Slutrapport Vår by vår framtid

Transkript

1 Slutrapport Vår by vår framtid Journalnummer: Stödmottagare: Hyltebruk Kontaktuppgifter: Håkan Eriksson, projektledare Marion Eckardt, verksamhetsledare Projektets styrgrupp har bestått av Håkan Eriksson, projektledare, Marion Eckardt, verksamhetsledare Leader Halland, Inger Karlsson, landsbygdsutvecklare Falkenbergs kommun, Susanne Paulsson, projektledare LISA-projektet, Elisabeth Otterdahl, LAG-ledamot. Ansvarig för 1-års resultatrapporten är Håkan Eriksson. Bakgrund till projektet I Landsbygdsprogrammet och s strategi tar upp behovet av Lokala planer som redskap för lokal utveckling. Lokala utvecklingsplaner är ett verkningsfullt redskap för

2 framgångsrikt lokalt utvecklingsarbete och lokalt engagemang. Den lokala planeringsprocessen syftar till att skapa förankring och samsyn kring bygdens utveckling. Under arbetet med detta projekt har vi stött på Lokala utvecklingsplaner av skiftande kvalitet och mycket varierad förankringsgrad. Syftet med projektet var att stimulera till att olika aktörer träffas och tillsammans driver byns utveckling framåt. Vi ville kvalitetssäkra processen kring att ta fram lokala utvecklingsplaner och bygga upp en modell för arbetet. Tillsammans med berörda samarbetspartners kan vi både få ett kvalitetssäkrat och vinnande koncept som vi sen kan förankra hos företag, föreningar och landsbygdsbor som vill driva sin bygds utveckling framåt. Genom att samla in och sprida de idéer som kommer fram vid framtidsverkstäderna vill vi skapa en idébank där projektgrupper kan hitta liknande idéer, lära av varandra och inspireras. Banken finns på Leader Hallands hemsida, Sammanfattning Projektet genomfördes under februari 2011 till och med mars 2013 i s verksamhetsområde. Projektet Vår by vår framtid genomfördes även i, men med andra mål och resultat. Projektet har varit aktivt i Bua, Varbergs kommun och Morup och Ugglarp-Eftra-Långasand, Falkenbergs kommun. Projektet har fungerat rådgivande för orter i andra kommuner som Haverdal i Halmstad kommun, Mellbystrand i Laholms kommun och Hanhals i Kungsbacka kommun. Projekt har genomfört 4 framtidsverkstäder, 2 st i Bua och 1 vardera i de andra byarna. Det har arbetats fram 2 utvecklingsplaner samt ett utkast till en utvecklingsplan. Det har resulterat i ett nytt projekt inom landsbygdsutveckling (Projekt Destination Bua) samt 3 nya arbetstillfällen, ett för vardera utvecklingsplan.

3 Utöver dessa resultat har en metod för lokal utveckling utarbetats som bygger på tillgångsbaserad utveckling. Metoden sätter fokus på de tillgångar och resurser som finns i bygden och gör de lokala drivkrafterna som finns mer handlingskraftiga eftersom de bygger sin utveckling på tillgångar som redan finns och man väntar inte på att någon annan ska komma och göra jobbet. De deltagande byarna upplever processen med att arbeta fram en lokal utvecklingsplan som mycket positiv och processen har olika effekter på byarna. Mer om processen i varje by finns nedan. Mål för projektet som är svåra att mäta är förbättrad livskvalitet och de mål är förhoppningsvis uppnått när de aktivitets- och handlingsplaner för byarna är genomförda. Det är en långsiktig och ganska trög process. De visioner som byarna har arbetat fram sträcker så långt som år Först då vet vi om alla visioner har blivit verklighet. Process och metod Needs divide assets provide! Behovsinriktad utveckling Ett traditionellt sätt att ta sig an den lokala utvecklingen är den behovsinriktade. Utgångspunkten för vad bygden skulle behöva för att utvecklas och fokus finns på en lång önskelista som kommunen eller någon annan offentlig förvaltning ska förverkliga. Önskemål och behov skjuts över på någon annan och på så sätt gör byn sig själv passiv, ett offer för att myndigheter inte har lyssnat och tagit tillvara på de önskemål som bygdens befolkning genom åren framfört. Det här angreppssättet får ytterligare effekt på bygdens befolkning. Behoven är varierande för olika människor och har därmed en tendens att splittra folk och dela bygden i olika läger. Människor känner sig oengagerade och beroende av myndigheter, passiva mottagare för den service som andra tillhandahåller.

