TRYGG. Kvinna, brandman och chef. RiB:are. Facket. Klimatet påverkar räddningsarbetet. eftertraktade brandmän. Försäkrad genom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRYGG. Kvinna, brandman och chef. RiB:are. Facket. Klimatet påverkar räddningsarbetet. eftertraktade brandmän. Försäkrad genom"

Transkript

1 TRYGG INFORMATION TILL DIG I RÄDDNINGSTJÄNSTEN SOM SER SAMBANDET MELLAN KVALITET OCH SÄKERHET RiB:are eftertraktade brandmän Klimatet påverkar räddningsarbetet Försäkrad genom Facket - livet, hemmet, barnen, fritiden Kvinna, brandman och chef

2 Vårfloden i våra vattendrag blir inte lika kraftig. Men större regnmängder kommer att leda till fler dagar med stora flöden. Och situationer med mycket höga flöden kommer att inträffa oftare. Det är några effekter av det allt varmare klimatet. För landets räddningstjänster medför det nya krav på samverkan och att stora depåer med räddningsutrustning byggs upp. FOTO: SVEN HALLING 2 TRYGG

3 Klimatet påverkar räddningsarbetet Inom 100 år kan det vi nu räknar som 100-årsflöden bli 50-årsflöden. Och 50-årsflödena kan bli 25-årsflöden. Det blir följden av att det kommer att bli torrare vårar och somrar med fler och kraftigare regnväder höst och vinter, säger Helen Johansson, meteorolog på Sveriges television. I Sverige har medeltemperaturen de senaste decennierna ökat med en grad, men i norra delen av landet är ökningen två grader. Det gör förstås att mer av nederbörden kommer som regn i stället för snö, vilket förklarar varför vårfloderna minskar och flödena ökar andra årstider. Det kommer också att bli lite vanligare med svåra stormar, och det finns vissa tecken på att de kan komma att dra längre norrut. Svåra stormar och översvämningar har alltid förekommit, det som främst händer nu är att det inträffar oftare. Ovädren kan också bli kraftigare, varmare luft- och havsmassor innehåller mer energi som kan frigöras, säger Helen Johansson. En annan effekt av att vi får torrare vårar och somrar är att risken för skogsbränder ökar. Samverkan krävs För att landets räddningstjänster ska kunna hantera allt fler svåra stormar och översvämningar krävs mera samverkan och stora depåer med utrustning på strategiska platser. Hela räddningstjänstens organisation måste förberedas för mycket stora insatser, säger Owe Halvors, ordförande i Kommunals branschråd och brandman i Norra Älvsborgs räddningsförbund, NÄRF, där fyra kommuner samverkar. Norra Älvsborg är ett område med mycket vatten, hela Vänern med alla sina tillflöden trycker på mot det enda utloppet till västerhavet via Trollhättekanal och Göta Älv. När vattnet stiger över bräddarna är det inte mycket en enskild räddningstjänst förmår. Länsstyrelserna och Räddningsverket är igång med att organisera samordnade insatser, men även de lokala räddningstjänsterna har börjat samarbeta, säger Owe Halvors. Han anser också att riksdag och regering måste fundera på om det inte behövs en ytterligare avtappning av Vänerns sjösystem, för att avlasta kanalen och älven. Vi kan inte släppa ut hur mycket vatten som helst i älven, då dränker vi Göteborg! FOTO: SVT Klimatförändringarna ökar risken för skogsbränder, förklarar tv-.meteorologen Helen Johansson. En viktig del i förberedelserna för naturkatastrofer som svåra stormar och omfattande översvämningar är att bygga upp depåer med länspumpar, elverk och material till skyddsvallar. Det arbetet pågår också, men det tar tid. Som det är nu så kan det ta flera dagar att få ihop allt som behövs för att vi ska kunna göra effektiva insatser. FOTO: MATTON Trendspanare i brandkåren Med ett centralt och nio regionala branschråd har Kommunal skapat ett effektivt kontaktnät i hela Sverige och verksamheten har redan haft stor betydelse för vår yrkesgrupp. I dag arbetar branschrådet bl.a. med utbildning, förarbevis, arbetsmiljö, jämställdhet och många fler frågor. Och vi måste värna kollektivavtalet! Branschrådet är Kommunals trendspanare. Just nu är det allt fler som försöker kringgå avtalets regler om arbetstid. Att bilaga E behöver moderniseras råder det ingen tvekan om. Men fortfarande är det bilaga E som gäller. Den kan ingen enskild gå in och ändra i för att man har en annan uppfattning om hur vår arbetstid ska förläggas. Här har branschråden en viktig uppgift att med vår yrkeskunskap se till att avtalen följs. Vi ska tillsammans med sektioner och avdelningar bevaka att lokala lösningar inte försämrar villkoren i kollektivavtalet. Det är sorgligt att vi nu splittrar upp oss i olika fack eller blir oorganiserade och låter andra betala. Det gynnar definitivt inte vårt yrke. För mig är det självklart att alla inom räddningstjänsten ska rymmas under en hjälm och att Kommunal, som ju tecknar avtalet, är bäst lämpat att organisera brandmän. Den som ställer sig utanför eller blir medlem i andra organisationer har ju ingen chans att påverka arbetsvillkoren och utvecklingen inom räddningstjänsten. Hur man kan göra det valet är för mig en gåta. Owe Halvors Ordförande i räddningstjänstens branschråd TRYGG 3 FOTO: PER BERGBOM

