Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering

Transkript

1 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Betänkande av Utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering Stockholm 2014 SOU 2014:41

2 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, Stockholm Ordertelefon: E-post: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:3 (reviderad ) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm ISBN ISSN X

3 Till statsrådet Erik Ullenhag Regeringen beslutade den 12 juli 2012 att tillkalla en särskild utredare för att lämna förslag till hur krav på aktiva åtgärder ska utformas och göras tydliga för att bli ett effektivare medel i arbetet med att förebygga diskriminering och uppnå lika rättigheter och möjligheter. Den 23 oktober 2012 förordnades ordföranden och administrativa chefen för Arbetsdomstolen Cathrine Lilja Hansson att från och med samma dag vara särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering (A 2012:02). Som experter förordnades från och med den 18 december 2012 kanslirådet Christina Hammarstedt (Arbetsmarknadsdepartementet), forskaren Anders Iregren (Arbetsmiljöverket), utredaren Johan Lilly Gyberg (Diskrimineringsombudsmannen), ämnesrådet Annika Mansnérus (Utbildningsdepartementet), utredaren Luca Nesi (Skolinspektionen), departementssekreteraren Karin Sandkull (Arbetsmarknadsdepartementet) och chefsjuristen Johan Sørensson (Statskontoret). Den 29 januari 2013 förordnades utredaren Aleksandra Sjöstrand (Universitets- och högskolerådet) som expert i utredningen. Den 3 juni 2013 entledigades Karin Sandkull som expert och departementssekreteraren Amelie Berg (Arbetsmarknadsdepartementet) förordnades samma dag som expert i utredningen. Den 11 februari 2014 förordnades juristen Elin Brunell (Skolverket) som expert i utredningen. Den 4 februari 2013 förordnades utredaren Josefin Edström (Saco), utredaren Ulrika Hagström (TCO), juristen Claes-Mikael Jonsson (LO), utredaren Sherlot Jonsson (Arbetsgivarverket), juristen Eva Kovar (Svenskt Näringsliv) och handläggaren Anna Ulveson (Sveriges Kommuner och Landsting) att ingå i referensgruppen till utredningen. Den 12 november 2013 entledigades Claes-Mikael Jonsson från uppdraget och samma dag förordnades

4 juristen Sofie Rehnström (LO) att ingå i referensgruppen till utredningen. Som sekreterare i utredningen förordnades från och med den 1 januari 2013 hovrättsassessorn Sofia Tollgerdt och från och med den 7 januari 2013 hovrättsassessorn, numera rådmannen, Christina Fredin. Christina Fredin entledigades från sitt uppdrag den 31 januari Genom tilläggsdirektiv den 27 mars 2013 och den 20 februari 2014 har tiden för redovisning av uppdraget förlängts från den 1 november 2013 till den 15 juni Betänkandet har formulerats i vi-form. Det innebär dock inte att alla experter och ledamöter i referensgruppen står bakom samtliga förslag i betänkandet. Härmed överlämnar utredningen sitt betänkande, Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering, SOU 2014:41. Stockholm i maj 2014 Cathrine Lilja Hansson / Sofia Tollgerdt

5 Innehåll Förkortningar Sammanfattning Summary Författningsförslag Förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567) Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Förslag till förordning om upphävande av förordningen (2008:1328) med instruktion för Nämnden mot diskriminering Förslag till förordning om upphävande av förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:996) om sysselsättningsbidrag Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:61) om regionalt investeringsstöd

6 Innehåll SOU 2014:41 2 Utredningens uppdrag och arbete Uppdraget Avgränsning av uppdraget Utredningens arbete Betänkandets disposition Allmän bakgrund Allmänt om diskrimineringslagstiftningen Regler i regeringsformen Diskrimineringslagen Ord och uttryck Diskrimineringsgrunderna Förekomsten av diskriminering Andra statliga utredningar Utredningen om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning Propositionen 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering Utredningen om aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter Översyn av pensionsrelaterade åldersgränser Delegationen för jämställdhet i arbetslivet Regeringens förenklingsarbete Gällande rätt Aktiva åtgärder på arbetslivsområdet Diskrimineringslagen Författningar på arbetsmiljöområdet Aktiva åtgärder på utbildningsområdet Reglering av diskrimineringsförbud på utbildningsområdet Diskrimineringslagen Andra bestämmelser om aktiva åtgärder på utbildningsområdet