4 Tillgångsbaserad utveckling Bygg utvecklingen på de tillgångar som finns! Inom området lokal utveckling finns det en engelskspråkig term som lyder Asset-Based Community Development (ABCD), som på svenska kan översättas till resursbaserad lokal utveckling eller kanske ännu hellre tillgångsbaserad lokal utveckling. Engelskans community inbegriper dock mycket mer än det svenska ordet lokal, där ordet community inbegriper värden som samhällelig, gemenskap, nätverk eller annan sammanslutning som både kan vara geografisk och tematisk. Så en längre men mer korrekt översättning bör kanske vara tillgångsbaserad gemensam lokal utveckling. ABCD har sina rötter i USA och Kanada där John L. McKnight och John P. Kretzmann i början av talet började bygga upp en metod för samhällen som behövde skapa en hållbar livskraftig utveckling. Det var ofta samhällen som stod inför större utmaningar och som behövde främja sin utveckling gällande folkhälsa, social ekonomi och ekonomisk tillväxt. 1 Ett vanlig förekommande fenomen är att det finns storslagna planer och visioner för sin bygd, men det finns inte kapacitet eller tillgångar ändamålsenliga med visionen. Tvärtom kan det även finnas bygder där det sprudlar av aktivitet men det upplevs att byn aldrig kommer framåt, det finns inga långsiktiga mål att röra sig emot. Utmaningen för bygden är att hitta kopplingen mellan handling och vision. En vision utan handling är bara en dröm, en handling utan vision enbart ett tidsfördriv. En vision i kombination med handling kan däremot förändra världen. Utdrag ur filmen Visionens makt, Kunskapsmedia AB. Att fokusera på vilka tillgångar som finns i bygden är ett angreppssätt där bygdens befolkning blir medskapare av utvecklingen. Att inventera bygdens tillgångar och resurser är ett engagerande arbetssätt, det upplevs också roligare att fokusera på de tillgångar som bygden faktiskt har och kontrollerar än det som saknas. Fokus ligger på de möjligheter som finns i bygden och skapar 1

5 gemensamma mål, utgångspunkten för utvecklingen finns ju i närheten och är ofta resurser som alla i bygden kan relatera till. Tillgångsbaserad utveckling är också mer verklighetsförankrad; byn börjar med vad byn har istället för vad byn inte har. Att identifiera tillgångar är dessutom en rolig process eftersom det ofta finns fler tillgångar än vad folk visste innan och det pratas ofta väldigt positivt om det som faktiskt redan finns. Angreppssättet är inkluderande och kan innefatta både gemensamma och privata tillgångar. Att arbeta tillgångsbaserat flyttar fokus från att någon annan ska driva den lokala utvecklingen. Tankegångarna hämtas från uppmärksamhetsprincipen, ett begrepp inom psykologin som kortfattat innebär att om ett positivt beteende uppmärksammas ökar sannolikheten för att det ska hända igen, och de positiva effekterna bildar en positiv spiral. Samma sak gäller för negativ uppmärksamhet, det leder till en negativ spiral. Synsättet har översatts till lokal utveckling. Metoden har också anpassats till svenska förhållanden för att kunna möta den tradition av möteskultur som finns på den svenska landsbygden. Metoden är i sig överförbar och kan användas både på landsbygd och i stadsmiljö. Målet är att skapa en positiv bild av bygden för att kunna fokusera på de tillgångar och möjligheter som finns. Framtidsverkstad och vägen framåt Uppstarten för varje by har varit en framtidsverkstad där bygdens befolkning blivit inbjudna till att vara med och utveckla bygden. På mötet har deltagarna gruppvis fått rita och måla deras vision eller önskvärda framtidsbild. Grupperna har sedan presenterat för varandra. När visionerna har redovisats har vi genomfört en tillgångsinventering för att se vilka tillgångar bygden har att bygga utvecklingen på. Efter detta moment har vägen framåt skiljt sig åt byarna emellan. Hos en del har en person skrivit utkast till lokal utvecklingsplan, hos en del har det funnits en arbetsgrupp som tagit på sig ansvaret. En lokal utvecklingsplan för bygden har varit målet för projektet. Att formulera och skriva ned de mål och visioner som finns tillsammans med de tillgångar som bygden har synliggör vilket utgångsläge

