Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Väder, vind och väg. Malmö stad, Gatukontoret

Transkript

1 Trafiksäkra skolan Lärarhandledning Tema Väder, vind och väg Malmö stad, Gatukontoret

2 Väder, vind och väg Lärarhandledning Trafiksäkra Skolan ska ses som både en uppmaning och ett påstående. Övergripande mål Trafiksäkra skolan ska ge eleverna kunskap och möjlighet att aktivt undersöka, reflektera, analysera, jämföra, värdera samt ge förslag inom områden som rör deras trafiksäkerhetssituation. Målet når vi främst genom indelning i teman en aktiv probleminriktad inlärningsmetodik ett flexibelt utformat utbildningsmaterial Indelning i teman Genom indelning i teman vill vi dels lyfta fram angelägna områden inom trafiksäkerhet, dels ge läraren möjlighet att koncentrera sig på ett område i taget. Denna struktur ger eleverna en bättre chans till fördjupning och skolan möjlighet att bygga upp ett lätthanterligt trafiksäkerhetsbibliotek. Problembaserad inlärningsmetodik Trafiksäkerhet handlar mera om att komma till insikt, att befästa goda attityder och inse den egna rollen i sammanhanget, än att memorera trafikregler och trafikmärken. Materialet är därför uppbyggt så att eleverna genom egna undersökningar och vissa bakgrundsfakta, enskilt eller i gruppdiskussioner, ska kunna komma fram till attityder för ett säkert agerande i trafiken. Flexibelt utformat utbildningsmaterial Varje utbildningsgrupp och varje utbildare är unik. Materialet är därför utformat så att läraren kan välja vad och på vilket sätt han/hon vill ta upp det i varje tema. Skiftande ålder på grupperna kräver endast ett ändrat angreppssätt. Utbildningsmålet för respektive tema går ändå att nå. Temamål Väder, vind och väg Efter genomgånget tema ska eleven vara medveten om de speciella problem i trafiken som höst- och vintervädret innebär lärt sig begreppen reaktionssträcka, bromssträcka och stoppsträcka samt hur dessa påverkas av hastighet och underlag förstå begreppet friktion

3 Metodiska tips Följande tips ska betraktas enbart som tips på hur materialet kan användas. Sid. 4-5 Sid. 6 Gör en OH-bild på bilden i häftet som utgångsbild även om varje elev har bilden i sitt häfte. Det blir lättare att föra diskussionen. Eleverna kan läsa texten eller själva beskriva situationen som de uppfattar den. Huvudsaken är att alla har samma förutsättningar när de ställs inför problemet: Hur ser bilden ut om 5 sekunder? Frågorna i häftet går naturligtvis att ändra, men tänk på att ordet varför ofta tvingar fram elevernas egna attityder. Eleverna kan svara i storgrupp eller i form av små grupparbeten där de kan jämföra sina resultat vid redovisningarna. Syftet med problembilden är naturligtvis att eleverna ska upptäcka att vädret påverkar oss i stor utsträckning och kan vara ett riskmoment när vi rör oss ute i trafiken. Om barnen inte upptäcker det själva kan ni fråga barnen varför två cyklister inte har cykelhjälm. Uppslaget ska få barnen att börja diskutera begreppen reaktionssträcka och bromssträcka som tillsammans blir stoppsträckan. Bilderna illustrerar dessa tre begrepp. Den första frågan ansluter till begreppen ovan. Reaktionssträcka = Bromssträcka Stoppsträcka Prata gärna med barnen om begreppet reaktionssträcka. Det tar cirka 1 sekund innan man börjar bromsa från det att man upptäckt ett hinder. Hur långt kommer man på en sekund om man cyklar fort? Det är viktigt att hela tiden planera sin cykelkörning så att man hinner stanna om ett hinder plötsligt dyker upp. Stoppsträckor i olika hastigheter Ren och Nysandad Tillkörd Enbart Hastighet torr asfalt Torr tillkörd snö eller Svår halka reaktionskm/tim eller betong grusväg snö nysandad is (is) sträcka Frågorna på denna sida kan knytas samman med datorspelet på sidan 7.