7 SOU 2014:41 Innehåll Andra bestämmelser om aktiva åtgärder på universitets- och högskoleområdet Sanktioner och tillsyn Sanktioner Tillsyn EU-rätt och internationell utblick Begreppet aktiva åtgärder i EU-rätten Allmänt om regleringen mot diskriminering Särskilt om positiv särbehandling och särskilda åtgärder EU-rättens påverkan på den nationella regleringen om aktiva åtgärder Frågan om aktiva åtgärder i tre nordiska länder Danmark Norge Finland Några exempel från andra länder Aktiva åtgärder Exempel på sanktioner och andra påtryckningsmedel Arbetsmarknadens parter Slutsatser Effekter av aktiva åtgärder Kritik mot Diskrimineringskommitténs förslag om utvidgning Effektundersökningen i SOU 2010: Statskontorets rapport Inledning Aktiva åtgärder på arbetslivsområdet Aktiva åtgärder på utbildningsområdet Kostnader för arbetet med aktiva åtgärder Jämförelse med effektstudierna i SOU 2010:

8 Innehåll SOU 2014: Diskrimineringsombudsmannens kommentarer med anledning av Statskontorets rapport Övriga effektstudier Sammanfattande intryck av möten med organisationer Analys och överväganden Allmänna överväganden i fråga om reglering av krav på aktiva åtgärder Lagreglerade krav på aktiva åtgärder ska alltjämt finnas Var ska skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder regleras? Arbetslivsområdet Skollagsreglerad verksamhet Universitets- och högskoleområdet Särskilt om förhållandet till reglerna om förbud mot kränkande behandling i skollagen Otydligheter och oklarheter i lagtexten Hur arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas Dagens system målinriktat arbete med fokus på att åtgärder ska vidtas Tidigare förslag till förändring och kritiken mot dessa Förslagen Kritiken Olika sätt att utforma reglerna Ett system med fokus på arbetsmetoden Ett system med fokus på lagstadgade krav på åtgärder Ett system med fokus på lagstadgade mål

9 SOU 2014:41 Innehåll 9 Förslag till nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen Arbetslivet och utbildning Alla diskrimineringsgrunder ska omfattas av skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder Aktiva åtgärder ska definieras Hur arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas Skyldighet att bedriva ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder Hur det systematiska arbetet ska bedrivas Arbetslivet Arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder Det systematiska arbetet ska omfatta vissa utpekade områden Lönekartläggning en del av det systematiska arbetet med aktiva åtgärder Förhindra trakasserier och främja jämn könsfördelning Lönekartläggning Arbetsgivaren ska årligen genomföra en lönekartläggning Samverkan på arbetslivsområdet Det systematiska arbetet med aktiva åtgärder ska ske i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare Arbetsgivarens skyldighet att förse arbetstagarorganisation med information Dokumentation på arbetslivsområdet Det systematiska arbetet ska dokumenteras årligen Krav på dokumentation ska ersätta handlingsplan för jämställda löner Krav på skriftlig dokumentation hos arbetsgivare som har minst 25 respektive 10 anställda

10 Innehåll SOU 2014: Arbetslivet och frågan om reglerna ska göras semidispositiva Bakgrund Arbetsmarknadens parters syn på frågan Regleringen ska vara tvingande Universitets- och högskoleområdet Utbildningsanordnare ska bedriva ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder Det systematiska arbetet ska omfatta vissa utpekade områden Förhindra trakasserier Samverkan Dokumentation Verkställighetsföreskrifter Förslag till ändringar i skollagen Regleringen om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen flyttas till skollagen Systematiskt kvalitetsarbete med aktiva åtgärder Medverkan och deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet Hur det systematiska kvalitetsarbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas Dokumentation Hänvisningar till diskrimineringslagen Verkställighetsföreskrifter Förslag till regler om tillsyn och sanktioner Allmänt om behovet av tillsyn och sanktioner Vad är tillsyn och sanktioner? Tillsyn Sanktionsmöjligheter