4 RiB:are eftertraktade men svårfångade Borgarbrandmän hette de förr i tiden. Sedan döptes de om till deltidsbrandmän. Och de senaste åren har benämningen varit RiB:are, räddningstjänstpersonal i beredskap. Kärt barn har många namn: Gruppen är eftersökt som komplement till heltidsbrandmännen men blir allt svårare att rekrytera. RiB:arna fyller ett stort behov. Vi har 75 stycken och tack vare dem hinner vi mycket snabbare ut. Många av dem har blivit väldigt duktiga på sjukvård. De räddar liv i väntan på att vår stora styrka ska hinna ut, det kan ju ta minuter eller ännu mer, konstaterar Håkan Graaf, brandmästare på Ludvika Räddningstjänst. Samtidigt konstaterar han att det blir allt svårare att få tag i RiB:are. Arbetsmarknaden blir tajtare och arbetsgivare vill alltmer ogärna låta anställda vara i beredskap. Det blir ju bortfall i produktionen när någon ska rycka ut inom fem minuter när larmet går. I dag har allt färre arbetsplatser den luften i systemet. Maskiner måste stängas, svetsar lämnas åt sitt öde och barnen på dagis får Ändå är det mycket viktigt att RiB:are får en ersättning på samma nivå som heltidarna. Annars riskerar vi en lönedumpning. 4 TRYGG en anställd mindre när barnskötaren rycker ut, konstaterar Håkan Graaf. Också andra faktorer spelar in vid rekryteringen, som att båda föräldrar tar lika ansvar i hemmet och det går inte att hämta på dagis om man har beredskap. Och en RiB:are måste ha sitt arbete nära hemmet för att kunna rycka ut på fem minuter. Tyvärr finns det inte så många människor som fyller förutsättningarna. Heltid går deltid I Ludvika finns 28 heltidsbrandmän. Fyra av dem fungerar också som RiB:are i sitt hem var tredje eller var fjärde vecka. Den lösningen har man valt dels för att fylla upp behovet, och dels för att heltidarna för med sig mycket kunskap till deltidsgruppen. Det är ett evigt pusslande med schemat för att få det att gå ihop, men det fungerar bra, menar Håkan Graaf. En av heltidsdeltidarna är Mikael Danielsson, som bor i Nyhammar, 2,5 mil från Ludvika. Jag tror nog det är en fördel för de andra att ha mig med när vi rycker ut. Jag har ju trots allt mer erfarenhet, konstaterar han. Han började ha beredskap i hemmet vid nyår, och under den tiden har han ryckt ut på 5-6 larm. RiB:arna har övningar ett par gånger i månaden och dessutom en träff en gång om året. Den övriga tiden tillbringar Mikael i hemmet, utan att ens kunna åka och handla. Man blir väldigt låst och har ju inget dagligt socialt liv. Jag förstår att det är svårt att rekrytera deltidare, det kräver att man håller sig inom en väldigt snäv radie, säger Mikael som försöker använda tiden till att pyssla med huset och gården. Låsta med beredskap Också vanliga RiB:are är låsta när de har beredskap. Under var tredje eller var fjärde vecka måste de vara redo att ge sig iväg med fem minuters varsel. Givetvis är det en av orsakerna till att det är svårt att rekrytera deltidare, trots att beredskapen ger ett ganska bra tillskott i kassan, säger Håkan Graaf, som just denna dag har ett gäng nya RiB:are inne för utbildning. De får två hela veckors grundutbildning och följer dessutom övningar och utryckningar på stationen. I utbildningen ingår också sju veckors studier i Räddningsverkets skolor med egna studier däremellan. Kraven för att få engagemang som RiB:are är lägre än för en heltidsbrandman man ska vara fullt frisk, klara enklare tester och lätt rökdykning. Ändå är det mycket viktigt att RiB:are får en ersättning på samma nivå som heltidarna. Annars riskerar vi en lönedumpning. Det är en av de viktigaste fackliga uppgifterna när vi jämför RiB:are och heltidare. Här i vår kommun vill man spara och anställa många deltidare. Men det fungerar inte, speciellt inte nu när allt fler deltidare slutar, konstaterar Håkan Graaf, som också är fackligt aktiv och medlem i Kommunals branschråd för räddningstjänsten.

5 Av Ludvikas 28 heltidsbrandmän är fyra också RiB:are. Mikael Danielsson är en av dem. FOTO: BOO ERICSSON, DALADEMOKRATEN. Mikael Danielsson (längst th) heltidsbrandman som också är RiB:are har fått en välbehövlig matrast mitt under brinnande skogsbrand. I förgrunden lassar kollegan Mats Graaf in panerad fisk och remouladsås medan Mikael Öberg bär tillbaka den levererade maten. Räddningsverket: Beredskap bara delar av en dag? Förr stod folk i kö för att få vara deltidsbrandmän, RiB:are. I dag måste räddningstjänsten ofta rekrytera den personalen mer aktivt just nu finns i landet cirka som arbetar deltid. Men fortfarande finns det till exempel en potential att värva fler kvinnor. Att få fler kvinnor är bra för hela kåren, det snabbar på teknikutvecklingen. Det konstaterar Håkan Axelsson, avdelningschef på Räddningsverket. Att rekryteringen blivit svårare tror han till stor del beror på att den som är brandman i beredskapstjänst måste bo och arbeta på samma ort vilket inte är lika vanligt i dag som tidigare. Jag tror vi måste se på andra lösningar i framtiden, så att en deltidare inte är låst hela dygnet. I dag gör inte avtalen det möjligt, nu finns bara varianten heltidsanställd brandman och så dessa som är upplåsta dygn i sträck. Han ser också ett annat problem: Företagen är inte längre lika villiga att släppa till personal, speciellt kommunerna har blivit ovilliga att låta de anställda vara i beredskap för räddningstjänsten. Över huvud taget ändras förutsättningarna som att allt färre bor på landsbygden och fler i städerna. Det blir en stor utmaning i framtiden, vi kommer att få allt färre räddningstjänster och hur ska vi då lösa skyddet? Kanske kommer utvecklingen att gå mot frivilligbrandkår, där exempelvis byalagen tar ett ansvar... Anders Danielsson planerar jobbet efter matrasten. FOTO: BOO ERICSSON, DALADEMOKRATEN. TRYGG 5

6 Försäkrad genom facket livet, hemmet, barnen, fritiden Den som är medlem i Kommunal har automatiskt flera försäkringar som ingår i medlemsavgiften: Fritidsförsäkring som består av två delar: Medlemsolycksfall-fritid, försäkringen ger ersättning om du skadas på fritiden i samband med olycksfall på fritiden. Barngrupplivförsäkring, om ett barn som bor hos dig och är folkbokförd på din adress dör betalas ett halvt basbelopp. Samma belopp betalas vid missfall efter den 22:a veckan. Hemförsäkring förutom försäkringen för lösöret i ditt hem ingår också sådant som överfallsskydd, ansvarsförsäkring, rättsskydd och reseförsäkring som gäller för hela familjen. Inkomstförsäkring. Den täcker upp a-kasseersättningen till 80 procent för inkomster mellan och kr/mån. Kompletterings-TGL. När arbetsgivaren har kollektivavtal har du en grupplivförsäkring, TGL, på jobbet den här försäkringen gäller för medlemmar som inte har den försäkringen genom arbetsgivaren, till exempel om efterskyddet i TGL har upphört för den som är arbetslös. Gruppsjukförsäkring RiB se nästa sida. Du kan komplettera ditt försäkringsskydd: Sjuk- och efterlevandeförsäkring är en extra försäkring som du får erbjudande att teckna förmånligt när du blir medlem i Kommunal den ingår inte i medlemsavgiften. Barnförsäkring kan tecknas för barn upp till 16 år och de kan ha kvar försäkringen tills de blir 25 år. Högsta ersättning är ca 2,5 miljoner kr. BRF Heltid RiB Kommunal Heltid RiB Medlemsavgift 150 kr 75 kr Hemförsäkring 72 kr 72 kr Olycksfallsförsäkring 24 kr 24 kr Tillägg olycksfall 12 kr 12 kr Yrkesförsäkring SAFE 0 kr 58 kr Sjukförsäkring 60 kr 67 kr A-kassa 305 kr 0 kr Procentavgift 246 kr 54 kr Försäkringar totalt Hemförsäkring Fritidsförsäkring inkl barngruppliv Kompletterings-TGL Inkomstförsäkring Gruppsjukförsäkring RiB A-kassa 81 kr 81 kr Summa 623 kr 308 kr Summa 547 kr 135 kr Här kan du jämföra kostnader i Kommunal med BRF. 220 kr 0 kr Avgifter i BRF respektive Kommunal I tabellen ser du kostnader för medlemskap och de olika försäkringarna i BRF respektive i Kommunal. Avgiften för att vara med i Kommunal är räknad på kr/mån för en heltidare och för en RiB:are. För dig som vill jämföra vad du får för pengarna: Sjukförsäkringen i BRF ger ersättning i 12 månader och i Kommunal 24 månader. Kommunals speciella sjukförsäkring för RiB:are ger kr/mån för den som inte kan jobba som brandman. Kommunal har inte alternativet tillägg olycksfall, men ersättningen i fritidsförsäkringen är trots det högre (som högst två miljoner i ersättning jämfört med drygt kronor). Kommunals hemförsäkring har inget högsta belopp för lösöret i hemmet, BRFs hemförsäkring ger högst en miljon kr. För saker som du har utanför hemmet är högsta ersättning för kommunalarna kr, för BRF:arna kr. 6 TRYGG