6 bygden har. Det blir även möjligt att använda rätt tillgång/resurs för att nå rätt mål. Processen och de resultat som varje by har uppnått finns beskrivet under respektive by. Att arbeta tillgångsbaserat har flyttat fokus från att någon annan ska driva den lokala utvecklingen. Tankegångarna hämtas från uppmärksamhetsprincipen, ett begrepp inom psykologin som kortfattat innebär att om ett positivt beteende uppmärksammas ökar sannolikheten för att det ska hända igen, och de positiva effekterna bildar en positiv spiral. Samma sak gäller för negativ uppmärksamhet, det leder till en negativ spiral. Synsättet har översatts till lokal utveckling. Många byar har fått positiv uppmärksamhet och fokuserar på de tillgångar och möjligheter som finns. Det de ägnar kraft och uppmärksamhet åt det som redan finns och det blir det mer av det. Processen i byarna Bua Bua ligger längs den Halländska kusten intill E6 med ca 3 mil från Kungsbacka norrut och 2 mil från Varberg söderut. I Bua finns det ca 1800 invånare och många av dem är sysselsatta på två stora arbetsgivare i Varbergs kommun Ringhals och Södra Cell/Värö Bruk. Bua är ett traditionellt fiskeläge och många livnärde sig tidigare enbart på fiskenäringen. Nu händer det mycket i Bua för att förvalta det arv som finns från fisketraditionen till att utveckla orten som ett besöksmål och turistort. Den 31 maj 2011 genomfördes en Framtidsverkstad i Fiskerilokalen i Bua. Föreningen Buas Framtid stod som värd för mötet och syftet var att starta en process för att öka samverkan mellan de olika aktörer i Bua som arbetar för att utveckla samhället. 55 personer deltog på mötet som visionerade om framtiden i Bua, samt listade de tillgångar som man kan bygga utvecklingen på. Det var tydligt att man ville prioritera hamnen/turismutveckling, centrum/service och boende/byggande (stimulera villabyggnationer samt arbeta för fler hyreslägenheter).

7 Buas Framtid tog ansvar för att skriva ett utkast till en lokal utvecklingsplan. I september 2011 fanns ett utkast som skickades ut till bygdens föreningar och till dem som uppgett sin e-postadress under framtidsverkstaden. Folket uppmanades att läsa, diskutera och sprida utkastet vidare. I november genomfördes en ungdomsworkshop med stöd från leaderprojektet Ung i Halland, där ungdomarnas tankar och idéer om framtidens Bua kom fram. Kontakter knöts mellan ungdomar och föreningsliv för att undersöka möjligheter att genomföra en del av de idéer som kom fram. Ungdomarnas idéer och visioner arbetades in i den lokala utvecklingsplanen. I december genomfördes ett möte med representanter från föreningsliv. Flera företag och företagare hade fått inbjudan endast ett fåtal medverkade. Under mötet diskuterades den lokala utvecklingsplanen och resultatet av framtidsverkstaden, vilket ledde till tre prioriteringar och inriktningar som man med gemensamma krafter ska arbeta emot. I februari 2012 finns där en utvecklingsplan med prioriteringar, inriktningar och en aktivitetsplan där ansvar för olika aktiviteter är fördelade på föreningar utifrån verksamhet och kapacitet. Under tiden som processen med den lokala utvecklingsplanen är igång bildas även en samverkansgrupp, bestående av representanter från de föreningar som verkar samhällsutvecklande. En kontaktperson utsågs som för kontinuerlig dialog med Varbergs kommuns samhällsplaneringskontor. Kontaktpersonen rapporterar till Samverkan Bua som i sin tur rapporterar till respektive förening. Denna kontakt med samhällsplaneringskontoret har varit en framgångsfaktor eftersom båda parter har kunnat hålla sig uppdaterade kring utveckling lokalt, kommunalt och regionalt. Under hösten 2011 genomfördes, på uppdrag av Båtfjordens Hamn AB, en förstudie om den grönyta som finns i anslutning till hamnplanen för att få idéer om hur hamnen skulle kunna utvecklas. Med i tankarna fanns också de viljeyttringar och visioner från framtidsverkstaden. Förstudien resulterade i en grafisk vision om hur hamnen i ska se ut om 8-10 år. Bilderna och kartan kunde användas i den lokala utvecklingsplanen för att illustrera visionerna.

