Vindkraftspark. Råliden

Transkript

1 Vindkraftspark Råliden Juli 2015

2 2 (46)

3 Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER BAKGRUND... 7 Presentation av bolaget... 8 Varför vindkraft... 8 Ärendets gång...10 Tidplan Remisser PROJEKTBESKRIVNING Områdets förutsättningar för vindkraft Planförhållanden Omfattning och utformning Alternativ lokalisering Nollalternativ TEKNISK BESKRIVNING Typ av vindkraftverk Anläggningsskedet Vägar och transporter Driftsskedet Ljud Skuggor Hinderbelysning Service och kontroll Avvecklingsskedet Elanslutning OMRÅDESBESKRIVNING Etableringsområdets användning och karaktär Skyddade natur- och kulturvärden Områden av riksintresse och Natura Lokala naturvärden Fåglar Fladdermöss Övriga djur Kulturmiljö och arkeologi Turism, rekreation och friluftsliv FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Påverkan på människor Ljud Skuggor (46)

4 Visuell påverkan Friluftsliv Risker Naturvärden Planerade inventeringar av naturvärden Natura Inventerade Natura 2000-flöden Rekommenderade skyddsåtgärder Fåglar Planerade undersökningar av fåglar Fladdermöss Rennäring Andra däggdjur Kulturmiljö och arkeologi Planerade undersökningar Turism, rekreation och friluftsliv INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN, LOKAL NYTTA Lokalt ägande Vindkraftsfond - Bygdepeng Synpunkter och frågor (46)

5 1. Administrativa uppgifter Sökanden: wpd Onshore Råliden AB c/o wpd Scandinavia AB Surbrunnsgatan Stockholm Tfn: Fax: Organisations nr: Projektledare Lukas Arklöf +46 (0) (0) Den planerade vindkraftsparken har Prövningskod Verksamhet med två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande R _ (46)

6 6 (46)

7 2. Bakgrund wpd undersöker möjligheterna att uppföra en vindkraftspark om maximalt 54 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 250meter, i ett projektområde kallat Råliden, beläget på gränsen mellan Skellefteå kommun, Västerbottens län och Piteå kommun, Norrbottens län. Projektområdets södra delar ligger i Skellefteå kommun cirka 50 km nordväst om Skellefteå, och projektområdets norra delar ligger i Piteå kommun, ca 40 km väster om Piteå. Marken ägs av SCA och Sveaskog, och området är präglat av modernt skogsbruk. Avstånd från vindkraftsområdet till närmaste bostads- eller fritidshus, Granholm, är ca 1,1 km och till Åfors 2,6 km. Avstånd till närmaste bebyggelse i Grönbo är ca 3,4 km och till Åselet ca 4,2 km. Figur 2-A. Översiktlig karta över Rålidens vindkraftspark. wpd avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning hos Länsstyrelsen i Västerbottens län, inom ett angivet projektområde men utan fasta koordinater för vindkraftverken. Detta för att kunna maximera nyttan av ianspråktagen yta med vid tidpunkt för uppförandet bästa möjliga teknik. Denna handling utgör samrådsunderlag och beskriver projektet i ett tidigt skede. wpd genomför samråd för detta projekt enligt miljöbalken, ellagen och kulturminneslagen. Samrådshandlingen har upprättats i enlighet med reglerna för samråd inför tillståndsansökan enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Tillståndsansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att kompletteras med bland annat fördjupade beskrivningar och resultat från kompletterande fältstudier och inventeringar. 7 (46)

8 I det här samrådsunderlaget finns det information om den planerade vindkraftsparkens lokalisering, omfattning, utformning och den förväntade miljöpåverkan som hittills har kunnat förutses. Inför samråd med allmänheten kommer samrådshandlingen att göras tillgänglig i god tid inför samråd, information och inbjudan till samråd skickas till markägare och/eller boende i närområdet, samt annonseras i lokalpress. Inkomna synpunkter, fakta och frågor under samrådsprocessen är ett viktigt underlag för wpd:s arbete med projektet, och kommer tillsammans med resultat från djupstudier och inventeringar ligga till grund för projektets fortsatta utformning. Presentation av bolaget Projektet drivs av ett projektbolag som ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH. Utvecklingsarbetet drivs genom wpd Scandinavia AB, även det ett dotterbolag till wpd europe GmbH. wpd i Sverige arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshoreprojekten Broboberget/Lannaberget, Stöllsäterberget, Aldermyrberget och Tomasliden samt offshoreprojektet Storgrundet. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över vindkraftverk, framförallt i Europa, med en sammanlagd kapacitet av MW. Vi är idag medarbetare utspridda över hela världen. Med en projektportfölj på MW på land och MW till havs räknas wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. Varför vindkraft Förnybar energikälla En snabb utbyggnad av förnybara energikällor är, tillsammans med energieffektivisering, den viktigaste åtgärden för en omställning till ett hållbart energisystem. Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken i princip kan återställas. Vindkraftsetableringar ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad landskapsbild. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Vindkraften kan också ersätta en del av kärnkraften när denna har tjänat ut. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har 8 (46)