11 SOU 2014:41 Innehåll Främjande som alternativ till tillsyn och sanktioner Gällande organisation avseende tillsyn och sanktioner Dagens tillsyn och sanktioner Särskilt om Nämnden mot diskriminering Förslag om tillsyn Tillsyn ska regleras i diskrimineringslagen Tillsynsmyndighet över diskrimineringslagen Tillsynsbegreppet ska definieras i diskrimineringslagen Tillsynsmyndighet över reglerna om aktiva åtgärder i skollagen Förslag om sanktioner - diskrimineringslagen Straff eller sanktionsavgift? Vite Föreläggande vid vite att bedriva ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder Föreläggande vid vite att uppfylla dokumentationskravet Föreläggande om vite kan alltjämt riktas även mot staten Förslag om vem som ska besluta om vitesförelägganden Olika tänkbara lösningar Centrala arbetstagarorganisationers rätt att föra talan om vitesföreläggande Diskrimineringsombudsmannen ges rätt att utfärda vitesförelägganden och Nämnden mot diskriminering avskaffas Vitesföreläggande för att förmå uppgiftsskyldiga att fullgöra sina skyldigheter ska kvarstå Överklagande av Diskrimineringsombudsmannens beslut i frågan om vitesföreläggande Övriga samhällsområden Tidigare förslag om utvidgning Utformningen av våra förslag

12 Innehåll SOU 2014: Möjliga utvidgningar Värnplikt och civilplikt Offentlig anställning Övriga samhällsområden Ska det systematiska arbetet med aktiva åtgärder utvidgas till att omfatta fler samhällsområden? Förslagens konsekvenser Inledning Krav på redovisningen av konsekvenser av förslagen i ett betänkande Problembeskrivning och målsättning Sammanfattning av utredningens förslag Alternativa lösningar Vilka berörs av förslagen? Kostnader och andra konsekvenser av våra förslag Hur kostnaderna har beräknats Förslaget om ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder Förslaget att utvidga reglerna till samtliga diskrimineringsgrunder Förslaget att arbetsgivare ska vidta åtgärder för att främja en jämn könsfördelning på ledande positioner Förslaget som rör lönekartläggningen Förslaget om dokumentation Förslaget att flytta reglerna om aktiva åtgärder för skollagsreglerad verksamhet Förslaget att flytta tillsynen till Skolinspektionen Förslagen om tillsyn och sanktioner samt att Nämnden mot diskriminering ska upphöra Konsekvenser för Sveriges anslutning till Europeiska unionen

13 SOU 2014:41 Innehåll 13.9 En bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567) Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Särskilt yttrande Bilagor 1 Kommittédirektiv 2012: Kommittédirektiv 2013: Kommittédirektiv 2013: Kommittédirektiv 2014: Bilaga till konsekvensanalys

14 Förkortningar a.a. AD AFS AV anfört arbete Arbetsdomstolen Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverket a. prop. anförd proposition bet. bil. BO BRIS DHR dir. betänkande bilaga Barnombudsmannen Barnens rätt i samhället De handikappades riksförbund direktiv DL Diskrimineringslagen (2008:567) dnr DO Ds EG EHRC EU EUF FEG FEU diarienummer Diskrimineringsombudsmannen Departementsserien Europeiska gemenskapen/gemenskaperna The Equality and Human Rights Commission Europeiska unionen Europeiska unionens funktionssätt Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen Fördraget om Europeiska unionen 15

15 Förkortningar SOU 2014:41 FEUF f./ff. FN HSO ILO JämO KOM LO MBL NNR OECD OSL PM prop. RF RFSL RFSU Rskr. RÅ Saco SCB SKL SKOLFS Fördraget om Europeiska unionens Funktionssätt Följande sida/sidor Förenta nationerna Handikappförbunden International Labour Organization Jämställdhetsombudsmannen EU-kommissionen Landstingsorganisationen i Sverige lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Näringslivets Regelnämnd Organisation for Economic Co-operation and Development (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) Offentlighets- och sekretesslagen Promemoria proposition Regeringsformen Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners och queeras rättigheter Riksförbundet för sexuell upplysning Riksdagsskrivelse Regeringsrättens årsbok Sveriges Akademikers Centralorganisation Statistiska centralbyrån Sveriges Kommuner och Landsting Skolverkets författningssamling SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar 16

16 SOU 2014:41 Förkortningar TCO UHR UKÄ Tjänstemännens centralorganisation Universitets- och högskolerådet Universitetskanslerämbetet 17

