya krav från företagare och medborgare. Det innebär även att alla som bor och verkar i kommunen måste vara öppna för förändringar som kan kännas ovana och ibland även osäkra. Genom att söka nya utmaningar och välkomna initiativ som gynnar kommunens utveckling kommer kommunen att gå starkare och stoltare genom den utveckling vi inte kan förhindra. Målet är att attrahera nya företagare och medborgare, men framför allt att vi som redan lever och verkar här ska kunna fortsätta trivas och utvecklas. Inom den kommunala organisationen strävar vi efter att möta våra medborgares behov och fokusera på att ge dem den service de förväntar sig. Vi vill att alla ska bli sedda som individer med individuella behov. Vi tror på att anpassa och inte på att standardisera eftersom vi arbetar med människor. Detta gör vi genom att vår personal är lyhörd och agerar med kunskap och förståelse. För att få en långsiktigt hållbar kommun behöver vi ibland utmana gamla invanda mönster och våga tänka nytt. Detta är utmanande för många och kräver en stor portion mod och att våga prova det som är ovant. Det handlar också om att välkomna förändringar. Marie Wäppling Kommunchef Foto: Viktoria Unosson 3

4 2 0 INLEDNING Inledning Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade om budget för perioden och investeringsplan för perioden Nettokostnaderna i budgeten sattes till 98 %, vilket är liktydigt med en resultatnivå på 11,9 mnkr 20. Kommunens långsiktiga mål för resultatnivån uppgår till 97,5 %. I november beslutade kommunfullmäktige om ett tilläggsanslag till budgeten för inköpsanalys på 300 tkr, vilket justerade resultatnivån till 11,6 mnkr. Kommunfullmäktige har sedan tidigare antagit ett antal övergripande och långsiktiga mål. Ingen förändring av dessa har skett under 2013, men det pågår en diskussion kring både målen och det framtida visionsarbetet i kommunen. Detta sker i samklang med den kommunala organisationens systemtänkande för verksamhetsutveckling. processen Arbetet med 20 års budget startade i mars 2013 med en heldag för kommunstyrelsen. Dagen inleddes med en genomgång av kommunens övergripande mål, en omvärldsanalys och en beskrivning av kommunens finansiella förutsättningar för budgetåren. På eftermiddagen presenterade förvaltningen sin syn på verksamheternas framtida utmaningar och de övergripande budgetförutsättningarna. Efter den inledande dagen påbörjades budgetdiskussionerna i de politiska partierna. Fem budgetförslag lämnades in till kommunstyrelsens allmänna utskott för vidare behandling. I budgetförslagen beskrev partierna sina ambitioner med kommunens verksamheter och vilken resultatnivå de föreslog samt förslag till investeringsplan. Det förslag som antogs i kommunfullmäktige i juni var socialdemokraternas förslag och finns med som bilaga i detta dokument. Förslaget preciserades i 21 punkter och innebar satsningar på totalt 5,6 mnkr. Till detta fanns redan kända kostnadsökningar på 20,6 mnkr. Eftersom utrymmet endast växer med 20,3 mnkr mellan 2013 och 20 fick förvaltningen återkomma till kommunfullmäktige med förslag på åtgärder för att nå budgetmålen. Kommunfullmäktige antog åtgärder för att nå målen i november månad och därmed var budgetprocessen inför 20 klar. Investeringsbudgeten Kommunfullmäktiges budget i juni innehöll en investeringsbudget på totalt 89,3 mnkr varav 64,5 mnkr avsåg Ivöstrand och 24,8 mnkr övriga investeringar. Vid samma fullmäktigesammanträde togs den reviderade investeringsbudgeten för 2013 och i denna fick kommunstyrelsen i uppdrag att inrymma ett antal framflyttade investeringar i 20 års budget. Därtill beslutade kommunfullmäktige i oktober om en utökning av investeringsbudgeten till följd av lekplatsutredningen. Totalt uppgår investeringsbudgeten för 20 nu till 111,9 mnkr. För de övriga planeringsåren minskar den rejält i omfattning eftersom många stora objekt ligger Foto: Viktoria Unosson De största investeringarna i budgeten för 20 är: 68,5 mnkr till Ivöstrand 12,0 mnkr till utbyggnad av förskola Törnsångaren 8,5 mnkr till Allarpsvägen med cykelväg 4,0 mnkr till toppbeläggningar 3,0 mnkr till Näsums skola 2,0 mnkr till ekonomisystem 2,0 mnkr till IKT-strategi Investeringsbudgeten kommer att under året bli föremål för revideringar. Den första inträffar i samband med bokslutet och ombudgeteringarna i februari. För att klara finansieringen av investeringsbudgeten kommer kommunen att under 20 behöva öka sina långfristiga lån med 90 mnkr. Omvärldsfaktorer Svensk ekonomi går mot ljusare tider men tillväxten kommer långsamt och den tar inte ordentlig fart förrän efter 20, skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns fortfarande många osäkerhetsfaktorer både i den svenska ekonomin och i den internationella. Först 2017 råder konjunkturell balans, enligt SKL. För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar i form av befolkningsökning och förändrad befolkningssammansättning inneburit ökade resursbehov med ungefär 0,5 % per år under de senaste tio åren. De närmaste åren tenderar dessa behov att öka dubbelt så snabbt. Detta kommer att ställa höga krav på kommunernas anpassning av verksamheten. Precis som i Bromölla ökar kommunernas upplåning och investeringstakt. Den huvudsakliga förklaringen till detta är att den infrastruktur som byggdes på och talet börjar bli i behov av att ersättas. Den 1 januari 20 träder det nya utjämningssystemet i kraft. Skillnaden mot det gamla är liten men positiv för Bromölla. antagandet Bromölla kommun följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation att följa SKL:s skatteprognoser. en utgår från oktoberprognosen med justering för befolkningsantagandet. Bromölla kommun följer även SKL:s rekommendationer för internränta och personalomkostnader.