9 producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 4,5-5,5 månaders drift. 1 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. Sveriges mål Regeringens mål för förnybar el, genom det så kallade elcertifikatsystemet, är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Sedan 1 januari 2012 har Sverige och Norge ett gemensamt elcertifikatsystem, med ett gemensamt mål om totalt 38,2 TWh ny förnybar el år 2020, jämfört med år 2002 (Sveriges ursprungliga 25 TWh och Norges tillkommande 13,2 från och med 2012). Vindkraften i Sverige producerade under år 2014 ca 11,5 TWh, och hade en installerad effekt på MW. Det utgör cirka 8 % av den svenska elanvändningen. 2 Detta kan jämföras med Danmark som får drygt 39 % av sin el från vindkraft. 2 Utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under 2014 till MW, vilket är nästan 9 % av den totala utbyggnaden i EU-länderna, som år 2014 uppgick till MW. 3 Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kap. 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, såsom Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion, men ett förnybart elsystem innebär också nya utmaningar. Elsystemet måste klara av situationer både när det blåser mycket och när det inte blåser alls. Detaljerade simuleringar från KTH har visat att den svenska vattenkraften har god förmåga att balansera för skiftande vindförhållanden vid 30 TWh vindkraft. 4 Rapporter från KTH har visat att man inte funnit några avgörande tekniska hinder för att integrera 60 TWh vind- och solkraft i Sverige vilket motsvarar ca 40 % av den svenska elproduktionen. 5,6 Samhällsekonomi Kostnaden för ny elproduktion från vindkraft måste jämföras med kostnaden för annan ny elproduktion, och då är den mycket konkurrenskraftig. Olika rapporter visar att vindkraft med stor sannolikhet är det billigaste energislaget vid investeringar i ny elproduktion. 7, 8 Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. Det går inte att blunda för att de första kärnkraftsreaktorerna närmar sig åldersstrecket, och även om man politiskt tillåter kärnkraft är det i dagsläget högst osäkert om någon är villig att 1 Environmental Product declaration, Siemens landbaserade vindkraftverk SWT och SWT Wind in Power, European Statistic 2014, EWEA, Feb Obel, F. KTH (2012). Balansering av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige med hjälp av den svenska vattenkraften. 5 Söder, L. KTH (2013). På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige en studie av kraftsystemets balansering Söder, L. KTH (2014) På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige en studie av kraftsystemets balansering Kostnader för ny elproduktion En jämförelse mellan olika aktörers bedömningar, Förnybart.nu, november El från nya och framtida anläggningar Elforsk, Rapport 14:40. 9 (46)

10 investera. Färska uppskattningar från pågående och planerade projekt i flera länder visar att nya reaktorer blir allt dyrare. 9 I oktober 2013 gjordes en överenskommelse mellan den brittiska regeringen och EDF Group som säkrar ett garantipris för nybyggd kärnkraft i Storbritannien till minst 93 öre/kwh indexreglerat i 35 år för att kunna ta de enorma investeringskostnaderna som är förknippade med kärnkraften. 10 Samtidigt sjunker kostnaderna för förnybar el. Landbaserad vindkraft, med en kostnad på öre/kwh, är sannolikt i dag det billigaste alternativet för en klimatmässigt hållbar ny elproduktion. 7, 8 För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av förnybar elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas priset för konsumtion följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 11 Ärendets gång Denna skrivelse utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken och innehåller information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Under samrådsprocessen ges tillfälle för bland annat enskilda berörda personer, föreningar, organisationer, berörda företag och allmänheten samt myndigheter på lokal, regional och statlig nivå tillfälle att lämna synpunkter till projektören. Samråd med närboende och allmänhet sker via samrådsmöte samt om möjlighet finns även med en permanent utställning. Inför samrådet får boende inom minst 3 km från den planerade vindkraftsparken inbjudan till samråd och samrådsinformation brevledes. Inbjudan till samråd publiceras även i lokalpressen. Information om den planerade vindkraftsparken vid Råliden, bland annat samrådsunderlaget, läggs inför samråd med allmänheten även upp på wpd:s hemsida, När samrådet har genomförts och sakspecifika djupstudier är klara planerar wpd att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning. Tillståndsansökan ska enligt 9 kap. miljöbalken även inkludera en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med en samrådsredogörelse där inkomna synpunkter från samrådet och hur dessa har beaktats beskrivs. I MKB kommer även fördjupade beskrivningar från fältinventering och annan relevant information som framkommit att redovisas. Inom ramen för Länsstyrelsens handläggning av tillståndsansökan kungörs den i lokala tidningar och berörda ges tillfälle att lämna synpunkter på ansökan med tillhörande MKB till Länsstyrelsen. Miljöprövningsdelegationen som tilldelats ärenden fattar sedan beslut om projektets tillåtlighet samt anger villkor för verksamheten. 9 På väg mot ett förnybart elsystem - möjligheter till 2030, Rapport med tre möjliga utvecklingsvägar för el-produktion och elanvändning fram till 2030 (2013). Westander Klimat och Energi på uppdrag av Svensk Vindenergi. 10 Pressmeddelande från den brittiska regeringen (oktober 2013); Omräknat till svensk valuta med vid tillfället aktuell kurs. 11 Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten. 10 (46)