4 Sid. 7 Sidan bygger på samma tema som föregående sida. Syftet är att barnen ska förstå hur underlag och hastighet påverkar stoppsträckan. Sidan visar ett datorspel vars svårighetsgrad påverkas av hastighet och underlag. Låt barnen diskutera de fyra skärmarna och hur inställningarna på de två reglagen påverkar möjligheten att stanna i tid om det dyker upp ett hinder på vägen. Försök anknyta till dagens datorspel som oftast blir svårare ju längre du klarar dig. Det finns endast tre hastigheter att välja mellan, men hela nio lägen gällande underlaget. Låt barnen själv lämna förslag på vilka underlag som ska finnas på de lägen som inte redan är utsatta. Om du har tid över kan barnen konstruera ett eget trafik-datorspel med olika förutsättningar som kan påverka framfarten. Sid. 8 Friktion är ett svårt begrepp att förklara. På sidan finns en mycket enkel förklaring av friktion och hur den påverkar oss i trafiken. Sidan kan kopplas till resonemangen på sidorna 6 och 7 samt till Mission possible på sidan 14. I texten förklaras aldrig att det finns två sorters friktion glidfriktion och rullfriktion. För de äldre eleverna kan man ha en längre diskussion och förklara begreppet mer ingående. Sidan är utmärkt om man vill utföra några enkla och förklarande friktionslaborationer. Låt barnen försöka gnida olika saker mot varandra och upptäcka skillnaderna.

5 Sid. 9 Här har vi en sida som ger möjlighet till kreativa diskussioner i smågrupper. På vilket sätt kan vi ha nytta av vinden? På vilket sätt ställer vinden till med problem för oss? Du kan även göra en tabell på tavlan uppdelad i vindens fördelar och nackdelar. För en diskussion med klassen och fyll i tabellen. De två frågorna längst ned på sidan kräver mera informationssökande. Svaren kan eleverna hitta på SMHI:s hemsida ( Vinden på land Vindhastighet(m/s) I ord Vindens verkningar 0 0,2 Lugnt Inga, rök stiger nästan rätt upp. 0,3 1,5 Svag vind Knappt märkbara; vindens riktning visas av skorstensrök. 1,6 3,3 " Blad rörs; vindfana visar vindens riktning. 3,4 5,4 Måttlig vind Blad och tunna kvistar sätts i rörelse. 5,5 7,9 " Kvistar och tunna grenar rör sig hela tiden; damm och lös snö virvlar upp. 8,0 10,7 Frisk vind Mindre lövträd börjar svaja; grenar rör sig; vågor med kammar på större sjöar. 10,8 13,8 " Stora trädgrenar rör sig. 13,9 17,1 Hård vind Hela träd svajar; man går inte obehindrat mot vinden. 17,2 20,7 " Kvistar bryts från träden; besvärligt att gå i det fria. 20,8 24,4 " Mindre skador på hus; takpannor blåser ner. 24,5 28,4 Storm Träd rycks upp med roten; betydande skador på hus. 28,5 32,6 Svår storm Stora skador. >32,6 Orkan Mycket stora skador. Vinden till sjöss Vindhastighet (m/s) I ord Vindens verkningar <0,3 Stiltje Spegelblank sjö. 0,3 1,5 Bris Små krusningar på vattenytan. 1,6 3,3 " Korta men utpräglade småvågor som inte bryts. 3,4 5,4 " Vågkammarna börjar skummas. 5,5 7,9 " Längre vågor; flerstädes vita skumkammar. 8,0 10,7 " Vågorna mer utpräglade och långa; överallt vita skumkammar. 10,8 13,8 " Höga vågor börjar bildas; skumkammarna breder ut sig över större ytor. 13,9 17,1 Kuling Sjön tornar upp sig och bryter; skummet ordnar sig i strimmor i vindens riktning. 17,2 20,7 " Vågbergens längd och höjd betydande; skummet lägger sig i tätare strimmor. 20,8 24,4 " " 24,5 28,4 Storm Höga vågberg med långa brottsjöar; havsytan verkar i stort sett vit av skum. 28,5 32,6 " Fartyg i sikte försvinner bakom vågbergen; havsytan i sin helhet täckt av vitt skum, som uppfyller luften. >32,6 Orkan