5 INLEDNING 2 0 Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har fastställt långsiktiga och övergripande mål som ett styrmedel för att verksamheterna i Bromölla kommun ska sträva mot gemensamma mål. Målstyrningen syftar till att visa på en politisk inriktning och skapa en röd tråd mellan politik, verksamheter och ytterst våra kommuninvånare. Ett arbete pågår med att förbättra och utveckla kommunens målstyrning. Detta sker i samklang med det systemtänkande arbetssättet som ska genomsyra hela organisationen. De fastställda målen är: Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara högst 97,5 %. Positiv befolkningstillväxt med 0,5 % årligen. En positiv näringslivsutveckling. Attraktiv arbetsgivare. Öka möjligheterna för de prioriterade grupperna barn, ungdomar och äldre att förbättra sin hälsa. Ett systematiskt förbättringsarbete i den kommunala verksamheten ur ett brukarperspektiv. Alla kommuninvånare ska känna trygghet i sin tillvaro. Ökad dialog mellan kommuninvånare och beslutsfattare. Ett ökat valdeltagande. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning I november 2013 beslutade kommunstyrelsen om finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Målen ska ses som långsiktiga inriktningsmål väl medvetna om de investeringsbehov som kommunen och koncernen står inför. Kommunen ska ha ett resultat över tiden som uppgår till minst 2,5 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Skattesatsen ska vara oförändrad med undantag för skatteväxling. Soliditeten bör stärkas. Nya investeringar ska över en rullande femårsperiod vara självfinansierade till lägst 95 %. Långsiktigt ska kommunens och koncernens låneskuld per invånare inte överstiga medelvärder för landets kommuner. Koncernens soliditet bör stärkas. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Vid samma möte som ovan beslutade kommunstyrelsen om riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt nedan: Kommunen ska vårda och underhålla sina tillgångar väl Värdet på kommunens anläggningstillgångar ska upprätthållas genom att underhåll och reinvesteringar ligger på en nivå som säkrar tillgångens värde och nyttjandemöjlighet. God budgetföljsamhet I budgeten anges de ekonomiska ramarna för verksamheten. Överskridande av dessa medges inte. Löpande under året ska nämnderna följa upp det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska en åtgärdsplan upprättas för hur budgetföljsamhet ska uppnås. En aktiv intern kontroll Nämnder och styrelser ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt tillse att kontrollåtgärderna vidtas samt årligen redovisa vilka kontrollåtgärder som vidtagits och resultatet av dessa. En ändamålsenlig ekonomimodell Nämnder och styrelser ska ha en rättvisande och aktuell redovisning samt en väl fungerande ekonomistyrningsmodell inklusive planerings- och uppföljningssystem. En välkonsoliderad koncern Bolagen bör ta fram en strategi för hur deras respektive soliditet kan stärkas med minst 10 % utifrån nuvarande nivå. Resultatutjämningsreserv (RUR) Vid samma möte beslutade även kommunstyrelsen om att införa en resultatutjämningsreserv i Bromölla kommun och att under eget kapital reservera 51,3 mnkr avseende åren Riktlinjerna för resultatutjämningsreserven föreslås enligt följande: Reservering Reservering till resultatutjämningsreserven ska göras i syfte att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I Bromölla kommun ska reserveringar göras i enlighet med kommunallagen 8 kap 3 d andra stycket, det vill säga med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balansjusteringar som överstiger en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Reservering får ske till resultatutjämningsreserven upp till det att reserven uppgår till 10 % av årets skatteintäkter och generella statsbidrag. Disposition Disposition från resultatutjämningsreserven ska endast ske för att täcka underskott (det vill säga om årets resultat efter balansjusteringar är negativt) som uppstår till följd av lågkonjunktur. Bedömningen av konjunkturens effekt på intäkterna görs genom att jämföra den aktuella prognosticerade underliggande skatteunderlagsutvecklingen med den genomsnittliga underliggande utvecklingen under den senaste tioårsperioden. Om det aktuella årets prognosticerade skatteunderlagsutveckling understiger genomsnittet för de tio senaste åren får disposition göras med ett belopp som motsvarar mellanskillnaden. Under ett enskilt år får aldrig mer än 20 % av reservens maximala belopp disponeras. 5

6 2 0 RESULTATBUDGET OCH FINANSIERINGSBUDGET Resultatbudget (mnkr) Nettokostnader -543,7-557,3-572,9-593,4 Avskrivningar -23,2-24,0-26,7-28,3 Verksamhetens nettokostnader -566,9-581,3-599,6-621,7 Skatteintäkter och statsbidrag 581,4 594,0 613,7 636,3 Finansnetto 0,9-1,1-1,9-1,9 Resultat före extraordinära poster 15,4 11,6 12,2 12,7 Extraordinära poster Årets resultat 15,4 11,6 12,2 12,7 Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag 97,4 98,0 98,0 98,0 Finansieringsbudget (mnkr) Årets resultat 15,4 11,6 12,2 12,7 Avskrivningar 23,2 24,0 26,7 28,3 Försäljning av anläggningstillgångar Minskning av långfristiga fordringar Ökning av långfristiga skulder 60,0 90,0 0,0 0,0 Summa tillförda medel 98,6 125,6 38,9 41,0 Nettoinvesteringar 105,8 111,9 32,0 42,4 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga skulder Summa använda medel 105,8 111,9 32,0 42,4 Förändring rörelsekapital -7,2 13,7 6,9-1,4 6

7 BALANSBUDGET OCH KOMMUNENS RESULTAT 2 0 Balansbudget (mnkr) Plan 2015 Plan 2016 Tillgångar Anläggningstillgångar 352,3 434,9 522,8 528,1 542,2 Omsättningstillgångar 6,9 139,7 153,4 160,3 158,9 Summa tillgångar 499,2 574,6 676,2 688,4 701,1 Eget kapital och skulder Eget kapital 317,2 332,6 344,2 356,4 369,1 Avsättningar 10,0 11,0 12,0 13,0,0 Långfristiga skulder 60,0 120,0 210,0 210,0 210,0 Kortfristiga skulder 112,0 111,0 110,0 109,0 108,0 Summa Eget kapital och skulder 499,2 574,6 676,2 688,4 701,1 Soliditet 0,64 0,58 0,51 0,52 0,53 Soliditet inkl pensionsskuld 0,17 0, 0,15 0,17 0,18 Pensionsskuld 234,8 250,6 242,9 242,1 242,4 Borgensåtaganden 618,7 635,0 900,0 900,0 900,0 Kommunens resultat (mnkr) ,7 27, , ,1 9,9 15,4 11,6 12,2 12, Plan 2015 Plan

8 2 0 INVESTERINGSBUDGETSAMMANDRAG Investeringsbudget , sammandrag (tkr) År Nämnd/verksamhetsområde Kommunstyrelsen: Gemensam service Stöd och omsorg Tillväxt och utveckling Utbildning Myndighetskontor Övergripande Total nettoutgift Foto: Viktoria Unosson 8

9 Lånebilaga 20 (tkr) Skuld LÅNEBILAGA, UTDEBITERING OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Ränta Amortering Summa 2 0 Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest SUMMA Utdebitering (kr) År Kommun Landsting Summa ,76 10,39 32, ,76 10,69 32,45 Befolkningsutveckling

