Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Lägesrapport till Socialdepartementet juni 2010

Transkript

1 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Lägesrapport till Socialdepartementet juni 2010

2 Artikelnr Publicerad: juni

3 Förord Denna lägesrapport beskriver projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg juni Rapporten innehåller identifierade användningsområden, hittills uppnådda resultat, fortsatt arbete och utgångspunkterna för att beskriva förvaltningsorganisationen. I rapporten beskrivs även nödvändigheten av att se den gemensamma informationsstrukturen som en helhet. Rapporten tar upp frågor kring ansvar och mandat för förvaltning, utveckling, kompetens och utbildningsbehov som Socialstyrelsen anser att Socialdepartementet bör beakta. En förteckning över använda uttryck och förkortningar finns i slutet av rapporten. Följande personer har medverkat vid framtagning av denna rapport: Lotti Barlow, Ulla Gerdin, Ann-Helene Almborg, Bengt Kron, Kristina Bränd Persson, Karin Ahlzén, Erika Eriksson, Anna Adelöf, Daniel Karlsson, Hans Åhlfeldt och Maria Bratt. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Kapitel 1 Inledning och bakgrund Bakgrund Syfte och mål Begrepp och termer från olika källor samlas Identifierade användningsområden Fortsatt behov av klassifikationer och termbank Kapitel 2 Resultat hittills Kapitel 3 Fortsatt arbete i projektet Terminologiarbete Kommunikation Utbildningsmaterial Kvalificering av SNOMED CT:s innehåll Begreppssamordning på nationell nivå Behov av normering Specifikationer för IT-leverantörer och beställare Samverkan för nationell och regional förvaltning Internationellt samarbete Kapitel 4 Förvaltning och utveckling Förvaltning kräver olika kompetenser Identifierat externt utbildningsbehov Fortsatt utvecklingsbehov Kapitel 5 Gemensam informationsstruktur Nationell användning av gemensam informationsstruktur Referenser Bilaga 1 Metodbeskrivningar Metod för kvalificering Metod för översättning till och från svenska Metod för begreppsbaserad mappning för användning i vård och omsorg 38 Metod för identifiering och anpassning av begrepp och termer som är gemensamma för en eller flera yrkesgrupper

6 Metod för modellering och vidareutveckling av den internationella kärnan i SNOMED CT Bilaga 2 Rapporter från delprojekten Gemensamt språk Mappning och harmonisering Bilaga 3 Teoretisk grund till det nationella fackspråket Bilaga 4 Kompetens för förvaltning av nationellt fackspråk Kompetensbehov i en förvaltningsorganisation

7 Sammanfattning Den övergripande målsättningen för Socialstyrelsens arbete inom området fackspråk och informatik är att skapa och tillhandahålla nationella regelverk för informationshantering som stödjer god hälsa, vård och omsorg samt bidrar till kunskapsbaserade hälsoinformationssystem. Användningen av ett nationellt fackspråk är särskilt betydelsefullt för att undvika missförstånd i vårdens och omsorgens kommunikation, för enhetlig tolkning av information för verksamhetsuppföljning, statistik och forskning samt för utbildning. Socialstyrelsen har enligt regeringens uppdrag det övergripande nationella och strategiska ansvaret för att individbaserad patient- och brukarinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig. Myndigheten ansvarar vidare för en samlad nationell verksamhet som tillgodoser vårdens och omsorgens behov av enhetliga begrepp, termer och klassifikationer. I uppdraget ingår att se över behovet av föreskrifter och anvisningar för tillämpning av ett nationellt fackspråk för vård och omsorg samt att utarbeta förslag till modell för förvaltning och fortsatt utveckling. Projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg ska avrapporteras till regeringen 31 mars Det nationella fackspråket består av: nationellt överenskomna begrepp och termer, internationellt och nationellt fastställda klassifikationer och kodverk, det internationella begreppssystemet SNOMED CT med svensk översättning. Det nationella fackspråket för vård och omsorg omfattar både socialtjänst och hälso- och sjukvård Socialstyrelsen har gjort följande ställningstaganden: Den svenska versionen av SNOMED CT 1 är grunden i det nationella fackspråket. Begreppssystemet SNOMED CT är utvecklat för användning i digitala dokumentationssystem inom vård och omsorg. Genom sin detaljrikedom och struktur möjliggör begreppssystemet att information kan delas mellan olika verksamheter och återanvändas för verksamhetsuppföljning, kunskapsutveckling och forskning. Begreppssystemet SNOMED CT, de nationella och internationella klassifikationerna och termbanken har olika syften och kompletterar varandra. Begrepp som finns i klassifikationerna och i termbanken ska också representeras i SNOMED CT för att möjliggöra enhetlig och entydig begreppsanvändning i elektroniska system. 1 Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms 7

8 Projektets resultat Socialstyrelsen har arbetat med olika inriktningar för att täcka in flera användningsområden för det nationella fackspråkets utveckling och användning. Nedan redovisas ett antal resultatområden: Den svenska översättningen av SNOMED CT är klar. Då är begrepp av den senaste versionen översatta och kvalitetsgranskade. Den svenska versionen är nu tillgänglig för målgrupperna att utforska och granska. SNOMED CT har använts som referensterminologi i två projekt: informationsstruktur för kvalitetsregister (IFK2) med tillämpning i kvalitetsregistret RiksSvikt, i samarbete med Center för ehälsa i samverkan, samt i standardvårdplaner för graviditetsförgiftning respektive stroke i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Följande metoder för det fortsatta arbetet har utarbetats och beskrivits: - Fortsatt översättning av SNOMED CT till och från svenska - Kvalificering av innehållet i SNOMED CT - Begreppsbaserad mappning till och från SNOMED CT - Identifiering och anpassning av begrepp och termer som är gemensamma för en eller flera yrkesgrupper - Modellering och vidareutveckling av den svenska versionen av SNOMED CT Socialstyrelsen har tillsammans med Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket och med Läkartidningens tillstånd tagit fram en korpus 2 som innehåller vetenskapliga artiklar från Läkartidningen de senaste 13 åren. Medicinskt fackspråk i skrift råd och rekommendationer. Socialstyrelsen har tillsammans med Läkartidningen och Svenska Läkaresällskapet samt Terminologicentrum TNC samlat och dokumenterat språkliga riktlinjer som rör det medicinska skriftspråket. Projektets målgrupper har involverats i informations- och utbildningsinsatser inom följande områden: - kunskap om SNOMED CT:s innehåll och struktur - terminologilära - mappningsmetod - klassifikationen ICF:s struktur och innehåll - professionell språklig gemenskap I det internationella samarbetet för SNOMED CT har Socialstyrelsen medverkat i och bidragit med bland annat följande: Socialdepartementet och Socialstyrelsen är representerade i IHTSDO:s generalförsamling respektive styrelse. Socialstyrelsen stödjer deltagande av tre invalda representanter i permanenta kommittéer som ansvarar för SNOMED CT:s innehåll och utveckling, kvalitet och tekniska underhåll. Under olika tidsperioder har Socialstyrelsen tillhandahållit ordförande, vice ordförande, sekreterare och sekretariat inom olika forum samt bidragit till internationella riktlinjer för bl.a. översättning. 2 Textmängd som är föremål för språkvetenskapligt studium (Nationalencyklopedins ordbok) 8