8 Att bygga restauranter, saluhallar och paketera upplevelser för besökare kräver förberedelser, samordning och inte minst finansiering. Under våren 2012 arbetade man fram Projekt Destination Bua, ett projekt som vill öka ortens turistattraktion och göra orten än mer trivsam för ortsbefolkningen genom att utveckla nuvarande hamnområde. Projektet bygger på vad som kommit fram i den lokala utvecklingsplanen, samt förstudien om hamnplanens utveckling. Projektet är förankrat både lokalt och kommunalt. Projekt Destination Bua beviljades i september 2012 medel av och kommer pågå under Morup Morup är en tätort belägen mellan E6:an och havet ca två mil norr om Falkenberg. Där finns ca 250 invånare. Under 2011 kontaktades Morups Byalag av Region Halland som ville för diskussioner med orten om att placera en Gateway på orten eftersom Kattegattsledens (en cykelled längs den halländska kusten) planerades gå genom eller i närheten av Morup. Många tyckte detta var intressant och byalaget upptäckte att det fanns intresse för att utveckla Morup mot framtiden. I september 2011 hölls det framtidsverkstad i Morup med 38 deltagare. Det pratades en hel del om turismutveckling och aktiviteter kring Kattegattsleden men även funderingar kring byggande, boende och infrastruktur samt önskemål om att skapa och utveckla trivseln i byn på olika sätt. Under mötet bildades således tre arbetsgrupper, Kattegattsledsgruppen, Byggnationsgruppen och Trivselgruppen. I oktober hade grupperna ett gemensamt uppstartsmöte där man pratade om arbetssätt vilka konkreta åtgärder som behövdes för att nå de visioner som kom fram under framtidsverkstaden. Representanter från byalaget finns i med i alla arbetsgrupper och det samlade arbetet med att utveckla bygden går under namnet Vision Morup! Arbetsgrupperna har haft egna rutiner vad gäller mötestäthet och upplägg. Ungefär var tredje månad har grupperna träffats gemensamt för att informera varandra om vad man gör och få idéer för att kunna arbeta vidare. Möten har varit viktiga

9 eftersom man har kunnat samverka insatser och uppdatera sig på vad som händer på de olika fronterna. Kattegattsledsgruppen har haft fokus på turismen och besöksnäringen. Man har bland annat arbetat fram och utvecklat en broschyr Smultronställen i Morup, då det finns många konsthantverkare i området ville man kunna visa vad det gör, var de finns och hur man hittar dit. Mycket tid har ägnats åt att fundera och föra dialog med Region Halland, Falkenbergs kommun och markägare om den optimala sträckningen för Kattegattsleden. Byggnationsgruppen har fokus på den yttre miljön, infrastrukturen och byggandet på orten. Diskussioner har förts med kommunen angående upprensning av vissa tomter, placering av återvinningsstation samt funderingar kring att skapa ett landmärke eller konstverk för att sätta Morup på kartan. I byggnationsgruppen har man även författat en skrivelse till kommunstyrelsen med genomtänkta synpunkter som man vill upplysa kommunen om inför samhällsplanerande insatser i området. Det handlar exempelvis om att peka ut markområden som kan anses lämpliga för natur- och/eller rekreationsområden. Trivselgruppen spånar fram och skapar aktiviteter för ortens befolkning. Det har tidigare varit mycket aktiviteter men nu satsar man ännu mer och vill testa olika arrangemang. Det planeras inför musikaftnar med lokala musiker som kan spela och dansa, pubaftnar med god mat och trevligt sällskap, glöggprovning och danskurser. Genom att förnya arbetssättet har det blivit ett lyft med att arbeta inför framtiden och man har hittat en struktur där man lyckats engagera fler invånare att vara aktiva i utvecklingen. Ugglarp-Eftra-Långasand Ugglarp, Eftra och Långasand är mindre områden i Falkenbergs kommuns sydvästra delar. Tillsammans har man gjort gemensam sak i att utveckla området och vara delaktiga i processen kring att Falkenbergs kommun under 2011 påbörjat arbete med en ny översiktsplan. Där vill man vara en