7 RiB:are i Kommunal får ny försäkring En deltidsbrandman, RiB:are, som är med Kommunal får nu kr/månad i två år om han/hon skadas och blir sjukskriven på heltid från sitt uppdrag i räddningstjänsten. Kommunal har skapat en ny gruppsjukförsäkring speciellt för räddningstjänstpersonal i beredskap. Och försäkringen ingår i medlemsavgiften. Den nya försäkringen innebär att den deltidsbrandman som skadats och därför helt måste upphöra med sitt uppdrag i räddningstjänsten får kr/månad under högst 24 månader. Ersättningen betalas ut oberoende av var skadan har inträffat på jobbet, på fritiden eller i arbetet i räddningstjänsten. Det spelar heller ingen roll om RiB:aren kan arbeta heltid på sitt ordinarie jobb trots skadan, ersättningen betalas i alla fall. Försäkringen ingår som en del i avgiften när en RiB:are blir medlem. Den som har en lön på kr i månaden från räddningstjänsten betalar en medlemsavgift på 135 kr i månaden. I den avgiften ingår också medlemskapet i Kommunal med förhandlingshjälp, kamp för bättre arbetsvillkor, utbildningar och annat som facket hjälper sina medlemmar med. Dessutom ingår alla de övriga försäkringar som du kan läsa om här intill. Du som vill veta mer om gruppsjukförsäkringen eller de andra försäkringarna kan ta kontakt med den som är försäkringsansvarig på Kommunals avdelning eller sektion där du bor. Gå in på så hittar du uppgifterna. Fotnot: En deltidsbrandman, RiB:are, kan vara dubbelansluten. Det är alltså fullt möjligt att arbeta heltid som exempelvis statstjänsteman och vara ansluten till ST och dessutom vara medlem i Kommunal som brandman på deltid. Du kan bara vara med i en a-kassa - därför är avgiften i tabellen 0 kr för RiB:are. -Allroundträning är viktigt, säger Mona Hjortzberg som här tränar pilates. Nya sätt att träna: Spinning, simning, bodypump, pilates, core Se där, några av de nya träningsformerna som tar alltmer plats på många brandstationer. Innebandy och fotboll spelas fortfarande, men inte lika mycket som förr. En orsak är att skador är vanligare i lagsporterna, en annan är att många vill ha en allsidigare träning. Det gäller att träna även de små muskelgrupperna, det behövs som en grund för att bygga upp de stora musklerna. Vi kör till exempel en hel del core, det stärker bålen och bäckenet, säger Mona Hjortzberg på Södertörns räddningstjänst söder om Stockholm som är en av de fysansvariga för sin grupp på nio personer. Hon är själv van vid hård träning, hon spelade tidigare fotboll på hög nivå, i allsvenskan för Djurgården. När Mona började på Södertörn för tio år sedan var fotboll, hockey-bockey och innebandy de enda träningsformerna, nu spelas de bara några gånger i månaden. Det är viktigt med allroundträning Vi kör till exempel cirkelträning med material eller kroppen och vi tränar till exempel simning och bodypump tillsammans. FOTO: JEREMIAS MIELONEN TRYGG 7

8 Alingsåsmodellen gav tid till förebyggande Alingsåsmodellen är populär. Nu anammar allt fler av landets brandkårer organisationsmodellen och anpassar den lokalt. Hos Alingsås räddningstjänst är alla heltidsanställda och jobbar ibland dagtid. Räddningstjänsten i beredskap är borta. Och det finns tid till förebyggande arbete och utbildning. Alla tjänar på den nya modellen. Det säger Stefan Löfgren, styrkeledare och skyddsombud. Diskussionerna om det nya systemet startade fem år innan det var moget att införas. Det tog tid att övertyga oss. Jobba dagtid var ett rött skynke för många. Det skulle inkräkta på lediga dagar och bli svårt för extraknäck. Farhågorna visade sig ogrundade. Det kan ta tid att ställa om, men vi får ut mer personligen och chefen och samhället får ut mer av oss. När vi förut jobbade dygntjänst var det 90 sekunders anspänningstid som gällde. Och man jobbade ett dygn och var ledig tre. Men då kunde vi inte ha viktiga övningar dagtid som att rapellera på berg eller ha båtövning på sjön, såvida inte chefen köpte in extra personal. Kompetensutveckling Målet var att enbart ha brandmän på heltid med en gedigen utbildning. Räddningstjänsten i beredskap avskaffades. Ett femte skiftlag anställdes plus en extra man på varje skiftlag, utan att kostnaderna ökade. Med det gamla systemet hade vi 1,89 procent av den kommunala kakan. Det har vi fortfarande, säger Stefan Löfgren. Sommartid splittras ett lag upp för att täcka för dem som är lediga. Förut fick vi anställa 2-3 vikarier i tre månader för att klara det och det var inte billigt. I det nya systemet har man ett dagpass mellan kl 8 och 16, går hem, gör därefter ett dygnspass, och har sedan ledigt tre dagar. Den som 8 TRYGG Mitt eget sociala liv har blivit bättre, anser Stefan Lövgren. I det nya systemet finns det möjligheter till att kvalitetsutveckla mig själv och söka de kurser jag vill. har ett projekt kan byta dagtidsdag. Infaller dagtidsdagen på röd dag eller helgdag, faller den bort. Vi blir då skyldiga arbetsgivaren 21 timmar per år som vi får använda till individuell kompetensutveckling. Förebyggande Alingsåsmodellen frigjorde en massa tid för externutbildning och förebyggande verksamhet. Man kan nu utbilda i brandsäkerhet dagtid: kommunanställda, företag, föreningar och FOTO: PER BERGBOM