9 Metoder för nationell samordning av olika professioners och verksamhetsområdens språkbruk har utvecklats i samarbete med andra uppdrag och projekt på nationell nivå, varav flera hos Socialstyrelsen: Äldres behov och insatser enligt socialtjänstlagen, Äldres behov och åtgärder inom kommunal hälso- och sjukvård, Inventering av behov av insatser för personer med psykiska funktionshinder, Barnhälsodataprojektet, Information i samband med in- och utskrivning från slutenvård. Metoder för begreppsbaserad mappning har utarbetats och dokumenterats. Till metoden har ett utbildningsmaterial tagits fram och ett flertal utbildningstillfällen har genomförts. Samordning mellan de tre uppdragen inom gemensam informationsstruktur har varit och är även fortsättningsvis ett prioriterat arbetsområde för fortsatt utveckling, införande och förvaltning. Socialstyrelsen har under projekttiden genomfört informationsmöten och nationella konferenser tillsammans med olika professionella organisationer och med lokal förankring. Konferenserna har arrangerats i Lund, Jönköping och i Luleå. Ett antal artiklar om olika delar av projektets resultat är publicerade och ytterligare presentationsmaterial finns på Socialstyrelsens webbplats. Socialstyrelsens fortsatta insatser: Socialstyrelsen kommer i det fortsatta projektarbetet att prioritera följande: förvaltning av det nationella fackspråket socialtjänstens begrepp och termer principer för hur terminologin och informationsmodellen samverkar (terminologibindning) kvalificering inom ett par områden fortsatt mappning framtagande av utbildningsmaterial riktad information till de olika målgrupperna utreda behovet av normering Socialstyrelsen anser att regeringen bör beakta följande: Realiseringen av ambitioner och målsättningar som uttrycks i den nationella strategin för ehälsa kräver planerad förvaltning och fortsatta investeringar. Nationellt fackspråk ska förvaltas, underhållas och utvecklas i framtiden. Detta förutsätter tydliga mandat, kunskap, långsiktig finansiering och en väl fungerande nationell förvaltning. Enligt uppdraget till Socialstyrelsen ska det nationella fackspråket vara tillgängligt för användning utan kostnad inom Sverige. Det innebär bl.a. att det måste finnas distributionskanaler som är samordnade med andra delar av den gemensamma informationsstrukturen. Denna tekniska lösning återstår fortfarande att utveckla tillsammans med Center för ehälsa i samverkan och SKL. 9

10 Kunskapsbehovet är stort. Idag har endast ett begränsat antal personer i Sverige tillräcklig kunskap och erfarenhet av det nationella fackspråkets olika delar för att kunna bidra i förvaltningen. Alla myndigheter och organisationer verksamma inom vård och omsorg måste engageras i den nationella strategin för ehälsa för att uppnå förväntade effekter. För medborgaren är det väsentligt att också andra myndigheter än Socialstyrelsen, t.ex. Försäkringskassan och Läkemedelsverket, använder samma enhetliga och entydiga fackspråk som vård- och omsorgsverksamheternas professioner. En kraftfull satsning på utbildning som involverar universitet och högskolor, professionella organisationer samt vård och omsorgspersonal är nödvändig för att säkra kompetensförsörjningen i vård och omsorg och i centrala förvaltningsfunktioner. Den nationella samordningen för genomförande och driftsättningen av den gemensamma informationsstrukturen kräver nationella insatser som ligger utanför projektets ram och uppdrag. Idag ansvarar Socialstyrelsen för det nationella terminologirådet och processen för beredning och förankring av terminologiärenden samt underhåll av nationella hälsorelaterade klassifikationer. Motsvarande samordningsfunktioner med tydliga och transparenta berednings- och beslutsprocesser behöver etableras för nationellt fackspråk som helhet och för den gemensamma informationsstrukturen. Socialstyrelsen kommer i slutrapporten att lägga fram alternativ till fortsatt förvaltning och beskrivning av möjlig införandeplan tillsammans med en huvudman och dess leverantör av informationssystem. 10

11 Kapitel 1 Inledning och bakgrund Den övergripande målsättningen för Socialstyrelsens arbete inom området fackspråk och informatik är att skapa och tillhandahålla nationella regelverk för informationshantering som stödjer god hälsa, vård och omsorg samt bidrar till kunskapsbaserade hälsoinformationssystem. Socialstyrelsen har enligt regeringens uppdrag det övergripande nationella och strategiska ansvaret för att individbaserad patient- och brukarinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig. Myndigheten ansvarar vidare för en samlad nationell verksamhet som tillgodoser vårdens och omsorgens behov av enhetliga begrepp, termer och klassifikationer. I uppdraget ingår att se över behovet av föreskrifter och anvisningar för tillämpning av ett nationellt fackspråk för vård och omsorg samt att utarbeta förslag till modell för förvaltning och fortsatt utveckling. Bakgrund Regeringen beslöt våren 2007 att Sverige ska vara medlem av den internationella samarbetsorganisationen 3 för förvaltning och utveckling av SNO- MED CT. I maj 2007 beslutade regeringen att (1): Socialstyrelsen skall ta ett övergripande nationellt och strategiskt ansvar för att individbaserad patient- och brukarinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig i enlighet med de mål och principer som slås fast i regeringens skrivelse Nationell IT-strategi för vård och omsorg. I arbetet ingår dels att utarbeta en nationell informationsstruktur, dels att utarbeta, tillhandahålla och förvalta en nationell terminologi- och klassifikationsresurs. --- Uppdraget innebär vidare att Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting skall stimulera och stödja införande och användning av den nationella terminologi- och klassifikationsresursen inom vård och omsorg. Uppdragets två delar nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk för vård och omsorg är varandras förutsättningar. Fullt utbyggda bidrar dessa till att information som delas mellan olika vård- och omsorgsverksamheter blir enhetlig, entydig och jämförbar. I det nationella fackspråket ingår de begrepp och termer som behövs för att beskriva problem, behov och mål för åtgärder och insatser samt resultat. Dessutom ger det nationella fackspråket underlag till verksamhetsuppföljning, statistik och forskning. Projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg ska avrapporteras till regeringen 31 mars Nationell informationsstruktur rapporterades 31 december IHTSDO International Health Terminology Standards Development Organisation 11

