Kulturen i Värmland faktadel

Transkript

1 Sida 1(71) Datum Dnr RV Kulturen i Värmland faktadel Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon vx Fax E-post kansliet@regionvarmland.se Webbplats Orgnr Bankgiro PlusGiro

2 REGION VÄRMLAND Innehåll Förutsättningar... 3 Kultursamverkansmodellen... 3 Nationell kulturpolitik... 3 Region Värmlands roll... 4 Kommunerna... 5 Befolkningen... 6 Kulturvanor... 8 Internet- och medievanor Gemensamma perspektiv Barn och unga Jämställdhet Mångfald och interkulturell utveckling Internationalisering Digitalisering och kommunikation Kulturlivets klimatarbete Tillgänglighet De professionella kulturskaparnas situation och villkor Verksamhetsområden Scenkonst: professionell teater-, dans- och musikverksamhet Bildkonst och konsthantverk Museiverksamhet och kulturarv Konst- och kulturfrämjande verksamhet Filmkulturell verksamhet Främjande av hemslöjd Biblioteksverksamhet och litteratur Arkivverksamhet Kulturen i samspel Tvärsektoriella perspektiv Det civila samhället Folkbildning Kultur i skolan Högre utbildning och forskning Kultur och hälsa Besöksnäringen och kulturen Kulturella och kreativa näringar (KKN) Kulturens ekonomi Källor... 69

3 REGION VÄRMLAND Förutsättningar Kultursamverkansmodellen Samverkansmodellen för statens stöd till regional kulturverksamhet (även kallad portfölj- eller koffertmodellen) har införts successivt från Syftet med reformen är bland annat att flytta vissa kulturpolitiska beslut närmare medborgarna och att öka det regionala engagemanget för kulturfrågorna. Genom samverkan ska stat, region och kommuner gemensamt bidra till att öka tillgången till kultur av hög kvalitet för fler människor. Detaljstyrningen ska minska och flexibiliteten bli större. Formellt innebär modellen att regioner/landsting får ett samlat statsbidrag från Statens kulturråd som ska fördelas till regionala institutioner och verksamheter. Den regionala kulturplanen ska ligga till grund för fördelningen. Statsbidragen i samverkansmodellen ska främja en god tillgång för länets invånare till: professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, främjande av hemslöjd. Statsbidrag kan även ges till länsöverskridande och konstområdesöverskridande samarbeten inom ovanstående verksamhetsområden. Nationell kulturpolitik Det offentliga stödet till kulturen har sedan 70-talet ( 1974 års kulturpolitik ) setts som ett gemensamt ansvar för stat, region och kommuner, där bidragen från de tre nivåerna samspelat. Enligt ett riksdagsbeslut gäller från 2010 nya nationella mål för kulturpolitiken: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,

4 REGION VÄRMLAND främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. De nationella målen utgör en samlad nationell referensram. De gäller alla samhällsområden inom stat, kommuner och landsting/regioner och är alltså inte enbart statliga mål. Regeringens kulturpolitiska prioriteringar under den pågående mandatperioden är barns och ungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden samt förbättrade villkor för den nyskapande kulturen. I Kulturdepartementets regleringsbrev till Kulturrådet anges att målet för bidragsgivningen till regionala institutioner ska vara att uppnå ett omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet för alla i hela landet. Region Värmlands roll Region Värmland är ett kommunalförbund som länets 16 kommuner och landstinget tillsammans har bildat för att ansvara för regional utveckling, tillväxtfrågor, kultur och folkbildning. Organisationen är politiskt styrd. Det högsta beslutande organet är regionfullmäktige med 64 ledamöter. Den politiska sammansättningen i regionfullmäktige speglar sammansättningen i Värmlands kommuner och landsting. Regionstyrelsen består av 13 ledamöter. I styrelsen fattas de flesta beslut som rör Region Värmlands verksamhet. Verksamheten styrs av förbundsordningen och verksamhetsplanen. Den övergripande, strategiska inriktningen utgår från det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser Kulturens roll lyfts framförallt fram i strategin Kreativ kultur: Målet är ett utveckla ett blomstrande och dynamiskt kulturliv som bidrar till utveckling av innovationsförmåga och tillväxt, lockar kreativa grupper, profilerar regionen, utvecklar besöksnäringen och berikar människor. Vi åstadkommer det genom att: bygga vidare på det vi är bra på och vara öppna för att kreativiteten ständigt tar sig nya uttryck aktivt hämta impulser och intryck utifrån och stärka samarbeten utanför regionen utveckla kulturlivet mot mer aktivt deltagande för publik och genom en breddning av basen av utövare stärka och utveckla mötesplatser och arenor för olika former av kreativ verksamhet, länka kulturen till kreativa näringar och utveckla arbetet med kultur i skolan använda kulturen i profileringen av regionen, satsa på några spetsområden som ger avtryck internationellt använda kulturen för att stärka den regionala identiteten och som ett medel för sammanhållning i samhället.

5 REGION VÄRMLAND Det regionala utvecklingsprogrammet ska aktualiseras under Samtidigt sker en översyn av varumärkesplattformen för Värmland. Region Värmland är huvudman för Mediecenter Värmland, fem folkhögskolor och fem egna resurscentrum inom kulturområdet: Dans i Värmland, Film i Värmland, Slöjd i Värmland, Länsbiblioteket i Värmland och Värmlandsarkiv. Kulturenheten ansvarar också bland annat för arbetet med kultur i skolan och ung kultur. Kommunerna De stora kultursatsningarna i kommunerna är normalt bibliotek, kultur- eller musikskola, egen programverksamhet, stödet till folkbildning, föreningsliv och kulturevenemang samt arbete inom kulturarv och kulturmiljö. Ibland driver också kommunerna biografer, museer och utställningslokaler. Kultur och skola samspelar i arbetet med kultur i skolan. Av de 16 kommunerna får 15 statsbidrag från regeringens Skapande skola-satsning. Kommunernas kulturverksamhet utgår i varierande grad från olika styrdokument. Ett fåtal kommuner i Värmland har särskilda kulturpolitiska program eller visioner. Nio av de värmländska kommunerna har en gällande biblioteksplan. Flera kommuner har under senare år sett över sitt arbete med kultur. Till exempel gjorde Arvika kommun 2009 en kulturpolitisk utredning och en översyn av stödet till kultur- och fritidsaktiviteter för barn och unga. Sunne gjorde 2008 en översyn av de kulturella verksamheterna i kommunen. Karlstads kommun genomförde en översyn av stödet till studieförbunden Hur det politiska ansvaret för kulturfrågorna hanteras varierar från kommun till kommun: Arvika Kommunstyrelsen Eda Bildningsutskottet Filipstad Kultur- och föreningsutskottet Forshaga Kommunstyrelsen Grums Samhällsbyggnadsutskottet Hagfors Kommunstyrelsen Hammarö Bildningsnämnden Karlstad Kultur- och fritidsnämnden Kil Kommunstyrelsens utskott för kultur och fritid Kristinehamn Kulturnämnden Munkfors Kultur- och utbildningsnämnden Storfors Kommunstyrelsen Sunne Bildningsnämnden Säffle Kulturnämnden

6 REGION VÄRMLAND Torsby Kommunstyrelsen Årjäng Kultur- och fritidsnämnden Hur viktig är kulturen? Hur villiga är medborgarna att stödja kultur med offentliga medel? En majoritet tycker att olika former av kultur ska stödjas, men kulturen prioriteras oftast lågt i förhållande till andra politikområden. Bibliotek samt barn- och ungdomskultur hör till det som anses viktigast, därefter följer museer och studiecirkelverksamhet och lite längre ner på skalan teater, opera/musikal/dans och klassisk musik. 1 Värmlänningarna sätter stort värde på den kommunala servicen inom kulturområdet, men ser det också som ett av de områden som i första hand kan minskas om nedskärningar ska göras. 2 Befolkningen Befolkningens storlek och sammansättning, utbildningsnivån, geografiska avstånd och kommunernas karaktär är några faktorer som inverkar på kulturlivets inriktning och dess utveckling på regional och lokal nivå. Värmland är ett av de fem län i Sverige som haft den mest negativa befolkningsutvecklingen under perioden Sedan mitten av talet har Värmlands befolkning minskat med mer än personer, men minskningstakten har planat ut under 2000-talet. Under perioden ökade Karlstad och Hammarö sin befolkning, men övriga kommuner tappade invånare. Efter år 2000 har också Årjäng haft en viss positiv befolkningsutveckling. Mest minskade kommunerna i norr och öster: Torsby, Hagfors, Munkfors, Filipstad och Storfors. 3 Inom Värmland är det framförallt personer i åldrarna år som flyttar. Enligt prognoserna kommer kommunerna som tappar invånare att fortsätta tappa och kommunerna som ökat fortsätta att öka. Värmland kan ändå komma att öka sin totala befolkning i framtiden, men det är långtifrån säkert. Andelen äldre ökar och det innebär att försörjningsbördan för dem i yrkesverksam ålder ökar. Samtidigt minskar såväl andelen som antalet ungdomar. Till exempel fanns det 2008 mer än åringar i Värmland. Redan 2013 beräknas de vara färre än Medelåldern i Värmland är två år högre än i riket, 43,1 år jämfört med 41,1 år. Statistiken visar att personer mellan 20 och 29 år är mest flyttningsbenägna, särskilt ogifta, kvinnor och högutbildade. Under 2000-talet har de värmländska inflyttarna i stor utsträckning kommit från Göteborg, 1 Västsvenska kulturvanor. (Rudolf Antoni i Regionen och flernivådemokratin, SOM-institutet, Göteborgs universitet 2008) 2 Värmland 2010 (SOM-institutet, Göteborgs universitet 2011) samt Värmländska landskap (Karlstad University Press 2012) 3 regionfakta.com 4 Värmlands befolkning och näringsliv år 2030 samt flyttströmmar till och från Värmland (Region Värmland 2011)

7 REGION VÄRMLAND Stockholm, Örebro, Uppsala och Karlskoga. Det vanligaste skälet till inflyttning är förmodligen studier. FOLKMÄNGD Kommun Antal invånare Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle

8 REGION VÄRMLAND Torsby Årjäng Länet totalt Utbildningsnivån i Värmland är relativt låg. Förutom Karlstad och Hammarö har Värmland en lägre andel invånare med utbildning på högskolenivå än riksgenomsnittet. Sveriges Kommuner och Landsting har valt att dela in Sveriges kommuner i tio olika grupper. Till gruppen större städer räknas Karlstad, medan Hammarö, Forshaga och Kil klassas som förortskommuner. Arvika, Hagfors, Filipstad, Grums och Munkfors räknas till de varuproducerande kommunerna, medan Årjäng och Torsby klassas som glesbygdskommuner och Storfors som en pendlingskommun. Säffle och Kristinehamn ses som kommuner i tätbefolkad region och Eda och Sunne som kommuner i glesbefolkad region. Tätorter: Det finns 66 tätorter i Värmland, det vill säga områden med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Av dem har Karlstad, Kristinehamn, Arvika och Skoghall mer än invånare medan ytterligare 24 tätorter har mellan och invånare. Karlstad är landets 17:e största tätort. Tillsammans täcker de värmländska tätorterna bara drygt en procent av landarealen. Tätortsbefolkningens andel ökar stadigt. Nästan 75 procent av Värmlands befolkning bor i en tätort, men i Torsby, Årjäng och Sunne kommun bor mindre än 50 procent av befolkningen i tätort. Genomsnittet för riket är 85 procent och det är bara i Jämtland och på Gotland som en större andel bor utanför tätort än i Värmland. 5 Det är mindre än 10 procent av de värmländska tätorterna som noterat en befolkningsökning under 2000-talet. 6 Med det placerar sig Värmland bland de sämsta i landet. Befolkningstillväxten sker framförallt kring och nära de större städerna. Undantag finns dock: Gränshandeln har skapat befolkningstillväxt i Töcksfors och Charlottenberg. Kulturvanor Undersökningar av svenska folkets kulturvanor visar att kulturkonsumtionen långsamt ökat och breddats, inte minst bland de äldre befolkningsgrupperna. Stigande utbildningsnivå, bättre hälsa bland de äldre, ett ökat kulturutbud och ökat resande är några av förklaringarna. De kulturaktiva äldre kommer troligen att bli fler i framtiden. Det finns dock fortfarande betydande skillnader mellan olika åldersgrupper, mellan kvinnor och män, mellan olika samhällsklasser samt mellan storstadsbor och glesbygdsbor. Några exempel: Kvinnor inte minst medelålders kvinnor är mer kulturaktiva än män. 5 Tätorter 2010 (Statistiska Centralbyrån) 6 Orter med befolkningsökning (Tillväxtanalys 2011)

9 REGION VÄRMLAND Teater-, konsert-, bio- och museibesök är inte oväntat vanligare i storstäder än på landsbygden. Intresset för viss kultur, till exempel teater, dans och opera, ökar med utbildningsnivån. 7 Biobesök, besök på dansföreställningar och rockkonserter samt biblioteksbesök är vanligare bland ungdomar än äldre. Vid sidan av medierna tv, radio, dvd, internet, tidningar, tidskrifter, veckotidningar är de vanligaste regelbundna kulturaktiviteterna musiklyssning och bokläsning, följt av att fotografera och filma, besöka någon historisk sevärdhet eller gå på bio. De som läser böcker regelbundet har blivit fler de senaste 25 åren. En del undersökningar tyder på att eget skapande och utövande minskar, men det är viktigt att komma ihåg att undersökningarna sällan förmår att fånga upp den senaste teknik- och medieutvecklingen eller det gränsöverskridande och nyskapande. Man frågar till exempel hur många som skriver dagbok, men inte hur många som bloggar. Gapet mellan kulturvaneundersökningarna och verkligheten tenderar att bli allt större. En undersökning visar att många värmlänningar går på bio, konserter, teater, utställningar och museer men sällan mer än några enstaka gånger per år och inte alls i samma utsträckning som storstadsbor. I undersökningen ställdes inga frågor om handarbete, hemslöjd och hantverk, men tidigare studier visade att det är vanligare förekommande att man ägnar sig åt det i Värmland än i landet som helhet. Eget utövande av kultur, 7 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009) samt Kulturvanor i Sverige (Kulturrådet, SOM-institutet) 8 Värmland 2010 (SOM-institutet, Göteborgs universitet 2011)

10 REGION VÄRMLAND körsång och studiecirkelverksamhet är i allmänhet högre i gles- och landsbygd än i städer. Även andelen biblioteksbesök är högre där. 9 I Värmland är man mest nöjd med utbudet av kultur och konst om man är kvinna, över 50 år, bosatt i Karlstad eller annan centralort och har en hög eller medelhög utbildning. Däremot har det ingen större betydelse vilken del av Värmland man bor i. 10 I undersökningen frågade man också vilka värmlänningar som de tillfrågade beundrade. På tio-i-topp-listan fanns fyra kulturpersonligheter: Selma Lagerlöf, Lars Lerin, Monica Zetterlund och Gustaf Fröding. Sett i ett internationellt perspektiv är Sverige det starkaste fästet för kultur i Europa, enligt en rapport från EU-kommissionen Hela 93 procent av svenskarna uppgav att de sysslar med någon form av konstnärlig aktivitet, som musik, skrivande eller måleri. EU-snittet var 62 procent. Internet- och medievanor Från 6-årsåldern upp till 65 år använder nästan alla internet regelbundet, enligt nationella undersökningar. I åldern 12 till 44 år är nästan nio av tio dagliga användare. I gruppen år är motsvarande siffra fem av tio. I kategorin över 75 år har fyra av tio tillgång till internet. Det dagliga användandet ökar efterhand. Nybörjaråldern mätt som minst 50 procent användare i en åldersgrupp har successivt sjunkit från 9 år 2004 till 3 år är det 40 procent av tvååringarna som använder internet. En medborgarundersökning 2010 visade att nivån på internetanvändning i Värmland är något lägre än riksgenomsnittet, framförallt bland äldre. Karlstad har en betydligt större andel regelbundna internetanvändare än övriga länet. Andelen som inte använder internet minskar successivt. Minst används internet av äldre lågutbildade pensionärer, framförallt kvinnor. Deras motivation att använda internet är också låg. Totalt är det 1,2 miljoner svenskar över 12 år som aldrig eller mycket sällan använder internet. Ny teknik slår ofta igenom snabbt. Genombrottet för så kallade smartphones ledde till att antalet som använder mobilt internet fördubblades från 2010 till var det ovanligt att besöka sociala nätverk, se på video och kolla e-post via mobilen två år senare gjorde mer än hälften av användarna det. Allt fler ägnar sig åt de sociala nätverken. Åtta av tio ungdomar använde 2010 sociala medier en vanlig dag. Halva svenska folket har anslutit sig till Facebook. Rörliga bilder och musik blir också en allt större del av internet. 11 Skillnaderna i barns (9 12 år) och ungas (12 16 år) användning av medier minskar, liksom könskillnaderna. Fortfarande är dock flickorna mer kommunikativt inriktade, medan pojkarna är betydligt mer intresserade av 9 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009) 10 Värmländska landskap (Karlstad University Press 2012) 11 Svenskarna och Internet 2012 (.se), Privatpersoners användning av datorer och internet 2011 (SCB), Svenskarnas användning av telefoni & internet 2011 (PTS 2011), Mediebarometern 2010 (Nordicom)