10 2 0 FINANSFÖRVALTNING Finansförvaltning Plan Plan Mnkr INTÄKTER Kommunalskatt 460,9 469,7 484,9 506,8 Statsbidrag 120,5 124,3 128,8 129,5 Externa finansiella intäkter 3, Summa externa intäkter 584, ,7 639,3 Kalkylerade pensioner Internränta 7, ,5 11,9 Summa interna intäkter 7, ,5 11,9 Summa intäkter 592, ,2 651,2 KOSTNADER Pensionskostnader, ,1 13 Externa finansiella kostnader 2,2 4,1 4,9 4,9 Summa externa kostnader 17,1 15, ,9 Verksamhetens ramar 559,6 580, ,6 Internränta Summa interna kostnader 559,6 580, ,6 Summa kostnader 576,7 595, ,5 Förändring av eget kapital 15,4 11,6 12,2 12,7 På finansförvaltningen redovisas de externa intäkterna av kommunalskatt och statsbidrag samt de externa finansiella intäkterna. Interna intäkter utgörs av internräntan som till följd av den stora investeringsverksamheten ökar under perioden. På kostnadssidan redovisas de pensioner som inte täcks av kommunens interna po-påslag. Det vill säga utbetalningar av de pensioner som är intjänade innan 1/1-97 och redovisas inom linje samt de externa finansiella kostnaderna. Även dessa beräknas öka till följd av ökat upplåningsbehov. Interna kostnader är verksamhetens ramar och mellanskillnaden mellan kostnaderna och intäkterna blir samma förändring av eget kapital som redovisas i resultatbudgeten. 10

11 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Vårt målstyrningsarbete i Bromölla kommun 2 0 Målstyrningen i Bromölla kommun syftar till att visa på en politisk inriktning mot vilken våra verksamheter ska sträva. Den ska skapa en röd tråd mellan politik, verksamheter och ytterst våra medborgare. När medborgarnas behov och förväntningar stämmer överens med de uppsatta målen och vi lyckas uppfylla dessa, uppstår kvalitet. Foto: Kerstin Persson Dagens målstyrningssystem i Bromölla kommun utgörs av nio mål som kommunfullmäktige har beslutat om och som har karaktären av att vara långsiktiga och övergripande. Vid givna tidpunkter på året görs en utvärdering av hur väl målen är uppfyllda utifrån en redovisning från kommunens olika verksamheter. Tilläggas bör att kommunens målstyrningsarbete på intet sätt är heltäckande som styrmedel. Många styrande lagar och förordningar, exempelvis kommunallag, skollag, LSS, Socialtjänstlag, finns ständigt levande ute i våra verksamheter. Parallellt med detta fortlöpande målstyrningsarbete har en mer övergripande utvärdering av själva målstyrningssystemet pågått under en tid utifrån kommunens förhållningssätt att vara systemtänkare. Det har gjorts ett antal verksamhetsbesök av såväl tjänstmän som politiker där den röda tråden mellan kommunfullmäktiges mål och det vardagliga arbetet i verksamheterna undersökts. Utvärderingen har resulterat i att nuvarande modell inte upplevs optimal och förvaltningen har tillsammans med politiker inlett ett arbete där man undersöker ett alternativt målarbete. En ny modell grundar sig på arbetet med systemtänkande och därmed på vad som är viktigt när vi arbetar med medborgarens behov i fokus. Mål: Driftskostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara högst 97,5 %. Positiv befolkningstillväxt med 0,5 % årligen. En positiv näringslivsutveckling. Attraktiv arbetsgivare. Öka möjligheterna för de prioriterade grupperna barn, ungdomar och äldre att förbättra sin hälsa. Ett systematiskt förbättringsarbete i den kommunala verksamheten ur ett brukarperspektiv. Alla medborgare i kommunen ska känna trygghet i sin tillvaro Ökad dialog mellan medborgare och beslutsfattare. Ett ökat valdeltagande. 11

12 2 0 ORGANISATION Kommunens organisation Kommun Koncern Bolag Valberedning Kommunfullmäktige AB BromöllaHem Revision Beredning för barn och ungdom Bromölla Energi och Vatten AB Beredning för tillväxt och samhällsbyggande Beredning för trivsel och trygghet Arvodesberedning Överförmyndarnämnd Valnämnd Förbund Bromölla Fjärrvärme AB Bromölla Fritidscenter AB Sölvesborg-Bromölla kommunalförbund Samhällsbyggnadsutskott Omsorgs- och ungdomsutskott Myndighetsnämnd Myndighetskontor Stiftelser Bromölla Industristiftelse Allmänt utskott Kommunstyrelse Kommunstyrelsens förvaltning Bromölla Direkt Gemensam service Stöd och omsorg Tillväxt och utveckling Utbildning 12

13 DRIFTSBUDGET 2 0 Kommunstyrelsen - Bromölla Direkt Ordförande: Åke Hammarstedt Verksamhetschef: Lotta Söderholm (tkr) Intäkter Kostnader Nettokostnader Exkl. centralt placerad lönepott för 20. Inledning I Bromölla Direkt ingår kommunikationsenheten, växel och reception i kommunhuset, kontorsservice och energirådgivning. Bromölla Direkt fokuserar på mötet och kommunikationen med medborgarna utifrån systemtänkande och den efterfrågan som finns. Årets verksamhet Kommunens webbplats är en mycket viktig informationskanal. Sedan kommunens nuvarande webbplats lanserades har det hänt en hel del inom kommunala webbplatser. Idag vet vi mer om hur en webbplats används, vad som är logiskt för användarna och vilka krav som ställs på tillgänglighet. Under året kommer kommunikationsenheten att fortsätta med det arbete som har påbörjats när det gäller struktur, innehåll, tillgänglighet och språk. Gällande innehållet kommer arbetet att göras i samarbete med verksamheterna själva utifrån deras syfte och den efterfrågan som finns. Under 20 ska Bromölla Direkt mot ersättning utföra tjänster inom telefoni och kommunikation för det nya vattentjänstbolaget SBVT AB (Skåne Blekinge Vattentjänst AB). Kommunikationsenheten har också ett viktigt uppdrag att stötta Ivöstrandsprojektet med kommunikation och marknadsföring. Både genom eget arbete och genom samordningsinsatser, bland annat gentemot reklambyrå. Utöver detta kommer Bromölla Direkt som stödverksamhet att fortsätta med utveckling enligt systemtänkande. Utifrån våra syften och vår efterfrågan utvecklas vårt stöd, vår service och vår kommunikation gentemot medborgare och andra målgrupper. Energirådgivarens arbete fortsätter som tidigare. Rådgivningen kan ske i möte, telefon, mässor och i sociala medier. Energirådgivarens lön finansieras med bidrag. Framtidsutsikter Bromölla Direkts verksamhet handlar i första hand om människor, men även tekniken står i fokus. När det gäller kommunikation och teknisk utveckling händer nya saker hela tiden. Det är svårt att beskriva framtiden, men även fortsättningsvis kommer verksamheten att arbeta utifrån den efterfrågan som finns och att använda den teknik och de mediekanaler som målgrupperna väljer. Foto: Viktoria Unosson 13