12 Arkitekturledningen på Center för ehälsa i samverkan 4 har inom strategin för den nationell ehälsa (2) 5 ansvaret för att utveckla en tillämpning av den gemensamma informationsstrukturen inom hälso- och sjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom strategin för Nationell ehälsa initierat ett samarbetsprojekt med Socialstyrelsen för att bidra till utveckling av den gemensamma informationsstrukturen, så att den även omfattar socialtjänstens verksamhetsområden. En förutsättning för att få ett sammanhängande och därmed användbart resultat är att arbetet med gemensam informationsstruktur genomförs i nära samarbete mellan Socialstyrelsen, Center för ehälsa i samverkan samt SKL. Det gäller särskilt utvecklingen av regelverk och modeller för användning av nationellt fackspråk. Europeiska kommissionen har i sin rapport Semantic Interoperability for Better Health and Safer Healthcare (3) särskilt pekat på nödvändigheten av en gemensam och integrerad terminologi. Syfte och mål Det övergripande målet för projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg 6 är att information som ska delas mellan huvudmän och professioner inom vård och omsorg är entydigt och enhetligt beskriven. Syftet är att undvika olika tolkningar och risk för missförstånd när information delas mellan professioner och verksamheter. Dessutom ges förutsättning för att rätt person får rätt vård och omsorg på korrekta grunder. Entydigheten är en förutsättning för att kunna göra tillförlitliga jämförelser av vårdens och omsorgens insatser och resultat. Den är också en förutsättning för att möjliggöra jämförelser över tid. Informationskvaliteten i den delade informationen är dock först och främst en patient- och rättssäkerhetsfråga. Det nationella fackspråket består av: nationellt överenskomna begrepp och termer, internationellt och nationellt fastställda hälsorelaterade klassifikationer och kodverk, det internationella begreppssystemet SNOMED CT med svensk översättning. Socialstyrelsen ska tillhandhålla en tjänst som inkluderar termbanken, hälsorelaterade klassifikationer och kodverk samt begreppssystemet SNOMED CT. Det nationella fackspråket för vård och omsorg omfattar både socialtjänst och hälso- och sjukvård 7 (4). Begrepp och termer från olika källor samlas Nationellt fackspråk ingår som en väsentlig del i den nationella strategin för ehälsa. Sverige har de senaste åren tagit flera offensiva inriktningsbeslut 4 Kallades fram till 2009 Beställarfunktionen 5 Den nationella IT-strategin för vård och omsorg bytte under 2010 namn till Nationell ehälsa 6 Projektet hette fram till våren 2008 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT 7 Vård och omsorg som ges enligt socialtjänstlagen (SoL, 2001:453), lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763), lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 12

13 inom e-hälsoområdet, där det svenska deltagandet i det internationella samarbetet om SNOMED CT utgör ett tydligt exempel. Den svenska versionen av begreppssystemet SNOMED CT är grunden i det nationella fackspråket. Begrepp och termer i klassifikationer och termbanken ska också vara representerade i SNOMED CT. Begreppssystemet är utvecklat för att användas i digitala dokumentationssystem inom vård och omsorg. Genom sin detaljrikedom och struktur möjliggör begreppssystemet att information kan återanvändas för verksamhetsuppföljning på olika nivåer, utveckling och forskning. Figur 1 Beskriver att begreppen i olika källor samlas och harmoniseras i SNOMED CT och att olika verksamhetsstyrda informationsbehov kan fyllas För att olika professioner och verksamheter på ett säkert sätt ska kunna tillhandahålla och överföra nödvändig information om en individs hälsa och vård- och omsorgsbehov är en enhetlig 8 och entydig 9 terminologi nödvändig. Användningen av en enhetlig terminologi minskar behovet av dubbeldokumentation samtidigt som den bidrar till ökad patient- och rättssäkerhet. Vård- och omsorgsverksamheternas behov av begrepp och termer i sin helhet ska därför vara tillgodosedda i SNOMED CT. All informationshantering inom vård och omsorg bör styras mot en gemensam begreppsanvändning. Tillsammans med övriga delar i den gemensamma informationsstrukturen finns förutsättningarna till en samlad och effektivare informationshantering i vård och omsorg. Gemensamt fackspråk också för andra myndigheter Nationellt fackspråk bör vara en gemensam resurs för alla myndigheter, organisationer, verksamheter och professioner inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. För medborgaren är det väsentligt att också andra myndigheter än Socialstyrelsen t.ex. Försäkringskassan och Läkemedelsverket använder 8 Utbredd och allmän användning i hela landet 9 Entydig kan ställas mot mångtydig, och i den jämförelsen blir entydighet i kommunikation av information en kvalitetsaspekt. 13

14 samma enhetliga och entydiga fackspråk som vård- och omsorgsverksamheternas professioner. Alla myndigheter och organisationer verksamma inom vård och omsorg måste därför engageras i strategin för ehälsa för att uppnå förväntade effekter. Identifierade användningsområden Socialstyrelsen har identifierat att användningen av ett nationellt fackspråk är särskilt betydelsefullt för att undvika missförstånd i vård och omsorg, för utveckling och underhåll av dokumentationssystem, och för enhetlig tolkning av information vid verksamhetsuppföljning, statistik och forskning samt för utbildning. Nedan följer några exempel: Inom och mellan professioner och verksamhetsområden Risken för missförstånd minskar i kommunikationen mellan olika professioner och verksamheter, till exempel vid skriftlig rapportering av patient- och klientinformation. Information som en gång är dokumenterad ska kunna återsökas, förstås och återanvändas av andra professioner och verksamheter vid behov. Det reducerar behovet av dubbeldokumentation, vilket i sin tur ger positiva effekter på resursutnyttjandet. Olika behov av detaljrikedom i dokumentationen tillgodoses genom att begreppsstrukturen stödjer såväl specialisering som aggregering. En väl genomförd och samordnad dokumentation på individnivå möjliggör återanvändning av aggregerad information för flera olika syften, exempelvis verksamhetsuppföljning, öppna jämförelser, epidemiologiska studier och andra forskningsfrågeställningar. Det ger också förbättrade förutsättningar för patient- och klientsäkerhet, då systematisk uppföljning av avvikelser, komplikationer och vårdrelaterade skador möjliggörs. När det gäller rättsäkerhet för den enskilde möjliggörs också systematisk uppföljning av att identifierade och beslutade behov och insatser är tillgodosedda och verkställda. 14