10 stark, väl förankrad röst med möjlighet att påverka framtiden. Efter initiativ från några av bygdens föreningar samlades 55 personer för framtidsverkstad i Ugglarp i mars Allmänheten i Ugglarp, Eftra och Långasand var inbjudna. Under mötet diskuterades allt från att skapa ett byhus/allaktivitetshus till vikten av inflyttning för att kunna behålla underlag för att bedriva förskola och mer konkreta idéer som en skylt vid kustvägen som visar temperaturen vid Ugglarps havsbad. Området har många tillgångar att bygga sin utveckling kring men man vill samordna insatser och ta tillvara på de resurser som finns i bygden. Under mötet anmälde sig en grupp invånare att arbeta vidare med det material som spånats fram under framtidsverkstaden. De var representanter från alla tre områden med engagerade föreningsmänniskor och aktiva företagare. Sedan 2009 pågår Framtid Ugglarp, ett utvecklingsprojekt som finansieras genom Leader Kustbygd Halland. I projektet har man byggt en gateway, då Kattegattsleden går igenom området, likaså har vandringsleder röjts och förbättrats. Ett företagsnätverk med återkommande träffar och teman har också startats. I projektet finns det en avsikt att på något sätt skapa en vision/utvecklingsplan för området. Med stöd från framtidsverkstaden finns nu möjlighet att kunna göra en plan som är väl förankrad i bygden och som kan användas i diskussioner i framtida samhällsplaneringsfrågor. Genomförande Projektet har haft ett nära samarbete med de deltagande byarna och arbetet för projektledaren har bestått i: - Metodutveckling. Utvecklat ett angreppsätt för lokal utvecklingsplanering. - Informera om projektet och erbjuda möjligheter för byar. Även information om projektet vid andra organisationers årsmöten, eller lokala utvecklingsträffar. - Arrangera möten. Bokning av lokal. Ordna fika. Praktiska förberedelser. - Marknadsföringsmaterial till byarna för att kunna marknadsföra träffar. - Workshopledning

11 - Sammanställning av material. Förbereder material och underlätta för de som ska skriva lokal utvecklingsplan. - Informationssökning för byarna. Statistik. Kartor. Övriga underlag. - Ge konstruktiv feedback på utvecklingsplaner. Korrekturläsning. - Delta i möten och se till processen drivs framåt. - Layout av lokala utvecklingsplaner. - Förmedla erfarenheter och kunskaper som byarna gjort till varandra. - Regelbunden kontakt med landsbygdsutvecklare i kommunerna. - Sammanställning och rapportering. - Spridning av projektets resultat. Nyttan, förankring och resultat Projektets insatser har främst varit till nytta för de deltagande byarna som medverkat i projektet. I arbetet med Bua har även samarbete upprättats med Helene Wennberg, landsbygdsutvecklare och Jan Malmgren, samhällsplaneringschef på samhällsplaneringsavdelningen på Varbergs kommun. För Morup och Ugglarp-Eftra-Långasand har Inger Karlsson, landsbygdsutvecklare i Falkenbergs kommun fungerat som en ingång i kommunen och varit behjälplig om det har uppstått frågor som rört kommunala verksamheter eller funktioner. Under projektperioden antog Varbergs kommun en utvecklingsstrategi för landsbygden, vilket poängterar vikten av att arbeta fram lokala utvecklingsplaner, som ett redskap för kommunen i det långsiktiga planeringsarbetet. Genom detta har projektet fått större tyngd i kommunen och totalt har 4 byar från Varbergs kommun deltagit i projektet (1 i Kustbygd och 3 i Landsbygd). I Falkenbergs kommun förslag till ny översiktsplan (ute på remiss under slutet av 2012, början av 2013) omnämns att man vill stimulera och uppmuntra byarna till att arbeta fram lokala utvecklingsplaner.

12 Att lokala utvecklingsplaner finns med i planeringen för framtiden ökar chansen för byarna att få gehör för de idéer och tankar om lokal utveckling som finns och borgar för en ökad dialog mellan kommunala och lokala intressen. Projektet har även medverkat på nätverksträffar runtom i Halland och har kunnat etablera och fördjupa samarbetet med Hela Sverige ska leva! Halland som organiserar den halländska byarörelsen. Genom täta kontakter med LISA-projektet och de som varit engagerade i det projektet har erfarenheter och lärdomar kunnat utbytas. Hinder Projektet genomfördes parallellt med Vår by vår framtid i Leader Halland Landsbygd i relation till det projektgenomförande kan en del hinder identifieras. Projektets efterfrågan har inte varit lika stor som i och det har utöver de tre medverkande byarna varit ett svalt intresse av att delta. Information om projektet har spridits via utskick till byalag, samhällsföreningar och hembygdsföreningar i området, men även viss uppsökande verksamhet på nätverksträffar och i andra sammanhang. En reflektion är att byarörelsen inte är lika starkt förankrad i kustbygden. Många gånger under projektets gång har följande fråga ställts: Hur går vi vidare? Då projektet till stor del är processinriktat och utgått från byarnas förutsättningar och tillgångar har det ställt krav på uppfinningsrikedom och uthållighet. Fördelen med att det totalt, tillsammans med byarna i Leader Landsbygd Halland, varit 13 byar igång i en process nästan samtidigt har varit att projektledaren har kunnat fungera som en erfarenhetsförmedlare. Genom att berätta hur andra byar har hanterat