9 organisationer. Förut fick man köpa in instruktörer. Det kostade mera. Kåren får nu timmar till att utbilda tusentals människor i brandskydd och annat som hjärt-lungräddning och heta arbeten. Stefan jobbar under en 20-veckorsperiod sju nätter mindre än i det gamla systemet och får därmed ytterligare två hellediga helger. Det är bra socialt, jag kan vara hemma med familjen, säger han. Det här systemet skulle enligt avtalet ge lägre ob-tillägg. Men en ny förhandling gjorde att kåren lyckades få upp lönen så att det motsvarade tillägget plus en extra hundring för brandmännen och 250 för förmännen. Extrafolk via mobil Utan en räddningstjänst i beredskap hur klarar ni två larm samtidigt eller en stor utryckning? Vi kan snabbt kalla in extrafolk via mobilen. Ett meddelande kan låta: Förstärkningslarm, grupp 2. Då har jag några minuter på mig att kvittera sms:et om jag kommer eller inte. Det är frivlligt om jag vill ställa upp, men i avtalet står att jag ska seriöst överväga att komma. Räddningschefen vet då snabbt hur många man han får in. Är det riktigt allvarligt slår han totallarm som går till allas mobiler. Brandmännen får naturligtvis ersättning för tiderna när de rycker ut ett sms-avtal har tecknats. Det ger en fast årlig ersättning på kronor. Varje gång en brandman accepterar att komma ger det 370 kronor plus pengar för kvalificerad övertid. Men det är ett hyfsat extraknäck som ger mer än en vanlig löneförhöjning, anser Stefan Löfgren. Allingsåsmodellen är väldigt positiv, jobbet är mer varierat. -Nu kan vi göra ett bättre förebyggande arbete. I början var många kritiska, men nu fungerar det bra, menar Stefan: I dag kan två man vara på utbildning, några kör kemövning, en tredje kanske driver ett eget projekt. Tog fem år Men mycket hänger på styrkeledaren som måste kunna planera dagtidsdagarna smart; kunna se framåt en månad och lägga in luft i planeringen. Börje Lindgren, chef för räddningsavdelningen och Per Andersson, räddningschef, kom med idén till Alingsåsmodellen och var noga med att få samtliga med på förändringen. Det tog fem år av diskussioner och förhandlingar innan modellen kunde börja genomföras, och att övertala politikerna i Alingsås tog lång tid, säger Stefan Löfgren. Röster om Alingsåsmodellen: Det är väldigt positivt, säger brandmannen Hugo Holmberg. Jobbet är mer varierat, man kan arbeta dagtid och göra sådant som inte var möjligt förut som till exempel att genomföra större övningar och åka på utbildningar. Han får medhåll av kollegan Per Mood, som menar att det framför allt gynnar den personliga utvecklingen. Vi kan ta mer ansvar för arbetsuppgifterna och kan välja vad vi vill jobba med. Jag kan driva projekt som jag gillar och jag har haft nytta av det nya arbetssättet för min utbildning. Per Anderson är räddningschef och en av dem som utvecklade modellen. Nu kan vi göra ett bättre förebyggande arbete. Den här organisationen har en utvecklingspotential både för verksamheten och för individen. När vi kan planera fullt ut som det är tänkt, nästa år har vi förhoppningsvis en väldigt bra arbetsmodell, menar Per Andersson. IVPA-larm räddar liv Under samma helg lyckades brandmännen i Slite rädda två personer som drabbats av hjärtinfarkt. Vi räddar fler liv tack vare IVPA-larmen än vi gör vid de tradtionella larmen. Det säger Henrik Johansson, brandmästare på Gotland. På Gotland har brandkåren ryckt ut i väntan på ambulans i hela 25 år. Allt fler räddningstjänster inför nu den typen av larm. Alla på de elva brandstationerna på Gotland har fått utbildning och alla bilar är utrustade med syrgas, defibrillator, och material för Labc, berättar Henrik, en av dem som synts i TVserien SOS-Gute i kanal 5. Redan i för- Henrik Johansson, en av brandmännen i Femmans SOS-Gute. sta avsnittet visades hur detta fungerar: När ingen ambulans finns tillgänglig eller är för långt bort rycker brandkåren ut för livräddning. Oftast gäller det just hjärtinfarkter. FOTO: LOUISE WIKER/KANAL 5 Erfarenheterna på Gotland har visat att prioriteringarna är viktiga: Det gäller att sovra bland larmen och inte åka på lättare skador där man ändå inte skulle kunna göra nytta. TRYGG 9

10 Uppdrag för branschrådet: Förarbevis, hot och våld, LSO, cancerrisker, jämställdhet Ett förarbevis bör införas. Lagen om skydd vid olyckor måste göras tydligare. Kvinnor och män ska ha lika villkor. Brandmän ska inte utsättas för cancerrisker. Detta är något av allt som Kommunals branschråd kämpar för just nu. Detta är branschrådet LSO får inte användas som sparlag Kommunals branschråd för räddningstjänsten arbetar med allt som rör brandmannayrket: arbetsmiljö, arbetstider, löner, utbildning och säkerhet. Branschrådet sitter också med i EU-projekt och olika utredningar inom Räddningstjänsten. Dessutom sitter en av representanterna med i Räddningsverkets styrelse. Branschrådet är remissinstans i frågor som rör verksamheten. Branschrådet består av 25 brandmän från hela landet. Dessutom finns nio regionala branschråd, som leds av en medlem från det centrala branschrådet. LSO lagen om skydd vid olyckor kräver en hel del förtydliganden, anser branschrådet. Lagen har i viss utsträckning använts som sparlag. Eftersom kommunerna har beslutanderätt har man valt att strama åt verksamheten med stora neddragningar som följd. Men det är absolut inte avsikten, menar Owe Halvors, branschrådets ordförande. I lagen talas om förebyggande verksamhet, men avsikten är inte att utryckningen ska få stryka på foten för den skull. Det ska vara jämvikt mellan förebyggande och utryckning. Hög tid att införa förarbevis! Det är märkligt att den som kör taxi eller truck måste ha ett speciellt förarbevis, men inte den som kör ambulans eller brandbil i 200 kilometer i timmen, säger Owe Halvors i branschrådet. Branschrådet har länge kämpat för en nationell utbildning som leder till ett förarbevis för förare av utryckningsfordon.två motioner behandlades i riksdagen sommaren 2008 men de avslogs. Nu samarbetar man i stället med olika trafikcenter för att skapa en utbildning utifrån rekommendationer från Vägverket, Arbetsmiljöverket och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Branschrådet är en referensgrupp. I framtiden kan simulatorn bli en del av utbildningen. Jag ser framför mig hur simulatorn körs runt i Sverige på en trailer till de ställen som har utbildning. Vi ser en tydlig trend att olyckorna vid utryckningar ökar, det visar att ett förarbevis är nödvändigt. Både nyutbildade sjuksköterskor i ambulans och nyutbildade brandmän är nu så pass unga att de har väldigt liten körvana när de sätter sig bakom ratten vid en utryckning, säger Owe. Kanske ett förarbevis skulle innebära att ett F lades till på körkoret? FOTO: PER BERGBOM 10 TRYGG