15 Elektroniska dokumentationsmallar Bättre strukturering av information i dokumentationsmallar. Detaljeringsgraden kan anpassas efter situationens behov. Sammanställningar på olika detaljeringsnivåer genom att den hierarkiska strukturen i SNOMED CT utnyttjas. Till exempel kan en lunginflammation orsakad av pneumokocker också beskrivas som en lungsjukdom eller som en infektionssjukdom. Ökad enhetlighet i dokumentationsmallarna genom användning av rekommenderade termer som länkas till SNOMED CT. Detta ger ökade möjligheter att återanvända information för kunskapsstyrning, uppföljning, utveckling och forskning (5, 6). Ökad kvalitet i den digitala dokumentationen som en följd av att fackspråket utvecklas och kvalitetssäkras i en enhetlig process. Vård och omsorgsutbildningar Större enhetlighet i begrepps- och termanvändning inom och mellan professioner och verksamhetsområden, har betydelse för personalens trygghet. huvudmännens utbildningskostnader, men också för kostnaderna för förvaltning och utveckling av informationssystem. Kunskapsutveckling inom vård och omsorg Patient- och klientdokumentation kan återanvändas och analyseras med avseende på utvinning av kunskap och erfarenheter i vård och omsorg. Resultatet kan användas för utveckling av beslutsstödssystem eller vidareutveckling av riktlinjer och liknande. Beskrivnings- och ersättningssystem Nationellt fackspråk och en nationell informationsstruktur kan bidra till att höja kvaliteten i beskrivnings- och ersättningssystem som utgör en del av styrsystemet för vård och omsorg. Dessa system är kontinuerligt under utveckling och det är viktigt att utforska och ta tillvara den potential som erbjuds för att öka kvaliteten och precisionen i beskrivningssystemen och därmed också kvaliteten i data som används för uppföljning och statistik. Fortsatt behov av klassifikationer och termbank Socialstyrelsen anser att klassifikationer och termbanken måste behållas och utvecklas vidare, och att de ingående begreppen ska kopplas till SNOMED CT. Klassifikationerna bygger generellt sett på en hög grad av aggregering och är nödvändiga för nationell och internationell statistisk redovisning och som underlag för DRG 10 och motsvarande system. Kopplingen till internationellt vedertagna statistiska klassifikationer är också nödvändig för att behålla en rimlig kontinuitet över tid. Hälsorelaterade klassifikationer behöver även fortsättningsvis användas och utvecklas för t.ex. regional och na- 10 Diagnosrelaterade grupper 15

16 tionell uppföljning, kvalitetsregister, ekonomistyrning samt för internationell och nationell statistik. Begrepp som finns i de nationella klassifikationerna ska också finnas i SNOMED CT för att säkerställa entydig användning. Termbankens syfte är att tillhandahålla nationellt överenskomna begreppsdefinitioner och termer inom fackspråket vård och omsorg. Termbanken innehåller begrepp och termer inom bland annat vård- och omsorgsadministration, socialtjänst och läkemedelshantering. I termbanken återfinns också fackspråkliga uttryck från Socialstyrelsens författningssamling. Begreppssystemet SNOMED CT innehåller huvudsakligen begrepp och termer för kroppens strukturer och funktioner samt de åtgärder och insatser som är del av vård och omsorg. En närmare beskrivning av skillnader och av olika principer i fackspråket beskrivs i bilaga 3. I samma bilaga beskrivs också den teoretiska grunden för SNOMED CT. 16

17 Kapitel 2 Resultat hittills Socialstyrelsen har under projekttiden arbetat med olika inriktningar för att täcka in flera användningsområden för det nationella fackspråkets utveckling och användning. Nedan redovisas ett antal områden där myndigheten har varit och är aktiv. Den svenska grundöversättningen av SNOMED CT är klar sommaren Då är begrepp av den senaste versionen av SNOMED CT, översatta och kvalitetsgranskade. Den svenska versionen är redan nu tillgänglig för målgrupperna att utforska och granska. SNOMED CT har använts som referensterminologi i två projekt. - Kvalitetsregistret RiksSvikt i samarbete med Center för ehälsa i samverkan i projekt kring informationsstruktur för kvalitetsregister. - I standardvårdplaner för graviditetsförgiftning respektive stroke i samarbete med SKL. Socialstyrelsen har tillsammans med Örebro universitet, institutionen för omvårdnad granskat den svenska översättningen av den amerikanska sjuksköterskeklassifikationen NANDA och jämfört den med den svenska versionen av SNOMED CT. Resultatet visade på vikten av att det finns ett enhetligt och entydigt underlag i båda källorna som ska mappas mot varandra. Resultatet visar också att merparten av NANDA-begreppen återfinns i SNOMED CT, men att olika termer valts i respektive översättning. Detta ledde till att båda översättningarna reviderades och de har därmed blivit mer konsekventa och lika. Följande metoder för det fortsatta arbetet har utarbetats och beskrivits: - Fortsatt översättning av SNOMED CT till och från svenska - Kvalificering av innehållet i SNOMED CT - Begreppsbaserad mappning till och från SNOMED CT - Identifiering och anpassning av begrepp och termer som är gemensamma för en eller flera yrkesgrupper - Modellering och vidareutveckling av den svenska versionen av SNOMED CT Dessutom finns tidigare framtagna metoder som är viktiga för förvaltningen av det nationella fackspråket. - Terminologiläran och handledning för terminologiarbete - Klassificering Socialstyrelsen har tillsammans med Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket och med Läkartidningens tillstånd tagit fram en korpus 11 som innehåller vetenskapliga artiklar från Läkartidningen de senas- 11 Textmängd som är föremål för språkvetenskapligt studium (Nationalencyklopedins ordbok) 17