13 liknande frågeställningar har man kunnat använda den kunskapen och sedan gjort den till sin egen, med en egen lösning på problematiken. Ett annat konkret hinder som kunnat överbryggas är att vi i styrgruppen upptäckte att processerna tog avsevärt längre tid än vad projektplan först stipulerade. Omvärlden påverkar processerna men projektet kunde förlängas och byarna kunde få stöd i sina processer under en längre tid. För de medverkande byarna är generellt sett det största hindret för utveckling av byn att det är svårt att finansiera de idéer och aktiviteter som man vill genomföra. Spridning av resultat Processerna i projektet har kunnat följas på Facebook och på Leader Hallands hemsida, där har utkast och färdiga utvecklingsplaner lagt upp efter hand som de vuxit fram. I samband med Leader Hallands årsmöte 2013 genomfördes ett större arrangemang där deltagare från byarna hade möjlighet att delta och presentera sin lokala utvecklingsplan och processen har varit i deras by. En folder har tagit fram och tryckts upp där verksamheten i och Leader Kustbygd Halland beskrivs gemensamt. Foldern kommer spridas vid årsmötet, skickas till projektets samarbetspartners samt spridas på framtida nätverksträffar. Det finns även planer på en metodhandbok för lokal utveckling, där metoden som använts i Vår by vår framtid presenteras mer noggrant och görs tillgänglig för byar som vill arbeta med att ta fram en lokal utvecklingsplan. På så sätt kan metoden användas av fler byar som vill arbeta med tillgångsbaserad utveckling.

14 Måluppfyllelse av huvudsakliga mål I projektet fanns mål som var enklare och svårare och mäta. I tabellen nedan redovisas det mål som kan mätas genom projektets aktiviteter. Mål Förväntat Uppnått Framtidsverkstäder 8 4 Utvecklingsplaner 4 3 Fortsatta projekt 2 1 Nya företag 1 0 Nya arbetstillfällen (ett för varje utvecklingsplan). 4 0 Målen som var uppsatta i projektplanen har inte uppnåtts. Det genomfördes under projekttiden 4 framtidsverkstäder, fler efterfrågades inte av de deltagande byarna. Istället arbetade man mer i nätverk och sammankomster specifikt riktade för de intresserade. Exempelvis genomfördes flertalet arbetsmöten i Morup för att driva processen fram, alla som var intresserade av att delta hade möjlighet, det var inte slutna möten. I jämförelse med en framtidsverkstad, där inbjudan gick ut till alla hushåll och större marknadsföringen med en tydlig struktur och innehåll, fungerade arbetsmöten mer som ett forum för idéutbyte och planering av aktiviteter. Spridning av hur man arbetade lokalt gjordes i redan etablerade nätverk mellan företag och föreningar. Därigenom kunde man få spridning på arbetet och behovet av att bjuda in och samla hela byn var inte lika stort som i uppstarten av processen. I projektplanen var målet att arbeta med 4 byar, det blev 3 byar som var aktiva. I jämförelse med verksamheten i har intresset för byutveckling generellt sett varit mindre, i utökades projektet så at fler byar kunde medverka.