11 Peter Erlandsson Viktigt att vi kan stödja varandra Vår främsta uppgift är att skapa kontaktnät så att vi kan utbyta erfarenheter och stödja varandra på de olika stationerna. Det säger Peter Erlandsson, brandman i Gislaved, som är medlem i det regionala branschrådet i Jönköpings län ett av nio i landet. I länet finns fem räddningstjänster. En person från varje station sitter med i det regionala branschrådet och en medlem är också med centralt. Under de fyra-fem år som Jönköpings branschråd funnits har man bland annat gjort ett antal enkäter. Vi har till exempel frågat om synen på kvinnliga brandmän. Den visade att 80 procent var positiva till fler kvinnor i kåren, men att man var emot kvotering, säger Peter Erlandsson. En annan enkät visade att många efterlyser bättre ledarskap. Resultaten av enkäterna och andra frågor som diskuteras tas sedan upp i det centrala branschrådet. De fem medlemmarna träffas några gånger per år ute på de olika stationerna. En gång om året träffar man också de regionala branschråden i länen runt omkring. I år ska vi vara i Oskarshamn och bland annat gå en kurs i hur man driver ett arbetsmiljöärende. På senare tid har rådet tvingats anpassa budgeten genom att inte träffas så ofta. I stället sköts kontakterna via telefon och e-post. Branschrådet samlar erfarenheter FOTO: MALIN NILSON Hot mot brandmän Hot och våld mot brandmän har blivit vanligare. I Rosengård i Malmö har brandmän varit speciellt utsatta. Det blir svåra avväganden för mig som skyddsombud. Jag ska värna om mina kollegers säkerhet, men jag är ju också brandman och måste försöka rädda liv om jag ska sova gott på natten. Det säger Bertil Ahlgren på Räddningstjänsten i Jägersro. Där har meningarna ibland varit delade om hur brandmännen ska bete sig till exempel vid en villabrand när styrkan utsätts för stenkastning: Hur ska man göra vänta på polis? Eller trotsa den fara man själv utsätts för och rädda liv? Det är en klar facklig fråga och vi har diskuterat det här i gruppen, säger Bertil och berättar att det nu har lett till nya riktlinjer: Vissa utvalda adresser har pekats ut som extra riskabla för Femtio olika arbetstider Det finns femtio olika lokala avtal i kollektivavtalets bilaga E som reglerar arbetstiderna. Vi har arbetat för att få något lösligare formuleringar i bilagan, så att vi kan få lokalt anpassade arbetstider utan att behöva speciella lokala avtal. Det ska vara möjligt att till exempel kunna jobba med kombinationsstyrkor utan att det strider mot avtalet, säger Owe Halvors. Det här är en ständig käpphäst för oss i branschrådet, och förhandlingarna med arbetsgivaren har hakat upp sig. FOTO: PER BERGBOM brandmännen och där ska styrkan alltid invänta polis innan insatsen startas. På grund av attackerna vid Rosengård har en hel del åtgärder vidtagits som att utryckningsfordonen försetts med förstärkt sidoglas. Och ett omfattande samarbete har påbörjats för att stävja bråken mellan brandkåren, polisen, sociala myndigheterna, stadsdelsnämnden och skolorna. Många föräldrar och föreningsmänniskor har nu engagerat sig och det har gett goda resultat. Små fordon med stora däck vinner terräng Det behövs utbildning för att köra 4-hjulingar och 6-hjulingar. Det menar Lars-Håkan Ladde Svensson, brandman i Karlshamn, medlem i Kommunals branschråd och, inte minst, skogsbrukare med mångårig erfarenhet av att använda 4-hjulingar i skogen. Han hoppas att utbildning på de små fordonen med de stora hjulen ska ingå i ett förarbevis, den dagen det kommer. Ute i samhället händer snart lika mycket olyckor med de här fordonen som med scootrar, konstaterar han och menar att alla som kör dem bör utbildas. När det går fort och de är tungt lastade är en olycka lätt hänt. Själv fick han utbildning av säljaren. Kan man ratta en sån här är den säkert ovärderlig när man måste ut i oländig terräng, vid oljeskydd, skogsbränder, om en häst gått ner sig i ett dike eller nåt annat, säger Ladde, som är Kommunals representant i Basbilsprojektet med bl a Räddningsverket. TRYGG 11 FOTO: PATRICK PERSSON/SYDSVENSKAN

12 Kvinna, brandman och chef Anneli Hadelöv är kvinna och brandman vilket inte är så unikt längre, det finns i dag närmare 70 brandkvinnor i landet. Idag är det unika att hon är chef. Anneli är styrkechef och leder fem män vid utryckningar. Anneli själv verkar inte tycka att det är speciellt märkvärdigt att vara kvinna, brandman och chef. Jag gillar att driva på och motivera människor till att göra en bra insats. Det känns minst lika viktigt som att stå längst fram med motorsågen, säger hon. Och hon bara skrattar som svar på frågan om hon har stött på fördomar från de fem män som hon leder: Nej, men jag är ju chef så de kan inte säga så mycket. Kanske är det rentav lättare för mig att vara chef, som kvinna aspirerar jag ändå inte på att vara en självklar medlem i gänget. Förebild för andra Anneli vill vara en bra förebild och underlätta för de tjejer som kommer efter i yrket. Och för henne är det självklart att alla, både kvinnor och män, ska kämpa på lika villkor för att antas till yrket. Det finns många fördomar, som att vi kvinnor inte skulle ha fysik nog. Visst måste man vara i god form, men det är inte så krävande som många tycks tro. Dessutom är det här jobbet mycket mer än råstyrka. Vi arbetar ju väldigt mycket förebyggande, vi föreläser, är ute på skolor, dokumenterar på företag, sköter tillsyn och vi jobbar mycket vid datorn. Det här jobbet passar absolut för kvinnor! säger Anneli och tillägger att hon haft tur som hamnat i Södertörns brandförsvar som ligger långt framme bland annat med det chefsprogram som hon är en del av. Villkoren börjar nu dessutom bli överkomliga och möjliga även för kvinnor i hela landet, något som Anneli välkomnar: I Stockholm var kraven tidigare rent horribla. Till vilken nytta! Men kanske blir det lite märkvärdigare att vara brandman om kraven är skyhöga, säger Anneli med ett stort skratt. Anneli har ett leende på läpparna mest hela tiden. Endorfinerna och energin tycks bubbla i hennes kropp inte nog med all träning hon får på jobbet, hon leder tre gympapass i veckan på stan, hon cyklar, springer, hon har två barn och man; kort sagt, hon är igång hela tiden. Det blir som ett gift att röra på sig, säger hon. Anneli Hadelöv har alltid sökt sig till fysiska jobb. När hon var liten drömde hon om att bli polis, idag trivs hon som brandman och chef. Maken ställer upp Vi sitter vid köksbordet i radhuset i Södertälje. Anneli ska strax iväg för att leda ett gympapass, maken Christian ringer och berättar att han ska spela innebandy efter jobbet. Då får åttaåriga Emma följa med pappa. Testerna ska inte vara onödigt tuffa Tester som är relevanta och lika för hela landet. Det är ett av de mål som Kommunals kvinnliga nätverk har för sitt arbete. Kvinnliga brandmän finns över hela landet. Men på vissa stationer finns Nätverk för kvinnliga brandmän Det är en förutsättning att ha en man som självklart ställer upp. Jag jobbar natt, och det ökar kraven på att pussla ihop tillvaron. Som tur är så är Christian inte svartsjuk heller, fast vi bara är sju kvinnor bland 300 brandmän på stationen, säger hon och skrattar stort igen. Anneli har tidigare suttit med i branschrådet, men just nu är hon inte fackligt aktiv. Chefsutbildning och annat tar för mycket tid. Men hon konstaterar att det fackliga arbetet behövs. Stor respekt för facket Jag har fått stor respekt för alla som lägger ner mycket fackligt arbete. Alltför många tror att fackligt aktiva bara smiter från jobbet och åker på glassiga konferenser. Men Kommunal driver ju verkligen brandkåren framåt, jobbar för vettigare arbetsmiljö, för att testerna ska bli lika i landet, för att vi ska ha vettig utrustning, för en bra lön ja, för allt som rör oss i jobbet och så går brandmän och lämnar Kommunal och går in i BRF, som inte ens har avtalsrätt för oss brandmän. Jag kan bara inte förstå dem, säger Anneli, rusar uppför trappan, tar på sig träningskläderna och ger sig iväg mot träningslokalen för ett svettigt gympapass. inte en enda även om personalstyrkan är stor. En orsak kan vara att fystesterna skiljer sig mellan stationerna. Där testerna är extra hårda blir det svårare för kvinnor att ta sig in. Man kan ju fråga sig om fystesten är relevanta för vårt arbete eller om de är onödigt högt ställda, säger Mona Hjortzberg, brandman på Södertörns räddningstjänst och aktiv inom branschrådet för räddningstjänsten. Dessutom är hon en av tre kvinnor som ingår i fackliga nätverket 12 TRYGG