18 te 13 åren. Korpusen är webbaserad och syftet är att den ska användas som vägledning vid val av rekommenderad term i SNOMED CT. Korpusen är också ett bidrag till forskning inom medicinskt fackspråk och kommer att publiceras på Göteborgs universitets webbplats. Medicinskt fackspråk i skrift råd och rekommendationer. Socialstyrelsen har tillsammans med Läkartidningen och Svenska Läkaresällskapet samt Terminologicentrum TNC samlat och dokumenterat språkliga riktlinjer som rör det medicinska skriftspråket. Riktlinjerna för översättning av SNOMED CT har legat till grund för arbetet. Dokumentet publiceras på webben. Inventering av användning av Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) utfördes via en webbenkät under våren Resultatet visar att respondenterna (124 personer) framförallt ser möjligheterna med ICF som ett gemensamt språk och gemensam begreppsvärld. De anser även att ICF utgår från individens behov och att den ger en tydlig struktur. Samtliga projektets målgrupper har involverats i informations- och utbildningsinsatser. De områden som har prioriterats är - kunskap om SNOMED CT:s innehåll och struktur - terminologilära - mappningsmetod - klassifikationen ICF:s struktur och innehåll - professionell språklig gemenskap I det internationella samarbetet för SNOMED CT har Socialstyrelsen medverkat i och bidragit med följande: - Sverige bidrog inledningsvis till att vidga målet för SNOMED CT:s användningsområde till att också gälla socialtjänstens begrepp och termer. - Socialdepartementet och Socialstyrelsen är representerade i IHTS- DO:s generalförsamling respektive styrelse. - Socialstyrelsen stödjer tre invalda representanter i de permanenta kommittéerna som ansvarar för SNOMED CT:s innehåll och utveckling, kvalitet och tekniska underhåll. - Under olika tidsperioder har Socialstyrelsen tillhandahållit ordförande, vice ordförande, sekreterare och sekretariat inom IHTSDO:s medlemsforum. - För samordning av översättingsmetoder har Socialstyrelsen tillhandahållit ordförande respektive vice ordförande under olika perioder. Två dokument för riktlinjer har tagits fram (7, 8). - Dessutom är Socialstyrelsen aktiv i olika arbetsgrupper bland annat för utbildningsfrågor, mappning samt frågor kring införande och användning. 18

19 Metoder för samordning av olika professioners och verksamhetsområdens språkbruk har utarbetats och testats i samarbete med andra uppdrag och projekt på nationell nivå. Dessa är: - Äldres behov och insatser enligt socialtjänstlagen - Äldres behov och åtgärder inom kommunal hälso- och sjukvård - Inventering av behov av insatser för personer med psykiska funktionshinder - Barnhälsodataprojektet - Information i samband med in- och utskrivning från slutenvård. För ytterligare information se bilaga 2. Metoder för begreppsbaserad mappning har utarbetats och dokumenterats. Till metoden har ett utbildningsmaterial tagits fram och ett flertal utbildningstillfällen har genomförts för kvalitetsgranskare och andra personer knutna till projektet. Samordning mellan de tre uppdragen inom gemensam informationsstruktur har varit och är även fortsättningsvis ett prioriterat arbetsområde, se kapitel 4. Socialstyrelsen har deltagit i ett antal arbetsgrupper som bland annat har resulterat i: - Beskrivning av likheter och skillnader mellan metoderna för terminologiarbete och begreppsmodellering. Arbetet har resulterat i ett dokument som används i utbildningssyfte (9). - Kartläggning och beskrivning av kända och mindre kända kodverk som används nationellt eller lokalt. Arbetet har resulterat i en förteckning och behovsanalys vad gäller samordnad förvaltning. - Arbete med att ta fram principer och regelverk för hur informationsmodeller och SNOMED CT kopplas samman har inletts. En rapport med rekommendationer ska finnas före 2010 års utgång. Avvikelser från den ursprungliga projektplanen I den ursprungliga projektplanen ingick ett delprojekt Samverkan och samordning av praktiska tillämpningar under ledning av SKL. Våren 2009 beslutade Socialstyrelsen och SKL om att delprojektet skulle bli ett eget ansvar inom SKL. Socialstyrelsen hade innan dess bidragit med 5 miljoner ur projektets budget till SKL. Kommunikation av resultat Socialstyrelsen har under projekttiden genomfört informationsmöten och nationella konferenser tillsammans med olika professionella organisationer och med lokal förankring. Konferenserna har arrangerats i Lund, Jönköping och i Luleå. Informationsmöten för att kommunicera ut projektets resultat har genomförts bland annat i Västra Götalandsregionen och i Halland. Socialstyrelsen har medverkat med information om nationellt fackspråk i ett stort antal konferenser som andra aktörer och organisationer arrangerat. Socialstyrelsen medverkar också i de nationella kommunikationsinsatserna som rör den nationella strategin för ehälsa. 19

20 Publicerade artiklar av medarbetare och samarbetspartners SNOMED CT kan ge vårdens journalsystem gemensam röst. Internationell referensterminologi nu redo för praktiska test (10). Läkartidningens arkiv i ny skepnad. En resurs för forskare, läkare och allmänhet (11). Issues on Quality Assessment of SNOMED CT Subsets Term Validation and Term Extraction Nyström M, Vikström A, Nilsson GH, Åhlfeldt H, Örman H. Enriching a primary health care version of ICD-10 using SNOMED CT mapping. Journal of Biomedical Semantics. 2010: Submitted. Vikström A, Nyström M, Åhlfeldt H, Strender L-E, Nilsson GH. Views of diagnosis distribution in primary care in 2.5 million encounters in Stockholm: a comparison between ICD-10 and SNOMED CT. Informatics in Primary Care. 2010; Accepted. Nyström M, Sundvall E, Örman H, Åhlfeldt H. Data Needs for Patient Overviews: A Literature Review Compared with SNOMED CT and openehr. AMIA Annual Symposium; November 13-17; Submitted. Nyström M, Vikström A, Nilsson G, Örman H, Åhlfeldt H. Visualization of disease distribution with SNOMED CT and ICD-10. Accepted paper MEDINFO 2010 Erik Sundvall, Rahil Qamar, Mikael Nyström, Mattias Forss, Håkan Petersson, Hans Åhlfeldt, Alan Rector. Integration of Tools for Binding Archetypes to SNOMED CT. BMC Medical Informatics and Decision Making 2008, 8 (Suppl 1):S7 20