14 2 0 DRIFTSBUDGET Kommunstyrelsen - Gemensam service Ordförande: Åke Hammarstedt Verksamhetschef: Marie Wäppling (tkr) 2012 Inkl. centralt placerad lönepott för Intäkter Kostnader Nettokostnader Inledning Verksamhetsområdet Gemensam service innefattar kommunledning, kansli- och utvecklingsenhet, ekonomienhet, personalenhet, fastighetsenhet samt räddningstjänst. Årets verksamhet Kansli- och utvecklingsenheten består av sex olika arbetsområden: juridik, kansli med politiskt stöd, utveckling, handläggaruppgifter till överförmyndarnämnden, samordning kring trygghets- och säkerhetsfrågor samt arkiv. Kansliet är också tjänstemannastöd till valnämnden för genomförande av de allmänna valen. Enheten kommer att fortsätta arbetet med att ge stöd till organisationen att ställa om styrnings- och ledningsfilosofi till systemtänkande enligt Vanguard-metoden. Syftet med arbetet är att höja kvaliteten för medborgare, öka medarbetarnas arbetstillfredsställelse samt ge ökad effektivitet. Det politiska stödet ges dels till kommunstyrelsen och dess utskott, dels till kommunfullmäktige och dess beredningar. Genomförandet av de allmänna valen 20 kommer att kräva många medarbetares engagemang för att upprätthålla både bra kvalitet och för att bidra till kommunfullmäktiges övergripande mål om ökat valdeltagande. Förutsättningarna för digital långtidslagring inom arkivverksamheten kommer att utredas inom ramen för ett projekt inom Skåne Nordost som startar upp 20. Ekonomienheten arbetar med strategiska och långsiktiga ekonomifrågor. Vidare arbetas med löpande ekonomiadministration, budget, bokslut, uppföljning samt finansering. Samtliga kommunens ekonomer är knutna till enheten, vilket innebär att enheten arbetar med ekonomistyrning på samtliga nivåer i kommunen. Enheten servar även hela kommunen med upphandling och försäkringar. Förutom det löpande arbetet med budget och uppföljning ska ekonomienheten införa ett nytt ekonomisystem. Tillsammans med det nya ekonomisystemet kommer ny kontoplan utifrån KommunBas 13 att införas. Enheten kommer under året att utveckla koncernsamordningen och ekonomistyrningen i kommunen. Projektet Inköpsanalys ska genomföras. Personalenheten har ett övergripande ansvar för personalfrågorna i Bromölla kommun. Personalenhetens syfte är att erbjuda kommunens chefer, medarbetare och politiker kunskap, stöd och rådgivning inom personalområdet för att kunna leverera det som kommuninvånarna efterfrågar. Tillsammans med den nya personalchefen ska arbetet påbörjas med att skapa en ny gemensam enhet. Den nya personalchefen kommer att introduceras för samtliga verksamheter inom Bromölla kommun under våren 20. Kommunen har tecknat ett nytt avtal för företagshälsovården och som tidigare är det Avonova som kommer att leverera denna. Löneöversyn 2013 är genomförd och lönekartläggning har påbörjats baserad på tidigare genomförd arbetsvärdering. Kartläggningen ska vara genomförd den 31 januari 20 och eventuella riktade insatser kommer att göras i löneöversynen 20. Prioriterade grupper inom folkhälsoarbetet är barn, unga och äldre. En folkhälsoenkät för barn och unga är planerad att genomföras i åk 6 och 9 under året. Det förebyggande arbetet inom ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) kommer att fortsätta inom alla nivåer i samhället. Hälsosamt åldrande kommer att vidareutvecklas bl.a. genom förebyggande/uppsökande verksamhet. Fastighetsenhetens verksamhetsområde omfattar förvaltning av befintliga byggnader i kommunen såsom förskolor, skolor, idrottshallar, simhall, kontor, lokal för dagverksamhet, något flerfamiljhus samt några övriga lokaler. Enheten genomför de byggnadsinvesteringsprojekt som beslutas politiskt. Enheten hanterar vidare posttransporter mellan de kommunala enheterna. Stor vikt läggs på att dämpa kostnadshöjningar avseende energi, d.v.s. när energipriset (framför allt el) höjs. Enheten arbetar även med förbättringar av arbetsmiljön i kommunens fastigheter och detta innebär att jämnare och rätt temperatur i lokalerna erhålls. Energieffektiviseringsarbetet fortsätter under året, dels genom energieffektiviseringsprojekt, dels genom optimal drift av befintliga installationer. Nytt elavtal, med avtalsstart den 1 januari, har gjorts under sommaren, vilket sänker elpriset med ca 8 öre/kwh. Prishöjningar för värme och vatten är ännu inte kända. Under 20 kommer fastighetsenheten fortsätta att arbeta för att det eftersatta underhållet inte ska öka.