13 Kanske är det rentav lättare för mig att vara chef än för en man. Som kvinna aspirerar jag ju ändå inte på att vara en i gänget, säger Anneli Hadelöv, som är ensam i landet om att vara kvinna, brandman och chef. FOTO: EVA WERNLID HKBM heltidskvinnliga brandmän. Vi vill absolut inte se någon kvotering, det är inte den vägen vi ska få in kvinnor. Villkoren ska vara lika. Däremot ska det naturligtvis inte ställas onödigt hårda krav för att bli antagen. Vi vill nu påverka Räddningsverket för att få relevanta tester över hela Sverige. Mona började själv som brandman för tio år sedan. Under den tiden har en del hänt: vissa rutiner har ändrats och en del material har blivit lättare. När jag började hade vi dubbla slangar i korgarna, nu är de enkla och väger alltså mindre. Vi har också kompositpaket i stället för stål. Förändringarna har gått fortare genom att fler kvinnor kommit in i yrket, det tror Mona även om det ännu inte gjorts tillräckligt. Och att materialet i vissa avseenden gjorts lättare kommer inte bara kvinnorna till del, också männen drar fördel av detta: Ingen individ mår bra av en onödigt hög belastning, säger Mona men tillägger att det ännu återstår en hel del att göra. Som att det fortfarande är svårt för de relativt sett små kvinnorna att få passande kläder. Vi måste få producenterna att verkligen få upp ögonen för att vi faktiskt är cirka 70 kvinnor i hela landet, så att de skräddarsyr kemdräkterna. Fortfarande behövs faktiskt kvinnliga nätverk för att ta tillvara våra rättigheter och intressen, konstaterar Mona Hjortzberg som är med i ett nätverk till: Alla Sveriges kvinnliga brandmän. De kallas till en nätverksträff en gång om året. TRYGG 13

14 I gruvan finns 30 mil vägar i berget. LKAB kör alltid före med guide när räddningtjänsten ska ner i gruvan. FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN I KIRUNAEÅ Röken hinder vid larm i gruvan Rasrisk när berget hettas upp och kraftig rök som sprider sig i gångar och orter. Det är vad brandmännen i Kiruna måste hantera när brandlarmet går i Kirunavaaragruvan. Men till skillnad från alla andra som jobbar under jord får brandmännen inget risktillägg, en sak som Kommunal kommer att driva. Med en specialbyggd underjordsbrandbil kan det elva man starka skiftet ta sig ner i underjorden under Kiruna. Till exempel måste bilen klara att bromsa sig utför flera kilometers nerförsbacke, utan att bromsarna brinner upp. Vi har med oss väldigt mycket pulver och ett 30-tal luftpaket för att kunna jobba länge där nere. Det svåra är att nå fram till brandhärden, det kan ta stopp på grund av röken flera kilometer från branden, säger Lasse Broström, räddningsledare för ett av skiften och med i både det regionala och centrala branschrådet. Han har varit brandman i Kiruna i 25 år och har varit nere i gruvan några gånger som han säger. Gruvan har två nerfarter och vill det sig väl kan brandrök med hjälp av ventilationsfläktarna styras till den ena nerfarten, så att brandmännen kan använda den andra. Man måste försöka komma fram från en nivå under branden för att inte hindras av röken, Riskanalys LKAB är skyldigt att hålla en egen räddningsstyrka, men bolaget köper tjänsten av kommunen. Så förutom fem eller sex man per skift finns en räddningstjänst i beredskap med fem man per skift. Det var först när de gjorde om våra tjänster och drog in en nattjänst som det gjordes en riskanalys. Så nu ska vi få gå en bergarbetarutbildning för att lära oss bedöma bergets hållfasthet, säger Lasse Broström. Och det kan behövas. När berget hettas upp vid en brand kan det spricka och stora sjok kan störta in. Ändå har brandmännen alltså inget risktillägg i underjorden något som facket kommer att jobba för. Nu kommer de små styrkorna Små styrkor med 1+2 brandmän blir allt vanligare. På Räddningstjänsten i Haninge har man ryckt ut med små styrkor i fem år på dagtid som komplement till de större styrkorna. Det fungerar oerhört bra, säger styrkeledaren Micael Jansson. De små styrkorna är ofta ute på förebyggande uppdrag och sprida över förbundsområdet, detta gör att räddningsstyrkan snabbare kommer fram till den nödställde. På Södertörn använder man Mercedes Sprint som är utrustad med ordentliga klippverktyg för trafikolyckor, defibrillator för sjukvårdslarm och en mindre pump för första insatsen vid brand. Ett problem med satsningen på mindre styrkor är om de kommer först exempelvis till en villabrand de är nämligen inte en full rökdykargrupp. Det enda problem Micael Jansson ser med satsningen på mindre styrkor är om de kommer först exempelvis till en villabrand de är nämligen inte en full rökdykargrupp. Men vid såna larm är redan förstärkning på väg och första styrkan kan ta itu med andra räddningsinsatser på platsen och förbereda för rökdykningen, säger Micael Jansson och konstaterar att de små styrkorna avgjort har kommit för att stanna. 14 TRYGG

15 Skydd mot cancerrisk: Av med kläderna! Av med larmstället direkt efter utryckningen innan du åker tillbaka till stationen. Och in med kläderna i tvättmaskinen efter varje uppdrag som inneburit kontakt med främmande ämnen. Den rutinen har brandstationen i Skellefteå infört för att minska exponeringen för farliga partiklar och ämnen som fastnar i kläder och utrustning. När uppdraget är slutfört drar de flesta av sig andningsskyddet, åker tillbaka till stationen och hänger in larmstället i skåpet. Så har brandmännen gjort även i Skellefteå. Men inte längre. Det finns en oro inom skrået att vi är väldigt utsätta för cancerogena ämnen. Och det finns forskning som visar att brandmän löper större risk att drabbas av bland annat testikelcancer. Så vi började fundera på vad vi kunde göra åt det, säger huvudskyddsombudet Stefan Magnusson. Stefan och hans kollegor gjorde ett enkelt flödesschema som de presenterade för ledningen. Resultatet blev en helt ny rutin där larmkläderna tas av och läggs i plastsäckar innan gruppen åker tillbaka till stationen. Väl tillbaka läggs allt direkt i tvättmaskinen. Stefan berättar att hans kolleger under tre veckor bekämpade en svår brand i en soptipp. Själv hade jag semester, men jag tänkte att det måste lukta som tusan på stationen. Men det kändes ingenting, tack vare den nya rutinen. Det enda stationen behövt investera i är ny tvättmaskin, torktumlare och torkrum, så att allt är tvättat och torrt på tre timmar. Brandmännen i Skellefteå drar av kläderna direkt när uppdraget är slutfört. Fotnot: Kommunal ingår i en grupp som nu tar fram gemensamma rekommendationer för hur man förebygger cancerrisker inom alla räddningstjänstens områden. Där sitter också SKL, Arbetsmiljöverket, Räddningsverket, BRF och SKTF. FOTO: PER BERGBOM SMO ändrar arbetet på sikt 80 veckor i stället för 15. Det är en enorm skillnad på utbildningen till brandman sedan Lagen om skydd mot olyckor kom På sikt tror jag den nya lagen och utbildningen kommer att påverka Marcus Wedin FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN räddningstjänsten väldigt mycket. Men när vi är ute på ett larm är det ingen skillnad i hur vi jobbar, säger 26-årige Marcus Wedin, en av de första som gått den nya utbildningen Skydd mot olyckor, SMO. På Vänersborgs brandstation jobbar Marcus med kolleger som har den äldre utbildningen. Tidigare var utbildningen mer fokuserad på skadebegränsning när olyckan väl var framme. SMO är en bred, samhällsorienterad utbildning, som till stor del är inriktad på förebyggande arbete och på att ta vara på erfarenheter från bränder och olyckor, säger Marcus. Hans karriär som brandman började i lumpen. Sedan vikarierade han i industribrandkåren på Saab i Trollhättan innan han blev anställd på NärFs brandstation Kort därefter började han sin SMO-utbildning. Utbildningen är inte bara till för dem som ska bli brandmän. En tanke är att man ska kunna jobba med skydds- och säkerhetsfrågor inom olika sektorer i samhället och en av praktikterminerna ska man vara ute på ett företag. För Marcus blev det Volvo Aero i Trollhättan. Marcus tror att arbetet inom räddningstjänsten kommer att förändras väldigt mycket på sikt. Låga krav vid antagningen till SMO-utbildningen De krav som ställs för att antas till SMO-utbildningen är i många fall lägre än fyskraven för att få jobb på en räddningstjänst. Flera nykläckta brandmän nekas därför jobb efter examen trots att deras fystestvärden räckte för utbildningen. Räddningsverket bör tydligt informera om att kraven vid antagning är lägre än de som gäller för att få jobb, som exempelvis rullbandstestet. Vid antagningen räcker det att klara 4,5 km/tim, medan det krävs 5,6 för att få jobb. Det här diskuterar vi i branschrådet med Räddningsverket. Vi vill se dels en ordentlig information om att det blir hårdare krav när man gått ut skolan, dels att man under SMO-utbildningen genast sätter igång att träna till hundra procent. Annars ger man helt fel signaler, konstaterar brandmannen Mona Hjortzberg. TRYGG 15

