Svensk författningssamling

Transkript

1

2

3

4

5 Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:722) om utvinningsavfall; SFS Utkom från trycket den utfärdad den Regeringen föreskriver 1 i fråga om förordningen (2008:722) om utvinningsavfall dels att 1, 3 5, 9, 15, 18, 26 28, 30, 34, 35, 37 och 53 ska följande lydelse, dels att det i förordningen ska införas sex nya paragrafer, 3 a, 3 b, 5 a, 5 b, 15 a och 33 a, närmast före 33 a en ny rubrik samt två bilagor av följande lydelse. 1 Denna förordning är meddelad 1. med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen i fråga om 6, 2. med stöd av 27 kap. 2 miljöbalken i fråga om 51, och 3. i övrigt med stöd av 15 kap. 28 miljöbalken. 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 102, , s. 15, Celex 32006L0021), ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 596/2009 (EUT L 188, , s. 14, Celex 32009R0596), kommissionens beslut 2009/335/EG av den 20 april 2009 om tekniska riktlinjer för upprättande av den finansiella säkerheten i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG om hantering av avfall från utvinningsindustrin (EUT L 101, , s. 25, Celex 32009D0335), kommissionens beslut 2009/337/EG av den 20 april 2009 om definitionen av kriterierna för klassificering av avfallsanläggningar i enlighet med bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG om hantering av avfall från utvinningsindustrin (EUT L 102, , s. 7, Celex 32009D0337), kommissionens beslut 2009/358/EG av den 29 april 2009 om den harmonisering och regelbundna överföring av information och det frågeformulär som avses i artiklarna 22.1 a och 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG om hantering av avfall från utvinningsindustrin (EUT L 110, , s. 39, Celex 32009D0358), kommissionens beslut 2009/359/EG av den 30 april 2009 om komplettering av definitionen av inert avfall för genomförandet av artikel 22.1 f i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG om hantering av avfall från utvinningsindustrin (EUT L 110, , s. 46, Celex 32009D0359) och kommissionens beslut 2009/360/EG av den 30 april 2009 om komplettering av de tekniska krav för karakterisering av avfall som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG om hantering av avfall från utvinningsindustrin (EUT L 110, , s. 48, Celex 32009D0360). 1

6 SFS 3 2 Med avfall och farligt avfall avses i denna förordning detsamma som i 15 kap. 1 miljöbalken och i avfallsförordningen (2011:927). 3 a Med utvinningsavfall avses i denna förordning avfall från prospektering, utvinning eller bearbetning av en mineralfyndighet, avfall från lagring av en mineralfyndighet och avfall från driften av bergtäkt. 3 b Med inert avfall avses i denna förordning avfall som på kort och lång sikt 1. inte sönderfaller, löses upp eller i övrigt förändras på något betydande sätt som kan orsaka skador på människors hälsa eller miljön, 2. inte innehåller mer än a) 0,1 procent sulfid-svavel, eller b) 1 procent sulfid-svavel, om avfallets neutraliseringspotentialkvot är större än 3, beräknad som kvoten mellan neutraliseringspotentialen och syrapotentialen, vid en statisk provning enligt standarden SS-EN 15875, 3. inte medför någon risk för självantändning och inte kan brinna, 4. inte innehåller mer arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, molybden, nickel, bly, vanadin, zink eller andra ämnen som kan medföra skada på människors hälsa eller miljön än a) att risken för skada på människors hälsa eller miljön är obetydlig, eller b) att halterna i en finfraktion av avfallet inte överstiger de relevanta nationella naturliga bakgrundsnivåerna av sådana ämnen, och 5. i allt väsentligt är fritt från ämnen och material som används vid utvinning och bearbetning och kan skada människors hälsa eller miljön. 4 I denna förordning avses med avfallsmagasin: en naturlig eller konstruerad anläggning som används för att tillsammans med vatten deponera finkornigt avfall som uppkommit vid bearbetning, vid rening eller vid återvinning av processvatten, damm: en konstruerad struktur för att hålla tillbaka eller stänga in vatten eller avfall i ett avfallsmagasin, upplag: en konstruerad anläggning för deponering av fast avfall på markytan, lakvatten: vatten eller annan vätska som efter att ha varit i kontakt med avfallet lämnar en avfallsanläggning eller samlas upp i anläggningen och som kan ha skadliga effekter på miljön om det inte behandlas på lämpligt sätt, allvarlig olycka: en händelse på en plats där utvinningsavfall hanteras, som är hänförlig till avfallshanteringen, och som medför en risk för allvarliga skador på människors hälsa eller miljön, ren jord: sådan jord som har avlägsnats från markens översta skikt och som inte är klassificerad som förorenad, och avfallshanteringsplan: en plan för hur en verksamhet minimerar, behandlar, återvinner och bortskaffar utvinningsavfall och hanterar risker för olyckshändelser. 2 Senaste lydelse 2011:

7 5 3 Med avfallsanläggning avses i denna förordning ett avfallsmagasin, ett upplag eller ett annat område som är avsett för uppsamling eller deponering av utvinningsavfall i fast eller flytande form, med de dammar och andra konstruktioner som är avsedda att stänga inne, hålla tillbaka, avgränsa eller på annat sätt stödja ett sådant område. Med avfallsanläggning avses inte en hålighet efter utvinning där annat avfall än farligt avfall läggs tillbaka efter utvinning för efterbehandlingsändamål eller för konstruktionsändamål. SFS 5 a I denna förordning avses med avfallsanläggnings strukturella stabilitet: en avfallsanläggnings förmåga att behålla avfallet inom anläggningens gränser på det sätt den konstruerades för, och felaktig drift av en avfallsanläggning: alla driftsformer som kan ge upphov till allvarliga olyckor, inklusive bristande funktion hos miljöskyddsåtgärder och felaktig eller otillräcklig utformning. 5 b Med riskanläggning avses i denna förordning en avfallsanläggning som 1. med tillämpning av de kriterier som anges i avsnitt 1 i bilaga 1 har sådana egenskaper att brister i anläggningens strukturella stabilitet eller felaktig drift av den kan antas medföra en a) icke-försumbar risk för dödsfall, b) allvarlig fara för människors hälsa, eller c) allvarlig fara för miljön, 2. innehåller farligt avfall i en mängd som överstiger en nivå som anges i avsnitt 2 i bilaga 1, bestämd utifrån viktförhållandet beräknat på torrsubstansen mellan det farliga avfallet och allt avfall som förväntas finnas i anläggningen vid slutet av den planerade driftsfasen, eller 3. i en mängd som överstiger en nivå som anges i avsnitt 3 i bilaga 1 innehåller ämnen eller beredningar som klassificeras som farliga enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat. Första stycket 2 och 3 ska inte gälla avfallsanläggningar som enbart innehåller inert avfall och icke-förorenad jord. 9 Bestämmelserna i 27, och 49 ska inte tillämpas på inert avfall och ren jord som inte lagras i en riskanläggning. 15 Den som ger upphov till eller hanterar utvinningsavfall ska förebygga eller minska avfallsproduktionen och avfallets skadlighet genom att 1. redan vid utformningen av utvinningen och i samband med val av metod för utvinning och bearbetning av mineral ta hänsyn till hantering av avfall, 2. ta hänsyn till de förändringar som utvinningsavfallet kan genomgå genom att dess yta förstoras och att det exponeras för de förhållanden som råder ovan jord, 3 Senaste lydelse 2011:

8 SFS 3. återplacera avfallet i håligheten efter utvinning, om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart och lämpligt ur miljösynpunkt, 4. efter stängning av en avfallsanläggning återplacera ren jord om det är möjligt eller i annat fall återanvända den, och 5. använda mindre farliga ämnen för bearbetning av mineraltillgångar. 15 a Den som ger upphov till eller hanterar utvinningsavfall ska hantera avfallet 1. enligt den avfallshanteringsplan som gäller för verksamheten, och 2. så att återvinning av avfallet främjas, om det är lämpligt från miljösynpunkt. 18 Den som driver eller avser att driva en avfallsanläggning ska se till att anläggningen utformas så att 1. den är lämplig med hänsyn till möjligheterna att under anläggningens drift och efter att den har stängts uppfylla de krav på avfallshanteringen som följer av miljöbalken samt de föreskrifter som meddelats med stöd av balken, 2. skadliga effekter på människors hälsa och miljön undviks så långt det är möjligt, 3. den är och kommer att fortsätta vara geotekniskt stabil, och 4. den efter stängning kräver ett minsta möjliga mått av övervakning, underhåll och kontroll Den som driver en avfallsanläggning ska driva och underhålla anläggningen på ett sätt som säkerställer dess fysikaliska stabilitet, förebygger olyckor, förebygger förorening och kontaminering av mark, luft, ytvatten och grundvatten och så långt som möjligt minimerar skador på landskapet. 27 Om avfall från bearbetning släpps ut till eller deponeras i ett avfallsmagasin, ska den som driver avfallsanläggningen se till att koncentrationen av cyanid eller cyanidföreningar som dissocieras med svag syra vid ett visst angivet surhetsvärde (ph-värde) är så låg som möjligt. Koncentrationen får aldrig överskrida 0,001 viktprocent (10 vikt-ppm) vid den punkt där avfallet släpps ut till avfallsmagasinet. 28 Den som driver en avfallsanläggning eller på annat sätt hanterar utvinningsavfall ska skaffa sig kännedom om 1. de egenskaper som avfallet har i fråga om att lämna ifrån sig lakvatten och om de föroreningar som lakvattnet innehåller eller kan komma att innehålla, och 2. avfallsanläggningens vattenbalans. Den som driver en avfallsanläggning ska se till att förorenat vatten och lakvatten från anläggningen tas om hand och vid behov behandlas så att vattnet kan släppas ut från anläggningen utan att utsläppet strider mot gällande bestämmelser om skydd för människors hälsa eller miljön, särskilt 4 Senaste lydelse 2011:

9 miljökvalitetsnormer för vatten, eller mot villkor som gäller för verksamheten. SFS 30 En avfallsanläggning får anses som avslutad först när åtgärderna för efterbehandling och de åtgärder som i övrigt behövs för att avsluta anläggningen har inspekterats och godkänts av tillsynsmyndigheten. Om den avfallsanläggning som ska avslutas inte är en riskanläggning ska verksamhetsutövaren till tillsynsmyndigheten redogöra för varför anläggningen inte bedöms vara en riskanläggning. Anläggningen får anses som avslutad först sedan tillsynsmyndigheten godkänt bedömningen. Karakterisering av avfall 33 a Den som ger upphov till eller hanterar utvinningsavfall ska karakterisera det avfall som avses att deponeras i en avfallsanläggning. Karakteriseringen ska 1. syfta till att säkerställa avfallsanläggningens långsiktiga fysiska och kemiska stabilitet och förebygga allvarliga olyckor, 2. omfatta sådan information och utföras på sådant sätt som framgår av bilaga 2, och 3. på grundval av den information som avses i 2 innehålla en beskrivning av de egenskaper som har betydelse för bedömningen av om avfallet kan anses vara inert avfall. 34 Den som driver en verksamhet som ger upphov till eller hanterar utvinningsavfall ska ha en avfallshanteringsplan. 35 Avfallshanteringsplanen ska innehålla 1. en beskrivning av den eller de verksamheter som ger upphov till utvinningsavfallet, 2. en redogörelse för hur avfallets skadlighet har förebyggts eller minskats genom att beakta avfallshanteringen redan vid utformningen av utvinningen, 3. en redogörelse för hur vald metod för utvinning och för bearbetning av mineral kommer att leda till att förebygga eller minska avfallsproduktionen respektive avfallets skadlighet, 4. en karakterisering av utvinningsavfallet enligt 33 a, och en redogörelse för hur deponeringen av sådant avfall kan inverka skadligt på miljön och människors hälsa, 5. uppgifter om den uppskattade totala mängden utvinningsavfall som kommer att produceras eller hanteras under verksamhetens planerade driftstid, 6. en beskrivning av åtgärder för att så långt möjligt undvika förorening av luft, ytvatten eller grundvatten samt marken vid hantering av utvinningsavfallet, 7. uppgifter om hur anläggningen fortlöpande ska övervakas och inspekteras, 8. uppgifter om a) de identifierade olycksrisker som verksamheten är förenad med, om planen avser en avfallsanläggning som inte är en riskanläggning, eller 5