21 Kapitel 3 Fortsatt arbete i projektet Huvudmän, verksamheter och leverantörer av informationssystem behöver se ett trovärdigt och hållbart förslag till förvaltning och vidareutveckling av den gemensamma informationsstrukturen för att våga satsa på utvecklingen. Socialstyrelsen prioriterar i det fortsatta arbetet att beskriva och förankra förslag till förvaltningsorganisation. Innehållet i detta arbete beskrivs i kapitel 4. I detta kapitel beskrivs andra prioriterade arbetsområden såsom socialtjänstens begrepp och termer, kvalificering och mappning, koppling mellan terminologi och informationsmodeller, kommunikation, utbildning och internationellt samarbete. Terminologiarbete Socialtjänstens begrepp och termer Socialtjänstens begrepp och termer är underrepresenterade i SNOMED CT. Under våren 2010 inleddes ett samarbete mellan Socialstyrelsen, SKL och kommunernas länssamordnare för att utveckla en gemensam informationsstruktur för socialtjänsten, baserad på den nationella informationsstrukturen. Arbetet kommer bland annat att leda till att socialtjänstens begrepp och termer förtydligas och kan representeras i nationellt fackspråk. Överenskomna synonymer till uttryck i ICF Struktur och innehåll i klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) är en viktig komponent för utveckling och samordning av ett gemensamt språkbruk, men ICF:s uttryck är ofta långa och svåranvända. Idag används därför på många håll lokalt framtagna synonymer till ICF:s uttryck. Verksamhetsföreträdare efterfrågar nationellt överenskomna synonymer. Kommunikation Projektets resultat förankras kontinuerligt med de primära målgrupperna 12. Riktad information till professionella organisationer och IT-leverantörer är planerad. Socialstyrelsen deltar även fortsättningsvis med information i regionala informationsträffar där kommuner, landsting och utbildningar själva står som inbjudare till mötet. Följande aktiviteter är planerade: 12 De primära målgrupperna är beslutsfattare i kommun och landsting, vård- och omsorgspersonal med särskilt intresse för dokumentationsfrågor, professionella organisationer (intresseorganisationer och fackliga organisationer), terminologiansvariga i landsting, kommuner, IT-direktörer, IT-leverantörer samt nationella aktörer inom den nationella IT-strategin 21

22 Öppet hus för vetgiriga De primära målgrupperna bjuds in till ett öppet hus för att få möjlighet att prova på och att diskutera det nationella fackspråkets innehåll och användning. Ett syfte med aktiviteten är att öka kunskap om och intresse för att diskutera hur fackspråket, och framförallt SNOMED CT, kan införas och bidra till utveckling av informationssystem. Ett annat syfte är att visa den svenska översättningen. Konferens Socialstyrelsen arrangerar en öppen konferens i Stockholm den 31 mars 2011 för att markera avslutningen av projektet, med bl.a. medverkan från Socialdepartementet. Fokus ska ligga på projektets konkreta resultat, användning och förvaltning. Information om projektets resultat Information distribueras fortlöpande i form av bl.a. nyhetsbrev till projektets kontaktpersoner i landsting, regioner och kommuner samt professionella organisationer och andra prioriterade målgrupper. Utbildningsmaterial En förutsättning för att öka kunskapen om innehållet och användningen av nationellt fackspråk är att det finns informations- och utbildningsmaterial lätt tillgängligt för olika typer av användare. Förutom utbildningsmaterial kopplat till de olika arbetsmetoder som utvecklats har Socialstyrelsen ambitionen att tillhandahålla följande: Utbildningsmaterial för klassifikationerna ICF och ICF-CY (barn- och ungdomsversion). SNOMED CT:s användarmanual (user guide) i svensk översättning. IHTSDO:s utbildningsmaterial om SNOMED CT i svensk översättning. Utbildningsmaterialen kommer att publiceras på webben. Kvalificering av SNOMED CT:s innehåll Det finns bland de medverkande intressenterna i projektet en samstämmig uppfattning att översättningen ska kvalificeras, dvs. granskas valideras och eventuellt kompletteras så att innehållet motsvarar behovet av begrepp och termer inom de olika specialiteter och verksamheter där den ska användas. Det är känt att SNOMED CT saknar vissa begrepp som behövs i svensk vård och omsorg och dessa måste därför identifieras och läggas till. Detta arbete måste göras tillsammans med olika intressenter. Exempel på samarbetspartners är: Socialstyrelsen har en överenskommelse med Region Skåne som innebär att Socialstyrelsen i anslutning till sammanslagning av journalsystemen i 22

23 Skånes Universitetssjukhus medverkar till identifiering av de begrepp som det lokalt finns behov av i SNOMED CT, dvs. mappning. Dietisternas Riksförbund kommer tillsammans med Socialstyrelsen att identifiera yrkesgruppens specifika begrepp och termer i SNOMED CT. En förstudie ska genomföras under hösten för att beskriva metoden för kvalificeringsarbete inom ett helt verksamhetsområde/medicinsk specialitet. Mappning En förutsättning för att SNOMED CT ska kunna bli ett stöd i olika verksamheter är att begreppen i de källor som används är terminologiskt genomarbetade och avstämda mot SNOMED CT. Under hösten 2010 genomförs eller påbörjas följande mappningsarbeten med SNOMED CT: KVÅ, Klassifikation av vårdåtgärder ICD, den internationella sjukdomsklassifikationen, planerat som ett internationellt samarbete ICF Begreppen i termbanken Begreppssamordning på nationell nivå Inom Socialstyrelsen pågår harmonisering mellan begrepp som är nationellt överenskomna och publicerade i termbanken respektive begrepp som används i den nationella informationsstrukturens modeller. Arbetet ska resultera i enhetlig och entydig begrepps- och termanvändning mellan termbanken och den nationella informationsstrukturen. Arbetet ska vara avslutat under hösten Behov av normering Behovet av normering genom t.ex. föreskrifter samt anvisningar för tillämpning av ett nationellt fackspråk för vård och omsorg ska utredas under projekttiden. En utredning om lämpliga former för normering och anvisningar beräknas vara klar hösten Specifikationer för IT-leverantörer och beställare En första specifikation för leverantörernas användning av nationellt fackspråk kommer att tas fram under projekttiden. Detta arbete görs delvis i projektet men också som en del av samarbetet kring den gemensamma informationsstrukturens tillämpning. Under 2010 intensifieras arbetet med att identifiera IT-leverantörers och användares behov av stöd för att få det nationella fackspråket i användning. 23

