TYA-projekt: Sophämtarnas arbetsmiljö allas ansvar

Transkript

1 TYA-projekt: Sophämtarnas arbetsmiljö allas ansvar

2 Vi hoppas självfallet att projektet kommer resultera i tydliga fakta och därmed bättre underlag för beslut, för arbetsgivare att skapa förutsättningar för en så bra arbetsmiljö för Sveriges sophämtare som möjligt. Jan Arvidsson, Biltrafikens Arbetsgivareförbund Det här ska vi göra! Hur belastande är arbetet som sophämtare, vilka aktörer påverkar deras arbetssituation och hur? Den information du nu håller i din hand beskriver projektet Sophämtarnas arbetsmiljö allas ansvar, ett projekt som ska svara på de frågorna. Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet står gemensamt bakom projektet, dels som beställare och dels som mottagare av slutrapport. Utförare är TYA. Projektet startade 2013 och TYA överlämnar sin slutrapport Det finns omkring 2000 sophämtare i Sverige som arbetar med insamling av hushållsavfall. Yrkesgruppen återfinns sedan många år högt upp i Arbetsmiljöverkets statistik över anmälda arbetskador, och det är skador som är orsakade av fysisk belastning som dominerar. I projektet görs belastningsmätningar på sophämtare i olika delar av Sverige. Fokus ligger på hämtning av kärl och säck i bak- eller sidlastare vid insamling i olika typer av bebyggelse. Mätningarna kompletteras med enkätfrågor till alla sophämtare i landet. Representanter från olika delar av avfallsbranschen, myndigheter, fastighetsägare med flera kommer att vara delaktiga i referens- och arbetsgrupper. Arbetsgrupperna kommer att hantera följande ämnesområden: Arbetsgivarens och arbetstagarens värderingar, attityder samt arbetets organisation/upplägg Hämtställens utformning samt insamlingssystem och övrig teknisk utrustning Aktörers påverkan på sophämtarnas arbetssituation Projektets resultat och slutsatser förväntas ge både arbetstagare och arbetsgivare insikt i hur man kan nå hållbara arbetsvillkor för yrkesgruppen. Dessutom kan aktörer i samhället få en samsyn kring hur förutsättningarna bör utformas så att sophämtare kan arbeta i yrket med god hälsa till pension. Aktiviteter och tidplan Halvtidskonferens Slutkonferens Slutrapport Pilotprojekt belastningsmätning Kartläggning av aktörer som påverkar arbetssituationen Informationsträffar Belastningsmätningar Bearbetning av resultat, analys och arbete i referens- och arbetsgrupper JANUARI 2013 JUNI 2013 JANUARI 2014 JUNI 2014 JANUARI 2015 JUNI 2015

3 Så går belastningsmätningarna till Flera olika mätningar ingår. Heldagsmätningar omfattar energiförbrukning, arbetsställningar, statiskt muskelarbete (sidlastare) och observationer. Biomekaniska studier genomförs för belastning av skuldror, rygg och knän, och enkäter används för information om arbetsförhållanden och hälsa. All insamlad data kommer att lagras i dator för analys och databearbetning. Endast projektgruppens forskare kommer att ha tillgång till datamaterial. Alla resultat presenteras på gruppnivå, så att enskilda personers värden ej kan identifieras. I ett pilotprojekt kommer mät- och observationsmetoder och att testas. Pulsbelastning Pulsen mäts under en arbetsdag med ett elastiskt bröstband som spänns runt bålen och håller två elektrodytor på plats framför nedre revbenen. Mätaren har ingen armbandsklocka utan data sparas direkt i ett minne, som läses av efter mätningen. Resultaten jämförs med internationella rekommendationer och med mätningar från andra yrkesgrupper. I pilotprojektet kommer pulsen vid hämtning från villor också att jämföras med pulsen för flerbostadshus. Arbetsställningar Ryggens och armarnas arbetsställningar och rörelser mäts med små, så kallade inklinometrar, som mäter vinkeln från lodlinjen och lagrar data. Mätarna fästs på huden med tejp. Vinklarna analyseras per heldag samt uppdelat för olika aktiviteter. Resultaten jämförs med dito från andra liknande studier på andra yrkesgrupper, till exempel flyglastare och sug- och spolbilsförare. Observationer Samtidigt med mätningarna kommer arbetet att observeras. Så att man i efterhand kan analysera tiden och belastningen för olika aktiviteter. I pilotprojektet kommer också en videokamera som läggs i sophämtarens bröstficka att testas. Muskelmätningar Mätningar av statisk muskelbelastning kommer att göras vid arbete med sidlastare. Elektroder fästs på huden och signaler från underarms- och skuldermuskler registreras med en datalogger som fästs i ett skärp runt midjan. Dessa mätningar kommer att jämföras med tidigare mätningar från arbete i skogsmaskiner och vid dator. Biomekaniska studier Speciella experiment kommer att genomföras med varianter av typiska arbetssituationer. Då det gäller skjuta/dra eller lyft-situationer kommer krafter att mätas. Bilder från typiska arbetssituationer analyseras med tillhörande vikter och uppmätta krafter för att få fram biomekanisk belastning på skuldror, rygg och knän. Belastningarna jämförs sedan med riktlinjer och de från liknande studier på sophämtare och andra yrkesgrupper.