15 Utöver de direkt mätbara målen finns även mål som: Möjliggöra för byarna att själva utveckla landsbygden på det sätt de vill Förbättra livskvaliteten på landsbygden och en förbättrad tillgång till önskad service. Genom framtagande av lokal utvecklingsplan finns möjlighet att själva utveckla sitt närområde. I Bua har det lett till projektet Destination Bua, med syfte att utveckla hamnen i Bua. I Morup har arbetet lett till konkreta åtgärder i de olika arbetsgrupperna som är aktiva där. Att förbättra livskvaliteten på landsbygden är ett långsiktigt mål där de lokala utvecklingsplanerna kan spela stor roll. Förhoppnings kan projektet vara en del i att förbättra livskvaliteten samtidigt så måste man vara medveten om att det pågår andra processer i samhället som påverkar de enskilda byarna. I Bua har Vår by vår framtid kunnat samarbeta med projektet Ung i Halland som genomförde en ungdomsworkshops under hösten Resultatet av den workshopen kunde användas i den lokala utvecklingsplanen. Resultat från den workshopen och dess ideella timmar redovisas genom Ung i Halland. Kostnader Den största kostnaden för projektet har varit lönekostnader. De totala lönekostnaderna uppgår till ca kr, vilket innefattar lön och lönekostnader för projektledare samt arvoden för skrivande av lokala utvecklingsplaner. Utöver lönekostnader är det möteskostnader och kostnader för marknadsföring som är större poster av vikt. Sammanfattning av ekonomi för projektet finns i tabellen nedan.

16 Översikt Kostnader Budget Kostnader Differens Löner Projektledare , , ,71 Lönekostnader inkl resor , , ,68 Arvode Framtagande av LUP , , ,00 Summa löner , , ,97 Övriga kostnader Framtagande av LUP, fakturerade 0, , ,00 Hyra , , ,00 Telefon 4 000, , ,80 Kontorsmaterial 4 000, , ,67 Marknadsföring , ,42 98,58 Möten inkl Framtidsverkstäder , , ,95 Kompetensutveckling 4 000, , ,08 Nätverksaktiviteter 4 000, , ,83 Erfarenhetsutbyte Edinburgh , , ,16 Studiebesök 4 000, ,00 Summa övrigt , , ,97 Summa totalt , , ,94 Projektet har därmed inte gjort av med alla projektmedel utan där finns ,94 kr som inte använts. Efter projekttiden När projektet är slut finns det lokala utvecklingsplaner med visioner och handlingsplaner som ska omsättas i handling. Däri ligger en stor utmaning för byarna. Förhoppningsvis kan metoden leva vidare och användas i framtiden. En idé skulle kunna vara att en lokal utvecklingsplan är stor fördel i projektprioritering i framtida prioritering av Leader-projekt. Att en genomförd process skulle vara nödvändig för att kunna driva projekt inom området bygdeutveckling.

17 Gemensamma ämnen som dyker upp under möten i bygderna är arbete, bostäder och service. Dessa tre utgör en grundbult inom vilka inriktningar man vill utveckla den halländska landsbygden - utveckla företagande, hitta former för nybyggnation eller generationsväxling och bibehållen utvecklad service som finns på orten. Utöver denna trio finns det mer eller mindre ortspecifika spörsmål dit engagemanget riktas. Att arbeta fram en lokal utvecklingsplan löser inte per automatik de problem som byn brottas med, fokus har istället riktats mot vad som kan utvecklas med de tillgångar som finns idag och mobilisera de lokala drivkrafter som finns. Att arbeta med en lokal utvecklingsplan utifrån ett tillgångsbaserat angreppsätt blir en nog så viktig process för byns utveckling. Det skapar ett engagemang och en vilja att med egen kraft förändra. Det underlättar även för nya lokala drivkrafter att engagera sig; visionerna finns där, det är bara att sätta igång! Att arbeta med lokal utveckling med utgångspunkt i ett tillgångsbaserat angreppsätt har oss veterligen aldrig gjorts i Sverige. Vår by vår framtid har varit lyckat på det sättet att det nu finns en process utvecklad och testad, och från vårt perspektiv har projektet varit framgångsrikt. I Leader Landsbygd Halland har fler byar hört av sig och vill göra samma sak som de gör i grannbyn. Processen och metoden kommer förhoppningsvis finnas beskriven i en egen skrift där byar själva kan guida sig igenom arbetet.