11 Tidplan Samrådsprocessen avses genomföras under år 2015/2016. Samrådsmöten med Länsstyrelsen i Västerbottens län och med Skellefteå kommun planeras genomföras våren Samrådsmöten med Länsstyrelsen i Norrbottens län och med Piteå kommun planeras genomföras hösten Samråd med övriga myndigheter sker främst skriftligen. Samråd med särskilt berörda, företag, organisationer och med allmänheten sker under hösten Fältinventeringar planeras ske under år barmarkssäsongen Tillståndsansökan enligt miljöbalken planeras att inlämnas till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västerbotten eller Norrbotten våren Vindmätning och fördjupade studier för elanslutning planeras ske år 2016/2017. Byggfas och dragning av elnät planeras till år 2018/2019. Remisser Remissförfrågan har skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Post- och Telestyrelsen och relevanta telekombolag. Remissvar kommer att redogöras för i kommande MKB. 11 (46)

12 3. Projektbeskrivning Områdets förutsättningar för vindkraft Rålidens projektområde är beläget på båda sidor om gränsen mellan Piteå kommun i Norrbottens län och Skellefteå kommun i Västerbottens län. Projektområdet är beläget ca 50 km nordväst om Skellefteå och ca 40 km väster om Piteå. Marken ägs av SCA och Sveaskog, och området är präglat av modernt skogsbruk. Avstånd från vindkraftsområdet till närmaste bostads- eller fritidshus, Granholm, är ca 1,1 km och till Åfors 2,6 km. Avstånd till närmaste bebyggelse i Grönbo är ca 3,4 km, till Åselet ca 4,2 km, till Klubbfors ca 4,4 km, till Pite-Byske 5,1 km och till Holmfors ca 6,5 km. Råliden lämpar sig väl för en vindkraftsetablering tack vare mycket goda vindförutsättningar och få konkurrerande markanvändningsintressen inom området. Det är även lämpat utifrån avstånd till boende. Hela projektområdet är ca 3327 hektar, varav det område där vindkraftverk kommer att lokaliseras är ca 2422 hektar, markerat som vindkraftsområde på Figur 3-A nedan. Projektområdet har utformats så att befintliga vägar som avses användas som tillfartsvägar till vindkraftsområdet inkluderas i tillståndsansökan. Figur 3-A. Projektområde (blå), vindkraftsområde (röd) och exempellayout vindkraftverk. Området inom Piteå kommun används av Västra Kikkejaure sameby som vinterbetesland, och en flyttled av riksintresse för rennäringen passerar cirka 1,5 km norr om vindkraftsområdet. Området inom Skellefteå kommun används av Semisjaur-Njarg sameby som vinterbetesland, 12 (46)

13 och ett riksintresseområde för rennäring ligger cirka 2 km söder om vindkraftsområdet. Eventuell negativ påverkan på rennäringen bedöms i samråd de båda ovannämnda samebyarna. Delar av området är angivet som riksintresse enligt 4 kap. 6 miljöbalken gällande skyddade vattendrag, vilket inte bedöms påverkas av en vindkraftsetablering och redovisas inte närmare. Norr om projektområdet flyter Åbyälven och i söder flyter Byske älv. Båda dessa älvar är Natura 2000-områden enligt art- och habitatdirektivet. Byske älv skyddas även som riksintresseområde för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården. Inom projektområdet finns 5 bäckar som är biflöden till Byske älv och Åbyälven, och därmed är skyddade enligt Natura 2000, se avsnitt 6.3. I övrigt finns inga naturområden utpekade som riksintresse för naturvård eller naturreservat inom området, men mindre ytor är utpekade som nyckelbiotoper eller naturvårdsavtal av markägarna SCA och Sveaskog. Dessa redovisas närmare i avsnitt 5, Områdesbeskrivning. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 100 meters höjd) är årsmedelvinden i området cirka 6,6-7,7 m/s. Delar av Råliden är angivet som riksintresseområde för vindbruk. Att etableringsområdet ligger längs en höjdrygg ger också en indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering. wpd har mätt vinden med en Sodar under ett års tid, och bedömer området som ett mycket bra vindläge. Cirka 4 km öster om området passerar en 130kV-ledning, vilket indikerar goda möjligheter till elnätsanslutning. Planförhållanden Både Skellefteå kommun och Piteå kommun har under år 2014 antagit varsin vindbruksplan för att ange lämpliga områden för vindkraft i kommunen. Råliden är föreslaget som lämpligt område för vindbruk i båda kommunerna. Figur 3-B. Karta från Skellefteå kommuns Vindkraftsplan från år (46)