11 REGION VÄRMLAND dator- och tv-spel. Under perioden uppgav barn och unga att deras umgänge med kamrater i verkliga livet minskat kraftigt, medan internetanvändningen ökat. Tv-tittandet och radiolyssnandet sjunker, liksom läsning av böcker och tidningar. 12 Fortfarande uppger dock 85 procent att de ser på tv varje dag. Strax under 100 procent har radio och tv i hemmet, medan drygt sex av tio har en dagstidningsprenumeration. 13 Utmärkande för medielandskapet i Värmland är starka regionala medier med två konkurrerande morgontidningar och Värmlandsradion och SVT:s Värmlandsnytt som når ut till många. Andelen värmlänningar som läser en betald morgontidning är något högre än riksgenomsnittet. Dessutom är läsningen av tredagarstidningar utbredd i Värmland. I rapporten Värmländska landskap (2012) redovisas en omfattande analys av de värmländska medievanorna. Gemensamma perspektiv Barn och unga Totalt är drygt en femtedel av befolkningen under 18 år. Barn och unga är en kulturpolitiskt prioriterad grupp. Barn- och ungdomsperspektivet grundas bland annat i FN:s barnkonvention, som Sverige har bundit sig till att förverkliga. Riksdagen antog 1999 en nationell strategi för detta arbete som regeringen utvecklade i en skrivelse till riksdagen Bland annat ville man ännu tydligare integrera ett barnperspektiv i det offentliga beslutsfattandet. Begreppet barn- och ungdomskultur kan definieras som kultur för, med och av barn och unga. Barns rätt till kultur slås bland annat fast i de nationella kulturpolitiska målen och de ungdomspolitiska målen. Det är i gruppen barn och unga man hittar de flitigaste kulturkonsumenterna och kulturutövarna. Ungas kulturvanor är dock svåra att kartlägga, särskilt med tanke på informations- och medieteknikens snabba utveckling och integration med kulturvanorna. Barn och unga blir med den nya tekniken i allt högre grad själva kreatörer och kulturproducenter. Frågorna i undersökningar om kulturvanor fångar sällan in hela bredden i ungas kulturutövande. Generellt är dock flickor mer aktiva än pojkar, och unga i storstäder mer aktiva än de som bor i övriga kommuner. Det gäller både besök (teater, konserter, bio) och eget kulturutövande. 14 Svenska ungdomar är flitigare kulturutövare än andra unga inom EU. 15 Det offentliga stödet till kultur för barn och unga har sin tyngdpunkt i biblioteksverksamhet och musik-/kulturskola, det vill säga verksamhet som huvudsakligen finansieras av kommunerna. Betydande belopp går också till museer, teater och dans samt film och bio. 12 Ungar & Medier 2010 (Medierådet) 13 Mediesverige mini 2012 (Nordicom-Sverige) 14 Ung idag 2010 (Ungdomsstyrelsen) 15 När var hur om ungas kultur (Ungdomsstyrelsen 2011)

12 REGION VÄRMLAND Statistiken visar att barn och unga är flitiga låntagare på biblioteken jämfört med andra åldersgrupper och att en relativt stor del av scenkonstutbudet avser barn och unga. Region Värmland arbetar strategiskt för att stimulera barns och ungdomars kreativa förmåga och egna skapande, underlätta för dem att visa fram sitt skapande på offentliga arenor, öka deras möjlighet att få uppleva ett rikt professionellt kulturutbud och stärka kulturens roll som en del i lärandet. Ansvaret inkluderar det strategiska, regionalt samlande, stödjande och inspirerande arbetet med Kultur i skolan och samordning av Ung Kultur Möts (UKM) på länsnivå, detta i nära samverkan med kommunerna och i samspel med den nationella Skapande skola-satsningen. Region Värmland avsätter också årligen kronor för att möjliggöra för Värmlands Museum, Erlandergården, Värmlandsarkiv, Dans i Värmland, Film i Värmland och Ung kultur att anordna sommarpraktik för gymnasieungdomar. Ung Kultur Möts (UKM) är ett sätt att skapa mötesplatser för unga kulturutövare genom att arrangera kulturfestivaler lokalt, regionalt och nationellt. I Värmland startades UKM Festivalerna har blivit en viktig arena för ungt skapande och arrangörskap inom åldersgruppen år. Varje år deltar unga genomfördes lokala festivaler av 14 kommuner i Värmland, ibland i samverkan. Länsfestivalen arrangerades i Torsby. Värmland ligger långt framme i UKM-arbetet, bland annat har UKM:s riksfestival förlagts till länet tre gånger, senast till Säffle Jämställdhet Jämställdhetsfrågorna i kulturlivet har uppmärksammats alltmer. Mäns och kvinnors deltagande i och inflytande över konstnärliga verksamheter har i nationella kartläggningar visat sig se mycket olika ut inom olika kulturområden. Av den medborgarundersökning som genomfördes av forskare från Göteborgs och Karlstads universitet 2010 framgår bland annat att kvinnor i Värmland är betydligt mer nöjda än män med upplevelsen av kultur och konst på den ort där man bor (49 respektive 34 procent), betydligt fler kvinnor än män uppger att de besökt Värmlands Museum, Västanå Teater och Mårbacka minst en gång det senaste året, kvinnor i mycket större utsträckning än män uppger att de läst en bok minst en gång per månad det senaste året (65 respektive 38 procent), teater- och opera/musikal-besök är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män,

13 REGION VÄRMLAND fler män än kvinnor uppger att de sjungit i kör/spelat instrument och tecknat/målat/skrivit poesi någon gång i månaden det senaste året. 16 Landstinget i Värmland men ännu så länge inte Region Värmland har liksom bland andra Sveriges Kommuner och Landsting ställt sig bakom CEMR-deklarationen, den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. CEMR-deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen efterlevs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå. Från mitten av 1970-talet till mitten av 1990-talet ökade andelen kvinnor inom de konstnärliga yrkesområdena. Sedan dess har förhållandet stabiliserats, med en svag manlig dominans. Området Dans är dock kvinnodominerat, medan Musik och Musikal är mansdominerat. Kvinnors medianinkomst utgör 90 procent av männens, att jämföra med 78 procent i befolkningen som helhet. I gruppen med högre inkomster över kronor dominerar männen med 67 procent. Andelen kvinnor i konstnärsgruppen som bedriver näringsverksamhet är större än i befolkningen generellt. 17 Regeringen har de senaste åren anslagit medel till jämställdhetsarbetet inom bland annat scenkonsten, filmområdet, musiken och museisektorn. Bland dem som tagit del av stödet finns Film i Värmland. Mångfald och interkulturell utveckling Sverige blir ett alltmer mångkulturellt land. Cirka 10 procent av dem som bor i Värmland är utrikes födda, jämfört med 15 procent i riket. Största andelen finns i Eda, Årjäng och Storfors. Ytterligare knappt 10 procent av befolkningen har en eller två utrikesfödda föräldrar. 18 Inflyttade från Norge är den största gruppen. EU antog 2007 Meddelande om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld. Agendan vilar på tre sammankopplade mål, varav ett är att främja kulturell mångfald och interkulturell dialog. Minoritetspolitiken har bland annat som mål att de nationella minoriteternas språk och kulturer ska skyddas och främjas. Personer som tillhör nationella minoriteter ska kunna tillägna sig och använda sitt modersmål och utveckla en egen kulturell identitet. Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är Sveriges erkända nationella minoriteter. Man uppskattar att var tionde svensk tillhör någon nationell minoritet. 56 kommuner och 12 landsting och regioner ingår i ett eller flera så kallade förvaltningsområden, där samer, finnar och tornedalingar ges ett utökat skydd. Värmland ingår inte i dessa Värmländska landskap (Karlstad University Press 2012) 17 Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv Ekonomi, arbete och familjeliv (Konstnärsnämnden 2010) 18 På tal om kvinnor och män; Värmlands län 2012 (Länsstyrelsen Värmland) 19 Nationella minoriteter (Bilaga i Dagens Samhälle januari 2012)

14 REGION VÄRMLAND Internationalisering Region Värmland tar under hösten 2012 fram en ny strategi för sitt internationella arbete. I september 2012 fastställde regionstyrelsen en Norgestrategi för Målet är att i samverkan med de värmländska kommunerna och länets näringsliv förbättra och stärka de strategiska relationerna till Norge lokalt, regionalt och nationellt. Kulturen är ett av strategins utpekade politikområden. Från senare år finns det många exempel på internationella utbyten och influenser i värmländskt konst- och kulturliv. Ett urval: Wermland Opera har ofta en omfattande internationell medverkan i sina större produktioner och har återkommande samverkan med aktörer i Norge och Danmark besökte orkestern Kina. Västanå Teater har länge haft en livaktig samverkan med det norska kulturlivet. Dans i Värmland genomförde 2010 den internationella dansfestivalen Abundance med 120 medverkande danskonstnärer från 30 länder. Avant är en årligen återkommande konst- och experimentfilmfestival med internationella förtecken. Film i Värmland har genomfört en rad internationella samarbetsprojekt, till exempel Nordic Film Camp sommaren Värmlands Konstnärsförbund har sedan 2006 deltagit i ett ambulerande internationellt konstnärssymposium med deltagare från Rumänien, Ungern och de nordiska länderna, med Värmland som svensk representant. Rackstadmuseet genomförde 2010 den internationella Outsider Art Biennalen och Kristinehamns Konstmuseum har sedan starten presenterat en rad internationella konstnärsnamn. Sommaren 2011 visades utställningen Nordic Darkness. Värmländska bild- och glaskonstnärer har med stöd av bland andra Region Värmland deltagit i internationella samarbetsprojekt som Gräns/Grense och Glimmering Gone. Den årligen återkommande Smöga kammarmusikfestival har en nordisk prägel och 2012 har Nordisk barnkulturfestival genomförts i Sunne. Inom flera kulturområden förekommer ett livaktigt utbyte med Norge, med bland annat större interregprojekt inom dans och musik. Riksteatern Värmland har initierat en dialog om kulturellt utbyte med en engelsk organisation som bedriver en verksamhet liknande projektet Kultur på landsbygd. Värmländska ungdomar deltog 2011 i Art Connexion i Antwerpen efter en uttagning på UKM Länsfestival. Region Värmland har direkt eller indirekt som bidragsgivare och huvudman varit medfinansiär till samtliga ovanstående exempel. Region

15 REGION VÄRMLAND Värmland är medlem av det internationella nätverket Les Rencontres och den svenska organisationen Access Europa. Vänortssamarbeten har traditionellt varit en viktig form för internationell samverkan på lokal och regional nivå, ofta med kulturella inslag. Allt fler kommuner överger dock vänortsarbetet till förmån för annat internationellt arbete. Det nordiska värnortssamarbetet, där Föreningen Norden varit en engagerad aktör, har också påverkats av kommunsammanslagningar i grannländerna. I en kartläggning 2011 var det knappt hälften av de värmländska kommunerna som beskrev sina vänortssamarbeten som aktiva. 20 Digitalisering och kommunikation Digitalt kulturarv är regeringens nationella strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation Den utgår från den digitala agendan IT i människans tjänst. Målet med strategin är att kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning ska bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande vid Riksarkivet ska bland annat bidra genom att presentera allmänna råd och definitioner samt ta fram förslag till nationella riktlinjer för de statliga institutionerna inom området. Bredbandsstrategi: Region Värmlands styrelse fastställde en bredbandsstrategi för åren Målet är att alla hushåll och företag i Värmland år 2020 ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Webbplatser: Region Värmland har under 2011 slagit samman varmland.se och varmland.org till en webbplats, som bland annat ska ge en samlad bild av kulturutbudet i länet. Under 2011 lanserades också webbplatsen bibliotekvarmland.se som drivs av tolv kommunbibliotek tillsammans med Länsbiblioteket i Värmland. Därutöver driver Region Värmland en samlande webbplats för arbetet med kultur i skolan, kulturiskolan.se, och en webbplats för Ung kultur möts (UKM) i länet, Dessutom har givetvis de regionala kulturverksamheterna egna webbplatser. Kulturlivets klimatarbete Värmlands miljöarbete utgår från det gemensamma regionala målet att Värmland ska vara klimatneutralt år Målet formulerades gemensamt av bland annat Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland och andra offentliga och privata aktörer Rapporten Mot ett klimatneutralt Värmland (2012) pekar bland annat på behovet av ökad energieffektivisering och smarta transportlösningar. 20 Medlemmarnas vänortsarbete Våren 2011 (Sveriges Kommuner och Landsting) samt skl.se/eu

16 REGION VÄRMLAND Tillgänglighet Funktionsnedsättning. Regeringen har fastställt särskilda mål för kulturområdet under perioden fram till Bland annat ska kulturinstitutioner med statsbidrag ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast 2013 och ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder i sina lokaler senast Webbplatser och e-tjänster ska senast 2016 vara utformade så att de kan utnyttjas av alla tänkbara användare, oavsett funktionsförmåga. De professionella kulturskaparnas situation och villkor Hur många professionella kulturskapare finns det i Värmland? Den offentliga statistiken ger ett svar, medlemsförteckningar hos intresseorganisationer ett annat. Det är svårt att ge en helt rättvisande bild. Det finns ingen självklar definition av begreppet konstnär eller kulturskapare. Dessutom är gränsen mellan professionellt verksamma och amatörer inte alltid tydlig. Ett kriterium för att anses som konstnär kan vara genomgången utbildning, ett annat kan vara medlemskap i konstnärernas organisationer. Beroende på vilka definitioner man väljer finns det cirka konstnärer i Sverige inom ord, bild och form, ton samt scen och film. KLYS, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, har sexton medlemsorganisationer med cirka medlemmar. SCB räknar med cirka anställda inom kulturbranscherna år I Värmland har Värmlands Konstnärsförbund cirka 200 medlemmar och Värmländska FörfattarSällskapet lika många. Sysselsättningen inom kultur och media i Sverige minskade kraftigt under 2009 och 2010, men har vänt något uppåt Konkurrensen om jobben är dock skarp och kraven på en bred yrkesprofil ökar. Utvecklingen går mot allt fler kortare och tillfälliga anställningar. På den svenska arbetsmarknaden har totalt cirka 85 procent av alla anställda fast anställning, men bland kulturskaparna är motsvarande siffra omkring 50 procent. Många har dessutom flera deltidsanställningar eller uppdrag. I en undersökning uppgav en tredjedel att de haft minst sex arbets- eller uppdragsgivare under Arbetsförmedlingen betecknar arbetsmarknaden för bildkonstnärer och musiker som svag. Inom scenkonsten minskar personalbehovet. Det blir vanligare med korttidskontrakt. Egenföretagandet ökar det blir allt vanligare att man lägger ut uppdrag på andra företag. 21 Mer än 40 procent av konstnärerna bedriver egen näringsverksamhet. I en näringslivsprognos för Värmland beräknas kultur och sport växa i relativt snabb takt. 22 Kulturarbetare är en högutbildad låginkomstgrupp på en osäker arbetsmarknad. Medianinkomsten är 15 procent lägre än för befolkningen som helhet. Hälften av konstnärsgruppen har en månadsinkomst under 21 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Kultur och media (Arbetsförmedlingen) 22 Näringslivsprognos för Värmlands län (Region Värmland 2009)

17 REGION VÄRMLAND kronor. Å andra sidan är inkomstspridningen extremt stor, både mellan olika yrken och inom varje kategori. Författare av facklitteratur, scenografer och teaterregissörer har högst medianinkomst, konsthantverkare och bildkonstnärer lägst. 23 Kulturskapare arbetar generellt mer än befolkningen i helhet. Verksamma inom film, bild och form samt ord uppgav att de i genomsnitt arbetat mer än 45 timmar per vecka. Skälet är ofta att det krävs för att kunna klara försörjningen. Arbetslöshet är ett problem, men bara två procent uppgav att de varit arbetslösa minst 75 procent av tiden. 24 De otrygga försörjningsförhållandena på kulturområdet tycks avspeglas i familjebildningen: det är vanligare i konstnärsgruppen än i befolkningen som helhet att inte ha barn eller endast ha ett barn. 25 Varför väljer kulturskapare att arbeta med kultur? I en studie 2008 var de vanligaste motiven kreativitet, personlig utveckling, ha roligt, utmaningar och frihet/oberoende. 26 Kommuner, landsting och regionförbund stödjer direkt och indirekt kulturskaparnas möjlighet att verka i sitt yrke på en rad olika sätt, bland annat genom att erbjuda anställningar för kulturskapare samt olika former av stöd till den kulturella infrastrukturen, till konstnärers eget skapande och till forum för möten med publik och köpare. I Värmland handlar det till exempel om stödet till Konstnärernas kollektivverkstad Värmland, konsthantverkskollektiv och repetitionslokaler, finansieringen av Värmlandsmontern på Bok & Bibliotek i Göteborg och Värmländsk bokmässa, branschutveckling och nätverk inom film- och dansområdet, marknadsföringsstöd inom hemslöjd och konsthantverk, kommunernas stöd till lokaler för konstutställningar och scenkonst/musik, stödet till konstrundor, kommunernas och landstingets konstinköp, bidrag till studieförbund och arrangörer, Region Värmlands stöd till fria teatergrupper, Karlstads kommuns projektstöd till fria kulturutövare, regionala och lokala kulturstipendier, stöd till kompetensutveckling av kulturskapare som vill kunna arbeta i skolan samt Film i Värmlands samproduktion av spel- och dokumentärfilm. 23 Konstnärernas inkomster en statistisk undersökning av SCB inom alla konstområden (Konstnärsnämnden) 24 Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster (Konstnärsnämnden 2011) 25 Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv Ekonomi, arbete och familjeliv (Konstnärsnämnden 2010) 26 Leva på kultur (Uppsala universitet 2008)

18 REGION VÄRMLAND Stipendier, priser med mera: Det finns en rad priser och stipendier till kulturarbetare i Värmland. Några exempel: Region Värmland utdelar årligen utmärkelsen Årets Värmlandsförfattare samt Region Värmlands litteraturstipendium, Landstinget i Värmland utdelar sedan 1960 Frödingstipendiet och Karlstad kommun delar ut sitt kulturstipendium, också det till Gustaf Frödings minne. Värmlands konstförening delar ut ett antal årliga stipendier, liksom flera kommuner. Värmländska Akademien delar sedan 2003 ut utmärkelsen Lagerlövet till välförtjänta personer i det värmländska kulturlivet. Mest nationellt uppmärksammat är förmodligen Selma Lagerlöfs litteraturpris, som delats ut sedan Verksamhetsområden Scenkonst: professionell teater-, dans- och musikverksamhet Teater: Wermland Opera, Västanå Teater och fria grupper Wermland Opera grundades 1975 och hette fram till 2003 Musikteatern i Värmland. Operan ska producera opera, musikal, konserter och annan programverksamhet med hög konstnärlig kvalitet. Operan har två scener Stora scenen på Karlstads teater och Lilla scenen på Spinneriet men turnerar också i länet, då främst med mindre produktioner. Det regionala uppdraget har formulerats på olika sätt under åren men kan sammanfattas med att Wermland Opera ska producera opera, musikal, konserter och övrig programverksamhet med hög konstnärlig kvalitet inom konstmusikens område och med en mångsidigt sammansatt repertoar. I uppdraget ingår också att utveckla tillgängligheten geografiskt att bedriva uppsökande verksamhet. Arbetet med ett rikt utbud till barn och ungdom är prioriterat, liksom samarbeten med teater- och musiklivet, både i och utanför länet. Wermland Opera deltar i det regionala kultur i skolan-nätverket. Under senare år har Wermland Opera bland annat satt upp La Bohème, Spring awakening, Sunset Boulevard, Rigoletto, Evigt ung, Ringen alla fyra operorna i Nibelungens ring samt Crazy for you och Next to normal, men också turnerat med mindre program, bland annat i projektet Kultur på landsbygd. Ringen sattes upp på Stora scenen som första produktion efter renovering och tillbyggnad av teatern. Under 2012 har Wermland Opera i högre grad inriktat sina produktioner mot skolornas samtliga stadier samt projekt för vården i länet. Projektet Kultur som minnesmiljö genomförs med stöd av Kulturrådet. Det sträcker sig över 2012/2013 och omfattar fyra kommuner: Karlstad, Forshaga, Sunne och Säffle. En eventuell förlängning kommer att beslutas efter utvärderingen i slutet av Orkestern hos Wermland Opera består av 34 musiker. Från 2011 har den Karlstad CCC som sin fasta konsertscen. Där genomförs en konsertserie på 6-7 konserter/säsong.