4 Enkät Som en del av projektet kommer också en enkätundersökning göras. Alla de cirka 2000 sophämtare i landet som arbetar med hushållsavfall kommer att få svara på frågor som rör deras arbetsförhållanden. Frågorna handlar om hälsa, levnadsvanor och besvärshistorik och de relateras till sophämtarens arbetsförmåga, sjukfrånvaro, möjlighet till inflytande över arbetet, trivsel samt förhållande till arbetskamrater och chefer. En vanlig dag på jobbet 1. Vid en typisk belastningsmätnings 2. Härnäst vidtar en vanlig arbets- 3. Efter arbetsdagen återsamlas man dag samlas sophämtare och mät dag. Mätutrustningen dokumenterar för att ta av mätutrustning. Sophäm- personal en stund före ordinarie arbetsställningar och belastning. tarna får svara på några frågor och arbetstid. Här gås mätinstrument Mätpersonalen kommer att video man diskuterar hur dagen har varit. igenom och fästs på kroppen. Proto- dokumentera eller observera ett koll för mätningen fylls i. Innan själva antal arbetsdagar. Det sker antingen mätdagen har informationsträffar genom att följa med i sopbil eller åka genomförts då alla fått bekanta sig följebil, allt utifrån de möjligheter som med vad som skall ske, samt att mät- finns vid varje mättillfälle. tillfällen har bokats in och planerats för den extra tidsåtgång som behövs före och efter mätdagen.

5 Jag tycker att det är jätteroligt att TYAs styrelse har beslutat att driva detta projekt. Detta är ett efterlängtat projekt som förhoppningsvis kommer att klargöra brister i arbets miljön och förbättra arbetsmiljön för sophämtare. Jag tror att detta projekt medför ett helhetsgrepp runt arbetsmiljön så att man äntligen kan släcka gråzoner runt sophämtare. Martin Miljeteig, Svenska Transportarbetareförbundet Vilka aktörer påverkar sophämtarens arbetssituation? I vårt samhälle finns många aktörer som har lagar, regler, rekommendationer och andra dokument som direkt eller indirekt påverkar sophämtarens vardag. Dessa aktörer är till exempel myndigheter, arbetsmarknadens parter, företag, branschorganisationer och kommuner. Projektet kommer att kartlägga dessa så kallade intressenter och analysera deras dokument och formuleringar ur ett arbetsmiljöperspektiv. Intressentkartläggning och analys genomförs i flera steg: Vilka är intressenterna? Vilka dokument med lagar, regler och rekommendationer finns hos intressenterna? Vilka bakomliggande lagar och regler styr intressenterna? Identifiering av arbetsmiljöpåverkande faktorer i intressenternas dokument. Analys av hur dessa faktorer påverkar sophämtarnas arbetssituation. Identifiering av eventuella motstridiga krav och regler. Identifiering av behov av eventuella kompletterande dokument, samt förslag på innehåll. Resultat från kartläggning och analys kommer successivt att hanteras i en av projektets arbetsgrupper. Projektet ska också öka och sprida kunskapen om hur de olika intressenternas agerande påverkar sophämtarnas arbetssituation. Kontaktuppgifter Parternas projektrepresentanter Jan Arvidsson, Biltrafikens Arbetsgivareförbund, , jan.arvidsson@transportgruppen.se Bert Johansson, Svenska Transportarbetareförbundet, , bert.johansson.12@transport.se Henrik Linnarsson, Sita AB, , henrik.linnarsson@sita.se Kjell Ståhl, Svenska Transportarbetareförbundet, , kjell.stahl.19@transport.se Projektledning Annette Adolfsson, Tyréns AB, , annette.adolfsson@tyrens.se Jan Furumo, Tyréns AB, , jan.furumo@tyrens.se Roger Nilsson, TYA, , roger.nilsson@tya.se Forskning Mikael Forsman, Karolinska Institutet, , mikael.forsman@ki.se Svend Erik Mathiassen, Centrum för belastningsskadeforskning, , svenderik.mathiassen@hig.se

6 tryck: larsson offsettryck, linköping ex Det här är TYA TYA står för Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd och är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn. Cirka företag, med ungefär anställda, är anslutna till TYA. Vår affärsidé är att aktivt bidra till ökad produktivitet och lönsamhet i TYA-anslutna företag. Verksamheten bedrivs genom kurser och projekt med sikte på yrkeskunskap och arbetsmiljö. Vi samarbetar med skolor och myndigheter samt utarbetar informationsmaterial och läromedel. Läs mer på tya.se. TYA Box 1826, Solna Tel Fax info@tya.se tya.se