14 Figur 3-C. Karta från Piteå kommuns Vindkraftsplan från år Utifrån den information som återfinns i kommunernas vindbruksplaner bedöms projektet vara i enlighet med kommunernas intentioner gällande markanvändning och god hushållning med naturresurser. Omfattning och utformning Anläggningen planeras bestå av maximalt 54 vindkraftverk med en högsta totalhöjd om 250 m. En vindkraftspark kan utformas mycket olika utifrån de naturgivna förhållandena, men även utifrån lokala förutsättningar avseende avstånd till bostäder och annan markanvändning. Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd emellan varandra för att de inte ska hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara meter för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen per verk sjunka. Avstånd till fastigheter Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter för att minimera 14 (46)

15 olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Det är främst begränsning av ljudpåverkan vid bostad som avgör avståndet till näraliggande fastigheter. Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet (hårdyta/våtmark) och förekomst av skyddade biotoper, rödlistade arter eller fornlämningar. Utifrån ovanstående faktorer har wpd tagit fram ett exempel på en parklayout med 54 vindkraftverk. Avstånden mellan vindkraftverken är cirka meter. Inga vindkraftverk har placerats i utpekade områden med fornminnen, nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler, sumpskogar, eller i myrar och andra våtmarksområden. Vindkraftsparkens exempellayout kan förändras utifrån de remissvar och synpunkter som framkommer vid samråd samt för att ta hänsyn till resultatet av olika inventeringar. Alternativ lokalisering Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå riksdagens uppsatta mål. Miljödomstolen har i ett fall tolkat alternativkravet för vindkraft så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar, utan att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma lokaliseringen i förhållande till andra konkurrerande intressen. 12 Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa lokaliseringar av en verksamhet, varför tillvägagångssätt för urval och analys av alternativa områden kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Råliden bedöms lämpa sig väl för vindkraft. Vindförutsättningarna är mycket goda och Råliden ligger långt ifrån större befolkningscentra. Området är utpekat som riksintresse för vindbruk, och har bedömts som lämpligt vindkraftsområde av både Skellefteå och Piteå kommun. Vindkraft bedöms kunna etableras på Råliden med relativt liten påverkan på natur och miljö. Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli oförändrad. I området bedrivs storskaligt modernt skogsbruk vilket betyder att skogsbilvägar etableras och skog avverkas oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. En parklayout med exempelvis 54 stycken 3 MW vindkraftverk skulle ge en årsproduktion på cirka 540 GWh och skulle räcka för att försörja cirka villor med hushållsel. 13 Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om cirka 540 GWh per år, med tillhörande negativa konsekvenser för klimatet och miljön. 12 Dom i mål nr M Vänersborgs Tingsrätt. 13 Beräknat på 10 GWh per 3 MW-verk i årsproduktion, och kwh hushållsel årsförbrukning för en villa. 15 (46)

16 Om vindkraftsparken inte byggs skulle dessutom ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen inte komma till stånd. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftspark Råliden skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkondenskraftverk med cirka ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs. 14 Typisk natur inom projektområdet på Råliden. Foto: wpd. 14 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuerbaren Strombereitstellung, Öko-Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1kg CO 2 utsläpp). 16 (46)

17 4. Teknisk beskrivning Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på vindkraftverk med en uteffekt på 2-6 MW per verk vid full produktion. Vindkraftverken kommer att få en totalhöjd på upp till 250 m. Den vindkraftspark som planeras avser maximalt 54 vindkraftverk inom ett fastställt projektområde, utan angivande av exakta koordinater för varje enskilt vindkraftverk. Denna metod tillämpas för att kunna optimera vindkraftsparken för bästa elproduktion utifrån bästa tillgängliga teknik med det slutliga valet av vindkraftverk och turbinmodell. Inom projektområdet kommer att anges ett fastställt vindkraftsområde inom vilket själva vindkraftverken kommer att lokaliseras. Om det beroende av vindstyrkan är mer fördelaktigt att använda vindkraftverk med stora rotordiametrar kommer avståndet mellan verken att öka och det blir då färre vindkraftverk i vindkraftsparken. Anläggningsskedet Två olika typer av fundament kan användas; gravitationsfundament av betong eller bergsfundament. Val av fundament sker efter en geoteknisk undersökning och val av vindkraftsfabrikat. För gravitationsfundament grävs en grop med upp till ca 25 meters diameter (beroende på val av tillverkare) som förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd. Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk tar normalt några veckor och vindkraftverken kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer ytor temporärt att behöva tas i anspråk, vilket kommer att anges utförligt i kommande MKB. Det gäller exempelvis yta för montering av 17 (46)