19 REGION VÄRMLAND Totalt har operan ett 70-tal fast anställda, men medeltalet anställda brukar vara runt 100 personer och under ett normalt år kan totalt omkring 300 personer vara avlönade under kortare eller längre perioder. Wermland Opera drivs i stiftelseform och ska enligt föreskrifterna i första hand inom Värmlands län med fast ensemble och på annat sätt driva konstnärlig teaterverksamhet. Operan ska också medverka till att förverkliga den nationella kulturpolitiken. Styrelsen för Wermland Opera väljs av regionfullmäktige för fyra år. Den uppställer de ekonomiska ramarna för verksamheten, utser operachef och handlägger övriga anställningsfrågor. Offentlig basfinansiering 2012: Kulturrådet kr, regionalt anslag kr (preliminärt, i avvaktan på besked om definitiv hyresnivå efter ombyggnaden av Karlstads teater). Den samlade regionala finansieringen av Wermland Opera fördelas 2012 med 63 procent från Region Värmland och 37 procent från Karlstads kommun. Statsbidrag har formellt utgått dels till operan som regional musikteater, dels till Region Värmland för det regionala musikuppdraget. Enligt en beräkning av Karlstads kommun av turismeffekterna genererade Wermland Opera 2007 en total omsättning hos företagen i Karlstad på 6,8 miljoner kronor och skatteintäkter på cirka en miljon kronor. De anställda vid Wermland Opera beräknades betala cirka 8 miljoner kronor i kommunalskatt, främst i Karlstads kommun. Wermland opera, antal besökare Opera & musikal a) Orkester b) c) d) Barn- och ungdomsprogram Vuxenturné Övrigt Besökare totalt Varav barn och unga e) a) Karlstads teater stängd för ombyggnad större delen av året. b) Varav Trollflöjten , Nationaldagsfirande c) Varav Jubileumsfirande Gustaf Fröding 4 500, Nationaldagskonsert och turné i Kina d) Varav Carmen, Halden, Norge , Nationaldagskonsert e) Inklusive under turné i Kina

20 REGION VÄRMLAND Wermland Opera, antal framträdanden Karlstad a) 192 Övriga länet 85 b) 116 c) 78 d) Nationellt/internationellt Framträdanden totalt Varav skolföreställningar a) Karlstads teater stängd för ombyggnad större delen av året. b) Tre-i-topp: Kristinehamn, Säffle, Torsby c) Tre-i-topp: Forshaga, Sunne, Kristinehamn d) Tre-i-topp: Forshaga, Hagfors, Kristinehamn Västanå Teater är en ideell förening som fick sitt stora publika genombrott när teatern flyttade till Berättarladan i Rottneros Sedan 2009 räknas Västanå Teater som en regionteater, vilket gav möjlighet till ett större, sammanhållet statligt stöd och en mer långsiktig finansiering. Västanå Teaters övergripande inriktning är att bedriva en mångsidig professionell teaterverksamhet av hög kvalitet för en bred publik. Västanå Teater har en unik profil, med den folkliga kulturen som grund: berättarkonsten, musiken och dansen. Det värmländska kulturarvet bevaras, förnyas och når en bred publik genom uppsättningarna. Teatern har inte minst hämtat kraft och inspiration ur Selma Lagerlöfs verk. Verksamheten har sin tyngdpunkt i den årliga sommaruppsättningen, som kompletteras av en turnerande uppsättning, riktad mot en barn- och/eller ungdomspublik. De senaste åren har Västanå teater satt upp Bannlyst, Kalevala, En midsommarnattsdröm, Gösta Berlings Saga och Misantropen i Berättarladan. Sammanlagt spelar Västanå Teater för personer i Berättarladan årligen. Föreställningen ges cirka 50 gånger under sommaren. En publikenkät sommaren 2011 visade att nästan 70 procent av den ordinarie publiken i Berättarladan är tillresande från andra län eller länder. Andelen värmländsk publik ökar dock om man räknar in skolföreställningarna. I Berättarladans södra del finns sedan sommaren 2010 en permanent utställning med kostymer, masker och rekvisita från tidigare uppsättningar. Från och med sommaren 2011 gjordes utställningen avgiftsfri för alla som köpt biljett till föreställningen i Berättarladan. Teaterns turnéer under vinterhalvåret riktar sig i stor utsträckning till en ung publik, senast med Nils Holgersson, som fick premiär Till föreställningen har framtagits en omfattande lärarhandledning. I anslutning

21 REGION VÄRMLAND till föreställningen erbjuds möjlighet till pedagogisk verksamhet. Föreställningarna på turné ses av personer årligen. Vid sidan av teateruppsättningarna svarar Västanå Teater också för teaterutbildningar på gymnasie- och högskolenivå. Sedan 2009 samarbetar Västanå Teater med Karlstads universitet/musikhögskolan Ingesund kring en högskolekurs i Berättande teater om 45 högskolepoäng. Under sex månader får åtta skådespelare chansen att göra sin högskoleutbildning och praktik på Västanå Teater. Studenterna deltar aktivt i Västanå Teaters arbetsprocess från första repetitionerna till sista föreställningen i Berättarladan. Parallellt ges lektioner och handledning av till teatern knuten personal. Att en regionteater helt och hållet ansvarar för innehållet i en så pass omfattande högskoleutbildning är unikt i Sverige. Sedan 2011 finns ett samarbete med Broby Grafiska kring deras estetiska gymnasieprogram med inriktning teater. Hösten 2013 är programmet fullt utbyggt och Västanå Teater kommer då att ansvara för undervisningen av sammanlagt 24 gymnasieungdomar årligen. I samarbete med Folkuniversitetet erbjuds varje år en Publikskola som följer arbetet med föreställningen i Berättarladan från repstart fram till genrep. Publikskolan är öppen för allmänheten och är ett led i teaterns strävan att vara en mötesplats för kulturintresserade invånare i regionen. Västanå teater är en av Sveriges största arbetsgivare för yrkesfolkmusiker. Totalt hade teatern 24 årsarbetskrafter anställda under Publikintäkterna står för cirka 50 procent av teaterns omsättning, vilket är en mycket hög siffra för en regionteater. Det normala är procent. Offentlig basfinansiering 2012: Kulturrådet kronor, Region Värmland kronor, Sunne kommun kronor. Västanå Teater nyckeltal Publik Berättarladan Turné Totalt Antal framträdanden Värmland Övriga landet Internationellt Totalt Varav skolföreställningar Fria teatergrupper: Värmland har sedan 70-talet haft en mångfald av små, fria teatergrupper. Grupperna är viktiga, inte minst för att skapa ett brett utbud av barnteater. Bland de nu verksamma finner man till exempel Figurteaterkompaniet, Totalteatern, Jäders Teater, Teater Duo Danzeros, Teatergruppen DOS och Lustens Dans & Teater.

22 REGION VÄRMLAND Riksteatern Värmland gjorde 2009 en genomlysning av gruppernas situation. 27 Rapporten pekade bland annat på behovet av ökad samverkan och utbildning. Ett förslag var att inrätta en främjandedel ett Teater i Värmland och att skapa en funktion för att lägga upp skolturnéer med ett delvis subventionerat utbud. Ingen av de värmländska frigrupperna får verksamhetsbidrag från Kulturrådet, däremot har grupperna vid enstaka tillfällen fått projektstöd. Projektstöd till produktioner beviljas också av Region Värmland och ibland av enskilda kommuner. Dans Statens kulturråd arbetar med att stärka den professionella dansen utifrån en strategi för åren Visionen är att danskonsten i Sverige ska vara av hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud som når medborgare i hela landet. De långsiktiga målen är förbättrade produktions- och arbetsvillkor för de fria koreograferna och dansgrupperna, ökade internationella kulturutbyten och samverkansprojekt och ökad tillgång till professionell dans på fler scener och platser. Dans i Värmland är ett resurscentrum inom Region Värmland som utvecklar och stärker dansen som konst- och uttrycksform. I uppdraget ingår att initiera, driva och samordna utvecklingsprojekt och därmed öka möjligheterna att uppleva och utöva dans inom såväl skola, utbildningar och institutioner som på fritiden. Tyngdpunkten ligger på verksamhet för barn och unga. Mobila Dansverkstaden är en regional resurs som varje läsår formas utifrån de projekt Dans i Värmland driver och den samverkan som planeras med olika verksamheter i kommunerna, inte minst inom skola och fritid. Verksamheten har efterhand skapat underlag för fasta tjänster i kommunerna. Under 2011 var det drygt barn och unga som fick möjlighet att i eget utövande möta danskonsten genom Mobila Dansverkstadens arbete. Dans i Värmland har en nyckelroll som informationsspridare och är en del i en nationell struktur för danskonsten. Möjligheterna att se professionell dans i Värmland har tidigare varit relativt få, men har ökat genom de projekt Dans i Värmland bedrivit för att knyta samman arrangörer, producenter, dansare och publik. Under 2011 arrangerade eller medverkade Dans i Värmland i arrangemang med en total publik på mer än personer, varav cirka hälften i danskunskapandeprojektet Definition of Dance, som turnerade i länets samtliga 16 kommuner. Dans i Värmland genomför också internationella samarbetsprojekt. Vart tredje år arrangeras den internationella dansfestivalen Abundance och 2010 avslutades det tvååriga EU-projektet Dansregion!, tillsammans med Teater Innlandet i Norge. Dans i Värmland har tre tillsvidareanställda, men inklusive projektanställda främst professionella danskonstnärer en total personalstyrka på personer. 27 Vår Tur Nu! (Riksteatern Värmland 2009)

23 REGION VÄRMLAND Offentlig basfinansiering 2012: Kulturrådet kronor, Region Värmland kronor. Genom projektfinansiering är dock omsättningen betydligt högre, år 2011 cirka 5,8 miljoner kronor. Musiklivet Det värmländska musiklivet har en stor bredd, inte minst på amatörnivån. Här finns utbildningar, utövande musiker inom de flesta genrer, liksom festivaler och musikstämmor som Forshaga Kammarmusikdagar, Smöga Kammarmusikfestival, Saxå Kammarmusikfestival, Jössejazzen, Spelmansstämman och Dragspelsstämman i Ransäter, Utmarksmusiken, Fryksdalsdansen och Putte i Parken. Viktigt är också det lokala föreningslivet, studieförbund och andra lokala arrangörer, musik- och kulturskolor, inspelningsstudior, skivbolag etcetera. Svenska kyrkans församlingar och frikyrkoförsamlingarna är viktiga inte bara som arbetsgivare för professionella musiker, utan också som arrangörer av konserter och andra musikevenemang, till exempel inom klassiskt, jazz och visa. Inom kyrkorna finns också en omfattande körverksamhet och barnverksamhet med musikinriktning. Inom Svenska kyrkan i Värmland fanns det barnkörer, 17 ungdomskörer och 111 vuxenkörer. Totalt deltog drygt personer i körverksamheterna. Under året gavs 142 konserter i kyrkorna. Sedan 2004 har antalet konserter och besökare stadigt ökat. En betydande del av musiklivet och musikkonsumtionen är kommersiellt finansierad. Det offentliga stödet till musiken är till stor del en uppgift för kommunerna och staten. Region Värmlands återkommande engagemang inom musikområdet är i stort sett begränsat till Wermland Opera och distriktsorganisationer inom folkmusiken, men evenemangsstöd beviljas återkommande till arrangemang inom folkmusik, visa, kammarmusik, musikteater och jazz. Orkestern hos Wermland Opera har ett länsmusikansvar med stöd av Statens kulturråd. Rikskonserter som avvecklats och delvis ersatts av Statens musikverk svarade för cirka konserter runtom i Sverige , varav 166 i Värmland. 28 Studiefrämjandet i Värmland/Bergslagen har under 2000-talet bedrivit flera stora musikprojekt med stöd av EU: Skandinavisk Musikunion, Innovation Music Network och Rookie to Whiz, som inleddes En kartläggning av musiklivet i Värmland genomfördes 2002 på uppdrag av Region Värmland. Den följdes 2011 upp i en rapport framtagen av tre studenter vid Kulturvetarprogrammet på Karlstads universitet. Deras trendspaning visade bland annat en nedåtgående trend för dansband, blåsorkestrar och dragspelsmusik, en minskning av antalet skivaffärer och ett ökat intresse bland eleverna i länets musikskolor för gitarr och sång, på bekostnad av träblås och brass. 28 Kulturen i siffror 2009:3 Statliga kulturinsatser regionalt (Kulturrådet)

24 REGION VÄRMLAND Bildkonst och konsthantverk Det regionala engagemanget inom bildkonst och konsthantverk är fördelat på många institutioner och organisationer som på olika sätt främjar och utvecklar konsten, dess aktörer och publik. Genom sina olika inriktningar kompletterar de varandra inom områden som utställnings- och programverksamhet, pedagogiska insatser, konstinköp, kollektivverkstäder, utbildning, projekt, gallerier, konstrundor och tillfälliga utställningsplatser. Värmlands Museum är den institution som har det regionala ansvaret för att samla, vårda och visa konst med anknytning till länet. Museet arbetar också med att åstadkomma större samverkan mellan de olika konstaktörerna i regionen aktörer som har olika drivkrafter, målbilder och resurser. Viktiga aktörer ur ett regionalt perspektiv är också Kristinehamns konstmuseum, Rackstadmuseet, Konstfrämjandet i Värmland, Konstnärernas kollektivverkstad Värmland, konstföreningarna och flera andra organisationer. Utöver årsanslag beviljar Region Värmland projektmedel till konstlivet, bland annat till de olika konstrundorna. Konstmuseer: Möjligheterna att ta del av konst i Värmland har blivit allt fler under de senaste åren. Rackstadmuseet, Kristinehamns Konstmuseum, Värmlands Museum, Laxholmen/Sandgrund Lars Lerin, numera nedlagda Alma Löv Museum, privata gallerier, konstgårdar, kommunala utställningslokaler och länets konstrundor och skulpturutställningar har erbjudit ett brett urval, både av tillfälliga och mer permanenta utställningar. Flera kommuner har också satsat på tillfälliga utomhusutställningar sommartid. Värmlands Museum har ett särskilt ansvar inom konstområdet. Konstverksamhetens övergripande mål är att göra Värmlands konstliv till ett av de mest omtalade i Sverige. Museet ställer framförallt ut konst i den äldre museibyggnaden (Cyrillushuset), men också på von Echstedtska gården och i en ny konsthall i Långban. Kristinehamns konstmuseum är ett museum för modern och samtida konst. Uppdraget är att på ett pedagogiskt sätt presentera internationell, nordisk, svensk och värmländsk konst för så många som möjligt. Museet presenterar minst fem utställningar per år och har cirka besökare årligen, varav ungefär skolelever. Museet drivs i kommunal regi var kommunens kostnad cirka 4,9 miljoner kronor. Sedan 2012 får museet ett årsanslag från Region Värmland. Museet har framgångsrikt sökt svenska och nordiska projektmedel till olika utställningar. Rackstadmuseet stod färdigt 1993 och är skapat kring Rackstadkolonin, den grupp konstnärer som kring år 1900 slog sig ned vid sjön Racken utanför Arvika.

25 REGION VÄRMLAND Vid sidan av sina samlingar arrangerar museet tillfälliga utställningar, även med inriktning mot konsthantverk och hemslöjd. De senaste åren har museet satsat på att ta en nationell position inom outsider art -området hade museet besökare. Museet drivs av en ideell förening med lokala sponsorinsatser och volontärarbete. Från 2012 har Arvika kommun tagit ett större ekonomiskt ansvar för verksamheten. Sedan 2012 får museet ett årsanslag från Region Värmland. rackstadmuseet.se Sandgrund Lars Lerin är en utställningslokal i Karlstad för Lars Lerins konst. Den öppnade i juni Under de tre första månaderna besöktes Sandgrund av drygt personer. Konstfrämjandet Värmland är del av en folkrörelse som vilar på fyra hörnstenar: konstbildning, breddning av arbetsmarknaden för konstnärer, demokratisering av konsten samt synlig- och tillgängliggörande av konst i samhället. Konstfrämjandet samverkar med ett 30-tal medlemsorganisationer samt kommuner, konstnärer och en rad organisationer, ofta i projektform. Organisationen får årliga anslag av drygt hälften av kommunerna i Värmland, framförallt Karlstads kommun där Konstfrämjandets galleri finns. Region Värmland ger ett årsanslag som 2012 var kronor. Värmlands Konsthantverkare som marknadsför sig under namnet Konsthantverkarna Karlstad och Arvika Konsthantverk är två ekonomiska föreningar som bägge driver butik och galleri. De får ett årsanslag på kronor vardera från Region Värmland. Värmlands Konsthantverkare fick år kronor i statsbidrag till konsthantverkskooperativ. Övriga utställningsarrangörer/lokaler för huvudsakligen professionell konst: Arvika konstförening, Konsthallen, Arvika Galleri 39, Biblioteket, Arvika Enggården, Brunskog, Arvika kommun Hamnmagasinet, Arvika Arvika Konsthantverk, Arvika Kulturföreningen Kulörta Lyktor, Museet Kvarnen, Filipstad Sliperiet i Borgvik, Grums kommun Järnvågen i Borgvik, Grums kommun

26 REGION VÄRMLAND Mimmi Design, Pikenberg, Grums kommun Grums Konstförening, Galleri Strand, Slottsbron, Grums kommun Hagfors Konstförening, Konsthallen, Hagfors Norra skolan (ABF), Hagfors Stjärnsfors Kvarn, Hagfors kommun Konsthallen, Biblioteket, Hammarö Konstföreningen Galleri Konst i Karlstad Konstföreningen Vindögat, Centralsjukhuset Karlstad Kils Konstförening, Galleri Runnevålen, Kil Kristinehamns Konstförening, Galleri Kvadraten, Kristinehamn Galleri Vågen, Kristinehamn Galleri Konst och kannor, Kristinehamn Ransäter-Munkfors Konstförening, Brukskontoret, Munkfors Laxholmen Kulturhus, Munkfors Konstfrämjandet, Galleri Galejan, Storfors Galleri Björken, Biblioteket, Sunne Nedre Fryksdals Konstförening, Sundsbergs Gård, Sunne Säffle Konstförening, Galleri 2, Säffle Galleri Bovil, Bovilgården, Utterbyn, Torsby kommun Heidruns Bok- & Bildcafé, Fensbol, Torsby kommun Sahlströmsgården, Utterbyn, Torsby kommun Norra Värmlands Konstförening, Prostgårdslagår n, Torsby Travmuseet, Årjängs kommun Konstrundor: Övre Frykens konstrunda Konstrundan Värmlands hjärta Open Art Kultur i Eda Konstrundan i Årjäng Konstrundan Karlstad med omnejd Hammarös Ö-konstrunda Säffle konstrunda Lustenrundan, Forshaga kommun Filipstads konstrunda KRUT Konstrundan i Ulvsby