24 Samverkan för nationell och regional förvaltning Socialstyrelsen genomför under hösten en inventering av hur några större regioner har organiserat sitt eget arbete runt informatikfrågor. Syftet är att genom ökad förståelse för lokal och regional organisation runt informatik och informationssystem använda dessa erfarenheter för att förbättra förutsättningarna för god samverkan mellan nationell och regional/lokal förvaltning. Samverkan måste bland annat finnas runt former för distribution av det nationella fackspråket men även för återföring av användarerfarenheter och förbättringsförslag. Internationellt samarbete Idag finns ökade behov av ett väl fungerande utbyte av information inom vård- och omsorg även över nationsgränserna, särskilt inom Europa. Detta ställer krav på en terminologi som även kan användas internationellt på ett rimligt och säkert sätt. Socialstyrelsen bevakar frågor och utvecklingsarbeten som rör semantisk interoperabilitet. Det internationella samarbetet inom bland annat IHTSDO bidrar till den nationella utvecklingen i och med att expertkompetens delas mellan länderna. Inom olika arbetsgrupper utarbetas gemensamma utbildningsmaterial, tekniska specifikationer, riktlinjer för översättning, mappning, begreppsmodellering, redigering, införande, terminologibindning och licenshantering. Medlemsländerna kan använda och anpassa framtaget material till nationella behov. Detta minskar arbetsbördan för medlemsländernas förvaltningsorganisationer och bidrar till kunskapsuppbyggnaden. Mycket av det arbete som görs internationellt har stor betydelse för det svenska arbetet och är en potentiellt viktig del även i förvaltningen. Informationsutbytet inom IHTSDO och mellan medlemsländerna har resulterat i konkreta samarbeten och kunskapsutbyte som också rör andra delar av den gemensamma informationsstrukturen och erfarenheter kring tillämpning från olika länder. Att viktig information måste kunna delas har även lyfts inom EUkommissionen (12) och ehälsofrågorna har hög aktualitet även på ministernivå. Det europeiska samarbetsprojektet epsos är ett exempel där 13 länder samarbetar för att utarbeta och pröva metoder för att kunna utbyta vårdinformation på ett säkert sätt över landsgränserna. Socialstyrelsen har bidragit i detta arbete bl.a. genom projektet nationellt fackspråk. 24

25 Kapitel 4 Förvaltning och utveckling Förverkligandet av ambitioner och målsättningar som uttrycks i den nationella strategin för ehälsa förutsätter en långsiktig planering av förvaltning och fortsatta investeringar för att stödja såväl införande som användning av tjänster och resurser som utvecklas. Motiveringen till dessa investeringar bygger på en hypotes om att satsning på en förbättrad informationshantering på sikt kommer att betala sig i form av ökad säkerhet, kvalitet och effektivitet, och ytterst en god vård och omsorg för medborgaren. Investeringarna måste också jämföras med kostnader och risker som uppstår på grund av fortsatt fragmentering av informationshanteringen inom vård och omsorg. Satsningen på sammanhållande resurser såsom ett nationellt fackspråk och informationsstruktur är ett led i att motverka denna utveckling. Ansvarsområden och mandat I ett åtagande om att förvalta, underhålla och utveckla det nationella fackspråket för framtiden ingår bl. a. ansvar för att tillhandahålla metoder för översättning, mappning, kvalitetssäkring, m.m. att driva och kvalitetssäkra en förvaltningsorganisation att vid behov utvidga den nationella extensionen av SNOMED CT att termbanken hålls uppdaterad och tillgänglig att de nationella hälorelaterade klassifikationerna är uppdaterade och tillgängliga att SNOMED CT är uppdaterad, översatt och tillgänglig att tillse att fackspråkets delar fungerar var för sig inom respektive tilllämpningsområde men också fungerar tillsammans att bidra till att terminologin inom vård och omsorg används och utvecklas att säkerställa kopplingar mellan terminologi och modeller inom den gemensamma informationsstrukturen. Med förvaltning avses här lagring och underhåll (utredning, komplettering, korrigering, testning), utvecklingsarbete, tekniskt och innehållsmässigt användarstöd, informationsinsatser, distribution och publicering etc. Detta uppdrag förutsätter mandat, kunskap, långsiktig finansiering och en fungerande nationell samordning. Sammanhållen förvaltning ökar möjligheterna att effektivisera användningen av den teknik och de kompetenser som krävs. Socialstyrelsens ansvar och mandat för de olika förvaltningsobjekten behöver förtydligas. 25

26 Berednings- och beslutsorganisation Idag ansvarar Socialstyrelsen för det nationella terminologirådet och processen för beredning och förankring av terminologiärenden samt underhåll av nationella hälsorelaterade klassifikationer. Motsvarande samordningsfunktioner med tydliga och transparenta berednings- och beslutsprocesser behöver etableras för nationellt fackspråk som helhet, liksom för nationell informationsstruktur, och på nationell nivå för hela den gemensamma informationsstrukturen. För näraliggande sakområden som t.ex. tillämpade kodverk och statistiska regelverk, som har direkt eller indirekt koppling till fackspråket, behöver sannolikt också samordningsprocesser på nationell nivå säkerställas. Det saknas idag ett tydligt ägarskap för många mindre kodverk som används såväl nationellt som lokalt. Även ärenden som rör nationell tilllämpning av olika informationsstandarder inom vård och omsorg bör på sikt kunna ingå i dessa beredningsprocesser på nationell nivå. Det är idag oklart om och hur Socialstyrelsen kan ansvara för sådana processer och i så fall under vilka former. Det finns inspiration och goda exempel från andra länder på hur liknande processer och organ kan utformas, och som i delar kan vara tillämpliga för svenska förhållanden och för Socialstyrelsens uppdrag i framtiden. I Storbritannien inrättades år 2007 inom NHS Connecting for Health en styrelse, National Information Governance Board (NIGB), för att fylla behovet av en nationell överordnad funktion med mandat att ge råd eller besluta om tillämpning av standarder (i vid mening) inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I uppdraget ingår att Provide leadership and promote consistent standards for information governance across health and social care, to enable ethical, legal and policy issues to be appropriately dealt with. (13). De övergripande rekommendationer som tas fram är länkade till ett system kallat Information Governance Framework som innehåller allt från rekommendationer kring e-förvaltning och föreskrifter om ledningssystem och certifiering till tekniska specifikationer och vägledningar. Därutöver tillhandahålls gemensamma resurser för dokumentation och datainsamling (terminologier, klassifikationer, mallar, regelverk mm) samlade i bibliotek. Inom Canada Health Infoway har en pan-kanadensisk samverkansorganisation etablerats med mandat att besluta om standarder som ska underlätta införandet av elektroniska patientjournaler i Kanada. Samverkan innefattar även förvaltning och utveckling av dessa standarder (inkl SNOMED CT, standarder för informationsutbyte mm), användarstöd, samt medverkan i nationellt och internationellt arbete. Organisationen ansvarar för ett flertal kommittéer och arbetsgrupper som ansvarar för informationssamordning på tre nivåer: strategisk nivå, samordningsnivå och domänspecifik nivå. Exempel på arbetsgrupper är informationsstruktur, läkemedelshantering, integritet och säkerhet, terminologiservice. Till dessa grupper finns berednings- och beslutsprocesser kopplade för att säkra harmonisering och kompatibilitet mellan beslut på olika nivåer (14). 26