10 SFS b) att det finns en strategi för förebyggande av allvarliga olyckor, ett säkerhetssystem för genomförande av strategin och en intern beredskapsplan, om planen avser en riskanläggning, 9. en redogörelse för hur verksamhetsutövaren kommer att avsluta avfallsanläggningen och uppfylla 29 samt en redogörelse för a) hur det område som påverkats av avfallsanläggningen ska användas efter stängningen, b) lämpliga miljöstandarder och miljömål, inklusive anläggningens fysiska stabilitet, minimikvalitetsnormer för jord- och vattengångarna och högsta hastighet för utsläpp av föroreningar för att säkerställa att användningen enligt punkt a kan ske utan att medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön samt att anläggningen inte bidrar till att miljökvalitetsnormer inte följs, c) de tekniska och övriga åtgärder som krävs för att uppnå miljöstandarderna och målen i b under och efter stängningen av anläggningen, inklusive markrehabilitering, behandling och övervakning efter stängning om så krävs, och i tillämpliga fall åtgärder för att återupprätta den biologiska mångfalden, d) beräknat tidsperspektiv för påverkan och de mildrade åtgärder som krävs, och 10. en redogörelse för hur verksamhetsutövaren i övrigt kommer att följa bestämmelserna i 15 18, och 31. Om planen avser en avfallsanläggning som inte är en riskanläggning, ska planen innehålla en redogörelse för varför anläggningen inte bedöms vara en riskanläggning. 37 Den som för en avfallsanläggning ansöker om ett sådant tillstånd som avses i 9 eller 11 kap. miljöbalken ska, utöver vad som anges i 22 kap. 1 miljöbalken, i ansökningshandlingarna 1. ange vem som driver eller avser att driva anläggningen, 2. beskriva platsen för anläggningen och alla alternativa platser, 3. återge den avfallshanteringsplan som krävs enligt denna förordning, 4. lämna uppgifter om den säkerhet som krävs enligt 15 kap. 34 miljöbalken och då även beakta en oplanerad eller tidigarelagd stängning av anläggningen, och 5. redovisa hur det i övrigt säkerställs att bestämmelserna i denna förordning följs. 53 Naturvårdsverket ska fullgöra den rapporteringsskyldighet som följer av artikel 18.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG 5, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 596/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska fullgöra den rapporteringsskyldighet som följer av artikel 18.2 i direktiv 2006/21/EG. 5 EUT L 102, , s. 15 (Celex 32006L0021). 6 EUT L 188, , s. 14 (Celex 32009R0596). 6

11 Vid fullgörandet av skyldigheterna enligt första och andra styckena ska Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap följa kommissionens beslut 2009/358/EG av den 29 april 2009 om den harmonisering och regelbundna överföring av information och det frågeformulär som avses i artiklarna 22.1 a och 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG om hantering av avfall från utvinningsindustrin 7. SFS Denna förordning träder i kraft den På regeringens vägnar LENA EK Egon Abresparr (Miljödepartementet) 7 EUT L 110, , s. 39 (Celex 32009D0358). 7

12 SFS Bilaga 1 Klassificering av riskanläggning 1 Kriterier som ska användas vid tillämpning av 5 b första stycket Utgångspunkter för klassificeringen Vid de bedömningar som ska göras enligt detta avsnitt ska anläggningens hela livscykel beaktas, inklusive fasen efter stängning. Hänsyn ska tas till avfallsanläggningens nuvarande eller framtida storlek, lokalisering och miljöpåverkan. 1.2 Utgångspunkter för bedömningar i fråga om avfallsanläggningens strukturella stabilitet En bedömning av risken för brister i en avfallsanläggnings strukturella stabilitet ska täcka in alla tänkbara felmekanismer som är relevanta för de delar som ingår i anläggningen. En utvärdering av konsekvenserna av brister i den strukturella stabiliteten ska omfatta den omedelbara påverkan från material som transporterats från anläggningen till följd av bristerna och de effekter på kort och lång sikt som blir följden. 1.3 Utgångspunkter för bedömningar i fråga om avfallsanläggningens drift En bedömning av risken för utsläpp av föroreningar till följd av felaktig drift av en avfallsanläggning ska omfatta a) effekterna av såväl kortsiktiga pulser som långsiktiga utsläpp av föroreningar, b) anläggningens driftsperiod och den långsiktiga perioden efter stängning, och c) en värdering av den potentiella risk anläggningar som innehåller reaktivt avfall utgör, oavsett om avfallet är farligt eller inte. 1.4 Risken för dödsfall vid brister i den strukturella stabiliteten Bedömningen av risken för dödsfall eller fara för människors hälsa vid brister i den strukturella stabiliteten hos avfallsmagasin ska åtminstone omfatta följande faktorer. a) Anläggningens storlek och egenskaper samt utformning. b) Kvantiteten och kvaliteten på avfallet i anläggningen, inklusive avfallets fysiska och kemiska egenskaper. c) Topografin vid området för anläggningen, inklusive dämpande egenskaper. d) Beräknad tid innan en potentiell flodvåg når områden där människor befinner sig. e) Flodvågens utbredningshastighet. f) Beräknad vatten- eller slamnivå. g) Stigningstakten för vatten- eller slamnivåerna. 8