15 DRIFTSBUDGET 2 0 Inom Skåne Nordost planeras att genomföra en gemensam utbildning under 20 i hur man räknar på räddat värde. Detta värde kommer att presenteras i räddningstjänstens verksamhetsberättelse. Framtidsutsikter Stödet till de förtroendevalda kommer att vara extra intensivt efter nästa års val, när en ny mandatperiod inleds Information och utbildningar kommer att genomföras och olika rutiner behöver gås igenom. Ekonomienheten kommer att arbeta med utveckling av ekonomistyrningen och koncernsamverkan. Samverkan med våra grannkommuner ska utvecklas. Även utbildning i ekonomi generellt kommer att genomföras. Foto: Viktoria Unosson Räddningstjänsten genomför planering och ledning av räddningstjänstens verksamhet, övnings- och insatsplanering, rekryterings- och utbildningsverksamhet, extern teoretisk och praktisk utbildning, förebyggande brandskyddsverksamhet samt tillhörande administration. Arbetet på räddningstjänsten fortsätter med den nationella strategin att stärka brandskyddet genom stöd till den enskilde och andra utsatta grupper i samhället. Detta görs med utbildning av skolelever i årskurs 2, 5 och 8, bostadsrättsföreningar, hemtjänstpersonal, SFI-klasser, grupper av ensamkommande flyktingbarn samt en informationsfolder till alla hushåll. Räddningstjänstens utmaning under 20 är att få behålla deltidsbrandmännen, hög personalomsättning medför att man mister mycket kompetens. Brandmannajobbet bygger till största delen på erfarenhet och den tar några år att bygga upp. För jobbet krävs bostad och en huvudarbetsgivare på orten, fysiska egenskaper, stort intresse och en förstående familj. För att uppnå målet om att vara en attraktiv arbetsgivare kommer personalenheten att fortsätta arbeta med att utveckla ledarskap och medarbetarskap. Långsiktig personalförsörjning för kommunen är ett annat område som ska betonas då det är många medarbetare som kommer att avgå med pension under de närmaste åren. Då sjuktalen visar på att korttidsfrånvaron ökar något ser personalenheten att det finns behov av att arbeta mer förebyggande med utveckling av hälsofrämjande åtgärder. Personalenheten kommer även att fortsätta utveckla verksamheten med hjälp av arbetet med systemtänk. Detta görs genom kartläggning av efterfrågan på våra tjänster. Vi ska leverera det som efterfrågas, ta bort det som inte efterfrågas samt förebygga onödig/felaktig efterfrågan. Att leverera rätt saker i rätt tid med bra kvalitet och i rätt omfattning innebär att vår effektivitet ökar. Utifrån energiutfallet för 2012, visar resultatet, att det nationella målet för 2020 nästan redan uppnåtts. Nästa nationella mål är att Sverige 2050 skall minska energianvändningen med 50 % i förhållande till 2009 års förbrukning. Med anledning av detta krävs att arbetet med energieffektivisering fortsätter för att nå detta mål. Nyckeltal/Statistik Underhåll kr/m Förbrukning m2/år värme normalårskorrigerad Arbetsmiljöverket ställer högre krav på kunskap i att använda motorsågar och den utbildningen ska vara klar under året. Det skrivs och nämns ofta om skadekostnader vid bränder, men nästan aldrig om vilka värden som räddningstjänsten räddar. 15

16 2 0 DRIFTSBUDGET Kommunstyrelsen - Stöd och omsorg Ordförande: Åke Hammarstedt Verksamhetschef: Susanna Wahlman Sjöbring (tkr) Intäkter Kostnader Nettokostnader Exkl. centralt placerad lönepott för 20. Inledning I verksamhetsområdet för Stöd och omsorg ingår individ- och familjeomsorg, vård och omsorg samt omsorg funktionshinder. Årets verksamhet Kvalitetsarbetet med systemtänk som utgår ifrån medborgarperspektivet kommer att fortlöpa i de olika verksamheterna. Ett kvalitets- och ledningssystem ska arbetas fram för hela verksamheten utifrån Socialstyrelsens riktlinjer. I samband med detta kommer riktlinjer, policys, handböcker med mera att revideras och systemtänket involveras. Målet är att det ska bli lättare att följa upp kvaliteten i verksamheten. Arbetet fortskrider med att förändra förhållningssättet gentemot medborgaren där egna upplevelser och önskemål ska tas tillvara på ett bättre sätt än idag. Medborgarens egna upplevelser och önskemål ska vägas samman med forskning och beprövad erfarenhet och ska på ett naturligt sätt ingå i det dagliga arbetet. Utbildning och kompetensutveckling till olika personalgrupper kommer att fortsätta under året. Individ- och familjeomsorg Individ och familjeomsorgen arbetar med utredningar och insatser gällande barnavård, familjerätt, unga lagöverträdare, beroende/missbruk, försörjningsstöd, integration samt socialpsykiatri. Under 2013 tillkom även ansvaret för det kommunövergripande ANDT. Försörjningsstödet fortsätter att minska i Bromölla. Arbetet med Finsam (Finansiell samverkan i nordöstra Skånes kommuner) och OSA (Offentligt Skyddad Anställning) pågår för att hjälpa medborgare till egen försörjning. Arbetet med att erbjuda barn/ungdomar och deras familjer trygga boende- och behandlingsalternativ på hemmaplan fortgår liksom Foto: Viktoria Unosson den kvalificerade öppenvårdsbehandlingen som är riktad till beroende/missbruk. Detta ska resultera i en fortsatt minskning av institutionsplaceringar både på barn/ungdoms- och på vuxensidan. Individ- och familjeomsorgen arbetar tillsammans med andra aktörer för att kunna erbjuda ungdomar en meningsfull sysselsättning. Boendet för ensamkommande flyktingbarn/ungdomar är fullt utnyttjat och föregående år togs det emot ytterligare sex ungdomar. Dessutom finns fem ungdomar placerade i familjehem. En utslussningsverksamhet har startat där två av ungdomarna erbjudits att flytta ut från boendet. Projektet om boendestöd riktad till alla stöd- och omsorgsverksamheter har utvärderats och är nu permanent. Vård och omsorg Vård och omsorg består av hemtjänst, hemsjukvård, öppna insatser, korttidsboende och särskilt boende. Under året kommer arbetet inom äldreomsorgen att ha sin grund i systemtänket, med syfte att leverera god kvalitet som utgår från medborgarens efterfrågan. Ett arbete med att höja kvaliteten runt måltiden kommer att genomföras inom äldreomsorgen under året. Underlaget för utvecklingsarbetet avseende måltiden och måltidsupplevelsen bygger delvis på observationer och diskussioner i samband med verksamhetsbesök. Önskad sysselsättningsgrad har införts på två särskilda boenden och arbetet med att bemanna efter medborgarens och verksamhetens behov fortskrider med schemaläggningssystemet Time Care som stöd. Värdegrundsledarna kommer att fortsätta arbetet med implementeringen och utvecklingen av värdegrunden tillsammans med ansvariga chefer. Medborgaren ska kunna leva ett värdigt 16