18 vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området beräknas uppgå till maximalt 0,5 hektar per vindkraftverk. Montering av vindkraftverk. Foto: wpd Beräknad sammanslagen yta som ianspråktas för vindkraftverk, vägar, uppställningsplatser samt eventuell serviceanläggning beräknas vanligtvis omfatta 2-5 % av etableringsområdet. Ytor som behöver ianspråktas kommer att redogöras utförligt i MKB Vägar och transporter Vindkraftverken transporteras sannolikt med båt till närmaste hamn med tillräcklig kapacitet. Från hamnen transporteras de olika delarna av vindkraftverken med lastbil längs det allmänna vägnätet till Råliden. En senare transportstudie kommer att ta fram en lämplig transportväg och även utreda om befintliga vägar i någon mån behöver breddas eller förstärkas. Då det bedrivs modernt skogsbruk inom projektområdet finns redan ett antal befintliga vägar med bra standard, men anläggande av nya vägar inom projektområdet är nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift samt vid dess avveckling. Transportvägen behöver vara ungefär 5 meter bred med en hindersfri (avverkad) yta på båda sidorna. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. Ett exempel på hur en vägdragning skulle kunna se ut med 54 vindkraftverk finns i Fel! Hittar nte referenskälla.. Denna exempellayout är enbart ett tidigt exempel för att visa hur en framtida vägdragning inom vindkraftparken kan komma att se ut. 18 (46)

19 Figur 4-A. Karta över preliminär layout och vägdragning inom projektområdet. Befintliga vägars status och eventuell nödvändig förstärkning utreds inför kommande MKB. Driftsskedet Vindkraftverken är automatiserade och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning så att verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt av årets timmar, alltså cirka 80 % av tiden Ljud Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet, genom att isolera maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är svischande och kommer från turbinbladen. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Dessa är inte hörbara för människan och anses inte vara skadliga för människors hälsa. 15 Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. 15 Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Nilsson, M.E, Bluhm, G. Institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet, (46)

20 Källa: Boverket Beräkningar av hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig har genomförts enligt branschpraxis, se avsnitt Ljud. Beräkningar baseras på mätningar av den ljudemission vindkraftverket ger. Ljudemissionen mäts när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Vid högre vindstyrkor maskeras det mesta ljudet av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger ett så kallat värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området (alltså från alla håll samtidigt). Naturvårdsverket har angett ett rekommenderat riktvärde på 40 db(a) utomhus vid bostad eller fritidshus, vilket även har blivit praxis i sakfrågan Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande om de uppstår i nära anslutning till bostäder. Vad gäller påverkan från skuggor finns inget regelverk som styr tillståndshandläggningen, men utifrån rekommendationer från Naturvårdsverket har det skapats en praxis som anger att bostäder inte får utsättas för skuggor från vindkraftverk mer än 30 timmar per år och/eller 30 minuter per dag. 17 Beräkningsmodeller av skuggutbredning som idag används vid tillståndshandläggning anges den teoretiskt beräknade tiden, och inte den faktiska tiden. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Vid beräkningarna tas heller ingen hänsyn till att träd och byggnader kan skymma skuggorna. 16 MÖD (M ), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD (M ), MÖD (M ), MÖD 2006:8, MÖD (M ), MÖD 2005:59, MÖD (M ), MÖD 2004: MÖD (M ), MÖD (M ), MÖD (M ). 20 (46)

21 Det verkliga antalet skuggtimmar brukar vara ungefär en fjärdedel av det teoretiskt maximala, och i de fall tillståndsvillkor återger den faktiska tiden som begränsningsvärde är det 8 timmar per år som är praxis Hinderbelysning I enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering, måste vindkraftverken förses med hinderbelysning. För vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter krävs att vindkraftverken förses med högintensivt vitt blinkande ljus. Ljuset ska vara candela vid dager, candela vid gryning och skymning samt 2000 candela vid mörker. 18 De högintensiva vita ljusen kan enligt föreskriften justeras till 50 % styrka 1 0 under horisontalplanet och till 0-3 % styrka 10 0 under horisontalplanet, vilket innebär att ljuset är svagare sett från marken i området närmast vindkraftsparken. I en vindkraftspark behöver enbart de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns enligt fastställd metod i föreskriften vara markerade med högintensivt ljus och övriga vindkraftverk med rött lågintensivt fast ljus. De lågintensiva ljusen ska vara 32 candela vid skymning, gryning och mörker. De blinkande ljusen kan synkroniseras så att de blinkar samtidigt Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en driftcentral via telekom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom en konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftsskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon med undantag vid byten av större och tyngre komponenter då lastbil och mobilkran krävs. Under det första halvårets inkörningsperiod sker i regel täta besök. Planerad service är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad, utöver detta kommer oförutsedd felavhjälpning. Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, vanligtvis ca 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. Det är alltid verksamhetsutövaren (i detta fall wpd) som är ansvarig för att finansiera nedmontering och återställande av marken där en vindkraftsetablering stått. I tillståndsvillkoren för vindkraftsetableringar anges idag oftast krav på finansiella garantier för denna nedmonteringskostnad, och den ingår även i wpd:s kalkyler över projekten. I kommande MKB kommer denna fråga att redogöras för. 18 TSFS 2010:155 samt ändring TSFS 2013:9 21 (46)