6 Exempel Öresundsbron: Principer för stängning: Stängning för kategori vid vindhastighet m/sek m/sek >25 m/sek Husvagnar: X X X Lastbilar: X X Personbilar: X Vindhastigheten definieras här som 10 minuters medelhastighet på 65 meters höjd. Stängning per år april september Oktober mars Husvagnar 60 timmar 240 timmar Lastbilar 4 timmar 12 timmar Personbilar 1/2 timme Sid. 10 Bill är ute på en vandringstur igen. Den här gången ser vi en bild precis innan Bill halkar på en isfläck. Låt de yngre barnen titta på bilden och berätta på svenska vad som kommer att hända. Försök få fram olika orsaker till att Bill inte ser isfläcken han tittar på fågeln som kvittrar, han kanske blir distraherad av den unga damen med sin hund. En bra följdfråga kan vara hur man skulle kunna bli av med den farliga isfläcken. Vilka olika sorters halkbekämpning finns det? Vilka används i kommunen eller i skolans närhet? Låt de äldre barnen läsa texten och sedan försöka förklara vad som hänt med hjälp av ordlistan längst ned på sidan. Orden i listan kan naturligtvis kompletteras och kombineras på olika sätt när man berättar, vilket kan ge upphov till olika historier. Sid. 11 Sid. 12 Sid. 13 Sidan är viktig inte minst på platser där temperaturerna ofta pendlar kring nollpunkten under vintermånaderna. Fråga barnen om de någon gång upplevt blixthalka och vad som hände då. Här finns även en möjlighet att diskutera vattnets olika former gas, vätska och fast form. Ni kan också prata om kok- och fryspunkten. En sida som kan integreras i er historieundervisning. Sidan visar vattnets och vägarnas betydelse för var många av våra städer och samhällen vuxit upp. Här kan du låta eleverna forska i kommunens arkiv och via text och gamla foton göra en historisk tillbakablick med infrastrukturen som utgångspunkt. Du kan även låta eleverna diskutera trafikintensitet, trafikfaror m m kring olika tidsepoker. En sida som kan integreras i din geografiundervisning. Låt barnen slå upp en kartbok och försöka hitta två tre olika platser i världen som bilderna skulle kunna komma från. Snö och is (Norra Sverige, Kanada. Sibirien), öken (Sahara, Gobiöknen), bergsvägar (Alperna, Anderna).

7 Sid Mission possible handlar denna gång om friktion och halkbekämpning. Uppgifterna kan användas som projekt för en eller flera grupper. Om grupper behöver lämna skolområdet, kontrollera innan gruppen ger sig iväg att de vet exakt vad de ska göra (= har förberett projektet ordentligt). För de äldre barnen kan projektet bli ganska omfattande och i redovisningsfasen få karaktär av mer djupgående forskning. Att släppa ut barn i de lägre årskurserna ensamma utanför skolområdet, kan ibland kännas svårt för en lärare. Försök att engagera en vuxen (gärna förälder) att följa med. Annars får du överväga att vänta med uppgifterna tills nästa år eller låta barnen hitta på egna, mindre utsatta projekt. Se till att barnen förstår hur viktigt det är att uppgiften på sidan 14 görs korrekt. Om man slarvar, blir resultaten inte rättvisande. Eventuellt kan barnen kanske få tillverka en ramp i slöjden. På sidan 15 får barnen ett utmärkt tillfälle att undersöka skolans närområde och hjälpa skolan med att bekämpa snö och is när vintern sätter in. Besök gärna vår hemsida: Skicka gärna in elevernas arbeten antingen via mail eller med internpost. Det kan gälla enstaka intressanta intervjuer, teckningar egna berättelser, undersökningar mm, och behöver inte vara stort upplagda projekt. Vi publicerar bidragen på hemsidan.