16 Vi måste bli fler! Att få vara med och beställa skyddskläder, verktyg och möbler kan kanske kännas viktigare än kollektivavtalets innehåll. Varje avtalsrörelse innebär en detaljerad granskning av vårt nuvarande avtal, och vi glömmer att det inte bara gäller vad vi kan få i ökad lön utan också övriga trygghetsavtal, som vi lätt tar för givna. Martin Lundqvist skriver om jobbet, facket och framtiden. FOTO: EVA WERNLID Självklart har även jag funderat över värdet med att vara med i facket. Diskussionen om ett eget branschförbund har ibland känts lockande, men frågan är kan ett litet förbund bevaka hela vårt yrkesområde? Flertalet medlemmar skulle bestå av RiB:are. Hur länge skulle de vilja vara med och finansiera heltidens yrkesfrågor? Stora delar av vår totala arbetstid består till skillnad från deltidarna av andra sysslor, för de flesta av oss är utryckningstiden den lilla delen av arbetstiden. Under mina år inom räddningstjänsten har man inom facket lagt ner åtskilliga timmar på att hitta bra former för semester, arbetstidsavtal, förberedelsetid och storlek på styrkor. Nya krav säger att vi måste ta större ansvar, fokusera mer på det förebyggande arbetet, bättre spegla samhället och bli bättre på att rekrytera kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund. Mitt eget engagemang har de senaste åren handlat om att hitta nya former för ett nybildat räddningstjänstförbund. Att slå ihop flera äldre organisationer är inte lätt. En erfarenhet som delas av andra i branschrådet. Tyvärr lyssnade inte de beslutande på oss och många misstag har upprepats. En följd har blivit att en hel del medarbetare inte längre trivs på sin arbetsplats. Något som måste ses som unikt på en brandkår. Att bevaka hela vårt avtalsområde kräver stora resurser och det är min övertygelse att detta kräver en stor och inflytelserik organisation, med rötterna i arbetarrörelsen. Det finns plats för brandmännen inom Kommunal. Vi är en del av den offentliga sektorn, finansierade av skattemedel och styrda av politiker. Vi bidrar till vår välfärd, precis som så många andra inom Kommunal. Vi har i vår vardag väl så mycket gemensamt med övriga medlemmar inom Kommunals avtalsområde! Vi har inom Kommunal ett väl fungerande branschråd för räddningstjänsten som arbetar med våra yrkesfrågor. Inom Kommunal har vi ombudsmän med bred erfarenhet både generellt och av vårt eget avtalsområde. Vi har flera gånger haft representanter närvarande tillsammans med ombudsmän när vi har förhandlat om olika avtal. Det är oerhört viktigt att fler engagerar sig och deltar aktivt. Risken finns annars att det blir några få personers åsikter som gäller; jag och andra förtroendevalda behöver både granskas och stöttas. Vi får inte bli en enmansshow där enskilda personer kan få skutan att tippa över. I Sverige har vi en unik möjlighet att medverka på arbetsplatsen. Trots allt har vi många fina trygghetsavtal. Räddningstjänsten har fortfarande hög status hos medborgarna och till skillnad från många andra yrkesgrupper får vi fortfarande stor uppmärksamhet för vad vi gör. Var rädda om det! Martin Lundquist Station Lund Räddningstjänsten Syd Facklig information från Kommunals branschråd för räddningstjänsten Text: Lalla Lindström, Jens Busch, Per Bergbom. Omslagsfoto: Eva Wernlid. Layout: Hemma. Produktion: Kommunal, Box , Stockholm. Art nr Dec Bli medlem du också! Ja jag vill bli medlem i Kommunal skicka mig en medlemsblankett! Namn Telefon Adress Du kan också anmäla dig via hemsidan, www. kommunal.se Skicka kupongen till Frisvar, Kommunal, Stockholm inget frimärke behövs.

Alla under samma hjälm

Alla under samma hjälm Alla under samma hjälm Du och alla andra brandmän tjänar på att vara med i Kommunal. Kommunal har kollektivavtal för alla brandmän. Läs om nya medlemsförsäkringen för dig som är deltidsbrandman (RiB:are).

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Fakta om dina medlemsförsäkringar

Fakta om dina medlemsförsäkringar Fakta om dina medlemsförsäkringar Seko ger dig bästa försäkringsskyddet 1 Som medlem i Seko får du det bästa försäkringsskyddet Nedan ser du några jämförelser mellan Seko, ST och Unionen på vilka försäkringar,

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner Det ska löna sig att vara medlem i Handels Dina medlemsförmåner Dina medlemsförmåner Välkommen som medlem i Handels. För dig och alla som valt att gå med i Handels vill vi göra vårt yttersta för att det

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Välkommen till Kommunal. Blankett för inträdesansökan i Svenska Kommunalarbetareförbundet och i Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Välkommen till Kommunal. Blankett för inträdesansökan i Svenska Kommunalarbetareförbundet och i Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Välkommen till Kommunal Blankett för inträdesansökan i Svenska Kommunalarbetareförbundet och i Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Art nr 978 91 7141 980 4. Maj 2011 Inträdesansökan till Svenska Kommunalarbetareförbundet

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Välkommen. som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också!

Välkommen. som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också! Foto David Bicho Tryckt på miljövänligt papper 2016 10 HA13048 Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

Känner du. dig osynlig? Jobbar du med e-handel? Gå med i Handels och bli stark tillsammans!

Känner du. dig osynlig? Jobbar du med e-handel? Gå med i Handels och bli stark tillsammans! Känner du dig osynlig? Jobbar du med e-handel? Gå med i Handels och bli stark tillsammans! Du kan göra skillnad! Det är lätt att känna sig osynlig i e-handelsbranschen eftersom du aldrig möter kunderna

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket Fackets försäkringar tryggt och förmånligt Information om LOs nya försäkringspaket Varför försäkrar facket? Fackets grundläggande idé är vi ställer upp för varandra. Genom att vi håller ihop värnar vi

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

När du är sjukskriven

När du är sjukskriven När du är sjukskriven När du är sjukskriven Har du koll på dina rättigheter som sjukskriven? Det kan vara mycket att hålla reda på samtidigt som du ska försöka bli frisk igen. Unionen hjälper dig att

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation ELEKTRIKERNA. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation ELEKTRIKERNA. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar Checklista försäkringsinformation ELEKTRIKERNA Namn Arbetsplats Datum 2 Dina avtalsförsäkringar Genom kollektivavtal/hängavtal på din arbetsplats har du ett kompletterande försäkringsskydd bl a vid sjukdom,

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Välkommen. som medlem. För dig som jobbar inom Fonus-koncernen Bli medlem och gör skillnad du också!