22 Elanslutning Anslutning av vindkraftsparken till överliggande elnät kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer vid behov att sökas för anslutningsledningen. Det interna elnätet i parken kan dock utföras som ett icke koncessionspliktigt nät enligt ellagen. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av planerad elanslutning. Det interna ledningsnätet inom vindkraftsparken kommer att anläggas som nedgrävd markkabel längs med det interna vägnätet. Dessa kablar kopplas samman till en luftledning som transporterar all producerad ström till det allmänna kraftnätet. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. I möjligaste mån används nedgrävd kabel istället för luftledning inom parken och elkabeln förläggs i huvudsak längs vägarna. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Figur 4-B. Karta över möjliga anslutningspunkter på ett tidigt skede. I figuren syns även vindkraftspark Klöverberget som projekteras av wpd parallellt med Råliden. Råliden planeras att anslutas på Vattenfalls 130kV-ledning sydost om projektområdet. Skellefteå kraft har områdeskoncession och dialog pågår om möjlig elanslutning, som eventuellt skulle kunna samordnas med en anslutning för Klöverbergets vindkraftspark, ett annat wpdprojekt lokaliserat ca 12 km söder om Råliden. 22 (46)

23 5. Områdesbeskrivning I detta avsnitt beskrivs de fakta som är kända i ett tidigt skede av projektet. Som underlag för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken och tillståndsansökan kommer dessa delar att undersökas och beskrivas mer utförligt. Etableringsområdets användning och karaktär Projektområdet består av två höjdryggar i riktning NV-SO. På höjdryggarna växer i huvudsak produktionsskog med unga planteringar av tall, gran och contortatall. Vissa mindre områden med äldre skog har bevarats av naturvårdsskäl. Huvudsaklig markägare är SCA och Sveaskog, och området är starkt präglat av modernt skogsbruk. Figur 5-A. Karta över projektområdet med planerad och utförd avverkning markerad. Rålidens projektområde är vinterbetesland för samebyarna Västra Kikkejaure och Semisjaur- Njaarg. Påverkan på rennäringen beskrivs i avsnitt 6.6 nedan. Friluftslivet kan vintertid tänkas bestå huvudsakligen av skoteråkning, eventuellt även längdskidåkning, och sommartid eventuellt svamp- och bärplockning. Vandring kopplad till naturupplevelse är troligtvis inte vanligt inom projektområdet. Avstånd från vindkraftsområdet till närmaste bostads- eller fritidshus, Granholm, är ca 1,1 km och till Åfors 2,6 km. Avstånd till närmaste bebyggelse i Grönbo är ca 3,4 km, till Åselet ca 4,2 km, till Klubbfors ca 4,4 km, till Pite-Byske 5,1 km och till Holmfors ca 6,5 km. 23 (46)

24 Skyddade natur- och kulturvärden Bevarandevärda områden kan skyddas med olika former av lagstadgat skydd, vilket huvudsakligen regleras i miljöbalkens 3, 4 och 7 kapitel. Olika former av skyddade områden är exempelvis riksintresseområde för natur- eller kulturvård, Natura 2000-område, nationalpark, naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområde, naturminne och strandskyddsområde. I kartläggningen av lokala naturvärden har information hämtats från länsstyrelsens GIS-lager och Skogsstyrelsens databas, Sveaskog och SCA Områden av riksintresse och Natura 2000 Inom 10 km från projektområdet finns ett antal riksintresseområden för rennäring, naturvård, kulturmiljövård samt för friluftslivet enligt 3 kap. miljöbalken, se Figur 5-B nedan. Det finns även Natura 2000-områden, som utöver skydd enligt EUs art- och habitatdirektiv sedan 1 juli 2001 även skyddas som riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken. I Klubbälvens dalgång norr om projektområdet finns en flyttled av riksintresse för rennäringen. Flyttleden ingår i Västra Kikkejaure sameby och för samebyn finns även riksintresseområden angivna både öster och väster om projektområdet. Söder om projektområdet finns ett riksintresseområde för rennäringen som ingår i Semisjaur-Njarg samebys vinterbetesområde. Gränsen mellan samebyarna går genom projektområdet i huvudsak längs med länsgränsen. Påverkan på rennäringen redogörs i avsnitt 6.5 nedan Den oreglerade Byske älv passerar söder om projektområdet på 3-5 km avstånd. Älven med omgivande älvdal är av riksintresse för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården. Älven är även skyddad som riksintresse för outbyggda vattendrag enligt 4 kap. 6 miljöbalken (inte markerat på kartan i ). Detta skydd omfattar större delen av avrinningsområdet inklusive den delen av projektområdet som är belägen i Västerbottens län, och innebär att vattenreglering för kraftproduktion inte får genomföras. Detta bedöms inte vara relevant för ett vindkraftsprojekt och berörs inte vidare. Byskeälven och många av dess biflöden är även Natura 2000-område. Den nordvästra delen av Rålidens projektområde ingår i Byske älvs avrinningsområde, men det finns inga av dess biflöden inom projektområdet. Åbyälven med Klubbälven norr om projektområdet är i likhet med Byske älv skyddade som Natura 2000-område. Även ett stort antal bäckar och grävda diken som mynnar i de båda älvarna ingår i Natura 2000 området. Inom projektområdet finns 5 bäckar som är biflöden till den Natura 2000-klassade Åbyälven, vilka redogörs för i avsnitt 6.3. Ungefär 3,5 km väster om projektområdet finns naturreservatet Brännliden som även är skyddat enligt Natura Brännliden är en 85 hektar stor urskog med mycket grova gamla barrträd. De centrala delarna av projektområdet är angivet som riksintresseområde för vindbruk. Angivandet av riksintresseområden för vindbruk baseras på en matematisk beräkningsmodell (MIUU) över medelvinden på platsen. wpd har genomfört (och genomför) platsspecifika vindmätningar som visar att området med stark medelvind har en annan utbredning än den yta som riksintresseområdet omfattar, vilket återspeglas i vindkraftsparkens exempellayout. 24 (46)