17 Sammanfattning Utredningens uppdrag Vi har haft i uppdrag att lämna förslag på hur krav på aktiva åtgärder ska utformas för att de ska fungera som effektiva medel för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. I uppdraget har ingått att föreslå krav på aktiva åtgärder som är tydliga och ändamålsenliga, och analysera hur de regler som föreslås förhåller sig till andra regler. Därutöver har vi i tilläggsdirektiv fått i uppdrag att föreslå hur riksdagens tillkännagivande (bet. 2012/13:AU10, rskr 2012/13:260) om lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner kan genomföras. Vi har dessutom haft till uppgift att ta ställning till om kraven på aktiva åtgärder ska kombineras med sanktioner och, för det fall sådana bör finnas, lämna förslag på vilka sanktioner som bör införas och hur dessa ska drivas igenom. I uppdraget har vidare ingått att föreslå hur tillsyn av aktiva åtgärder ska bedrivas och hur tillsynen ska förhålla sig till andra myndigheters arbete på området. Slutligen har vi haft till uppgift att ta ställning till om krav på aktiva åtgärder ska utvidgas till fler samhällsområden och i så fall vilka. Utgångspunkter för utredningens förslag Vi har med utgångspunkt i förekomsten av diskriminering och överväganden med anledning av de effektundersökningar som gjorts funnit att det alltjämt bör finnas lagreglerade krav på att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska utföra ett arbete med aktiva åtgärder. Vi har gjort bedömningen att frågan om huruvida regler om aktiva åtgärder kan fylla syftet att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter är så komplex att det är svårt att genom olika utredningar kunna leda i bevis att det förhåller sig på det ena 19

18 Sammanfattning SOU 2014:41 eller det andra sättet. Ytterst handlar det om attitydpåverkan och vi anser att det är uppenbart att det är flera faktorer i ett samhälle som i samverkan kan leda till minskad diskriminering och att alla ges lika möjligheter och rättigheter. Vi har gjort bedömningen att en skyldighet för arbetsgivare och utbildningsanordnare att arbeta med aktiva åtgärder kan vara en faktor som leder utvecklingen framåt. Vår slutsats är således att det är befogat att ha kvar regler om skyldighet att bedriva ett arbete med aktiva åtgärder i lag, även om det innebär en viss administrativ börda och andra kostnader för de verksamheter som åläggs denna skyldighet. Vi har gjort bedömningen att fördelarna med ett förebyggande och främjande arbete överväger de nackdelar som finns. Vårt övergripande mål har varit att lämna förslag på hur arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas i syfte att vara ett effektivt medel för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. I det följande sammanfattas våra överväganden och förslag avseende de frågor som tas upp i utredningsdirektiven. Regler om aktiva åtgärder ska finnas i diskrimineringslagen och i skollagen Vi har utrett och analyserat hur reglerna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen förhåller sig till andra lagar och även hur Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) tillsynsarbete förhåller sig till andra myndigheters. Mot bakgrund av denna analys har vi föreslagit att arbetet med aktiva åtgärder på arbetslivsområdet och universitetsoch högskoleområdet alltjämt ska regleras i diskrimineringslagen. När det gäller regler om aktiva åtgärder i skollagsreglerad verksamhet har vi i syfte att effektivisera och underlätta arbetet föreslagit att de ska flyttas från diskrimineringslagen till skollagen. Med utbildningsanordnare i tredje kapitlet diskrimineringslagen avser vi därför den som bedriver utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. 20

19 SOU 2014:41 Sammanfattning Diskrimineringslagen Arbetet med aktiva åtgärder ska omfatta samtliga diskrimineringsgrunder Arbetet med aktiva åtgärder är avsett att vara ett komplement till diskrimineringsförbuden som omfattar diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Det finns historiska förklaringar till att reglerna om aktiva åtgärder inte omfattat samtliga diskrimineringsgrunder. Med den förändring vi föreslår av regleringen anser vi att det inte föreligger något hinder mot att låta skyldigheten att utföra ett arbete med aktiva åtgärder omfatta samtliga sju diskrimineringsgrunder. Vi föreslår därför en sådan utvidgning. Definition av begreppet aktiva åtgärder Vi föreslår att det införs en definition av begreppet aktiva åtgärder som anger att aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering samt på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Arbetet ska bedrivas enligt en arbetsmetod ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder Enligt gällande rätt är skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder formulerad så att reglerna anger att åtgärder ska vidtas i syfte att nå vissa mål. Av reglerna framgår dock huvudsakligen inte vilka konkreta åtgärder som ska vidtas. Reglerna är därmed otydliga för dem som ska tillämpa reglerna och svåra att utöva tillsyn över. Vi har övervägt och analyserat hur arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas för att uppfylla syftet att vara ett effektivt medel för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Mot bakgrund av dessa överväganden föreslår vi att dagens regler huvudsakligen ersätts med en skyldighet att använda en arbetsmetod enligt vilken arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder. 21