27 REGION VÄRMLAND Konstföreningar: I Värmland finns cirka 30 konstföreningar. Deras ändamål är att visa och sprida intresset för bildkonst, det vill säga teckning, grafik, måleri, textil, skulptur, fotografi samt konsthantverk inom keramik, textil, trä, smide, glas, smycken. Riksförbundet Sveriges Konstföreningar är den samlande organisationen på nationell nivå. Tjugofyra konstföreningar är anslutna i distriktet Värmland. Sjutton föreningar är allmänna med god spridning i hela länet, i princip en förening i varje värmländsk kommun. Sju föreningar är arbetsplatsföreningar med koncentration till Karlstad. Konstföreningarnas ändamål är att väcka, underhålla och utbreda intresset för och kunskapen om bildkonst och konsthantverk av främst professionella utövare inom ovanstående områden. Detta åstadkommes genom att arrangera konstutställningar, föredrag, studiecirklar, ateljébesök, konstresor med mera. Vid minst två tillfällen per år anordnas utbildningsdagar och konstresor för föreningarnas styrelser. Medlemsföreningarna i Värmland har totalt medlemmar och arrangerar cirka 100 utställningar/år. Vid 40 av dessa beviljades under 2011 utställningsersättning till konstnärerna av Statens Kulturråd med totalt kronor. Föreningarna köper in bildkonst och konsthantverk till medlemslotterier och liknande för cirka 1,9 miljoner kronor varje år. Region Värmland ger ett årsanslag till verksamheten. Värmlands konstförening har cirka medlemmar. Föreningen har till uppgift att stödja konstlivet i Värmland genom en årlig vår- och höstsalong. Den senare visas växelvis på Värmlands Museum, Kristinehamns Konstmuseum och Rackstadmuseet. Föreningen delar också ut flera årliga konststipendier till konstnärer inom Värmlands Konstnärsförbund. Region Värmland ger ett årsanslag till verksamheten. Kommunerna har ofta egna konstsamlingar och avsätter i varierande grad medel till inköp av konst och offentlig utsmyckning, mest i Karlstad ( kronor), Årjäng ( kronor), Arvika ( kronor) och Kristinehamn ( kronor). Övriga kommuners inköpsanslag ligger på kronor. Några kommuner tillämpar enprocentregeln, vilket innebär att en procent av bygg- och exploateringsbudgeten avsätts för konstnärlig gestaltning. Landstinget i Värmland har genom åren förvärvat åtskillig konst och samlingen uppgår till drygt verk. Samlingen är representativ både vad gäller olika konstformer och som en tidsspegel. Under 2011 avsattes kronor för konstinköp. Inköp av löskonst görs från utställningar på gallerier eller liknande, både inom och utom länet, medan uppdrag för byggnadsintegrerad konst sker efter särskilda riktlinjer. Landstingets

28 REGION VÄRMLAND offentliga miljöer utformas med omsorg om helheten där konstutsmyckningen är en väsentlig del. Fram till 1995 avsattes medel för utsmyckning utifrån enprocentregeln vid nybyggnation och 0,5-procentsregeln vid ombyggnation. Numera avsätts pengar vid nybyggnation, men nivån varierar. Konstnärernas kollektivverkstad (KKV) Värmland är en ideell förening med ett 80-tal medlemmar. Den är en av landets drygt tjugo kollektivverkstäder. Syftet med verkstäderna är att främja konstnärlig utveckling och förnyelse, minska konstnärernas omkostnader för framställning av verk i kostnads- och utrymmeskrävande tekniker och skapa mötesplatser för yrkeskåren. KKV Värmland driver verkstäder för grafik och skulptur. Genom projektbidrag har KKV Värmland på senare år kunnat utveckla sina resurser för sandgjutning av glas/brons. Karlstads kommun bidrar 2012 med ett hyresbidrag på kronor medan Region Värmland stödjer verksamheten med kronor. Kulturrådet ger statliga utrustningsbidrag till kollektivverkstäder fick KKV Värmland kronor i stöd av Kulturrådet. Museiverksamhet och kulturarv Gruvorna och skogen, bruken och sågverken, herrgårdarna och kyrkorna, städernas och landsbygdens utveckling, militärhistoria och finnkultur är bara några aspekter av Värmlands rika och mångskiftande kulturarv. Kulturarvsarbetet engagerar många olika institutioner, myndigheter och organisationer, bland andra Värmlands Museum, Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Sverige Amerika Centret, Slöjd i Värmland, Länshemslöjdsföreningen i Värmland, folkbiblioteken, länets många hembygdsföreningar, länsstyrelsen och de många museer med olika specialinriktningar som vuxit fram under årens lopp. Värmlands Museum invigdes 1929, i ett hus ritat av Cyrillus Johansson, men museet har sitt ursprung i en donation till ett stiftsmuseum Museet utvidgades 1998 med en tillbyggnad ritad av Carl Nyrén som möjliggjorde en breddning av verksamheten och ledde till en femdubbling av antalet besökare återinvigdes Cyrillushuset som konstavdelning efter en genomgripande renovering. Värmlands Museum är ett av Sveriges mest välbesökta länsmuseer med cirka en kvarts miljon besökare per år, varav cirka ser utställningarna. Museet vill genom sin verksamhet ge upplevelser och insikter om vad det är att vara människa, belysa samtidsfrågor och bidra till ett vidgat perspektiv på samhällsutvecklingen. Verksamheten omfattar bland annat utställningsproduktion, kulturmiljöfrågor, konstområdet, förvaltning av samlingar, dokumentation och pedagogisk verksamhet. Museet är en arena och mötesplats med ett rikt programutbud som ofta genomförs i samarbete med andra aktörer i samhället.

29 REGION VÄRMLAND Museets vision är: Dynamiskt och angeläget med hög professionalitet som förmår att ge perspektiv på samtida frågeställningar. En plats där alla känner sig välkomna och delaktiga. Grundläggande är alla människors lika värde och rätt till kulturarv. Värmlands Museum arbetar för en hållbar utveckling i dess ekonomiska, miljömässiga och sociala dimension. Museet vill nå alla länsinvånare genom en bred verksamhet i hela länet, bland annat genom de fyra filialer som drivs med finansiellt stöd av respektive värdkommun: Dyvelstens flottningsmuseum i Forshaga kommun, Långbans gruvby i Filipstads kommun, Torsby Finnkulturcentrum och von Echstedtska gården i Säffle kommun. Dessa är både kulturmiljöer och kulturturistiska besöksmål. I ett särskilt magasin finns kulturhistoriska föremål, arkeologiska föremål och konstobjekt från hela länet. Viktiga inslag i det regionala arbetet är samarbeten med andra aktörer, till exempel i form av nätverket Museer i Värmland, och nya arbetssätt som i Värmlands Museum c/o, där museet med hela sin kompetensbredd gör ett nedslag i en kommun under en vecka eller två. Museets verksamhetsidé Värmlands Museum strävar efter att nå alla länsinvånare och vill med sin verksamhet beröra medborgarna och berika deras liv. Särskilda insatser görs för att nå museiovana grupper. Värmlands Museum har en samlad kulturarvskompetens som är en resurs för hela länet. Värmlands Museum ser länets kulturmiljöer som en tillgång som rätt använd kan bidra till Värmlands utveckling och tillväxt på regional såväl som på lokal nivå. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Värmlands Museum arbetar först och främst med skolorna för att på så sätt nå alla barn. Barnrättsperspektivet är centralt för museets arbete. Globala perspektiv ska finnas i Värmlands Museums regionala och lokala arbete med kulturarv och konst. Samla, vårda, utforska eller visa historia, kulturarv, kulturmiljöer eller konst oavsett arbetar museet alltid framtids- och utvecklingsorienterat med människan och samhället i fokus. Samtidsfrågorna är utgångspunkten för verksamheten. Museet strävar efter att utveckla mer av en deltagarkultur och mindre av en åskådarkultur. Deltagande är medskapande och det centrala i deltagarkultur är människors samspel. Värmlands Museum är en offentlig arena för samtal och debatt. Museet vill ge plats för alla konstarter och levande kulturarv. En viktig uppgift för länsmuseet är att vara nätverksbyggare och fungera som initiativtagare och värd på konstområdet, för kulturmiljövården, för samhällsdebatt och för kulturarvsfrågor generellt.

30 REGION VÄRMLAND Värmlands Museum söker alltid samarbetsparter. Genom att arbeta tvärvetenskapligt och med många kontakter och samarbeten utanför kultursektorn leder vårt arbete ofta till att blir 5. Mångfald är berikande och museet strävar efter att fler röster ska höras och större mångfald ses i samlingar, utbud, besökare och i personalens sammansättning. Nya berättelser måste höras som speglar dagens mer mångfacetterade samhälle och sociala rörelser. Ny teknik ger möjlighet till en markant ökad tillgång till kulturarv och konst. Värmlands Museum ser fri tillgång till digitaliserade samlingar som en demokratisk och medborgerlig rättighet. Värmlands Museum bygger sin verksamhet på en effektiv organisation och är beroende av en ekonomi i balans och en långsiktigt stabil finansiering. Konstverksamhet Värmlands Museum har sedan 1929 spelat en viktig roll för det värmländska konstlivet genom sin omfattande utställningsverksamhet och genom de förvärv som gjorts till samlingarna. Utställningar har visats med bildkonst, skulptur, textil konst, glas, konsthantverk, fotografi, design, bokkonst, grafisk formgivning samt på senare tid installationskonst och film. Sedan 2004 har museet haft en konstbasutställning på övre våningen av Cyrillushuset där verk ur museets samling visats, med tonvikt på konst med värmländsk anknytning. Utställningen har inte varit statisk utan har under åren förändrats, främst i den samtida delen där museet visat inköp av såväl etablerade som unga konstnärer. I mars 2012 invigdes en ny konstsamlingsutställning. Museet visar även samtidskonst. Sedan ett antal år tillbaka producerar museet 5 7 tillfälliga utställningar årligen, företrädesvis med unga konstnärer med värmländsk anknytning, men också med konstnärer som Lars Kleen, Ann Wolff och Lena Cronqvist. Konstkonsulentuppdraget, motsvarande en halvtidstjänst, innebär arbete med de andra konstmuseerna och med yrkesverksamma konstnärer i länet. Uppdraget är att länka ihop uppdragsgivare med konstnärer huvudsakligen med inriktning på barns och ungas möten med konsten ur olika perspektiv. Men det innebär även att genomföra workshops, utställningar, inspirationsträffar och fortbildningsverksamhet. Starkt fokus läggs på skolan och att hitta vägar in för den samtida konsten och för elevers kreativa skapande. Värmlands Museum erbjuder konstpedagogiska program och visningar. Skaparverkstaden Bruket används för skapande verksamhet dels i program framför allt riktade till skolorna, dels i form av öppen verkstad för barn och unga. Genom ett samarbete med Kulturskolan i Karlstads kommun kan aktiviteter i Bruket erbjudas de flesta dagarna i veckan. Konst visas också på filialerna. På von Echstedtska gården finns varje sommar sedan 20 år samtida konst i förening med gårdens 1700-talsuttryck. I flera år har norska konstnärer stått i fokus. Samarbetsprojekt med högre konstnärliga utbildningar i Norge och Sverige har också genomförts. I Långbans gruv- och hyttby finns Långbans Moderna, som under

31 REGION VÄRMLAND sommarmånaderna visar samtida konst. Där hyr museet också ut en konstnärsateljé. Museet har också i projektform ansvarat för Konstkalendarium samt produktion och spridning av publikationen Konstresan Värmland i syfte att marknadsföra konsten i Värmland och på olika sätt samarbetat med andra aktörer inom konstområdet. Dokumentation och samlingar Värmlands Museum är en del av det värmländska samhällets kollektiva minne. Med hela Värmland som arbetsområde samlar museet kontinuerligt in, vårdar och bevarar föremål och andra vittnesbörd om människors kultur och miljö. Föremålen, fotografierna, arkivalierna och konstverken hålls registrerade. Uppgifterna görs tillgängliga för allmänheten i databaser, utställningar, programverksamhet, publikationer med mera. Museet har även ett referensbibliotek öppet för allmänheten. Till basverksamheten inom området dokumentation och samlingar hör också rådgivning till allmänhet och organisationer rörande kulturhistoria, konst, arkiv, foto, samt dess vård och konservering, konservatorsinsatser och förebyggande konservering, in- och utlån av föremål och konst. Utställningar och program Grunden för museets utställningsverksamhet är basutställningarna. Dessa har samlingsnamnet Möte med Värmland och bildar tillsammans berättelsen om Värmlands historia och konst. Museet har våren 2012 totalt 15 basutställningar, varav sju på filialerna. Vissa utställningar skapades redan på 1990-talet. Ett förnyelsearbete pågår. På Värmlands Museum genomförs årligen tillfälliga utställningar med vitt skilda teman som på olika sätt bidrar till museets verksamhetsområde samt cirka 250 offentliga arrangemang. Grunden för museets programverksamhet är inriktningen på historia, kulturhistoria, konst och kulturarv. Programverksamheten och utställningsverksamheten är två av museets utåtriktade medier som oftast samverkar, men som ibland kan vara parallella. Pedagogisk verksamhet Värmlands Museum har fem pedagoger med inriktning på konst, kulturhistoria, historia samt teknik och naturvetenskap. Arbete med skolorna är prioriterat för att nå alla barn, oavsett bakgrund. Terminsvisa program med utgångspunkt i läroplanen erbjuder skolorna möjlighet att fördjupa sig i aktuella utställningsteman men även i andra relevanta frågor. Museet vill arbeta med skolan framför allt i museets olika lokaler för att på så sätt låta barnen stifta bekantskap med museet för många barn är det första gången de möter en stor kulturinstitution. Museets utställningar och filialer utgör helt unika miljöer för pedagogik, som skiljer sig från skolans lokaler och utrustning. Pedagogerna har också en viktig roll i produktionen av utställningar. Barn och unga Drygt av som årligen besöker utställningarna eller deltar i programverksamheten är under 25 år. Av dessa är elever som träffar

32 REGION VÄRMLAND pedagoger i ett program eller en visning. Museet erbjuder och medverkar i Skapande skola-projekt. Samarbete med unga sker också i arrangemang som till exempel Kulturnatt och Kulturknatta. Museet vill stärka ungas möjlighet att delta i planering och genomförande av olika program och utställningar, bland annat genom projektet Kulturkoftorna. Kulturmiljö Värmlands Museum vill få fler att upptäcka den resurs som kulturmiljöerna och deras berättelser utgör. En viktig uppgift är att tillsammans med andra aktörer värna och utveckla de kulturhistoriska värden och kvaliteter som finns i kulturlandskapet, i städer och samhällen och på landsbygden. Museet ska också bygga upp kunskap om kulturmiljöerna, systematisera den och sätta in den i större sammanhang för att sedan förmedla kunskap om kulturmiljöerna, och inte minst visa på utvecklingsmöjligheter. Museet har en bred kompetens inom kulturmiljöområdet med spetskompetens inom områden som restaurering, finnskogens bebyggelse, industriminnesvård, det moderna samhällets miljöer, det kyrkliga kulturarvet, arkeologi och skog med historia. Verksamhetsområdet innefattar bland annat arkeologi, bebyggelsehistoria, byggnadsvård, kulturlandskap, stadsutveckling och kulturturistiska frågor. Arbetet omfattar hela länet och innebär bred samverkan med olika aktörer. Besöksmål i Värmland Värmlands Museum erbjuder besökare och länsinvånare unika upplevelser i några av regionens finaste kulturmiljöer. Under ett år tar närmare människor del av verksamheten, varav cirka under sommarmånaderna. Dyvelstens Flottningsmuseum strax söder om Forshaga berättar om den traditionsrika flottningen på Klarälven, landets sista flottningsled. Här kan besökaren uppleva såväl autentiska miljöer som utställningar och ett upplevelserum med fokus på vatten och människor. Långbans Gruvby två mil norr om Filipstad är en av länets bäst bevarade äldre industrimiljöer. Här finns byggnader och lämningar som minner om gruvdrift och bergshantering under många sekel. Förutom det industriella arvet bjuder Långban på filmvisning, utställningar om bygdens son John Ericsson och mineraler och konstutställningar. von Echstedtska gården två mil nordväst om Säffle är kanske den märkligaste av Värmlands ännu bevarade äldre gårdar. Den byggdes Varje år kompletteras miljön med konstutställningar i såväl trädgård och huvudbyggnad som i det lilla galleriet. Torsby Finnkulturcentrum återfinns i herrgården i centrala Torsby. I landskapet finns de ännu kvar, de byggnader, miljöer och andra lämningar som berättar om hur människor odlade upp svårgenomträngliga skogsmarker i Värmland. Vid Torsby Finnkulturcentrum finns en utställning, bibliotek och arkiv som berättar om dessa så kallade skogsfinska kolonisatörer. Här får

33 REGION VÄRMLAND besökaren vägledning till platser och gårdar som är tillgängliga för besök. Värmlands Museum på Sandgrundsudden i Karlstad är öppet 365 dagar om året och bjuder på både permanenta och tillfälliga utställningar inom konst, kulturhistoria och teknik. Många med koppling till Värmland men flera också med nationellt eller internationellt perspektiv. Utställnings- och programutbudet är brett och varierat. Museibyggnaderna på Sandgrundsudden ses som några av landets finaste exempel på offentlig arkitektur från sin respektive tid. Dyvelstens Flottningsmuseum, Långbans Gruvby och von Echstedtska Gården håller öppet under sommarhalvåret och är som utomhusmiljöer tillgängliga även under vinterhalvåret. Torsby Finnkulturcentrum och Värmlands Museum i Karlstad är öppna året runt. Under turistsäsongen är en stor del av verksamhetens besökare tillresta från andra länder. Organisationsform och finansiering Värmlands Museum är sedan 1980 en självständig stiftelse med sin styrelse som högsta beslutande instans. Museistyrelsen består av nio ledamöter med nio suppleanter. Dessa utses av Karlstads kommun, Värmlands Museiförening och Landstinget i Värmland (efter nominering av Region Värmland). Styrelsen ska handha stiftelsens angelägenheter, utse museichef och fastställa instruktion för denna. Sammanlagt utfördes 46 årsverken vid Värmlands Museum Offentlig basfinansiering 2012: Kulturrådet kronor, Region Värmland kronor, Karlstads kommun kronor, övriga kommuner kronor. Det samlade regionala anslaget till Värmlands Museum fördelas med 60 procent från Region Värmland och 40 procent från Karlstads kommun. De fyra kommuner som har filialer bidrar till finansieringen av dessa. Besök Värmlands Museum Dyvelstens flottningsmuseum Långbans gruvby Von Echstedtska gården Torsby Finnkulturcentrum Totalt Varav till utställningar på Värmlands Museum (Karlstad)