25 Figur 5-B. Karta över befintliga riksintresseområden inom 10 km (exklusive 4 kap. 6 MB) Lokala naturvärden Projektområdet består av två höjdryggar i riktning NV-SO. På höjdryggarna växer i huvudsak produktionsskog med unga planterade skogar av tall, gran och contortatall. Vissa mindre områden med äldre skog har bevarats av naturvårdsskäl. Mellan höjdryggarna finns ett stråk med dikade myrmarker som har vissa naturvärden eller låga naturvärden enligt våtmarksinventeringen. Den mer orörda bäckmyran, sydväst om projektområdet, har höga naturvärden enligt våtmarksinventeringen, se även Figur 6-D. Inom projektområdet finns utöver de 5 bäckar som ingår i Natura 2000-området för Åbyälven, även ytor som av skogsbolagen avsatts som nyckelbiotop eller naturvårdsavtal. wpd låter genomföra en naturvärdesinventering för att kartlägga förekomsten av skyddsvärd natur i projektområdet. Resultatet av inventeringen och bedömning av eventuell påverkan kommer att beskrivas utförligt i kommande MKB. Fåglar Råliden är inte känt som ett viktigt område för häckande eller rastande fåglar, och det finns inga kända örnförekomster inom projektområdet. wpd har tidigt fått information om att det kan förekomma örnrevir i närområdet och har därför under åren 2012 och 2015 låtit genomföra inventeringar i området. Inventeringarna har utförts under spelflyktsperioden då det är mest lämpligt för att kartlägga boplatser och häckningsrevir. 25 (46)

26 Fladdermöss wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på eller i närheten av Råliden. De fladdermusarter som påträffas i den här delen av Sverige är Nordisk fladdermus, Brandts fladdermus och Vattenfladdermus. Projektområdet ligger i utkanten av utbredningsområdet för Fransfladdermus, Mustaschfladdermus och Långörad fladdermus som möjligtvis skulle kunna finnas i närområdet. Dessa arter tillhör de vanligaste i Sverige och av dem är bara Fransfladdermus rödlistad (VU) även om den i likhet med alla fladdermusarter är fridlyst. Övriga djur Typiska djur som kan förekomma i ett barrskogsområde i den här delen av Sverige är bland annat älg och småvilt i form av till exempel hare, grävling och räv. Även björn och lodjur kan förekomma. Ren behandlas särskilt under avsnitt 6.5. Kulturmiljö och arkeologi Inom projektområdet har det inte funnits någon känd bebyggelse. Området har i historisk tid framför allt nyttjats för skogsbruk och rennäring. I databasen Fornsök som administreras av Riksantikvarieämbetet finns inga fornlämningar registrerade i eller i anslutning till projektområdet. Om tidigare okända fornlämningar skulle påträffas under etableringen kommer arbetet på den platsen att avbrytas och länsstyrelsen kommer omedelbart kontaktas för beslut om fortsatta åtgärder. Turism, rekreation och friluftsliv Det finns inga områden som är avsatta för rekreation eller friluftsliv i projektområdet. En del tillfartsvägar inom projektområdet är även försedda med vägbommar som minskar tillgängligheten. Det finns inga anläggningar för turism eller rörligt friluftsliv som bedöms påverkas av den planerade vindkraftsanläggningen. 26 (46)