20 Sammanfattning SOU 2014:41 Ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder innebär enligt vårt förslag att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, analysera orsakerna till upptäckta risker och hinder, samt vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och följa upp och utvärdera arbetet. En arbetsgivares skyldighet att genomföra en lönekartläggning ska enligt vårt förslag vara en del av det systematiska arbetet. Vi föreslår att det systematiska arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande och att åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Det systematiska arbetet ska bedrivas i samverkan Vi anser att en förutsättning för att ett arbete med aktiva åtgärder ska bli framgångsrikt är att det sker i samverkan med arbetstagare och studenter. Vi föreslår därför att det systematiska arbetet med aktiva åtgärder på arbetslivsområdet även fortsättningsvis ske i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. På universitets- och högskoleområdet föreslår vi att det nu införs en sådan samverkansskyldighet. En arbetsgivare ska också alltjämt vara skyldig att lämna information till arbetstagarorganisationer i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Skyldigheten utvidgas i förhållande till gällande rätt och omfattar med vårt förslag att förse en sådan organisation med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka i arbetet. Omfattningen av det systematiska arbetet Omfattningen av det systematiska arbetet ska framgå av lagen. Vi föreslår att arbetsgivare ska vara skyldiga att bedriva ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder såvitt avser verksamhetens 22

21 SOU 2014:41 Sammanfattning arbetsförhållanden, bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor, rekrytering och befordran, utbildning och övrig kompetensutveckling, samt möjlighet att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Därutöver föreslår vi att en arbetsgivare ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och sådana repressalier som avses i 2 kap. 18. Vi föreslår också att arbetsgivare genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder ska främja en jämn könsfördelning i skilda typer av arbeten och inom olika kategorier av arbetstagare samt på ledande positioner. De åtgärder som på detta sätt pekas ut i lagen ska vidtas oavsett vilka risker och hinder som undersökningen i det systematiska arbetet har visat. På universitets- och högskoleområdet föreslår vi att utbildningsanordnaren ska vara skyldig att bedriva ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder såvitt avser verksamhetens rekryterings- och antagningsförfarande, undervisningsformer och organisering av utbildningen, examinationer och bedömningar av studenternas prestationer, studiemiljön, samt möjligheter att förena studier med föräldraskap. Vi föreslår att även en utbildningsanordnare ska ha riktlinjer och rutiner i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Lönekartläggningen blir en del av det systematiska arbetet och ska genomföras årligen Enligt vårt förslag behålls reglerna om lönekartläggning i huvudsak oförändrade. Lönekartläggningsarbetet blir dock en del av det systematiska arbetet med aktiva åtgärder. Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande föreslår vi att lönekartläggning ska genomföras varje år. 23

22 Sammanfattning SOU 2014:41 Vi föreslår också att den analys av löneskillnader som arbetsgivaren redan i dag ska göra även ska avse skillnader mellan grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som bedömts ha lägre värde avseende kraven i arbetet men som erhåller högre lön än sådant arbete. Plankraven ska ersättas med ett dokumentationskrav Arbetslivsområdet Enligt gällande rätt ska en arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte 25 eller fler anställda vart tredje år upprätta två planer, jämställdhetsplan och handlingsplan för jämställda löner. Vi föreslår att båda dessa planer ersätts med ett krav på att det systematiska arbetet i sin helhet ska dokumenteras och att det ska ske årligen. Dokumentationen behöver inte samlas i en plan och ska ses som ett stöd i det systematiska arbetet. Vi föreslår att dokumentationen ska innehålla en redogörelse för alla delar av det systematiska arbetet avseende de områden som anges i lagen. Dokumentationen ska också innehålla en redogörelse för hur den lagstadgade samverkansskyldigheten fullgörs. Eftersom den dokumentation vi ställer krav på ska ersätta handlingsplan för jämställda löner ska dokumentationen även innehålla resultatet av lönekartläggningen och analysen av denna, en beskrivning av vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt, en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behöver vidtas ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år, och en redovisning och utvärdering av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Skyldigheten att dokumentera hela det systematiska arbetet ska enligt vårt förslag omfatta arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte 25 eller fler arbetstagare. Arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte mellan 10 och 24 arbetstagare ska omfattas av de delar av dokumentationskravet som rör lönekartläggningsarbetet. Vårt förslag att arbetsgivare som sysselsätter mellan 10 och 24 arbetstagare ska dokumentera lönekartläggningsarbetet innebär en utvidgning i förhållande till gällande rätt. 24

23 SOU 2014:41 Sammanfattning Utbildningsområdet Enligt gällande rätt ska utbildningsanordnare årligen dokumentera sitt arbete med aktiva åtgärder i en likabehandlingsplan. Vi föreslår att det plankravet tas bort men att utbildningsanordnaren även fortsättningsvis varje år ska skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder. På samma sätt som på arbetslivsområdet ska dokumentationen innehålla en redogörelse för alla delar av det systematiska arbetet avseende de områden som anges i lagen samt en beskrivning av hur samverkansskyldigheten fullgörs. Regleringen ska vara tvingande Vårt förslag innebär att det i lagen anges hur arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas, dvs. lagen anvisar en arbetsmetod. Däremot föreslås huvudsakligen inte vilka konkreta åtgärder som ska vidtas. Vi anser att det inte ska vara möjligt att avtala bort skyldigheten att tillämpa den anvisade metoden och att dokumentera arbetet. Hur det systematiska arbetet med undersökning, analys och uppföljning ska bedrivas och hur dokumentationen ska utformas kommer dock att behöva fyllas ut, men fördel genom en kollektivavtalsreglering. För att åstadkomma det krävs dock inte att reglerna tillåter avvikande regler i kollektivavtal. Mot bakgrund av hur vi förslagit att reglerna ska vara utformade föreslår vi därför att reglerna om systematiskt arbete med aktiva åtgärder ska vara tvingande. DO ska vara tillsynsmyndighet över reglerna i diskrimineringslagen Det är vår bedömning att reglerna om aktiva åtgärder bör vara föremål för en kontrollerande tillsyn där det ytterst finns en möjlighet att vidta sanktioner. Vi föreslår att DO alltjämt ska vara tillsynsmyndighet i fråga om att utöva tillsyn över att reglerna om aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen följs, och att det av lagen uttryckligen ska framgå att DO inom ramen för sin tillsyn ska lämna råd och vägledning. Vi föreslår också att det införs en definition av begreppet tillsyn i diskrimineringslagen. Med tillsyn enligt diskrimineringslagen ska avses en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av 25

24 Sammanfattning SOU 2014:41 lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ska ingå att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Ombudsmannen ska dock alltjämt i första hand försöka få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den. En förutsättning för att den reglering vi föreslår ska bli framgångsrik är att DO har resurser att utöva en effektiv tillsyn. Det är vår bedömning att DO för att kunna bedriva en effektiv tillsyn behöver stärkas vad gäller tillsynsresurserna. Vite ska kvarstå som sanktionsform När det gäller hur reglerna ska sanktioneras föreslår vi att möjligheten att besluta om vitesföreläggande ska vara kvar. I de fall arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren inte följer reglerna om ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder eller en arbetsgivare inte fullgör sin informationsskyldighet ska därför vitesföreläggande och utdömande av vite, alltjämt, kunna följa. Verksamheter som inte uppfyller dokumentationskravet ska vid vite kunna föreläggas att fullgöra den skyldigheten. Föreläggande om vite ska alltjämt kunna riktas även mot staten som arbetsgivare eller som huvudman för utbildningsverksamhet. Diskrimineringsombudsmannen ges rätt att utfärda vitesförelägganden och Nämnden mot diskriminering avskaffas I dag ligger rätten att besluta om vitesförelägganden avseende brister i skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder hos Nämnden mot diskriminering. Vi föreslår att nämnden avskaffas och att DO i stället ges rätt att utfärda vitesföreläggande rörande skyldigheten att bedriva ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder. DO ska också alltjämt ha möjlighet att utfärda vitesföreläggande mot den som omfattas av reglerna om aktiva åtgärder att inkomma med de uppgifter som kan ha betydelse för tillsynen. DO:s beslut om vitesföreläggande ska enligt vårt förslag kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten. 26