34 REGION VÄRMLAND Länsstyrelsen Värmland ansvarar för myndighetsarbetet med frågor som rör kulturmiljön, det vill säga bland annat fornlämningar, värdefull historisk bebyggelse och hela kulturlandskap. Länsstyrelsen företräder kulturmiljöintressena i samhällsplaneringen, fördelar bidrag för vård av länets kulturmiljöer och ser till att lagar och andra regler till skydd för kulturarvet följs. Till Länsstyrelsens uppgifter hör också att föra ut och förverkliga nationella mål, bland annat för kulturmiljövården. Under 2011 har länsstyrelsen tagit fram en ny kulturmiljöstrategi för Värmland. Kulturmiljövård: Riksantikvarieämbetet fördelade totalt miljoner kronor i bidrag till kulturmiljövård Cirka 108 miljoner kronor gick till Värmland, som var ett av de län i Sverige som fick minst. 29 En förklaring till det är att Värmland har relativt få fornlämningar, omkring fornlämningsmiljöer av landets totalt Cirka 100 av dem vårdas med hjälp av bidrag från länsstyrelsen. 30 Av Sveriges cirka byggnadsminnen finns ett 70-tal i Värmland. 31 Sedan år 2000 har staten också bidragit med mer än 110 miljoner kronor till Karlstads stift för vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen. 32 Det kyrkliga kulturarvet består både av byggnaderna, inventarier, kyrkogårdarna och omgivande miljöer. I Värmland finns 100 lagskyddade kyrkomiljöer, varav nio modernare. I Värmland finns två kulturreservat, områden som på skilda sätt präglats av äldre tiders markanvändning och resursutnyttjande. De två är Juhola finngård och Brattforshedens krigsflygfält. Av Sveriges riksintressanta kulturmiljöer finns ett 40-tal i Värmland. Några av de mer välkända är Eda Skansar, Långban, Persberg, Borgvik, Alsterdalen, Ransäter, Mårbacka och Rottneros. I juni 2012 överlämnade regeringens utredare betänkandet Kulturmiljöarbete i en ny tid (SOU 2012:37), som innehåller förslag till nya nationella mål för kulturmiljöarbetet. Förslaget innebär att det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald av levande och tillgängliga kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, alla människors möjligheter att utifrån sina egna förutsättningar ta del av, förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap och upplevelser, och en helhetssyn på förvaltningen av landskapet där kulturmiljön tas till vara, ger perspektiv på samhällsutvecklingen och stimulerar kreativitet och skapande. 29 Kulturen i siffror 2009:3 Statliga kulturinsatser regionalt (Kulturrådet) samt Kulturen i siffror 2011:1 Statliga kulturinsatser regionalt (Kulturrådet) 30 Kultursverige 2009 Problemanalys och statistik (Swecult 31 Kulturmiljöstrategi Värmland 2011 (Länsstyrelsen Värmland, remissupplaga, augusti 2011) 32 Kulturmiljöstrategi Värmland 2011 (Länsstyrelsen Värmland, remissupplaga, augusti 2011)

35 REGION VÄRMLAND Museer: Det värmländska museilandskapet rymmer ett 40-tal regelbundet öppna museer. Här finns förutom Värmlands Museum och dess filialer bland annat Arvika fordonsmuseum, Sågudden i Arvika, Bruksmuseet i Glava Glasbruk, Eda Glasmuseum, Lesjöfors Museum, Hammarö skärgårdsmuseum, Nordiska travmuseet i Årjäng, Sillegården, Torsby fordonsmuseum, Utmarksmuseet, Knäckebrödsmuseet i Filipstad och ett antal konstmuseer. Under 2013 öppnar det nya Brigadmuseet i Karlstad. Värmlands Museum organiserar nätverk för museerna. Minnesgårdar och personmuseer inom kulturområdet: Vid sidan av Mårbacka Selma Lagerlöfs hem finns ett antal minnesgårdar och personmuseer i Värmland, till exempel Alsters herrgård med sin Gustaf Fröding-utställning, Erlandergården, konstnären Christian Erikssons Oppstuhage, Sahlströmsgården, Ferlinmuseet i Filipstad, Bovilgården i Utterbyn och Fridolf Rhudin-museet i Munkfors. Under 2012 smygöppnade en ny Monica Zetterlund-utställning i Hagfors. Hembygdsrörelsen: Värmland har ett 90-tal hembygdsföreningar med drygt medlemmar. Totalt förvaltar föreningarna nästan 600 byggnader, över föremål och cirka foton. Hembygdsgårdarna i Värmland har tillsammans mer än besökare per år. 33 Region Värmland ger ett årsanslag till Värmlands Hembygdsförbund på kronor för dess regionala verksamhet. Hembygdsförbundets ändamål är att vårda och synliggöra hembygdens kultur och miljö så att denna blir en naturlig grund för ett gott liv. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Inom samverkansmodellen avser statsbidraget till konst- och kulturfrämjande verksamhet framförallt den konsulentverksamhet som Dans i Värmland och Riksteatern Värmland bedriver. Samtidigt bedrivs konsulentverksamhet också inom film (Film i Värmland) och hemslöjd (Slöjd i Värmland). Värmlands Museum har statsbidrag till konsulentverksamhet inom konstområdet. Bidraget har fram till 2012 varit öronmärkt inom ramen för länsmuseets samlade statsbidrag och finansierat motsvarande en halvtidstjänst, med inriktning främst mot barn och unga. Även Länsbibliotekets verksamhet är på många sätt en konsulentverksamhet, men med en tydligare avgränsad målgrupp än inom annan konsulentverksamhet. De regionala kulturkonsulenterna har i uppdrag att främja människors möjlighet att möta och utöva kultur inom specifika områden: dans, konst, film etcetera. De skapar nätverk och bedriver ett utvecklingsarbete för att stärka den regionala strukturen. En viktig del av verksamheten är att ge barn 33 Enkät verksamhetsåret 2008 (Sveriges Hembygdsförbund)

36 REGION VÄRMLAND och ungdomar möjlighet att möta professionell kultur, både hos institutioner och fria utövare. Barn och ungdomar ska få tillgång till den specifika kunskap som finns i konstområdet för att kunna utveckla sitt eget konstnärliga uttryck. Konsulenterna bedriver omvärldsbevakning och arbetar med att skapa bättre förutsättningar för kulturskapare att verka i regionen genom rådgivning, kompetensutveckling, regional samverkan samt nationella och internationella samarbeten. Arbetet innebär också att amatörorganisationer, föreningsliv och arrangörer kan få hjälp att utveckla sin kompetens och därmed höja kvaliteten på sin verksamhet. Att informera och hitta vägar in i förskola, grundskola, gymnasium och högskola är en viktig del av verksamheten, liksom att initiera, driva eller delta i olika projekt. De regionala konsulenterna i Värmland samverkar med bland andra arkivoch museipedagoger i nätverket Kultur i skolan, där Region Värmland har ett samordnande utvecklingsansvar. Konsulenterna har också ett samarbete med Ung kultur möts (UKM), som samordnas på regional nivå av Region Värmland. Riksteatern Värmland är en obunden ideell förening av folkrörelsekaraktär. Den är en samordnande intresseorganisation och motor för scenkonst för de lokala teater- och arrangörsföreningarna i länet. Riksteatern Värmland verkar för: att aktiviteten hos medlemmarna ökar så att medborgarnas engagemang för scenkonst också ökar att scenkonst arrangeras över hela länet, inte bara i tätorterna, och av föreningar och lokalhållare som genom sitt arbete skapar ekonomiska förutsättningar för vidare arrangemang i form av egna intäkter och offentliga och privata bidrag att vara en självklar samarbetspartner för skolor och andra arrangörer av barn- och ungdomsteater att fungera som en mötesplats för de regionala scenkonstproducenterna så att värmländsk scenkonst blir ett begrepp långt utanför länets gränser att bli ett nav som driver den kulturpolitiska och kreativa utvecklingen i samhället framåt. Föreningen har till uppgift att stärka scenkonsten för vuxna, barn och unga genom att stödja, stimulera och utveckla de lokala teaterföreningarna och andra arrangörer. I Värmland finns totalt elva lokala teaterföreningar, inklusive Unga arrangörsnätet. Riksteatern Värmland skapar tillsammans med Region Värmlands verksamhet Kultur i skolan utbudsdagar och förmedlar föreställningar och subventioner till skolorna förmedlade Riksteatern Värmland nästan 200 scenkonstföreställningar i länet. I förhållande till folkmängden har Värmland ett högt antal besök på föreställningar som producerats, förmedlats eller arrangerats av Riksteatern var det bara två län som noterade högre siffror.

37 REGION VÄRMLAND Offentlig basfinansiering 2012: Riksteatern kronor, Region Värmland kronor. Projektet Kultur på landsbygd var ett treårigt samverkansprojekt Det drevs av Riksteatern Värmland tillsammans med ABF, NBV, Vuxenskolan, Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarna, Våra Gårdar, Wermland Opera och Film i Värmland. Syftet med projektet var bland annat att skapa kontinuerliga kulturaktiviteter i befintliga samlingslokaler, engagera och utbilda lokala arrangörer i professionellt arrangörskap samt turnélägga och samordna kulturprogram så att man uppnår maximal kostnadseffektivitet. Totalt sågs scenföreställningarna av personer. Den genomsnittliga platsbeläggningen var 64 procent. Kultur på landsbygd har nystartats hösten 2012, med SAMSAM som samordnande organisation. varmland.riksteatern.se Filmkulturell verksamhet Intresset för att se och själv göra film ökar stadigt. Sedan början av talet har det totala filmtittande i alla medier mer än fyrdubblats. I oktober 2012 överlämnade regeringen en filmproposition till riksdagen. Där anges att de statliga insatserna för filmen bör ha kvalitet, förnyelse och tillgänglighet som övergripande inriktning och syfta till att främja produktion och utveckling av värdefull svensk film, spridning och visning av värdefull film i olika visningsformer i hela landet, ett levande filmarv som bevaras, används och utvecklas, internationellt utbyte och samverkan på filmområdet, barns och ungas kunskap om film och rörlig bild och deras eget skapande, och jämställdhet och mångfald på filmområdet. Biografer: Vid årsskiftet 2011/2012 fanns det 20 biografer (totalt 30 dukar) i Värmland. Det har länge funnits minst en bio i varje kommun, men i dag är framtiden oviss för flera av biograferna. Hittills har de flesta värmlänningar haft högst 30 minuters resa till närmaste biograf, 34 men det kan förändras beroende på hur många biografer som lyckas ställa om till biobranschens digitalisering. Alla biografer utom Filmstaden i Karlstad, Nya Grand Bio i Kristinehamn och Palladium i Arvika är förenings- eller kommunägda. Filmstudior som visar kvalitetsfilm finns i Karlstad, Kristinehamn och Säffle, och Arvika har en Bio Kontrast-verksamhet. Under 2012 arrangerades filmfestivaler i Arvika, Sunne och Torsby. Digitaliseringen av biograferna har möjliggjort återkommande livesändningar av opera- och teaterföreställningar på flera biografer i Värmland. 34 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009) samt Öga för bio (Lars Gillegård och Våra Gårdar 2011)

38 REGION VÄRMLAND Statistiken visar att en genomsnittlig svensk ser 80 filmer per år, men bara två av dem på bio. På bio har amerikansk film en marknadsandel på cirka 65 procent, svensk film cirka 20 procent, film från övriga Europa cirka 15 procent och film från resten av världen en procent. 35 Värmlänningar ser fler svenska filmer på bio än riksgenomsnittet och färre amerikanska. De största publikfilmerna på bio i Värmland åren var Sagan om ringen-trilogin, följd av Mamma Mia! och Såsom i Himmelen. Bland de 20 mest sedda filmerna i Värmland fanns också Ulf Malmrosfilmerna Bröllopsfotografen och Smala Sussie samt Värmlandsinspelade Rallybrudar. 36 Biobesök: Karlstad, Torsby, Arvika, Sunne och Kristinehamn var kommunerna med flest biobesök per invånare under Cirka 75 procent av länets biobesök sker i Karlstad, som hör till de tio kommuner i Sverige som noterar flest besök per invånare. Biobesök i Värmland Digitaliseringen av biograferna har inneburit att utbudet blivit aktuellare och bredare, vilket också avspeglas i stigande publiksiffror på flera orter. Skolbio: Det är allt färre barn och unga som går på bio på skoltid. I Värmland bedrevs skolbioverksamhet under läsåret 2009/2010 av sex kommuner: Arvika, Hammarö, Karlstad, Kristinehamn, Storfors och Sunne. 37 Filminstitutets stöd till filmkulturell verksamhet för barn och unga har under bland annat tilldelats Arvika, Hagfors, Hammarö, Säffle och Torsby. Film i Värmland ska initiera, stödja, utveckla, stärka och samordna filmkulturell verksamhet, filmproduktion och filmpedagogisk verksamhet, i nära samverkan med bland andra filmarbetare, produktionsbolag, biografer, föreningsliv och skolor. Målet är bland annat att främja skolbio, mediepedagogik inom skolan, kompetensutveckling av skolpersonal och eget skapande med rörlig bild, bland annat inom ramen för Skapande skola. 35 Filmåret i siffror 2011 (Svenska Filminstitutet) Skolbio i Sverige 2010 (Filminstitutet 2011)

39 REGION VÄRMLAND Film i Värmland verkar inom tre områden: pedagogik, visning och produktion. Tyngdpunkten ligger på insatser riktade till barn och unga. Inom framförallt produktionsområdet är uppdraget dubbelt både kulturpolitiskt och näringspolitiskt. Bred samverkan i och utanför regionen är både en naturlig del av och en förutsättning för arbetet. Bland annat arrangeras den årliga regionala filmfestivalen Filmörnen i samarbete med Värmlands Filmförbund. Film i Värmland har ett särskilt samverkansavtal med Molkoms folkhögskola. Inom barn- och ungdomsområdet stödjer och samordnar Film i Värmland kommunernas filmpedagogiska verksamhet i skola och fritid. Genom insatser för lärare och lärarstuderande medverkar Film i Värmland till att höja kunskapen om hur man kan använda rörlig bild i undervisningen. Inom visningsområdet bidrar Film i Värmland till att främja spridning och visning av kvalitetsfilm, i synnerhet på biograf. Ambitionen är också att regionalt producerad film skall vara synlig i Värmland och spridas över världen. Inom produktionsområdet stödjer Film i Värmland talangutveckling och växthusverksamhet med tonvikt på unga filmskapare och arbetar med utveckling av kort- och dokumentärfilmsproduktion. Film i Värmland samarbetar med och ger ekonomiskt stöd till filmföreningar i regionen. Film i Värmland fördelar samproduktionsmedel och andra filmstöd bland annat teknikstöd utifrån särskilda regelverk som fastställs av Region Värmlands styrelse. De senaste åren har dock den ekonomiska ramen för stöden minskat. Verksamheten har fem tillsvidareanställda. Offentlig basfinansiering 2012: Statsbidrag kronor, Region Värmland kronor. Statsbidraget fördelas av Svenska Filminstitutet och syftar till att främja regional och lokal filmverksamhet, framförallt med och för barn och ungdom. Svenska Filminstitutet fördelade totalt 284 miljoner kronor i stöd till regional och lokal filmverksamhet, varav drygt 18 miljoner kronor till Värmland. Bara Västra Götaland, Skåne, Stockholms län och Norrbotten fick mer. 38 Nyckeltal Antal beviljade stöd Samproduktioner Teknikstöd Arbetsstipendier Kulturen i siffror 2009:3 Statliga kulturinsatser regionalt (Kulturrådet)

40 REGION VÄRMLAND Främjande av hemslöjd Hemslöjden är en relativt omfattande verksamhet i Värmland med många aktiva slöjdare. Det finns en lång tradition av att stödja hemslöjden regionalt. Slöjd i Värmland och dess länshemslöjdskonsulent ska initiera, stödja, samordna och leda regionala utvecklingsprocesser inom slöjdområdet, för att därigenom bidra till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling i Värmland. Verksamheten syftar till att förnya och utveckla hemslöjden ur ett näringsinriktat, kulturarvsinriktat och kunskapsförmedlande perspektiv och därmed tillvarata hemslöjdens material- och teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitet. Hemslöjdskonsulenterna har en lång tradition. I Värmland anställdes den första blev landstinget huvudman. Mellan 1992 och 2009 hade verksamheten två heltidsanställda länshemslöjdskonsulenter, en för mjukslöjd, en för hårdslöjd. Från 2010 har verksamheten endast en tillsvidareanställd konsulent, men under 2012 projektanställdes en konsulent med inriktning mot näringsutveckling Slöjd i Värmland initierar och leder projekt för att utveckla och förnya slöjden i vår samtid. Det kan vara projekt i samarbete med formgivare och slöjdare, projekt i samarbete med andra län eller länder, projekt inom området hantverksaktivism eller hållbarhet. Under 2011 genomfördes till exempel ett hårdslöjdsprojekt med totalt 45 deltagare. Inom verksamheten ryms bland annat arbete med rådgivning, utställningar, marknader, utvecklingsprojekt, temadagar, föredrag och utbildningar. Under 2011 tog hemslöjdskonsulenten i samverkan med Länsstyrelsen fram en ny upplaga av broschyren Slöjd, mat- & konsthantverk som trycktes i exemplar. Slöjd i Värmland samverkar med länets kulturförvaltningar och använder ofta biblioteken som arenor och samarbetsparter i samband med kulturarvsoch kunskapsförmedlande insatser runt om i länet. Arbetet med barn och unga är inriktat mot att förmedla kunskap genom att utbilda handledare och pedagoger inom slöjdområdet. Länshemslöjdskonsulenten samverkar över länsgränserna och medverkar i rikstäckande projekt för att genomföra större manifestationer och fördjupningsprojekt inom speciellt material- och/ eller teknikområden. Offentlig basfinansiering 2012: Nämnden för hemslöjdsfrågor kronor, Region Värmland kronor. Nyckeltal 2011: Besök/hembesök: 366 slöjdare Föredrag: 16 föredrag för totalt 446 personer Utställningar: besökare Arrangemang för barn och unga: nio arrangemang med 197 deltagande barn och unga samt 138 pedagoger