Välkommen. som medlem. För dig som jobbar inom Fonus-koncernen Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem För dig som jobbar inom Fonus-koncernen Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att

Läs mer

SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Avesta SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Fagersta Långshyttan Norberg Hedemora Horndal Fors Postadress: Axel Johnsons väg 70 774 34 AVESTA Tfn: 0226-64 58 00 E-post: sdr@avesta.se Hemsida: wwww.sdrf.nu

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Öka inflytandet på jobbet

Öka inflytandet på jobbet Öka inflytandet på jobbet Som medlem kan du förändra och göra skillnad. Maria Larsson, Stockholm foto David Bicho Vill du ha koll på läget? Hos oss är du som medlem alltid i fokus. Du är vår uppdragsgivare.

Läs mer

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation FASTIGHETS. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation FASTIGHETS. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar Checklista försäkringsinformation FASTIGHETS Namn Arbetsplats Datum 2 Dina avtalsförsäkringar Genom kollektivavtal/hängavtal på din arbetsplats har du ett kompletterande försäkringsskydd bl a vid sjukdom,

Läs mer

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket SEKO Upplaga: 5 000 november 2008 Grafisk form och produktion: ETC Foto: Anna Ledin Tryck: Modintryckoffset Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket I den här broschyren

Läs mer

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation MÅLARNA. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation MÅLARNA. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar Checklista försäkringsinformation MÅLARNA Namn Arbetsplats Datum 2 Dina avtalsförsäkringar Genom kollektivavtal/hängavtal på din arbetsplats har du ett kompletterande försäkringsskydd bl a vid sjukdom,

Läs mer

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket Dina försäkringar 3 Avtalsförsäkringar 4 Avtalsgruppsjukförsäkring 4 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 5 - Avgångsbidrag 5 - Avtalspension

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt. tillägg. Checklista försäkringsinformation BYGGNADS. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt. tillägg. Checklista försäkringsinformation BYGGNADS. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar Checklista försäkringsinformation BYGGNADS Namn Arbetsplats Datum 2 Dina avtalsförsäkringar Genom kollektivavtal/hängavtal på din arbetsplats har du ett kompletterande försäkringsskydd bl a vid sjukdom,

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Gladare måndagar. För dig som chef. Erbjudande till dig som är chef, just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. För dig som chef. Erbjudande till dig som är chef, just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. För dig som chef Erbjudande till dig som är chef, just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

På väg ut i arbetslivet

På väg ut i arbetslivet På väg ut i arbetslivet Arbetsgivaren är skyldig att betala lön och se till att din arbetsmiljö är säker. Ditt ansvar är att göra jobbet och följa de regler som finns på arbetsplatsen. Men det finns många

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

Unionens inkomstförsäkring. Trygg även utan jobb

Unionens inkomstförsäkring. Trygg även utan jobb Unionens inkomstförsäkring Trygg även utan jobb SNABBFAKTA Den obligatoriska inkomstförsäkringen ingår i avgiften och gäller dig som: är yrkesverksam medlem eller egenföretagare är med i svensk a-kassa

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Konfliktvarsel Med anledning av att förhandlingarna med SKL/Pacta än en gång strandat skärper nu Brandmännens Riksförbund

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket Januari 2007

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket Januari 2007 Fackets försäkringar tryggt och förmånligt Information om LOs nya försäkringspaket Januari 2007 2 Varför försäkrar facket? Fackets grundläggande idé är vi ställer upp för varandra. Genom att vi håller

Läs mer

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation SEKO. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation SEKO. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar Checklista försäkringsinformation SEKO Namn Arbetsplats Datum 5 2 Dina avtalsförsäkringar 2012-03 Genom kollektivavtal/hängavtal på din arbetsplats har du ett kompletterande försäkringsskydd bl a vid sjukdom,

Läs mer

Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2014

Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2014 Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2014 1. Agneta Hagström 2014-03-03 Brunnsgatan 4 14941 Nynäshamn ahagstrom995@gmail.com Friskis & Svettis Motion avseende sänkta avgifter för ungdomar De höga

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Häng-info oktober 2010

Häng-info oktober 2010 Häng-info oktober 2010 Information till företag med hängavtal för bygg/anläggning, plåt, vvs isolering, glas och kyla inom Byggnads avtalsområde. Ta emot en lärling Det glädjer oss att konjunkturen nu

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

CTIF Helsingfors 2014-01-09. Heltidsanställda kvinnliga brandmän HkBm och KIR

CTIF Helsingfors 2014-01-09. Heltidsanställda kvinnliga brandmän HkBm och KIR CTIF Helsingfors 2014-01-09 Heltidsanställda kvinnliga brandmän HkBm och KIR Vem är jag Mona Hjortzberg Ordförande i KIR 1/5 av HkBm Brandman i Södertörns Brandförsvarsförbund och mamma Från början.. Kvinnliga

Läs mer

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet

Läs mer

Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för Räddningstjänstpersonal i beredskap

Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för Räddningstjänstpersonal i beredskap Förhandlingsprotokoll 2015-07-21 RiB 15 Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för Räddningstjänstpersonal i beredskap Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Pacta å ena sidan, samt Brandmännens

Läs mer

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG När du är arbetslös ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG 1. Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag 2. Inom 10 dagar får du ett brev med information samt dina första kassakort 3. Fyll

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 X 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 X 2 12 13 14 10 11 12 13 14 Fråga 1: Du börjar känna att du kan arbetsuppgifterna och är sugen på nåt nytt. Men du vet inte om du vill utvecklas i den

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

Dina medlemsförmåner. Det ska löna sig att vara medlem i Handels!

Dina medlemsförmåner. Det ska löna sig att vara medlem i Handels! Dina medlemsförmåner Det ska löna sig att vara medlem i Handels! Dina medlemsförmåner Välkommen som medlem i Handels. För dig och alla som valt att gå med i Handels vill vi göra vårt yttersta för att det

Läs mer

Dina rättigheter som bärplockare i Sverige

Dina rättigheter som bärplockare i Sverige Dina rättigheter som bärplockare i Sverige Alla som arbetar i Sverige har rätt till goda arbetsvillkor. Det spelar ingen roll om du har svenskt medborgarskap eller om du arbetar här en begränsad tid du

Läs mer

En Brandstation för alla Extern Utvärdering. Helena Stavreski

En Brandstation för alla Extern Utvärdering. Helena Stavreski En Brandstation för alla Extern Utvärdering Helena Stavreski Om du inte samtalar kan du hamna i din egen övertygelses våld Kerstin Ekman Helena? Universitetsadjunkt, Ledarskap och Organisation, Institutionen

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Kraftladda inför drömjobbet.

Kraftladda inför drömjobbet. Kraftladda inför drömjobbet. Unionen Direkt 0770-870 870 Vi svarar på alla dina frågor om arbetslivet mån-fre 08.15-17.00 bli medlem 0771-743 743 Inkomstförsäkring 0771-27 28 00 Unionens A-KASSA 0770-77

Läs mer