13 h) Övriga relevanta faktorer som är specifika för den aktuella anläggningen och som kan påverka risken för dödsfall eller faran för människors hälsa. SFS 1.5 Risken för dödsfall eller fara för människors hälsa vid ras eller skred i avfallshögar Bedömningen av risken för dödsfall eller fara för människors hälsa vid ras eller skred i avfallshögar ska åtminstone omfatta följande faktorer. a) Anläggningens storlek och egenskaper samt utformning. b) Kvantiteten och kvaliteten på avfallet i anläggningen, inklusive avfallets fysiska och kemiska egenskaper. c) Avfallshögens släntlutning. d) Förmågan att bygga upp grundvatten i avfallshögen. e) Undergrundens stabilitet. f) Topografi. g) Närhet till vattendrag, konstruktioner eller byggnader. h) Gruvanläggningar. i) Andra faktorer som är specifika för den aktuella anläggningen och som i betydande utsträckning skulle kunna bidra till den fara som anläggningen utgör. 1.6 Allmänt om bedömningen av risken för dödsfall eller fara för människors hälsa eller miljön Vid bedömningen av risken för dödsfall eller fara för människors hälsa eller miljön ska a) de specifika utvärderingarna av hur omfattande de potentiella effekterna är ske inom ramen för kedjan källa-väg-mottagare, och b) om det saknas väg mellan källa och mottagare, bedömningen inte göras med utgångspunkt i att en upphörande funktion beror på brister i den strukturella stabiliteten eller felaktig drift av den. 1.7 Särskilt om bedömning av risken för dödsfall Vid bedömningen av den potentiella risken för dödsfall ska a) fara för människoliv alltid anses föreligga vid ras och skred i avfallshögar, om människor uppehåller sig inom räckhåll för dem, b) människors liv anses vara hotade vid brister i strukturella stabiliteten hos avfallsmagasin om vatten- eller slamnivån är minst 0,7 meter ovanför marknivån, eller vatten- eller slamhastigheten överskrider 0,5 m/s, och c) fara för människors liv och hälsa anses vara försumbar eller inte allvarlig, om det inom det område som kan påverkas permanent eller under längre perioder inte förväntas finnas andra människor än de anställda som ansvarar för driften av anläggningen, 9