41 REGION VÄRMLAND Kurser, workshops etcetera: 922 deltagare slojd-i-varmland.regionvarmland.se Länshemslöjdsföreningen i Värmland är en ideell förening som arbetar för att bevara och utveckla det kulturella arv på hemslöjdens område som finns representerat i Värmland, ta tillvara det tekniska kunnandet inom skilda slöjdarter och främja nyskapande insatser. Föreningen får ett årsanslag av Region Värmland, kronor. alltomhemslojd.se/forening/lanshemslojdsforeningen-i-varmland/ Biblioteksverksamhet och litteratur Värmland har en lång tradition inom litteratur och berättande. Arvet från Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding lever kvar, men i länet finns också nya berättare inom skilda genrer. Biblioteken är de mest besökta av samhällets kulturinstitutioner och en samhällsinstitution som undersökningar visar att många svenskar har högt förtroende för. Bibliotekslagen: Verksamheten inom biblioteksområdet regleras av bibliotekslagen, som bland annat betonar folkbibliotekens tredelade roll och uppdrag i samhället; att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Bibliotekslagen anger att länsbiblioteken ska bistå folkbiblioteken och att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka. I maj 2012 presenterade regeringen sitt förslag till ny bibliotekslag, som är tänkt att träda i kraft 1 juli Genom förslaget förstärks principen om att utlåning av litteratur ska vara avgiftsfri och att alla ska ha tillgång till biblioteksservice. Den nya lagen föreslås vara teknikneutral och särskilt ange att folkbiblioteken ska främja användningen av informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande. Ett kvalitetskrav föreslås genom en bestämmelse om att folkbibliotekens utbud och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Kungliga biblioteket (KB) har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet. KB ska utöva nationell överblick samt främja samverkan och utveckling. Bland annat ska KB arbeta med utveckling och samordning av digitala tjänster och system inom biblioteksväsendet. KB ska särskilt ansvara för det nationella biblioteksdatasystemet Libris. Ansvaret för den nationella biblioteksstatistiken ska också ligga på KB. Kulturrådet har bland annat till uppgift att fördela statsbidrag till utgivning och spridning av litteratur och till läsfrämjande insatser. Kulturrådet fördelar dessutom statsbidrag till regional kulturverksamhet, inklusive

42 REGION VÄRMLAND biblioteksverksamhet. Regeringen har också gett Kulturrådet i uppgift att verka för fler fristäder för förföljda författare. Folkbiblioteken har en särställning i lagstiftningen. Musik- och kulturskolor, stöd till föreningslivet, konsthallar och biografer är alla frivilliga kommunala åtaganden, men ett folkbibliotek ska kommunen ha, enligt bibliotekslagen. Värmlänningarna är mer nöjda med biblioteksservicen än svensken i allmänhet. Majoriteten av tillfrågade värmlänningar har mycket eller ganska stort förtroende för bibliotekspersonal. 39 Folkbiblioteken fungerar som mötesplatser, både formellt och informellt. Uppdraget är brett: att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt, vilket kan handla om kulturprogram, aktiviteter och uppsökande verksamhet, ofta i samverkan med andra aktörer. Under 1990-talet fick biblioteken en allt tydligare roll som kunskaps- och informationscentrum och en resurs för studerande i alla åldrar. Detta sammanföll med kraftiga nedskärningar av biblioteksverksamheterna. Ingenstans minskade antalet filialer och årsverken så kraftigt som i Värmland. Samtidigt försvann många bokbussar. I Värmlands sexton kommuner finns totalt 42 utlåningsställen (2011) 16 huvudbibliotek, 18 biblioteksfilialer och åtta bokbussar. På flera håll i Värmland är folkbiblioteken samlokaliserade med skolor, utställningslokaler, samlingssalar, hörsalar och/eller andra kommunala mötesplatser. Bokutlåningen av framförallt skön- och facklitteratur för vuxna minskar, medan efterfrågan på musik och filmer ökar. I genomsnitt gör värmlänningen 7,3 lån per år (2010), vilket är strax över riksgenomsnittet. Totalt innebär det 1,6 miljoner utlån. Utlånen per invånare varierar mellan 4 och 9 i de olika kommunerna. Det som lånas mest på de värmländska biblioteken är svenska deckare och barnböcker bland annat Alfons Åberg och Lasse Maja-serien. 40 Det samlade bokbeståndet i Värmland var ,3 miljoner volymer. Antalet böcker per invånare varierar från 3,5 till 9,5. De årliga nyförvärven varierar från drygt 0,2 böcker per invånare till cirka 0,4. Totalt förvärvade de värmländska biblioteken cirka titlar Barnböckerna utgör nästan hälften av utlåningen (2009). I de olika kommunerna varierar den årliga barnboksutlåningen från 10 till nästan 30 titlar per barn i åldern 0-14 år. Biblioteken hade tillsammans knappt AV-medier år Beståndet varierar kraftigt, från 0,2 till 0,9 per invånare. De värmländska folkbiblioteken har ett större antal biblioteksdatorer per invånare än riket som helhet, men en stor del av dessa är föråldrade och behöver bytas ut. 39 Värmland 2010 (SOM-institutet, Göteborgs universitet 2011) samt Värmländska landskap (Karlstad University Press 2012) 40 Värmlänningarnas boktrender år 2010, Nya Wermlands-Tidningen

43 REGION VÄRMLAND De värmländska biblioteken rapporterar färre besök än biblioteken i de flesta andra län hade bara Västmanland ett lägre genomsnitt. Totalt registrerade de värmländska biblioteken 1,7 miljoner besök under året. Antalet besök per invånare varierar mellan tre och tio i kommunerna. De värmländska folkbiblioteken redovisade tillsammans 133 årsverken Antalet årsverken per invånare varierar från 0,38 till 0,77. Kommunerna ska enligt bibliotekslagen anta planer för biblioteksverksamheterna. I Värmland har tolv av sexton kommuner gjort det. Nio av kommunerna har planer som fortfarande gäller 2012: Eda, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Kristinehamn, Munkfors, Sunne, Säffle och Torsby. Utöver biblioteksplanerna styrs verksamheten vid folkbiblioteken av de mål och riktlinjer som finns i kommunen i form av årliga verksamhetsplaner, balanserade styrkort eller andra styrdokument. Karlstads universitetsbibliotek har i uppdrag att ge kvalificerat stöd till studenter och lärare/forskare i syfte att gagna en kritisk kunskapsbildning. Bland delmålen finns att universitetsbiblioteket ska erbjuda en effektiv försörjning av vetenskaplig information samt att universitetsbiblioteket ska vara ett resurscentrum i regionen och aktivt delta i regionalt, nationellt och internationellt bibliotekssamarbete. Biblioteket erbjuder en studiemiljö med 130 datorarbetsplatser, sittplatser samt 28 grupprum. Möjlighet finns till WiFi-uppkoppling, utskrifter, skanning och fax. Universitetsbiblioteket tillhandahöll 2011 cirka 60 licensierade databaser, cirka titlar i digital form och cirka titlar i fysisk form. Under 2010 gjordes nära besök på biblioteket, vilket är en hög siffra nationellt sett. Besökarna gjorde lokala lån. Musikhögskolan Ingesund, som tillhör Karlstads universitet, är en del av universitetsbiblioteket. År 2010 redovisade universitetsbiblioteket 33 årsverken. Verksamheten kostade drygt 49 miljoner kronor. Skolbiblioteken ska främja språkutveckling och stimulera till läsintresse. De ska också vara ett stöd för skolornas pedagogiska verksamhet. Målgruppen är därmed inte bara elever utan också lärare och annan personal. Den nya skollag som infördes 1 augusti 2010 innehåller en skärpt skrivning om elevernas tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionen har tolkat detta avsnitt i skollagen och ställer följande krav på ett skolbibliotek: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler, eller på rimligt avstånd från skolan, som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.

44 REGION VÄRMLAND Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Omkring en tredjedel av landets skolenheter främst mindre skolor saknar skolbibliotek. Värmland har cirka 35 gymnasieskolor, varav ungefär en tredjedel har skolbibliotek och studiecenter. På grundskolorna finns en varierad biblioteksverksamhet från bemannade och obemannade bibliotek till stora och små boksamlingar. På vissa skolor är skolbiblioteket integrerat i ett filial- eller huvudbibliotek. Värmland tillhör de län i landet med lägst andel skolor som har skolbibliotek eller samverkar med ett folkbibliotek. Huvudmän för grundskolans och gymnasieskolans bibliotek är kommunernas politiska nämnder med ansvar för skol- och utbildningsfrågor. Rektor har det övergripande ansvaret för att skolbiblioteket finns med i skolans arbetsplan och att verksamheten följs upp och utvärderas i förhållande till målen. Folkhögskolorna: Bibliotek med viss bemanning finns även vid länets folkhögskolor: Ingesund, Kyrkerud, Klarälvdalen, Kristinehamn och Molkom, alla med Region Värmland som huvudman, samt Geijerskolan. Sjukhusbiblioteken tillhandahåller medicinsk speciallitteratur i tryckt och elektronisk form till landstingets personal. Biblioteken fungerar som vårdens forskningsbibliotek med medicinska databaser samt fjärrlån, kurser i informationssökning med mera. Sjukhusbiblioteken ska även tillfredsställa patienternas behov av information, kunskap och kultur. Sjukhusbibliotek finns vid sjukhusen i Arvika, Karlstad och Torsby. De har lång erfarenhet av att bidra med information och utbildning om hälsa och sjukdom, samt erbjuda kultur till sjukvårdens personal, vårdstuderande, forskare, patienter och deras närstående. Här finns medicinska böcker, tidskrifter och databaser under samma tak som skönlitteratur i bok- och ljudform, musik och film. På Centralsjukhuset i Karlstad finns den största samlingen av medicinsk information i Värmland. Sjukhusbiblioteken samarbetar med kommunbiblioteken och Karlstads universitetsbibliotek inom Bibliotek Värmland, vilket bland annat innebär att om man lånar en bok på sjukhuset, kan den lämnas tillbaka på ett kommunalt bibliotek. Genom detta samarbete har alla värmlänningar tillgång till det medicinska bokbeståndet. En relativt ny uppgift för sjukhusbiblioteken i Värmland är att delta i patientoch närståendeutbildningar om olika sjukdomar och deras behandlingar. I samråd med vårdpersonal tas relevant information fram till grupperna. Man ger också förslag till var på internet man kan hitta mer information och diskuterar källkritik. Ett av de nationella nätverk inom vilka sjukhusbiblioteken samarbetar producerar patientinformationsdatabasen Pion. Huvudman för sjukhusbiblioteken är Landstinget i Värmland. Landstingets redovisade kostnader för verksamheten 2011 var cirka 9,5 miljoner kronor.

45 REGION VÄRMLAND Övriga bibliotek: I länet finns också bland annat specialbibliotek vid statliga myndigheter (Konsumentverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) samt företagsbibliotek (Stora Enso). Länsbiblioteket i Värmland: Bibliotekslagen stadgar att det bör finnas ett länsbibliotek i varje län. Länsbiblioteket ska bistå folkbiblioteken med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. Landsting/regioner ska enligt lagen anta planer för biblioteksverksamheterna. Länsbibliotekets verksamhet har under 2000-talet fått ett starkare utvecklingsperspektiv. Det centrala i arbetet har allt mer blivit regional och nationell samverkan för biblioteksutveckling. Länsbiblioteket uppdrag är att initiera, stödja och samordna biblioteksutveckling, bidra till att utbudet av och tillgången till information förbättras i hela länet exempelvis genom nya digitala medier och systemlösningar för samordning och tillgänglighet, öka intresset för Värmlandslitteratur, förmedla fjärrlån och ansvara för inläsningstjänst. Målgruppen är i första hand länets 16 kommunbibliotek. Länsbiblioteket är en del av Region Värmland och har fyra tillsvidareanställda. Länsbiblioteket är också projektägare för KUB, ett kompetensutvecklingsprojekt inom fyra län (se nedan) genomförde Länsbiblioteket totalt 75 arrangemang (kurser, arbetsmöten etcetera) för cirka 700 deltagare. Offentlig basfinansiering 2012: Statsbidrag kronor, Region Värmland kronor. Bibliotekssamverkan Biblioteken i Värmland samverkar sedan länge i syfte att utvecklas, att nyttja de samlade resurserna på ett effektivt sätt och att ge medborgarna en så hög servicenivå som möjligt. Till grund för samverkan ligger den regionala biblioteksstrategi för åren som regionstyrelsen antog Bibliotek Värmland Årets bibliotek i Sverige 2012 bildades 2003 som ett samverkansprojekt mellan de värmländska biblioteken: alla kommunbibliotek, Länsbiblioteket i Värmland, sjukhusbiblioteken och universitetsbiblioteket. Målet har genom åren varit att finna praktiska lösningar som främjar gränsöverskridande samarbete mellan kommuner och institutioner, höjer kvaliteten i verksamheten och gör det enklare för biblioteksanvändarna oavsett var de befinner sig. Genom samarbete såg biblioteken att det var möjligt att erbjuda till exempel ett bredare bokurval, fler talböcker, bättre datakataloger, fler databaser och bättre utnyttja den samlade specialkompetens som finns i länet. Genom samverkan kunde

46 REGION VÄRMLAND synergieffekter uppnås och resurserna kunde användas bättre och mer effektivt, till en lägre kostnad för det enskilda biblioteket. Den tekniska utvecklingen som öppnat för nya möjligheter har varit en drivkraft i samarbetet. Bildandet av Bibliotek Värmland blev också starten för nya arbetssätt som skapat ett större och gemensamt engagemang hos bibliotekspersonalen i länet. Arbetsgrupper har genomfört försöksverksamhet inom olika områden, till exempel mediesamarbete, databaser, bibliotekswebb, inköpssamarbete, marknadsföring och barnbiblioteksverksamhet. På detta sätt är samtliga värmländska bibliotek medaktörer i allt från operativ verksamhet till utbildning och utveckling. De arbetssätt och arbetsmetoder som har utvecklas under åren inom Bibliotek Värmland utgör idag den strategi som Länsbiblioteket i Värmland tillämpar i det regionala utvecklingsarbetet. Innehållet styrs av de konkreta behov som finns hos de samverkande biblioteken och som skapats av ökade tekniska möjligheter. Visionen är att tillgodose individens behov av upplevelser, kompetens och mångfald. Bibliotek Värmland sätter brukaren i centrum och kliver över invanda gränser. Målet är att med högsta möjliga kompetens och en effektiv samordning av resurserna skapa hög kvalitet på biblioteksservicen för användarnas bästa. All verksamhet tar sin utgångspunkt i individens behov och alla tjänster ska vara tillgängliga på enklast möjliga vis för den enskilde. Värdegrunden har utgått från att personalens kunskap är den viktigaste framgångsfaktorn. Det finns tre kärnvärden som genomsyrar såväl det interna som det externa arbetet: Generositet som är grunden för ett ömsesidigt samarbete. Integritet så att varje individ och bibliotek får behålla sin profil. Delaktighet för att ta tillvara den kraft och kunskap som finns hos bibliotekspersonalen. Projekt SELMA ett gemensamt biblioteksdatasystem: Inom Bibliotek Värmland föddes idéer om samarbeten som inte gick att genomföra på grund av att de olika aktörernas datasystem inte kunde kommunicera med varandra. Detta aktualiserade frågan om att ersätta de olika systemen med ett gemensamt biblioteksdatasystem för Värmland. Länsbiblioteket i Värmland fick i uppdrag att göra en förstudie och presentera för- och nackdelar. Denna resulterade i att tolv kommunbibliotek som sedan tidigare använde datasystemet Book-IT, bestämde sig för att ansluta sig till SELMA, som det gemensamma datasystemet kom att kallas. Dessa kommuner är Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Munkfors, Säffle, Torsby och Årjäng. Sunne, Hagfors, Storfors och Kristinehamns kommuner valde att fortsätta använda Libra-systemet. De är dock deltagare i det övergripande Bibliotek Värmland-samarbetet. SELMA förverkligades under Projektet finansierades av Region Värmland och de deltagande kommunbiblioteken.