27 6. Förutsedd miljöpåverkan Förutsedd miljöpåverkan som redovisas i samrådhandlingen är den påverkan som hittills har kartlagts i detta tidiga skede av projektet. Inför tillståndsansökan och MKB kommer detta att kompletteras bland annat utifrån vad som framkommit på samråd, resultat av inventeringar och djupstudier som görs under samrådsfasen. Den förutsedda påverkan delas upp i påverkan på människor, och påverkan på flora och fauna. Påverkan på människor Idag vet vi mycket om hur vindkraften påverkar människor och hur vi kan bygga ut vindkraften i samverkan med närboende och människor som vistas i området. Naturvårdsverket har inom forskningsprogrammet Vindval tagit fram en flera rapporter om olika aspekter av påverkan på människor och som kan vägleda både projektörer och tillståndsmyndigheter. 19 Påverkan på människors hälsa handlar till stor del om ljud och skuggor, som under vissa omständigheter kan påverka människor negativt. Därför finns ett regelverk som styr utbyggnaden av vindkraft så att människor inte ska behöva utsättas för ohälsa i form av ljud- och skuggpåverkan. Vindkraftverk har även en visuell påverkan i form av en förändring av landskapsbilden. Dessa olika former av påverkan på människor ska alltid utredas utförligt i den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i tillståndsansökan. En studie på Gotland (se rutan nedan) har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild och av de tillfrågade ansåg relativt få att deras utsikt stördes av vindkraftverken Ljud Eftersom det i detta tidiga skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är bäst lämpat för platsen har beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar utförts utifrån 19 Naturvårdsverkets Vindval är ett forskningsprogram som ger oss kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. 20 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, (46)

28 de mest extrema förutsättningarna, att vindkraftverken är 250 m höga och att källjudet vid turbinen är 108,4 db(a). 21 Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden gällande ljudnivån från vindkraft vid bostadshus. 22 Det finns även en mycket tydlig praxis med maximal ljudnivå på 40 db(a) utomhus vid bostad som dygnsvärde. 23 Det är verksamhetsutövarens ansvar att tillse att ljud vid bostad inte överstiger de nivåer som Naturvårdsverket angett som riktvärden, och wpd har gjort en ljudberäkning över den tänkta etableringen enligt Naturvårdsverkets rekommendationer och praxis, se Figur 6-A nedan. Figur 6-A. Karta över ljudutbredningen med 54 vindkraftverk med totalhöjd 250m. Då det är verksamhetsutövarens ansvar att tillse att ljud vid bostad inte överskrider de nivåer som angivits i tillståndet för vindkraftsparken ska fullständiga beräkningar redovisas i kommande tillståndsansökan och MKB och i ett senare skede även när slutgiltig layout och typ av vindkraftverk fastställs för att säkerställa att riktvärden innehålls vid närliggande bostäder. I tillståndet anges även villkor för hur kontroll av ljudnivån ska genomföras under driftsfasen ,4 db(a) är källjudet för Vestas V126, som har högst källjudet av de vindkraftverk som finns på marknaden idag. 22 Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5. 23 MÖD (M ), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD (M ), MÖD (M ), MÖD 2006:8, MÖD (M ), MÖD 2005:59, MÖD (M ), MÖD 2004: (46)

29 Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer det att vara en ökad trafik i området och de maskiner som används kommer att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Området är dock redan bullerpåverkat av skogsmaskiner, då modernt skogsbruk bedrivs på Råliden Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiska maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år teoretiskt värde. Av dessa 30 timmar per år får inte skugga uppstå längre än 30 min under samma dag. 24 wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen, se Figur 6-B nedan. Figur 6-B. Karta över skuggutbredningen med 54 vindkraftverk med 250 m totalhöjd. 24 MÖD (M ), MÖD (M ), MÖD (M ) 29 (46)

30 Vid beräkningen antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Ingen hänsyn tas vid beräkningarna till att träd och byggnader kan skymma skuggorna. Det verkliga antalet skuggtimmar brukar vara ungefär en fjärdedel av det teoretiskt maximala, och enligt praxis så räknar man med att 30 timmar teoretisk skugga innebär 8 timmar faktisk skugga Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverk är höga och vanligtvis placeras på öppna ytor och/eller höjder. Det gör att en vindkraftsetablering blir synlig på långt avstånd, även om den visuella inverkan varierar. Hur mycket vindkraftverken syns i omgivningen beror, utöver avståndet, på topografi (hur kuperat området är), marktäcke (åker, skog mm), väder och siktförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs är individuellt och beror även på var i landskapet man står. Landskapet där vindkraftsparken planeras är täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från många håll kommer att skymmas helt eller delvis. Visualiseringar Ett av de vanligaste och mest accepterade sätten att försöka visa hur en möjlig vindkraftsetablering kan komma att se ut i det befintliga landskapet är att ta fram olika fotomontage från olika platser i omgivningen. Det är dock viktigt att komma ihåg att det aldrig går att visa exakt hur en tänkt etablering kommer att se ut, utan de bilder som visas är ett försök till uppskattning av en framtida landskapsbild. Fotomontage är idag praxis inom tillståndshandläggningen, och det anses även vara en bra metod för att ge de människor som bor eller vistas i området en grund till att skapa sig en uppfattning om den tänkta etableringen. Inför samråd har wpd tagit fram ett förslag på fotopunkter som bedömts som relevanta, efter analys av synlighetsberäkning (ZVI). Efter genomförda samråd med myndigheter och därefter med allmänheten kan nya fotopunkter bli aktuella inför inlämnande av tillståndsansökan och tillhörande MKB. Figur 6-C. Karta över utvalda fotopunkter runt Råliden. 30 (46)