18 Mätbara resultat enligt EU:s riktlinjer Resultat direkt efter projektets slut Kommentar 1. Antal nya företag 0 2. Antal bevarade arbetstillfällen 3. Antal nya arbetstillfällen 4. Antal deltagare i utbildningar Totalt 0 Män yngre än 25 år 25 år eller äldre Kvinnor yngre än 25 år 25 år eller äldre Totalt 0 Män yngre än 25 år 25 år eller 1 äldre Kvinnor yngre än 25 år 25 år eller 2 äldre Totalt Män yngre än 25 år 25 år eller äldre Kvinnor yngre än 25 år

19 25 år eller äldre 5. Antal aktiva deltagare i projekt 6. Antal passiva deltagare i projekt 7. Antal förädlade/utvecklade Totalt 148 Deltagit på första Framtidsverk stad och efter denna fortsatt arbeta i projektet. Män yngre än 25 år 25 år eller 64 äldre Kvinnor yngre än 25 år 25 år eller 84 äldre Totalt Män yngre än 25 år 25 år eller äldre Kvinnor yngre än 25 år 25 år eller äldre 0

20 råvaror 8. Antal bildade nätverk/samarbetsgrupp er 9. Antal framtidsverkstäder eller 5 3 arbetsgruppe r i Morup med olika inriktning: Byggnation, Turism, Trivsel, 1 arbetsgrupp i Ugglarp- Eftra- Långasand som fokuserar på utvecklingspl an och genomförand e, samt en arbetsgrupp i Bua, Samverkan Bua. 4 2 st i Bua, 1 i Morup och 1 i

21 liknande workshops som ägt rum 10. Antal utvecklade upplevelsebaserade tjänster och produkter Där mat och måltid spelar en viktig roll 0 Ugglarp- Eftra- Långasand. Så här fyller du i tabellen Hållbarhet/kvalitativa indikatorer 1. Instämmer ej: sätt ett kryss på de fyra alternativen av A-E som du inte instämmer i 2. Instämmer: sätt ett kryss på ett alternativ av A-E som du instämmer i 3. Om du instämmer, vänligen kommentera: Kommentera det alternativ som du instämmer till. Svara på frågan/frågorna som står i den rutan

22 Hållbarhet / kvalitativa indikatorer Det som vi har Instämmer ej Instämmer Om du instämmer, vänligen kommentera: utarbetat under (välj 4 (välj 1 projektperioden alternativ alternativ med X) med X) A: kommer att leva X Vilka nya former? Varför tror du detta? vidare i minst samma utsträckning som under projektperioden och även utvecklas vidare och hitta nya former att arbeta inom B: kommer att leva X Varför tror du detta? vidare i minst samma I Bua är en utvecklingsprocess igång med utsträckning som ett nystartat Leader-projektet, som med under projektperioden idéer och förankring vilar på den lokala utvecklingsplanen. I Morup har man byggt upp en struktur för sitt arbete som har potential att utvecklas och hitta nya sätt att utveckla bygden. Ugglarp-Eftra-Långasand har vid projekttidens slut en del arbete kvar att göra men projektledaren gör bedömningen att den lokala utvecklingsplanen kan fungera som ett

23 C: kommer till större del att leva vidare i någon utsträckning efter projektperioden D: kommer i någon mån att leva vidare i någon utsträckning efter projektperioden E kommer inte att leva vidare efter projektperioden X X X samlande dokument för bygdens befolkning. Varför tror du detta? Vilka delar kommer att leva vidare? Varför tror du detta? Vilka delar kommer att leva vidare? Varför tror du detta?

24 Jag godkänner att kontaktuppgifter publiceras i en projektdatabas där slutrapporten görs tillgänglig för andra som arbetar med landsbygdsutveckling och för allmänheten. Godkännandet skickar du i original tillsammans med ansökan om slututbetalning Kontaktpersoner i slutrapporten Namn och adress Håkan Eriksson Roll i projektet Projektledare Underskrift och datum Telefonnummer E-postadress hakan.eriksson@hylte.se Namn och adress Sven-Anders Svensson Roll i projektet Tf Verksamhetsledare Leader Halland Underskrift och datum Telefonnummer E-postadress sven-anders.svensson@hylte.se Namn och adress Telefonnummer Roll i projektet E-postadress Underskrift och datum

25 Jag åtar mig ansvaret att lämna in en 1-års resultatrapport ett år efter projektets avslut till Leaderkontoret i Halland. Godkännandet skickar du i original tillsammans med ansökan om slututbetalning. Mall från Ansvarig för 1-års resultatrapporten Namn och adress Håkan Eriksson Roll i projektet Projektledare Underskrift och datum Telefonnummer E-postadress hakan.eriksson@hylte.se 1-års resultatrapporten skrivs ett år efter projektets avslut och lämnas in i samband med detta, dock senast 13 månader efter projektets avslut (datum enligt punkt 3)