47 REGION VÄRMLAND Med ett gemensamt biblioteksdatasystem kunde de samverkande kommunerna erbjuda sina invånare en bättre biblioteksservice. Lånekortet på ett bibliotek gäller för alla tolv. Kom till ett bibliotek och du får tillgång till alla! var en slogan som sammanfattade de nya möjligheter som införandet av SELMA gav. Alla värmlänningar som har ett bibliotekskort på ett SELMA-bibliotek kan se, reservera, låna om i hela SELMA:s mediebestånd. Hela mediebeståndet är synligt för användarna på nätet. SELMA-biblioteken har vunnit ekonomiskt på sammanslagningen, även om det inte skett i den omfattning man räknade med. De ekonomiska vinsterna kommer sig av att man numera delar på två servrar, driftskostnader och licenskostnader för dessa. Låntagaren kan logga in med sitt personnummer istället för bibliotekskortet när hon vill låna om, reservera etcetera. Sms-tjänsten för reservationsmeddelanden och övertidsvarning finns nu på alla SELMA-bibliotek. Region Värmland och länsbiblioteket är systemägare för biblioteksdatasystemet och har utvecklingsansvar. Biblioteken köper IT-drift och systemförvaltning av Karlstads kommun. Kostnaderna fördelas enligt en särskild fördelningsnyckel, som bland annat tar hänsyn till antalet kommuninvånare. SELMA-arbetet regleras genom ett antal avtal mellan parterna och gentemot leverantörerna av drift och service. Gemensam bibliotekswebb De tolv biblioteken inom Selma-samarbetet såg det som ett naturligt steg att gå vidare tillsammans och etablera en gemensam, interaktiv webbkatalog. Denna syftar till att öka nyttan av samarbetet ytterligare, samt att i ännu högre grad göra bibliotekens resurser tillgängliga för medborgarna. Utökat samarbete ska även spara kostnader för biblioteken. I december 2011 lanserades en helt ny sajt med webbadressen bibliotekvarmland.se. Projektet för utveckling och genomförande av den gemensamma bibliotekswebben har samordnats av Länsbiblioteket i Värmland. De deltagande biblioteken bildar en särskild webbgrupp som rapporterar till SELMA:s styrgrupp. KUB är ett kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal, som pågår från februari 2012 till juni Projektet genomförs i fyra län (Värmland, Dalarna, Gävleborg, Uppland), totalt 49 kommuner, med en total budget på 10 miljoner kronor, finansierad av EU:s sociala fond. Region Värmland är projektägare. I KUB-projektet ska deltagarna analysera vilket slags bibliotek användarna vill ha om fem år, och sedan skaffa sig den kompetens som krävs för att arbeta där. Projektet ska tillämpa arbetsplatsbaserat lärande och utveckla

48 REGION VÄRMLAND biblioteken till lärandemiljöer. Det ska också öka personalens anställningsbarhet. Förändrade vanor Boklånen minskar över tid, men det beror mer på förändrade vanor än ett missnöje med biblioteken. I Värmland har minskningen inte varit lika stor som den är nationellt. Skälet till de minskande utlånen är bland annat att fler väljer att köpa sina böcker i stället för att låna dem, men också att man delvis väljer andra informationskällor, som internet och televisionen. Utlån av nya medier som cd- och dvd-skivor har ökat, men med en breddad tillgång till digital distribution av till exempel musik och filmer är det sannolikt att den trenden kommer att brytas. Bokmässor: För att lyfta fram värmländsk litteratur bidrar Region Värmland ekonomiskt till Värmlandsmontern på Bok & Bibliotek i Göteborg och den värmländska bokmässan på Värmlands Museum. I Värmlandsmontern genomfördes 2010 ett 70-tal scenprogram. Värmländsk Bokmässa erbjöd ett 80-tal scenprogram och 100 utställare. Den lockade omkring besökare. Ansvarig för genomförandet av Värmlandsmontern och Värmländsk Bokmässa är Värmländska FörfattarSällskapet. Inför bokmässorna ger Region Värmland ut den årliga publikationen Bok i Värmland aktuellt om litteratur från berättarnas landskap. Bokutgivning och bokförsäljning Bokutgivningen i Sverige har ökat kraftigt under 2000-talet. Över titlar ges ut varje år, varav mer än skönlitterära. Allt fler ger ut på eget förlag. Normalt har åtminstone ett 100-tal av de nyutgivna böckerna Värmlandsanknytning, antingen genom sitt tema eller därför att författaren bor i länet. Bokförsäljningen har stadigt ökat sedan 1980-talet, men började vika nedåt Det säljs cirka 80 miljoner böcker i Sverige per år. Totalt säljs böcker för 7 miljarder kronor. Mer än sju av tio sålda skönlitterära böcker är svenska. Försäljningen via internet ökar, medan bokhandlare, varuhus och bokklubbar har minskat sin försäljning. Fackböcker ökar, medan skönlitteratur samt barn- och ungdomsböcker tappat. Ljudboksmarknaden har stagnerat. 41 På 1970-talet hade de flesta värmländska kommuner minst en bokhandel. Sedan dess har antalet bokhandlare och antikvariat stadigt minskat, men tillbakagången för bokhandeln har bromsat upp på senare år Svenska Förläggareföreningens Branschstatistik Branschstatistik 2011 (Svenska Förläggareföreningen)

49 REGION VÄRMLAND Författare: Av de 200 mest utlånade författarna i folk- och skolbibliotek 2011 var fyra värmlänningar: Inger och Lasse Sandberg, May Bylock och Helene Tursten. År 2009 låg också Selma Lagerlöf på listan. 44 Litterära sällskap med Värmlandsanknytning: Tage Aurell Sällskapet, Erik Beckman-sällskapet, Nils Ferlin-Sällskapet, Gustaf Fröding-sällskapet, Geijersamfundet, Selma Lagerlöf-sällskapet och Gunnar Turessonsällskapet. 45 Föreningen Värmlandslitteratur är en ideell förening som vill stimulera till läsning och inköp av värmlandslitteratur, bland annat genom sitt medlemsblad Wermlandiana. Föreningen hanterar genom ett särskilt avtal Region Värmlands litteraturstipendium på kronor och har dessutom ett årsanslag på kronor. Litteraturutredningen Litteraturutredningen överlämnade i september 2012 sitt slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65) till kulturministern. I betänkandet ges en bred beskrivning av litteraturens ställning i Sverige. Bland annat behandlas litteraturen i skolan, läsfrämjande insatser, de litterära upphovsmännens villkor, bok- och tidskriftsmarknaden och det internationella utbytet på litteraturområdet. Mot bakgrund av den påtagligt försämrade läsförståelsen bland unga föreslår kommittén att regeringen för riksdagen lägger fram en plan för Ett läslyft för Sverige, med ett antal konkreta mål som ska vara uppnådda senast Läslyftet bör följas upp av en särskild parlamentarisk beredning, föreslår utredningen. Inom ramen för läslyftet föreslås ett antal åtgärder. Bland annat en försöksverksamhet med läsombud i förskolan, regler som tydliggör att samtliga elever bör ha tillgång till skolbibliotekarier och att särskilda medel avsätts för läsfrämjande arbete inom folkbildningen. För att stärka det lokala och regionala arbetet föreslås att läs- och litteraturfrämjande ska vara en del i kultursamverkansmodellen och att statliga medel ska fördelas till landstingen för dessa ändamål. Vidare föreslås att Kulturrådet ges i uppdrag att ta initiativ till och samordna större läsfrämjande insatser av nationellt intresse. Arkivverksamhet Arkiven är nödvändiga för att bevara, vårda och tillgängliggöra vår historia. I Värmland finns arkiv i kommunerna, hos myndigheter och institutioner, hos företag och i föreningar. Region Värmlands engagemang inom arkivområdet är stort, med bidrag både till den egna verksamheten Värmlandsarkiv, Föreningen Värmlandsarkiv och till Folkrörelsernas arkiv för Värmland. 44 De mest utlånade författarna i folk- och skolbibliotek 2009, 2010, 2011 (Sveriges Författarfond) 45

50 REGION VÄRMLAND Värmlandsarkiv var ursprungligen ett bruks- och industrihistoriskt arkiv. Ansvaret för detta arkiv vilar numera formellt på Föreningen Värmlandsarkiv (se nedan). Institutionen Värmlandsarkiv är en del av Region Värmland och har med tiden fått allt fler uppdrag som innefattar den kommunala och statliga sektorns arkiv i länet. Sedan 1998 finns Värmlandsarkiv i Arkivcentrum, det gamla seminariet i Karlstad, tillsammans med Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Karlstads kommunarkiv och Landstingsarkivet. Forskarsalen på Arkivcentrum besöks årligen av cirka personer. Verksamhetsidén är att säkerställa samhällets behov av en långsiktig informationsförsörjning som garanterar innehåll, sammanhang och äkthet. Arkiv bevaras för att användas, och det är allas rätt att få tillgång till det gemensamma kulturarvet. För Värmlandsarkiv innebär detta att med ett historiskt perspektiv verka för att arkivstrukturen inom statlig, kommunal och enskild sektor i Värmland medger en god tillgång till ett regionalt arkivmaterial så att offentlighets-, förvaltnings-, forsknings- och kulturändamål tillgodoses. Värmlandsarkiv har i stor utsträckning olika myndighetsuppgifter. Arkivet tar emot, bevarar, vårdar, tillgängliggör och tillhandahåller arkivhandlingar, bland annat för den kommunala och statliga sektorn i länet. En del av kärnverksamheten är också att arbeta för en god arkivhantering i länet. Institutionen Värmlandsarkiv styrs till stor del av offentliga regelverk. Både förordningar, instruktioner och regelringsbrev har betydelse för hur verksamheten kan och ska bedrivas. Processerna genomgår ständig effektivisering och förbättring av arbetsmoment, ofta i nära samverkan med Riksarkivet. Till följd av den omorganisation som Riksarkivet genomför, så kommer även Värmlandsarkivs processer att genomgå en anpassning. Region Värmland och Kulturdepartementet har ingått ett avtal om utförande av statligt arkivuppdrag för Värmlands län, vilket innebär att Värmlandsarkiv har så kallad landsarkivfunktion. Avtalet kommer troligen att omförhandlas under 2013, utifrån en ny förordning som regeringen remissbehandlat under hösten Värmlandsarkiv har cirka hyllmeter arkivmaterial. En arkivdepå finns i bergrum i Zakrisdal i Karlstads kommun. Den har sedan invigningen 2006 byggts ut två gånger, senast under Depån delas med Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Karlstads kommunarkiv och Polismyndigheten Värmland. Karlstads kommun bidrar med 27 procent av hyreskostnaden i Arkivcentrum i enlighet med ett avtal som slöts mellan Landstinget i Värmland och kommunen Värmlandsarkivs övriga intäkter är statliga medel, lönebidrag, ersättning från Föreningen Värmlandsarkiv och intäkter från försäljning av tjänster, leveransintäkter, konsultuppdrag etcetera. Offentlig basfinansiering 2012: Riksarkivet cirka 4,5 miljoner kronor, Region Värmland kronor, hyresbidrag från Karlstads kommun cirka kronor. Värmlandsarkiv omsatte år 2011 cirka 16,7 miljoner kronor.

51 REGION VÄRMLAND Nyckeltal Antal förfrågningar Arkivleveranser (hyllmeter) varmlandsarkiv.regionvarmland.se Föreningen Värmlandsarkiv har till ändamål att främja historiskt och ekonomiskt inriktad forskning genom förvaring, vård och tillgängliggörande av arkivalier från företag och andra organisationer i Värmlands län utanför folkrörelsesektorn. Ett 60-tal företag är medlemmar och deponenter. Föreningen tar också ansvar för arkiv från företag vars verksamhet upphört. Verksamheten leds av en föreningsstyrelse. Föreningen har inga anställda, utan köper tjänster från institutionen Värmlandsarkiv. I tjänsten utförs all basverksamhet i form av medlemsservice, arkivförvaring, tillhandahållande, tillgängliggörande, administration etcetera. I en nationell jämförelse är Föreningen Värmlandsarkiv ett av landets absolut största näringslivsarkiv till volymen. Föreningen Värmlandsarkiv är medlem av Näringslivsarkivens förening (NAF), som är en samverkansplattform med andra näringslivsarkiv. Föreningen samverkar bland annat med Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Värmlands släktforskarförening, hembygdsrörelsen, studieförbunden och Handelskammaren Värmland. Föreningen Värmlandsarkiv får statligt stöd som regionalt näringslivsarkiv. År 2012 uppgår statsbidraget till kronor. Medlemmarna bidrar årligen med omkring 1,2 miljoner kronor. Föreningen omsatte 2011 totalt cirka 1,3 miljoner kronor. Folkrörelsernas arkiv för Värmland är en ideell förening med 185 medlemsorganisationer. Föreningen bildades 1949 och är landets äldsta folkrörelsearkiv på länsbasis. Arkivet är aktivt inom ramen för branschorganisationen Folkrörelsernas Arkivförbund. Arkivet samlar in, bevarar, vårdar, registrerar och gör arkivmaterial från föreningslivet tillgängligt för forskning och studier. Det handlar om skrivna handlingar, trycksaker, fotografier, bandinspelningar och annan egendom som har anknytning till de anslutna organisationerna, till lokala föreningar samt till enskilda föreningsaktiva personer i Värmland. Folkrörelsearkivet tar dessutom ansvar för arkiv efter upphörda föreningar utan betalande huvudman. Folkrörelsernas arkiv för Värmland har sannolikt de mest omfattande och mångfasetterade samlingarna i landet inom föreningsarkivsektorn. Folkrörelsernas arkiv för Värmland samverkar med tre offentliga arkiv i Arkivcentrum Värmland. Under 2011 tog arkivet emot 94 leveranser

52 REGION VÄRMLAND innehållande 167 arkivbildare och hanterade 301 forskarförfrågningar och andra ärenden. Ett underlag för fortsatta diskussioner om arkivets framtida organisation har tagits fram under Offentlig basfinansiering 2012: Riksarkivet kronor, Region Värmland kronor, kommunerna cirka kronor. Arkivet får årliga anslag från hälften av de värmländska kommunerna varav värdkommunen Karlstad ger det ojämförligt största stödet. Sverige Amerika Centret är en ideell förening som grundades Dess syfte är att dokumentera och förmedla kunskap om migration. Historiskt har fokus legat på utvandringen till Nordamerika, men idag innefattas all migration i organisationens verksamhet. Centret driver och utvecklar bland annat ett webbaserat datasystem (EmiWeb) där digitalt kulturarvsmaterial relaterat till migration tillgängliggörs för allmänheten. Vidare utges tidskriften Sverige & Amerika i cirka exemplar i både Sverige och Nordamerika. I centrets lokaler finns utställningsytor, forskarsal och konferensanläggning. Offentlig basfinansiering 2012: Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv kronor, Region Värmland kronor, Karlstads kommun kronor. Kulturen i samspel Tvärsektoriella perspektiv Den nationella kulturpolitiken betraktas som ett eget politikområde. Det innebär att den kan samspela med andra samhällssektorer och politikområden, men inte underställas dessa. I regeringens kulturproposition 2009 uttrycktes det så här: Kulturpolitikens legitimitet behöver inte sökas i de eventuella effekter den får i förhållande till andra politiska målsättningar. (Det är) inte kulturpolitikens uppgift att lägga ett nyttoperspektiv på kulturen, utan att erbjuda kulturen bästa möjliga förutsättningar att utvecklas på egna villkor. När kulturens egenvärde stärks blir också kulturen mer intressant inom andra samhällsområden. I kulturpropositionen kallades detta för aspektpolitik: kulturen ska vara en aspekt av och en resurs för bland annat forskningspolitik, näringspolitik, arbetsmarknadspolitik, regional tillväxtpolitik, folkhälsopolitik, miljöpolitik och utbildningspolitik (dit också folkbildningen räknas). I dag har termen aspektpolitik övergivits till förmån för tvärsektoriella perspektiv. Regioner/landsting lyfter ofta själva fram kulturens betydelse för tillväxt, attraktionskraft och marknadsföring. Redan 1987 skrev Landstinget i Värmland ett kulturpolitiskt program där man vid sidan av de traditionella

53 REGION VÄRMLAND kulturpolitiska målen såg kulturen som en kraft och motor i regionens utveckling. I den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning lyfts kulturens roll fram. I strategin betonas att naturmiljöer, kultur och kulturarv fått en ökad betydelse för regioners innovativa utveckling, konkurrenskraft, sysselsättning och attraktivitet. Kopplingen mellan närings- och kulturpolitik underströks av att kultur- och näringsdepartementen 2010 presenterade en gemensam handlingsplan för kulturella och kreativa näringar med en rad deluppdrag till bland annat Tillväxtverket och Vinnova. Det civila samhället Det civila samhället är en samlande benämning för ett brett ideellt engagemang inom hela kulturområdet. Det kan definieras som en arena skild från offentlig sektor, marknaden och det enskilda hushållet, skapad av enskilda människor, grupper och organisationer som agerar tillsammans. Deltagandet är frivilligt och verksamheterna styrs av medlemmar/deltagare utifrån ett gemensamt intresse eller värdegrund. Regeringens politik för det civila samhället har ersatt den tidigare folkrörelsepolitiken. Inom kultursektorn handlar det till exempel om folkbildningen, hembygdsrörelsen, körföreningar, kyrkans och frikyrkans församlingar, teaterföreningar och ungdomsorganisationer, men också om frivilligt arbete och volontärskap. Tillsammans står dessa för en omfattande del av utövandet och arrangörskapet inom kulturområdet. Undersökningar visar att människors ideella engagemang generellt sett ligger på en fortsatt hög nivå i Sverige. Förändringarna ligger i att yngre människor i dag ofta föredrar någon typ av informell organisering framför den traditionella föreningen. Via ny teknik och sociala medier har det blivit lättare att komma i kontakt med andra med samma intressen. 46 I en medborgarundersökning som genomfördes i Värmland 2010 uppgav sig 12 procent vara medlemmar av en hembygdsförening och nio procent i en kulturförening. 47 De ideella organisationerna samarbetar bland annat inom Amatörkulturens samrådsgrupp (sjutton rikstäckande kulturorganisationer med cirka medlemmar) och Ideell kulturallians (ett nätverk av ideella föreningar med mer än en miljon medlemmar). Under 2012 bildades Ideell Kulturallians Värmland, som är öppen för demokratiskt uppbyggda, länstäckande föreningar med betydande kulturverksamhet. Samlingslokaler: Till politikområdet kopplas också frågorna om allmänna samlingslokaler. Värmland har många allmänna samlingslokaler i förhållande till invånarantalet: omkring 35 Folkets Hus-föreningar, mer än ett hundratal bygdegårdar och cirka 25 lokaler organiserade inom Våra Gårdar. De lokalhållande organisationerna har ett gemensamt forum, SAMSAM. 46 Kulturinstitutionerna och det civila samhället. Rapport. (Kulturrådets skriftserie 2012:1) 47 Värmländska landskap (Karlstad University Press 2012)

54 REGION VÄRMLAND Folketshusrörelsen har noterat en kraftig nedgång de senaste 30 åren. Många föreningar på bruksorter har försvunnit, men också på andra orter har föreningar lagts ned, gått i konkurs, sålt lokalerna eller överlåtit dem på andra verksamheter. 48 Utöver de organisationsägda husen finns många andra samlingslokaler som spelar en viktig roll inom kulturlivet. Lokalt erbjuder biblioteken ofta föreläsnings- och programverksamhet, medan Svenska kyrkan och de frikyrkliga församlingarna är viktiga arenor för musikverksamheten, inte minst sommartid. Här finns också gamla kulturmiljöer och hembygdsgårdar, verksamheter som Heidruns Bok & Bildcafé i Fensbol, nöjesarenor som Löfbergs Lila Arena, Karlstad CCC och Nöjesfabriken, liksom scener som Scalateatern i Karlstad, Medborgarhuset i Säffle och Christinateatern i Kristinehamn. Föreningen Värmländsk kultur är en ideell förening som bland annat ger ut tidskriften Värmländsk kultur, där kulturlivet i Värmland speglas i ett brett perspektiv, både utifrån kulturarven och dagens situation, ofta i form av temanummer. Amatörteater: I Värmland finns en rik amatörteatertradition, med bland annat teater av och med unga samt revyverksamhet, inte minst i form av nyårsrevyer. De två största verksamheterna är Värmlandsteatern i Karlstad och SäffleOperan. En annan viktig aktör är Lekaresällskapet i Kristinehamn. Värmlandsteatern är en ideell teaterverksamhet som startades Föreningen har i dag 300 medlemmar. Föreningens teaterskola engagerar årligen 100-talet barn och ungdomar och ger många unga deras allra första teaterupplevelse. Många som lärt sig dramaturgi, scenteknik och skådespeleri på Värmlandsteatern har idag jobb, egna företag eller frilansuppdrag inom kultursektorn. Föreningen har två heltidsanställda som verksamhetsledare och produktionssamordnare samt engagerar pedagoger och uppdragstagare på konstnärliga områden helt eller delvis professionellt. Värmlandsteatern har sin bas i kulturhuset Tempelriddaren i Karlstad och gör varje år fyra-sju teater- och musikaluppsättningar på olika scener i Karlstadsregionen. Dessa ses av cirka teaterbesökare varav minst är skolelever från hela Värmland. Teatern finansierar upp till två tredjedelar av sin verksamhet själv. Den sista tredjedelen utgörs av bidrag från Karlstads kommun på kr (2012) och Region Värmland på kronor. Stödet från Region Värmland är riktat till föreningens teaterskola. SäffleOperan har sedan 1974 gjort ett 30-tal stora föreställningar på Medborgarhuset i Säffle, de senaste åren musikaler som Zorba, Cabaret, Tiggarens opera och Annie get your gun. Till varje uppsättning engageras både professionella skådespelare/sångare och en stor grupp amatörer. 48 Folkets hus-föreningarna på väg att försvinna, Värmlands Folkblad