27 Verktyg Tillsammans med övriga medlemsländer i IHTSDO deltar Sverige i etablering av en gemensam teknisk plattform med verktyg för utveckling, underhåll och distribution av SNOMED CT och dess tillämpningar: IHTSDO Workbench. Denna verktygslåda finansieras av medlemsländerna för att underlätta konkret samarbete och utbyte av kunskap och delade produkter i en gemensam teknisk miljö. Ambitionen är att verktyget ska innehålla alla delar som har betydelse för medlemsländernas interna förvaltningsarbete. Socialstyrelsen bör kunna använda IHTSDO Workbench i den fortsatta förvaltningen av nationellt fackspråk och bidrar därför både med resurser och med arbetsinsatser för att testa olika funktioner vartefter de blir färdiga. Verktygen tas i drift successivt under IHTSDO Workbench är publicerad som öppen källkod (open source) för att stimulera vidareutveckling. Möjligheten för Sverige att använda IHTSDO:s verktyg utesluter dock inte andra lösningar om det visar sig mer effektivt. Förvaltning kräver olika kompetenser När Socialstyrelsen fick uppdraget att etablera det nationella fackspråket för vård och omsorg togs beslutet att basera projektets bemanning på personer vars kompetens också skulle komma till användning i den framtida förvaltningen. Arbetet inom projektet är en del av kompetensutvecklingen i organisationen. Socialstyrelsen har kompetens inom terminologi och klassifikationsområdena dvs. områden som Socialstyrelsen har haft ansvar för sedan länge, och har ökat kunskapen om SNOMED CT, medan kompetensen behöver förstärkas inom flera andra områden för att klara uppdraget. Socialstyrelsens bedömning är att ambitionsnivån för kommande organisation kring förvaltning måste sättas utifrån att det innebär ett utökat nationellt ansvar inom nya kunskapsområden, att det ställs höga krav på samordning i fler processer och att trovärdigheten utifrån huvudmännens och ITleverantörernas perspektiv är betydelsefull för införandet. Identifierade kompetensområden och arbetsuppgifter för förvaltnings- och utvecklingsåtagandet beskrivs i bilaga 4. Under de första åren kommer relativt sett mer resurser att behövas för att stödja och stimulera huvudmän, professionella organisationer och ITleverantörer med flera att införa och använda det nationella fackspråket. Identifierat externt utbildningsbehov Socialstyrelsen ansvarar för att det nationella fackspråkets metoder är tillräckligt beskrivna, och att utbildningsmaterial om SNOMED CT:s innehåll och struktur finns översatt till svenska. Däremot krävs det resurser för att efter projektets avslutning tillgodose huvudmännens utbildningsbehov inom flera områden. Socialstyrelsen har identifierat följande tre huvudintressenter som måste förses med utbildningsmaterial om nationellt fackspråk. 27

28 Universitets- och högskoleutbildningar Socialstyrelsen har under projekttiden haft kontakt med ett antal högskolor och universitet: Göteborg, Halmstad, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Umeå och Örebro är några exempel. Det finns ett uttalat intresse för att ta till sig det nationella fackspråket i undervisningen, men det är också en lång startsträcka för att skaffa den beredskap som krävs. Det behövs både kunskap och särskilda resurser för att ta fram kursplaner och utbildningsmaterial och Socialstyrelsen bör kunna bistå med råd och underlag för detta. Yrkesgruppernas språkbruk De professionella organisationerna vill påverka och delta i förvaltning och utveckling av det nationella fackspråket. I projektet har de olika organisationerna medverkat i nationella konferenser och i några fall börjat kartlägga och jämföra specifika begrepp och termer som används idag med motsvarande i SNOMED CT. Det är Socialstyrelsens uppfattning att professionerna har en viktig roll i det fortsatta arbetet, särskilt med kvalificering som är en förutsättning för att sprida och bredda användning av SNOMED CT. För detta behövs särskilda utbildningsinsatser i metoder bl.a. terminologilära, formellt språk för SNOMED CT, mappning och modellering. Fortbildning för vård- och omsorgspersonal Alla som arbetar inom vård och omsorg behöver veta att det finns ett nationellt fackspråk och varför det är viktigt att använda det och hur de kan påverka fackspråket. Huvudmännen behöver kunskap och organisation för att kunna tillhandahålla och följa upp användningen av nationellt fackspråk. Det är Socialstyrelsens uppfattning att detta är en förutsättning för att nationellt fackspråk ska få genomslag i olika verksamheter och deras dokumentationssystem. Socialstyrelsen, SKL och Center för ehälsa i samverkan har ett särskilt ansvar och bör utarbeta en plan för att ge stöd till huvudmännens engagemang och utveckling av användningen av nationellt fackspråk. Fortsatt utvecklingsbehov Verktyg för underhåll och distribution Enligt uppdraget till Socialstyrelsen ska det nationella fackspråket vara tillgängligt för användning utan kostnad inom Sverige. Det innebär att det måste finnas distributionskanaler som är samordnade med andra delar av den gemensamma informationsstrukturen. Denna tekniska lösning återstår fortfarande att utveckla tillsammans med bl.a. Center för ehälsa i samverkan och SKL. Socialstyrelsen behöver också utveckla en mer avancerad teknisk lösning för att kunna hantera licenser och kontakter med licenstagare för SNOMED CT i enlighet med IHTSDO:s stadgar. Förvaltningsåtagandet förutsätter även resurser och kompetens för teknikinvesteringar och utveckling av nya funktioner som fungerar tillsammans, t.ex. IHTSDO:s Workbench eller liknande verktyg, klassifikationsdatabas samt vidareutveckling av funktionalitet kring termbanken. Det är önskvärt 28