17 DRIFTSBUDGET 2 0 liv samt ska kunna välja, så långt det är möjligt, när och hur stöd ska ges. Vårt deltagande fortsätter tillsammans med primärvården och regionen i Ledningskraft. Kvalitetssäkringen med registrering av åtgärder och uppföljning i nationella kvalitetsregister fortskrider. Arbetskläder för personalen inom hemtjänsten kommer att införas. Vidare ska vi tillsammans med SBKF arbeta för en satsning på att införa ekologiska livsmedel. Arbetet pågår kring förberedelsen inför de nya föreskrifterna om behovsanpassad bemanning på särskilt boende som träder i kraft Omsorg funktionshinder Omsorg funktionshinder består av gruppboende, daglig verksamhet samt övriga insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). En fortsatt anpassning av personalresurserna är nödvändiga för att klara den föränderliga verksamheten, med skiftande behov. Även behov av personal inom HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) kommer att ses över i samband med att behoven av boende inom LSS ökar. Vidare kommer ett varierat utbud av daglig verksamhet att öka. En anpassad utemiljö kring Kvarngårdens dagliga verksamheter har blivit försenad och kommer att anläggas under året. Försäkringskassan (FK) har intagit en mer restriktiv hållning i ärenden som gäller personlig assistans. Vissa omprövningar kan leda till minskade timmar från FK vilket kräver ett bra samarbete med övriga verksamheter, som till exempel hemtjänsten, samt att kostnaderna för kommunen kan öka. Det finns numera fyra gruppbostäder och därmed görs bedömningen att det går att möta den efterfrågan som finns i nuläget. Framtidsutsikter Individ- och familjeomsorg Utmaningen framöver kommer i stort att handla om att fortsätta arbetet med att minska försörjningsstödet och i samverkan hitta andra alternativ, framför allt för ungdomarna. Utvecklingen av kommunens stödinsatser till utsatta barn och ungdomar kommer att fortsätta och ytterligare behandling och stöd alternativ på hemmaplan kommer att kunna erbjudas. Vård och omsorg Vård och omsorg står inför spännande utmaningar förväntas ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal som kommer att innebära ett förändrat ansvar för kommunerna. En utmaning är att vara en attraktiv arbetsgivare och därmed vara kompetensförsörjande inom vård och omsorg. Behovsanpassad bemanning ställer krav på ökad flexibilitet och samordning av de gemensamma resurserna inom vård och omsorg och utveckling av bemanningsenheten kommer att inledas. Vidare krävs att kunna möta teknikutvecklingen för att skapa fler möjligheter för den enskilde medborgaren att leva ett självständigt liv. En långsiktig planering utifrån den demografiska utvecklingen, till exempel vad som efterfrågas i boendeplatser, hemtjänst och hemsjukvård kommer att behövas de närmaste åren. Omsorg funktionshinder Svårigheter att verkställa insatser för korttidsvistelse kommer att öka. De närliggande kommunerna, som vi samarbetar med idag, har aviserat att de troligtvis inte kommer att ha platser att erbjuda Bromölla i framtiden. Ett arbete pågår med att hitta en lösning på hemmaplan för att kunna verkställa insatsen. Implementeringen av det systemtänkande arbetssättet kommer att fortgå. En av gruppbostäderna har påbörjat detta arbete, med stor framgång, och under våren kommer vi att kunna titta på kapabilitetsmått, vilket ger oss möjlighet att mäta kvaliteten i arbetet. Tanken är att alla bostäder inom omsorg funktionshinder ska delta i detta förändringsarbete. För att underlätta personalens schemaläggning kommer det att behövas ett anpassat IT-stöd. De problem som redan har uppstått, och som kommer att kräva mycket av personalen, är de krockar som uppstår när våra medborgare kommer i kontakt med verksamheter som inte arbetar på ett systemtänkande sätt. Utifrån andelen av ungdomar, som finns i våra verksamheter och som kommer att gå ut skolan inom några år, kan det bli aktuellt med ännu en gruppbostad med särskild service. Rekrytering av kontaktpersoner och kontaktfamiljer är en pågående process. Allt fler yngre personer med psykisk diagnos beviljas insatser, vilket kräver en ökad kompetens hos både personal och uppdragsgivare. Nyckeltal/Statistik Nettokostnad per invånare inom äldreomsorgen, kr Nettkostnad per invånare inom omsorg funktionshinder, kr Nettkostnad per invånare inomhälso- och sjukvård, kr Nettokostnad per invånare inom individ- och familjeomsorg, kr Antal platser särskilt boende, egen regi

18 2 0 DRIFTSBUDGET Kommunstyrelsen - Tillväxt och utveckling 18 Ordförande: Åke Hammarstedt Verksamhetschef: Bengt Olsson (tkr) Exkl. centralt placerad lönepott för 20. Organisationsförändring under 2013 mellan Utbildning och Tillväxt och utveckling. Inledning Verksamhetsområdet Tillväxt och utveckling (TUV) omfattar kultur, bibliotek, turism, fritid, näringsliv, arbetsmarknad, fysisk planering och teknisk verksamhet. Årets verksamhet 2012 Näringslivsenheten Arbetet baserar sig på innehållet i den näringslivsplan som fastställs efter att ha varit på remiss i kommunens näringslivsråd. I denna plan presenteras konkreta åtgärder inom fem strategiskt viktiga områden: Insatser för befintligt näringsliv Stimulans till ökat nyföretagande Företagsetablering Kommunprofilering Medverkan i regionalt näringslivsarbete Intäkter Kostnader Nettokostnader I anslaget för näringslivsbefrämjande insatser ingår bidrag till Bromölla Industristiftelse. Vi ska internt vidareutveckla vårt arbetssätt i företagsrelaterade ärenden. Kunskap, god service och tydlighet ska vara ett signum. Det skall vara enkelt att ha med kommunen att göra. Våra verksamhetsområden ska marknadsföras och kommunens etableringsgrupp samordnar arbetet. Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenhetens (AME) verksamheter fortsätter under 20 att aktivt arbeta för att fler ungdomar ska få stöd i sin strävan mot en självförsörjning och en framtid på arbetsmarknaden. Genom olika insatser skapar kommun och arbetsförmedling tillsammans ett utbud av aktiviteter för unga upp till 29 år. De kommunala verksamheterna förväntas bereda minst 100 praktikplatser under 20, men AME kommer att arbeta för att utöka platserna till 150. Syftet med praktiken är att öka ungdomens arbetslivserfarenhet samt att få färska meriter. EU-projektet Kompetensare 2.0 kommer att fortsätta t.o.m. juni 20. Under året kommer AME och kommunens interna arbetsmarknadsgrupp att fortsätta arbetet med att ta fram en arbetsmodell för KIA (Kommunalt informationsansvar). Det finns ett stort behov av att skapa en hållbar modell för verksamheten i syfte att undvika långvarig arbetslöshet. Under året kommer arbetsmarknadsgruppen att lägga grund för ett utökat samarbete med grund- och gymnasieskola, IFO, arbets-förmedlingen och andra verksamheter, som kommer i kontakt med ungdomarna. AME och IFO har, tillsammans med arbetsförmedlingen, skapat en ny modell för OSA (Offentlig skyddad anställning). Målsättningen är, att människor med försörjningsstöd som samtidigt har olika former av funktionshinder ska kunna få en tidsbegränsad anställning på 12 månader inom vår kommunala verksamhet. Under nästa år kommer verksamheten att leta efter en lämplig lokal till ett lokalt jobbcenter. Från kommuninvånarnas sida har det en längre tid funnits önskemål om en mötesplats för arbetslösa där man kan få hjälp, råd och tips med olika frågeställningar. Tanken är att samla olika kompetenser på samma ställe så att brukaren får en väg in. Biblioteks- och kulturenheten Under 20 kommer biblioteken inom Skåne Nordost att etablera en gemensam webbportal, d.v.s. en gemensam ingång med tillgång till alla böcker och evenemang inom biblioteken i Skåne Nordost-kommunerna. Detta kommer att innebära en utökning av bibliotekets digitala tjänster och en förbättring av biblioteksservicen och tillgången till information och media för kommuninvånarna. Den 1 januari 20 träder en ny bibliotekslag i kraft och en gemensam biblioteksplan för Skåne Nordost-kommunerna kommer att tas fram. En utvecklingsplan kommer att tas fram för Bromölla bibliotek och kultur som utgår från tanken om folkbibliotekets utveckling till ett kulturhus. Detta kommer att skapa förutsättningar för biblioteket att positionera sig och bli en än viktigare aktör i lokalsamhället. Arbetet med barn och unga kommer under året att ha hög prioritet, bl.a. genom projektet Ung redaktion som är ett led i kulturhustanken. Utöver de nämnda verksamhetsområdena bibliotek och barn och unga, är även integration/mångfald och KKN (kulturella kreativa näringar) områden som kommer att prioriteras under 20. Kulturens roll i förskola/skola bör stärkas, som en del i barns rätt till kultur och uppfyllelse av kunskapsmålen. Vår främsta utmaning är att införliva och öka kunskapen om kulturens värde för tillväxt och utveckling av lokalsamhället, samt att visa på kulturens betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Det är av vikt att barn och unga tidigt ges möjlighet till skapande och till att stärka sin kreativa förmåga. Detta kommer att vara en egenskap som kommer att få stor betydelse för de ungas framtid, både när det gäller studier och yrkesval.