55 REGION VÄRMLAND Operans Scenverkstad är ett samarbetsprojekt mellan SäffleOperan, kulturnämnden i Säffle och studieförbundet NBV. Inriktningen är mot barn från grundskolans lågstadium till tonåringar och består i första hand av teatercirklar men även av verksamhet innefattande smink och bildverkstad. SäffleOperan är en ideell förening med kommunalt stöd. Region Värmland har de senaste åren gett stöd till framförallt marknadsföring av musikalerna med cirka kronor per år. Folkbildning Studieförbunden bidrar med sin lokala närvaro till ett brett och omfattande kulturliv i kommunerna, med främst studiecirklar och olika kulturprogram. En annan viktig aktör inom det samhällsstödda folkbildningsarbetet är folkhögskolorna, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet fördelas av Folkbildningsrådet. Syftet med statens stöd är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin och göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Syftet är också att utjämna utbildningsklyftor och bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Studieförbunden: Det finns tio studieförbund på nationell nivå: ABF, Sensus, Studieförbundet Vuxenskolan, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, NBV Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Studiefrämjandet, Studieförbundet Bilda och Kulturens Bildningsverksamhet samt Ibn Rushd, som är det enda av studieförbunden som ännu inte är aktivt i Värmland. En växande verksamhetsgren inom studieförbunden är kulturprogram av olika slag, främst sång/musik och föreläsningar, ofta i samarbete med kommunala förvaltningar, det lokala föreningslivet och professionella kulturutövare. Cirka program ordnades i Värmland under 2009, med omkring deltagare. Störst deltagande per 1000 invånare noterades i Munkfors, Torsby, Säffle och Filipstad. Vanligast är program inom sång och musik samt föreläsningar. 49 I Värmland arrangerade studieförbunden under 2009 cirka studiecirklar med totalt deltagare. Kvinnor dominerar bland deltagarna; ingen annanstans är andelen så hög som i Värmland: 64 procent. Ämnesområdet Humaniora och konst dominerar cirkelverksamheten med drygt 60 procent av cirkeldeltagarna. Musik, sång, dans och teater dominerar. Andra stora ämnen är husdjursskötsel, historia och friskvård. Antalet studiecirklar minskar sakta men säkert. Relativt få värmländska ungdomar deltar i studiecirkelverksamhet jämfört med övriga landet Kulturen i siffror 2010/3 Studieförbunden 2008 och 2009 (Kulturrådet) 50 Kulturen i siffror 2010/3 Studieförbunden 2008 och 2009 (Kulturrådet)

56 REGION VÄRMLAND Inom verksamhetsformen Annan folkbildningsverksamhet genomförde studieförbunden i Värmland 2007 omkring arrangemang med deltagare. 51 Denna verksamhet har friare och flexiblare former än studiecirklarna och deltagarna kan här vara både fler och yngre. Deltagandet i studieförbundsverksamhet är generellt högre i sydöstra Sverige och norra Sverige (räknat från Värmland och Örebro län) än i övriga landet. 52 Staten har under tio år ökat sin andel av finansieringen av studieförbunden från 61 till 71 procent. Kommunerna bidrar med 17 procent (att jämföra med 24 procent för tio år sedan), landsting/regioner med 12 procent. Inom kommuner och landsting/regioner är det folkbildningen som drabbats hårdast av besparingar inom kulturområdet de senaste åren. 53 Region Värmland ger studieförbunden anslag utifrån särskilda regler som fastställdes av regionstyrelsen Målet med anslagsgivningen är att stödja en verksamhet som syftar till att ge människor möjlighet att påverka sin livssituation, öka sin livskvalitet och skapa engagemang i samhällsutvecklingen är anslaget totalt kronor. Kommunernas stöd till studieorganisationer varierar kraftigt. Stöd till studieförbunden (kr) Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Sunne Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Kulturen i siffror 2008/2 Studieförbunden 2007 (Kulturrådet) 52 Kultur kan göra skillnad! (Glesbygdsverket 2009) 53 Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider (Kulturrådet, SKL 2010) 54 Enligt uppgifter från respektive kommun.

57 REGION VÄRMLAND Folkhögskolorna har en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. De arbetar utifrån olika profiler. Hos de sex värmländska folkhögskolorna är de estetiska kurserna en framträdande del av kursutbudet. Här finns bland annat musik, kulturentreprenörskap, film, scenkonst, dans, konst, bild och form. Geijerskolan i Ransäter drivs av en stiftelse, övriga fem skolor Ingesunds folkhögskola i Arvika, Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet, Kristinehamns folkhögskola, Kyrkeruds folkhögskola i Årjäng och Molkoms folkhögskola har Region Värmland som huvudman. Regionstyrelsen antog år 2010 en plan för folkhögskolorna. Skolorna ska vara offensiva med god framförhållning, ha tydliga profiler och en strategi med fokus på samverkan och synergi samt kvalitet och effektivitet. Verksamheterna omfattar cirka 950 deltagarplatser, men eftersom studierna kan bedrivas som kortare kurser på hel- eller deltid är det totala deltagarantalet betydligt högre. Därutöver tillkommer uppdragsutbildning motsvarande cirka 60 helårsplatser. Fem av skolorna har internat, vilket innebär att boende på skolan kan erbjudas under studietiden. Undervisning sker även på filialer och på distans. Folkhögskolorna samverkar ofta med kulturverksamheter och enskilda kulturskapare. Flera av dem erbjuder kvalificerade produktionsmiljöer, till exempel för konst, musik och film. De genomför också egna kulturarrangemang, som konserter, scenframträdanden, utställningar och filmvisningar. Geijerskolan har ansvaret för musikskolan i Munkfors kommun. Molkoms folkhögskola har ett samverkansavtal med Film i Värmland, medan Kristinehamns folkhögskola tecknat ett avtal med Dans i Värmland. Folkhögskolornas verksamhet finansieras med anslag från huvudmän och statliga bidrag som fördelas av Folkbildningsrådet. Dessutom har skolorna intäkter från bland annat projekt och uppdragsutbildningar. Region Värmlands budget för de egna folkhögskolorna är 2012 totalt kronor. Statsbidraget till dem är drygt 57 miljoner kronor. Totalt omsatte de 126 miljoner kronor

58 REGION VÄRMLAND Kultur i skolan Kultur i skolan är en verksamhet inom Region Värmland med uppgift att samordna och utveckla det regionala arbetet med kultur i skolan genom att ge råd, leda processer, identifiera utvecklingsbehov och projektidéer, initiera och bedriva projektverksamhet, initiera forskning, samla och sprida information och erfarenheter samt utveckla formerna för samspel med Skapande skola-satsningen i kommunerna och underlätta kontakterna och utbytet mellan kulturliv och skola. Arbetet sker i samverkan mellan Karlstads universitet, Dans i Värmland, Film i Värmland, Länsbiblioteket i Värmland, Mediecenter Värmland, Riksteatern Värmland, Slöjd i Värmland, Värmlands Museum, Värmlandsarkiv, Wermland Opera och Västanå Teater. Skolorna erbjuds konferenser och fortbildningar, inspirationsdagar, utbudsdagar, en årlig resurs- och utbudskatalog och kontinuerlig information via den gemensamma webbplatsen och ett e-postat nyhetsbrev. Kultur i skolan var medarrangör till Nordisk Barnkulturfestival, som genomfördes i Sunne 2010 och återkom Hösten 2011 arrangerade Kultur i skolan den nationella konferensen Av egen kraft tillsammans med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting, Kulturrådet, Skolverket och Ungdomsstyrelsen. Tillsammans med Karlstads universitet påbörjades våren 2011 en fortbildning i konstnärliga uttrycksformer i lärandet. Utbildningen vänder sig till lärare och konstnärer i Värmland. Syftet är att kompetensutveckla bägge grupperna och matcha dem mot varandra, så att skolan lättare får tillgång till den kompetens konstnärerna besitter samtidigt som de båda yrkeskategorierna får en djupare förståelse för varandras villkor. Totalt har cirka 200 personer påbörjat utbildningen. Skapande skola är regeringens stöd till att stärka skolornas samarbete med professionella kulturskapare. Syftet är att ge barn och unga möjligheter att möta professionell kultur, få möjlighet till eget skapande och kunna ta del av sin lokala historia och museernas utbud. Sedan 2011 omfattar Skapande skola hela grundskolan. Från 2013 byggs Skapande skola ut till att omfatta förskoleklass. Samtliga kommuner i Värmland har utnyttjat möjligheten att söka Skapande skola-medel. För att få del av bidraget krävs en lokal uppföljningsbar och strategisk handlingsplan. Statsbidrag till Skapande skola Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn

59 REGION VÄRMLAND Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Transtrands Friskola Totalt Mediecenter Värmland tillhandahåller ett medieutbud av pedagogiska läromedel och webbaserade medier i form av strömmande utbud. Mediecenter är en del av Region Värmland. Musik- och kulturskolor är frivilliga åtaganden. Det utgår inget statbidrag till verksamheten. Trots detta har de flesta kommuner satsat på kulturskolor. En del musikskolor har breddat sin verksamhet till att också omfatta bland annat dans och drama. I de flesta fall är kommunen huvudman, men det förekommer även andra lösningar. I Grums drivs kulturskolan av en ideell förening, i Munkfors ansvarar folkhögskolan Geijerskolan för musikskolan. I landet som helhet är cirka 60 procent av deltagarna i musik- och kulturskolorna flickor. Högre utbildning och forskning Karlstads universitet är ett av landets yngsta universitet och har cirka studenter samt anställda. Där finns omkring 50 utbildningsprogram på grundnivå, cirka 30 program på avancerad nivå och 900 fristående kurser. Vid Karlstads universitet finns bland annat program inom kulturvetenskap och turism samt kurser inom dans, drama, filmvetenskap, interkultur, konstoch bildgestaltning, litteraturvetenskap samt medie- och kommunikationsvetenskap. Hösten 2012 startade kursen Musikproducent, låtskrivare och entreprenör, samtidigt som ett magisterprogram i kulturvetenskap etablerades. Musikhögskolan Ingesund är en del av universitetet och utbildar musiker, dansare och musiklärare för kulturlivet, grundskolan, gymnasiet och för musik- och kulturskolan. Samverkan mellan kulturlivet och universitetet sker i en rad olika former. Det handlar bland annat om samverkan kring olika kurser, arrangemang, projekt och aktiviteter. Inom universitetet bedrivs också forskning inom kultursektorn. Region Värmland och Karlstads universitet har träffat en avsiktsförklaring om forskningssamarbete, där kultur i skolan, forskning om kreativa näringar och

60 REGION VÄRMLAND platsens betydelse för kreativitet och attraktivitet är några av de utpekade områdena. Broby Grafiska Utbildning i Sunne har yrkeshögskoleutbildningar inom foto och grafisk medieproduktion, förpackningsdesign samt manusskrivande för film och tv. Kultur och hälsa Intresset för området kultur och hälsa har ökat på senare år, bland annat till följd av spridningen av goda exempel, nya arbetsmetoder och aktuell forskning. Kommuner och landsting har en nyckelroll i arbetet, som ofta sker inom rehabilitering och äldreomsorg. I arbetet engageras såväl institutioner som studieförbund, kyrkliga församlingar, bostadsbolag och enskilda kulturskapare. Verksamhet genomförs bland annat inom bildkonst, musik, dans och litteratur. Satsningar har ibland gjorts i projektform. Några exempel är Skriv ditt liv och Läsglädje för äldre. Med start 2012 genomför Wermland Opera och Värmlands Museum tillsammans med kommunerna Forshaga, Sunne, Karlstad och Säffle projektet Kultur som minnesmiljö, med stöd av Statens kulturråd. Det saknas ett regionalt ansvarstagande inom området, och därmed en överblick över det arbete som sker. Värmland är heller inte representerat i det nationella nätverk som Kulturrådet organiserar. I samband med behandlingen av remissen på Värmlands kulturplan har Landstinget i Värmland beslutat att pröva och utvärdera Kultur på recept, en modell som utvecklats inom Region Skåne och gett sjuk- och hälsovården fler möjligheter att hitta rehabiliteringsalternativ samtidigt som kulturens utövare fått ny kunskap om metoder i mötet med nya grupper. Besöksnäringen och kulturen Kultur och rekreation är den snabbast växande sektorn inom svensk turistnäring. Många av Värmlands populäraste evenemang och besöksmål hör helt eller delvis hemma inom kultursektorn, till exempel Värmlands Museum, Mårbacka Minnesgård, Klässbols Linneväveri, Sliperiet i Borgvik, Rackstadmuseet och Mariebergsskogen. Sommartid är det ofta kombinationen konst, mat och natur/trädgård som lockar, till exempel hos Rottneros Park, Sahlströmsgården, Sillegården och Alsters herrgård. Också Wermland Opera och Västanå Teater ger turismen ett betydande tillskott. Det gemensamma för besöksmålen är en strävan att erbjuda genuina och minnesvärda upplevelser, ofta baserade på platsens kultur och traditioner. I stor utsträckning utgår de från enskilda kulturskapares kreativitet och unika kvaliteter.

61 REGION VÄRMLAND En attitydundersökning 2010 visade att Värmland uppfattas som vackert, mysigt, trevligt och genuint. 55 Mer eller mindre regelbundet återkommande festivaler och evenemang har blivit en allt vanligare form av kulturverksamhet, inte minst inom konst- och musikområdet. De är ofta initierade och genomförda av ideella organisationer med starkt lokalt engagemang. Några exempel: Ransätersstämman (folkmusik), Munkfors Saxå Kammarmusikfestival, Filipstad Smöga kammarmusikfestival, Årjäng Forshaga kammarmusikdagar, Forshaga Folk & Rock i Segmon, Grums Abundance internationell dansfestival, Karlstad Sommarkvällar i Heidruns trädgård, Torsby Kulturveckan i Sunne Gammelvala, Brunskog, Arvika kommun Putte i Parken, musikfestival, Karlstad Många aktörer samverkar för att öka besöksnäringens omfattning i Värmland. Den ekonomiska föreningen Visit Värmland samlar näringens aktörer och arbetar med operativ marknadsföring, klusterutveckling, projekt etcetera. Region Värmland har det övergripande ansvaret för arbetet med varumärket Värmland och webbplatsen I SOM-institutets undersökning Värmland 2010 var turismen det område som flest tillfrågade tyckte var viktigt att satsa på för den framtida utvecklingen i Värmland, följt av transporter, offentlig service, detaljhandel och fritidsmiljö. Kulturella och kreativa näringar (KKN) De senaste åren har området kulturella och kreativa näringar uppmärksammats allt mer. Det är dock inte självklart vilka företag som ska inkluderas i begreppet. I nationella och internationella rapporter har sektorn avgränsats på skilda sätt, vilket ger olika utfall när det gäller antalet sysselsatta. Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, kom i en rapport fram till att cirka personer var sysselsatta inom upplevelseindustrin i Sverige år 2005, varav i Värmland. Nästan alla andra län redovisade en större andel sysselsatta i upplevelseindustrin än Värmland Värmland en trevligare upplevelse (Attityd 2010) 56 Kreativ tillväxt? (ITPS 2007)

62 REGION VÄRMLAND Kultur inklusive sport är dock en bransch som beräknas växa i relativt snabb takt. 57 Myndigheten Tillväxtanalys har på uppdrag av regeringen tagit fram en definition av begreppet kulturnäringar. Med utgångspunkt från definitionen är det möjligt att utifrån officiell statistik göra en skattning av den kulturella och kreativa sektorns omfattning i det lokala näringslivet. 58 Nedanstående tabell visar hur stor andel av det totala antalet sysselsatta i respektive kommun som återfinns inom KKN-sektorn. Observera att den renodlade besöksnäringen inte ingår i siffrorna. 59 I studien Sweden in the creative age (2007) utgick man ifrån Richard Floridas metod för att mäta omfattningen av den kreativa klassen. Florida arbetar med 3T-modellen: Talent, Technology & Tolerance. Han menar sig kunna påvisa ett tydligt samband mellan detta creativity index och ekonomisk utveckling och tillväxt. 57 Värmlands befolkning och näringsliv år 2030 samt flyttströmmar till och från Värmland (Region Värmland 2011) 58 Myndigheten Tillväxtanalys pekar på att statistiken är behäftad med en del brister och måste uppdateras och kvalitetssäkras. Den ger dock en indikation om de relativa skillnaderna mellan kommunerna. 59 Siffrorna avser 2007.

63 REGION VÄRMLAND Nedanstående tabell är hämtad från undersökningen, som omfattade samtliga 290 svenska kommuner. Siffran inom parentes anger vilken placering kommunen hade totalt sett. Det var tre värmländska kommuner som hamnade på övre halvan. Region Värmland initierar, stödjer, samordnar och leder regionala utvecklingsprocesser, bland annat inom området kulturella och kreativa näringar. De senaste åren har Region Värmland medfinansierat och själv drivit en rad projekt inom området kulturella och kreativa näringar, bland annat: KKN-projektet (strukturfondsprojekt i samverkan med Dalarna och Gävleborg), Innovation Music Network (Interreg-projekt i samverkan mellan Värmland, Dalarna och Hedmark) samt Rookie to Whiz (Interregprojekt i samverkan mellan Värmland, Hedmark och Örebro kommuner), Kil Innovation Food Arena, processen Modell A i Arvika samt Model A Next Level, forskningsprojekt vid Karlstads universitet (bland annat inom CERUT, Centrum för forskning om regional utveckling).