14 SFS 1.8 Särskilt om bedömning av fara för människors hälsa eller miljön Vid bedömningen av den potentiella faran för människors hälsa eller miljön ska a) allvarlig fara för människors hälsa anses föreligga vid risk för skador som leder till invaliditet eller längre perioder av dålig hälsa, b) den potentiella miljöfaran inte anses vara allvarlig om den potentiella föroreningskällan kraftigt avtar i styrka inom en kort tidsperiod, upphörandet av funktion inte leder till permanent eller långvarig miljöskada, och den drabbade miljön kan återställas genom ringa saneringsinsatser och återställandeåtgärder, och b) fara för människors hälsa anses vara försumbar eller inte allvarlig, om det inom det område som kan påverkas permanent eller under längre perioder inte förväntas finnas andra människor än de anställda som ansvarar för driften av anläggningen. 2 Nivåer som ska användas vid tillämpning av 5 b första stycket 2 Om viktförhållandet överskrider 50 procent, ska avfallsanläggningen klassificeras som en riskanläggning. Om viktförhållandet överskrider 5 procent men inte 50 procent ska avfallsanläggningen klassificeras som en riskanläggning om annat inte kan motiveras utifrån en anläggningsspecifik riskbedömning särskilt inriktad på effekterna av det farliga avfallet, vilken ska utföras som en del av klassificeringen baserad på följderna av upphörande av funktion som beror på brister i den strukturella stabiliteten eller vid felaktig drift, och ska kunna visa att anläggningen inte ska klassificeras som en riskanläggning utifrån innehållet av farligt avfall. Om viktförhållandet underskrider 5 procent ska avfallsanläggningen inte klassificeras som en riskanläggning utifrån innehållet av farligt avfall. 3 Kriterier och nivåer som ska användas vid tillämpning av 5 b första stycket Planerade avfallsmagasin För planerade avfallsmagasin ska följande metod användas. a) En inventering ska göras av de ämnen och beredningar som används vid driften och som därefter släpps ut med avfallsslammet till avfallsmagasinet. b) För varje år av den planerade driften ska det ske en uppskattning av de årliga kvantiteter av alla ämnen och beredningar som används vid driften. c) För varje ämne och beredningar ska det fastställas om de klassificeras som farliga i enlighet med vad som sägs i 5 andra stycket 3. d) För varje år av den planerade driften ska den årliga ökningen av innehållet vatten i avfallsmagasinen beräknas vid stationära förhållanden enligt följande formel. 10

15 ΔQi = (ΔΜi/D) * P, där: ΔQi = årlig ökning av innehållet vatten i avfallsmagasinet (m 3 /år) under år i ΔΜi = årlig mängd avfallsslam som släpps ut i dammen (ton torrvikt/år) under år i D = det deponerade avfallsslammets genomsnittliga torra skrymdensitet (ton/m 3 ) P = det sedimenterade avfallsslammets genomsnittliga porositet (m 3 /m 3 ) definierat som förhållandet mellan håligheternas volym och det sedimenterade avfallsslammets totala volym Om exakta uppgifter saknas, ska man använda standardvärdet 1,4 ton/m 3 för den torra skrymdensiteten och 0,5 m 3 /m 3 för porositeten. SFS e) För varje farligt ämne eller preparat som identifierats i enlighet med c), ska den maximala årskoncentrationen (C max) i vattenfasen uppskattas enligt följande formel. C max = maximum av följande värde: Si/ ΔQi, där: Si = årligt utsläpp i dammen under år i av varje ämne och preparat enligt definitionen i c). Om vattenfasen, på grundval av bedömningen av den maximala årskoncentrationen (C max), anses vara farlig, ska anläggningen klassificeras som en riskanläggning. 3.2 Avfallsmagasin i drift I fråga om avfallsmagasin i drift, ska klassificeringen baseras på metoden i punkt 1, eller på en direkt kemisk analys av det vatten och fasta avfall som finns i anläggningen. Om vattenfasen och dess innehåll ska anses som en farlig beredning, ska anläggningen klassificeras som en riskanläggning. 3.3 Vissa lakningsanläggningar I fråga om lakningsläggningar, där metaller utvinns från malmupplag genom perkolering av lakningslösningar, ska medlemsstaterna undersöka om det finns farliga ämnen vid stängning av anläggningen. Som underlag ska man använda en inventering av använda lakningskemikalier och restkoncentrationen av dessa i dräneringssystemen efter avslutad ursköljning. Om dessa lakvatten anses som en farlig beredning, ska anläggningen klassificeras som en riskanläggning. 11

16 SFS Bilaga 2 Karakterisering av utvinningsavfall 1 Information som ska ingå i karakteriseringen 1.1 Information om utvinningen En beskrivning av den allmänna bakgrunden till och målen med utvinningen inklusive en sammanställning med allmän information om prospektering, utvinning och bearbetning, typ av utvinningsmetod och bearbetningsprocess, och typ av slutprodukt. 1.2 Geologiska förhållanden Information om de geologiska förhållandena för den mineralfyndighet som avses att exploateras och som har betydelse för att identifiera det avfall som utvinningen och bearbetningen ger upphov till. Denna information ska omfatta en redogörelse för typ av omgivande berg, dess kemiska och mineralogiska egenskaper, inbegripet hydrotermal omvandling av mineraliserat och ofyndigt berg, typ av fyndighet, inbegripet mineraliserat berg, typ av mineralisering, mineraliseringens kemiska och mineralogiska egenskaper när det gäller mineral som utvinns, gångarter och hydrotermalt nybildade mineral, fyndighetens storlek och geometri, och vittring och ytnära omvandling ur kemisk och mineralogisk synvinkel. 1.3 Avfallet och dess avsedda hantering En beskrivning av alla typer av avfall som förekommer i samtliga prospekterings-, utvinnings- och bearbetningsverksamheter, inbegripet avbaningsmassor, gråberg och bearbetningsavfall, med information om avfallets ursprung på utvinningsplatsen och den process som ger upphov till avfallet, t.ex. prospektering, utvinning, krossning och anrikning, eventuell efterföljande behandling av avfallet, avfallsmängd, transportsystemet för avfall, de kemikalier som används vid bearbetningen och kemikaliernas stabilitet, förekommande avfallstyper enligt bilaga 4 till avfallsförordningen (2011:927), och typ av avsedd avfallsanläggning, slutlig exponeringsform för avfallet och metod för deponering av avfallet i anläggningen. 1.4 Avfallets geotekniska beteende Information som har betydelse för att bedöma avfallets fysikaliska egenskaper på kort och lång sikt med beaktande av typen av avfallsanläggning, vilket inkluderar identifiering av lämpliga parametrar såsom granulometri, 12

17 plasticitet, densitet, vattenhalt, kompakteringsgrad, skjuvhållfasthet, friktionsvinkel, permeabilitet, portal, kompressibilitet och konsolidering. SFS 1.5 Avfallets geokemiska egenskaper och beteende Information som har betydelse för att kunna specificera avfallets kemiska och mineralogiska egenskaper på kort och lång sikt, och eventuella tillsatser och rester i avfallet. Information som har betydelse för att kunna uppskatta utlakningskemiska förhållanden över tiden för alla avfallstyper, med beaktande av avsedd hantering, särskilt med avseende på eventuellt utlakning av metaller, ozianjoner och salter, fastställd genom ph-beroende laktest, perkolationstest, tidsberoende frisättning eller andra lämpliga testmetoder, och uppkomsten av surt lakvaten och utlakning av metaller i sulfidhaltigt avfall, fastställd genom statiska eller kinetiska test. Inert avfall behöver endast genomgå relevanta delar av de geokemiska testerna. 2 Insamling och utvärdering av information Den information som krävs för karakteriseringen av avfall ska samlas in och utvärderas i följande ordning. 2.1 Insamling av underlagsmaterial Följande underlagsmaterial ska användas under förutsättning att det uppfyller kraven i avsnitt 1: Befintliga undersökningar och studier (bl.a. gällande tillstånd). Geologiska undersökningar. Studier avseende liknande platser. Förteckningar över inert avfall. Lämpliga certifieringssystem och europeiska eller nationella standarder för liknande material. 2.2 Utvärdering av information En utvärdering ska göras av informationens kvalitet och huruvida den är representativ. Eventuell saknad information ska identifieras. 2.3 Kompletterande provtagning Om det saknas sådan information som är nödvändig för karakteriseringen av avfallet ska en provtagningsplan upprättas enligt standarden SS-EN och prov tas i enlighet provtagningsplanen. Provtagningsplaner ska, om så krävs, baseras på identifierad information, inbegripet syftet med datainsamlingen, testprogram och provtagningskrav, 13

18 SFS provtagningsställen, t.ex. borrkärnor, brytningsfronter, bandtransportörer, högar och dammar, eller andra relevanta ställen, och förfaranden och rekommendationer för provens antal, storlek, vikt, beskrivning och hantering. Provtagningsresultatens tillförlitlighet och kvalitet ska utvärderas. 2.4 Utvärdering av resultatet av karakteriseringen Resultaten av karakteriseringen ska utvärderas. Om det krävs ytterligare information ska denna samlas in med samma metod. Slutresultatet ska inarbetas i avfallshanteringsplanen enligt 35 första stycket 4. 14