19 DRIFTSBUDGET 2 0 Turist- och fritidsenheten Arbetet med Sydostleden, en cykelled mellan Växjö och Simrishamn, fortsätter att utvecklas både fysiskt och marknadsföringsmässigt. Nya rutter på Ivösjön med båten Klacken planeras. Arbetet med att fräscha upp och förbättra kommunens badplatser ska påbörjas. Strandängens badplats är först ut att förbättras och tillgänglighetsgöras. Projektet Havsdrakarnas hus kommer att fortsätta och arbetet med att ta fram en plats där besökaren kan vara ute i fält och leta fossiler kommer att invigas under sommaren. Samtliga motionsslingor i Bromölla ska förbättras under året. O-Ringen kommer som arrangemang under juli 20. Fritidsgården Tunnan ska vidareutveckla Bromöllalägret och Kul i lov under året. Simhallen kommer att utveckla marknadsföringen under 20 mot digital exponering. Därutöver ska fler aktiviteter i simhallen skapas. Tekniska enheten Inom verksamheten finns den samlade administrationen för gator, parker, renhållning, planer, kart och mät samt miljöstrategi. Den pågående revideringen av kommunens översiktsplan kräver stor arbetsinsats och beräknas vara klar under året. Kommunens arbete med översiktsplaner, detaljplaner och den operativa verksamheten har en viktig betydelse för miljön. Det är därför viktigt att vi jobbar med åtgärder i nutid så att förutsättningarna blir så bra som möjligt i framtiden. Driften av park och gator sköts genom avtal med entreprenören Svevia. Avtalet gäller till augusti Arbetet med att ta fram underlag för ny upphandling startar tidigt under 20. Behovet av underhåll ökar eftersom stor del av infrastrukturen är äldre än år. Asfaltbeläggningar och utbyte av föråldrad gatubelysning kommer även under 20 att genomföras i större omfattning än tidigare. Framtidsutsikter Bromölla kommun står inför stora strukturella förändringar då drygt 30 % av befintliga arbetstillfällen finns i tillverkande industri. Vi är sårbara. Konjunkturläget har också fört med sig att arbetslösheten, speciellt på ungdomssidan, är väldigt hög. Många insatser görs, men mer behöver göras. Här måste berörda parter kraftsamla tillsammans. Detta inom ramen för såväl näringslivs- som arbetsmarknadsrådet samt i den internt kommunala arbetsgrupp vars uppdrag är att samordna arbetsmarknadsinsatserna. Andra prioriterade områden torde vara att verka för en ökad handel och en levande landsbygd. Även inom detta område handlar det mycket om samspel mellan kommun och berörda parter. Vi ska bl.a. aktivt medverka i regionens strategiarbete kopplat till nytt Leaderprogram (landsbygdsutveckling) som träder i kraft år 20. Kulturens huvudfokus de närmaste åren kommer att ligga på att utveckla biblioteket till ett kulturhus där läsning, berättelser, kunskap, information, kreativitet och skapande står i centrum. För att kunna möta framtidens utmaningar behöver vi utveckla samarbetet med våra lokala kulturarbetare, föreningar, studieförbund och andra aktörer. Även samarbetet mellan de kulturella och kreativa näringsidkarna och det övriga näringslivet inklusive turistnäringen behöver vidgas. Arbetet med att erbjuda goda utställningsmöjligheter för våra lokala konstnärer och konsthantverkare kommer att fortgå. Det gäller även vårt arbete med att uppmärksamma kulturens och konstens betydelse för utformning och utsmyckning av våra offentliga miljöer. Kommunens badplatser ska fortlöpande rustas upp, en badplats varje år. Välskötta och säkra badplatser med bra service är ett led i besöks- och turistnäringens utveckling. Simhallen ska utvecklas och marknadsföras som en mötesplats, därigenom möjliggörs en ökning av antal besökare. Förhoppningen är en fortsatt ökning av besöks- och turistnäringens omsättning i Bromölla kommun vilket därigenom skapar fler arbetstillfällen. Flera detaljplaner för grönområden har omvandlats från park till kvartersmark med syftet att möjliggöra förtätning av bebyggelsen. Utbyte av gatubelysning fortsätter. Ny eller utvecklad teknik gör att energiförbrukningen minskar och livslängden på lampor och armaturer ökar. Efterhand som utbyggnaden av Ivöstrandsområdet fortskrider och den nya stadsdelen börjar ta form kommer behovet av skötsel och drift att öka belastningen på tekniska enheten. Kommunens ambition att profilera sig som en attraktiv boendekommun innebär att utbyggnad av kollektivtrafik, pendlarparkering och fiberkabel kommer att prioriteras de kommande åren. Nyckeltal/Statistik Näringsliv Antal företagsbesök Antal företagsträffar Antal nyhetsbrev Turism och besöksnäring Omsättning, kr/inv 69,8 68,5 Allmänkultur Total kulturverksamhet, kr/inv 39,6 38,8 Bibliotek Utlån/inv 5,3 5,3 Idrottshall och simhall Antal betalande besökare i simhall 19

20 2 0 DRIFTSBUDGET Kommunstyrelsen - Utbildning Ordförande: Åke Hammarstedt Verksamhetschef: Sven Håkansson (tkr) Intäkter Kostnader Nettokostnader Exkl. centralt placerad lönepott för 20. Organisationsförändring under 2013 mellan Tillväxt och utveckling och Utbildning. Inledning I verksamhetsområdet Utbildning ingår förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem och musikskola. Årets verksamhet Under 20 kommer vi att färdigställa den vision som ledningsgruppen påbörjat. Syftet är att skapa en tydlig gemensam bild av vad förskolan och skolan i Bromölla vill uppnå för att vara det självklara valet för varje barn och förälder. Visionen beskriver inriktningen av det pedagogiska arbetet, personal- och ledarkompetenser, förhållningssätt och utvecklingsstrategier. Arbetet sätter fokus på vikten av hög kvalitet i våra verksamheter där alla nivåer tillsammans ska bidra till att skapa goda lärmiljöer. Att utveckla kvalitetsarbetet genom systemtänk utifrån ett medborgarperspektiv kommer att fortsätta. Under arbetets gång har vi konstaterat att vi är duktiga på att ge merparten av våra elever en skolgång som leder till goda resultat och möjlighet till fortsatta studier på gymnasieskola. Utmaningen vi står inför är att hitta arbetssätt som gör att samtliga elever lyckas. Vi behöver skaffa oss mer kunskap, kartlägga det samlade stödet kring dessa elever och hitta former för hur vi på bästa sätt samordnar insatserna från olika verksamhetsgrenar inom kommunen. I början av året kommer arbetet att startas upp med gemensamma utbildningsdagar för personalen inom elevhälsan och individ- och familjeomsorgen. Ytterligare medel kommer att fördelas till de interkommunala ersättningarna där nettokostnaden har ökat de senaste åren. Även inför 20 har det aviserats om prisökningar inom verksamheter som vi inte har i egen regi. Efter några år med en ökning av antalet förskolebarn i annan kommun har nu antalet stabiliserats något. Även här är kvalitetsarbetet en viktig del för att hindra framtida kostnadsökningar. Under 20 kommer vi att fortsätta att genomföra verksamhetsområdets IKT-strategi (informations- och kommunikationsstrategi). Strategin ska utveckla och säkerställa IKTarbetet i Bromöllas förskola, skola och grundsärskola. Målet är att elever och deras pedagoger ska ges möjlighet att använda IKT som ett stöd i lärandet och det bidrar även till att stimulera kreativiteten. Strategin är viktig i arbetet mot en ökad måluppfyllelse, speciellt för elever i behov av särskilt stöd. Efter att ha satt upp trådlösa nätverk, videokanoner och gett lärarna arbetsdatorer har vi nu kommit fram till eleverna. Under 20 ska eleverna i åk 7-9 utrustas med datorer och datortätheten på F-6-skolorna ska öka. Under HT-13 har eleverna på Dalaskolan Södra haft två rätter att välja på till lunch. Detta kommer att utvärderas under året, det kommer även att satsas på en utökning av andelen ekologiska livsmedel inom kostverksamheten. Förskola Genomförandet av den beslutade lokalförsörjningsplanen fortsätter. Vid halvårsskiftet kommer tillbyggnaden av Törnsångarens förskola från dagens fyra avdelningar till sex avdelningar att vara klar. Nattverksamheten kommer samtidigt att flyttas över till Törnsångaren för att bättre möta behovet av kvälls- och nattillsyn. Även tillbyggnaden av Dalafurets förskola, från två till tre avdelningar, kommer att färdigställas inför hösten. I och med dessa förändringar upphör verksamheten på Gläntans förskola och de sista paviljongerna är då avskaffade. Samtliga förskolor i kommunen kommer att fortsätta arbetet med det gemensamma utvecklingsprojektet som syftar till att synliggöra lärandet i förskolorna och att utveckla dokumentationen. Under 20 kommer förskolorna att implementera de arbetssätt och verktyg som har givits under projektet. Den pedagogiska dokumentationen kommer att fortsätta diskuteras i verksamheten och ska fortsätta att utvecklas till att passa alla barn i förskolan. För att möjliggöra tidiga insatser riktade till barn i förskolan ska det under 20 återanställas en specialpedagog. Specialpedagogen ska arbeta dels med det enskilda barnet men framförallt med handledning till förskolornas personal i syfte att tillrättalägga lärmiljön så att de olika barnens behov tillgodoses. Det kommer också att ske en utökning av förskolans personal. Initialt kommer tre tjänster att tillsättas, dessa kommer att fördelas utifrån ett tydligare resursfördelningssystem som fokuserar på barngruppernas olika behov. Skola I nuläget har merparten av grundskolans lärare anslutit sig till det lokala kollektivavtalet som rör förändrad arbetstidsförläggning. Avtalets intention är att arbeta mot en ökad måluppfyllelse. Utvärdering genomförd under hösten 2013 visar att effekterna så här långt bedöms som positiva. Lärarsamverkan 20

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Organisationsskisser

Organisationsskisser 2011 Organisationsskisser Delegationsbeslut 2011-06-17 gällande tjänstemannaorganisationen Björn Clasinder Politisk organisation 2011 01 01 KF 31 ordinarie + 17 ersättare BEREDNINGAR Frågestyrd Mål, visioner,

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Omvårdnad Gävle. Bokslutsdagen. 27 mars 2015

Omvårdnad Gävle. Bokslutsdagen. 27 mars 2015 Omvårdnad Gävle Bokslutsdagen 27 mars 2015 Omvårdnad Gävle Omvårdnad Gävle ansvarar för stöd och omsorg till äldre och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning i Gävle kommun. Verksamheten

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Fogdaröd ett unikt alternativ för människor i behov av särskilt stöd. Därför är det viktigt att garantera att kvaliteten är hög och värdegrunderna sunda och solida.

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten Krokoms kommun 17 november 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 8 1

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Processbeskrivning. Översyn av förvaltningsorganisationen, delegationer, administrativa processer och bolagsstruktur.

Processbeskrivning. Översyn av förvaltningsorganisationen, delegationer, administrativa processer och bolagsstruktur. Processbeskrivning Översyn av förvaltningsorganisationen, delegationer, administrativa processer och bolagsstruktur. Kommunchef Nicklas Bremefors har fått i uppdrag av politiken att ge förslag på ny organisation

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer